FÖRUTSÄTTNINGAR. Generellt om vindkraft. Teknisk utformning och produktion. Ytbehov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRUTSÄTTNINGAR. Generellt om vindkraft. Teknisk utformning och produktion. Ytbehov"

Transkript

1 +1 99 BOLLEBYGDS 99,4 +2 HÄRRYDA,4 MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Bebyggelse och infrastruktur Landvetters flygplats, hinderytor 2-banesystem med Z-höjd Landvetters flygplats, preliminär kontrollzon Kraftledningar stam- och regionnät FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Viskadalsbanan Riksvag 41 Vägar Buller Kalkade våtmarker 0 2,5 5 7,5 Kalkade sjöar Fördjupade översiktsplaner Bebyggelse Skala 1: km

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Generellt om vindkraft Vindkraften är en förnybar energikälla och har utnyttjats av människan sedan länge. Teknisk utveckling gjorde det möjligt att omvandla vindens kraft till elektricitet. Vindkraften är idag snabbast växande energiformen i världen och rätt använd kan den bidra till minskad miljöpåverkan. Teknisk utformning och produktion Dagens konventionella vindkraftverk består av ett torn förankrat i ett fundament i marken, en vanligen trebladig rotor och ett maskinhus. Axeln mellan rotor och generator är i de flesta vindkraftverk placerad horisontellt, men det utvecklas även tekniken där axeln är placerad vertikalt. Vindens rörelseenergi överförs från rotorn via axeln och växellådan till generatorn som alstrar elektricitet. Vindkraftverken är normalt i drift vid vindstyrkor mellan 3-4 och 25 meter per sekund och kan producera el upp till av årets timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan och vindkraftverkets tekniska förutsättningar. Den tekniska vindkraftsutvecklingen har lett fram till allt större, tystare och effektivare verk med allt lägre produktions- och driftskostnader. De vindkraftverk som idag allt oftare installeras i Sverige har ofta en effekt på 2-3 MW. Sådana vindkraftverk har en totalhöjd på ca 150 m eller mer (tornets höjd på ca 100 m + halva rotorns diameter på ca m). I Europa finns vindkraftverk på 5-6 MW i drift och ännu större verk planeras och utvecklas. Generellt byggs större vindkraftverk med högre effekt ute till havs. Ett vindkraftverk förväntas ha en teknisk livslängd om år. Efter avslutad drift kan ett vindkraftverk bytas ut, eller demonteras och marken återställas. På grund av stora etableringskostnader initialt, lönar det sig att bygga en vindkraftspark och på så sätt utnyttja infrastruktur i form av de vägar och elanslutningar som behövs. Ytbehov Vindkraftverkets grundläggning är ett litet ingrepp jämfört med de tillhörande vägarna och ledningarna. Ett gravitationsfundament för ett 90 meter högt torn kan vara ungefär 20 meter i diameter. Till detta kommer en transformatorstation, som antingen placeras bredvid tornet eller på vissa modeller byggs in i vindkraftverket. Via transformatorstationen kopplas vindkraftverket till kraftledningsnätet. Tomtytan måste också rymma väg- och parkeringsutrymme. För att vindenergin ska utnyttjas optimalt krävs VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 19

3 dock en betydligt större yta kring varje vindkraftverk än den bebyggda ytan. När vindkraftverk utvinner energi så bromsas vinden. Vindkraftverken måste därför stå på ett visst avstånd från varandra för att vinden ska hinna återhämta sig (den så kallade skuggningseffekten). Ytbehovet för en vindkraftspark kan beräknas till 0,1 till 0,2 km² per megawatt beroende på hur terrängen ser ut. I ett område med stora höjdvariationer kan verken stå tätare. På land behövs det 4 6 rotordiameters avstånd mellan verken, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Infrastruktur Tillgång till infrastruktur i form av vägar och elledningar, samt terrängförhållanden är viktiga aspekter vid lokalisering av vindkraftverk och vägs in i den samlade bedömningen av utredningsområden för vindkraft. Elnätet Det svenska elnätet är uppdelat i ett nationellt stamnät samt regionala och lokala nät. Stamnätet ägs av staten genom affärsverket Svenska Kraftnät, som har till uppgift att förvalta och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät är också systemansvarig myndighet enligt ellagen och har det övergripande ansvaret för att balans mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls inom hela landet. Stamnätet har spänningsnivåer mellan 220 och 400 kilovolt (kv) och täcker i princip hela Sverige. Till stamnätet hör även ca 150 transformator- och kopplingsstationer som behövs för att knyta ihop nätet. Marks kommun genomkorsas av ett flertal 400 kv-ledningar från Ringhals ut till övriga Sverige. Vid kopplingsstationen i Öxnevalla delar sig ledningarna i ett öst-västlig och ett nord-sydligt stråk. 20 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

4 Regionnäten är en länk mellan stamnätet med sina höga spänningsnivåer och de lägre spänningsnivåer som tillämpas på lokalnäten. Spänningsnivån i regionnäten varierar mellan 30 och 130 kv. De lokala näten överför el till användarna inom ett visst område. Lokalnäten ägs främst av elnätsföretag inom de tre stora elkoncernerna E.ON, Fortum och Vattenfall, kommunerna samt små privata företag och ekonomiska föreningar. I Mark ägs elnätet till största del av Vattenfall AB, förutom i området kring Storåns dalgång var elnätsägare är Fortum Power and Heat AB. Förutsättningar för att ansluta nya vindkraftverk till det befintliga elnätet i kommunen har inte bedömts i denna utredning. De större kraftledningarna (stam- och regionnät) finns redovisade i kartan Bebyggelse och infrastruktur på sidan 18. Vägar Goda vägförbindelser hör också till de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för byggande av vindkraftverk. Transporter av olika typer av vindkraftverk ställer varierande krav på vägkvaliteten, men vanligen räcker det med en grusväg i normal kondition. Skogs- och traktorvägar måste dock oftast rätas ut, förstärkas och breddas. Transporter för byggande av fundament sker med lastbil, grävlastare och mobilkran. Maskinhus, nav och blad levereras på lastbil och reses med hjälp av en större mobilkran. Tornen transporteras i sektioner. Förutom vägar fram till varje vindkraftverk och det faktiska ytan för fundamentet och eventuell transformatorstation behövs även en större hårdgjord yta invid vindkraftverket för uppställning av kranar mm i anläggningsskede samt vid underhåll. Ytan är i storleksordningen 25x50 m, men även beroende på verkens storlek. Vindförhållanden En grundförutsättning för etablering av vindkraftverk är att det blåser bra. Vindstyrkan mäts i meter per sekund (m/s). Vindkartering Vindarna på höjder ovan mark som är lämpliga för vindkraftverk har kartlagts genom en så kallad vindkartering. Med vindkartering menas modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer och görs för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen. Den första vindkarteringen för Sverige genomfördes av Uppsala universitet genom MIUU-modellen 2007 och uppdaterades 2009/2010. I denna VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 21

5 HÄRRYDA BOLLEBYGDS BORÅS SVENLJUNGA ÄRRYDA KUNGSBACKA BOLLEBYGDS BORÅS kartering bestod dataunderlaget av medelvindar på tre höjder som är intressanta för vindkraft, 49, 72 (71,54 m) och 103 meter ovan nollplansförskjutningen och har en rumslig upplösning på en kvadratkilometer. SVENLJUNGA KUNGSBACKA Illustration av nollplansförskjutningen, Energimyndigheten VARBERGS Vid utpekandet av riksintressen (2008) för vindbruk var ett av Energimyndighetens huvudkriterier att områdena hade årsmedelvindar på lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen. FALKENBERGS GS N Med nollplansförskjutning menas att vindarna är beräknade utifrån markanvändningen på platsen (skog, åkermark SVENLJUNGA etc) och inte efter den verkliga Vindförhållanden 103 m över nollplan Vindkraftsutredning markens höjd över havet. Man har lagt till ett avstånd på höjden för att få 5,5 6,4 vindförhållanden 7,3 bättre anpassade Planeringsunderlag för förhållanden på platsen. 5,6 6,5 7,4 till översiktsplan för Marks kommun 6,2 n 103 m över nollplan 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 5,9 VARBERGS 6 dförhållanden 103 m över nollplan 5,5 5,6 5,7 5,8 5,9 6 6,1 5,7 5,8 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8 6,6 6,7 6,8 6,9 7 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8 MÖLNDALS 7,5 7,6 7,7 7,8 7,9 8 KUNGSBACKA HÄRRYDA FALKENBERGS BOLLEBYGDS FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun 0 2,5 5 7,5 10 km Skala 0 2,5 5 7,5 10 km Skala 1: : BORÅS 0 2,5 VARBERGS 5 7,5 10 km FALKENBERGS Skala 1: Årsmedelvindar Vindförhållanden på m över meters nollplan höjd över nollplansförskjutningen SVENLJUNGA Vindkraftsutredning 5,5 6,4 7,3 22 VINDKRAFTSUTREDNING 5,6 6,5 MARKS 7,4 5,7 5,8 5,9 6 6,6 6,7 6,8 6,9 7,5 7,6 7,7 7,8 Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun

6 HÄRRYDA MÖLNDALS KUNGSBACKA Normalt uppskattas nollplansförskjutningen (i bilden nedan markerat d) till tre fjärdedelar av vegetationens höjd (angett som h). Detta innebär att för ett område med fullvuxen hög skog på 20 m ska tre fjärdedelar av höjhärryda den, det vill säga 15 m, läggas till för att få höjd ovan mark. BOLLEB VARBERG BOLLEBYGDS Vindförhållanden 5 Exempelvis så blir 103 meter över nollplansförskjutningen för en 20 meter hög skog ( ) 118 meter ovan mark. MÖLNDALS 5,1 5,2 5,3 Uppsala universitet gjorde 2011 en mer detaljerad vindkartering på uppkungsbacka drag av Energimyndigheten. Dataunderlaget består av medelvindar på 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meters höjd ovan mark (till skillnad mot den tidigare vindkartering som visade medelvinden ovan nollplansförskjutning) och har en rumslig upplösning på 0,25 kvadratkilometer. 5,4 VARBERGS 5,5 5,6 5,7 5,8 Resultatet av den nya vindkarteringen ska användas av Energimyndigheten som underlag vid revidering av riksintressen för vindbruk. HÄRRYDA BOLLEBYGDS KUNGSBACKA MÖLNDALS BORÅS Vindförhållanden 120 m över 5, ,1 6,1 7 5,2 6,2 7 5,3 6,3 7 5,4 6,4 7 VARBERGS 5,5 6,5 7 5,6 6,6 7 5,7 6,7 7 5,8 6,8 7 5,9 6,9 7 Vindförhållanden 120 m över marken ,1 6,1 7,1 8, 5,2 6,2 7,2 8, 5,3 6,3 7,3 8, 5,4 6,4 7,4 8, VARBERGS 5,5 6,5 7,5 5,6 6,6 7,6 5,7 6,7 7,7 5,8 6,8 7,8 5,9 6,9 7, ,1 6,1 7,1 8,1 5,2 6,2 7,2 8,2 5,3 6,3 7,3 8,3 5,4 6,4 7,4 8,4 5,5 6,5 7,5 5,6 6,6 7,6 SVENLJUNGA KUNGSBACKA Vindförhållanden 120 m över marken VARBERGS FALKENBERGS Årsmedelvindar meters höjd över marken Vindkraftsutredning Vindförhållanden på m över marken Planeringsunderlag 6,7 5,7 till översiktsplan MARKS 8,1 VINDKRAFTSUTREDNING 6,8 5,8 för Marks kommun 8, ,1 6,1 7,1 5,2 6,2 7,2 5,3 6,3 7,3 8,3 5,4 6,4 7,4 8,4 5,5 6,5 7,5 5,9 6,9 7,7 7,8 7,9 V P t f 0 23 S

7 Hänsyn och skyddsavstånd Närhet till bebyggelse All etablering av vindkraftverk innebär en förändring av omgivningen, men behöver inte innebära att det blir en negativ påverkan. En upplevelse av förändringen kan också skilja sig mycket från person till person beroende på inställningen till vindkraft som energikälla. Men det finns en del faktorer som måste tillgodoses om ett vindkraftverk eller en vindkraftspark etableras i närheten av bebyggelse. Vid sådan etablering måste eventuella störningar i form av ljud/buller och skugga förebyggas. Det kräver noggranna beräkningar och/eller mätningar vid tillståndsprövning inför en etablering. I ett planeringsskede kan ett schablonavstånd användas så att man kan identifiera områden där möjliga störningar kan undvikas. Ljud Ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Bakgrundsljud kan i visa fall maskera ljudet från vindkraftverket, men detta är mycket beroende på terrängen och väderförhållandena samt om vindkraftverk befinner sig i närheten av vatten. Vindkraftverk avger även lågfrekventa ljud, C-vägd ljudtrycksnivå, (dbc), som kan vara mer störande för människor än ljudet med så kallad A-vägd ljudtrycksnivå (dba). Dagens forskning om lågfrekvent ljud från vindkraftverk visar på att det inte ska inneha någon risk för närboende. Men eftersom verken blir allt högre och högre än de som forskningen bygger på (2-3 MW), behöver det lågfrekventa ljudet tas hänsyn till och kontrolleras. Riktvärden för ljud från vindkraft Ljudnivån från vindkraftverk bör inte vara högre än 40 dba vid bostäder. I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör ljudet inte överstiga 35 dba. Om vindkraftverk ger ifrån sig så kallade rena toner bör ljudnivån vara 5 db lägre. Riktvärdena avser den totala ljudnivån från såväl den planerade anläggningen som närliggande befintliga vindkraftsanläggningar. 24 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

8 Skuggor och reflexer Om skuggorna från vindkraftverk är störande för omgivningen hänger samman med navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. Risken för skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost sydväst om störningskänslig bebyggelse/plats. En skugga tunnas ut med avståndet, minskar i skärpa och försvinner på grund av optiska fenomen i atmosfären. Skuggans utbredning under klara vinterdagar kan bli betydligt längre än under klara sommardagar. Skuggan syns på längre avstånd på en vertikal yta än på en horisontell. Det minimiavstånd som är beroende av ljudutbredningen från verket brukar ligga på 6 10 rotordiametrars avstånd och då uppstår skuggor bara några kortare perioder under begränsade delar av året. Skuggorna är uppfattbara på ca 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. Var den absoluta gränsen går är svårt att avgöra, men erfarenheten visar att på tre kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Vindkraftverken har idag en matt behandlad yta som förebygger att reflexer uppstår. Riktvärden Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Tillsynsmyndigheten kan då besluta att verket ska stängas av vid vissa tider. Säkerhet Olyckor i samband med vindkraft förekommer sällan. Det kan då handla om arbetsmiljörelaterade olyckor vid montage och service av vindkraftverk, eller om olyckor relaterade till att delar av vindkraftverk eller is som fastnat på bladen lossnar och kastas iväg. Att delar av ett vindkraftverk lossnar och kastas iväg är sällsynt eftersom vindkraftverkens drift bevakas kontinuerligt. I Vindkraftshandboken nämns att det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat är 500 meter. Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat på högre höjd. Det kan inträffa även längre söderut i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 25

9 luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Där sådana risker befaras krävs tekniska lösningar så som issensorer och nedisningsutrustning. Elforsks rapport 04:13 anger att ett lämpligt riskavstånd avseende inkastning från roterande blad beräknas enligt följande: avstånd = (rotordiameter + navhöjd)x1,5. Om man utgår ifrån ett av dagens största vindkraftverk på marknaden (ENERCON E-126/7.5 MW) kan ett sådant avstånd uppgå till ca 400 m. Lämpligt avstånd till bebyggelse I analysdelen av denna utredning kommer en analys med GIS-verktyg att göras för att kunna identifiera utredningsområden för vindkraft i kommunen. I analysen kommer flera kriterier att användas med avsikt att värna om kommuninvånarnas hälsa och säkerhet och att minimera konflikter. Störningen för boende kan bestå av buller, skugga och risk för iskastning vilka kan undvikas med tillämpning av visst avstånd mellan bostäder och vindkraftverk. Den visuella påverkan kan inte bestämmas med ett generellt avstånd från bostäder, eftersom påverkan inte bara styrs av hur bebyggelse och vindkraft är placerade i landskapet, utan också av hur berörda personer upplever vindkraftverk. Energimyndigheten har vid utpekande av riksintressen för vindbruk använt ett skyddsavstånd på 400 m från bostäder. I denna utredning har ett skyddsavstånd på 500 m använts mellan bostäder och eventuella områden för vindkraft, för att identifiera områden i kommunen som med hänsyn till närhet till bostäder skulle kunna vara lämpliga för vindkraft. Avstånd på 500 m är i de flesta fall även ett rymligt avstånd för att klara riktvärdet på buller på 40 dba vid bostäder, men det exakta avståndet kan både vara mindre eller större beroende på terrängförhållanden, faktisk höjd på vindkraftverk antal verk per grupp osv. Detta måste konstateras i tillståndsprövningen för varje enskilt fall. Skyddsavstånd till infrastruktur Enligt plan- och bygglagen 2 kap 6 ska bebyggelse och byggnadsverk, bl.a. vindkraftverk, vid planläggning utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Detta kan innebära att ett visst avstånd kan behövas mellan vindkraftverk och bl.a. vägar, järnvägar och ledningar. Vid tillståndsprövning måste samråd mellan berörda ske och skydds- eller säkerhetsavstånd preciseras. Vid översiktsplanering kontaktar i regel Länsstyrelsen andra berörda myndigheter för samråd. 26 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

10 Väg och järnväg Avståndet från vindkraftverk till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Avstånd mellan vindkraftverk och järnvägsbank/kontaktled-ning bör vara minst verkets totalhöjd. Trafikverket rekommenderar att avståndet mäts från spårmitt på järnvägen vilken innebär en ökning av totalhöjden med ca 20 m på. Avståndet ska dock alltid vara minst 50 m. I denna utredning avses ett skyddsavstånd på 200 m mellan vindkraftverk och allmän väg/järnväg vara rymlig och används för att kunna noggrannare avgränsa utredningsområden för vindkraft. För att fastställa lämpligt avstånd vid tillståndsprövning och etablering måste samråd ske med Trafikverket och andra berörda i varje enskilt fall. Ledningar Ett vindkraftverk får inte placeras så nära en kraftledning att det skulle kunna falla över ledningen vid ev. haveri och orsaka permanent skada. Avståndet behöver vara tillräckligt mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om den aktuella kraftledningen besiktigas med hjälp av helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesiktning. Det finns inga generella riktlinjer, men vindkraftverk som överstiger 50 m bör placeras minst 200 m från kraftledningen, avstånd som också används i denna utredning för de större ledningarna i kommunen. Det faktiska avståndet måste fastställas vid tillståndsprövning i samråd med berörda. Telekommunikation och väderradar Vid utbyggnad av vindkraftverk kan det finnas risk för störningar i mottagandet av radiosignaler. Det kan handla om civila radiolänkförbindelser, totalförsvarets spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem, järnvägens radio och trafikstyrningssystem. Några generella riktlinjer eller skyddsavstånd finns inte och eventuell påverkan vid en etablering måste prövas från fall till fall. På finns information om remissförfarandet med Trafikverket, Försvarsmakten, samt Post- och telestyrelsen (PTS) vid utbyggnad av vindkraftverk. Vid översiktsplanering kontaktar berörd Länsstyrelse dessa myndigheter för samråd. Väderradarsystemen ägs delvis av SMHI och delvis av Försvarsmakten och utnyttjas dagligen i samband med bl.a. analys av väderläget. Marks kommun påverkas inte av någon samrådsradie på mellan 5 och 20 km från någon av de tolv väderradarer som idag finns i Sverige. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 27

11 Luftfart Luftfarten har intressen som omfattar områdena kring flygplatser där det av flygsäkerhetsskäl finns höjdbegränsningar för byggnader samt säkerhetszoner för utrustning som radiostationer, radarstationer mm. Därför är det viktigt att samråda med berörd instans vid planering och etablering av vindkraftverk. Marks kommun berörs av olika influensområden kring Göteborg/Landvetter flygplats, som också är av riksintresse. Nordvästra spetsen av kommunen berörs av en hinderfri yta och av en kontrollzon, som har höjdbegränsningar. Dessa områden är känsliga för vindkraftsetablering och redovisas i kartan Bebyggelse och infrastruktur på sidan 18. Det finns även en proceduryta som påverkar kommunen och behöver beaktas vid vindkraftsetableringar. Marks kommun berörs i sin helhet av ett område med höjdbegränsningar kring Göteborg/Landvetter flygplats. Det kallas för MSA-ytan och har en radie på 55 km från respektive flygplats. Kommunen berörs även delvis av MSA-ytor från andra närliggande flygplatser. MSA-ytor, procedurytor, kontrollytor kring instrumentflygplatser i Västra Götaland, illustration från Länsstyrelsen i Västra Götalands läns hemsida På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Luftfartsverket utrett påverkan av vindkraftsetableringar på MSA-höjder för flygplatser inom Västra Götalands län. I utredningen skulle förutsättningar och eventuella hinder för etablering av vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter identifieras. Vid behov skulle man även utreda hur anflygningshöjderna till länets instrumentflygplatser skulle kunna förändras. Utredningen visade att det är möjligt att justera MSA-ytorna så att vindkraftverk med en totalhöjd upp till 250 meter kan etableras. Berörda flygplatser ska alltid tillfrågas innan en etablering inom en MSA-yta sker. För Göteborg/Landvetter och Göteborg/Säve flygplatser gäller hinderbegränsande ytor enligt transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010:134. För Örestens flygplats sydväst om Örby i Marks kommun gäller hinderbegränsande ytor enligt transportstyrelsens föreskrift TSFS 2010: VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

12 Hinderbelysning Vindkraftverk med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Detta innebär att vindkraftverk under skymning, gryning och mörker ska markeras med medelintensivt rött blinkande ljus vid en totalhöjd m och med högintensivt vitt blinkande ljus vid en totalhöjd över 150 m. Ljuset ska vara placerat på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Ljuset ska skärmas så att direkt ljus inte träffar markytan närmare än 5 km från vindkraftverket om det finns bostadsbebyggelse inom denna radie. Påverkan på växt- och djurliv De största och mest uppenbara konflikterna mellan vindkraftsetableringar och djur- och växtlivet är de för fåglar och fladdermöss. Det kan även uppstå risker för andra arter som är känsliga för att deras livsmiljö påverkas. En del påverkas direkt genom att deras livsmiljö försvinner och andra genom att spridningsvägar eller förflyttningsstråk begränsas. Förutom själva verket och den plats det upptar så är det också viktigt att anpassa anläggandet av nya vägar och ledningsdragningar på bästa sätt så att påverkan på växt- och djurlivet blir så liten som möjligt. Fågelgrupp/Art Typ av lokal Buffertzon (km) Havsörn Boplatser 2-3 Havsörn Naturliga koncentrationer (>10 ex) 2-3 Kungsörn Boplatser 2-3 Kungsörn Naturliga koncentrationer (>5 ex) 2-3 Jaktfalk Boplatser 3 Pilgrimsfalk Boplatser 2 Övriga stora och medelstora rovfåglar Boplatser 1 Måsar Häckningskolonier 1 Tärnor Häckningskolonier 1 Berguv Boplatser 2 Vadare Häckningslokaler* 0,5 Vadare Rastningslokaler** 0,5 Andfåglar Rastningslokaler*** 0,5 Tjäder Spelplatser (>5 tuppar) 1 Orre Spelplatser (>10 tuppar) 1 Lämpliga skyddsavstånd för olika fågelarter vid etablering av vindkraft, Svenska Ornitologiska Föreningens rekommendationer VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 29

13 HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Flyttfågelsträck Flyttfågelsträck Höga naturvärden (ur Naturdatabasen) Naturvärden (ur Naturdatabasen) FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Förordnanden (ur Naturdatabasen) 0 2,5 Skala 5 7,5 1: km

14 Fåglar Fåglar kan påverkas negativt vid flera olika situationer kring vindkraftverk. Dels finns kollisionsrisken vid flyttning och rastning för längre flygningar. För vissa arter kan också områdens termik vara gynnsam och vindkraftverk kan då störa. Dessa är rovfåglar, tärnor och andra fåglar som nyttjar termikplatser i landskapet, vilka ger uppåtgående luftströmmar. För de fågelarter som lever i områden aktuella för vindkraftverk är häckningsplats, spelplats och födosöksplats samt flygstråken däremellan viktiga att identifiera och undvika. Förutom att vindkraftverk ökar själva kollisionsrisken kan de också minska livsmiljöerna arterna är beroende av, eller göra dem mer svåråtkomliga. Vissa fågelarter är rödlistade, dvs nationellt hotade, och kräver därför särskild hänsyn. Utöver svensk lagstiftning med fridlysning och artskydd finns också ett strikt skydd enligt EU:s artskyddsförordning, s.k. bilaga 4-arter. Om en etablering av vindkraftverk riskerar att påverka bilaga 4-arter negativt kan det krävas en dispens från artskyddsförordningen. Dispensgivning för artskyddsförordningen är väldigt restriktiv, därför blir det ofta definitivt stopp om dessa arter kommer i konflikt med vindkraftsetableringar. Flyttfågelsträck För att få bättre överblick hur fåglar rör sig genom Marks kommun anlitade kommunen Marks Fågelklubb. Klubben inventerade vår- och höstflyttande fåglar under Inventeringen befäste till stor del redan kända sträcklokaler, men även nya lokaler har identifierats. Inventeringen visar också vilka arter som nyttjar de olika flyttstråken, vilket tidigare inte fanns sammanställt. Slutsatsen av inventeringen är att uppskattningsvis 2,2 miljoner fåglar av totalt 500 miljoner i Sverige sträcker genom Mark. Sträcket sker företrädesvis genom dalgångarna och längs sjöarna men koncentreras delvis olika under vår och höst både till geografiskt område och till antalet fåglar. Som man kan förvänta sig är höststräcket större än vårsträcket beroende på ungfågelproduktionen under sommaren. Trots att sannolikheten är relativt låg att fåglar dödas av vindkraftverk (2,3 per verk och år i medeltal) så ökar risken i områden där många fåglar rör sig. Undersökningen visar att etablering av vindkraftverk kan vara mycket negativt i eller i nära anslutning till Viskans, Häggåns, Storåns och Surtans dalgångar. Inte heller i nära anslutning till Öresjön, Lygnern, Tolken och Fävren. Skogsområdena kring Öxabäck - Spjutås, Torestorp och Älekulla hyser känsliga bestånd av tjäder, orre, storlom, smålom och fiskgjuse VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 31

15 som lokalt kan drabbas hårt om vindkraftverk reses. I området kring Skephult bör sträcket i riktning Frisjön beaktas. Speciell hänsyn måste tas i områden där pilgrimsfalkar och berguvar ofta förekommer. Fladdermöss På senare tid har upptäckts hur vindkraftverk även kan utgöra ett hot mot fladdermöss. Under vissa vädersituationer samlas insekter kring vindkraftverken, vilket lockar till sig födosökande fladdermöss och en del fågelarter. Fladdermössen riskerar då att krocka med verkets vingar men också att deras lungor kollapsar på grund av de ryckskillnader som uppstår kring verken. När fladdermöss dödas av vindkraftverk sker det nästan uteslutande på sensommaren. Eftersom man vet under vilka vädersituationer som fladdermössen samlas kring verken så kan man stänga av dem vid dessa förhållanden för att undvika kollisioner. Höjden på vindkraftverken påverkar hur många fladdermöss som riskerar att dödas. Högre verk ger större risk för kollisioner, detta gäller dock inte för fåglar. Samtliga fladdermusarter i Sverige är fridlysta. Av de 18 arter som förekommer i Sverige har 15 st av dem ett strikt EU- skydd enligt habitatdirektivets bilaga 4, vilket ställer krav som bl a innebär att det är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. På grund av att fladdermöss har långsam reproduktionstid är de extra känsliga för yttre hot. Liksom flyttfåglar flyttar en del arter fladdermöss söderut under den kallare delen av året, medan andra övervintrar. Kunskapen om var fladdermöss finns i kommunen är inte lika god som för fåglar, därför ställs det ofta högre krav vid varje vindkraftsetablering att utreda om det kan finnas fladdermöss i närheten av den tänkta platsen. Vid etablering av nya vindkraftverk ställs generella krav med skyddsavstånd på 1 km från kända fladdermuslokaler. 32 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

16 Totalförsvaret Totalförsvaret kan ha intressen som står i konflikt med vindkraftsanläggningar. Det kan handla om konflikter med verksamheten vid övnings- och skjutfält, militär luftfart, totalförsvarets spanings-, kommunikations- och underrättelsesystemen. Vid etablering av vindkraft ska samråd ske med totalförsvaret i ett så tidigt skede som möjligt. Marks kommun berörs inte av stoppområdet kring någon av de närmaste militära flygplatserna. I en tidig kontakt med totalförsvaret har synpunkter inhämtats och tagits hänsyn till i denna utredning. Ytterligare samråd med totalförsvaret kommer att ske senare i planeringsprocessen. Samhällsutveckling Kommunens långsiktiga utveckling och användning av mark- och vatten visas i en översiktsplan. Det kan handla om var och hur man ska bygga i och utanför orterna, hur natur-, kultur- och friluftslivsvärden ska bevaras och utvecklas, var vindkraftverk är lämpliga och vilka stora opåverkade områden som långsiktigt ska bevaras. En ny översiktsplan för Marks kommun är under framtagande och vindkraftsutredningen utgör ett planeringsunderlag. Vindkraftsområden kommer att arbetas in i planförslaget, konsekvensbeskrivas och ställas ut på samråd. En del frågeställningar som den nya översiktsplanen berör som exempelvis bebyggelseutveckling, kan komma att påverka de preliminära utredningsområden för vindkraft som denna utredning pekar ut. Därför kan slutligt ställningstagande om vindkraftsområdena tas först när ställningstaganden kring övriga relevanta frågorna i översiktsplanen är gjorda. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 33

17 HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Riksintressen och bevarandevärden Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård FALKENBERGS Vindkraftsutredning Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun Kulturmiljövärden Natura 2000-områden Naturreservat Kulturreservat Strandskydd Stora opåverkade områden 0 2,5 Skala 5 7,5 1: km

18 Allmänna bevarandeintressen Riksintressen Miljöbalken kräver att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap 6 miljöbalken). Dessa s.k. hushållningsbestämmelser har emellertid direkt verkan enbart via prövning enligt miljöbalken och plan och bygglagen. Om ett riksintresse står i konflikt med ett annat allmänt intresse ska generellt riksintresset ges företräde eftersom det väger tyngre än allmänna lokala intressen. Kommunen ska i sin fysiska planering visa på vilket sätt riksintressena kan tillgodoses och att det inte uppstår påtaglig skada på riksintresset vid ny planläggning. I Mark finns flera områden som är utpekade som riksintressen för kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. En generell princip som föreslås i denna utredning är att alla dessa riksintresseområden undantas från vindkraftsetableringar eftersom de oftast hyser höga värden som är oförenliga med vindkraft. Dessutom är de riksintressanta områdena förhållandevis små till ytan och oftast belägna i de bebyggda dalgångarna, där det även finns andra motstående intressen för vindkraft. Många riksintresseområden berör odlingslandskapet och vår historia som jordbruksbygd. I dessa områden är upplevelsen av odlingslandskapet och dess anknytning till omgivningarna viktiga delar i vad som gör området till ett riksintresse. I de områden av riksintresse för kultur- och naturvård, som berör odlingslandkapet, föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns tas särskild hänsyn till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Riksintresse naturvård Områden av riksintresse för naturvård ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Områden som är av riksintresse för naturvård föreslås i sin helhet undantas från vindkraftsetableringar. För områden av riksintresse för naturvård som hyser värdefull natur anses inte några influensområden behövas i detta planeringsskede. Områdena är Uttermossen, Fävren-Valasjön och Gode mosse. Vid tillståndsprövning behöver det visas att djur och växter inom och utanför de riksintressanta områdena för naturvård inte påverkas negativt av vindkraftverk eller de vägar, kraftledningsgator och andra anläggningar som hör till vindkraftsetableringen. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 35

19 För de områdena av riksintresse för naturvård som även är värdefulla odlingslandskap föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns, så ska särskild hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Det handlar om dalgångarna vid våra större åar och vattendrag, Lygnern och Storåns dalgång, Viskans och Surtans dalgång med Assbergsravinerna, odlingslandskap med naturbetesängar och äldre jordbrukslandskap Lunden Älekulla, Nockakulla, Vallsås, Skephult och Abborrås, samt Ubbhultsdrumlinen, som är en geologisk formation och ett område med odlingslandskap. Riksintresse för kulturmiljövård Områden som är av riksintresse för kulturmiljövård föreslås i sin helhet undantas från vindkraftsetableringar. För de områdena av riksintresse för kulturmiljövård som även är värdefulla odlingslandskap föreslås att inom ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns, så ska särskild hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en eventuell vindkraftsetablering. Detta gäller en bymiljö med ett välbevarat odlingslandskap kring Bottnen, Häggåns dalgång som utmärker sig för sina förläggargårdar insprängda i dalgångens odlingslandskap och kyrko- och bymiljö med sammanhållen oskiftad bebyggelse i Hyssna. I Marks kommun är även Viskastigen - kommunikationstråk sedan forntiden, bruks- och industrimiljön kring Rydals bomullsspinner och Örestens borganläggning av riksintresse för kulturmiljövård. För dessa föreslås det inget särskilt influensområde, men vid en ev. tillståndsprövning i närheten av riksintresset bör visas att vindkraftsetablering inte skadar riksintresset eller upplevelsen av det. 36 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

20 Riksintresse för friluftsliv Förutom riksintresse för naturvård, så är Lygnern och Storåns dalgång även av riksintresse för friluftslivet. Lygnern är av riksintresse för friluftsliv och naturvård även i Kungsbacka kommun och Storåns dalgång av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård i Härryda kommun. Landskapet inom och intill riksintresset består av ett tydligt och öppet landskapsrum med långsträckta siktlinjer inom och från de angränsande samhällen, utsiktspunkter och vägar. Området är ett värdefullt rekreationsområde med höga och tillgängliga naturvärden. Riksintresset föreslås undantas från vindkraftsetableringar. Inom ett influensområde på ca 2 km från riksintresseområdets gräns behöver särskilt hänsyn tas till hur riksintresset påverkas av en vindkraftsetablering. Natura 2000-områden och naturreservat Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden inom EU som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i ett europeiskt perspektiv. De flesta Natura 2000-områden är också naturreservat. Natura 2000 är en ytterligare förstärkning av skyddet. Natura 2000-områdena har valts ut för att de innehåller naturtyper och arter som är listade i EU:s fågeldirektiv (fågelarter) och EU:s habitatdirektiv (naturtyper och övriga arter). Bestämmelser om Natura 2000-områden finns i miljöbalken bland annat 7 kap 27 och 28 och för naturreservat i miljöbalken 7 kap 4-8. För verksamheter eller åtgärder som på ett bety dande sätt kan påverka miljön i ett Natura område krävs tillstånd. Tillstånd hanteras i första hand av länsstyrelsen. Inom Marks kommun finns sex stycken Natura 2000-områden och 9 st naturreservat. Alla Natura 2000-områden och naturreservat i Marks kommun undantas i denna utredning från vindkraftsetablering. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 37

21 Strandskydd Strandskyddslagen ska trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurliv. Inom strandskyddat område råder förbud att uppföra, väsentligen ändra eller förbereda för nybyggnad. Det är också förbjudet att uppföra anläggningar eller utföra åtgärder som hindrar allmänhetens tillträde eller försämrar livsvillkoren för växt- och djurlivet. För att få dispens från förbuden krävs särskilda skäl. En vindkraftsetablering i ett strandskyddat område kräver inte bara dispens för själva verket; tillfartsvägar och ledningsdragningar utgör troligen minst lika stor påverkan på strandskyddsområdet. Bestämmelser om strandskydd finns i miljöbalken 7 kap I denna utredning undantas sjöar och andra vattenytor samt strandskyddade områden från vindkraftsetablering. Områden med friluftslivsvärden Förutom riksintresset för friluftslivet Lygnern och Storåns dalgång finns många värdefulla och välbesökta rekreationsområden som är viktiga för det rörliga friluftslivet. Det handlar om vandrings-, cykel- och kanotleder, motionsspår och strövområden intill våra orter, utflyktsplatser och andra fina platser som är välbeskrivna bland annat i Guide till naturen i Mark. Förutom riksintresset för friluftslivet föreslås inga andra rekreationsområden uteslutas från vindkraftsetableringar. Det behöver visas i varje fall i tillståndsprövningen att vindkraftsetablering inte utgör en negativ påverkan. Många motionsspår, strövområden och utflyktsplatser ligger i närheten av våra orter och omfattas inte av de preliminära utredningsområdena för vindkraft. I inventeringstabellen noteras om dessa sammanfaller för att kunna göra en samlad avvägning av motstående intressen inom varje preliminärt utredningsområde. Några skogsområden i Mark är fortfarande relativt opåverkade, tysta och har en vildmarkskänsla. Dessa kan vara värda att freda från vindkraftsetableringar. Frågan kommer att behandlas i det fortsätta översiktsplanearbetet. 38 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

22 Många kommuninvånare har deltagit och bidragit med sin kunskap i en vardagslivskartläggning. Den kompletterar kunskapen om värdefulla platser och mötesplatser, stråk och strövområden i och kring våra orter och utgör ett underlag till denna utredning. Stora opåverkade områden Enligt 3 kap 2 miljöbalken ska stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. I gällande översiktsplan ÖP 90 för Mark finns ett antal områden som är utpekade som stora och relativt opåverkade områden, främst i den sydöstra delen av kommunen. Några av de preliminära utredningsområdena för vindkraft sammanfaller med de utpekade stora opåverkade områdena i gällande översiktsplan. I det fortsatta arbetet med den nya översiktsplanen kommer både de nu gällande stora opåverkade områdena och de preliminära utredningsområdena för vindkraft att omprövas. Områden med naturvärden Naturvårdsarbetet i kommunen utgår ifrån kommunens Naturvårdsprogram för Marks kommun antagen av kommunfullmäktige i september Programmet delar bland annat in naturvärden i två kategorier, naturvärden eller höga naturvärden. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 39

23 Kategorin höga naturvärden utgörs av t ex naturreservat, skyddsvärda betesmarker eller hotade arter. Gemensamt för kategorin höga naturvärden är att de utgörs av naturvärden som är svåra eller omöjliga att få tillbaks om de försvinner. Kategorin naturvärde utgörs av miljöer som är viktiga att bevara för den biologiska mångfalden. Våtmarker I näringsrika översvämmande våtmarker hittar man en mycket art- och individrik fågelfauna. Här stannar både häckande och flyttande fåglar. Idag har många tidigare betade eller slåttrade mader vuxit igen, men på några ställen finns dessa värdefulla miljöer kvar, till exempel maderna vid Veselången, Ramslätt och Tyngryd. Grunda vattenområden och små dammar är viktiga leklokaler för grodor och salamandrar. Dessa djur är fridlysta och känsliga för utdikning av våtmarker. I Sverige har vi många vidsträckta myrar och mossar och de kan tyckas triviala för oss, men denna naturtyp finns endast i norra Europa och är ur ett globalt perspektiv unik. De representerar det närmaste riktig vildmark vi kan komma idag. Detta kan upplevas vid till exempel Uttermossen och Godemosse. Kulturmiljövärden Kulturmiljöprogram för Marks kommun från 1991 pekar ut värdefulla miljöer och objekt som är värdefulla fornlämningsmiljöer, bebyggelsemiljöer och/ eller kulturlandskap. I ett åtgärdsprogram från1995 (uppdaterad 1999) föreslås ett flertal åtgärder för att skydda kulturhistoriskt intressanta miljöer. Alla de värdefulla miljöer som nämns i kulturmiljöprogrammet föreslås i denna utredning undantas i sin helhet frånvindkraftsetableringar. Några kulturmiljöer utpekade i Kulturmiljöprogrammet är även av riksintresse för kulturmiljövård, t.ex. Rydals bruksmiljö, Viskastigen kom- 40 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

24 munikationsväg, fästningsmiljö Öresten, men även Bottnen, Melltorp och Häggåns dalgång, som i denna utredning omfattas av ett influensområde på ca 1 km utanför områdets gräns där särskilt hänsyn behöver tas vid vindkraftsetableringar. Några andra kulturmiljöer med en stark anknytning till odlingslandskapet ligger inom ett känsligt landskapsrum och föreslås också omfattas av ett influensområde på ca 1 km. Dessa är Attared, Svänasjö, Skephults kyrkby, Ginkalunda och Stämmemad. Kulturmiljöprogrammet lyfter också fram odlingslandskap och förläggargårdar, Kinna Sanden, Olsagården i Assberg, Hede by kulturlandskap, gårds- och jordbruksmiljöer Strömma gård, Björkesbacka, Lundabo, Kalvshult, Käringeliden, kyrkomiljöer och kyrkbyar Öxabäcks kyrkby, Örby kyrkomiljö, Istorps kyrka, Fritsla kyrka och Thorssons backe, samt Tingshuset i Skene och bymiljön Getabo. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 41

25 Vardagslivskartläggning Vindkraftsutredning! Platser, stråk och områden utpekade i vardagslivskartläggningen. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun 0 2,5 5 7,5 10 km Skala 1:

26 Vardagslivskartläggningens bidrag De 20 grupper som har arbetat med vardagslivskartläggningen har tagit fram ett gediget material om de fysiska och sociala förutsättningarna i kommunen. Grupperna är ofta samstämmiga kring vilka värden som prioriteras och vad som är viktigt för ett fungerande och meningsfullt vardagsliv. Eftersom kommunens orter och områden har specifika förutsättningar beroende på strukturen, läget, historien, naturen och omgivningen behöver den framtida utvecklingen bygga på och bejaka just varje områdes styrka och karaktär. I rapporten Vardagslivskartläggning en kunskapande process med medborgarsamverkan, Underlagsrapport 2011:1 till översiktsplanen för Marks kommun har gruppernas inlämnade material sammanställts och det som är tongivande och viktigt för varje område har lyfts fram. Det inlämnade materialet är en del av underlaget för landskapsanalysen, framförallt i beskrivningen av landskapets bruksvärde. I denna vindkraftsutredning är vardagslivskartläggningen ytterligare ett skikt som tillsammans med den dokumenterade kunskapen om kommunens landskap, natur-, kultur- och friluftslivsvärden ligger till grund för bedömning om var vindkraftsetableringar kan stå i konflikt med dessa allmänna intressen. Synpunkter om vindkraftsetableringar och konkreta förslag som områden lämpliga för vindkraftverk har vägts in i denna utredning. Vindkraft och landskapet Utbyggnad av vindkraftverk innebär fysiska ingrepp i landskapet i form av ytan kring själva verket, tillfartsväggar och annan infrastruktur. Dessa ingrepp är förhållandevis små och kan utföras så att påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Det är vindkraftverkets höjd och vingarnas rörelse som gör ett vindkraftverk till ett nytt och tydlig inslag i landskapet, avvikande från andra landskapselement. Det innebär lokala intrång i landskapet, vinster i ett större perspektiv och minskad klimatpåverkan eftersom man utnyttjar vindens förnybara energi. Genom att förstå landskapet och varsamt planera, lokalisera och utforma vindkraftsanläggningar kan man undvika negativ påverkan på känsligt och värdefullt landskap, bevara landskapets olika värden och tillföra nya karaktärsskapande drag i vissa landskap. Landskapsanalys för Marks kommun I arbetet med den nya översiktsplanen och vindkraftsutredningen har en landskapsanalys tagits fram i den europeiska landskapskonventionens anda. Landskapsanalysen belyser landskapet på en övergripande nivå VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 43

27 Landskapsanalys - en kommunövergripande beskrivning av landskapet utifrån ett helhetsperspektiv samt identifierar kommunens olika landskapstyper och karaktärsområden. En mer ingående beskrivning av metoden finns i rapporten Landskapsanalys - en kommunövergripande beskrivning av landskapet, Underlagsrapport 2011:2 till översiktsplanen för Marks kommun, som bifogas denna vindkraftsutredning. I landskapsanalysen har fyra olika landskapstyper identifierats och beskrivits. En landskapstyp är ett område med relativt enhetlig karaktär, som kan finnas på flera platser i en kommun. Underlagsrapport 2011:2 till översiktsplanen för Marks kommun Sammanlagt har 15 olika karaktärsområden avgränsats. Ett karaktärsområde består av flera landskapstyper, som tillsammans bildar ett mönster som präglar området och som skiljer sig från angränsande områden. Varje karaktärsområde har sin unika och platsspecifika karaktär och kan därför namnges. Gränserna mellan karaktärsområden är inte alltid tydliga i landskapet. Det innebär att man kan behöva ta till information från flera angränsande karaktärsområden när man använder landskapsanalysen. För att beskriva, tolka och karakterisera landskap har man i landskapsanalysen bland annat studerat landskapets skala, rumslighet och komplexitet, orienterbarhet, riktningar, siktlängder och landmärken, tidssamband, bruksvärde och grad av mänskligt påverkan. Nedan följer en sammanfattning av rapportens beskrivningar och analyser av landskapet med betoning på landskapsbilden samt en övergripande tålighetsbedömning av landskapets olika delar för vindkraftsetablering. Övergripande beskrivning av landskapet i Mark Marks kommun ligger i övergången mellan sprickdalslandskapet längs västkusten och det sydsvenska höglandet. Gränsen mellan de olika landskapsområdena går öster om Viskans dalgång och sammanfaller i stort med den högsta kustlinjen, som är så högt som havsnivån har nått. Detta ger ett spännande landskap med stor variation som tydligt särskiljer sig från övriga landskap i västra Sverige. I kommunens västra del växlar landskapet mellan frodiga uppodlade dalgångar och skogsklädda höjder, landskapet i den östra delen är tätare med mycket barrskog, sjöar, mossar och mindre odlade öppna områden. 44 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

28 Karaktärsmässigt är landskapet omväxlande med öppna odlingslandskap och med långa perspektiv, trängre passager mellan branta klippväggar, böljande kullar med ädellövskog och stora barrskogsområden med vildmarkskaraktär. Topografi Lägre dalgångar vindlar fram mellan höjderna och skapar tydliga långsträckta landskapsrum. De tre större vattendragen i kommunen Storån, Surtan samt Häggån och Viskan har grävt sig ner i dalarnas lerjordar. Från höjdernas randzoner har man vida utblickar över dalarna och de kringliggande höjderna. Jordarter I dalarna, där havet har avsatt finkorniga partiklar, finns de bästa odlingsjordarna. De tunnare jordtäckena och fattigare moränerna, som inlandsisarna lämnade efter sig, återfinns på de högre partierna. Dessa är i mindre grad uppodlade och i första hand täckta av barrskog som inte ställer så höga krav på goda och näringsrika jordar. Bebyggelse Kommunens befolkning är i huvudsak koncentrerad till dalgångarna men mindre samhällen återfinns i hela kommunen. I dalgångarna ligger samhällena generellt högt placerade, mot skogsbrynen. Landskapet i Mark - landskapstyper Skogsklädda höjder Landskapstypen Skogsklädda höjder utgörs av större sammanhängande områden som ibland är tydligt kuperade, på relativt hög höjd och begränsade av dalgångar. Det finns både i östra delen av kommunen samt i västra delen på höjderna mellan dalgångarna. Landskapstypen som återfinns i den östra delen, ligger på landskapets högsta nivå och är skogsbevuxen, vanligtvis med barrträd, och har mindre öppna ytor, våtmarker, ängsmark och gammal jordbruksmark. Kalhyggen och mossar bildar större öppna ytor. Samhällena bildar öppningar i skogen men områdena är förhållandevis glest befolkade. Byarna ligger utspridda över ett stort område och vägnätet riktar sig i första hand mot intilliggande dalgångar. De mindre landskapsrummen upplevs i första hand inifrån rummet, medan den visuella exponeringen från kringliggande områden oftast är liten. Från toppar och höjdernas randzoner är siktlinjerna ofta mycket långa över dalgångarna och kringliggande höjdområden. VINDKRAFTSUTREDNING MARKS 45

29 Generell tålighet Generellt har den här landskapstypen relativt hög tålighet ur landskapsbildsperspektiv. Skogen hindrar sikten av stora och höga etableringar, som exempelvis vindkraftsparker. Siktlinjerna är korta och landskapsrummen slutna. Skogsklädda höjder är glest befolkat jämfört med övriga landskapstyper och färre människor rör sig här. Områdena består ofta av relativt likartade skogsmiljöer och stora arealer produktionsskog. Inom landskapstypen återfinns mindre öppna landskapsrum, så som sjöar, mossar och bebyggelse, som är mer känsliga. Eftersom skogsklädda höjder ofta ligger högt i landskapet, kan stora och höga etableringar på topparna synas över vidsträckta områden. Om man betraktar etableringen från ett anslutande känsligt landskapsrum kan det upplevas dominerande, men effekten avtar med avståndet. Likaså kan den sammanlagda effekten av flera olika etableringar vara större även från långt håll, vilket kräver varsam placering inom och sinsemellan etableringar om man har stora ytor som möjliggör etablering. Inom landskapstypen finns det en del större sammanhängande skogsområden som inte till synes påverkas negativt av etablering av vindkraft. Dessa gäller främst karaktärsområdena 7 och 8 i kommunens östra delar, karaktärsområde 5 i västra samt karaktärsområde 2 i norra delen av kommunen. Alla ovan nämnda områden gränsar till andra kommuner. Det är viktigt att samråda om denna mellankommunala fråga med de berörda kommunerna. Dalgångar Landskapstypen Dalgångar är ett vindlande odlingslandskap längs olika vattendrag med bördiga jordar som fortfarande brukas. Vattendragen har grävt sig ner och skapat ytterligare nivåer i landskapet. Beroende på 46 VINDKRAFTSUTREDNING MARKS

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT

5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Fundament och transformatorstation tillhörande ett vindkraftverk vid Huds moar, Tanums kommun 5. LOKALISERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT 5.1 Vindkraftverket Teknisk utformning och produktion Ett vindkraftverk

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Vindkraft Bilaga 4 till översiktsplan

Vindkraft Bilaga 4 till översiktsplan KS 163-2013/6 Vindkraft Bilaga 4 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 SAMRÅD 4 april 2014 4 juni 2014 Innehållsförteckning Inledning 2 Nuläget 2 Riksintresse 3 Prövning 3

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Bilaga till inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-05-31 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET

Läs mer

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag ANTAGANDEHANDLING Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag 1. Bakgrund och utgångspunkter Syftet med vindbruksplanen är att visa på förutsättningarna för ny vindkraft i Östra Göinge kommun och att

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft SAMRÅDSFÖRSLAG Fotomontage: Vy från Harsasjön mot Sörbyparken Foto : Kraftö AB Handlingar Del 1: Bakgrund och

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Vindkraftsplan för Älmhults kommun

Vindkraftsplan för Älmhults kommun Vindkraftsplan för Älmhults kommun Tematiskt tillägg till översiktsplanen 2011-03-28 Antagen av kommunfullmäktige 2011-03-28, 37 1 Organisation för arbetet med Vindkraftsplan för Älmhults kommun - tematiskt

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008 Samråd 17 april 2009 enligt MB med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9,

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun Vindkraftsplan för Ljusdals kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-19 214. Del 1: Bakgrund och planeringsförutsättningar Handlingar Del 1: Bakgrund

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 4 om vindkraft

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 4 om vindkraft del 4 om vindkraft 33 4 OM VINDKRAFT I detta avsnitt beskrivs grundläggande teknik kring vindkraftverk. 4.1 Teknik och utseende Vindkraftverk kan delas in i tre kategorier med avseende på storlek. Stora

Läs mer

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna 2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm

Läs mer

Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT Samrådsförslag 110209

Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT Samrådsförslag 110209 Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2001 med tema: VINDKRAFT Samrådsförslag 110209 Medverkande Simrishamns kommun Projektgrupp: Anna Thott, samhällsbyggnadschef, projektledare Eva Ferlinger, planchef

Läs mer

Bygglovsansökan. Sökande bolag NordanVind vindkraft AB Rö Älandsbro

Bygglovsansökan. Sökande bolag NordanVind vindkraft AB Rö Älandsbro Bygglovsansökan enligt Plan- och Bygglagen för uppförande och driften och avveckling av två vindkraftverk på fastigheten Skedom 3:10 i Härnösands kommun. Sökande bolag NordanVind vindkraft AB Rö Älandsbro

Läs mer

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Gabrielsbergets vindkraftpark - kontrollprogram med avseende på fåglar Kontrollprogrammet kommer att behandla habitatförluster och störningar för häckande fåglar samt påverkan på flyttande fåglar. Nedan

Läs mer

Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Tillägg till översiktsplan för Uddevalla kommun

Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Tillägg till översiktsplan för Uddevalla kommun Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Tillägg till översiktsplan för Uddevalla kommun Utställningshandling november 2007, reviderad april 2010 och juni 2011 Miljö och Stadsbyggnad Kommunens första

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft SAMRÅDSFÖRSLAG Del 2: Planförslag Tematiskt tillägg tillöversiktsplanen gällande vindkraft- SAMRÅD 1 Innehåll

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för områdesbestämmelse BESTÄMMELSE Inom planområdet skall vid bygglovsprövning av bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, dessa intressen underordnas

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Vindkraftsplan Ydre kommun

Vindkraftsplan Ydre kommun Vindkraftsplan Ydre kommun Samrådshandling Februari 2011 1 Förord Ydre kommun har upprättat ett förslag till vindkraftsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott tog 2009-12-07 beslutet att ansöka om stöd till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning 2010-11-04 rev. 2010-11-08 Samrådshandlingen godkändes av kommunstyrelsen 2010-11-04

Läs mer

VINDKRAFT OSKARSHAMN KOMMUN TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANEN ANTAGEN KF 2011-03-07

VINDKRAFT OSKARSHAMN KOMMUN TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANEN ANTAGEN KF 2011-03-07 VINDKRAFT OSKARSHAMN KOMMUN TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANEN ANTAGEN KF 2011-03-07 KOMMUNAL ARBETSGRUPP Ann-Christin Olofsson, Miljö- och hälsoskyddsinspektör Kent Svensson, Stadsarkitekt Josef Wårdsäter,

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Kraftö AB Stockholms Frihamn, Hus D, vån 2 115 56 Stockholm Kontaktperson: Björn Grinder, Miljöutredare Tfn 08-505 35 453 bjorn.grinder@krafto.se Inledning

Läs mer

Översiktsplan för Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Tema- Vindkraft

Översiktsplan för Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Tema- Vindkraft Översiktsplan för Ockelbo kommun, Gävleborgs län Tema- Vindkraft INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Organisation Syfte och bakgrund Handläggning Mellankommunala frågor PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR. 6 Lokaliseringsförutsättningar

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Aneby kommun Känslighet för vindkraft

Aneby kommun Känslighet för vindkraft Aneby kommun Känslighet för vindkraft 1 2 Beställning: Aneby kommun Framställt av: Ferrivia AB avdelningen Miljö & Landskap 2011 www.ferrivia.com Foton: Anne Philipson Jancke, Kristina Ask och Therese

Läs mer

Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med 2010-01-25:

Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med 2010-01-25: !"#$% &$#''% Kommunstyrelsen beslutade 2009-10-14 127 att genomföra en utställning gällande rubricerat ärende. Planhandlingarna har varit utsända för samråd under tiden 2009-10-31 till 2010-01-08. Annonsering

Läs mer

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32 Vindkraftspolicy 1.1 Inledning Syftet med denna policy är: att förenkla handläggningen av etableringsärenden rörande vindkraft att klargöra vilka områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion

Läs mer