FÖRUTSÄTTNINGAR. Generellt om vindkraft. Teknisk utformning och produktion. Ytbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRUTSÄTTNINGAR. Generellt om vindkraft. Teknisk utformning och produktion. Ytbehov"

Transkript

1 +1 99 BOLLEBYGDS 99,4 +2 HÄRRYDA,4 MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Bebyggelse och infrastruktur Landvetters flygplats, hinderytor 2-banesystem med Z-höjd Landvetters flygplats, preliminär kontrollzon Kraftledningar stam- och regionnät FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Viskadalsbanan Riksvag 41 Vägar Buller Kalkade våtmarker 0 2,5 5 7,5 Kalkade sjöar Fördjupade översiktsplaner Bebyggelse Skala 1: km

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Generellt om vindkraft Vindkraften är en förnybar energikälla och har utnyttjats av människan sedan länge. Teknisk utveckling gjorde det möjligt att omvandla vindens kraft till elektricitet. Vindkraften är idag snabbast växande energiformen i världen och rätt använd kan den bidra till minskad miljöpåverkan. Teknisk utformning och produktion Dagens konventionella vindkraftverk består av ett torn förankrat i ett fundament i marken, en vanligen trebladig rotor och ett maskinhus. Axeln mellan rotor och generator är i de flesta vindkraftverk placerad horisontellt, men det utvecklas även tekniken där axeln är placerad vertikalt. Vindens rörelseenergi överförs från rotorn via axeln och växellådan till generatorn som alstrar elektricitet. Vindkraftverken är normalt i drift vid vindstyrkor mellan 3-4 och 25 meter per sekund och kan producera el upp till av årets timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan och vindkraftverkets tekniska förutsättningar. Den tekniska vindkraftsutvecklingen har lett fram till allt större, tystare och effektivare verk med allt lägre produktions- och driftskostnader. De vindkraftverk som idag allt oftare installeras i Sverige har ofta en effekt på 2-3 MW. Sådana vindkraftverk har en totalhöjd på ca 150 m eller mer (tornets höjd på ca 100 m + halva rotorns diameter på ca m). I Europa finns vindkraftverk på 5-6 MW i drift och ännu större verk planeras och utvecklas. Generellt byggs större vindkraftverk med högre effekt ute till havs. Ett vindkraftverk förväntas ha en teknisk livslängd om år. Efter avslutad drift kan ett vindkraftverk bytas ut, eller demonteras och marken återställas. På grund av stora etableringskostnader initialt, lönar det sig att bygga en vindkraftspark och på så sätt utnyttja infrastruktur i form av de vägar och elanslutningar som behövs. Ytbehov Vindkraftverkets grundläggning är ett litet ingrepp jämfört med de tillhörande vägarna och ledningarna. Ett gravitationsfundament för ett 90 meter högt torn kan vara ungefär 20 meter i diameter. Till detta kommer en transformatorstation, som antingen placeras bredvid tornet eller på vissa modeller byggs in i vindkraftverket. Via transformatorstationen kopplas vindkraftverket till kraftledningsnätet. Tomtytan måste också rymma väg- och parkeringsutrymme. För att vindenergin ska utnyttjas optimalt krävs VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 19

3 dock en betydligt större yta kring varje vindkraftverk än den bebyggda ytan. När vindkraftverk utvinner energi så bromsas vinden. Vindkraftverken måste därför stå på ett visst avstånd från varandra för att vinden ska hinna återhämta sig (den så kallade skuggningseffekten). Ytbehovet för en vindkraftspark kan beräknas till 0,1 till 0,2 km² per megawatt beroende på hur terrängen ser ut. I ett område med stora höjdvariationer kan verken stå tätare. På land behövs det 4 6 rotordiameters avstånd mellan verken, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Infrastruktur Tillgång till infrastruktur i form av vägar och elledningar, samt terrängförhållanden är viktiga aspekter vid lokalisering av vindkraftverk och vägs in i den samlade bedömningen av utredningsområden för vindkraft. Elnätet Det svenska elnätet är uppdelat i ett nationellt stamnät samt regionala och lokala nät. Stamnätet ägs av staten genom affärsverket Svenska Kraftnät, som har till uppgift att förvalta och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet enligt ellagen och har det övergripande ansvaret för att balans mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls inom hela landet. Stamnätet har spänningsnivåer mellan 220 och 400 kilovolt (kv) och täcker i princip hela Sverige. Till stamnätet hör även ca 150 transformator- och kopplingsstationer som behövs för att knyta ihop nätet. Marks kommun genomkorsas av ett flertal 400 kv-ledningar från Ringhals ut till övriga Sverige. Vid kopplingsstationen i Öxnevalla delar sig ledningarna i ett öst-västlig och ett nord-sydligt stråk. 20 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

4 Regionnäten är en länk mellan stamnätet med sina höga spänningsnivåer och de lägre spänningsnivåer som tillämpas på lokalnäten. Spänningsnivån i regionnäten varierar mellan 30 och 130 kv. De lokala näten överför el till användarna inom ett visst område. Lokalnäten ägs främst av elnätsföretag inom de tre stora elkoncernerna E.ON, Fortum och Vattenfall, kommunerna samt små privata företag och ekonomiska föreningar. I Mark ägs elnätet till största del av Vattenfall AB, förutom i området kring Storåns dalgång var elnätsägare är Fortum Power and Heat AB. Förutsättningar för att ansluta nya vindkraftverk till det befintliga elnätet i kommunen har inte bedömts i denna utredning. De större kraftledningarna (stam- och regionnät) finns redovisade i kartan Bebyggelse och infrastruktur på sidan 18. Vägar Goda vägförbindelser hör också till de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för byggande av vindkraftverk. Transporter av olika typer av vindkraftverk ställer varierande krav på vägkvaliteten, men vanligen räcker det med en grusväg i normal kondition. Skogs- och traktorvägar måste dock oftast rätas ut, förstärkas och breddas. Transporter för byggande av fundament sker med lastbil, grävlastare och mobilkran. Maskinhus, nav och blad levereras på lastbil och reses med hjälp av en större mobilkran. Tornen transporteras i sektioner. Förutom vägar fram till varje vindkraftverk och det faktiska ytan för fundamentet och eventuell transformatorstation behövs även en större hårdgjord yta invid vindkraftverket för uppställning av kranar mm i anläggningsskede samt vid underhåll. Ytan är i storleksordningen 25x50 m, men även beroende på verkens storlek. Vindförhållanden En grundförutsättning för etablering av vindkraftverk är att det blåser bra. Vindstyrkan mäts i meter per sekund (m/s). Vindkartering Vindarna på höjder ovan mark som är lämpliga för vindkraftverk har kartlagts genom en så kallad vindkartering. Med vindkartering menas modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer och görs för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen. Den första vindkarteringen för Sverige genomfördes av Uppsala universitet genom MIUU-modellen 2007 och uppdaterades 2009/2010. I denna VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 21

5 HÄRRYDA BOLLEBYGDS BORÅS SVENLJUNGA ÄRRYDA KUNGSBACKA BOLLEBYGDS BORÅS kartering bestod dataunderlaget av medelvindar på tre höjder som är intressanta för vindkraft, 49, 72 (71,54 m) och 103 meter ovan nollplansförskjutningen och har en rumslig upplösning på en kvadratkilometer. SVENLJUNGA KUNGSBACKA Illustration av nollplansförskjutningen, Energimyndigheten VARBERGS Vid utpekandet av riksintressen (2008) för vindbruk var ett av Energimyndighetens huvudkriterier att områdena hade årsmedelvindar på lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen. FALKENBERGS GS N Med nollplansförskjutning menas att vindarna är beräknade utifrån markanvändningen på platsen (skog, åkermark SVENLJUNGA etc) och inte efter den verkliga Vindförhållanden 103 m över nollplan Vindkraftsutredning markens höjd över havet. Man har lagt till ett avstånd på höjden för att få 5,5 6,4 vindförhållanden 7,3 bättre anpassade Planeringsunderlag för förhållanden på platsen. 5,6 6,5 7,4 till översiktsplan för Marks kommun 6,2 n 103 m över nollplan 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 5,9 VARBERGS 6 dförhållanden 103 m över nollplan 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6 6,1 5,7 5,8 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8 MÖLNDALS 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8 KUNGSBACKA HÄRRYDA FALKENBERGS BOLLEBYGDS FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun 0 2,5 5 7,5 10 km Skala 0 2,5 5 7,5 10 km Skala 1: : BORÅS 0 2,5 VARBERGS 5 7,5 10 km FALKENBERGS Skala 1: Årsmedelvindar Vindförhållanden på m över meters nollplan höjd över nollplansförskjutningen SVENLJUNGA Vindkraftsutredning 5,5 6,4 7,3 22 VINDKRAFTSUTREDNING 5,6 6,5 MARKS 7,4 5,7 5,8 5,9 6 6,6 6,7 6,8 6,9 7,5 7,6 7,7 7,8 Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

6 HÄRRYDA MÖLNDALS KUNGSBACKA Normalt uppskattas nollplansförskjutningen (i bilden nedan markerat d) till tre fjärdedelar av vegetationens höjd (angett som h). Detta innebär att för ett område med fullvuxen hög skog på 20 m ska tre fjärdedelar av höjhärryda den, det vill säga 15 m, läggas till för att få höjd ovan mark. BOLLEB VARBERG BOLLEBYGDS Vindförhållanden 5 Exempelvis så blir 103 meter över nollplansförskjutningen för en 20 meter hög skog ( ) 118 meter ovan mark. MÖLNDALS 5,1 5,2 5,3 Uppsala universitet gjorde 2011 en mer detaljerad vindkartering på uppkungsbacka drag av Energimyndigheten. Dataunderlaget består av medelvindar på 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meters höjd ovan mark (till skillnad mot den tidigare vindkartering som visade medelvinden ovan nollplansförskjutning) och har en rumslig upplösning på 0,25 kvadratkilometer. 5,4 VARBERGS 5,5 5,6 5,7 5,8 Resultatet av den nya vindkarteringen ska användas av Energimyndigheten som underlag vid revidering av riksintressen för vindbruk. HÄRRYDA BOLLEBYGDS KUNGSBACKA MÖLNDALS BORÅS Vindförhållanden 120 m över 5, ,1 6,1 7 5,2 6,2 7 5,3 6,3 7 5,4 6,4 7 VARBERGS 5,5 6,5 7 5,6 6,6 7 5,7 6,7 7 5,8 6,8 7 5,9 6,9 7 Vindförhållanden 120 m över marken ,1 6,1 7,1 8, 5,2 6,2 7,2 8, 5,3 6,3 7,3 8, 5,4 6,4 7,4 8, VARBERGS 5,5 6,5 7,5 5,6 6,6 7,6 5,7 6,7 7,7 5,8 6,8 7,8 5,9 6,9 7, ,1 6,1 7,1 8,1 5,2 6,2 7,2 8,2 5,3 6,3 7,3 8,3 5,4 6,4 7,4 8,4 5,5 6,5 7,5 5,6 6,6 7,6 SVENLJUNGA KUNGSBACKA Vindförhållanden 120 m över marken VARBERGS FALKENBERGS Årsmedelvindar meters höjd över marken Vindkraftsutredning Vindförhållanden på m över marken Planeringsunderlag 6,7 5,7 till översiktsplan MARKS 8,1 VINDKRAFTSUTREDNING 6,8 5,8 för Marks kommun 8, ,1 6,1 7,1 5,2 6,2 7,2 5,3 6,3 7,3 8,3 5,4 6,4 7,4 8,4 5,5 6,5 7,5 5,9 6,9 7,7 7,8 7,9 V P t f 0 23 S

7 Hänsyn och skyddsavstånd Närhet till bebyggelse All etablering av vindkraftverk innebär en förändring av omgivningen, men behöver inte innebära att det blir en negativ påverkan. En upplevelse av förändringen kan också skilja sig mycket från person till person beroende på inställningen till vindkraft som energikälla. Men det finns en del faktorer som måste tillgodoses om ett vindkraftverk eller en vindkraftspark etableras i närheten av bebyggelse. Vid sådan etablering måste eventuella störningar i form av ljud/buller och skugga förebyggas. Det kräver noggranna beräkningar och/eller mätningar vid tillståndsprövning inför en etablering. I ett planeringsskede kan ett schablonavstånd användas så att man kan identifiera områden där möjliga störningar kan undvikas. Ljud Ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Bakgrundsljud kan i visa fall maskera ljudet från vindkraftverket, men detta är mycket beroende på terrängen och väderförhållandena samt om vindkraftverk befinner sig i närheten av vatten. Vindkraftverk avger även lågfrekventa ljud, C-vägd ljudtrycksnivå, (dbc), som kan vara mer störande för människor än ljudet med så kallad A-vägd ljudtrycksnivå (dba). Dagens forskning om lågfrekvent ljud från vindkraftverk visar på att det inte ska inneha någon risk för närboende. Men eftersom verken blir allt högre och högre än de som forskningen bygger på (2-3 MW), behöver det lågfrekventa ljudet tas hänsyn till och kontrolleras. Riktvärden för ljud från vindkraft Ljudnivån från vindkraftverk bör inte vara högre än 40 dba vid bostäder. I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör ljudet inte överstiga 35 dba. Om vindkraftverk ger ifrån sig så kallade rena toner bör ljudnivån vara 5 db lägre. Riktvärdena avser den totala ljudnivån från såväl den planerade anläggningen som närliggande befintliga vindkraftsanläggningar. 24 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

8 Skuggor och reflexer Om skuggorna från vindkraftverk är störande för omgivningen hänger samman med navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost sydväst om störningskänslig bebyggelse/plats. En skugga tunnas ut med avståndet, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären. Skuggans utbredning under klara vinterdagar kan bli betydligt längre än under klara sommardagar. Skuggan syns på längre avstånd på en vertikal yta än på en horisontell. Det minimiavstånd som är beroende av ljudutbredningen från verket brukar ligga på 6 10 rotordiametrars avstånd och då uppstår skuggor bara några kortare perioder under begränsade delar av året. Skuggorna är uppfattbara på ca 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var den absoluta gränsen går är svårt att avgöra, men erfarenheten visar att på tre kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Vindkraftverken har idag en matt behandlad yta som förebygger att reflexer uppstår. Riktvärden Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Tillsynsmyndigheten kan då besluta att verket ska stängas av vid vissa tider. Säkerhet Olyckor i samband med vindkraft förekommer sällan. Det kan då handla om arbetsmiljörelaterade olyckor vid montage och service av vindkraftverk, eller om olyckor relaterade till att delar av vindkraftverk eller is som fastnat på bladen lossnar och kastas iväg. Att delar av ett vindkraftverk lossnar och kastas iväg är sällsynt eftersom vindkraftverkens drift bevakas kontinuerligt. I Vindkraftshandboken nämns att det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat är 500 meter. Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat på högre höjd. Det kan inträffa även längre söderut i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 25

9 luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Där sådana risker befaras krävs tekniska lösningar så som issensorer och nedisningsutrustning. Elforsks rapport 04:13 anger att ett lämpligt riskavstånd avseende inkastning från roterande blad beräknas enligt följande: avstånd = (rotordiameter + navhöjd)x1,5. Om man utgår ifrån ett av dagens största vindkraftverk på marknaden (ENERCON E-126/7.5 MW) kan ett sådant avstånd uppgå till ca 400 m. Lämpligt avstånd till bebyggelse I analysdelen av denna utredning kommer en analys med GIS-verktyg att göras för att kunna identifiera utredningsområden för vindkraft i kommunen. I analysen kommer flera kriterier att användas med avsikt att värna om kommuninvånarnas hälsa och säkerhet och att minimera konflikter. Störningen för boende kan bestå av buller, skugga och risk för iskastning vilka kan undvikas med tillämpning av visst avstånd mellan bostäder och vindkraftverk. Den visuella påverkan kan inte bestämmas med ett generellt avstånd från bostäder, eftersom påverkan inte bara styrs av hur bebyggelse och vindkraft är placerade i landskapet, utan också av hur berörda personer upplever vindkraftverk. Energimyndigheten har vid utpekande av riksintressen för vindbruk använt ett skyddsavstånd på 400 m från bostäder. I denna utredning har ett skyddsavstånd på 500 m använts mellan bostäder och eventuella områden för vindkraft, för att identifiera områden i kommunen som med hänsyn till närhet till bostäder skulle kunna vara lämpliga för vindkraft. Avstånd på 500 m är i de flesta fall även ett rymligt avstånd för att klara riktvärdet på buller på 40 dba vid bostäder, men det exakta avståndet kan både vara mindre eller större beroende på terrängförhållanden, faktisk höjd på vindkraftverk antal verk per grupp osv. Detta måste konstateras i tillståndsprövningen för varje enskilt fall. Skyddsavstånd till infrastruktur Enligt plan- och bygglagen 2 kap 6 ska bebyggelse och byggnadsverk, bl.a. vindkraftverk, vid planläggning utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Detta kan innebära att ett visst avstånd kan behövas mellan vindkraftverk och bl.a. vägar, järnvägar och ledningar. Vid tillståndsprövning måste samråd mellan berörda ske och skydds- eller säkerhetsavstånd preciseras. Vid översiktsplanering kontaktar i regel Länsstyrelsen andra berörda myndigheter för samråd. 26 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

10 Väg och järnväg Avståndet från vindkraftverk till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Avstånd mellan vindkraftverk och järnvägsbank/kontaktled-ning bör vara minst verkets totalhöjd. Trafikverket rekommenderar att avståndet mäts från spårmitt på järnvägen vilken innebär en ökning av totalhöjden med ca 20 m på. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 m. I denna utredning avses ett skyddsavstånd på 200 m mellan vindkraftverk och allmän väg/järnväg vara rymlig och används för att kunna noggrannare avgränsa utredningsområden för vindkraft. För att fastställa lämpligt avstånd vid tillståndsprövning och etablering måste samråd ske med Trafikverket och andra berörda i varje enskilt fall. Ledningar Ett vindkraftverk får inte placeras så nära en kraftledning att det skulle kunna falla över ledningen vid ev. haveri och orsaka permanent skada. Avståndet behöver vara tillräckligt mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om den aktuella kraftledningen besiktigas med hjälp av helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesiktning. Det finns inga generella riktlinjer, men vindkraftverk som överstiger 50 m bör placeras minst 200 m från kraftledningen, avstånd som också används i denna utredning för de större ledningarna i kommunen. Det faktiska avståndet måste fastställas vid tillståndsprövning i samråd med berörda. Telekommunikation och väderradar Vid utbyggnad av vindkraftverk kan det finnas risk för störningar i mottagandet av radiosignaler. Det kan handla om civila radiolänkförbindelser, totalförsvarets spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem, järnvägens radio och trafikstyrningssystem. Några generella riktlinjer eller skyddsavstånd finns inte och eventuell påverkan vid en etablering måste prövas från fall till fall. På finns information om remissförfarandet med Trafikverket, Försvarsmakten, samt Post- och telestyrelsen (PTS) vid utbyggnad av vindkraftverk. Vid översiktsplanering kontaktar berörd Länsstyrelse dessa myndigheter för samråd. Väderradarsystemen ägs delvis av SMHI och delvis av Försvarsmakten och utnyttjas dagligen i samband med bl.a. analys av väderläget. Marks kommun påverkas inte av någon samrådsradie på mellan 5 och 20 km från någon av de tolv väderradarer som idag finns i Sverige. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 27

11 Luftfart Luftfarten har intressen som omfattar områdena kring flygplatser där det av flygsäkerhetsskäl finns höjdbegränsningar för byggnader samt säkerhetszoner för utrustning som radiostationer, radarstationer mm. Därför är det viktigt att samråda med berörd instans vid planering och etablering av vindkraftverk. Marks kommun berörs av olika influensområden kring Göteborg/Landvetter flygplats, som också är av riksintresse. Nordvästra spetsen av kommunen berörs av en hinderfri yta och av en kontrollzon, som har höjdbegränsningar. Dessa områden är känsliga för vindkraftsetablering och redovisas i kartan Bebyggelse och infrastruktur på sidan 18. Det finns även en proceduryta som påverkar kommunen och behöver beaktas vid vindkraftsetableringar. Marks kommun berörs i sin helhet av ett område med höjdbegränsningar kring Göteborg/Landvetter flygplats. Det kallas för MSA-ytan och har en radie på 55 km från respektive flygplats. Kommunen berörs även delvis av MSA-ytor från andra närliggande flygplatser. MSA-ytor, procedurytor, kontrollytor kring instrumentflygplatser i Västra Götaland, illustration från Länsstyrelsen i Västra Götalands läns hemsida På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Luftfartsverket utrett påverkan av vindkraftsetableringar på MSA-höjder för flygplatser inom Västra Götalands län. I utredningen skulle förutsättningar och eventuella hinder för etablering av vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter identifieras. Vid behov skulle man även utreda hur anflygningshöjderna till länets instrumentflygplatser skulle kunna förändras. Utredningen visade att det är möjligt att justera MSA-ytorna så att vindkraftverk med en totalhöjd upp till 250 meter kan etableras. Berörda flygplatser ska alltid tillfrågas innan en etablering inom en MSA-yta sker. För Göteborg/Landvetter och Göteborg/Säve flygplatser gäller hinderbegränsande ytor enligt transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:134. För Örestens flygplats sydväst om Örby i Marks kommun gäller hinderbegränsande ytor enligt transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010: VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

12 Hinderbelysning Vindkraftverk med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Detta innebär att vindkraftverk under skymning, gryning och mörker ska markeras med medelintensivt rött blinkande ljus vid en totalhöjd m och med högintensivt vitt blinkande ljus vid en totalhöjd över 150 m. Ljuset ska vara placerat på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Ljuset ska skärmas så att direkt ljus inte träffar markytan närmare än 5 km från vindkraftverket om det finns bostadsbebyggelse inom denna radie. Påverkan på växt- och djurliv De största och mest uppenbara konflikterna mellan vindkraftsetableringar och djur- och växtlivet är de för fåglar och fladdermöss. Det kan även uppstå risker för andra arter som är känsliga för att deras livsmiljö påverkas. En del påverkas direkt genom att deras livsmiljö försvinner och andra genom att spridningsvägar eller förflyttningsstråk begränsas. Förutom själva verket och den plats det upptar så är det också viktigt att anpassa anläggandet av nya vägar och ledningsdragningar på bästa sätt så att påverkan på växt- och djurlivet blir så liten som möjligt. Fågelgrupp/Art Typ av lokal Buffertzon (km) Havsörn Boplatser 2-3 Havsörn Naturliga koncentrationer (>10 ex) 2-3 Kungsörn Boplatser 2-3 Kungsörn Naturliga koncentrationer (>5 ex) 2-3 Jaktfalk Boplatser 3 Pilgrimsfalk Boplatser 2 Övriga stora och medelstora rovfåglar Boplatser 1 Måsar Häckningskolonier 1 Tärnor Häckningskolonier 1 Berguv Boplatser 2 Vadare Häckningslokaler* 0,5 Vadare Rastningslokaler** 0,5 Andfåglar Rastningslokaler*** 0,5 Tjäder Spelplatser (>5 tuppar) 1 Orre Spelplatser (>10 tuppar) 1 Lämpliga skyddsavstånd för olika fågelarter vid etablering av vindkraft, Svenska Ornitologiska Föreningens rekommendationer VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 29

13 HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Flyttfågelsträck Flyttfågelsträck Höga naturvärden (ur Naturdatabasen) Naturvärden (ur Naturdatabasen) FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Förordnanden (ur Naturdatabasen) 0 2,5 Skala 5 7,5 1: km

14 Fåglar Fåglar kan påverkas negativt vid flera olika situationer kring vindkraftverk. Dels finns kollisionsrisken vid flyttning och rastning för längre flygningar. För vissa arter kan också områdens termik vara gynnsam och vindkraftverk kan då störa. Dessa är rovfåglar, tärnor och andra fåglar som nyttjar termikplatser i landskapet, vilka ger uppåtgående luftströmmar. För de fågelarter som lever i områden aktuella för vindkraftverk är häckningsplats, spelplats och födosöksplats samt flygstråken däremellan viktiga att identifiera och undvika. Förutom att vindkraftverk ökar själva kollisionsrisken kan de också minska livsmiljöerna arterna är beroende av, eller göra dem mer svåråtkomliga. Vissa fågelarter är rödlistade, dvs nationellt hotade, och kräver därför särskild hänsyn. Utöver svensk lagstiftning med fridlysning och artskydd finns också ett strikt skydd enligt EU:s artskyddsförordning, s.k. bilaga 4-arter. Om en etablering av vindkraftverk riskerar att påverka bilaga 4-arter negativt kan det krävas en dispens från artskyddsförordningen. Dispensgivning för artskyddsförordningen är väldigt restriktiv, därför blir det ofta definitivt stopp om dessa arter kommer i konflikt med vindkraftsetableringar. Flyttfågelsträck För att få bättre överblick hur fåglar rör sig genom Marks kommun anlitade kommunen Marks Fågelklubb. Klubben inventerade vår- och höstflyttande fåglar under Inventeringen befäste till stor del redan kända sträcklokaler, men även nya lokaler har identifierats. Inventeringen visar också vilka arter som nyttjar de olika flyttstråken, vilket tidigare inte fanns sammanställt. Slutsatsen av inventeringen är att uppskattningsvis 2,2 miljoner fåglar av totalt 500 miljoner i Sverige sträcker genom Mark. Sträcket sker företrädesvis genom dalgångarna och längs sjöarna men koncentreras delvis olika under vår och höst både till geografiskt område och till antalet fåglar. Som man kan förvänta sig är höststräcket större än vårsträcket beroende på ungfågelproduktionen under sommaren. Trots att sannolikheten är relativt låg att fåglar dödas av vindkraftverk (2,3 per verk och år i medeltal) så ökar risken i områden där många fåglar rör sig. Undersökningen visar att etablering av vindkraftverk kan vara mycket negativt i eller i nära anslutning till Viskans, Häggåns, Storåns och Surtans dalgångar. Inte heller i nära anslutning till Öresjön, Lygnern, Tolken och Fävren. Skogsområdena kring Öxabäck - Spjutås, Torestorp och Älekulla hyser känsliga bestånd av tjäder, orre, storlom, smålom och fiskgjuse VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 31

15 som lokalt kan drabbas hårt om vindkraftverk reses. I området kring Skephult bör sträcket i riktning Frisjön beaktas. Speciell hänsyn måste tas i områden där pilgrimsfalkar och berguvar ofta förekommer. Fladdermöss På senare tid har upptäckts hur vindkraftverk även kan utgöra ett hot mot fladdermöss. Under vissa vädersituationer samlas insekter kring vindkraftverken, vilket lockar till sig födosökande fladdermöss och en del fågelarter. Fladdermössen riskerar då att krocka med verkets vingar men också att deras lungor kollapsar på grund av de ryckskillnader som uppstår kring verken. När fladdermöss dödas av vindkraftverk sker det nästan uteslutande på sensommaren. Eftersom man vet under vilka vädersituationer som fladdermössen samlas kring verken så kan man stänga av dem vid dessa förhållanden för att undvika kollisioner. Höjden på vindkraftverken påverkar hur många fladdermöss som riskerar att dödas. Högre verk ger större risk för kollisioner, detta gäller dock inte för fåglar. Samtliga fladdermusarter i Sverige är fridlysta. Av de 18 arter som förekommer i Sverige har 15 st av dem ett strikt EU- skydd enligt habitatdirektivets bilaga 4, vilket ställer krav som bl a innebär att det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. På grund av att fladdermöss har långsam reproduktionstid är de extra känsliga för yttre hot. Liksom flyttfåglar flyttar en del arter fladdermöss söderut under den kallare delen av året, medan andra övervintrar. Kunskapen om var fladdermöss finns i kommunen är inte lika god som för fåglar, därför ställs det ofta högre krav vid varje vindkraftsetablering att utreda om det kan finnas fladdermöss i närheten av den tänkta platsen. Vid etablering av nya vindkraftverk ställs generella krav med skyddsavstånd på 1 km från kända fladdermuslokaler. 32 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

16 Totalförsvaret Totalförsvaret kan ha intressen som står i konflikt med vindkraftsanläggningar. Det kan handla om konflikter med verksamheten vid övnings- och skjutfält, militär luftfart, totalförsvarets spanings-, kommunikations- och underrättelsesystemen. Vid etablering av vindkraft ska samråd ske med totalförsvaret i ett så tidigt skede som möjligt. Marks kommun berörs inte av stoppområdet kring någon av de närmaste militära flygplatserna. I en tidig kontakt med totalförsvaret har synpunkter inhämtats och tagits hänsyn till i denna utredning. Ytterligare samråd med totalförsvaret kommer att ske senare i planeringsprocessen. Samhällsutveckling Kommunens långsiktiga utveckling och användning av mark- och vatten visas i en översiktsplan. Det kan handla om var och hur man ska bygga i och utanför orterna, hur natur-, kultur- och friluftslivsvärden ska bevaras och utvecklas, var vindkraftverk är lämpliga och vilka stora opåverkade områden som långsiktigt ska bevaras. En ny översiktsplan för Marks kommun är under framtagande och vindkraftsutredningen utgör ett planeringsunderlag. Vindkraftsområden kommer att arbetas in i planförslaget, konsekvensbeskrivas och ställas ut på samråd. En del frågeställningar som den nya översiktsplanen berör som exempelvis bebyggelseutveckling, kan komma att påverka de preliminära utredningsområden för vindkraft som denna utredning pekar ut. Därför kan slutligt ställningstagande om vindkraftsområdena tas först när ställningstaganden kring övriga relevanta frågorna i översiktsplanen är gjorda. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 33

17 HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Riksintressen och bevarandevärden Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Kulturmiljövärden Natura 2000-områden Naturreservat Kulturreservat Strandskydd Stora opåverkade områden 0 2,5 Skala 5 7,5 1: km

18 Allmänna bevarandeintressen Riksintressen Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap 6 miljöbalken). Dessa s.k. hushållningsbestämmelser har emellertid direkt verkan enbart via prövning enligt miljöbalken och plan och bygglagen. Om ett riksintresse står i konflikt med ett annat allmänt intresse ska generellt riksintresset ges företräde eftersom det väger tyngre än allmänna lokala intressen. Kommunen ska i sin fysiska planering visa på vilket sätt riksintressena kan tillgodoses och att det inte uppstår påtaglig skada på riksintresset vid ny planläggning. I Mark finns flera områden som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. En generell princip som föreslås i denna utredning är att alla dessa riksintresseområden undantas från vindkraftsetableringar eftersom de oftast hyser höga värden som är oförenliga med vindkraft. Dessutom är de riksintressanta områdena förhållandevis små till ytan och oftast belägna i de bebyggda dalgångarna, där det även finns andra motstående intressen för vindkraft. Många riksintresseområden berör odlingslandskapet och vår historia som jordbruksbygd. I dessa områden är upplevelsen av odlingslandskapet och dess anknytning till omgivningarna viktiga delar i vad som gör området till ett riksintresse. I de områden av riksintresse för kultur- och naturvård, som berör odlingslandkapet, föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns tas särskild hänsyn till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Riksintresse naturvård Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Områden som är av riksintresse för naturvård föreslås i sin helhet undantas från vindkraftsetableringar. För områden av riksintresse för naturvård som hyser värdefull natur anses inte några influensområden behövas i detta planeringsskede. Områdena är Uttermossen, Fävren-Valasjön och Gode mosse. Vid tillståndsprövning behöver det visas att djur och växter inom och utanför de riksintressanta områdena för naturvård inte påverkas negativt av vindkraftverk eller de vägar, kraftledningsgator och andra anläggningar som hör till vindkraftsetableringen. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 35

19 För de områdena av riksintresse för naturvård som även är värdefulla odlingslandskap föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns, så ska särskild hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Det handlar om dalgångarna vid våra större åar och vattendrag, Lygnern och Storåns dalgång, Viskans och Surtans dalgång med Assbergsravinerna, odlingslandskap med naturbetesängar och äldre jordbrukslandskap Lunden Älekulla, Nockakulla, Vallsås, Skephult och Abborrås, samt Ubbhultsdrumlinen, som är en geologisk formation och ett område med odlingslandskap. Riksintresse för kulturmiljövård Områden som är av riksintresse för kulturmiljövård föreslås i sin helhet undantas från vindkraftsetableringar. För de områdena av riksintresse för kulturmiljövård som även är värdefulla odlingslandskap föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns, så ska särskild hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Detta gäller en bymiljö med ett välbevarat odlingslandskap kring Bottnen, Häggåns dalgång som utmärker sig för sina förläggargårdar insprängda i dalgångens odlingslandskap och kyrko- och bymiljö med sammanhållen oskiftad bebyggelse i Hyssna. I Marks kommun är även Viskastigen - kommunikationstråk sedan forntiden, bruks- och industrimiljön kring Rydals bomullsspinner och Örestens borganläggning av riksintresse för kulturmiljövård. För dessa föreslås det inget särskilt influensområde, men vid en ev. tillståndsprövning i närheten av riksintresset bör visas att vindkraftsetablering inte skadar riksintresset eller upplevelsen av det. 36 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

20 Riksintresse för friluftsliv Förutom riksintresse för naturvård, så är Lygnern och Storåns dalgång även av riksintresse för friluftslivet. Lygnern är av riksintresse för friluftsliv och naturvård även i Kungsbacka kommun och Storåns dalgång av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård i Härryda kommun. Landskapet inom och intill riksintresset består av ett tydligt och öppet landskapsrum med långsträckta siktlinjer inom och från de angränsande samhällen, utsiktspunkter och vägar. Området är ett värdefullt rekreationsområde med höga och tillgängliga naturvärden. Riksintresset föreslås undantas från vindkraftsetableringar. Inom ett influensområde på ca 2 km från riksintresseområdets gräns behöver särskilt hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en vindkraftsetablering. Natura 2000-områden och naturreservat Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden inom EU som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i ett europeiskt perspektiv. De flesta Natura 2000-områden är också naturreservat. Natura 2000 är en ytterligare förstärkning av skyddet. Natura 2000-områdena har valts ut för att de innehåller naturtyper och arter som är listade i EU:s fågeldirektiv (fågelarter) och EU:s habitatdirektiv (naturtyper och övriga arter). Bestämmelser om Natura 2000-områden finns i miljöbalken bland annat 7 kap 27 och 28 och för naturreservat i miljöbalken 7 kap 4-8. För verksamheter eller åtgärder som på ett bety dande sätt kan påverka miljön i ett Natura område krävs tillstånd. Tillstånd hanteras i första hand av länsstyrelsen. Inom Marks kommun finns sex stycken Natura 2000-områden och 9 st naturreservat. Alla Natura 2000-områden och naturreservat i Marks kommun undantas i denna utredning från vindkraftsetablering. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 37

21 Strandskydd Strandskyddslagen ska trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurliv. Inom strandskyddat område råder förbud att uppföra, väsentligen ändra eller förbereda för nybyggnad. Det är också förbjudet att uppföra anläggningar eller utföra åtgärder som hindrar allmänhetens tillträde eller försämrar livsvillkoren för växt- och djurlivet. För att få dispens från förbuden krävs särskilda skäl. En vindkraftsetablering i ett strandskyddat område kräver inte bara dispens för själva verket; tillfartsvägar och ledningsdragningar utgör troligen minst lika stor påverkan på strandskyddsområdet. Bestämmelser om strandskydd finns i miljöbalken 7 kap I denna utredning undantas sjöar och andra vattenytor samt strandskyddade områden från vindkraftsetablering. Områden med friluftslivsvärden Förutom riksintresset för friluftslivet Lygnern och Storåns dalgång finns många värdefulla och välbesökta rekreationsområden som är viktiga för det rörliga friluftslivet. Det handlar om vandrings-, cykel- och kanotleder, motionsspår och strövområden intill våra orter, utflyktsplatser och andra fina platser som är välbeskrivna bland annat i Guide till naturen i Mark. Förutom riksintresset för friluftslivet föreslås inga andra rekreationsområden uteslutas från vindkraftsetableringar. Det behöver visas i varje fall i tillståndsprövningen att vindkraftsetablering inte utgör en negativ påverkan. Många motionsspår, strövområden och utflyktsplatser ligger i närheten av våra orter och omfattas inte av de preliminära utredningsområdena för vindkraft. I inventeringstabellen noteras om dessa sammanfaller för att kunna göra en samlad avvägning av motstående intressen inom varje preliminärt utredningsområde. Några skogsområden i Mark är fortfarande relativt opåverkade, tysta och har en vildmarkskänsla. Dessa kan vara värda att freda från vindkraftsetableringar. Frågan kommer att behandlas i det fortsätta översiktsplanearbetet. 38 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

22 Många kommuninvånare har deltagit och bidragit med sin kunskap i en vardagslivskartläggning. Den kompletterar kunskapen om värdefulla platser och mötesplatser, stråk och strövområden i och kring våra orter och utgör ett underlag till denna utredning. Stora opåverkade områden Enligt 3 kap 2 miljöbalken ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. I gällande översiktsplan ÖP 90 för Mark finns ett antal områden som är utpekade som stora och relativt opåverkade områden, främst i den sydöstra delen av kommunen. Några av de preliminära utredningsområdena för vindkraft sammanfaller med de utpekade stora opåverkade områdena i gällande översiktsplan. I det fortsatta arbetet med den nya översiktsplanen kommer både de nu gällande stora opåverkade områdena och de preliminära utredningsområdena för vindkraft att omprövas. Områden med naturvärden Naturvårdsarbetet i kommunen utgår ifrån kommunens Naturvårdsprogram för Marks kommun antagen av kommunfullmäktige i september Programmet delar bland annat in naturvärden i två kategorier, naturvärden eller höga naturvärden. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 39

23 Kategorin höga naturvärden utgörs av t ex naturreservat, skyddsvärda betesmarker eller hotade arter. Gemensamt för kategorin höga naturvärden är att de utgörs av naturvärden som är svåra eller omöjliga att få tillbaks om de försvinner. Kategorin naturvärde utgörs av miljöer som är viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Våtmarker I näringsrika översvämmande våtmarker hittar man en mycket art- och individrik fågelfauna. Här stannar både häckande och flyttande fåglar. Idag har många tidigare betade eller slåttrade mader vuxit igen, men på några ställen finns dessa värdefulla miljöer kvar, till exempel maderna vid Veselången, Ramslätt och Tyngryd. Grunda vattenområden och små dammar är viktiga leklokaler för grodor och salamandrar. Dessa djur är fridlysta och känsliga för utdikning av våtmarker. I Sverige har vi många vidsträckta myrar och mossar och de kan tyckas triviala för oss, men denna naturtyp finns endast i norra Europa och är ur ett globalt perspektiv unik. De representerar det närmaste riktig vildmark vi kan komma idag. Detta kan upplevas vid till exempel Uttermossen och Godemosse. Kulturmiljövärden Kulturmiljöprogram för Marks kommun från 1991 pekar ut värdefulla miljöer och objekt som är värdefulla fornlämningsmiljöer, bebyggelsemiljöer och/ eller kulturlandskap. I ett åtgärdsprogram från1995 (uppdaterad 1999) föreslås ett flertal åtgärder för att skydda kulturhistoriskt intressanta miljöer. Alla de värdefulla miljöer som nämns i kulturmiljöprogrammet föreslås i denna utredning undantas i sin helhet frånvindkraftsetableringar. Några kulturmiljöer utpekade i Kulturmiljöprogrammet är även av riksintresse för kulturmiljövård, t.ex. Rydals bruksmiljö, Viskastigen kom- 40 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

24 munikationsväg, fästningsmiljö Öresten, men även Bottnen, Melltorp och Häggåns dalgång, som i denna utredning omfattas av ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns där särskilt hänsyn behöver tas vid vindkraftsetableringar. Några andra kulturmiljöer med en stark anknytning till odlingslandskapet ligger inom ett känsligt landskapsrum och föreslås också omfattas av ett influensområde på ca 1 km. Dessa är Attared, Svänasjö, Skephults kyrkby, Ginkalunda och Stämmemad. Kulturmiljöprogrammet lyfter också fram odlingslandskap och förläggargårdar, Kinna Sanden, Olsagården i Assberg, Hede by kulturlandskap, gårds- och jordbruksmiljöer Strömma gård, Björkesbacka, Lundabo, Kalvshult, Käringeliden, kyrkomiljöer och kyrkbyar Öxabäcks kyrkby, Örby kyrkomiljö, Istorps kyrka, Fritsla kyrka och Thorssons backe, samt Tingshuset i Skene och bymiljön Getabo. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 41

25 Vardagslivskartläggning Vindkraftsutredning! Platser, stråk och områden utpekade i vardagslivskartläggningen. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun 0 2,5 5 7,5 10 km Skala 1:

26 Vardagslivskartläggningens bidrag De 20 grupper som har arbetat med vardagslivskartläggningen har tagit fram ett gediget material om de fysiska och sociala förutsättningarna i kommunen. Grupperna är ofta samstämmiga kring vilka värden som prioriteras och vad som är viktigt för ett fungerande och meningsfullt vardagsliv. Eftersom kommunens orter och områden har specifika förutsättningar beroende på strukturen, läget, historien, naturen och omgivningen behöver den framtida utvecklingen bygga på och bejaka just varje områdes styrka och karaktär. I rapporten Vardagslivskartläggning en kunskapande process med medborgarsamverkan, Underlagsrapport 2011:1 till översiktsplanen för Marks kommun har gruppernas inlämnade material sammanställts och det som är tongivande och viktigt för varje område har lyfts fram. Det inlämnade materialet är en del av underlaget för landskapsanalysen, framförallt i beskrivningen av landskapets bruksvärde. I denna vindkraftsutredning är vardagslivskartläggningen ytterligare ett skikt som tillsammans med den dokumenterade kunskapen om kommunens landskap, natur-, kultur- och friluftslivsvärden ligger till grund för bedömning om var vindkraftsetableringar kan stå i konflikt med dessa allmänna intressen. Synpunkter om vindkraftsetableringar och konkreta förslag som områden lämpliga för vindkraftverk har vägts in i denna utredning. Vindkraft och landskapet Utbyggnad av vindkraftverk innebär fysiska ingrepp i landskapet i form av ytan kring själva verket, tillfartsväggar och annan infrastruktur. Dessa ingrepp är förhållandevis små och kan utföras så att påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Det är vindkraftverkets höjd och vingarnas rörelse som gör ett vindkraftverk till ett nytt och tydlig inslag i landskapet, avvikande från andra landskapselement. Det innebär lokala intrång i landskapet, vinster i ett större perspektiv och minskad klimatpåverkan eftersom man utnyttjar vindens förnybara energi. Genom att förstå landskapet och varsamt planera, lokalisera och utforma vindkraftsanläggningar kan man undvika negativ påverkan på känsligt och värdefullt landskap, bevara landskapets olika värden och tillföra nya karaktärsskapande drag i vissa landskap. Landskapsanalys för Marks kommun I arbetet med den nya översiktsplanen och vindkraftsutredningen har en landskapsanalys tagits fram i den europeiska landskapskonventionens anda. Landskapsanalysen belyser landskapet på en övergripande nivå VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 43

27 Landskapsanalys - en kommunövergripande beskrivning av landskapet utifrån ett helhetsperspektiv samt identifierar kommunens olika landskapstyper och karaktärsområden. En mer ingående beskrivning av metoden finns i rapporten Landskapsanalys - en kommunövergripande beskrivning av landskapet, Underlagsrapport 2011:2 till översiktsplanen för Marks kommun, som bifogas denna vindkraftsutredning. I landskapsanalysen har fyra olika landskapstyper identifierats och beskrivits. En landskapstyp är ett område med relativt enhetlig karaktär, som kan finnas på flera platser i en kommun. Underlagsrapport 2011:2 till översiktsplanen för Marks kommun Sammanlagt har 15 olika karaktärsområden avgränsats. Ett karaktärsområde består av flera landskapstyper, som tillsammans bildar ett mönster som präglar området och som skiljer sig från angränsande områden. Varje karaktärsområde har sin unika och platsspecifika karaktär och kan därför namnges. Gränserna mellan karaktärsområden är inte alltid tydliga i landskapet. Det innebär att man kan behöva ta till information från flera angränsande karaktärsområden när man använder landskapsanalysen. För att beskriva, tolka och karakterisera landskap har man i landskapsanalysen bland annat studerat landskapets skala, rumslighet och komplexitet, orienterbarhet, riktningar, siktlängder och landmärken, tidssamband, bruksvärde och grad av mänskligt påverkan. Nedan följer en sammanfattning av rapportens beskrivningar och analyser av landskapet med betoning på landskapsbilden samt en övergripande tålighetsbedömning av landskapets olika delar för vindkraftsetablering. Övergripande beskrivning av landskapet i Mark Marks kommun ligger i övergången mellan sprickdalslandskapet längs västkusten och det sydsvenska höglandet. Gränsen mellan de olika landskapsområdena går öster om Viskans dalgång och sammanfaller i stort med den högsta kustlinjen, som är så högt som havsnivån har nått. Detta ger ett spännande landskap med stor variation som tydligt särskiljer sig från övriga landskap i västra Sverige. I kommunens västra del växlar landskapet mellan frodiga uppodlade dalgångar och skogsklädda höjder, landskapet i den östra delen är tätare med mycket barrskog, sjöar, mossar och mindre odlade öppna områden. 44 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

28 Karaktärsmässigt är landskapet omväxlande med öppna odlingslandskap och med långa perspektiv, trängre passager mellan branta klippväggar, böljande kullar med ädellövskog och stora barrskogsområden med vildmarkskaraktär. Topografi Lägre dalgångar vindlar fram mellan höjderna och skapar tydliga långsträckta landskapsrum. De tre större vattendragen i kommunen Storån, Surtan samt Häggån och Viskan har grävt sig ner i dalarnas lerjordar. Från höjdernas randzoner har man vida utblickar över dalarna och de kringliggande höjderna. Jordarter I dalarna, där havet har avsatt finkorniga partiklar, finns de bästa odlingsjordarna. De tunnare jordtäckena och fattigare moränerna, som inlandsisarna lämnade efter sig, återfinns på de högre partierna. Dessa är i mindre grad uppodlade och i första hand täckta av barrskog som inte ställer så höga krav på goda och näringsrika jordar. Bebyggelse Kommunens befolkning är i huvudsak koncentrerad till dalgångarna men mindre samhällen återfinns i hela kommunen. I dalgångarna ligger samhällena generellt högt placerade, mot skogsbrynen. Landskapet i Mark - landskapstyper Skogsklädda höjder Landskapstypen Skogsklädda höjder utgörs av större sammanhängande områden som ibland är tydligt kuperade, på relativt hög höjd och begränsade av dalgångar. Det finns både i östra delen av kommunen samt i västra delen på höjderna mellan dalgångarna. Landskapstypen som återfinns i den östra delen, ligger på landskapets högsta nivå och är skogsbevuxen, vanligtvis med barrträd, och har mindre öppna ytor, våtmarker, ängsmark och gammal jordbruksmark. Kalhyggen och mossar bildar större öppna ytor. Samhällena bildar öppningar i skogen men områdena är förhållandevis glest befolkade. Byarna ligger utspridda över ett stort område och vägnätet riktar sig i första hand mot intilliggande dalgångar. De mindre landskapsrummen upplevs i första hand inifrån rummet, medan den visuella exponeringen från kringliggande områden oftast är liten. Från toppar och höjdernas randzoner är siktlinjerna ofta mycket långa över dalgångarna och kringliggande höjdområden. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 45

29 Generell tålighet Generellt har den här landskapstypen relativt hög tålighet ur landskapsbildsperspektiv. Skogen hindrar sikten av stora och höga etableringar, som exempelvis vindkraftsparker. Siktlinjerna är korta och landskapsrummen slutna. Skogsklädda höjder är glest befolkat jämfört med övriga landskapstyper och färre människor rör sig här. Områdena består ofta av relativt likartade skogsmiljöer och stora arealer produktionsskog. Inom landskapstypen återfinns mindre öppna landskapsrum, så som sjöar, mossar och bebyggelse, som är mer känsliga. Eftersom skogsklädda höjder ofta ligger högt i landskapet, kan stora och höga etableringar på topparna synas över vidsträckta områden. Om man betraktar etableringen från ett anslutande känsligt landskapsrum kan det upplevas dominerande, men effekten avtar med avståndet. Likaså kan den sammanlagda effekten av flera olika etableringar vara större även från långt håll, vilket kräver varsam placering inom och sinsemellan etableringar om man har stora ytor som möjliggör etablering. Inom landskapstypen finns det en del större sammanhängande skogsområden som inte till synes påverkas negativt av etablering av vindkraft. Dessa gäller främst karaktärsområdena 7 och 8 i kommunens östra delar, karaktärsområde 5 i västra samt karaktärsområde 2 i norra delen av kommunen. Alla ovan nämnda områden gränsar till andra kommuner. Det är viktigt att samråda om denna mellankommunala fråga med de berörda kommunerna. Dalgångar Landskapstypen Dalgångar är ett vindlande odlingslandskap längs olika vattendrag med bördiga jordar som fortfarande brukas. Vattendragen har grävt sig ner och skapat ytterligare nivåer i landskapet. Beroende på 46 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vindkraft i Mark 8 mars 2012. Välkomna!

Vindkraft i Mark 8 mars 2012. Välkomna! Vindkraft i Mark 8 mars 2012 Välkomna! Vindkraft i Mark Deltagare från kommunen: Haleh Lindqvist Kommunchef Tord Lundborg Chef Bygg och miljökontoret Annika Elm Miljöinspektör Svante Brandin Kommunbiolog

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.

I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget. 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5.1 Vindkraftverket Teknisk utformning och produktion Ett vindkraftverk består av ett torn med maskinhus, rotor och rotorblad. Tornet förankras med ett fundament

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 3 VINDKRAFT I TINGSRYDS KOMMUN IDENTIFIERING AV MÖJLIGA OM- RÅDEN FÖR VINDKRAFT Utifrån de övergripande analyserna i kapitel 5, 6 och 7 har ett antal

Läs mer

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag

Vindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3B, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR DALS-ED KOMMUN Vindbruk Dalsland

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik

Vindpark Gottenvik. Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Vindpark Gottenvik Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Energy AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Gottenvik Projektet

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds

Elanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen

Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat: 2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Projektspecifikationer

Projektspecifikationer Projektspecifikationer Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 Antal verk: Upp till 8 st. Installerad effekt per verk: 2,5-4 MW Total installerad effekt: 20-32 MW Totalhöjd: Max 200 m. Tornhöjd: Ca 94-144

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

FJÄLLBERGET SAXBERGET

FJÄLLBERGET SAXBERGET Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress

Läs mer

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september

Läs mer

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken Väsman Boberget Storstensberget Fjällberget Saxberget Gropberget Norra Hörken Boberget 440 möh Saxberget 439 möh Ljungåsens parkering Storstensberget Gropberget 455 möh 425 möh Fjällberget 466 möh Gravitationsfundament

Läs mer

SAMRÅDSVERSION. Vindbruksplan Askersunds kommun

SAMRÅDSVERSION. Vindbruksplan Askersunds kommun SAMRÅDSVERSION Vindbruksplan Askersunds kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan KONCEPT Samråd februari 2011 Vindbruksplan Askersunds kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan Samråd februari 2011

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun Göteborg den 23 november 2012 Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i Kalmar kommun i området Gunnarsbo, och vill med detta brev informera er närboende eller

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN Vindbruk Dalsland ANTAGANDEHANDLING FÖR DALS-EDS KOMMUN 2010-11-12 Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3B, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR DALS-ED KOMMUN Vindbruk

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Fundament och transformatorstation tillhörande ett vindkraftverk vid Huds moar, Tanums kommun 5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5.1 Vindkraftverket Teknisk utformning och produktion Ett vindkraftverk

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad.

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 2 Karta och koordinater. 2 Introduktion. 3 Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats. 3 Ansökan om tillstånd. 3 Samrådets

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge

E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Om Vindkraft. Sverige & EU

Om Vindkraft. Sverige & EU Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk PM - Regler för hindermarkering av vindkraftverk Scanergy, december 2016 Sammanfattning Från och med TSFS 2013:9 är skrivningen om att,

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena. Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i:

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Utställningshandling - december 2009 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer