FÖR DIG SOM ÄR DELAKTIG I MEDIEVALET NR 15 / 25 SEPTEMBER 2001 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS. Skeva priser i lokalpressen

Transkript

1 DAGENS MEDIA FÖR DIG SOM ÄR DELAKTIG I MEDIEVALET NR 15 / 25 SEPTEMBER 2001 / PRIS 65 KR INKLUSIVE MOMS 25 SEPTEMBER TV SID 4 Dokusåporna har svårt att ragga sponsorer Farmen, Harem, Baren och Temptation Island har fortfarande osålda sponsorplatser. Annonsörer drar sig helt enkelt för att synas i den kontroversiella miljön. Vi sitter fortfarande i förhandlingar säger tvkanalerna. PRESS SID 5 Seg start för Businesspaketet Compaq och ICL Invia är hittills de enda kunder som provat Näringslivs och Finanstidningens annonssamarbete Businesspaketet som drog igång i midsomras. Från mediebyråhåll tror man att det kan bero på att bara Dagens Industris kunder får erbjudandet. RADIO SID 8 Undersökning: Lyssnare kritiska till radioreklam 54 procent av lyssnarna tycker att reklamen är dålig. Det visar en undersökning Dagens Media genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Zapera. Carl Wåreus, marknadsdirektör på McDonalds håller med om att reklamen på senare tid inte hållit toppkvalitet. UTLAND SID 10 Tv största mediet i USA under terrorattackerna Tv var det absolut viktigaste mediet för det amerikanska folket den 11 september. Tv-bolagen ABC, CBS, NBC, Fox, Fox News, TNT, CNN och CNN Headlines hade tillsammans 80 miljoner tittare under tisdagen. Totalt sett var det färre internetanvändare än vanligt samma dag. AKTUELLA SIFFROR MINSKADE INVESTERINGAR I BIL- BRANSCHEN/ Volvos, BMWs och Mercedes sammanlagda medieinvesteringar (brutto) vecka jämfört med vecka Källa: Nordisk Media Analys Mkr Vecka Vecka Skeva priser i lokalpressen Dubbelt så dyrt att nå en Sundsvallsbo som en värmlänning Nya beslut om medieinvesteringar. Marknadskommunikationsansvarig på SPP, Ulf Magnusson, vet att kampen går vidare om konsumenternas pensionspengar. I år prioriterar han bioreklam och tv. Ingen vilopaus för fondbolagen Det stora PPM-valet i fjol kostade fondbolagen stora marknadsföringsinsatser. Men kampen om pensionspengarna fortsätter i år. Visa av fjolårets medieköp och effekter skruvar nu fondbolagen om sina medieinvesteringar. Kontaktkostnaderna i lokalpress kan skilja sig åt med flera hundra procent. Till exempel kostar det nästan tre gånger så mycket att nå en Gävlebo än en värmlänning. Det visar den första heltäckande prisjämförelsen mellan landets regionaloch lokaltidningar. Orsaken är att de lokala tidningsmonopolen satt marknadskrafterna ur spel. Men nu växer pressen från nya konkurrenter. Gratistidningar och direktreklam ökar intäkterna på bekostnad av lokalpressen. sid Mixen för de olika aktörerna skiljer sig åt rejält. Ungdomar är viktiga för SPP och Skandia som prioriterar tv och radio i år medan AMF Pension stryker hårt i dagspress och lägger mer pengar på utomhusreklam. sid 16 FOTO MARIE DALMALM Strategi Med hjälp av sponsring ska Panasonic utmana Philips sid 22 Medieval Coca-colas tunga medieköp pressar Loka och Vichy sid 25 Affärer Kraftigt ras i platsannonsförsäljningen sid 32 INNEHÅLL Debatt 3 Tv 4 Press 5 Internet 6 Radio 8 Utland 10 Kartläggning Medieval special 16 Analys Strategi 22 Varumärke 23 Medieval 25 Affärer 32 Sistauppslaget JAG OCH MITT MEDIUM ALEXANDRA PASCALIDOU Det händer bara i min trogna tjockis To Vima att Doris Lessing får svar på tal av en militant feminist sid 40

2 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER ÅSIKT LEDARE USA har ett image-problem DET HAR GÅTT två veckor sedan terrorn lade sig som en kvävande filt över världen. Det som var en plötslig chock då, är en fördjupad chock nu. För mig har det varit veckor av intensiv och svårt törstande mediebevakning. Och många har säkert i likhet med mig sökt sig mer än vanligt till utländska informationskällor. Världens journalister står inför en ny och svår uppgift där det behövs alla typer av gränsöverskridande samarbete för att kunna förklara vad som faktiskt hänt. Den som kan något om terrororganisationer talar med den som förstår sig på databaser som talar med den som vet allt om den muslimska världen som talar med den som Rebecka Lindberg chefredaktör rebecka@dagensmedia.se är flygplansingenjör och så vidare. Konsumtion av tidningar, tv och sajter hjälper oss i att försöka förstå det vi knappast är skapta att kunna förstå. I att lära oss mer. I att hänga med i hur historien rullas upp. I att förbereda oss mentalt för det svårartade och fasansfulla kaos som kommer härnäst. MEN DEN BILD som nu växer fram ur alla medier, ur dokumentärer och reportage, är ett USA med ett gigantiskt image-problem. Det råder ingen tvivel om att den långdragna konflikten försvåras av att det finns en hel muslimsk värld (både vuxna och barn) som hatar USA djupt och oresonligt. Och det är nästan ironiskt att ett land som USA, som i alla andra stycken är virtuos på att marknadsföra sig och kommunicera ut mantrat om det lyckade drömlandet, misslyckats så kapitalt med den muslimska världen. Frågan är om man i USAs ledning är medveten om att det är så, eller om man helt enkelt inte bryr sig om det. Eller är det kanske så att afghaner och flyktingar inte ingår i George Bush kärnmålgrupp... p 5 Debatt Jupiter MMXI mäter surfandet relevant Mikael Ohlsson, research director på Jupiter MMXI, kommenterar här presentationen av Jupiter MMXIs publikmätning i Dagens Media nummer 14. Hans Bergström, chefredaktör på Dagens Nyheter reagerar på Eva- Marie Nilssons inlägg i förra numret av Dagens Media. DAGENS MEDIA SÄGER följande om DI.ses tapp i placeringar gentemot sina konkurrenter; En förklaring kan vara att Jupiter MMXIs panel inte mäter jobbsurfandet fullt ut och därmed missgynnar affärssajter. DI.se passeras av Svd.se, SR.se och IDG.se i augusti 2001 i jämförelse med augusti Detta är inget exceptionellt då det är dessa fyra sajter som under de flesta månader byter placering med varandra på rankinglistans plats sex till nio. När det gäller SvD.se, IDG.se och SR.se gör dessa sajter sin bästa månad någonsin i augusti 2001, medan detta inte är fallet för DI.se. Värt att notera är att DI.se, SvD.se, SR.se och IDG.se är de på Mediernas topp tio som har absolut störst andel jobbsurfare i sin publik. Det är inte bara DI.se som har hög andel jobbsurfare. Vi har möjligheten att kontrollera rimligheten mellan data i MMXIs publikmätning mot data i NETchecks reviderade trafikmätning, eftersom vi sitter inne med kompetens och data för båda metoderna. Enligt Internetsäljarna och Dagens Industri är det rimligt att anta att den genomsnittliga DI.sebesökaren i snitt besöker en sajt tre gånger per dag runt perioden januari till april Om vi tar antalet unika besökare gånger det genomsnittliga antal dagar som besökarna besökte sajten under motsvarande period erhålls antal bruttobesöksdagar under månaden (exempelvis februari; unika besökare x 4,6 dagar under månaden i snitt = bruttobesöksdagar ). Om vi sedan tar antalet bruttobesöksdagar under månaden och antar (precis det som DI och Internetsäljarna bekräftat) att varje besökare besöker DI.se tre gånger i snitt per besöksdag, hamnar vi på 99 procent av trafiken för DI.se enligt NETchecks besökssiffror! ( bruttobesöksdagar i februari enligt MMXI x 3 besök per besöksdag = besök, vilket är 99 procent av NETchecks besökssiffror.) Vi får även liknande resultat under alla övriga månader. Slutsatsen är att Jupiter MMXIs panel mäter jobbsurfandet fullt ut för DI.se och att det därför är rimligt att anta att våra mätningar ej missgynnar affärssajter som DI.se. Mikael Ohlsson, research director, Jupiter MMXI SVAR Jobbsurfandet saknas Jupiter MMXI visar på ett intressant samband mellan företages trafik och besöksmätningar. Siffrorna säger dock inget om hur jobbsurfandet ser ut, och ännu återstår att se om Jupiter MMXIs siffror korrelerar med andra metoder, som mätning av unika webbläsare. Rolf van den Brink, reporter Dagens Media Morgonpressen måste förbättra sifferunderlag Medierådgivaren Eva-Marie Nilsson reagerar (Dagens Media 14/01) på mina reservationer inför reklam i tv. Jag är medveten om att jag stack ut hakan under det rundabordssamtal Dagens Media ordnade och väntade mig en svars-smocka. Det jag vill peka på är att nya typer av studier rörande tv-tittandets karaktär ändrar föreställningen om tv-tittaren som en person som gör ett medvetet val och tittar uppmärksamt. Sådana tittare finns, men de utgör en minoritet. Lennart Weibulls och andras studier vid Göteborgs universitet visar att en mycket stor del av tv-tittande är: 3 tv-lyssnande (man hör på ljudet men ser inte bilden; har tvn på som en radio), 3 tv-läsning (man har tvn på och sitter rentav framför tvn men läser i själva verket tidning) 3 socialt tittande (kvinnan slår sig ner i soffan, kanske med en tidskrift, för att få vara nära sin man) 3 terapeutiskt tv-tittande (man kommer hem trött och sjunker bara ner framför apparaten och zappar runt, i stället för att ta en whisky eller valium som Hans-Magnus Enzensberger formulerat det). Utan att komma med pekpinnar om medieval tror jag det är värt att uppmärksamma den nya forskning som nu kommer om hur människor faktiskt beter sig framför tv-apparaten, en forskning som alltmer bygger på verkliga iakttagelser av beteende via inmonterade kameror. Medievalet är komplext och för god samlad effekt behöver man kombinera medier. I mixen har morgontidningen en plats. Föreställningen att stärkandet av ett varumärke endast kan göras via tv är fel. Det hindrar inte att Nilsson har professionell rätt att efterlysa förbättringar i tidningarnas sifferunderlag och produktutveckling. I frågan om hur dagspressen redovisar läsandet pågår ett arbete med annonsörer och medierådgivare inom TU, med en SMS-panel, för att mäta daglig räckvidd. Samtidigt visar alla undersökningar att morgonpressens läsare är mycket stabila; läsandet visar bara små förändringar från dag till dag, då största delen av upplagan är prenumererad och morgontidningsvanan djupt rotad i människors dagliga rutin. Jag håller med om att morgonpressen måste bli bättre på att samarbeta och erbjuda intressanta och konkurrenskraftiga riksalternativ. DN har med Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet länge varit pådrivande. Nya, intressanta alternativ kommer inom kort. Även om det skrivna ordet är tidningens huvudstyrka är det värt att uppmärksamma att tidningen själv kommer att erbjuda alltmer av en mix: papperstidning, nättidning, webb-tv på dn.se etc. Hans Bergström chefredaktör och ansvarig utgivare Dagens Nyheter Brev till chefredaktören adresseras: Dagens Media, Rebecka Lindberg, Västmannagatan 15, Stockholm, fax , e-post: rebecka@dagensmedia.se Vi publicerar bara signerade inlägg som dessutom ska förses med telefonnummer dagtid. Texter kan komma att redigeras. DAGENS MEDIA Dagens Media är en oberoende medietidning som ges ut av privatägda Dagens Media Sverige AB, utan anknytning till andra medieaktörer eller förlag. Vi ger ut: 3 Dagens Media varannan vecka i papper och varje dag på dagensmedia.se 3 DIG Tidningen om digital marknadsföring, tre gånger om året. Vi vänder oss till alla som köper medier: marknadschefer, vdar och folk på medie- och reklambyråer. chefredaktör Rebecka Lindberg Telefon: rebecka@dagensmedia.se reportrar Rolf van den Brink Telefon: rolf@dagensmedia.se Klas Granström Telefon: klas@dagensmedia.se Björn Hedensjö Telefon: bjorn@dagensmedia.se Tia Jumbe Telefon: tia@dagensmedia.se layout Ola Blomqvist, Punkt & Pixel ola@dagensmedia.se medarbetare Tom Andersson (krönikör) Hanna Brodda (krönikör) Stefan Lundell (skribent) Stefan Melesko (analytiker) Emelie Stachewsky (fotograf) Eva Wisten (Skribent) vd och ansvarig utgivare Henrik Meerburg Telefon: henrik@dagensmedia.se repro och tryck Gefle Dagblad Civiltryck, Gävle marknadschef/annonser Mathias Kallio Telefon: mathias@dagensmedia.se Camilla Lundgren Telefon: camilla.l@swipnet.se prenumerationsfrågor 20 nummer kostar kronor + moms Telefon: lösnummerförsäljning Dagens Media finns att köpa i Presstops butiker i Stockholm, Malmö, Göteborg, Lund, Uppsala och Linköping adress Dagens Media Sverige AB Västmannagatan Stockholm Telefon (växel): Fax: E-post: fornamn@dagensmedia.se På vår sajt kan du läsa och debattera färska medienyheter dygnet runt, året runt. Tipsa oss gärna om nyheter. TS-upplaga helår 2000: exemplar

3 4 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 NYHETER TV redaktör Rolf van den Brink Annonsörer fortsätter rata dokusåporna Fortfarande osålda platser i Farmen, Temptation Island, Baren och Harem av Tia Jumbe tia@dagensmedia.se DOKUSÅPORNA HAR fortfarande svårt att locka sponsorer. Av de fem dokusåpor som TV4, TV3 och Kanal 5 visar i höst är det bara Kanal 5s Villa Medusa som lyckats få en sponsor. TV4 drar denna vecka, slutet av september, igång sin dokusåpa Farmen. Veckan innan premiären är fortfarande de två sponsorplatserna osålda. Innan annonsören vet vad det är vågar de inte hoppa på. Men jag tror att programmet blir riktigt bra. Jag skulle gissa att det drar dryga miljonen tittare varje dag, säger intäktsdirektör Michael Grimborg. Kanal 5 kör dejtingsåpan Temptation Island och för enligt intäktsdirektör Jonas Sjögren diskussioner med flera intresserade annonsörer. Ännu är det ingen annonsör som vågat hoppa på sponsorskap på den kontroversiella såpan som går ut på att fresta par att byta partners. Säga vad man vill om programmet men annonsörer måste också se vilka som tittar. Ibland är det lätt att sätta sig på för höga hästar som annonsör. De vill inte associeras med programmet men stora delar av deras målgrupp ser det, säger Jonas Sjögren. Dejtingsåpan har fått en bra start tittarmässigt enligt honom. Det ligger oss inte i fatet att första programmen hade tittare i snitt. TV3s sponsringsansvarige Ulf Rönnmark nämner dokusåporna Baren och Harem som två av de hetaste sponsringsobjekten hos TV3. Ingen av dem är sålda ännu. Vi sitter i förhandlingar med ett antal annonsörer, säger Ulf Rönnmark. BAREN HAR HITTILLS gått alla säsonger utan att någon sponsor nappat. Baren är unikt eftersom det är en väldigt stor mängd program som går ut. Det gör sponsorkostnaden för Baren högre än ett format som bara går en gång per vecka. Det finns inte så många aktörer som mäktar med ett sådant upplägg. Bruttopriset för ett sponsorskap i Baren är 20 miljoner kronor eftersom programmet visas två gånger per dag i elva veckor. Ulf Rönnmark förstår att det är en rejäl summa för en annonsör att hosta upp. Jag inser att vi inte kommer att få ut det, men tv-valutan, den peng som kontakterna i målgruppen har relaterad till sig, och värdesättningen av sponsorskap gör det värt priset. Vi ser sponsorprodukter som unika inom tv-mediet. Därför är vi inte villiga att rabattera, säger han. Kanalernas hetaste sponsringsprodukter är svenska program enligt kanalerna själva, men amerikanska serier och filmer har blivit mer populära i höst. Nytt hos TV4 är ompaketeringen av programkonceptet Bio 4. Kanalen ökar utbudet för sponsorer i filmblocket och ämnar bygga ut Bio4-konceptet till internet. Vi hoppas kunna ta ett större grepp på film. Med den här typen av större koncept plockar vi ofta ihop ett paket tillsammans med annonsören, säger Michael Grimborg på TV4. Heta sponsringsprodukter hos TV4 i höst är enligt honom också de svenska produktionerna Gladiatorerna, När & Fjärran K world släpper pekpinnen FOTO LOUISE WIKER/KANAL 5 Mullvaden i Kanal 5 har fått klart med sin sponsor - Apollo. SPONSRING I DOKUSÅPORNA Farmen Tempetation Island Villa Medusa Baren Harem Gladiatorerna (TV4) Filmkonceptet (TV4) När & Fjärran (TV4) Äntligen Hemma (TV4) Mullvaden (Kanal 5) Motorjournalen (Kanal 5) Vänner (Kanal 5) Ed (Kanal 5) Tredje skiftet (Kanal 5) Vänner för livet (TV3) Kanal TV4 Kanal 5 Kanal 5 TV3 TV3 Antal sponsorplatser Fyra Två, plats för en till Två till fyra platser Två till fyra platser En Två En En En En och Äntligen Hemma. Av dem är det bara Äntligen Hemma som har en sponsorplats kvar. KANAL 5 MÄRKER i höst ett ökat intresse för sponsring i de inköpta programmen. Det beror dels på att det är bra produktioner. De har också en stor säkerhet, de har ofta gått Antal sponsorplatser Två, båda osålda En, osåld En, såld till Lumumba En, osåld En, osåld HETA SPONSRINGSPROJEKT I HÖSTTABLÅERNA Sponsorer Estrella, Team Sportia, Chrysler Preem ATG, Forex Sponsor: Hemel Apollo Audikortet och QXL Loka Milko Adecco Osåld Priser: TV4: Normal sponsorplats med runt miljonen tittare: till kronor per säsong, Kanal 5: Beror på upplägg med annonsörer, TV3: Harem: Två miljoner kronor brutto, Vänner för livet: Två miljoner kronor brutto, Baren: 20 miljoner kronor brutto flera säsonger i USA, säger intäktsdirektör Jonas Sjögren på Kanal 5. De populäraste sponsringsprodukterna i Kanal 5s hösttablå är de svenska produktionerna Motorjournalen och Mullvaden, och de inköpta Vänner, Ed och Tredje Skiftet. Samtliga är utsålda. p Eurosport tappar tittare av Rolf van den Brink rof@dagensmedia.se K WORLD TV byter inriktning. Från att vara utbildningskanal med pekpinne till en kanal som visar informativ underhållning. Vi vill stimulera till utbildning, men röra oss genom ett bredare spektrum. Vi ska ta upp ämnen som kultur, matlagning, trädgårdsskötsel, själ och hälsa. Hela livets frågor, säger Thomas Hall, vd för K World TV. K Worlds tidigare tablå, som byggde på olika teman för veckodagarna, skrotas. Istället lägger K World en traditionell tablå med återkommande program. Idén om olika teman höll inte. Få har tid att titta en hel kväll. K World inför också en barnoch ungdomstimme, exempelvis en serie om barn i andra länder och tecknade Shakespeare-pjäser. Vi vill erbjuda program till en bredare målgrupp än vår nuvarande 25 till 44 år. K WORLD KNÄPPER upp ytterligare en knapp i lärarkostymen, genom att sända dramaprogram, exempelvis Traffic och Channel 4s advokatserie North Square. Merparten av K Worlds intäkter, runt 30 miljoner kronor i år, kommer från distributionsbolag som betalar för att sända kanalen via satellit, digitalt marknät eller kabelnät. Annonsförsäljningen ger små summor. Problemet är distributionen. Jag köper inte i kanalen för att räckvidden är för låg, säger Malin Häger, tv-chef på Initiative Universal. Även K Worlds prissättning påverkar Malin Hägers köplust. Vi står långt från varandra när det gäller pris per spot. Vi kan inte räkna hem ett köp ens för annonsörer som vill förknippas med ett visst programutbud. Enligt MMS tittade personer på kanalen klockan 18 till 24 senaste månaden. Det motsvarar tre procent av tittarna med tillgång till kabel- eller satellit-tv. Thomas Hall lovar en avsevärt bättre distribution än dagens hushåll. Vi ska nå en miljon inom sex månader genom att skriva avtal med mindre kabelnätverk ochsända via fler digitala operatörer. Thomas Hall lovar också en ny prissättning. Vi ska ta betalt efter kontakter, men prislistan är klar först om någon vecka. K Worlds huvudkonkurrent är Discovery. Men vi är mer vardagsnära kanal än Discovery. p av Tia Jumbe tia@dagensmedia.se SEDAN FÖRSTA halvåret 2000 har sportkanalen Eurosport tappat cirka tittare i bland folk som tittar minst fem sammanhängande minuter per dag. Tappet beror på att år 2000 var ett ovanligt intensivt sportår, säger kanalens marknadschef Ulrika Ericsson. Håkan Gustafsson, medierådgivare på CIA tror att tappet beror på den ökande konkurrensen. Eurosport blir allt bättre innehållsmässigt men konkurrensen är stark. Andra kanaler, som Viasat och framför allt Canal +, blir ännu bättre, säger han. TOPNOTERINGEN sedan första halvåret 1999 hade Eurosport första halvåret 2000 med tittare. Sedan dess har tittarsiffrorna sjunkit. Första halvåret i år är kanalen tillbaka på EUROSPORT BACKAR/Räckvidd bland tittare som tittat minst fem minuter per dag Tittare, tusental Eurosport Viasat Källa : MMS Håkan Gustafsson tror att Eurosport fortfarande dras med gamla sviter. Eurosport lider fortfarande av tractorpulling-syndromet, men det var länge de visade sådant. Även om antalet tittare är något färre kanske de är bättre tittare kvalitativt, säger han. p

4 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER NYHETER PRESS redaktör Tia Jumbe tia@dagensmedia.se QRP utvärderas av Björn Hedensjö bjorn@dagensmedia.se DEN NYA printmätmetoden QRP (Quality Rating Points) har nyligen börjat användas i full skala i Danmark, och är i ett långt gånget försöksstadium även i Norge. Men i Sverige är hållningen fortfarande avvaktande och åsikterna om mätmetoden går isär. En rundringning till ett antal marknadschefer hos några av landets största annonsörer visar att kunskapen om mätmetoden fortfarande är i det närmaste obefintlig i Sverige. På tidningarna följs däremot utvecklingen med stort intresse. Vi har följt det som händer i Danmark noga och det är inte ett helt klockrent förfarande, säger Urban Hilding, försäljningsdirektör på Dagens Nyheter. QRP innebär att olika index skapas beroende av variabler som placering i tidningen och veckodag, i syfte att ge annonsörerna möjlighet att göra mer kostnadseffektiva och målgruppsanpassade medieköp. Indexen baseras på sidtrafikundersökningar, som ger en bild av hur konsumenterna läser tidningen. Det kvantifierade underlaget används sedan i medieköpet, som till exempel kan rikta sig till en målgrupp som läser sporten i högre grad än andra. TORBJÖRN MÅRTENSSON, medieanalytiker som ingår i Annonsörföreningens Dagspresskommitté som utvärderar metoden i Sverige, ser metoden som intressant, om än inte helt problemfri. Det är inte alldeles enkelt, för att kunna använda QRP måste man göra sidtrafikundersökningar och det gör inte alla tidningar idag. Sedan kommer det att krävas justeringar av dagens annonspriser, men jag tror inte att omställningen blir så stor. Hur ofta måste sidtrafikundersökningar göras för att de ska vara tillförlitliga? Inte så ofta. Det är stabilt över tiden hur folk läser tidningar, förmodligen räcker det en gång vartannat år för att bekräfta bilden, säger Torbjörn Mårtensson. DN tillhör som gör regelbundna sidtrafikundersökningar. Just faktumet att liknande undersökningar ligger till grund för QRP-indexen gör att Urban Hilding tycker att metoden ska betraktas med viss skepsis. Det är sunt att ta betalt per kontakt men det blir inte det man gör med QRP, eftersom det fortfarande rör sig om indexering. Det vi tittar på nu är om det här är det bästa systemet, säger han. Magnus Anshelm, printchef på Message Plus, är positiv till QRP eftersom systemet enligt hans mening gör medieköpen långt mer effektiva. Men han påpekar att QRP ställer högre krav på både rådgivarna och tidningarna. Det bli mer planeringsintensivt för oss, vilket vi gillar. För tidningarna krävs också en större organisation. Om QRP ska börja användas i Sverige är ovisst.p Trög start för Businesspaketet Finanstidningen är nöjd med två annonsörer på tre månader av Tia Jumbe tia@dagensmedia.se ANNONSPAKETENS RÄCKVIDD OCH KONTAKTKOSTNAD Nettoräckvidd enligt Orvesto Näringsliv 01 Pris, helsida fyrfärg CPT, kostnad för tusen kontakter Businesspaketet, Finanstidningen + Näringsliv läsare kronor 400 kronor NÄRINGSLIVS OCH Finanstidningens Businesspaketet har lockat två annonsörer: Compaq och ICL Invia. Detta trots att paketet lanserades före midsommar och alltså haft drygt tre månader på sig att ragga kunder. Det är lite dåligt. Kanske beror det på att de bara erbjuder paketet till Dagens Industris kunder och att det därför går trögt, säger Thomas Juréhn, printchef på mediebyrån CIA. Men Michael Porseryd, vd på Finanstidningen, är nöjd med resultatet så här långt. Vi tycker inte att det har tagit lång tid. Vi presenterade paketet precis innan midsommar. Räknar man den tid det är högsäsong och alla är tillbaka efter semestrarna har det egentligen bara gått några veckor, säger han. Första kunden blev ICL Invia som köpte fem paket som ska löpa från nu till i början av november. Det var det mest kostnadseffektiva mediet just nu för att nå vår målgrupp som är beslutsfattare; primärt vd, ekonomichef och administrativa chefer. Alternativet hade varit Dagens Industri, men Businesspaketet var mer kostnadseffektivt, säger Karin Giertta, marknadschef på ICL Invia. Businesspaketet består av två annonser, en i Näringsliv och en i Finanstidningen, som får placeras ut valfri dag under en och samma vecka. Karin Giertta, marknadschef på ICL Invia, valde att placera annonsen i Finanstidningen på tisdagar och i Näringsliv på onsdagar. Det kändes bra att få en spridning på annonserna. ICL INVIA HAR Mediekompetens som mediebyrå, men i det här fallet fattade Karin Giertta beslutet själv. Även Compaq har beslutat sig för att prova Businesspaketet. Företaget har bokat tio paket. Printchef Thomas Juréhn tycker visserligen att Businesspaketet är bra som ett alternativ till Dagens Industri. Han anser också att paketet, med tio kronor lägre cpt (kostnad för att nå tusen personer) än Dagens Industri, är Dagens Industri läsare kronor 410 kronor kostnadseffektivt, men säger att annonsörer inte enbart ska stirra sig blinda på kontaktkostnaden. Thomas Juréhn tar ett räkneexempel med räckviddsiffrorna från Orvesto som bas för att visa hur olika målgrupperna är. Dagens Industri når läsare och Businesspaketet Tillsammans når de läsare. Det betyder att dubbeltäckningen av läsare är väldigt liten och defacto är det en hel del olika målgrupper. Det tarvar att annonsörer tittar på sin målgrupp för att komma fram till om Dagens Industri går att byta ut eller inte, säger han. När det gäller beslutsfattare når Finanstidningen med 42 procent flest personer med beslutsrätt vad gäller diverse inköp. Hos Dagens Industri har 40 procent denna beslutsrätt och i Näringsliv 36 procent. Dagens Industri har en väldigt bred målgrupp, den är för många en daglig affärstidning. Näringsliv är ännu mer blandat. Finanstidningen är ju den som profilerat sig hårdast mot högre beslutsfattare, säger Thomas Juréhn. Positivt med Businesspaketet är också att Finanstidningen och Näringsliv inte är lika omfattande i volym som konkurrenten. Både Näringsliv och Finanstidningen är tidningar som inte är lika tjocka som Dagens Industri. Det gör att en annons syns bättre i de tidningarna. Thomas Juréhn tycker att Businesspaketet borde erbjudas alla annonsörer, inte bara de som inte redan är annonsörer i paketets tidningar. Med facit i hand: Businesspaketet har sålt till två företag och det är inte mycket att hänga i julgranen. Businesspaketet måste bearbeta alla och berätta om paketet offentligt. Michael Porseryd ställer sig inte helt avig till att erbjuda paketet till annonsörer som redan går i Näringsliv eller Finanstidningen. Om de köper tio, femton eller tjugo paket är det självklart något vi är intresserade av. Det blir i så fall individuella diskussioner, men på de nivåerna är vi självklart intresserade av att diskutera, säger han. p Resor tänkbart nästa steg i Impactsamarbetet av Tia Jumbe tia@dagensmedia.se NYLIGEN AVISERADE kvällstidningarna ett utökat annonssamarbete under Impactflagg. Paketen Impact tv och Impact sidan 3 är nya och det utökade samarbetet får positiva reaktioner av printcheferna Eva-Marie Nilsson på Mediekompetens och Johan Emtefall, Initiative Universal. Ofta när vi väljer kvällspressen som medium har vi ett räckviddsmål som gör att vi inte kan utesluta en av dem. Ju mer de kan samarbeta desto bättre, säger Johan Emtefall. Första oktober tar Impact över försäljningen av tv-bilagorna från Pressens Media Service. I samband med det lanseras nya annonsmöjligheter, med samma placering i båda tv-tidningana. Tablåmodulerna har samma format och placeras på samma sätt. Dessutom lanserar vi Dominans en kombination av flera utrymmen. Man kan boka de åtta mittsidorna i båda tidningarna, säger Expressens annonsdirektör Thomas Minnhagen. DET ENDA helt nya paketet är Impact sidan 3 som innehåller annonser på sidan tre. Sidan tre är vårt främsta läge. Många annonsörer vill ha placering på en så tidig höger som möjligt. Tidningarna försöker marknadsanpassa sig och lyssna på oss på annonssidan om hur de ska få nöjdare kunder, säger Kenth Söderlind, försäljningschef på Impact. Aftonbladet och Expressen har också diskuterat att skapa paket runt resor. Möjligen kan det bli aktuellt att vi kan garantera att reseannonsörer får annonserna placerade i resesektionerna på söndagar, säger Thomas Minnhagen. Även platsannonsmarknaden tillhör de marknader kvällstidningarna vill ta ett större grepp på. Idag har tidningarna en gemensam platsförsäljning för Stockholmseditionerna via säljbolaget Adspace. Utvecklingsplanerna handlar om att sälja platsannonser på hela riket. Eva-Marie Nilsson på Mediekompetens gillar möjligheten att annonsera i en passande miljö. Att placera ett budskap i rätt miljö ger bättre effekt. Problemet är att det är svårt att sätta en vettigt pris om inte kvällspressen kan uppkomma med någon slags QRP som ger info om trafiken säger hon. p

5 6 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 NYHETER INTERNET redaktör Klas Granström Digitala vykort nisch för Citrus Samarbete med internetportaler ska öka antalet användare av Tia Jumbe och Klas Granström VYKORTSFÖRETAGET Citrus erbjuder gratis vykort på restauranger runt om i landet. Från och med oktober kommer annonsörer att kunna köpa annonsvykort liknande de fysiska vykorten med skillnaden att de sänds från nätet. Citrus bifirma Supercard för diskussioner med portalerna Everyday, Msn och Torget. Kontaktkostnaden blir en krona och annonsören betalar bara per skickat och läst kort. De digitala vykorten får ett intuitivt målgruppsurval. Eftersom folk skickar vykort för att glädja varandra, skickar de kort med ämnen som passar mottagaren. Det är ett urval som inte den mest sofistikerade databas kan göra, bara en vän, säger Ivan Daza, försäljnings- och partneransvarig på Supercard. Citrus har sedan 1996 en sajt I oktober kommer de digitala vykorten att finnas på nätet. Everyday, Msn och Torget är potentiella avsändningsplatser. där besökare kan skicka annonsörers vykort. Problemet är att trafiken på sajten inte varit nämnvärt hög och antalet skickade kort har av den anledningen inte heller varit hög, tre till fyra tusen kort per månad. Från portalerna skickas flera hundra tusen vykort per månad. På en av portalerna skickades en halv miljon vykort i december förra året. Våra annonsörers vykort ska ligga på samma ställe som de andra digitala vykorten. Sedan triggar vi intresset att skicka de sponsrade korten genom en utlottning av priser varje vecka, säger Ivan Daza. UPP TILL TIO avsändare av digitala sponsrade vykort får en present som endera är skänkt av en annonsör eller inköpt av Supercard. Tävlingen sköts av Supercard. Annonsören får betala Supercard två kronor per skickat och läst kort, en krona för avsändaren och en krona för mottagaren. Statistik rapporteras kontinuerligt från sajterna till Supercard. Portalerna får en stor del av denna intäkt. Jag vill inte säga exakt hur affären ser ut, men portalerna får mer än hälften av intäkterna. Så kan vi göra eftersom vi har avtal med flera portaler, säger Ivan Daza. Steg ett är att Supercard lägger upp digitala annonsvykort vid sidan av de vykort som portalerna erbjuder. Steg två är att kategorisera vykorten utefter portalernas vanligaste kategorier: sport, kärleksförklaringar, sexinbjudningar och humorvykort. Citrus har funnits sedan Företaget har gratisvykort på 400 krogar i landet och finns i fem länder: Sverige, Finland, Italien, Norge och Sydafrika. Citrus rullar ut 32 kampanjer med fysiska vykort per månad och trycker 40 miljoner kort per år. De digitala vykorten ska gå att köpa från mitten av oktober. Som initialerbjudande får annonsörer två kort till priset av ett. PÅ DIGITALA MEDIEBYRÅN Outrider är vd Peter Bergström tveksam till digitala vykort som annonsbärare. Att klampa in i en så personlig kommunikation som vykorten är tror han kan slå tillbaka mot annonsören. Men om avsändaren känner mottagaren och väljer ut ett kort som verkligen passar, kan de digitala vykorten trots allt fungera, tror han. Den enkla skolan är ju att en annonsör alltid är intresserad av en målgrupp där den finns. Om det är en kompis har valt ut kortet är chansen stor att mottagaren tycker om det, och då kan det vara värt hur mycket som helst. Enormt mycket mer än om det bara hänger med en reklam med kortet, säger Peter Bergström.p Bättre förutsättningar för riktad annonsering på nätet LILLA CLINCHEN/Att ta betalt på nätet av Björn Hedensjö bjorn@dagensmedia.se ETT KNAPPT HALVÅR efter att internetföretaget Targian lanserade sin teknik för lokalt riktad internetannonsering har förutsättningarna ändrats rejält. I och med att annonsnätverk som Netpool och 24/7 gått i graven har Targian börjat jobba direkt med portaler som Msn och Passagen. Men förändringarna är enbart till medieköparnas fördel, menar Targians marknadschef Magnus Svensson. Förut var tanken att bygga ut nätverk som täcker alla, nu går vi dit kunderna vill gå. Det gäller i princip vilken sajt eller vilket nätverk som helst, säger han. Utöver ovan nämnda portaler har Targian bland annat samarbetat med svd.se och lokala medier som VLT i Västerås. Targian har också ett avtal med annonsnätverket Hi-Media som erbjuder den riktade lokalannonseringen i sin produktportfölj. Målet i våras var att priset per träffad person skulle ligga ungefär 20 procent över det dåvarande priset per exponering. De negativa prisutvecklingen på internet har dock gjort att de planerna har fått läggas på hyllan. Nu gör vi så att vi går till kunden och hör vad de vill uppnå när det gäller till exempel varumärkeskännedom, och låter målet bestämma prislappen. Sedan gör vi uppföljningar på kampanjerna som ett kvitto på vad kunden uppnått. Men priset är inte resultatbaserat, säger Magnus Svensson. SOM EXEMPEL PÅ god effekt anger Magnus Svensson en kampanj som ett av Sveriges största bolåneinstitut genomförde på Passagen. Parallellt med kampanjen som var riktad till en särskild målgrupp gjordes en referensmätning som gav en klickfrekvens på 0,25, att jämföra med den riktade kampanjens klickfrekvens på 0,55. Exempel på andra kunder som nyttjat Targians tjänster är Trygg Hansa, Toyota, Chrysler Jeep och Popwire. Alla är dock inte nöjda med de riktade kampanjernas utfall, bland dem den allra första kund som använde sig av lokalt riktad annonsering Öbergs Färghus i Västerås. Det blev knappast någon succé. Vi hade ett erbjudande i reklamen som skulle skrivas ut och skickas in, och jag tror inte att vi fick in mer än fem-tio blanketter på hela kampanjen, säger Tommy Schiller, vd på Öbergs Färghus. PER WESTRUP, affärsutvecklare hos samarbetspartnern VLT, menar att Targian har ett problem att ta itu med. De måste lösa operatörsproblemet. Öbergskampanjen kunde till exempel inte ses i hushåll som hade vissa internetoperatörer. Så länge det är så blir det väldigt få som får se annonserna räknat i absoluta tal, även om procenten i målgruppen kan vara hyfsad. Enligt Magnus Svensson är Targian dock på god väg att komma till rätta med problemet. Redan idag nås vi från alla Sveriges fasta företagsadresser och hälften av hushållen. Och vi för samtal med flera operatörer så att vi förmodligen snart kan nå ännu fler, säger han. p Gunnar Strömblad, vd för Svenska Dagbladet. Varför ska en nätbesökare betala för innehåll? Det är väl självklart! Vi har lagt ner arbete för att skapa materialet och det måste vi få betalt för. Varför ska jag betala för er sajt och inte för dn.se istället? Vi har egentligen inte fattat något beslut ännu om vi ska börja ta betalt. Och vårt beslut är beroende av andra aktörers drag. Vilket innehåll på dn.se skulle du vilja ha för att kunna ta betalt för? Det vill jag inte kommentera. Men jag ser det som rimligt att ta kunna ta betalt för allt journalistiskt material. Hjälp dn.se lite på traven inför att de ska börja ta betalt. Generellt tycker jag att om man som läsare är beredd att betala för en prenumeration på en tryckt tidning så ska man kunna betala för innehåll på nätet. Det tror jag gäller även DNs prenumeranter. Lars Nilsson, chef för DN.se. Varför ska en nätbesökare betala för innehåll? För att få tillgång till en viss typ av innehåll som inte är självklart att skänka bort. Det kan vara exklusiv debatt eller matrecept. Varför ska jag betala för er sajt och inte för svd.se istället? Om vi börjar ta betalt så kommer du att hitta material på dn.se som du inte hittar någon annanstans. Det är grundidén med att betala för information på nätet. Därför blir allmännyheter aldrig berättigade att ta betalt för. Vilket innehåll på svd.se skulle du vilja ha för att kunna ta betalt för? Studentsajten. Det verkar som den har hittat sin målgrupp och det är en sajt som inte finns någon annanstans. Hjälp svd.se lite på traven inför att de ska börja ta betalt. Debatten kan måhända vara så kvalificerad att de kan börja ta betalt för den. Klas Granström

6 8 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 NYHETER RADIO Lyssnarna dömer ut radioreklamen Annonsörerna: Vår reklam är okej och fyller sitt syfte av Tia Jumbe 54 PROCENT AV lyssnarna i de kommersiella radionätverken tycker att reklamen är dålig. Det visar en undersökning Dagens Media genomfört med hjälp av undersökningsföretaget Zapera. Jag är inte förvånad. Det finns behov både för oss och andra att höja kvaliteten på reklamen i radio, säger Carl Wåreus, marknadsdirektör på McDonalds Sverige och en av de största radioköparna i landet. Zapera har på uppdrag av Dagens Media undersökt lyssnarnas förhållande till de kommersiella radionätverken. Undersökningen gav ett antal intressanta resultat: 3 Lyssnare i de kommersiella radionätverken är lojala. 71 procent säger att de inte bytt favoritstation senaste halvåret 3 Mest otrogna lyssnare har Mix Megapol och NRJ. De har tappat 27 respektive 19 procent av de tillfrågade som bytt station senaste halvåret 3 Programledarna är viktiga för 79 procent i valet av station. Trots det vet 42 procent inte vet vad programledarna i favoritstationen heter 3 37 procent tycker att reklamen i den kommersiella radio är dålig och 17 procent tycker att den är mycket dålig Mest alarmerande för både stationer och annonsörer torde vara det faktum att majoriteten av lyssnarna tycker att reklamen är dålig. Stationer och annonsörer uppvisar varierande grad av självkritik. På sista tiden har vår radioreklam varit okej, men vi har gjort en del det här året som inte FOTO EMELIE STACHEWSKY McDonalds marknadsdirektör Carl Wåreus vill ha bättre radioreklam. Peter Åsberg, vd för Coca-Cola Sverige, är nöjd med sin reklam i radio. varit så bra. Men jag kommer inte ihåg exakt vad det har varit, säger Carl Wåreus på McDonalds. Peter Åsberg, vd på Coca-Cola Sverige, som även de tillhör de största radioannonsörerna i landet, är dock nöjd med Coca- Colas radioreklam. Den fyller sitt syfte och är bra. Men det som är bra kan alltid bli bättre. Vi kan förbättra vår reklam genom att förstå konsumenterna bättre, säger han. Ulf Tjerneld, programchef på Mix Megapol vill inte kommentera undersökningen, medan Rix FMs programchef Christer Modig är inte förvånad över resultatet. Dålig reklam är något vi försöker jobba med. Det är svårt för oss att säga till kunderna hur de ska göra, men vi försöker utbilda dem och rekommendera bra produktionsbolag. Jacob Gravestam, vd på Radio City, anser att radioreklamen har blivit bättre. Jag har förmåga att ifrågasätta mitt eget medium, men reklamen har blivit betydligt bättre. Jämför dåliga radioreklaminslag med dåliga tv-reklaminslag, då tycker jag att radio är bättre, säger han. PROGRAMLEDARNA ÄR viktiga för lyssnarna i valet av station för PROGRAMLEDARNA VIKTIGA FÖR REKLAMRADIOLYSSNARNA /Har programledaren/na stor betydelse för ditt val av radiostation? Xpomera säljer samtliga reklam- och eventplatser på SJs tåg och stationer. Och hjälper dig att nå din målgrupp före, under och efter resan! När du vill mer än bara synas. Tel: E-post: mer@xpomera.se majoriteten av de tillfrågade. I det sammanhanget låter det som en paradox att 42 procent inte vet vad programledarna i favoritstationen heter. Enligt de stationer Dagens Media pratat med beror det på att musiken till syvende och sist är huvudsaken för lyssnarna. Lyssnarna vill ha en form av underhållning som de mår bra av. De anser att programledarna är viktiga på det sättet att de inte får inte vara töntiga, låta illa eller säga dumma saker, men de är inte så pass viktiga att de lär sig namnet på dem. Den primära anledningen till att folk lyssnar är musiken, säger Christer Modig, Rix FM. Rix FM, Mix Megapol och Radio City har alla morgonshower som de marknadsför ganska hårt. Ändå är de inte förvånade att de morgonprogramledare de fokuserar på inte ger större avtryck på lyssnarna. Våra programledare ska inte marknadsföra sig själva utan stationen, säger Jacob Gravestam på Radio City. p Undersökningen är utförd via SMS i undersökningsföretaget Zaperas panel. 215 personer i åldrarna 15 till 35 har svarat. Fjärilar och fågelkvitter på Centralen % Ja, alltid Källa: Zapera Ja, ibland Nej, Nej, aldrig Vet ej nästan aldrig Vi ville kommunicera känslan av vårt varumärke genom ett levande event som kontrast till våra övriga kampanjer, berättar Katarina Hallström, PR-ansvarig på MSN. Resultatet blev ett varmt och mjukt event med tusentals fjärilar i taket ackompanjerat av fågelkvitter. Och improvisationsdansare från balettakademin som delade ut påsar med doftljus, badkulor, folder och chokladbit till alla nyfikna. Vårt budskap gick verkligen hem och Centralen i Stockholm visade sig vara en perfekt plats för event. MEN NÄSTAN HÄLFTEN VET INTE VAD PROGRAMLEDARNA I FAVORIT- STATIONEN HETER/Kan du namnet på programledaren/na i din favoritstation? % Ja Källa: Zapera % Mycket Bra bra Källa: Zapera Ganska bra xpomera Nej MAJORITETEN AV DE TILLFRÅGADE TYCKER ATT REKLAMEN I REKLAM- RADIO ÄR DÅLIG/Vad tycker du om reklamen i radio? Dålig Mycket dålig Vet ej VECKA 37 OCH 38 KORTFATTAT från dagensmedia.se MEDIEBYRÅ FÖR SMÅKUNDER Fyra för detta Mindshareanställda ligger bakom den nya mediebyrån Lime Media. Byrån vänder sig främst till kunder med små mediekassor. Fyra av grundarna kommer från Mindshare, Martin Egnell, tidigare tv-chef, Georg Svensson, tidigare analytiker, senast på TV4, Angela Öhman, tidigare projektledare, Pia Boson, tidigare Mindshare, senast på Bosons Byrå med Chello som kund och Caroline Abrahamsen, som arbetat med film. COOP-KAMPANJ FÖR 45 MILJONER Dagarna efter att KF gått ut med att kooperationen ska investera 100 miljoner kronor i det övergripande varumärket Coop, drar den första kampanjen igång. För 45 miljoner kronor i medieköp i utomhus, tv och dagspress vill KF bygga varumärket Coop och slå ett slag för den kooperativa tanken. Kampanjen tar avstamp utomhus och dagspress. TV VIKTIGAST FÖR TERRORINFO Public service och TV4 var de viktigaste medierna som svenskarna använde sig av på tisdagen då terrordåden i USA utfördes. Internet ökade bara marginellt, enligt statistik från Ruab. Siffrorna bygger på telefonintervjuer med 281 personer som svarade på vilka medier de hade använt tisdagen 11 september då terrorattackerna skedde. Siffrorna är jämförda med en genomsnittlig dag. KPA TILL MEDIA BROKER Gester & Co tappar KPA-kontot till Media Broker. Den forna storköparen KPA har dock dragit ned ordentligt på medieinvesteringarna. Under 2000 köpte KPA medier för cirka 50 miljoner. I år är siffran 5,5 miljoner kronor. Uppdraget för KPA drar igång efter årsskiftet. SCHIBSTED SKROTAR MAISON Den svenska inredningstidningen Maison har lagts ner. Tidningen klarade inte den dippande konjunkturen. Inga anställda drabbas av nedläggningen då tidningen producerades av en redaktion i Norge och översattes till svenska. Avisator skötte annonsförsäljningen. Maison i Sverige och Norge köptes i vintras av Schibsted efter att ha varit privatägda i drygt tio år. RAS FÖR UTOMHUS Under augusti minskade mediebyråerna sina köp med 18 procent jämfört med samma period år Framförallt minskar köpen i tv (-22 procent) och utomhus (-31). Allra mest tappar internet som backar med hela 58 procent. Dock handlar det om små volymer. Av de större mediegrupperna ökade endast fackpress (8,4).

7 10 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 NYHETER UTLAND Tv-bilder ersatte internet Totalt färre internetanvändare än vanligt under terrordagen i USA av Eva Wisten eva.wisten@home.se PRECIS SOM I Sverige var tv det absolut viktigaste mediet för amerikanerna att hålla sig uppdaterade med under terroristattacken den 11 september. När det handlade om kommunikation med vänner och familj var telefonen det medium amerikanska folket helst sökte sig till., trots de snabbrapporterande nyhetssajterna och e-posten som fortsatte att fungera efter att telefonlinjerna proppat igen, visar en undersökning utförd av Pew Internet and American Life att 81 procent av alla amerikaner fick mest information om attacken via tv. Dels var den här nyheten oerhört visuell och dels är amerikaner vana vid att följa stora händelser på tv, säger Lee Rainie, exekutiv chef på Pew Internet and American Life. Siffran över tv-tittare varierade knappt mellan internetanvändare och icke internetanvändare. Bara tre procent av de som uppgav sig vara internetanvändare skaffades sig mest information via nätet. UNDER TISDAGEN hade de stora tvbolagen ABC, CBS, NBC, Fox, Fox News, TNT, CNN och CNN Headlines tillsammans 80 miljoner tittare. Under onsdagen sjönk siffran till 55 miljoner och på torsdagen var tittarsiffrorna nere i 53 miljoner enligt A.C Nielsen. Inget av bolagen körde reklaminslag under den första tiden efter katastrofen. Amerikanska analytiker räknar med att de stora tv-bolagen förlorat mellan 40 och hundra miljoner dollar per dag från tisdagen till lördag morgon när de så smått började sända reklam igen. Totalt var det färre internetanvändare än vanligt som vid något tillfälle kopplade upp sig på nätet under tisdagen och onsdagen, 51 procent jämfört med mellan 55 och 58 procent. Men de stora nyhetssajterna var ändå relevanta. 36 procent av internetanvändarna gick till någon nyhetssajt under de två första dagarna. 22 procent av internetanvändarna gick in på någon av de stora nyhetssajterna varje dag. 29 procent var inne på någon av nyhetssajterna bara under tisdagen då terrorattacken ägde rum. Under de här dagarna använde amerikanerna internet framför allt för att kontakta anhöriga. 74 procent av alla amerikaner kontaktade någon anhörig via telefon eller e-post under dagarna för terroristattacken. 82 procent av internetanvändarna hade skickat e-postmeddelanden eller chattat med vänner och familj angående vad som hänt. En tredjedel av dem gjorde det dock efter att ha misslyckats med att komma fram på telefonlinjerna. p DE MEST BESÖKTA NYHETS- SAJTERNA UNDER KATASTROF- VECKAN/Antal unika besökare per vecka 5000 Besökare, tusental CNN.com ABDNews CBS.com Msnbc.com NYTimes.com Genomsnittlig Katastrofveckan vecka Källa: Jupiter MMXI

8 14 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 KARTLÄGGNING FOTO HELENA KARLSSON PRISSPRESS I KARLSTAD. Karlstadskonkurrenterna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad pressar annonspriserna. Värmlänningarna billigast i landet Om människans värde går att mäta i kontaktkostnad är en Sundsvallsbo mer värd än en värmlänning Stefan Lundell kartlägger annonspriserna i Sveriges regional- och lokaltidningar. av Stefan Lundell slundell@algonet.se ÄR EN GÄVLEBO värd mer än en Karlstadbo? Ja, i alla fall om det går att mäta människors värde i form av kontaktkostnad. Den lokala annonsören i Gävle tvingas betala mer än dubbelt så mycket för att nå en potentiell köpare via lokaltidningen jämfört med sin kollega i Karlstad. Och det här är bara ett av många exempel på de ojämlikheter som finns i annonsprissättningen runt om i landet. I samarbete med medierådgivaren Carat har Dagens Media gjort den första heltäckande prisjämförelsen mellan Sveriges regional- och lokaltidningar. Även om varje lokalmarknad har sin särart beroende på konkurrensförhållande och efterfrågan är det uppenbart att de lokala tidningsmonopolen mer eller mindre satt marknadskrafterna ur spel. På till synes likvärdiga marknader skiljer sig annonspriserna flera hundra procent. Utvecklingen på annonsmarknaden i stort är ytterligare ett bevis på den brist- fälliga konkurrensen. Under förra året ökade landsortstidningarna sina annonsintäkter med drygt 6 procent men annonsvolymen växte bara med 2,5 procent och den totala upplagan fortsatte att sjunka. Trots färre antal läsare kunde tidningarna höja annonspriserna. Eller med andra ord annonsören betalade ett högre pris för annonser som nådde färre potentiella köpare. Tack vare sina starka ställningar lokalt har tidningarna kontinuerligt kunnat höja annonspriserna trots att upplagorna hela tiden fallit. Det gör tidningarna på sitt sätt unika men det visar samtidigt vilka starka varumärken många av företagen besitter, säger tidningsprofessorn vid Handelshögskolan i Göteborg Karl Erik Gustafsson. På många marknader har tidningarna regelmässigt kunnat höja priserna under många år. Man skyller på papperspriserna eller inflationen och så länge konkurrensen är eftersatt kan man fortsätta på samma sätt, konstaterar Thomas Juréhn printchef på CIA Sweden. I Karlstad tycks den lokala konkurrensen fungera. Både marknadsledaren Nya Wermlands-Tidningen och utmanaren Värmlands Folkblad placerar sig i toppen på Dagens Medias sammanställning över tidningar med lägst kontaktkostnad. Förutom de två dagstidningarna finns två kommersiella radiostationer, en lokal tvkanal, fyra gratistidningar och ett utbyggt nät för dr. Det går att förhandla fram bra erbjudanden. Priset är avgörande för vårt medieval men jag upplever det som om prutmånen är ganska begränsad, menar Nenne Sahlström, marknadschef hos en av Karlstads största annonsörer, bilåterförsäljaren Helmiabil. SOM ANNONSÖR HOS Värmlands Folkblad får han betala 25 öre per läsarkontakt före rabatt medan Nya Wermlands-Tidningen tar 37 öre för samma kontakttyp. Det är i sin ordning. Nya Wermlands- Tidningen spelar i en annan division i Karlstad i kraft av sin betydligt högre hushållstäckning, säger Nenne Sahlström.

9 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER KARTLÄGGNING SÅ HÄR SLÅR KONKURRENSEN PÅ RESULTAT OCH KONTAKTKOSTNAD 82 LANDSORTSTIDNINGARS RÄCKVIDD, UPPLAGA OCH KONTAKTKOSTNAD Norrbottens-Kuriren Norrländska socialdem Västerbottens-Kuriren Västerbottens Folkblad Östersunds-Posten Länstidningen Sundsvalls Tidning Dagbladet Gefle Dagblad Arbetarbladet Falu-Kuriren Dala-Demokraten Nya Wermlands- Tidningen Värmlands Folkblad Blekinge Läns Tidning Sydöstran Räckvidd Värmlands Folkblad är alltså billigast i Sverige bland lokaltidningarna i Dagens Medias kartläggning. Jag tror att vi befinner oss på en ganska sund nivå och att våra priser är hyggligt marknadsanpassade. Men jag måste säga att jag är förvånad över prisbilden i vissa andra städer. I längden borde det rimligen dyka upp nya konkurrenter som pressar priserna, menar Lars G Ruhr, vd på Värmlands Folkblad. CIAS THOMAS JURÉHN säger samma sak: I takt med att de lokala annonsörerna lär sig vad saker och ting ska kosta samtidigt som de får upp ögonen för alternativa medier kommer tidningarnas annonspriser att pressas nedåt. Den här typen av ojämheter i marknaden kommer successivt att försvinna. Hushållstäckning (%) Resultat (mkr) 10,5 26,5 22,1 1,3 13,3 4,9 6,1 0 16,4 16,1 41,4 9,4 48, ,8 5,6 Öre/kontakt Källor : Presstödsnämnden och Carat. Resultaten avser efter finansnetto och presstöd. Hushållstäckning i utgivningsorten Thomas Juréhn anger att vi redan kan se början på en sådan utveckling. Innan radio, tv och direktreklam fanns i någon större utsträckning på de lokala marknaderna kunde tidningarna sätta vilka priser de ville. Särskilt gratistidningar och direktreklam har tagit marknadsandelar under de sista åren framför allt från dagspressen - och den trenden fortsätter att stärkas anser Thomas Juréhn. Den skeva prisbilden bland lokalpressen öppnar för nya aktörer. Annonsblad och direktreklam konkurerar direkt med priset. Kvaliteten bland gratistidningarna har dessutom stärkts vilket ytterligare pressar tidningarna. p Fotnot: Kontaktkostnaden är baserad på Orvestos räckvidsiffror 2000 och tidningarnas annonsprislistor för Lokalpressen tvingas sänka annonspriser av Stefan Lundell slundell@algonet.se SKULLE DU GODKÄNNA prisskillnader på över 400 procent för en stapelvara som mjölk hos din livsmedelskedja beroende på var i landet du handlar? Knappast. Ändå är det precis det många medieköpare utan att blinka accepterar när de dagligen inhandlar en annan typ av stapelvara tidningsannonser. När Dagens Media började undersöka priserna hos de svenska lokaltidningarna räknade vi givetvis med vissa lokala variationer men inte att skillnaderna skulle vara så stora. Vari ligger logiken att en kund ska kosta mer än tre gånger så mycket att få kontakt med i en annons i Smålandstidningen jämfört med i Nya Wermlands-Tidningen? Eller kanske egentligen ännu märkligare varför ska annonsören i Östersund betala drygt 30 procent mer för en läsarkontakt i Länstidningen jämfört med i Östersunds-Posten som har klart högre hushållstäckning i centralorten? Det går inte att jämföra alla tidningarna i alla lägen. Den svenska dagstidningsmarknaden är inte homogen utan består av närmare ett hundratal delmarknader där konkurrenssituationen och efterfrågan skiljer sig åt. Men olikheterna förklarar ändå inte de stora prisdifferenserna. Istället hittar vi förklaringen till skillnaderna i de lokala monopol som tidningarna i många fall kontrollerar. Som lokalannonsör är man ofta tvingad att använda tidningen på orten för att kunna nå ut till hela sin potentiella marknad. Saken blir inte bättre av att tidningsdrakarna i en mängd städer också köpt upp nya konkurrerande medier som reklamradio och gratistidningar. SAMTIDIGT ÄR resultatet av undersökningen ett underbetyg åt annonsköparna. Idag finns konkurrenskraftiga alternativ eller komplement till dagstidningen. Under slutet av 90- talet har reklamradio och lokal-tv etablerat sig på allvar samtidigt som direktreklamen tagit allt större mark. En mängd lokala internetsajter erbjuder numera också bra konkurrens till lokaltidningarna som varit sena med att börja utnyttja den nya tekniken. Ändå blir den lokala dagstidningen alltför ofta annonsörernas slentrianmässiga medieval. Om inte pressen från köparen blir hårdare finns ingen orsak att sänka priserna. Det är ingen tvekan om att dagspressen är ett oerhört stakt annonsmedium särskilt för renodlad utbudsreklam. Men allt har sitt pris. Dagstidningar som tar närmare en krona per läsarkontakt är helt enkelt för dyra. Det kan annonsörerna inte acceptera i längden. Lokalpressen kommer att tvingas sänka priserna för att inte tappa marknadsandelar. Samtidigt växer pressen från nya konkurrenter. Gratistidningar och direktreklam ökar intäkterna på bekostnad av lokalpress. Vem som än segrar är annonsörerna vinnarna utbudet breddas, priserna sjunker. p Flt Riks Riksmedia Dagens Nyheter Stormarknadspress Metro Sth Göteborgs-Posten Svenska Dagbladet Sydsvenskan Plus m SD Stora Norrland (GD/ST/VK/NK) Metro Gbg Nerikes Allehanda Upsala Nya Tidning Östgöta Correspond, Nya Werml,Tidningen Metro Skåne Vestmanl,Läns Tidn, Helsingborgs Dagblad Norrköpings Tidn, Borås Tidning Västerbottens-Kurir, Norrl, Soc,Demokrat, Smålands-Posten Jönköpings Posten Sundsvalls Tidning Norrbottens-Kuriren Bohusläningen Arbetarbladet Gävle Nordv Skånes Tidn, Hallandsposten Hallands Nyheter Barometern Falu Kuriren Blekinge Läns Tidning Värmlands Folkblad Eskilstuna-Kuriren Dala-Demokraten Östersunds-Posten Gefle Dagblad Kristianstadsbladet Norra Västerbotten Södermanl, Nyheter Västerbott,Folkblad Sydöstran Skaraborgs Allehanda Tidningen Ångermanland Länstidn, Södertälje Norra Skåne Ystads Allehanda Länstidn, Östersund Nya Länstidn/Nya Lidköp,Tidn Värnamo Nyheter Örnsköldsviks Alleh. Smålands Tidningen Trollhättans Tidning Piteå-Tidningen Norrtelje Tidning Östra Småland Alingsås Tidning Ljusnan Dagbladet (Sundsvall) Hudiksvalls Tidning Elfsb, Läns Alleh, Enköpings-Posten Folkbladet (Norrköping) Gotlands Tidningar Smålänningen Mariestads-Tidningen Katrineh,Kuriren Västerviks-Tidningen Trelleborgs Alleh, Borlänge Tidning Motala Tidning Arvika Nyheter Folket Mora Tidning Gotlands Allehanda Hälsinge-Kuriren Bergslagsposten Sala Allehanda Bärgslagsbladet Karlskoga Tidning/Degerfors Nya Ludvika Tidning Räckvidd (tusental) Ts/Rs2000 Upplaga (tusental) Läsare per exemplar 2,2 3,9 2,6 2,4 2,5 2,3 2,4 2,4 2,5 2,8 2,4 2,7 2,4 2,8 2,5 2,5 2,4 2,3 2,1 2,5 2,5 2,4 2,2 2,3 3,1 2,8 3,0 2,0 2,5 2,6 1,7 2,7 2,1 2,9 2,2 3,4 2,6 2,4 2,3 2,2 2,5 3,4 3,2 2,4 2,1 3,1 2,5 2,3 2,2 2,0 2,2 2,2 2,6 2,7 2,6 3,1 3,9 3,1 2,7 3,8 2,3 2,7 3,4 3,7 2,6 2,5 2,3 2,4 2,3 2,8 3,2 2,7 2,2 3,3 2,3 2,5 2,9 2,5 2,7 2,6 2,9 2,4 Kontaktkostnad 0,28 kronor 0,31 kronor 0,26 kronor 0,30 kronor 0,20 kronor 0,32 kronor 0,27 kronor 0,38 kronor 0,47 kronor 0,20 kronor 0,38 kronor 0,40 kronor 0,38 kronor 0,37 kronor 0,23 kronor 0,52 kronor 0,53 kronor 0,49 kronor 0,60 kronor 0,53 kronor 0,28 kronor 0,38 kronor 0,60 kronor 0,71 kronor 0,42 kronor 0,62 kronor 0,47 kronor 0,79 kronor 0,79 kronor 0,49 kronor 0,36 kronor 0,38 kronor 0,41 kronor 0,25 kronor 0,50 kronor 0,37 kronor 0,48 kronor 0,92 kronor 0,99 kronor 0,48 kronor 0,55 kronor 0,52 kronor 0,41 kronor 0,42 kronor 0,43 kronor 0,42 kronor 0,43 kronor 0,53 kronor 0,63 kronor 0,68 kronor 0,95 kronor 0,51 kronor 1,17 kronor 0,54 kronor 0,80 kronor 0,68 kronor 0,73 kronor 0,71 kronor 0,64 kronor 0,71 kronor 0,68 kronor 0,69 kronor 0,59 kronor 0,63 kronor 0,54 kronor 0,67 kronor 0,68 kronor 0,81 kronor 0,82 kronor 0,87 kronor 1,01 kronor 1,08 kronor 0,60 kronor 0,96 kronor 1,04 kronor 0,65 kronor 0,86 kronor 0,88 kronor 0,86 kronor 0,99 kronor 0,70 kronor 1,48 kronor Pris för helsida fyrfärg kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor

10 16 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 MEDIEVAL Fondbolag skruvar om mediemixen Dagspress och dr får stryka på foten i kampen om unga fondsparare. av Björn Hedensjö och Tia Jumbe bjorn@dagensmedia tia@dagensmedia.se AMF PENSION KOM med 10,8 procent i marknadsandelar tvåa i det stora racet om pensionsspararna i fjol. Men varken AMF eller de andra fondbolagen kan unna sig en vilopaus. Att locka nya kullar ungdomar att pensionsspara är en årlig utmaning som kräver fondbolagens alla medieerfarenheter från huvudvalet. Vi brukar skämtsamt säga att intresset för att pensionsspara stiger i takt med att möjligheterna att påverka pensionen minskar, säger Ingvar Skeberg, marknadsdirektör på AMF Pension. Av de tre aktörer Dagens Media pratat med förefaller SPP och Skandia i störst utsträckning engagera sig för att nå ungdomar. SPP har bland annat gett bio och tv större utrymme i mediemixen än i fjol. Det är bästa sättet att nå åldersgruppen ner till 25 år. Lägre än så siktar vi inte, vår huvudinriktning är de som redan har några pengar, säger Ulf Magnusson, marknadskommunikationsansvarig på SPP. I JUST DEN gruppen nådde SPP viss framgång i fjolårets premiepensionsval. Marknadsandelen var före valet under en procent och efter närmare tio procent, motsvarande 4,5 miljarder sparade kronor. Antalet fondsparare landade på personer. Huvudmediet i den kampanjen var direktreklam, resten fördelades på tv, dagspress och internet. Det enda vi kanske borde gjort annorlunda är bearbeta massmedia mer. Resultatet bekräftade att direktreklam är det absolut bästa sättet att marknadsföra våra fonder. Men i och med att vi inte har adresserna till förstagångsväljarna kan vi inte använda dr på samma sätt nu. Liksom för SPP har de nya förutsättningarna inneburit en ordentlig ommöblering i mediemixen för Skandia. Nu kör vi väldigt mycket radio, säkert 50 procent, men även mer pluggar i tidning och bannerannonsering på ungdomssajter, säger Skandias marknadschef Peter Elmhorn. Skandia, som lade 20 miljoner kronor netto på medieinvesteringar i fjolårets premiepensionsval, lyckades liksom SPP attrahera runt sparare. Men volymerna, runt två miljarder kronor, blev mindre än Skandia räknat med. Vårt budskap har varit att kunderna ska välja de fonder de tycker om bland de vi erbjuder. Vi har inte bara egna fonder och många har valt andra fonder än våra. FOTO MARIE DALMALM FÖRRA OMGÅNGEN AV PREMIEPENSIONSKAMPANJER Mediemix Reklambyrå Mediebyrå Medieinvesteringar 2000 (brutto) Marknadsandel efter valet SPP Dr, 70 procent, tv, 25 procent, dagspress och internet, 5 procent Ehrenstråhle Gester & Co 65 miljoner kronor 10,7 Det enda vi kanske borde gjort annorlunda är bearbeta massmedierna mer. ULF MAGNUSSON, MARKNADSKOMMUNIKATIONSANSVARIG SPP AMF Pension lockade väljare och närmare 4,5 miljarder av de 50 miljarder som totalt placerades i premiepensionsvalet. Huvuddelen av mediebudgeten lade AMF Pension i tv. Även dagspress fick en stor del, men Ingvar Skeberg är inte riktigt nöjd med utfallet av dagspress. När vi undersökte vilken medietyp som påverkat kunderna mest var de personliga kundmöten vi gjorde väldigt effektiva. Dagspress hamnade längst ut i andra kanten, säger Ingvar Skeberg. Det föds cirka människor i varje årskull. Dem når vi snarare genom att bygga varumärket på ett bra sätt än att söka upp dem i register. Skandia Tv, 30 procent, print, 20 procent, radio, 20 procent, dr, 20 procent, övrigt informationsmaterial, 10 procent Storåkers Media Broker 90 miljoner kronor 3,3 INGVAR SKEBERG, MARKNADSDIREKTÖR AMF PENSION AMF Pension Dr, 20 procent, tv, 55 procent, dags- och fackförbundspress, 20 procent, internet, 4,5 procent, radio, 0,5 procent Publicis Welinder Message Plus (idag Mindshare) 125 miljoner kronor 0,8 DAGSPRESS HAR också fått sin andel beskuren i år. Totalt har AMF Pension dragit ner mediebudgeten med 15 till 20 procent, mest på dagspress. Istället passar utomhus bättre i det varumärkesbygge som AMF Pension fortsätter kampen om fondspararna med. Med ett starkare varumärke hoppas Ingvar Skeberg att även ungdomar ska hitta till AMF Pension. För trots att ungdomar är viktiga för fondbolaget bearbetas de inte som specifik målgrupp av AMF Pension. Det föds cirka människor i varje årskull. Dem når vi snarare genom att bygga varumärket på ett bra sätt än att söka upp dem i register. Som det ser ut idag får vi inte igen det vi investerar i ungdomar. p FOTO MARIE DALMALM

11 18 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 ANALYS FOTO EMELIE STACHEWSKY Guldkunder slösar med reklam Överkonsumtionen i varumärkesbygget bland svenska företag i monopolsituation rör sig om många tiotals miljoner kronor. Dagens Medias Stefan Melsko analyserar Telia, Svenska Spel och Postens överdimensionerade marknadsföringsaktiviteter. av Stefan Melesko magneskog.melesko@swipnet.se TELIA, SVENSKA SPEL och Posten är tre så kallade guldkunder för svenska byråer och medier. De ligger i toppen vad gäller medieinköp, de sponsrar och skapar events, och får till och med priser för sin reklam. Men i motsats till de flesta andra företag är allt de gör baserat på en monopolsituation, som fortfarande finns eller i vissa fall tunnats ut. Men utan monopolet hade mycket lite av det vi idag ser varit möjligt. Och denna monopolställning skapade en drivkraft mänskligt men kommersiellt oacceptabelt för en företagsledning som vuxit fram ur ett affärsverks position eller ett marknadsmonopol att visa sig väl så kompetent som näringslivets mer traditionella företrädare. Bland de alternativ som fanns till hands för dessa ledningar var att satsa på skolbokslösningar och en massiv konsultanvändning. Genom dylika och andra åtgärder skulle dessa till företag konverterade statliga organisationer visa sin affärsmässiga kraft. Och det är naturligtvis lätt att genomföra om de konkurrensrestriktioner saknas som andra företag möter dagligen. Monopol skapar ett drivhusklimat inom de statliga företagen för åtgärder som andra måste lämna därhän inte minst av resursskäl. Självklart kan man bli världsmästare i att vara duktig företagare om inga resursbegränsningar finns och heller inga konkurrenter. Avregleringen och konkurrensutsättningen var nödvändig, men den har lett till intressanta effekter för marknadsföringssektorn. Stora budgetar för marknadsföring gjorde nämligen att dessa företag blev intressanta kunder till reklambyråer och andra konsulter. Och faktiskt användes/- används dessa marknadsföringsresurser under sista delen av monopoleran för att göra allt för att försämra förutsättningar- na för de företag som blir konkurrenter då avregleringen blir ett faktum. I klassisk ekonomisk teori ägnas stor uppmärksamhet åt inträdeshinder på en marknad, det vill säga sådana faktorer som kan hindra konkurrenter från att börja hota monopolisterna. Och vad är bättre som inträdeshinder än stora marknadsföringsinsatser, med bland annat frekvent exponering i medierna. Ribban blir hög för de nya företagen efter konkurrensutsättningen. De måste ju neutralisera år av övernormalt stora marknadsaktiviteter som de statliga företagen ägnat sig åt. Men att överträffa Telia eller Svenska Spel i insatser och därmed komma före i konsumentens medvetande eller vid tester av spontan erinran blir inte lätt. Endast oskickliga beteenden på marknaden av de gamla monopolisterna kan nöta ner effekterna av dessa år av övernormala satsningar. Ett av de vanliga kriterierna på att man driver sitt företag på ett bra sätt är att man delegerar beslut långt ner i organisationen. Den principen används också i de statliga monopolen. Och denna tes leder då till märkliga effekter beträffande samarbetet med reklambyråer. Många byråer arbetar eller vill arbeta med dessa monopolister. Telias informationsdirektör har stolt vid åtskilliga tillfällen meddelat att antalet byråer ska skäras ned. En huvudbyrå och någon per affärsområde har ibland bedömts vara lämpligt. Och även de andra företagen har gått ut med liknande information. Men verkligheten är en annan. Titta på tabell 1. HUR KAN VI FÖRKLARA skillnaderna mellan kolumnerna? Det finns två faktorer som spelar roll. 3 Den ena är att ledningarna tror att de kontrollerar alla byråkontakter. Det är centrala avdelningar som skickar in uppgifterna målet förmodligen. 3 Den andra är att med långt driven decentralisering och svag kontroll så är ledningarna inte fullt informerade om vad som de facto händer i organisationen. Det här är naturligtvis trösterikt för framtida konkurrenter. Ju fler byråer som är inblandade desto mer uttunnade blir de sammanlagda strategierna och desto otydligare varumärkesbygget. Så man blir inte bara konsekvent marknadsorienterad av att arbeta med byråer. Har man för många samarbetspartners så försämras det totala utfallet av marknadsföringsarbetet om inte en synnerligen rigorös kontroll inrättas och den tycks inte utövas av den publika kommunikationen att döma. TELIA ÄR SVERIGES största medieköpare. Tabell 2 talar sitt tydliga språk. Begrunda explosionen av Telias medieköp. Och siffrorna gäller traditionella medier. Vid sidan ligger direktmarknadsföring, sponsoring och events för att nämna några exempel. Om vi summerar vad Europolitan, Tele2 och Comviq satsar, så uppgår det för år 2000 till cirka 365 miljoner, men Telia ligger 50 procent högre. Rimligt? En annan slutsats utöver den om Telia blir att Svenska Spel satsar mycket mer än vad Tipstjänst och Penninglotteriet gjorde. Synergier? Säkert byggde fusionskalkylen på att marknadsföringstrycket skulle kunnat öka utan att marknadsbudgeten behövde växa. Om vi specialstuderar Svenska Spel, så kan vi notera att deras monopoltid sannolikt är utmätt. Det finns ingen anledning att försöka upprätthålla ett spelmonopol på inlämnade talonger, när en stor del av spelmarknaden flyttat ut i cyberrymden. Det hävdas också att monopolet kan få problem med EU-lagstiftningen. Svenska Spel är en kassako för staten om än med vikande tendenser(enligt årsredovisningen 2000) på de gamla klassiska spelen:

12 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER ANALYS FOTO EMELIE STACHEWSKY Marknadschefer i monopolsituation och med mycket pengar i plånboken: Kerstin Åkerstedt på Telia, Mathias Hedlund på Svenska Spel och Lars Wirén på Posten. FOTO ROLF VAN DEN BRINK stryktipset, oddset, Lotto, Tipsbingo, Joker och Triss. Enda undantaget av de etablerade spelen är Keno. I övrigt är den stora ökningen för 2000 hänvisad till de nya spelen på greyhounds. Inte ska väl spel på jyckar vara en angelägenhet för svenska staten att introducera? Med en rejäl mediebudget som inte HAR POSTEN GJORT HEMLÄXAN? Utan fungerande kundservice på alla plan, hjälper varken flygfotografier eller budskap om att skicka brev till och från, enligt Stefan Melesko. ska minska under lågkonjunkturen enligt artikel i Dagens Media ska monopolets varumärken arbetas in före avregleringen. Ett studium av Svenska Spels resultaträkning visar att mediebudgeten exklusive konsultkostnader för traditionella medier, dvs utan sponsring och events är lika stor som personalkostnaderna (267 miljoner). Det är inte många företag i samma storleksklass på den svenska marknaden som kan påvisa samma nyckeltalsvärden. Svenska Spel opererar med en marginal på cirka 25 procent på sin verksamhet. Ett stort konkurrentföretag Ladbrokes har betydligt lägre marginaler, eftersom de opererar på en konkurrensmarknad. (Ladbrokes är ett privatägt spelföretag som är ett av de ledande, bland annat i Storbritannien. Se tabell 3.) Även om företagen inte är helt jämförbara så skaffar sig Svenska Spel (staten) övernormala vinster på den svenska marknaden. Om vi antar att tio procent blir en normal marginal framöver så tar Svenska Spel ut cirka 1,5 miljarder för mycket ur marknaden och lägger en del av dessa pengar på att försöka pumpa liv i varumärken som tycks tappa attraktionskraft. Rimligt? VEM BRYR SIG OM färgen på posthornet? Även Posten förtjänar en granskning. En annat monopoleldorado för marknadsförare. För miljoner skulle designprogrammet bytas, innan Björn Rosengren och andra blockerade frågan. Hur många miljoner kostade det projektet? Och nu en fullständigt meningslös kampanj om att posthornet byter färg och att vi ska skicka brev till och från. Vem blir lyckliga av allt detta? Medierna och reklambyråerna. Men är det professionellt? Nej! Inte blir marknadschef Lars Wiréns förklaringar i nummer 14 av Dagens Media acceptabla. Varumärkesbygge är inte en reklamfråga, utan en avstämning av vad verkligheten säger till kunder och övriga intressentgrupper. Inte blir någon mer positivt inställd till Posten för att snåriga resonemang förs om varumärkesportföljen eller genom att betrakta flygfotografier. Nej, klara av grundjobbet först. Om inte ens lokalposten fungerar, vilket den gjorde förut, hur kan då reklamen få kunden att uppskatta Posten. Och fortfarande kan post från Stockholm till Göteborg ta flera dagar. Rätta till det elementära i verksamheten, då behövs inga gigantiska kampanjer eller färgbyten. Kunderna kan själva läsa av om servicen grundarbetet fungerar. Slutsatsen blir att byråerna kommer att framgent slåss om dessa statliga kunder, så länge de fortsätter att arbeta som idag. Men avregleringen kommer stegvis att göra dessa statliga monopol mer lika andra företag vad gäller beteendet på marknaden. Och då kanske frågan om antalet byråer som dessa företag samarbetar med får samma svar oavsett vem den ställs till. p 1. ANTAL BYRÅER SOM FÖRETAGEN SAMARBETAR MED 2. UTRYMMESKÖP I TRADITIONELLA MEDIER* Posten Telia Vattenfall Svenska Spel Enligt byråerna Enligt företagen 2 ingen uppgift 3 4 Källa: Stora reklamköparna 2000 och Infos byrånummer Telia Svenska Spel 104 (Tipstjänst) * Miljoner kronor brutto **Ingår i Svenska Spel från och med 1997 Penninglotteriet ** 40 Posten Källa: IRM och Sifo 3. KONKURRENT MED LÅG MARGINAL Omsättning 2000 Resultat 2000 Marginal Svenska Spel 14 miljarder kr 3,8 miljarder kr 27 procent Ladbrokes (retail) 27 miljarder kr 1,4 miljarder kr 5 procent Vill du känna dig välkommen? Ditt budskap får störst genomslagskraft hos den mest entusiastiska publiken. Annonsera i PC Hemma Kostnadseffektivast mot Sveriges mest datorintresserade personer. Annonsavdelningen , eller annons@medstroms.se www. pchemma.se Medströms Dataförlag ger ut tidningarna PC Hemma, Datormagazin, PC Gamer, PC Gamer Special, Super Play och Svenska PlayStation-Magasinet samt nyhetsbreven Uppsnappat, MailGamer och SuperPlay.net.

13 22 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 STRATEGI Panasonic vill bli marknadsledare i vår Minskar lokalkostnader till förmån för medieinvesteringar av Klas Granström klas@dagensmedia.se DET HAR VARIT tyst från Panasonic de senaste åren. Men efter att ha slängt av sig en tung utgiftsryggsäck gör marknadsorganisationen på Svenska Panasonic en offensiv. Sponsring av tv-sändningar och sport samt traditionell annonsering står på medielistan. Att Panasonic inte synts så mycket har sitt skäl i att vi tidigare huserade i alldeles för dyra lokaler, säger Jan Thorell, marknadsdirektör för Panasonic i Sverige. Nu har Panasonic flyttat till billigare lokaler, men bortfallet från det dyra boendet belastar företagets budget på helår, varför några större marknadsinsatser kommer att dröja in i Men då ska en försäljnings-, en marknads- och tre produktchefer, med Jan Thorell i spetsen, stärka företagets närvaro i medierna. AKTUELLA SIFFROR från branschorganisationen Sveriges Radio- och hemelektronikleverantörer visar på en andraplats i marknadsandelar räknat för Panasonic på den svenska marknaden. Jan Thorell hoppas på cirka 50 procent mer pengar i nästa års marknadsbudget, med målet att gå förbi idag marknadsledande Philips. Redan idag är vi störst i videosegmentet. På tv-sidan är vi tvåa, men eftersom tv står för hälften av all försäljning av så kallade brunvaror ligger vi totalt tvåa idag, säger han. Panasonic är ett helägt dotterbolag till Matsushita Electric Industrial Co. Svenska Panasonic rapporterar till Panasonic Matsushita Europe, med huvudsäte i Tyskland. Vissa projekt sköts även från Matsushita Europe i London. Men att toppstyrning och ett moderbolag som prioriterar andra marknader framför Sverige ska vara skälet till hittills låg marknadsnärvaro stämmer inte menar Jan Thorell. Vi har en budget som kommer från våra huvudmän. När den är fastställd bestämmer det svenska bolaget hur den ska användas. Om det utöver det kommer extraordinära stöttningar från utlandet, för exempelvis marknadsföring av nya produktgrupper, då vill Matsushita ha beslutanderätt kring hur vi använder dem, säger Jan Thorell. Christer Ericsson, ansvarig för marknadsföring, Hans-Ove Johansson, försäljningschef konsumentprodukter och Jan Thorell, marknadsdirektör på Panasonic. Marknadschefen, som idag heter Norisumi Seki, är inte inblandad i kampanjer och utåtriktad verksamhet. Det är Jan Thorell och marknadsföringsansvarige Christer Ericssons arbete tillsammans med produktcheferna. Christer Ericsson är dessutom ansvarig för sponsring, ett marknadsområde som Jan Thorell anser Panasonic har lyckats bra inom. Vi sponsrar fotbollsförbundet och landslaget. Tillfället kom upp i våras och nu har det gått det ju gått väldigt bra för landslaget, dessutom går vm i Japan. Det är perfekt för oss, säger han. PANASONIC SPONSRAR dessutom Toyotas rallyteam i Sverige, och till nästa år vill Jan Thorell leta fram fler sponsringsprojekt. Han nämner Panasonics sponsring av Toyotas F1-team, med svensk stallchef och finsk förare, som en positiv insats för det svenska bolaget. Just nu förs dessutom diskussioner med en tv-kanal om sponsring av sportsändningar inför nästa år. Vilken kanal det gäller vill Jan Thorell inte berätta eftersom något avtal ännu inte är skrivet. Vår ambition är att synas mer. Hittills har den största delen av vår marknadsföringsbudget gått till att samfinansiera de stora kedjornas direktreklamutskick. Men framöver ska vi stärka närvaron även i andra medier, säger Jan Thorell. MARKNADSORGANISATIONEN PÅ SVENSKA PANASONIC Jan Thorell marknadsdirektör med övergripande ansvar för Panasonics kommunikation. Christer Ericsson marknadsföringsansvarig. Sköter det praktiska kring Panasonics reklamköp och sponsring. Hans-Ove Johansson försäljningchef och ansvarig för att hålla koll på marknadsandelar och orderingång. Norisumi Seki tillförordnad marknadschef som snart ska ersättas. Är inte inblandad i kampanjer och annan utåtriktad verksamhet utan i första hand adminstrativt ansvarig. Anders Jonsson produktchef för tv, video och videokameror. Martin Eriksson produktchef för dvd, hifi och general audio. Daniel Flodqvist produktchef för bilstereo trådlösa telefoner och GSM-telefoner. Produktchefer ansvarar för marknadsföring av sina respektive produktområden och det är också ur deras budgetar pengar till reklamköpen tas. Idag syns Panasonic i första hand bland återförsäljarna. Just nu gör dessutom Statoil en kampanj där Panasonic medverkar. Om det är den typen av exponering, eller andra medier som får del av Panasonics investeringar är oklart. Så detaljerat har vi inte planerat ännu, säger Jan Thorell. p TYCKERIET Hanna Brodda: Ordrik offert attraherar PRATADE MED EN ledsen kollega häromdagen. Han hade förlorat ett slag om ett kul jobb till en konkurrent. Vad hade de som inte vi hade?, frågade jag. Deras offert var mer än dubbelt så lång, svarade han. Det kanske var så enkelt. Många ord imponerar. Gärna många, långa komplicerade ord med lite oklar betydelse. Kanske några engelska fackuttryck som betyder olika för varje svensk som använder dem. Ju längre och krångligare offerten är, desto bättre genomslag hos köparen. Inte för att jag tror att de läses av någon, men det ser genomarbetat ut. Det här tror jag inte bara gäller min bransch, reklam- och företagsfilm, det är samma inom pr, managementkonsulting och flera andra branscher. EN FILMIDÉ nedtecknad på ett enkelt A4- ark av självaste Ingmar Bergman skulle inte ha en chans i någon av de större offertrundorna som görs när det gäller företagsfilm/tv. Såvida inte hans namn uppmärksammades. Kanske är det en manlig grej att gilla många ord, men jag tror inte det, snarare blottar det en sorts osäkerhet hos kunden: Det här med film verkar svårt, en sådant här begripligt förslag kan aldrig bli bra. En välformulerad, bra idé ska inte behöva vara mångordig. Tvärtom. En bra idé ska vara så bra att den går att beskriva med ett par meningar och ett antal listor på passande ingredienser. Men hur avslöjar man då om just det här förslaget är det som kommer att sälja ens produkt bäst eller på bästa sätt marknadsföra ens företag? Det värsta är att det går inte. Offerten ger bara ett hum om vad som kan komma ut av samarbetet. Hur lång den än är. DEN SLUTLIGA kvaliteten på filmen kan aldrig avslöjas i offerten. Det är stor skillnad på text och bild. Rörliga bilder och film ska väcka känslor och tankar, inte som en text som kan innehålla så mycket mer information. Det enda man kan göra är att ta samma konsult igen om man blivit nöjd första gången och att aldrig försöka igen med en konsult som någon gång gjort ett dåligt jobb. Just det här rådet hade inte hjälpt min kollega häromdagen. Han var fortfarande ett oprövat kort för den aktuella kunden och ska tydligen så förbli. p Månadsmagasin fördjupande och inspirerande Veckotidning aktuella nyheter Webb med nyhetsbrev ( Prenumerera på DAGENS MEDIA Ett år, 20 nummer, för kronor Ring En tidning i tre tempon för olika behov. Hanna Brodda är producent på Kamera

14 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER VARUMÄRKE Ipren vill bli ännu bredare Vägen från menstablett till folkligt piller Ett givet val av Björn Hedensjö Iprenmannen är det kanske främsta vapnet i den massiva marknadsföringsinsats som sedan 1998 syftat till att omprofilera värktabletten Ipren. Men trots att mycket är uppnått återstår en hel del arbete, enligt produktchef Elisabet Thorén på Pharmacia. Innan vi inledde ompositioneringen 1998 var vår marknadsandel fyra procent, och kunderna var i princip uteslutande kvinnor. Idag har vi 17 procent av marknaden för receptfria värktabletter och cirka 30 procent av kunderna är män. Det är ett väldigt bra resultat, men det finns mycket kvar att göra, säger hon. Iprens kärnvärden är idag effektiv, säker och modern. Och tabletten ska enligt Elisabet Thorén uppfattas som ett effektivt, säkert preparat mot olika typer av värk för kvinnor och män i alla åldrar. Enligt Elisabet Thorén var den tidigare positioneringen som kvinnornas värktablett knappt frivillig. Tabletten blev känd för att vara effektiv mot mensvärk och fick till slut den positioneringen, och den bild konsumenterna fick visade sig svår att bryta. I samband med att den starkare varianten Ipren 400 mg lanserades i april 1998 bedömde marknadsavdelningen att tiden var mogen för att börja marknadsföra Ipren som ett brett alternativ. Vi kände att kommunikationsplattformen skulle bli mycket tydligare om vi kunde erbjuda något med nyhetsvärde, då passade det bra att inleda ompositioneringen när Ipren 400 mg kom. I ETT FÖRSTA skede marknadsfördes Ipren framförallt i tv, med populär- och dagspress som komplementmedier. I tvkampanjen som föregick Iprenmannen, också den skapad av Garbergs Annonsbyrå, visades en Iprentablett på en blå sidenkudde medan en speakerröst förkunnade tablettens förtjänster. Även i den uppmärksammade fortsättningskampanjen blev tv huvudmedium. För att kommunicera tydligt och snabbt var tv det naturliga. Print har vi hittills sett mest som komplement, säger Elisabet Thorén. Något guldägg för Iprenmannen-filmen blev det inte, men printannonsen Intelligensens utveckling belönades häromveckan med en förstaplats i Folkets Reklamtävling. Och reklamens genomslag blev långt större än någon på Pharmacia hade räknat med. Vi hade faktiskt ingen aning om att reklam kunde ha sådan effekt, erinran har ökat enormt efter kampanjerna. Hos svenska befolkningen som helhet har den spontana annonserinran legat över 60 procent under kampanjperioderna. I samband med att omprofileringsarbetet inleddes fick Ipren också en ny FAKTA IPREN Payoff Ipren den intelligenta värktabletten Kärnvärden Effektiv, säker, modern Mediebyrå Zenith Media Reklambyrå Garbergs Annonsbyrå Med den starka 400 mg-varianten lanserades Ipren som ett brett alternativ. grafisk profil, utarbetad av Jaxvall Design Group, som skulle rimma bättre med de nya kärnvärdena. Typsnittet på Iprenaskarna byttes mot ett som skulle uppfattas som mer tidsenligt, och askarna Ipren 400 mg fick en blå färg som skulle föra tankarna till mer effektiv smärtlindring än den lila färgen på Ipren 200 mg-askarna. MEN NÅGRA STORA förändringar i kommunikationen är inte att vänta framöver. Tvärtom är målet att vara konsekvent i kommunikationen även framledes, enligt Elisabet Thorén. Vi har varit mest framgångsrika i åldersgruppen 20 till 35 år, men den primära målgruppen är alla i gruppen 20 till 50 år. Vi vill också nå en ännu bredare målgrupp än så, därför ska vi fortsätta att arbeta väldigt brett. Payoffen Ipren den intelligenta värktabletten med föregångare som till exempel Liten och lätt att svälja finns det inga planer på att byta ut. Detta trots att den faktiskt varit föremål för juridisk prövning i länsrätten. Genom att ta bort formuleringen Den söker själv upp var du har ont i reklamen har Ipren dock kunnat fortsätta använda den payoffen. Som alla läkemedelsbolag måste Pharmacia marknadsföra sina produkter inte bara mot konsumenterna, utan också gentemot en professionell målgrupp med stort inflytande över läkemedelsförsäljningen. Gentemot apoteks- och vårdpersonal lägger vi större vikt vid att kommunicera den låga förgiftningsrisken. p om du vill nå * installatörer, konsulter, grosshandlare, svagströmmare, energiförsörjare, fastighetselektriker, elansvariga inom industrin och den offentliga sektorn, styr- och reglerare, automationsspecialister, belysningsproffs, larmoch övervakningsspecialister, telekommunikatörer, datainstallatörer, elvärmare, och dina konkurrenter förstås * ORVESTO NÄRINGSLIV Annonsavdelningen

15 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER MEDIEVAL Coca-cola rör om bland vattnen Svag försäljningsutveckling, trots stora medieinvesteringar av Rolf van den Brink COCA-COLA GÅR med tunga medieköp in i den äktsvenska vattenbranschen. Under januari till augusti pumpade dryckesjätten in 31 miljoner kronor brutto i medieköp för marknadsföring av Bonaqua, enligt Sifo Reklammätningar. Investeringen medför att konkurrenterna Spendrups och Carlsberg (före detta Pripps) får minskad röststyrka (share of voice). Vattenbranschen fördubblade medieköpen under perioden till 78 miljoner kronor, varav 94 procent hamnade i tv. Ändå räknar Bryggareföreningen med måttlig tillväxt, 9 procent till 165 miljoner kronor. Bonaquas marknadschef Caroline Borgudd är nöjd, trots att inte vattenmärket nått en större marknadsandel än tre procent. Bonaqua har tagits emot väldigt väl. Caroline Borgudd använder nästan uteslutande tv som kanal. Vi stimulerade distributionen i butik (väckte intresse hos handlarna) med print och utomhus vid lanseringen i oktober Sedan har vi bara jobbat med TV4 för att nå vår målgrupp, år. Varför? TV4 passar våra behov väldigt bra och är också en partner. Nu kör vi en butikskampanj där vi använder oss av programmet När & Fjärran. Caroline Borgudd lovar en fullspäckad höst där payoffen Perfectly clear taste ska synas ordentligt i TV4-rutan. När konsumenterna tänker kolsyrat vatten ska Bonaqua vara märket. Bonaqua är ett kranvatten från Jordbro. Vi jobbar med källvatten, säger Eva Strömbom, marknadschef för Ramlösa och Vichy Noveau på Carlsberg ( före detta Pripps). Ramlösa är ett starkt varumärke som vi vårdar ömt. Kommunikationen går ut på att stärka det varumärket står för: Sveriges finaste mineralvatten. CARLSBERG HAR inte förändrat kommunikationen nämnvärt. I år kommunicerar vi Ramlösa ungefär som sedan Tv-reklam, event och aktiviteter som golftävlingen Ramlösa Water Cup. Vichy Noveau, med payoffen: Godare än vatten är ett yngre vatten. Vichy bryter mot reglerna var Vichy Noveau först med smaksättning och vi var först med flaskor i pastellfärger. RÖSTSTYRKA (SHARE OF VOICE) VATTENMÄRKEN JANUARI-AUGUSTI/ Ramlösa minskade röststyrkan % Vichy Nouveau Källa: Sifo reklammätningar/mediataktik Vichy Nouveau Ginseng Ramlösa Loka Bonaqua Övrigt Carlsberg öser in mer pengar för både Vichy Noveau (Ginseng) och Ramlösa, men har ändå tappat röststyrka på grund av Coca-colas framfart. Detta tycks inte ha påverkat Carlsbergs försäljning. Vi är nöjda och når målen. Om konkurrenten Loka säger Eva Strömbom: De sticker inte ut i kommunikationen. Det ska bli spännande att se var Vichy tar vägen med sitt Ginseng. Är det ett vatten eller inte?, säger Helena Augustson, varumärkeschef för Loka på Spendrups. Inte heller Carlsberg tycks bekymrat över Coca-colas offensiv. Bonaqua är inte samma typ av kvalitetsvatten. Det är intressant att de investerar så hårt i medier utan att ta marknadsandelar. För Loka har röststyrkan nästan halverats i år. Loka har gått 17 procent bättre än marknaden. Vi har inte spenderat lika mycket pengar som konkurrenterna, men vi gör rätt saker. Och vad är det? Vi tar tillvara på det som Loka gör och står för, till exempel genom att jobba mycket med vår källa Loka brunn. Vi driver våra nya smaker hårt och försöker kommunicera äkthet och innovation. Också Spendrups lägger nästan alla pengar i tv sedan 1997 då Loka flyttade in i tv-rutan med payoffen: Det är aldrig långt till hälsokällan i Bergslagen. Vi införde ett nytt sätt att marknadsföra vatten, från den vackra världen till diskomiljö. Helena Augustson anser att konsekvensen i medievalet hjälper till. Spendrups har sedan länge sponsrat Vänner i Kanal 5. Det är ett ungt och modernt format som har gett oss hög tittarandel.p

16 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER MEDIEVAL Print och dr bygger Länsförsäkringars nya bank Bankjättar utmanas med kampanj värd 14 miljoner kronor av Klas Granström LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK vill konkurrera om privatkundernas vardagsekonomi. Vapnet är en print- och dr-kampanj för banken som syntes mellan 22 april och 10 juni, samt en pågående tv-kampanj för hela Länsförsäkringar. Målet är att gå från att vara en nischaktör med bra sparränta och ett bolånesamarbete med SBAB, till att bli det bästa huvudbankalternativet för privatpersoner och lantbrukare, säger Catharina Strömsten, ansvarig för kommunikation och affärsutveckling, tillika marknadschef för banken. Det Catharina Strömsten beskriver som början på en ny strategi för Länsförsäkringar Bank kommunicerades under våren och försommaren i första hand via de stora morgontidningarna. Där syntes helsidesannonser två till tre gånger per vecka under april och maj. Under juni bestod kampanjen av mindre annonser i morgontidningarna kompletterade med införanden i lokalpress. I maj gick även ett dr-utskick ut till av Länsförsäkringars befintliga kunder. Enligt Catharina Strömsten var räckvidden för kampanjen 78 procent i målgruppen, som hon ringar in ytterligare: Befintliga kunder i Länsförsäkringargruppen som har en positiv inställning till företaget och som har en internetmognad, det var den uttalade målgruppen, säger hon. Länsförsäkringar har under året kört en tv-kampanj för att bygga företagets varumärke som en ledande leverantör av banktjänster och försäkringar. Under mars och april gick den i Länsförsäkringar Banks tecken, och blev ett avstamp för bankens egen kampanj. LÄNSFÖRSÄKRINGAR Bank startades för fem år sedan men våren och försommarens kampanj är en nyinvestering. Beslutet att försöka bli ett huvudbanksalternativ med möjlighet för kunderna att sköta sin vardagsekonomi togs i slutet av förra året. Den breda annonseringen i dagspress förklarar Catharina Strömsten med Catharina Strömsten. att målet för kampanjen är att öka kännedomen om banken, och inte bara att berätta om Länsförsäkringars finansiella tjänster. Direktreklamen var tänkt att ge kunderna bra erbjudanden, men även den var till för att öka kännedomen enligt henne. Utöver print och dr jobbade Länsförsäkringar med pr-kampanjer. Bland annat berättar Catharina Strömsten om ett antal artiklar i Dagens Nyheter och Aftonbladet som påtagligt ökat andelen positivt inställda till företaget. En undersökning om hur svenskarna FOTO EMELIE STACHEWSKY LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANKS KAMPANJ FÖR NYA PRIVATEKONOMIKONCEPTET Mediebudget kampanj för Länsförsäkringar Bank 14 miljoner kronor Mediebudget kampanj för Länsförsäkringar 40 miljoner kronor Mediebyrå Sandberg Starcom Reklambyrå Collaborate Mediemix Press, 80 procent; dr/dm, 20 procent vill uträtta sina bankärenden och hur bankjättarna tappar kunder nådde via tidningarna en tredjedel av målgruppen, säger hon. Resulutatet av samtliga insatser är enligt Catharina Strömsten bland annat en 33 procentig ökning av antalet till Länsförsäkringar Bank positiva befintliga kunder. För ickebefintliga kunder var ökningen 44 procent. Totalt är antalet nya kunder sedan årsskiftet och företaget har nått tre av fyra tillväxtmål inlåning, utlåning och bottenlån. p Om man verkligen vill nå ut i Skåne! En Sexa Skåne - ett annonspaket att räkna med. Upplaga ex. Dominerande i sina områden med räckvidder på 65,4-86,5%. Dessutom förmånligt rabatterat. Källor: TS upplaga Räckvidd RUAB 1999 helår år. LGN. Kommunnivå. Trelleborgs Allehanda Norra Skåne Ystads Allehanda Kristianstadsbladet Nordvästra Skånes Tidningar Landskrona Posten Försäljningskontor: En Sexa Skåne Box Ystad Tel Fax info@ensexa.com

17 28 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 MEDIEVAL Drickyoghurt från Arla dominerar Yop nöjda trots att Yoggi Yalla knipit 88 procent av marknaden av Klas Granström EN ENDA REKLAMFILM har givit Yoggi Yalla en marknadsandel på 88 procent för drickyoghurt. På sex månader har Arla Foods produktlinje helt lämnat konkurrenten Yoplait Yop bakom sig. Detta trots att den senare har funnits på marknaden i över ett år längre. Drickyoghurt har funnits länge i Europa och vi har väntat på rätt tillfälle att lansera en sådan produkt i Sverige. Arla försökte för tio år sedan men det var för tidigt. Nu har det gått bättre, säger Mirjam Bauhr som är produktgruppchef för fruktyoghurt på Arla Foods. Reklamfilmen, som började visas andra veckan i april, visar en mopedburen yngling med stora svårigheter att svara på frågan från en ung dam huruvida han gillar henne eller inte. Tanken med filmen är att få fram Yoggi Yallas drickvänliga konsistens det förstärks ytterligare av varumärkets payoff Inte lika trög som visas i slutet på filmen. Vårt mål är att kommunicera att det här är en ny produktkategori. Ambitionerna har inte varit högre än att berätta att yoghurten är drickbar och på det sättet skiljer sig från övriga yoghurtar, säger Mirjam Bauhr. Utöver filmen har Arla Foods gjort butikskampanjer och diverse evenemang under de gångna sex månaderna. Bland annat har en kampanj där kunder uppmanas besöka en kampanjsajt för att delta i en tävling om att vinna ett kylskåp nyligen avslutats. Dessutom har ett Yoggi Yalla-tält där besökare kunnat smaka på drickyoghurten synts på flera av de mer populära turistresmålen i Sverige i sommar. Den högsta tröskeln är att få människor att testa produkten när den är så ny. Vi försöker få folk att smaka så att de får känna på konsistensen, säger Mirjam Bauhr. Hon tror också att formgivningen av flaskan har bidragit till försäljningsframgångarna. Dekoren och formen på flaskan tar för sig mycket bra i hyllan och uppfattas som ny och fräsch av konsumenterna. De dekortester vi gjorde innan lanseringen visade samma sak, säger Mirjam Bauhr. ARLA FOODS OCH YOPLAITS DRICKYOGHURTKAMPANJER Marknadsföringsbudget Mediebyrå Reklambyrå Action marketingbyrå Eventbyrå Mediemix Målgruppen för marknadsföringen är människor med ett beteende som passar för att dricka yoghurt menar Mirjam Bauhr. Något klarare blir den dimmiga bilden av de tänkta mottagarna när hon berättar att Arla ringat in gruppen till människor med en mental ålder på mellan 16 och 35 år. Arla Foods Yoggi Yalla Vill inte uppge Sandberg Starcom Lowe Brindfors Locomotiv Projektbolaget Press, 70 procent; dr/dm, 30 procent En visionär klarar sig inte utan en entreprenör, gör du? En tidning i tre tempon för olika behov. Yoplait Yop Vill inte uppge Initiative Universal Rönnberg McCann - Spinn Tonvikt i butik och samannonsering print. Redan för tio år sedan gjordes försök att lansera drickyoghurt i Sverige, enligt Mirjam Bauhr, produktgruppchef på Arla Foods. UTÖVER ATT introducera den nya produktgruppen för Arla Foods ska marknadsföringen av Yoggi Yalla dessutom hjälpa till att stärka varumärket Yoggi. Yoggi har funnits på marknaden i 30 år och behöver innovationer för att hela tiden hållas intressant och vitalt enligt Mirjam Bauhr. Yoggi Yalla kan kallas för en silverbullet. Den sticker ut utöver det vanliga och förstärker och förnyar Yoggi-varumärket, säger Mirjam Bauhr. Marknadsföringen ses som lyckad av Arla Foods och försäljningen av Yoggi Yalla ligger över prognos berättar Mirjam Bauhr. Hur mycket vill hon dock inte säga. Arla Foods gör tracking-mätningar på observationsvärde, reklambetyg och köpintresse, och resultatet är högre än branschsnittet på alla poster, säger hon. Marknadsföringen av Yoggi Yalla kommer att fortsätta under hösten. Hur den kommer att se ut i fortsättningen vill Mirjam Bauhr inte berätta om. Den enda konkurrenten till Yoggi Yalla, Yoplait Yop, har en målgrupp som är något snävare än sin förhållandevis nyintroducerade konkurrent. Yop riktar sig till människor i åldern 13 till 25 år. Sedan lanseringen av Yop i januari 2000 har Yoplait samannonserat bland annat med Pressbyrån och Seven Eleven. Yop har i första hand varit aktiva i butikerna och arbetat med demonstrationer och tävlingar, bland annat samla-och-fåkampanjer. Resultatet är tillfredsställande för Yoplait trots Yoggi Yallas stora framgångar. Vi känner oss nöjda då vi utvecklat vår totala försäljning. Vidare känner vi att det finns potential för ytterligare utveckling av marknaden, säger Sonja Melchior, som är produktchef för Yop på Yoplait Valio Nord. ATT ARLA FOODS lyckats så bra med Yoggi Yalla tror Sonja Melchior beror på mejeriföretagets förmåga att snabbt bygga upp en distribution för nya produkter samt deras stora investeringar i tv-reklam. Och för att försöka möta konkurrensen från den svenska mejerijätten börjar Yop nu också synas på andra ställen än i butikerna. För närvarande annonserar företaget i Metro och under vecka 40 kommer Yop att synas i tunnelbanan i Stockholm, på bussarna i Malmö och på spårvagnarna i Göteborg. Vad satsningen kostar vill Sonja Melchior inte svara på. p Prenumerera på DAGENS MEDIA Ett år, 20 nummer, för kronor Ring FOTO EMELIE STACHEWSKY Inga justeringar i medieval för Redbull av Klas Granström klas@dagensmedia.se TROTS INTENSIV mediebevakning kring ett antal fall där konsumenter blivit sjuka av energidrycken Redbull gör företaget bakom den ingen justering av sin marknadsföring. Vi arbetar efter den plan som är lagd för år Vi har inte märkt att den här historien påverkat varumärket, säger Susanna Rönn, informationschef på Redbull Sverige. Det var i juni som framförallt Dagens Nyheter uppmärksammade ett antal fall där Redbull i kombination med alkohol utpekades som orsak till flera insjuknanden och dödsfall. Därefter har försäljningen av energidrycker mattats av och krog- och restautrangnäringen har blivit restriktiva till försäljning av Redbull. Men även andra varumärken, som Carlsbergs Battery har dragits in. Flera bryggerier och distributörer av energidrycker väntar med marknadsoffensiver tills en utlovad undersökning från Livsmedelsverket visar resultat. Marknaden för energidrycker växte med 14 procent i värde under första sju månaderna under 2001 enligt Rönn. Att marknaden ska ha vikt efter skriverierna är fel. Vi märkte en avmattning direkt efter men ökar nu. PÅ CARLSBERG SVERIGE, som distribuerar och marknadsför energidrycken Battery i Sverige, har produktchefen för energidrycker Fredrik Winell, dock märkt en minskning av efterfrågan. Redbull-skriverierna har dragit med sig alla produkter i den här kategorin. Men det är i första hand krogarna som håller igen. Dagligvaruhandeln är fortfarande stark och totalt är förändringen inte stor, säger han. Men Redbull jobbar alltså på som vanligt. Förutom reklam som syns i tv och hörs i radio gör företaget ett antal samplingsaktiviteter under året. Dessutom är Redbull flitig sponsor av idrottsmän. Målet är att öka försäljningen och bygga image. Och det gör vi genom att fokusera aktiviteterna kring långsiktighet och trovärdighet, säger Susanna Rönn. Tv-reklamen syns i omgångar och kommer från och med nu att synas frekvent i TV3, TV4, Kanal 5, ZTV och MTV samt på bio. I augusti sponsrade Redbull en cykeltävling i Hemavan och ytterligare ett event går av stapeln under september och november. Då är det en tävling som går ut på att skapa ett konstverk med Redbull-burkar som motiv. Målgruppen för Redbulls marknadsföring är 15- till 34-åringar. Gruppen som dricker energidrycken är dock större, mellan 15 och 74 år berättar Susanna Rönn. p REDBULLS MARKNADSFÖRING EFTER TIDNINGSSKRIVERIERNA Omsättning i Sverige 160 miljoner kronor år 2000 Marknadsföringsbudget Vill inte berätta Mediebyrå Gester & Co Reklambyrå Kristianstad Eventbyråer Flera Mediemix: Vill inte berätta fördelning mellan medier, tonvikten ligger på tv

18 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER KAMPANJ Tipspromenad för Miljöpartiet I de grönas förvalskampanj blir du förhörd om du vet vad partiet står för av Klas Granström klas@dagensmedia.se MILJÖPARTIET FYLLDE tjugo år den tjugonde september. I samband med födelsedagen gör partiet en kampanj för sin förvalsrörelse. Kampanjen är skapad av Miljöpartiet själva och består av annonsering i tunnelbanevagnar, pendeltåg och bussar i Stockholm, samt kollektivtrafiksreklam i femton andra städer. Utöver huvudstaden handlar det företrädesvis om universitets- och högskolestäder, där Miljöpartiet är starka och enligt Håkan Wåhlstedt, partisekreterare och valgeneral, effektivt når sin målgrupp. Ungdomar och boende i universitetsstäderna är vår målgrupp, därför väljer vi att synas där. Och vår budget ger oss inte möjlighet att synas på andra ställen även om vi hade velat, säger han. Kampanjen visar miljöpartiets två språkrör och ska föra Miljöpartiets materialexpedition står bakom designen för nya kampanjen. fram deras åsikter kring miljö, arbetsklimat och jordbrukspolitik. TRE OLIKA ENHETER har tagits fram. Upplägget är ett tipspromenadsliknande frågeformulär som ackompanjerar bilderna på språkrören. Annonserna rubriceras med frågan vad de är språkrör för och tre alternativ ges. Tanken är att föra fram Miljöpartiets engagemang i matoch klimatfrågan, säger Håkan Wåhlstedt. Utöver reklam på bussar och tunnelbana, som består av KUND / MILJÖPARTIET Reklambyrå Miljöpartiets egen materialexpedition Mediebyrå Internt Medieval Kollektivtrafik; print; webb; dr/dm Investering Cirka Period 17 till 30 september Problemlösning Genom att med upplägget av en frågesport beskriva vilka frågor partiets språkrör står för och driver. För att det inte ska råda några tvivel om Miljöpartiets ståndpunkter är de rätta svaren skrivna i grönt. exponeringar, kompletteras kampanjen med vykort som delas ut i ett 25-tal städer. Vykortsutdelningen startade i samband med skolstarterna. Mot studenter riktar sig även två införanden under de två kampanjveckorna i tidningen IQ Student. p dagens jobbigaste erbjudande... Hjälp oss bli Sveriges näst minsta mediebyrå ad on är antagligen Sveriges minsta mediebyrå, men nu har vår kundlista vuxit så snabbt att vi måste bli lite större. Därför behöver vi en person med huvudsaklig inriktning på medieplanering bokning och inköp. Vi hjälper våra kunder med rådgivning/strategi, förhandling/- bokning samt administrativ hantering. För närvarande har vi 25 företag på vår kundlista. Ny anläggning med 5 squashbanor mitt i city. Nybörjarkuser och privatlektioner i squash. Styrketräning. Spinning. Body Pump. Allt ingår. Begränsat antal medlemmar. Bli medlem innan 15 oktober - spara kr....vi bjuder på ett besök Namn Adress Våra kunder är oftast små och medelstora företag. Det är sällan multiföretag med traditionella medielösningar utan tacksamma annonsörer och byråer som ofta förväntar sig okonventionella medielösningar. ad on är medlem i Reklamförbundet och rekommenderade av Annonsörsföreningen. Som du förstår har vi mycket att göra därför vill inte att du ringer utan mailar till tommy@ad-on.se så kontaktar vi dig och berättar mer om hur vår plan ser ut för att inte vara minst längre. Kungstensgatan Stockholm Tel , info@wasaclub.se

19 32 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER 2001 AFFÄRER redaktör Björn Hedensjö Försäljningen av platsannonser rasar Tapp för Svenska Dagbladet på drygt 62 procent av Björn Hedensjö BONNIER-KASSAKOSSOR som Dagens Nyheter och Dagens Industri uppvisar kraftigt sjunkande bruttoförsäljning, framförallt inom platsannonseringen. Det framgår av Research Internationals statistik över storstadspressens bruttoförsäljning under årets första åtta månader. Totalt backade bruttoförsäljningen av platsannonser med 29 procent. För DN föll försäljningen med 32 procent till 393 miljoner kronor, medan Dagens Industri backade 29 procent till drygt 54 miljoner kronor. Platsannonsmarknaden hos oss är oerhört konjunkturberoende, det är en väldig skillnad jämfört med till exempel Metro där platsannonserna ofta kommer från offentlig sektor. Vi är bäst på chefsannonser och om få anställer nya chefer märks det direkt, säger DIs annonschef Sören Sunmo. FÖR SVENSKA DAGBLADET ligger tappet på hela 62 procent. SvDs bruttoförsäljning av platsannonser uppgick under perioden januari till augusti i år till 36,4 miljoner kronor, att jämföra med samma period året innan då bruttoförsäljningen uppgick till knappt 95 miljoner kronor. Tidningens minst sagt dystra facit för platsannonsförsäljningen förklarar annonsdirektör Tomas Waktel med rekryteringsproblem. Det var väldigt struligt under våren och det ser vi konsekvenserna av nu. Nu nyrekryterar vi ett antal personer och sätter in mer säljkraft. Vi har tappat marknadsandelar men det finns uppenbarligen pengar att krama ur marknaden, säger han. För Finanstidningen, som dock inte är något väletablerat forum för platsannonser, ser det nästan lika illa ut. Bruttoförsäljningen av platsannonser backade 27 procent till drygt 4 miljoner kronor. FOTO EMELIE STACHEWSKY DIs annonschef Sören Sunmo söker platsannonserande företag. METRO KLARADE SIG i jämförelse med konkurrenterna mycket bra på platsannonsmarknaden. Bruttoförsäljningen backade med 6 procent till knappt 205 miljoner kronor under årets första åtta månader. Även när det gäller den procentuella tillbakagången för märkesannonsering framstår SvD som den stora förloraren. Bruttoförsäljningen backade med 23 procent till 432 miljoner kronor. För att komma till rätta med försäljningstappet omorganiserar SvD säljavdelningen från den första oktober. Storkundsgrupperna överges till förmån för säljgrupper på tre till fyra personer med ansvar för enskilda branscher. Dagens Industri tappade 9 procent till 272 miljoner kronor, medan koncernkollegan DN backade 7 procent till 644 miljoner kronor. Faktumet att bruttosiffrorna inte tar hänsyn till rabatterad internannonsering inom koncernerna gör dock att siffrorna kan bli en aning missvisande, något som bland annat DIs Sören Sunmo medger. Jag tycker faktiskt att nio procent låter lite, säger han. BRUTTOFÖRSÄLJNING PLATSANNONSERING JAN-AUG Dagens Industri Dagens Nyheter Finanstidningen Metro Svenska Dagladet Totalt 1999 (mkr) 49,8 396,4 1, ,2 709,7 MTGS FINANSTIDNINGEN utmärker sig som den enda tidningen av dem fem som faktiskt ökat bruttoförsäljning av märkesannonser under årets första åtta månader. Försäljningen ökade med 9 procent till knappt 72 miljoner kronor. Men även i det fallet kan internannonsering från andra MTG-medier antas spela in, och ökningen behöver inte svara mot de faktiska annonsintäkterna. För Metro är tillbakagången förhållandevis blygsam, en procent till 285 miljoner kronor. Under förra året hade vi väldigt mycket dotcom, men inte 2000 (mkr) 77,3 579,5 5,8 217,5 94,8 974, (mkr) 54,5 392,9 4,2 204,8 36,4 692,9 BRUTTOFÖRSÄLJNING MÄRKESANNONSERING JAN-AUG Dagens Industri Dagens Nyheter Finanstidningen Metro Svenska Dagladet Totalt 1999 (mkr) 251,2 595,4 24,2 238,7 456,3 1565, (mkr) 299,6 693,3 65,7 287,9 558,2 1904, (mkr) ,9 71,8 284,6 432,2 1704,6 Källa: Research International lika mycket som till exempel DI och DN. Dessutom har Metropolpaketet börjat få genomslag, förut sågs det som ett komplement men nu ses det som ett alternativ, förklarar Metros försäljningschef, Dan Morén, det relativt sett begränsade försäljningstappet. p Fotnot: Bruttoförsäljningssiffrorna baseras på en sammanräkning av annonserna i tidningarna samt tidningarnas egna prislistor. Källa: Research International (Sifo) MIN BRANSCH Tom Andersson: Mediernas ström av terror sprider terror TERRORATTENTATET VAR fullständigt obegripligt. Det hade gått ett dygn och jag sände följande till skolans personal och studenter. Ett dygn har gått. Det är svårt att få ihop alla känslor och tankar efter terrordåden. Många timmar framför tvn. Overkligt. Inget riktigt lugn. Tvärtom. Känslor av oro, sorg, ilska, obehag och rädsla blandas om vartannat, från en timme till en annan. Och alla möjliga frågor infinner sig om drabbade, ondska och framtid, från en minut till en annan. Som rektor undrar jag vad och hur vi skulle göra: en tyst minut, en samling, eller vad? Men jag hittar inget svar inom mig själv. Det känns viktigare att betona lyhördhet, att vi ger varandra utrymme för att reflektera och värdesätta det som vi ofta tar för givet livet. Och för det ändamålet går det inte avsätta en speciell plats eller tid. Det kan bara bygga på en gränslös medkänsla och medvetenhet. Jag var inte bara chockad över terrorattentatet som sådant. Utan kanske ännu mer av känslan av total surrealism. Flygplan rätt in i Twin Towers. Jag fick känslan av 70-talets katastroffilmer, men med en viktig skillnad. Det var alltså sant. En anonym terror på en skala som jag inte trodde var möjlig. Och ingen som tar på sig ansvaret. Kan jänkarna hålla huvudet kallt? Vad Tom Andersson är rektor på Berghs School of Communication händer sedan? Hur långt kan gränslös, ansvarslös, terror gå? Är framtidens krig och våld helt utan spelregler? DAGARNA GÅR och jag reagerar som många andra på mediers spekulation och jakt på syndabockar. Desto större rädsla, desto större spekulationer. Bilderna av jublande palestinier var vidriga och sanslösa. Vilka är konsekvenserna av att så till den grad pressas av västmediers demagogi? Må det gälla Bush, rådgivare, militären, journalister, tidningsläsare, tv-tittare eller nätsurfare. Jag undrade vem som egentligen spred terror. Mediernas aldrig sinande ström av terrorbilder och spekulationer? Skulle terrorattentaten inträffat utan vissheten om att massmedierna kommer att sprida terror på en global skala? Och hur påverkar medvetenheten om mediernas makt över känslor våra handlingar? Är dessa terrorattentat pseudohändelser, det vill säga händelser med nyhetsspridning som yttersta syfte? Kan det förklara ansvarslös och gränslös terror? Och vem definierar vänner och fiender? Vem skapar våra identiteter? Vem bekräftar oss och vårt existensberättigande? Nära och kära, eller mediernas nyhetsvärderingar och rapportering? Efter att ha läst Jan Guillous krönika i Aftonbladet lutar jag alltmer mot det senare. Vi blev tvångskommenderade att bli amerikaner. [...] USA är den stora massmördaren i vår tid. Enbart krigen mot Vietnam och de angränsande sydostasiatiska länderna krävde fyra miljoner liv. Utan en enda tyst minut i Sverige. För mig är krönikan ett hemskt exempel på vad Guillou egentligen försöker argumentera mot, att existensberättigande, värderingar av människoliv, passerar via medier och journalister, hur mediernas virtuella nyhetsvärderingar väger tyngre än medkänsla. Det är osmakligt. Vi sörjer nära och kära. Så egocentriska är vi. Och amerikanarna står många svenskar nära. Att då skuldbelägga dessa känslor förutsätter ett barbariskt rättvisepatos öga för öga, tand för tand. Må det gå under täckmantel av objektiv journalistik. Det reella hoppet ligger trots allt bara i att alla vi människor ständigt utökar skaran av medmänniskor. Då hjälper det inte att polarisera grupper och människor mot varandra. p

20 DAGENS MEDIA NR 15. TISDAG 25 SEPTEMBER AFFÄRER MÅNADENS AFFÄRER Lila kronor till Mediacom Carat tappar Samarin De stilla sommarmånaderna är över på mediebyråerna av Björn Hedensjö EFTER ETT PAR lugna sommarmånader har det återigen börjat röra på sig hos mediebyråerna. Åtminstone hos de allra flesta. Undantag finns dock. Media Support har varken tappat eller fått någon kund sedan senaste Månadens affärer den 28 augusti. Något nytt på kontofronten kan inte heller Mindshare rapportera om. Detsamma gäller Sandberg Starcom i Stockholm, medan kollegorna i Malmö rakat hem Volvo-handlaren Bilia Syd. För andra månaden i rad slår alltså Öresundsgänget Kungsholmsgänget på fingrarna. Dött är det för tillfället också hos Zenith Media, som dock försäkrar att man inte tappat någon kund den senaste månaden. Joachim Persson, vd Mediacom, Joakim Claesson, vd Media Broker och Håkan Wallén, vd Inserator, gläds åt nya konton. TAPPAT HAR däremot Message Plus gjort. Nyligen stod det klart att dagligvarukedjan Axfood lämnar byrån. Franchisekedjorna Spar och Tempo i Axfoodkoncernen kommer däremot att vara öppna för mediebyråsamarbeten även framöver. Axfoods kontrakt med Message Plus löper ut vid årsskiftet. Även bilföretaget Seat överger Message Plus till förmån för uppstickaren Bizkit Media, som dessutom kniper skivbolaget EMI från Carat. Å andra sidan kan Message Plus räkna in ett nytillskott, Sveriges Radio. Uppdraget beskriver byrån som litet men analystungt. Även Gester & Co tappar en kund, mer specifikt fondbolaget KPA, som går till Media Broker. Den forna storköparen har dock dragit ned ordentligt på medieinvesteringarna under 2000 köpte KPA medier för cirka 50 FOTO EMELIE STACHEWSKY miljoner kronor, i år landar medieköpen på mer blygsamma 5,5 miljoner kronor. GESTER KAN däremot trösta sig med två nya namn i kundlistan; it-företaget Projektplatsen.se och Myresjöhus. Nya sedan i sommar är också Enskilda Securities och RFV Data, något som undgick Månadens affärer häromsistens. Kaffejätten Löfbergs Lila bygger inte bara islador i Värmland, utan ser också över byråverksamheten. Efter en sådan översyn kunde Mediacom för en knapp månad sedan räkna hem Löfbergskontot något som innebär att CIA och Carat, som delade på kontot, förlorar en tung medieköpare. Byråbytet motiverar Löfbergs med att kommunikationen ska riktas om för att ge varumärket en mer ungdomlig profil, något som enligt företaget uppnås bättre med ett bollplank än med två mediebyråer. I övrigt har början på hösten varit händelsefattig för Mediacom. Än mer magont kan Carat tänkas få av faktumet att Cederroth, företaget bakom bland annat Samarin, säger upp samarbetet. I pågående pitch ingår enligt uppgift fem till sex byråer, och kontots värde uppskattas till 60 till 80 miljoner kronor. Löfbergs- och Cederrothförlusterna till trots pekar inte allting nedåt för Carat, som nu inte bara tar hand om den internationella läkemedelsgiganten Pfizers varumärke Viagra, utan också moderbolaget Pfizers varumärke efter beslut om fördjupat samarbete. Nya i CIA-stallet är Sydsvenska Dagbladet i Malmö och livsmedelsbolaget Kavli, vars nordiska förmedling numera ligger på CIAs bord. NORDISKT KONTRAKT har även Initiative Universal fått, i och med tillkomsten av FN-organet Unicef i kundrullorna. Andra nytillskott är det vingummiproducerande konfektyrföretaget Cadbury Schweppes och Malta Turistbyrå. Från Initiatives håll betonar man att den maltesiska turistbyrån inte är att betrakta som en konkurrent till den norska branschkollega man knöt till sig under sommaren. Ny kund hos Håkan Walléns Inserator är ingen mindre än Ernst & Young, medan vd Nike Carlstoft efter en händelsefattig sommar numera kan räkna in brittiska digitalradiokanalen Music Choice i sitt Media Edgestall. Music Choice inleder Sverigelanseringen med en digitaltv-kampanj riktad till Com Hems kunder. Nya hos Mediekompetens är bemanningsföretaget Futurestep, it-konsulten Juxto och statliga Almi Företagspartner. p TERRORATTACKEN I USA/ Fyra multisar om hur de påverkats Richard Sjöberg, informationschef Coca-Cola Paula Eriksson, informationschef Procter & Gamble Norden Lena Stark, nordisk marknadschef IBM Hampe Mobärg, informationsdirektör Unilever Terrorattacken i USA fick efterverkningar på många plan. Hur har ni som multinationellt företag drabbats? Vi som företag har inte drabbats, inga av våra anställda har blivit skadade. Marknadssatsningarna i Sverige påverkas inte heller märkbart, förutom att vi har justerat vårt budskap lite just nu. Vi har en kampanj som heter Life Tastes Good och under en period har vi dragit in tv-reklamen som ingår i den. Hur länge är inte klart. Ingen i vår personal har skadats. Vi hade reseförbud under förra veckan men det är lyft nu, även om endast flygresor som anses helt nödvändiga görs. Marknadsföringen ändras inte utifrån det som har hänt. Vår reklam ska aldrig vara stötande eller kunna misstolkas och men det är självklart extra viktigt nu att reklamen inte på något sätt är aggressiv. Någon minskning av medieinvesteringarna i Norden har vi inte diskuterat. Vi har vidtagit de åtgärder vi anser vara nödvändiga för att visa vår respekt och empati för de drabbade. Vi har sett över hur reklamen ser ut. Inga ord, bilder och formuleringar som associeras med flygplan, skyskrapor och liknande får finnas med. Men vi gör ingen neddragning på våra medieinvesteringar, däremot har vi omdisponerat och valt att skjuta upp vissa saker ett antal veckor. Även det för att visa respekt. Men jag vill betona att vi inte ställt in något. Ingenting som vi har något facit på idag. Visst har det skett förändringar i medier, men det har varit i samförstånd med mediet. Det är möjligt att vi värderar om våra kampanjplaner efter det som hände i USA, men det är affärshemligheter. Vi följer alltid händelser och gör förändringar i kampanjer om det exempelvis händer en kris någonstans som exempelvis påverkar utbudet på tv. Om det som hände i USA påverkar mediebudgeten för nästa år är för tidigt att säga.