Ä ngar och hagar. Må nsaskogen, Ö denäs Mellomgå rden. Ekå saryd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ä ngar och hagar. Må nsaskogen, Ö denäs Mellomgå rden. Ekå saryd"

Transkript

1 Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Må nsaskogen, Ö denäs Mellomgå rden Ett barrskogsskifte sydost om Ö denä s kyrka som har naturskogskvalitéer. Området lutar brant mot sjön Ö ren och innehåller vä ldigt många lågor och avblåsta torrakor. Månsatallen. På granlågor har bl a hittats den ovanliga vedsvampen gransotdyna (Camarops tubulina) hotkategori NT. Området ä r källpåverkat och det växer bl a dvä rghä xört (Circaea alpina), gullpudra (Chrysosplenium alternifolium), bä ckbrä sma (Cardamine amara) och kambrä ken (Blechnum spicant). Naturstig. Området bör sä kerstä llas snarast. Ekå saryd objekt nr: 175 objekt nr: 107 En för trakten unik 180-årig naturskog av gran (ca 10 ha) belä gen nordost om Maryd. Biologiskt värdefullt skogsbestånd med många signal- och rödlistade arter, som indikerar höga naturvä rden. Stor biologisk mångfald. Flera stora granlågor och gott om död ved i varierande grovlek och nedbrytningsgrad. Relativt grova, igenvä xta och undertryckta, levande och döda ekar med intressant lavflora prä glar en mindre del av området. Området innehåller för övrigt rak, grov tall och björk, samt en mindre blandsumpskog. hä r och var tittar den lilla spä da linnean (Linnaéa boreális) upp. Längre bort mot sydvä st går Ekåsabä cken som en naturlig grä ns mot ett tidigare skogsavverkat område. Rikligt med fä llmossa (Antitrichia curtipendula) och trä dporella (Porella platyphylla) förekommer. Vad gäller lavfloran kan nämnas lunglav (Lobaria pulmonaria) och sotlav (Cyphelium inquinans). På de gamla askarna växer också blekspik (Sclerophora) hotkategori VU och rosettbrosklav (Ramalina fastigiáta). På de döende eller döda trä den vä xer också en stor mä ngd olika tickor, varav köttickan (Leptoporus mollis) får klassas som en förnä mlig "gammelskogsindikator". Ä ngar och hagar Ängar och hagar ä r naturtyper som försvinner allt mer. Slåtter och bete, som ä r förutsä ttningen för dessa naturtyper, ä r företeelser som blir allt mer ovanliga. En del ä ngar hålls öppna tack vare slåtter i naturskydds- och hembygdsföreningars regi, t ex slåtterä ngen på Bryngels gärde i Ö denä s. Urvalskriterierna för ä ng och hage har vid inventeringen delats in i två grupper, huvudkriterier och stödkriterier. Huvudkriterier: Vä lhä vdade områden med lång kontinuitet som ä r goda exempel på naturliga slåtteroch/eller betesmarker i regionen. Områden som efter vissa restaureringsåtgä rder uppfyller kraven enligt ovan. Områden med för regionen hotade naturtyper, biotoper, vegetationstyper och arter. Ekå saryds urskogsliknande bestå nd. Foto: Jeff Lundh Nä rmast gården Ekåsaryd, finns en mycket grov ek, stora askar och aspar med rik moss- och lavflora. Sjä lva gården ä r uppförd runt 1880, utgör med sin ålderdomliga prä gel ett stycke kulturhistoria. Från gården strä cker sig en igenvä xt fä gata med vackra upplagda murar in i det urskogsliknande beståndet. Väl inne i skogen vä lkomnas besökaren av en matta av vågig sidenmossa och en pelarsal av höga granar och Stödkriterier: Kontinuitet i hävden Mångformighet Typrepresentativitet Raritet Storlek Sä rprä gel Ingrepp - påverkan 24

2 Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Nuvarande hävd Å lderdomligt jordbrukslandskap Studieobjekt Skönhet Friluftsliv Buskskvättan trivs i ängsmark. Ö rsbrå ten Foto: Jeff Lundh Småskaligt och kuperat jordbrukslandskap i sluttningen mot sjön Ö ren. En mosaik av hackslåttä ngar, hagmarker och åkertegar med odlingsrösen och terrasser. Hackslåttä ngen slås med lie, hagen betas av hästar. Rik flora, bl a Jungfru Marie nycklar, darrgrä s, stagg, kärrfibbla, slåtterblomma, tätört, svinrot. Gården ä r kulturhistoriskt intressant med ålderdomlig prä gel och hamlade askar med rik lavflora med bl a almlav (Gyalecta ulmi) hotkategori NT, lä derlappslav (Collema nigrescens) hotkategori NT och grå jordlav (Catapyrenium psoromoides) hotkategori EN. Naturreservat, bildat Kommunens bedömning, klass A objekt nr: 181 Bryngelsgärde, Ö denäs objekt nr: 177 Vackert belä gna fodermarker nedanför gården i sluttningen mot Ö mmern. Hackslåttä ngar och blandlövhagar. Bryngelsgä rde lieslås årligen av naturskydds- och hembygdsföreningen och bär mycket intressanta slåtterindikatorer som spä d ögontröst, slåtterfibbla, svinrot, slåtterblomma, fä ltgentiana hotkategori NT, vildlin, darrgrä s, m.fl. arter. I hagmarken finner man bl a slåttergubbe och kattfot. I en närliggande slåtterä ng sker viss igenvä xning. Området vid Ö denä s anses ha särskilt högt naturvä rde i länets naturvårdsplan. Natura 2000-område. Ö denäs Västergå rden Hackslåttä ng, 1,7 ha och blandlövhage, 0,7 ha. Området ligger nedanför stråket med gårdar och åkrar på Ö denä sdrumlinen. Blandlövhagen håller på att växa igen. Hackslåttä ngen ä r dels en friskä ng av svinrottyp, dels en artrik fuktä ng. Å kerrenen ä r av friskä ngstyp. Slåtterä ngen hä vdas ej längre. Svagt bete av nötboskap i hagen. Bland blomster märks bl a slåtterblomma, Jungfru Marie nycklar, olika starrarter, svinrot, slåttergubbe, tvåblad, jungfrulin och granspira. Flera stora, vä llagda stenmurar finns. Å lderdomligt jordbrukslandskap. Området har sä rskilt högt naturvä rde i lä nets naturvårdsplan. Ö denäs Ö stergå rden Hagmark på den branta nordsluttningen mot sjön Ö mmern. Utsikten över Ö mmern ä r vacker. Hagen betas av hästar men för svagt. I hagen finns glest med barr- och lövträ d, bl a en solitä r ek och hasselbuskar. Floran innehåller darrgrä s, kattfot, slåttergubbe, stagg och rödfibbla som gynnas av betestrycket. Jordbrukslandskapet ä r ålderdomligt och innehåller en genuin gårdsmiljö, odlingsrösen och stenmurar. Området vid Ö denä s ä r riksintressant för naturvård och enligt länets naturvårdsplan har området särskilt högt naturvä rde. Edshult objekt nr: 178 objekt nr: 169 objekt nr: 156 Blandlövhage i starkt kuperad terrä ng nedanför gårdarna i den kulturhistoriskt intressanta byn. Askar, många hamlade, ä r det vanligaste trä dslaget i hagen. Hassel, nypon och björk i buskskiktet. Måttligt bete gynnar stagg och kamä x- ing. Söder om gårdarna finns en tilltalande bokskog. En del åkertegar ä r terrasserade, flera stenmurar finns. Området ä r mycket tilltalande med en mosaik av små brukade åkrar, hagmarker och andra betesmarker. Gårdarna har en ålderdomlig prä gel med några byggnader från slutet av 1700-talet. 25

3 Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Området ä r riksintressant och har i länets naturvårdsplan ansetts ha ett högt naturvä rde. Kommunens bedömning, klass A Slå ttergubbe Råbockekullen Höjderna öster om Sävelången domineras av barrskog, insprä ngt i dessa skogar ligger flera små gårdar med odlingsmarker, t ex denna gård. De intressanta delarna ä r en hackslåttä ng, en ekhage och en öppen hagmark. Hackslåttä ngen slås med lie och betas. Följande växter finns, bl a svinrot, darrgrä s, ä ngsskallra, slåtterfibbla, prä stkrage, jungfrulin, kattfot och loppstarr. Dessutom finns olika orkidéer som tvåblad, brudsporre, grönvit nattviol, m fl. Mysten Foto: Stellan Andersson objekt nr: 164 objekt nr: 161 Granngård till det förra objektet. Blandlövhage och hackslåttä ng med hamlade lövträ d. Å rlig lieslåtter sedan sekelskiftet. Hagen hyser bl a knä - grä s, hirsstarr och jungfrulin. I hackslåttä ngen finns bl a jungfru Marie nycklar, ä ngsskallra, darrgrä s, slåttergubbe, svinrot, natt och dag, flockfibbla och nattviol. Hasselridåer med bl a nötkråka hotkategori NT. Gården har en gammaldags karaktä r och många kulturhistoriska spår, bl a fägata, vällagda stenmurar och skiagä rdsgårdar. Vrå n Även denna gård ligger insprä ngd i ett barrskogsdominerat landskap. I omgivningarna finns dessutom våtmarker som tidigare har hä v- dats. I det småskaliga jordbruket finns flera små åkertegar, naturbetesmarker och en hackslåttä ng som årligen lieslås. Karaktä rsarter i slåttä ngen ä r svinrot, ä ngsskallra och darrgrä s. Där finns också spä d ögontröst, granspira, slåtterblomma, brudbröd, ä ngsstarr, loppstarr och jungfrulin. I övriga marker kan man hitta stagg, knä grä s, kattfot, jungfru Marie nycklar och slåttergubbe. Markerna ä r hävdade sedan lång tid och har stort kulturhistoriskt värde. Det finns ä ven gamla stenmurar och odlingsrösen. Natura 2000-område. Kommunens bedömning, klass A Björkebacken Granngård till Vrån. Blockrik kuperad trä d- och buskbä rande hagmark som betas av ungnöt. Kä rrmark med en mosaik av hed- och ä ngsfragment. I kä rrmarken vä xer stagg, blåtåtel, tuvsä v, ä ngsstarr och granspira. Kommunens bedömning, klass B Stora Lygnö Kuperat och småskaligt jordbrukslandskap i en dalgång som sluttar mot Lygnö sjö. Dalgången omges av barrskogar. På gården finns hackslåttä ng och blandlövhage. Det ä r gårdens åkerrenar och odlingsimpediment som lieslås. I slåttä ngen vä xer svinrot, ä ngsskallra, darrgrä s och jungfru Marie nycklar. I området finns också många kulturhistoriska spår i form av stenmurar och odlingsrösen. Genuin gårdsmiljö i ålderdomligt jordbrukslandskap. Enligt lä nets naturvårdsplan ä r området skyddsvä rt. Kommunens bedömning, klass B objekt nr: 142 objekt nr: 134 objekt nr:

4 Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Gräskärr objekt nr: 129 Hagmark väster om föregående objekt i sluttningen mot Lygnö sjö. Småskaligt jordbruk i vä l- bevarad jordbruksmiljö. Vid sjön finns en genom bete välhä vdad strandä ng. Stagg förekommer i området. Många kulturhistoriska lä mningar, t ex gammal körvä g, kraftiga stenmurar, gä rdesgårdar. Hä vdad strandä ng. Området ä r skyddsvä rt enligt länets naturvårdsplan. bete. I området förekommer darrgrä s, låsbrä ken, jungfru Marie nycklar och vanlig nattviol. Torpet har många kulturhistoriska värden som, t ex stenmurar, odlingsrösen och åkertegar. Vacker landskapsbild. Kommunens bedömning, klass B Kullabo I södra delen av Lygnöåns dalgång ligger Kullabo. I området finns en blandlövhage och en hackslåttä ng. Ängen ä r en kombination av en buskoch trä dfri svinrotä ng, en torrä ng och en fuktä ng och den har slagits i mer ä n 100 år. I markerna finns bl a darrgrä s, svinrot, slåttergubbe, jungfrulin, fältgentiana hotkategori NT, flockfibbla, slåtterfibbla, ä ngsskallra, kattfot, jungfrulin, brudborste och slåtterblomma. I området finns ä ven vissa kulturhistoriska spår,t ex kallmursterrasserad åkermark. Området vid Kullabo - Skaftared, ä r av högt naturvä rde enligt naturvårdsplanen i länet. Fagerlid Blandlövhage i sluttningen mot Stora Färgen. Objektet ä r en rest av de tidigare mycket vidsträ ckta ä ngs- och hagmarker som fanns i området. Hagen domineras av ek, björk och hassel. Även en förekommer rikligt på de öppna ytorna. Området betas av får. I området vä xer bl a knä - grä s, stagg, vä tteros och nunneört. Stenmurar och odlingsrösen finns. Området har högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan. Biologiska och landskapsbildsmä ssiga vä rden och vä rdefullt för friluftslivet. Damsjöå s objekt nr: 135 objekt nr: 140 objekt nr: 119 Gammal restaurerad torpmiljö vackert belä gen på krönet av en ås omgiven av barrskog. Ö ppen hagmark och blandlövhage som hålls öppna genom Damsjö ås Foto: Stellan Andersson Stora Kampagå rden, Rödene En av flera bä ckraviner i Sä veåns dalgång i form av en öppen hagmark. Ravinen omges av åkermark. Ravinen betas av hästar. I området finns hä vdgynnade arter som brudbröd, ä ngshavre, prä stkrage och svinrot. I ravinen finns flera klövdjursstigar. Området omnä mns i länets naturvårdsplan för sin vackra landskapsbild. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kampetå bäck Två parallella raviner norr om föregående objekt. I ravinerna slingrar sig bä ckar, sidorna ä r branta med en trä ddunge i sydost. I dungen finns bl a tall och björk, ä ven rönn, sälg, oxel, nypon och hagtorn. Tyvä rr saknas bete i Kampetå bä ckravin och i den andra ravinen ä r betestrycket alltför svagt. På grund av det svaga betet håller en svinrotsä ng på att växa igen. I hagen finns bl a ängshavre, prä stkrage, brudbröd, ä ngsvä dd, stagg och svinrot. Lokal för kä rrsångare. I området finns en damm och gott om klövdjursstigar. objekt nr: 74 objekt nr: 66 27

5 Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Lindå s Blandlövhage på en långsträ ckt kulle, som består av ett glest trä dbestånd av stora ekar, lindar, askar och rönnar. I hagen växer jungfrulin, knä grä s, kattfot och stagg. Lunglav (Lobaria pulmonaria) och havstulpanlav (Thelotrema lepadinum) förekommer. Området betas svagt av hästar. objekt nr: 117 Stora Torstö objekt nr: 101 Slåttermad som finns på öns sydöstra sida mellan en tallbevuxen halvö och gården på ön. På maden hittar man bl a blåtåtel och kärrsilja. Strandä ngen, som slås vid årlig lieslåtter, hyser bl a krypven, krypvide, knä grä s, kråkklöver och brunskä ra. Bryngenäs Hagmarker i herrgårdslandskapet, dels på näset söder om gården, dels norr om gården. Nä set ä r en småkuperad halvö som betas och ä r väl hävdad. Trä dskiktet domineras av tall, björk och ek. De norra hagarna har restaurerats och betas av får och hä star. Inslaget av hä llmarker ä r stort. Trä dskiktet domineras av ek med inslag av rönn, björk, tall, lärkträ d. Nattviol förekommer. Odlingsrösen och ä ldre åkrar finns i området. Bryngenä s i allmä nhet, och hä llmarkssträ nderna i synnerhet, utnyttjas flitigt av friluftslivet. Området anses ha ett högt vä rde både för naturvården och friluftslivet i länets naturvårdsplan. Riksintresse för naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Stora Halö Tidigare betad strandä ng och hagmark. Strandä ngen och hagmarken finns på öns västra del medan den östra domineras av en skogklä dd bergsrygg. Strandä ngen domineras av fuktä ngsvegetation av högstarrtyp. På torrare partier vä xer stagg och tuvtåtel. Rik förekomst av brä nnä ssla dä r gödsellä ckage har förekommit. Ö n betades tidigare av nöt och får, senare sporadiskt av enbart får. Den tidigare täta alridån vid stranden gallrades Å lderdomligt jordbrukslandskap. Vacker landskapsbild. Stora och Lilla Halö har särskilt högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan. Båda öarna ä r djurskyddsområde enligt MB 8 1,2. Tillträ desförbud enligt MB Riksintresse för naturvård. objekt nr: 116 objekt nr: 79 Bebyggelse på Torstö Foto: Stellan Andersson Ö n har en varierad och tilltalande landskapsbild. Man finner också flera höga stenmurar. Genuin gårdsmiljö. Torstö har särskilt högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan. Riksintresse för naturvård. Vikaryd Blandlövhage utefter Kungä lvsvä gen, som domineras av grov ek och lind. Andra trä dslag ä r björk, bok, alm och vildapel. Ö ver den bäck som rinner igenom området ä r krontaket tä tt. Hassel ä r dominerande buskslag. Området betas av får och hä star. I lä nets naturvårdsplan bedöms området ha ett högt naturvä rde vad gä ller biologiska och landskapsmä ssiga värden. Natura område. Riksintresse för naturvård. Ö stad, Djurgå rden objekt nr: 73 objekt nr: 67 Blandlövhage nordost om sä teriet på halvön Djurgården. Hagen utgör strandpartiet i norra delen och hyser flera grova solitä rekar. Rikligt med klibbal och björk på blöta avsnitt och i strandlinjen. I området kan man finna smörboll, nattviol och slåttergubbe. 28

6 Naturvå rdsprogram - Ängar och hagar Ängarna hölls tidigare öppet med hjä lp av bete och där finns ä ven en lägerplats med minnesstenar. Strandä ngarna lä ngst in i Mjörnsjöviken betas av ungnöt. Objektet ingår i det natursköna landskapet runt Mjörns norra strä nder och har ett högt naturvä rde enligt lä nets naturvårdsplan, speciellt vad gäller de biologiska värdena och landskapsbilden. Natura 2000-område. Riksintresse för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Minnesstenar, Djurgå rden Ralsbo Blandlövhage i ett småskaligt odlingslandskap i Risvedens sluttningar mot sjön Anten. Den blockrika hagen ä r vä lbetad och innehåller glest med björk, ek och gran. Här finns stagg, ljung, granspira, nattviol och jungfru Marie nycklar. På torrare partier kattfot, blåsuga och slåttergubbe. Det finns odlingsrösen och en hög stenmur i området. Området har ett högt naturvä rde enligt länets naturvårdsplan och ingår också i riksintresset för Risveden, både vad gäller friluftsliv och naturvård. Kommunens bedömning, klass B Sandhult Foto: Stellan Andersson objekt nr: 45 objekt nr: 43 Hackslåttä ng som hör till ett litet torp insprä ngt i Risvedens barrskogar. Området består av små nedlagda åkrar och mellanliggande små hackslåttä ngar, ä ven en sidvallsä ng. Å rlig slåtter utförs av hembygdsföreningen. I området finns bl a stagg, ä ngsskallra, och jungfrulin. I sidvallsä ngen kan man hitta granspira, nattviol, kärrtistel och kärrsä lting. Kulturhistoriska spår ä r odlingsrösen, stenmurar och en gammal spånklä dd stuga som renoverats. Sandhult ingår i riksintresset Risveden, både vad gäller friluftsliv och naturvård. Kommunens bedömning, klass B. Borå sen Hackslåttä ng och björkhage i Risvedens östra sluttning mot sjön Anten. I omgivningarna finns åkrar och igenvuxna hagmarker. Torpet har en genuin gårdsmiljö och ett ålderdomligt jordbrukslandskap. I björkhagen finns bl a odon, ljung, vårbrodd och vitsippa, samt en mycket grov en. Även svinrot, slåttergubbe, darrgrä s, ä ngsskallra, stagg och jungfrulin växer där marken hä vdas. Tyvä rr håller björkhagen på att vä xa igen, eftersom den ej betas. Hackslåttytor närmast huset slås regelbundet medan övriga delar håller på att förbuskas. I området finns svinrot, slåttergubbe, darrgrä s, ä ngsskallra, stagg och jungfrulin. Odlingsrösen, stenmurar och trä - gä rdesgårdar finns vid torpet. Området har ett högt naturvä rde enligt lä nets naturvårdsplan och ingår i riksintresse, både vad gä ller friluftsliv och naturvård. Strömliden Gammal högt belä gen torpmiljö med hagmarker i starkt kuperad terrä ng. Solitä rer av körsbä r och vildapel finns. Två viltvattendammar har anlagts i området. All mark vid torpet betas. Jungfrulin, ä ngsskallra, stagg, sommarfibbla och nattviol återfinns utefter en traktorvä g. Flera kulturhistoriska spår och fornminnen finns vid torpet, bl a odlingsrösen, åkerholmar, stora vällagda stenmurar och genuin gårdsmiljö. Strömliden har ett högt naturvä rde enligt lä nets naturvårdsplan. Omfattas av riksintresset Risveden. Lund objekt nr: 35 objekt nr: 26 objekt nr: 30 Fodermarker i form av åkrar, öppen hagmark och hackslåttmark vid gården Lund, som omges av myrmarker och barrskog. Söder om gården ligger Hundsjön. 29

7 Naturvå rdsprogram - Vå tmarker Gården ä r ett småskaligt jordbruk med en mosaik av små åkertegar, åkerholmar, beteshagar, stenmurar och stenlagda vägar. Vissa delar av åkerrenar och ä ngsmark slås årligen. Floran utgörs av svinrot, slåttergubbe, darrgrä s, Jungfru Marie nycklar, jungfrulin, stagg, ä ngsskallra, sommarfibbla och kattfot. Gårdsplan, hus och stenlagda vä gar ä r intakta i området. Fornfynd har gjorts. Objektet ingår i riksintresset för Risveden, både vad gäller friluftsliv och naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Kommunens bedömning, klass A. Små skaligt jordbrukslandskap Foto: Stellan Andersson Hå lskogen Annan trä d- och buskbä rande hagmark. Området utgörs av ett småskaligt kulligt odlingslandskap. Ek och björk dominerar trä dskiktet. Även gran. Frisk-fuktig tuvtåtelä ng till frisk rödvenä ng. Området betas. I floran finns bl a jungfrulin, svinrot och slåttergubbe. Området inhä gnas av kraftiga stenmurar. Å lderdomligt jordbrukslandskap. Yttre Jordala Ekhage. Småskaligt jordbrukslandskap i relativt flack terrä ng med kullar av hällmarker. Stä llvis tä ta ekbestånd med små till medelstora ekar. Friskä ng med artfattig flora. Området hålls vä l- betat med får. Området innehåller enligt fornlä mningsregistret terrasserad, fossil åkermark. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Järboden objekt nr: 12 objekt nr: 3 objekt nr: 10 Ö ppen hagmark i ett småskaligt jordbrukslandskap. Objektet består av en kulle och en åkerren vä ster om gården som sambetas med intilliggande vall. Å kerrenen har en frisk svinrotä ng med flera slåttergynnade arter. Trä dskiktet består av tall. Fältskiktet ä r en frisk till torr rödvenä ng. Området har åtminstone tidigare betats med nötboskap. Floran innehåller bl a svinrot, slåttergubbe, ä ngsskallra och ä ngshavre. Även kattfot i vä gslä nten. Vå tmarker I sydvä stra Sverige förekommer en hel del myrmarker. Då dessa områden frä mst tillförs nä ring från luften och inte från omgivande terrä ng, utvecklas s k högmossar. Dessa vä xer mycket långsamt till i sina centrala delar och bildar efter hand en för högmossar typisk välvd yta. Runt sjä lva mossen bildas en blöt zon, den s k laggen. I Alingsås kommun utgör mossar de flesta våtmarkerna. Vid bedömning av mossar har bl a följande kriterier legat till grund: Storlek Ingreppsstatus Representativitet Fågelliv Vegetation m. fl. Bredarsmossen och Blekemossen objekt nr: 188 De båda mossarna utgör tillsammans en svagt vä lvd mosse på 32 ha och ligger på 180 m.ö.h. De ligger 2 km sydost om Olofsered i kommunens allra sydligaste del. Mosseytan delas in i tre delobjekt: svagt vä lvd mosse, 27 ha, med bä ckdråg, lagg och lösbotten. topogent kä rr, 2 ha, öppet, dråg och fastmatta. sumpskog, 3 ha, dråg. 30

8 Naturvå rdsprogram - Vå tmarker Stora och Lilla Tranemossen Svagt vä lvd mosse, tot 27 ha, 170 m.ö.h., 5 km SV Ö denä s. Tre delobjekt: svagt välvd mosse, 15 ha, gles trä dtä ckning, svag lokal påverkan från anslutande hyggen, kraftledning. Dråg, lagg. topogent kärr, 5 ha, skogsbevuxet. Stark lokal påverkan från väg. svagt välvd mosse, 5 ha, skogsbevuxet. objekt nr: 187 Lilla och Stora Vardsjön objekt nr: 111 Ett tä tortsnä ra sjö- och våtmarksområde, ca 30 ha. Höga naturvä rden med framförallt ett rikt fågelliv. Runt båda sjöarna relativt stora vassområden med al- och björksumpskog. Lokal för sä vsångare, rörsångare, grä shoppsångare och flodsångare hotkategori NT. Sjöarna ä r rastplats för änder, såsom kricka, hotkategori VU, årta, hotkategori VU, och vigg. Skä ggdopping, rörhöna och sothöna hä ckar. Enkelbeckasin, skogssnä ppa och hä ger förekommer. Gräsmossen objekt nr: 185 Topogent kärr 12 ha, 2 km OSO Olofsered på 200 m.ö.h. Indelad i två delobjekt: topogent kärr, 8 ha, öppet. Svag lokal påverkan från anslutande hyggen. svagt välvd mosse, 4 ha, svag lokal påverkan från vintervä g. Höljor. Mörttjärnsmossen Topogent kä rr, 4 km S Hemsjö, 45 m.ö.h. 32 ha varav 24 ha våtmark. Två delobjekt: topogent kärr, 22 ha, skogsbevuxet. Geovetenskapliga vä rden. Svag lokal p åverkan från kraftledning och vä g. Drågor. tjä rn, 2 ha. Isasjömossarna Myrkomplex 7 km NNO Töllsjö kyrka, vid grä n- sen mot Borås kommun, 24 ha stort och 190 m.ö.h. Indelas i tre delobjekt: - topogent kärr, 12 ha, öppet. - sluttande mosse, 6 ha, höljor. - tjä rn, 5 ha, svag lokal påverkan från dikning. Gula nä ckrosor. Kommunens bedömning, klass A objekt nr: 173 objekt nr: 150 Den vanliga grodan är fridlyst i hela landet. I de öppnare partierna finns törnskata och buskskvä tta. Det stora grodspelet på våren bör också framhä vas, vilket kan bevittnas på nära håll vid Stora Vardsjöns södra del. I den norra delen av Lilla Vardsjön kan på vår- och sommarkvä llar mä ngder av den fridlysta mindre vattensalamandern vandra upp på den intilliggande vä gen och låta sig beskådas. Fäbodsjömossarna Topogent kä rr 5 km NNV Alingsås, 27 ha, 150 m.ö.h. Två delobjekt: topogent kä rr, 15 ha. Svag lokal påverkan från anslutande hyggen, vä g. Drågor. Knagglestarr (Carex flava), sump nycklar (Dactylorchis trausteineri). tjä rn, 12 ha, svag lokal påverkan från anslutande hyggen, vä g. Högvassområden av blad vass och sjösä v. Gungflyn. Foto: Jeff Lundh objekt nr: 62 31

9 Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Stora och Lilla Ulvesmossen De svagt vä lvda mossarna ligger centralt på Rödeneplatån 7 km NNV om Alingsås. De ä r 25 ha stora och ligger 170 m.ö.h. Dråg och höljor. Om vårarna förekommer spel av tjä der och orre. Omfattande avverkning har skett i anslutning till mossen under Store mossen, Hälsingsvedjan Platåformigt vä lvd mosse på 41 ha, 135 m.ö.h., 5 km V Långared. Indelad i tre delobjekt: platåformigt välvd mosse, 28 ha, stark lokal påverkan från dikning, torvtä kt. Bågformat strukturmönster, dråg, höljor, lagg. svagt välvd mosse, 8 ha, skogsbevuxen. Svag lokal påverkan från dikning och vä g. öppen mad vid vattendrag, 4 ha. Felsmossen- Lundamossen Myrkomplex på totalt 25 ha, 150 m.ö.h., 5 km VNV Långared. Tre delobjekt: svagt välvd mosse, 18 ha, med stark lokal påverkan från dikning, bågformat strukturmönster, tydliga dråg, lagg. soligent kärr, 5 ha, tydliga dråg. svagt välvd mosse, 2 ha, svag lokal påverkan från dikning. objekt nr: 53 Jordala sjö objekt nr: 8 objekt nr: 38 objekt nr: 28 Ett område på grä nsen till Trollhä ttans kommun som tidigare varit en slä ttsjö men utdikats. Direkt i anslutning ligger Borgestorps mosse i Trollhä ttans kommun. Den gamla sjöytan utgör idag kärrmark som betas. Området ä r nä ringsrikt vilket indikeras t ex av att blåsippa förekommer. Troligen finns rester av skalgrusbankar. I kärrmarken finns gott om fåglar, bl a har blå kä rrhök observerats. Kommunens bedömning, klass A, (efter restaurering). Högmossen Kommunens största, bä st utvecklade högmosse, 237 ha, 85 m.ö.h. Mossen ligger i kommunens nordostligaste hörn på grä nsen till Essunga kommun. Stark lokal påverkan från dikning, torvtä kt och övrig tä kt. Bågformat strukturmönster, dråg och höljor. objekt nr: 6 Hö gmossen Foto: Stellan Andersson Lärkemossen objekt nr: 20 Det stora myrkomplexet Lä rkemossen - Fåglumsmossen, c:a 10 km 2, i Vårgårda och Essunga kommuner, når i sin vä stligaste del in i Alingsås kommun sydost om Upplo. Del av mossen ä r naturreservat, 560 ha. Myren ä r endast till vissa marginella delar påverkad av torvtä kt och dikning. I biologiskt avseende ä r den en av de intressantaste myrarna i västra Sverige med bl a häckande trana, ljungpipare och storspov. Dessutom finns en mycket rik flora med t ex stora bestånd av orkidén sumpnycklar. Sjöar och vattendrag Kommunens sjöar och vattendrag redovisas i en kommuntä ckande vattenöversikt. Nedanstående objekt ingår i det regionala planeringsunderlag, Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag, som lä nsstyrelsen tog fram Objektsnumreringen efter sjönamnet följer den regionala indelningen. De olika kriterier som anvä nts i detta program, ä r i första hand valda för att ge en god bedömningsgrund från vetenskaplig naturvårdssynpunkt och inte för att ange friluftslivsaspekter. 32

10 Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Följande kriterier ingår: påverkan raritet biologisk funktion biologisk mångformighet betydelse för forskning och undervisning En sammanvä gning av dessa olika kriterier ä r naturligtvis mycket svår att göra och resultatet utgör endast en fingervisning om objektens vä rde. Till detta kommer friluftslivsaspekterna. Sjöar Ö mmern Ö mmern ä r en nä ringsfattig klarvattensjö, 10,3 km 2 och 123,4 m ö h. I sjön finns ett 30-tal öar och skä r, varav 6 st ä r fågelskyddsområden med tillträ desförbud mellan 15/ 4-15/ 7. Omgivningarna ä r kuperade med barrskog och berg samt betydande inslag av löv- och kulturmark. Sjön har en hög biologisk funktion utan direkta raritetsvä r- den. Storlom hä ckar i sjön och fiskgjuse och smålom finns näringssökande. Den biologiska mångformigheten anses tämligen hög bl a på grund av den relativt artrika fiskfaunan. Viss inplantering har skett. Högt naturvä rde. Mycket omtyckt kanotsjö. Reservvattentä kt för Alingsås. objekt nr: 166 Nä ren har en hög biologisk funktion utan direkta raritetsvä rden. Storlom, fisktä rna, fiskmås, kanadagås och enstaka par av gråtrut ä r exempel på hä ckande fågelarter i sjön. Nä ringssökande smålom förekommer. Trivial fiskfauna. Populä r kanotsjö, vädjandeskyltar för storlom finns vid Veckas öar, vid anslutningsplats till Ö ren och vid rastplatsen vä g 180. Alingsås vattenskidklubb har sin anlä ggning i Slä viken i sjöns nordostliga del. Skyddsvä rde i övrigt. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Stora Färgen En 6,0 km 2 stor näringsfattig sjö på 61,3 m ö h. Omgivningarna består av löv- och blandskog samt odlad mark. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehåller ä ven vissa raritetsvä rden. Storlom, fiskgjuse och hä ger hä ckar i/ vid sjön. Den innehåller också vissa glacialmarina relikter, t ex (Mysis relicta), (Mesidothea entomon) och (Limnocalanus macrurus). Artrik fisk- och fågelfauna. Tä mligen hög biologisk mångformighet. Två naturreservat och ett fågelskyddsområde. Omgivningarna har delvis mycket högt naturvä rde. I sjön bedrivs ett omfattande friluftsliv: kanot, övrig båttrafik, kommunens största badplats, m.m. objekt nr: 131 Ö ren objekt nr: 171 1,4 km 2 och 149,1 m ö h. Näringsfattig. Sjön omges av kuperad skogsterrä ng med inslag av ä ngs- och åkermark. Sjön har en hög biologisk funktion utan direkta raritetsvä rden. Bland sjöfågel kan nämnas häckande storlom och näringssökande fiskgjuse och smålom. Trivial fiskfauna. Högt naturvä rde. Populä r kanotsjö i kombination med Nären. Nären objekt nr: 153 Stora och Lilla Nä ren ä r 3,1 km 2 och 144,9 m ö h. Näringsfattig. Omgivningarna ä r kuperad, blockig/bergig barrskogsterrä ng med inslag av blandskog och odlad mark. Stora Färgen bjuder på vackra omgivningar. Gasslå ngen Foto: Jeff Lundh objekt nr: 91 Sjön ä r 0,29 km 2 och belä gen 113 m ö h. Den ä r en nä ringsfattig skogssjö, omgiven av tä t granskog med inslag av hällmarkstallskog. Sjön har en viss biologisk funktion men utan raritetsvä r- den. Storlom häckar. 33

11 Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Gotlandsag har en lokal i sjön. Artfattig fiskfauna. Skyddsvä rde i övrigt. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Sävelå ngen Sjön ä r näringsfattig/måttligt näringsrik, med en areal på 5,8 km 2 belä gen 53,1 m ö h. Omgivningarna i den norra delen ä r huvudsakligen branta med barrskog och ekskog medan de södra delarna i Lerums kommun omges av låglä nta kulturmarker med odlad mark och ä dellövskog. Sjön har en mycket hög biologisk funktion med vissa raritetsvä rden, ex vis glacialrelikter som (Pontoporeia affinis), (Mysis relicta), (Limnocalanus macrurus) och (Mesidothea entomon). Den biologiska mångformigheten anses som tä mligen hög, frä mst på grund av den artrika fiskfaunan. Smålom och fiskgjuse kan ses vid nä ringssök. Sä rskilt högt naturvä rde. Kanot- och fiskesjö. eventuellt ä ven (Mesido-thea entomon). Den biologiska mång-formigheten anses som tämligen hög, frä mst beroende på den artrika fiskfaunan. Sjön ä r mycket värdefull för friluftslivet. Särskilt högt naturvä rde. Kommunens bedömning, klass A Mjörn Mjörn ä r kommunens största sjö på 55,5 km 2, delvis i Lerums kommun. Höjden över havet ä r 58,1 m. Sjön ä r måttligt näringsrik. Sammanhä ngande vegetationsbä lten finns runt nä sta hela sjön i form av vass och säv men ä ven smalkaveldun, dyfrä ken och jättegröe förekommer stä llvis. Bland övrig flora kan nämnas strandveronika, backvial, klockgentiana, hotkategori VU, m.m. Omgivningarna består av kuperad blandsskogsterrä ng med stort lövinslag frä mst i de norra och nordvä stra delarna. I Mjörn finns flera öar med en tilltalande landskapsbild och med stora naturvä rden, t ex Risö, Halö, Bokö, Torstö, m fl. Sjön har en mycket hög biologisk funktion med vissa raritetsvä rden. Hä ckande sjöfåglar, bl a storlom, fiskgjuse, mindre strandpipare, småskrake, havstrut, skrattmås- och fisktä rnekolonier. 7 fågelskyddsområden. Nolhagaviken i sjöns nordostliga del ä r ett naturreservat med fågeltorn och betade strandä ngar. Glacialmarina relikter finns i sjön, t ex (Pontoporeia affinis), (Mysis relicta), (Limno-calanus macrurus) och Lilla Asperö, Mjö rn Anten Foto: Stellan Andersson Anten ligger på 66,3 m ö h. Den ä r 19, 4 km 2 och måttligt näringsrik. Sjöns omgivningar består av löv- och blandskog, den sydöstra delen domineras av branta barrskogssträ nder. Sjön anses som påverkad av frä mst lä ckage av nä ringsä mnen från åkermark, utslä pp från kommunala avloppsreningsverk, fiskodling, m.m. Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar vissa raritetsvä rden, t ex glacialmarina relikter som (Pontoporeia affinis), (Mysis relicta) och (Mesidothea entomon). Vid sjöns nordöstra del växer den mycket sällsynta växten revsvalting (Baldellia repens) hotkategori EN. Förekommande fåglar ä r bl a storlom, fiskgjuse, smålom, häger. Ö vervintrande strömstarar förekommer regelbundet i sjöns utlopp. 34

12 Naturvå rdsprogram - Sjö ar och vattendrag Den biologiska mångformigheten anses som tä mligen hög, frä mst beroende på den artrika fisk- och sjöfågelfaunan. Bad- och båtsjö. Särskilt högt naturvä rde. Ö ring och elritsa har påträ ffats vid elfiske. Å n ä r reproduktionslokal för Stora Färgens sjölevande öring. Forsä rla hä ckar. Nä ringsfattiga förhållanden. Regelbunden kalkning sker. Maryd å objekt nr: 122 Å n rinner mestadels genom barrskog och mynnar i Lilla Färgen. Vid Maryd passerar den genom ett öppet jordbrukslandskap. Å n avvattnar bl a Gasslången genom Gasslångsbä cken. Horssjön och Gasslången ä r två sjöar inom avrinningsområdet som regelbundet kalkas. Kommunens bedömning, klass C. Vy ö ver Anten frå n Arelid. Vattendrag Laxå n Laxån ä r Ö rens utlopp till Ö mmern och rinner genom skogsmark av vildmarkskaraktä r och trä dlösa madmarker. Å n ä r 4 km lång och har flera forsar, övervintringsplatser för bl a strömstarar. Laxån ä r reproduktionslokal för Ö mmerns sjölevande öring. Vissa fiskefrä mjande åtgä rder har genomförts. Knipa, storskrak och grä sand hä ckar. Utter hotkategori VU har tidigare iakttagits. Hjulå n Foto: Jeff Lundh Nä rens utlopp till Hjulsjön - Ö mmern faller i sin första del 20 m på en 200 m lång strä cka, ett imponerande vattenfall. Vattnet har tidigare drivit såg- och kvarnanlä ggningar. Murgröna vä xer norr om Hjulsjön. Kommunens bedömning, klass C. Lygnöå n - Störtaredså n objekt nr: 183 objekt nr: 159 objekt nr: 133 Å n rinner upp i Vårgårda kommun och avvattnar delar av Skogsbygden. Den passerar genom Lygnösjö och mynnar i Stora Fä rgen. Å n rinner huvudsakligen genom barrskogar. Lövinslag förekommer kring odlingsmark och bebyggelse. Forså n Å n förbinder Färgensjöarna med Gerdsken och ä r 1,3 km lång. Den rinner huvudsakligen genom våtmarker med spridda vassar utefter åfåran. Å n ä r en populä r förbindelseled mellan sjöarna för kanotister. Rörsångare och sävsångare förekommer. Kungsfiskare synlig Säveå n objekt nr: 118 objekt nr: 82 Å n ä r 70 km lång från sjön Sä ven till utloppet i Göta ä lv. Säveån ä r kommunens största vattendrag och avvattnar stora delar av dess yta. På sin vä g till Göta ä lv passerar den Mjörn, Sä velången och Aspen. I Sä veåns breda dalgång nordost om Alingsås har genom årtusenden flera vackra meanderslingor utvecklats. Strandskogarna utefter ån ä r bitvis frodiga och tä tvuxna, de består av bl a al, ek, rönn, björk, hä gg, m.m. Dessa fungerar som värdefulla refugier för fauna och flora i det i övrigt öppna jordbrukslandskapet. Exempelvis ä r det lummiga området vid fornborgen Stynaborg rikt på fåglar, bl a ä rtsångare, bofink, törnskata. Kungsfiskare, hotkategori VU, förekommer regelbundet vid ån. Belastningen på ån ä r stor av flera orsaker, bl a utslä pp från Vårgårda och Alingsås tä torter, effekter av traditionellt jordbruk i dalgången, industriutslä pp, m.m. Å n har ett stort vä rde för friluftslivet, t ex finns det över 500 båtplatser vid bryggor strax innan utloppet i Mjörn. 35

13 Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Mjörns motorbåtsä llskap och Mjörns ångbåtsförening har sina varvsanlä ggningar i samma område, ån ä r populä r för kanotsport, m.m. Å landaström objekt nr: 52 Å n ä r Antens utlopp i Å landasjön - Mjörn och ä r c:a 1 km. Den har en medelbredd av 15 m och ä r huvudsakligen forsande - stråkande och omges av lövskog och tomtmark. Botten består av sten och block, ä ven grus och småsten. Mycket viktig reproduktionslokal för Mjörnöring. Då den forsande ån ä r isfri vintertid ä r området vä rdefullt för bl a övervintrande strömstarar och kungsfiskare, hotkategori VU. Även kvarndammen uppströms Antens kvarn utnyttjas vintertid av sångsvanar, ä nder, skrakar m.m. På ä ldre asp förekommer stor aspticka (Phellinus populicola). Enligt den limnologiska undersökning som gjordes av Anten 1987 hade Mellbyån mycket höga vä rden av totalfosfor och totalkvä ve. Tack vare Anten- Mjörn kommitténs arbete har dessa vä r- den kunnat sä nkas, men ä r fortfarande mycket höga. Till största delen ä r ån lugnflytande. Strömmande vatten finns endast långt upp i vattendragen. Nä rmast sjön Anten finns fritidsbåtar i ån. Kommunens bedömning, klass C. Valå n Valån avvattnar Valsjön till Anten och ä r 4 km lång. Å n ä r huvudsakligen forsande och stråkande till sin karaktä r, botten består av sten och block. Endast c:a 1 km rinner ån lugnflytande genom våtmarker. Långa strä ckor utgör uppvä xtområden för öring. I ån fanns tidigare ett bestånd av flodpä rlmussla, (Margaritifera, margaritifera) hotkategori VU. Där finns också bl a bä cknejonöga. Å n har i sitt nedre lopp skurit ner sig i sedimenten och åstadkommit några vä l utbildade meanderslingor. I övre delen av dalgången växer huvudsakligen gran medan al, grov ask, grov ek, björk och fågelbä r växer i de nedre delarna. Längs den gamla vägen till Valsjön vä xer några mycket grova granar och grova askar. Buskskikt av hassel, hägg och en. Grönsångare, bofink, hålbyggare. Strax innan ån korsas av länsvä gen finns ett stort dämme som fram till trettiotalet anvä ndes för timmerflottning i Valån. Kommunens bedömning, klass C. Mellbyå n objekt nr: 54 objekt nr: 15 Mellbyån rinner upp i kommunens nordostligaste del och avvattnar områdets skogar och den bördiga Mellbydalen, totalt en yta på 91 km 2. Mellbyå n vid mynningen i Anten. Foto: Susanna Olsson Tätortsnära naturområ den Kommunen ä r en betydande markä gare i anslutning till tätorterna. Markinnehavet styrs av tä torternas behov av att kunna expandera. Dessa områden samt speciellt avsatta naturmarker i och vid tätorterna, utgör tillsammans med enskild mark i motsvarande lägen, kommunens tä tortsnä ra områden. Klassningen har gjorts enligt samma skala som i föregående avsnitt. Till skillnad från objekten dä r, som vä rderas huvudsakligen utifrån sina olika naturvä rden, ä r de frä msta kvalitéerna för objekten i detta kapitel förutom natur, närheten och möjligheten till rekreation och friluftsliv för de närboende. Kriterier för natur- och kulturvä rden: biologisk mångfald geologi landskapsbild kulturhistoria orördhet 36

14 Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Kriterier för rekreationsvä rden och friluftsliv: tillgä nglighet utsiktsplatser platser för verksamheter lugna platser för vila och avkoppling Tekniska nä mnden har tagit fram en "Grönplan" över all kommunal mark. Denna ä r utformad i två delar, park och natur. Avsnittet natur, som bygger på naturvårdsprogrammets grunder, behandlar de kommunala tätortsnä ra områdena, med en beskrivning och en skötselplan för varje objekt. Nedan beskrivs ett urval av dessa områden, varav några har klassats av lä nsstyrelsen. På grund av ovan nämnda kriterier, närhet och rekreationsvä rde, har ofta objekten en högre lokal klassning ä n den regionala naturvä rdesklassningen. Kommunen har för avsikt att söka medel från den statliga satsningen på lokal och regional naturvård som pågår från 2004 till och med En del i satsningen ä r att inrä tta ett naturreservat på ca 350 ha i Hjortmarka. Alingså s Hjortmarka - Kroksjöområ det objekt nr: 95 Starkt kuperad terrä ng omedelbart öster om Alingsås. I området växer huvudsakligen barrskog, i vä ster med inslag av hedekskog, med flera små vattendrag och myrmarker. Tjä der förekommer. På vissa platser i området ä r jordmånen rikare och där växer t ex blåsippa, tandrot, blåtåtel och trolldruva. Hjortgården ä r stadens mest frekventerade friluftsgård och flera motionsslingor och vandringsleder utgår härifrån. Ängabo objekt nr: 104 ( Prästahagen - Blomgläntan) Medelgrov ä ngsekskog på båda sidor av Boråsvä gen. Inslag av björk, al, tall och gran. Buskskikt av hassel med inslag av en, hägg, brakved och rönn. Fältskiktet ä r av frisk ört-ristyp. Liljekonvalj dominerar stä llvis. Ö stra Ängabo Medelgrov barrblandskog och tallskog. I de vä s- tra delarna medelgrov till grov hedek-skog. Inslag av björk, enstaka oxel, asp och al. Gran dominerar mot öster. Buskskikt med hägg, brakved och hassel. Fältskikt av frisk ristyp. Boträ d och torrakor finns, framför allt i de östra delarna. I vissa delar finns bl a blåsippa, tandrot och vä tteros. Ängaboskolan utnyttjar nä rområdet flitigt. En naturstig finns i områdets nordöstra del. Området kommer ingå i det blivande naturreservatet i Hjortmarka. Linnebäck - Fyrmästarå sen objekt nr: 103 objekt nr: 99 Fyrmä staråsen ä r bevuxen med medelgrov till grov hedekskog och tallskog. Inslag av björk, lind och rönn. Buskskikt av brakved, ekkratt och hassel. Intressant rasbrant mot söder. Utefter Linnebä ck förekommer omvä xlande lövskog med grov ek, lind och al. Hassel och brakved i buskskiktet. Blåsippa, vätteros och grönvit nattviol. Området kommer delvis att ingå i Hjortmarkareservatet. Kroksjö n, Hjortmarka. Foto: Stellan Andersson Kommunens bedömning, klass A Härsberget - Stockslycke objekt nr: 93 Hedek-ä ngsekskog. Varierande område i anslutning till bebyggelsen. Medelgrov till grov ek med stä llvis stort inslag av gran och tall. Ask, oxel, alm och lind förekommer. Även björk, asp, och al ä r vanligt förekommande. 37

15 Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Gott om torrakor och boträ d. I buskskiktet finns hassel, en, brakved, hägg, rönn, nypon, druvflä der, olvon och enstaka skogstry. I fä ltskiktet av frisk ört-ristyp kan man finna vårärt, tandrot, vätteros, skogsvicker, storrams, trolldruva och backvicker. Området kommer ingå i det blivande Hjortmarkareservatet. Torvmossen - Rosendal Medelgrov till grov hedekskog med stort inslag av tall, utefter Gerdskens västra sida. Inslag av gran, björk och asp. I bäckdalarna dominerar al. En, brakved, viden och hassel i buskskiktet. Ö vriga delar av området utgörs huvudsakligen av planterad barrblandskog med inslag av björk, ek, rönn och viden. Buskskikt av viden, ek, en, brakved och hägg. Omvä xlande fältskikt, allt från frisk ört-ristyp till fuktdrågor med vitmossesamhä llen. Området innehåller flera stigar och utnyttjas mycket, speciellt stigen runt Gerdsken. Lä nsstyrelsens bedömning av Gerdskens västra strand, klass III. Kommunens bedömning, klass B Mariedal objekt nr: 110 objekt nr: 105 I Korpabergens sydsluttningar växer klen till medelgrov hedekskog och klen alskog. Stä llvis stort inslag av björk, tall, gran och asp. Enstaka askar och lindar. I buskskiktet finns bl a rönn, en, brakved, viden, nypon och hassel. Fältskikt av frisk ört-ris typ. Områdena närmast bebyggelsen bevuxna med klen till medelgrov tall, med stort inslag av ek, björk, gran och viden. Inslag av rönn, sälg och asp. Hä ckande korp, ormvråk och mindre hackspett hotkategori VU. Berguv förekommer vid Korpabergets branter vissa år. Djurlivet förhållandevis rikt med räv, grä vling, mård, hare, ä lg, och rådjur. I sydvä stsluttningarna ned mot Lilla Vardsjön övervintringsplats för den fridlysta mindre vattensalamandern. Delar av den gamla Mariedals-tippen ä r iordningstä llda och utnyttjas av olika föreningar, framför allt hundkapp. Området ä r flitigt utnyttjat av de närboende och genomkorsas av stigar. Lä nsstyrelsens bedömning av Korpabergens sydsluttningar, klass III. Stadsskogen objekt nr: 102 Området ligger strax söder om Alingsås och ä r en skogbevuxen högplatå. Områdets högsta punkt, "Ulvakleven" ligger på 140,4 m ö h. Skogen ä r huvudsakligen barrblandskog med ibland stort inslag av lövträ d, frä mst ek. Berggrunden ä r gnejs och vegetationen artfattig. Vissa avsnitt ä r påverkade av snä ckskalsbankar på nivåer runt högsta kustlinjen, där kan man finna blåsippa, hassel, m.m. Även nattviol och skogsbingel har påträ ffats. I två rasbranter i den östra och nordöstra delen, ä r ä dellövskogsinslaget och artvariationen i floran större ä n vanligt. I den västra delen av skogen har den rödlistade brödmä rgstickan (Perenniporia medullapanis) hotkategori NT påträ ffats. I Stadsskogen finns några parallella surdrågor som avvattnas till Mjörn. I området finns bl a rådjur, grä vling, hare och ibland ä lg. Fågellivet ä r rikt, bl a finns häckande ormvråk och hackspettsarterna spillkråka, gröngöling och större och mindre hackspett förekommer i området. Stadsskogen delades upp på stadens borgare år 1801 och har sedan dess varit uppstyckad i flera långa smala skiften. Under 2004 har Alingsås kommun påbörjat en exploatering i Norra Stadsskogen. Korpen häckar i Korpabergen. Foto: Jeff Lundh I området finns flera kulturhistoriska spår, bl a stenbrott, några torplä mningar och många grä nsmarkeringar, bl a femstenarör. Friluftsfrä mjandet har sin klubbstuga i området, Villa Decum, och det finns åtskilliga motionsspår. 38

16 Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Kullingsberg - Florakullen Tallbevuxen bergås, insprä ngd i bebyggelsen i stadens sydvä stra del. Inslag av ek, björk, enstaka rönn och gran. Området omgä rdas av ett buskskikt av brakved, hägg och björk. Fältskikt av frisk ristyp. Viss expolatering planeras. Kommunens bedömning, klass C. Lövekulle objekt nr: 96 objekt nr: 90 Klen till mycket grov hedekskog i några skilda områden. Stort inslag av tall, gran, björk och al. Inslag av ask och fågelbä r. Enstaka lindar och bokar. Några gamla askar och almar bä r spår av hamling. Buskskikt av hassel, nypon, oxel, krattek, rönn, en, brakved och druvflä der. Stä llvis gott om blåsippa. Förekomst av lunglav (Lobaria pulmonaria) och skrovellav (Lobaria scrobiculata) hotkategori NT. Nyckelbiotop. Vacker landskapsbild. Området vid Lövekulle campingplats innehåller flera strövstigar. Mink kan förekomma vid ån. Motionsspår finns vid Nolhaga. Nolhaga berg objekt nr: 85 Bokskog och ä ngsekskog. Berget ligger centralt i västra delen av Alingsås tätort. Berget delas i två delar av "Klä mma", en gång- och cykelvä g genom berget i ett pass som sprä ngdes på talet för en vattenledning till Nolhaga egendom. Den östra delen av berget hyser delvis grov bokskog samt ek, rönn, björk, m.m. På toppen finns ett utsiktstorn. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Säveå ns stränder objekt nr: 89 Vid den meandrande åns strä nder vä xer klen till medelgrov blandlövskog, bl a al, pil, hä gg, rönn, björk, m.m. Även medelgrov till mycket grov ek förekommer. Buskskikt av sä lg, viden, hallon och al. Jättebjörnloka förekommer lokalt. Vid Nolhaga växer strandskogar vid reningsverket och koloniområdet. I områdena finns boträ d och enstaka högstubbar. Rikt fågelliv, bl a grönsångare, bofink, svartvit flugsnappare och olika hackspettsarter. Kungsfiskare hotkategori VU och näktergal har observerats. Nolhaga. Foto: Stellan Andersson På den västra delen finns ett hjorthä gn, 10 ha, för dovhjort och mufflonfår. I området vä xer grov tall, grov gran, bok, ek, oxel, ask, alm, lind, m.m. Buskskikt av hassel, en, hagtorn, hägg, m.m. Stenknä ck och mindre hackspett, hotkat. VU, finns noterad. Betestrycket anpassas till förutsä ttningarna. Berget ä r ett av stadens viktigaste närströvområden. Säveå n vid utloppet i Mjö rn. Foto: Stellan Andersson Enehagen objekt nr: 77 Hedekskog och bokskog. Fragmentariska skogsbestånd i anslutning till bebyggelsen i Enehagen, Dammtorpet och mot Bolltorp. I de centrala delarna dominerar grov bok. I öster finns medelgrov till grov ek med ett stort inslag av tall. Framträ dande ä r raden av grova ekar fram till Bolltorps gård. I de västra delarna dominerar hä r och var asp och björk. Ask och lind förekommer. Buskskikt av hassel, brakved, en och rönn. 39

17 Naturvå rdsprogram - Tätortsnära natur Blåsippor förekommer begrä nsat till en begrä n- sad kalkrik nivå, troligen gammal strandlinje. Flera stigar finns i området. Norr om området ligger Kvarnsjöns naturreservat, som ä r ett omtyckt utflyktsmål både sommar och vinter. Omgivningarna runt sjön består frä mst av grov granskog, stä llvis också av tall. Runt sjön går en anlagd stig. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning: bokskogsområdet, klass A, övrigt, klass B. Klockaregå rdskullen objekt nr: 81 Klen till medelgrov hedekskog. Inom vissa delar dominerar björk och al. Ask, tall, gran och körsbä r förekommer. Hassel, ekkratt, en och brakved finns i buskskiktet. Området genomkorsas av flera stigar och frekventeras livligt av de nä rboende.lä rkeskogsleden passerar genom området. Bjärke Slottsparken, Gräfsnäs Lundartat parkområde med varierad vegetation med flera mycket grova lövträ d, frä mst ekar. Parken ä r myckt populä r med slottsruin, restaurang, hembygdsmuseum, badplats, evenemangsområde, m.m. Museijä rnvä gen Anten-Grä fsnä s har sin ä ndstation i området, vilket årligen lockar tusentals besökare. Strövområde. objekt nr: 19 Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Nolbyå sen Klen till medelgrov hedekskog. Delvis hagmarkskaraktä r. Inslag av tall och triviallöv. Buskskikt av nypon, en, sä lg och viden. Fä ltskikt av frisk - torr örttyp, frisk ristyp. Backsippa finns sparsamt. I området finns kungagraven Rolfs grav, ett järnåldersgravfä lt och en kolerakyrkogård. Lä rkeskogsleden passerar området. Delar av åsen betas av får. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Brogå rdshagen - Holmalyckan Liten avgrä nsad, igenvä xande hagmark inramad av Sä veån, gång- och cykelvä g och Holmalyckan. I området finns resterna av en korvsjö dä r det vä xer bl a svä rdslilja, olika starrarter, m.m. Grov till mycket grov ek, björk, sälg, aplar, m.m. förekommer. Rikligt av nypon i buskskiktet. Trivial flora. Vacker landskapsbild. objekt nr: 84 objekt nr: 87 Gräfsnässlottsruin Erska lunde och by Foto: Stellan Andersson Markerad bergs- och rullstensås i slä ttlandskapet. Medelgrov till grov tall med dominans av medelgrov till grov gran i lundens östra del. Inslag av ek, bok, ask, rönn, oxel, lönn, björk och fågelbä r. Buskskikt av brakved, druvflä der och slyuppslag av bl a asp, rönn, oxel, björk och fågelbä r. Fä ltskikt av frisk ristyp, hallon, blåbä r, liljekonvalj, m.m. I området förekommer bl a rödvingetrast, grönsångare, svartvit flugsnappare, trä dgårdssångare och gröngöling. I Erska lunde ligger Erska kyrka med kyrkogård. Omedelbart väster om ligger ett järnåldersgravfä lt. Lunden genomkorsas av flera stigar och småvä gar, dessutom finns ett elljusspår. Erska by ligger norr om kyrkan och ä r till stora delar oskiftad och har behållit sin samlade radbykaraktä r. Tosseberget, Sollebrunn objekt nr: 14 objekt nr: 139 Markerade branta bergåsar i slä ttlandskapet. Medelgrov gran på norra sidan och medelgrov tall dominerar. 40

18 Naturvå rdsprogram - Ö vrigt Inslag av asp, björk, rönn, lönn, ek och oxel. Enstaka torrakor. I söderslä nterna dominerar fågelbä r och kaprifol. Buskskiktet består av en, brakved, asp, björk, tall, sälg och fågelbä r. På berget frisk till torr ristyp. I den södra slä nten fuktig örttyp. Trä dgårdsavfall, brä nnä sslor. På berget finns ortens vattentorn. Berget har begrä nsad tillgä nglighet, en igenvuxen rastplats finns vid utsiktsplatsen. kulturhistoriskt en mycket vä rdefull miljö i det kuperade landskapet. Geovetenskapligt intressant, vacker landskapsbild. Prästgå rdsparken, Stora Mellby Anlagd park med grov alm, grov bok, grov sä lg, medelgrov ask, björk, lönn och apel. Boträ d. Buskskikt som avgrä nsar parken mot norr innehåller hassel, sälg, asp, ask, lind och jersmin. Frodig fuktig örttyp, humleblomster, förgä tmigej, gökärt, brä nnä ssla och kirskål. En lekplats finns i parken, en stig genomkorsar. Hemsjö Hultebackaskogen Hedekskog med stort inslag av triviallövskog och alskog. Vid gårdarna finns flera grova ekar. I buskskiktet finns hassel, viden och brakved. Fä ltskikt av frisk till fuktig örttyp, frisk ristyp. I ett alkä rr vä xer strutbrä ken och hä ssleklocka. Skogsbingel. Vä rdefullt nä rströvområde. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Hemsjö - Ryd objekt nr: 9 objekt nr: 147 objekt nr: 151 Ö ppet kulturlandskap med skiftande karaktä r, omgä rdat av skogsmarker på höjdryggar. Här finns allt från ensidiga åkerlandskap till småskaliga hagmarker omgä rdade av prä ktiga stenmurar. I Hemsjö finns också olika fornlä mningar, t ex stenåldersboplats, bronsåldersrösen och hä llkistor. Genom Hemsjö löper parallellt med E20 en gammal vä g, Kungsvä gen, som delvis kantas av stenmurar och som vid Kärrbo lider ä r förlagd på en praktfull stensatt bank. Vid Ryds by ligger tre av gårdarna kvar som innan laga skiftet ä gde rum. Tillsammans med bl a de vällagda stenmurarna och flera gamla vårdträ d, ä r det Fredad ek, Hemsjö Högen - Vässenbo Foto: Stellan Andersson objekt nr: 149 Ängsekskog, hedekskog och trivialblandskog. Kulturmarker och bergsryggar med stort inslag av olika lövträ d. Vid Ingareds badplats finns flera grova ekar och vid Högsudde rikligt med lindar. Inslag av bl a grov bok, ask, alm, björk och tall. På höjderna dominerar tall och gran. Buskskiktet består av hassel, brakved, viden, hägg, en och rönn. Almlav (Gyalecta ulmi), lunglav (Lobaria pulmonaria), rostflä ck (Arthonia vinosa) och gulpudrad spiklav (Calicium adspersum) förekommer i området. Förvildad hä ggmispel förekommer. Fältskikt av frisk örtoch ristyp. Skogsbingel, storrams och strutbrä - ken. Vacker landskapsbild vid Sävelången. Förutom området vid badplatsen ä r all mark privatä gd och svårtillgä nglig. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. 41

19 Naturvå rdsprogram - Ö vrigt Ö vrigt Kriterier för objekt under denna rubrik ä r: geovetenskapliga värden allmä nna biologiska värden områden med vacker landskapsbild kulturhistoriska värden Maryd Byn ligger i en öppen dalgång helt omsluten av skogsmark. Huvudsakligen jordbruksmark med inslag av hagmark och lövskog. Många av gårdarna ligger samlade utefter vägen på dalgångens norra sida. Namnet Maryd kommer av att området förr bestod av vidsträ ckta mader innan det dikades. Området ä r vä l frekventerat som friluftsområde då både Skogshjortarna och Friluftsklubben har motionsspår i omgivningarna. Kommunens bedömning, klass C. Rödeneplatå n Den höga bergsplatån ä r markant avgrä nsad av Anten-Mjörnsä nkan i vä ster, Sä veåns dalgång i öster och Vä ngadalen i norr. Platåns topografi ä r sä rprä glad med parallella sprickdalar som löper i stora bågar, s k S-strukturer. Många av dalarna innehåller sjöar, vilka förstä rker intrycket. Områdets största sjö ä r Store-Trä n. Platån ä r bevuxen med frä mst barrskog som utnyttjas för ett intensivt skogsbruk. Vissa sumpiga områden ä r relativt orörda. På flera mossar kan man t ex finna sumpnycklar, knagglestarr, m.m. Vid berget Frösjöpigg (Vårgårda kn), finns blåtåtel, klockgentiana m.m. Fiskgjuse förekommer regelbundet. Tjä der och orre förekommer sparsamt. Platån ä r vä l utnyttjad av friluftslivet både sommar som vinter. En vandringsled finns i områdets sydvä stra del mellan Alingsås och Brobacka, Lärkeskogsleden. Lärkeskog hette den hä radsallmä nning i vilken platån utgjorde de centrala delarna. Geomorfologiskt säreget område. Lygnared objekt nr: 112 objekt nr: 60 objekt nr: 138 Ett 8 ha stort område som avsatts för friluftslivets ä ndamål, hyser kommunens största campingplats. Blandskog med ä dellövinslag. Ek dominerar, men ä ven björk, al, asp och tall förekommer. Buskskiktet består huvudsakligen av hassel, en och sälg. Fältskikt av frisk ristyp till frisk örttyp, rika bestånd av blåsippa. Även förekomst av svinrot och skogsbingel. Hedekskog och alskog i ravinen utefter Lygnöån. Nyckelbiotop. Å n innehåller bäcköring. Mindre hackspett, hotkategori VU, har konstaterats. Området ingår i länsstyrelsens lövskogsinventering, klass III. Lovik Vackert strandparti kring gården Lovik vid Mjörn på Simmenä shalvön. Medelgrov till grov hedekskog, inslag av ask, alm och lind. Även tall, gran och al. Lågor, torrakor och boträ d finns. Buskskikt med hassel, en, brakved och viden. Frisk ört-ristyp i fältskiktet. Vacker landskapsbild, Lovika klä pp, utsiktsplats. Riksintresse för naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass III. Kommunens bedömning, klass C. Ö stads säteri - Rävsbo Ett omvä xlande område med jordbruksmark och skogsdungar omgivet av Risvedenplatån i väster och Mjörn i öster. Området ä r prä glat av glacifluviala processer vid istiden, t ex Ledetåsen med åsgropar och grusavlagringar. Detta mä rks ä nnu tydligare på andra sidan kommungrä nsen mot Lerum, med Kittelfä ltet och Ö stadsåsen som mycket intressanta geomorfologiska fenomen. Vacker landskapsbild. Näset Ett öppet område på en halvö i Mjörn med två skogklä dda uddar mot söder. Hela området ä r mycket fågelrikt och har en vacker landskapsbild. Viken i öster mot Vikaryd avslutas med ett värdefullt våtmarksområde. Kommunens bedömning, klass C objekt nr: 88 objekt nr: 75 objekt nr: 61 42

20 Naturvå rdsprogram - Ö vrigt Risveden objekt nr: 70 Barrskogsområde med omvä xlande natur, flera sjöar och vattendrag. De sydostliga - ostliga rasbranterna/sluttningarna mot Anten och Mjörn innehåller många intressanta växtplatser. Dä r finns ek, hassel, bok, blåsippa, långsvingel, storrams, tandrot, lundslok, m.m. Stora avverkningar har skett genom åren och många skogsvä gar har anlagts, men vissa resterande gammelskogsområden finns kvar. Risvedens centrala område vid Klevsjöarna, Jä ttesjön och Grönavatten ä r mycket tilltalande och dramatiskt med stora nivåskillnader och partier med gammal skog. Sjöarna ä r kä nda för sina stora siktdjup, Grönavatten med ett siktdjup på 18 meter! Viss grustä ktsverksamhet har förekommit i den östra delen av åsen. Området ä r geovetenskapligt intressant och riksintresse för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Vänga Vä ngadalen ä r ett vä lhä vdat jordbrukslandskap med Rödeneplatån som brant inramning mot söder. Vänga by ligger väl samlad i sluttningen mot sjön Anten, flera vackra stengä rdsgårdar. Vacker landskapsbild. Området mot sjön ingår i riksintresset för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Hällnäs udde objekt nr: 41 objekt nr: 39 Udden ä r en grusbildning vinkelrä tt ut från stranden i sjön Anten. På udden vä xer t ex hassel, ekar, lindar och stora tallar. Boträ d finns. Riksintresse för naturvård. Kommunens bedömning, klass B Grö navatten, Risveden I området närmast Brobacka finns flera geovetenskapligt intressanta företeelser: rasbranter, grusåsar, jä ttegrytor, gamla strandvallar, m.m. Förr fanns flera torp i Risveden, som numera ä r övergivna och raserade. Risveden ä r ett mycket uppskattat friluftsområde och riksintresse för naturvård. Lä nsstyrelsens bedömning, klass I, i de centrala delarna. Vallå sen Foto: Stellan Andersson objekt nr: 51 En i landskapet framträ dande radialås som utgör avgrä nsningen av sjön Anten mot söder, kallas ä ven Antenspä rren. Å sens slä nter utgörs i väster av delvis ursvallad blockstrand som ombildats av havet efter inlandsisens avsm ä ltning. I området vä xer ek, hassel, blåsippa, backsippa m.m. Lå ngared Långared ligger på en drumlin som ä r mycket framträ dande i landskapet. Området ä r gammal varierad jordbruksmark med betesmarker och åkrar som på flera stä llen omges av stenmurar. Fornåkrar och odlingsrösen förekommer. Nä ra kyrkan och i slä nterna mot Anten finns gott om lövskog med ekhagar och hassellundar. I dessa förekommer grova ekar och ä ven hamlade lindar. Blåsippa finns här och var rikligt. Drumlinen ligger inom riksintresset för naturvård. Loo Innanför den nordöstra delen av Anten ligger Loo. Området ä r ett varierat småbrutet odlingslandskap med ett stort inslag av betade hällmarker. Landskapet ä r prä glat av glacifluviala processer med deltabildning, hällmarker och vackra betade raviner i sluttningarna mot sjön. Kulturhistoriskt intressanta stengä rdesgårdar med trevliga hagmarker. Kommunens bedömning, klass C. objekt nr: 36 objekt nr: 24 43

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Naturvårdsprogram för Tidaholms kommun

Naturvårdsprogram för Tidaholms kommun NATURVÅRDSPROGRAM 2010 2014 Objektskatalog 1 Naturvårdsprogram för Tidaholms kommun Text: Naturvårdsprogrammets programdel och objektskatalog har upprättats av Lars-Göran Lindgren. Layout och redigering:

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Bilaga 1. På kartan är: lokaler för skyddsvärda träd undersökningslokaler i rinnande vatten skyddsvärda sjöar och småvatten. Utsikt från Prässebergen

Bilaga 1. På kartan är: lokaler för skyddsvärda träd undersökningslokaler i rinnande vatten skyddsvärda sjöar och småvatten. Utsikt från Prässebergen Bilaga 1. Lista över naturvårdsobjekt samt över lokaler med hotade och eller sällsynta arter, dessutom skyddsvärda träd och undersökningslokaler i rinnande vatten. På kartan är: objekten lokaler för hotade

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Framsidesbild: Brunnsbo äng, Foto: Miljö- och byggnadskontoret, Skara kommun

Framsidesbild: Brunnsbo äng, Foto: Miljö- och byggnadskontoret, Skara kommun Projektledare: Lennart Kjellberg Skara kommun Mats Rydgård Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapportförfattare: Camilla Finsberg Pro Natura, Göteborg Framsidesbild: Brunnsbo äng, Foto: Miljö- och byggnadskontoret,

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Huskvarnabergen 1 Huskvarnabergens NR södra branten Nyckelbiotop kl 1 Området består av ekdominerad skog i kraftig sluttning och i bergbranter. Längst

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

LÖVSKOGSINVENTERING BORÅS KOMMUN (del I)

LÖVSKOGSINVENTERING BORÅS KOMMUN (del I) LÖVSKOSINVENTERIN BORÅS KOUN (del I) Thomas Appelqvist Bengt Andersson Anders Ekstrand Karl-Henrik Larsson Inventering 1985 med komplettering 1988-89 REIONALT PLANERINSUNDERLA ISSN 0347 8564 LÄNSSTYRELSEN

Läs mer

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB. 2015-09-17 Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Den nya sträckningen av Hållsdammsbäcken kommer att påverka naturvärdesobjekt A1,

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3 Behandlad av Kommunstyrelsen mars 2005 INNEHÅLL Sida Bakgrund 2 Sjöarna i Borås Stad 2 Hot mot sjöarnas naturvärden 3 Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3 Lagstiftning

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet Norra Järvafältet Naturen på norra Järvafältet är mycket omväxlande. Här finns en bit landsbygd med grusvägar som slingrar sig fram genom

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05 NATURVÄRDES INVENTERING BURÅSEN DALSEDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 20131105 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Naturvårdsprogram fakta och åtgärder

Naturvårdsprogram fakta och åtgärder ALE KOMMUN Naturvårdsprogram fakta och åtgärder Antagandehandling Naturvårdsprogrammet har upprättats och utformats av Jonas Stenström, Naturcentrum och kommunekolog Göran Fransson. Arbetet har gjorts

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Lätt att ta sig fram i det gröna!

Lätt att ta sig fram i det gröna! Lätt att ta sig fram i det gröna! orebro.se Hitta ut! I Örebro kommun finns många vackra naturområden att besöka. Denna broschyr visar områden där det är särskilt lätt att ta sig fram. Den visar också

Läs mer

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett Emån Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag och avvattnar sydöstra sidan av sydsvenska höglandet. Ån rinner ut i Kalmarsund knappt två mil söder om Oskarshamn. Den har en rik fiskfauna med storvuen

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Bevarandeplan för Natura 2000-område Ettödeltat Områdeskod SE0310317 Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Beteckning 0600-40-0317 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen är ett våtmarkskomplex ca 0,5 km norr om Björsjön. I områdets sydöstra del har en lövsumpskog utvecklats med företrödesvis björk i trädskiktet men

Läs mer

Vityxne STEFAN ERICSSON

Vityxne STEFAN ERICSSON Natur i Norr, Umeå Årgång 23 (2004), häfte 2:16-22 Vityxne Pseudorchis albida i Västerbottens län 2004 STEFAN ERICSSON Vityxne Pseudorchis albida är en orkidé med en tvådelad utbredning i Sverige. I söder,

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

3. Vatten och Natur-/Kulturmiljö

3. Vatten och Natur-/Kulturmiljö 3. Vatten och Natur-/Kulturmiljö April 2006 Innehåll Natur...sid 4 Naturbeskrivning... 4 Värdefull natur... 4 Nyckelbiotoper... 4 Naturvärden i skogsmark... 5 Värdefull löv-och barrskog 5 Våtmarker...

Läs mer

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper 13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Sjöbo-Knäppan 20 år En historisk tillbakablick om Sjöbo-Knäppans naturreservat som fyller 20 år 2015

Sjöbo-Knäppan 20 år En historisk tillbakablick om Sjöbo-Knäppans naturreservat som fyller 20 år 2015 Sjöbo-Knäppan 20 år En historisk tillbakablick om Sjöbo-Knäppans naturreservat som fyller 20 år 2015 Charlottenborgs ägor med nuvarande Sjöbo-Knäppans naturreservat vid Borens strand. Häradskartan 1860-1870.

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

NATURVÅRDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

NATURVÅRDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 2002-11-28 NATURVÅRDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Del 2 OBJEKTSDEL MED OMRÅDESBESKRIVNINGAR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Inledning 1 2. Läsanvisningar till

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart...

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Pär Eriksson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen

Läs mer