Program Energisystem Teknik och människa i samspel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program Energisystem Teknik och människa i samspel"

Transkript

1 Program Energisystem Teknik och människa i samspel

2

3 Program Energisystem Teknik och människa i samspel Produktion: Kommunikationsavdelningen, Linköpings universitet Omslagsfoto: Göran Billeson Porträttfoton: Peter Modin m fl Tryck: LiU-tryck, oktober 2012

4 4

5 Behovet av Program Energisystem bara ökar! Tvärvetenskap och breda perspektiv är nödvändiga för att klara målen för den stora energiomställning som nu pågår, i Sverige, i Tyskland och övriga Europa. Det är de perspektiven vi är bra på i Program Energisystem och behovet av våra kunskaper bara ökar. Konstaterandet kommer från Mats Söderström, programdirektör sedan 2001 för Forskarskolan Program Energisystem och universitetslektor på avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet. Energifrågor är aldrig enkla, inte ens om man bara ser till tekniken och ekonomin. Till det kommer sedan de olika regelverken, mer eller mindre tvingande, olika geografiska och klimatmässiga förhållanden i olika länder, industrins konkurrenssituation och inte minst enskilda människors beteenden, lust och förmågor, att använda och spara energi. Det finns ett stort och angeläget behov i samhället av den här typen av forskarutbildning och av att kunna hantera de frågor våra doktorer gör, säger Mats Söderström. 87 doktorander har hittills antagits till forskarskolan, 55 har tagit en examen, 28 är just nu på olika stadier i sin doktorandutbildning och fyra har hoppat av. Vi har haft stor tur som lyckats rekrytera så bra doktorander och har haft en mycket god genomströmning. De få vi tappat har haft personliga skäl att avbryta utbildningen, säger han. Han trycker också på hur viktig processen är och har varit för att det ska bli verklig tvärvetenskap. Även för handledarna är det värdefullt att få stötas och blötas mot varandra i diskussioner och vid handledningen av doktorander till exempel i de tvärprojekt som är en obligatorisk del i doktorandutbildningen. Idag kan vi föra med oss varandras perspektiv ut till avnämarna. Var och en av oss kan föra ut hela bredden i vår forskning. PROGRAM ENERGISYSTEM är just nu mitt inne i ett generationsskifte. Det tar tid att få en förståelse för varandras perspektiv. Men det är en stor styrka att de unga som är utbildade inom programmet tänker brett från början. De första åren var samarbetet lite trevande, viljan att samarbeta fanns, men det handlade mest om att forska parallellt, de tekniska aspekterna publicerades för sig liksom de samhällsvetenskapliga. Idag blir de gemensamma projekten allt fler. Tvärvetenskapen odlas under hela utbildningstiden och vi har såväl doktorander som sitter och skriver artiklar tillsammans som de som använder diskussionerna under våra konsortiemöten som underlag i sin egen forskning. MATS SÖDERSTRÖM SER OCKSÅ hur doktoranderna inom Program Energisystem influerar kollegorna på avdelningarna, som utbildas utanför programmet, att söka nya kontakter och samarbeten. Våra doktorander är diskussionsvana och konfrontationsvana och det ger ringar på vattnet, säger han. Mats Söderström vill gärna se en utvidgning av programmet, inte minst på grund av de stora energiomställningar som pågår runt om i världen, inte minst i grannlandet Tyskland. Nu vill vi dra nytta av det vi kan och öppna upp mot övriga Europa. Vi ligger i fronten forsknings- och kunskapsmässigt, men har hittills varit väldigt svenska. Vi har samarbeten med grupper på andra svenska universitet och några enskilda doktorander från andra håll. Men vi kan arbeta mera tillsammans med andra, inte minst med forskare på andra Europeiska universitet, utan att för den skull förlora vår identitet. Vi är naturligtvis stolta över vad vi åstadkommit så här långt. Genom att visa upp våra alumner och pågående forskning i den här skriften vill vi ge en bild av hela bredden i Program Energisystem, säger Mats Söderström. Forskarskolan Program Energisystem finansieras i huvudsak av Energimyndigheten. 5

6 Det här är riktig tvärvetenskap Vi har visat hur riktig tvärvetenskap ska gå till. Det säger Jenny Palm, professor på Tema Teknik och social förändring. Tillsammans med Louise Trygg, avdelningen för Energisystem, är hon konsortieansvarig för Lokala och regionala energisystem. Hon var också en av de allra första doktoranderna som examinerades inom forskarskolan. I konsortiet verkar sju seniora forskare och nio doktorander. Våra doktorandprojekt har blivit allt mer tvära med tiden och i dag sitter samhällsvetare och tekniker och skriver artiklar tillsammans, det är unikt i forskarvärlden, säger hon. Hon tar ett av de senaste projekten som exempel: Stockholmsregionens policy för transporter till 2030, målet är att i princip alla transporter ska vara koldioxidfria. Doktoranderna studerade de politiska aktörerna både i Stockholms stad och på regional nivå. De fann att målet inte var omöjligt att uppnå, förutsatt vissa insatser, men medan Stockholms stad i huvudsak satsar på elbilar satsar de regionala aktörerna på biogas. Här finns alltså en tydlig målkonflikt där transportsystemet och energisystemet inte möts. Här hade vi fördelen av att ha samhällsvetare som talade med politiker och tjänstemän medan teknikerna simulerade och räknade. Ett exempel på riktigt bra tvärvetenskap. Ska forskningen bidra till att lösa verkliga problem i samhället är tvärvetenskap helt nödvändig, säger Jenny Palm. SJÄLV ÄR HON STATSVETARE och hade inte ett uns av energi- eller teknikkunskaper när hon nappade på en annons i Dagens Nyheter och sökte till premiäromgången av forskarskolan Energisystem. Projektet då handlade om kommunala och regionala beslutsprocesser och inom det området bedriver jag fortfarande forskning, säger hon. Att hon varit med sedan starten 1997 ser hon som en styrka. Några av oss seniora forskare har varit med hela tiden och några är relativt nya. Fördelen att ha samarbetat länge är att vi inte behöver börja varje diskussion med att reda ut olika begrepp, vi vet och respekterar att vi har olika perspektiv och olika språkbruk. De som kommer in nya ifrågasätter och det är också nödvändigt, men det blev nog för tungt om vi skulle behöva börja helt från början i varje diskussion. De doktorander som går sin utbildning just nu har också fått blodad tand när det gäller just tvärvetenskapen: Just nu följer vi upp tvärprojekten med ännu en kurs där de ska skriva en artikel eller forskningsansökan ihop. Det är doktoranderna själva som önskat kursen och som varit med och utvecklat den. ATT FORSKNINGEN INOM KONSORTIET ska vara till nytta är viktigt för Jenny Palm. Att förstå hur och varför aktörerna inom energiområdet väljer ett visst bränsle eller en viss teknik är en viktig drivkraft i vår forskning, vi genomför den också nära avnämarna för att resultaten ska ge största möjliga nytta både för dem och för oss, säger hon. Förändringarna i samhället påverkar ständigt forskningens inriktning, just nu handlar det om hur utvecklingen mot allt större regioner och sammanslagningen av kommunala energibolag inverkar på utvecklingen av hållbara energisystem. Andra viktiga områden är att analysera hur energi- och transportsystemen fungerar och samverkar och vilka faktorer det är som driver teknikutvecklingen framåt inom energiområdet. Kommunal och regional krisberedskap och utvecklingen av en trygg och säker elförsörjning är även det samhällsfrågor som kräver en kombination av teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Och det är frågor som kommer att vara lika viktiga i framtiden, säger Jenny Palm. 6

7 Publicerar gör vi tillsammans Vi sampublicerar inom Program Energisystem och även med andra institutioner. Varje nod representerar en/ett lärosäte/institution/företag/ förening. Nodens storlek indikerar antalet publikationer som kan kopplas till lärosätet. En linje mellan noder visar på sampublicering mellan lärosäten. Linjens tjocklek indikerar antalet sampubliceringar. Färgerna på noderna representerar klusterbildningar. Högskolan i Gävle Tekniska Verken i Linköping AB SWEREA Swecast Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Mälardalens högskola SSAB Linköpings universitet, IEI University of California Berkeley Uppsala universitet Linköpings universitet, TEMA Vattenfall AB CIT Industriell Energi AB Aalto-universitetet Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Kungliga tekniska högskolan Inst Adv Studies, Austria Comsol AB Universite catholique de Louvain International Institute of Applied Systems Analysis, Austria National center of biomass, Brazil Figuren visar sampubliceringar mellan institutioner. Underlag: Artiklar publicerade i ISI/Web of science (128 st). Antal kluster: 2 7

8 Större kunskapsmassa i kurserna Jag hade gärna gått de kurser vi har i dag. Det säger Magnus Karlsson, universitetslektor på avdelningen för Energisystem, LiU. Själv hör han till premiärkullen, årgång 1997, och han är såväl studierektor för forskarskolan som under hösten 2012 ansvarig för industriella konsortiet. Indelningen i konsortierna Industriella energisystem, Lokala och regionala energisystem samt Byggnaden som energisystem har växt fram efter hand. Vi behövde ha en uppdelning, men inga vattentäta skott. Därför kan doktoranderna vara med i mer än ett konsortium. Det är också möjligt att byta om forskningen ändrar inriktning. Industriella konsortiet har idag 15 medlemmar, varav nio doktorander. Upplägget av forskarutbildningen är detsamma 1997 som nu, men kurserna är helt omarbetade, konstaterar Magnus Karlsson. I dag har vi en större kunskapsmassa som ska in i kurserna och den tekniska utvecklingen inom energiområdet gör ju också att utbildningen och frågorna vi studerar förändras. Koldioxidlagring fanns ju exempelvis inte alls på tapeten när vi började. Ett par avhandlingar som handlar just om koldioxidlagring har också uppmärksammast lite extra, som Anders Hanssons om utmaningarna med koldioxidlagring och Kenneth Möllerstens om koldioxidlagring från biomassa, där en artikel även publicerades i Science. Avhandlingar och artiklar är naturligtvis en viktig del av resultatet av forskarskolan, men också att vi utbildat ett stort antal personer med bred kunskap, säger Magnus Karlsson. ENERGIEFFEKTIVISERING ÄR, och har hela tiden varit en hörnsten i konsortiet, liksom bioenergin och hur den ska utnyttjas på bästa sätt. Vi hade större tyngdpunkt på modellering tidigare, men nu forskar vi mer kring integration av olika processer. Och vi har äntligen fått in lite fler samhällsvetare i konsortiet, säger han. Samarbeten och sampubliceringar sker nu såväl över generations- som över ämnesgränserna. Frågorna vi hanterar är inte enkla och de går inte att lösa med bara ett perspektiv, frågorna blir också allt mer komplexa och därför är tvärvetenskapen jätteviktig. Den övergripande styrkan med programmet är att man ansätter ett systemperspektiv på de frågeställningar man jobbar med. Jag skulle dock gärna se att man blir duktigare på att presentera resultat i nationalekonomiska termer. Det skulle öka möjligheterna att få gehör inom politiken och få resultaten omsatta i praktiken. Erik Dotzauer Fortum MAGNUS KARLSSON SJÄLV fick sitt energiintresse väckt av debattglade Linköpingsprofessorn Björn Karlssons föreläsningar under studietiden och den egna forskningen handlar om hur energin kan användas effektivare i processindustri, som exempelvis pappers- och massaindustrin, likaväl som i små och medelstora företag. Ansvaret för industrikonsortiet har annars sedan starten legat på Chalmers, men Simon Harvey, professor i industriella energisystem på Chalmers, är på resande fot under hösten och Magnus Karlsson har fått rycka in. 8

9 Heta begrepp i våra publikationer En del begrepp förekommer ofta i våra publikationer. Här kan man se vilka som är vanligt förekommande. Termer ska har förekommit minst 10 ggr för att inkluderas. Termer som inte är ämnesord (t.ex. study, influence, measure ) har tagits bort. Avståndet mellan termer indikerar hur ofta de har förekommit i samma titel/abstract. Ju större antal termer som finns i närheten av en punkt på bilden, desto rödare är färgen. Underlag: Titlar och abstracts från artiklar publicerade i ISI/Web of science (128 st) 9

10 Samarbete en grund för ett hållbart energisystem Forskarskolan Energisystem är unik eftersom vi får arbeta så fritt och kan greppa de stora problemen, både inom konsortierna och mellan dem. Det säger Ewa Wäckelgård, professor i fasta tillståndets fysik på Uppsala Universitet, och en av de seniora forskare som varit med från start. Ewa Wäckelgård leder det konsortium som forskar kring byggnaden som energisystem, men håller sakta men säkert på att lämna över till forskarkollegan Joakim Widén, som startade sin doktorandutbildning inom programmet år 2006 och nu är forskarassistent. I konsortiet finns i dag tio doktorander, fyra juniora och fyra seniora forskare. Vi har sett en bra utveckling där tvärvetenskapen också kommit en bra bit på väg, inte bara mellan olika tekniska vetenskapsområden, utan också med samhällsvetarna. Vi har alltid haft höga ambitioner inom programmet och har fått till en del riktigt bra samarbeten, säger Ewa Wäckelgård. Något som gett så mycket mersmak att avdelningen nu också söker samarbete med psykologer och företagsekonomer på Uppsala universitet. Hela Uppsaladelen av forskarskolan handlar om solenergiforskning och utvecklingen har gått från forskning på komponentnivå till att täcka in hela system och då behövs även kompetenser från annat håll. Intresset utifrån finns, men det är inte alltid så lätt att få både tid och pengar att klaffa. Här har vi en stor fördel i Forskarskolan Energisystem, säger hon. Stora problem studeras, problem som kräver samarbete: Utvecklingen av forskningen sker parallellt med utvecklingen i samhället och det är viktigt att vi fortsätter samarbeta för att se vilka vägar som är framkomliga för att få ett hållbart energisystem, säger Ewa Wäckelgård. Det är också här hon ser en av de stora fördelarna med program Energisystem; doktoranderna är tvungna att samarbeta och många av dem fortsätter att samarbeta i sina projekt när kurserna avslutats. De får en bred kompetens när de är klara och ett stort och väldigt bra nätverk. Monica Westman foto: Teddy Thörnlund BRA PROJEKT INOM FORSKARSKOLAN hon gärna tar upp är forskning kring betalsystem om man producerar ett överskott av solel i en byggnad och vill fasa in överskottet i elnätet. Eller hur fjärrvärmeutbyggnaden påverkas när byggnaderna blir allt mer energieffektiva. Joakim Widén har också i samarbete med länsstyrelsen i Dalarna uppskattat solenergipotentialen, något som inte bara beror av solinstrålningen utan också av typen av bebyggelse och inte minst av hur behoven ser ut. I konsortiet forskar vi exempelvis också kring hur de boende hanterar energifrågorna, vilka olika professionella aktörer som finns inom området och hur de samverkar eller inte gör det. 10

11 Alumner Monika Adsten Antagen 1997, Uppsala universitet, Programområdesansvarig Elforsk Den del av forskarskolan som jag har haft absolut störst nytta av är baskursen i Energisystem. Kursen gav både systemkunskap och ett ovärderligt kontaktnät. Det är ett fantastiskt bra upplägg att bygga upp kursen på personer istället för att följa en kursbok, och kursen blir naturligt multidisciplinär. Jag har regelbunden kontakt med flera av alumnerna. Joakim Amorim Antagen 1997, Uppsala universitet, programchef Stiftelsen för Strategisk Forskning. Jag har idag verksamhetsansvar för stiftelsens kärnverksamhet, hur stiftelsens forskningsprogram hanteras strategier, ansökningar, beredning och projektuppföljning. Alumninätverket är viktigt eftersom det hjälper mig att hantera sakfrågorna på ett mycket smidigare sätt. Eva Andersson Antagen 2001, Chalmers, projektledare på CIT Industriell Energi AB. Program Energisystem gav en väldigt bra introduktion till energiområdet när det gäller Sveriges energisystem och olika sektorer i samhället. Eftersom jag fortfarande jobbar i närheten av Chalmers och institutionen så har doktorandutbildningen varit helt avgörande för min karriär. Michael Bartlett Antagen 1999, KTH, R&D Project Portifolio Manager, forskningschef nya projekt Vattenfall Utbildningen gav mig en bra överblick och en bättre förståelse av de mänskliga och politiska faktorerna inom energisektorn. Samarbetsprojekten med andra doktorander gav en mycket viktig och konkret inblick i hur andra forskare jobbar med liknande frågeställningar, men från olika utgångspunkter. 11

12 Alumner I en föränderlig värld, där styrmedel och skatter används för att utveckla klimatsmartare energisystem i Sverige, Europa och världen behövs kunniga människor i många olika organ så att de komplexa sambanden i energisystemen förstås och effekterna av förändringar fångas upp. Genom forskarskolan har Sveriges kompetens förstärkts, såväl genom de forskningsresultat som uppnåtts, som genom de välutbildade personer som bidrar till samhällsnytta med sin kunskap. Ett framtida stort kompetensbehov inom området tror jag erfordras, varför en fortsättning på forskarskolan ytterligare en tid skulle vara en bra sak för Sverige. Stina Blombäck Billerud Cecilia Bengtsson Antagen 1997, Chalmers, Environmental and Quality Director, Volvo Group Real Estate. Jag är globalt ansvarig för miljö- och kvalitetsstrategier, som inkluderar energifrågor. Jag har ett stort intresse och nyfikenhet för komplexa föreställningar och har ett brett kontaktnät bland de övriga alumnerna. Utbildningen var också en av orsakerna till att jag fick min första anställning på Volvo. Peter Blomqvist Antagen 1999, Linköpings universitet, produktionschef Arise Windpower Jag arbetar med produktions- och utvecklingsfrågor och utbildningen har gett mig möjlighet till att ta mig an större och mer komplexa frågeställningar. Särskilt positivt var de tvärvetenskapliga doktorandseminarier som genomfördes. Magdalena Boork Antagen 2003, Uppsala universitet, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut I slutet av kurspaketet gick det plötsligt upp för oss att de ofta hetsiga diskussionerna till stor del berodde på att vi använde olika begrepp för samma sak och samma begrepp för olika fenomen. Det har gjort mig mer medveten och uppmärksam på kommunikationsproblem som lätt uppstår i samarbeten med personer från olika bakgrunder. 12

13 Alumner Maria Brogren Antagen 1999, Uppsala universitet, Energiexpert Sveriges Byggindustrier Den ovanliga kombinationen teknologie doktor och tvärvetenskaplig systemsyn har varit helt rätt för mig i karriären. Jag har haft roliga och meningsfulla jobb hela tiden: Solcellsforskningshandläggare på Energimyndigheten, energiforskningsansvarig på Näringsdepartementet, teknisk attaché på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och nu energiansvarig på Sveriges Byggindustrier. Maria Danestig Antagen 2003, Linköpings universitet, strategisk energisamordnare Norrköpings kommun. Doktorandutbildningen har breddat min kompetens eftersom jag arbetade med energi redan tidigare. De doktorandprojekt som jag arbetat med inom lokala och regionala energisystem har starkt bidragit till intresset för det jag arbetar med idag; att se till att olika energiaktiviteter sker och implementeras i Norrköpings kommun. Mikael Eriksson Antagen 1997, KTH, managementkonsult på Vattenfall Management Consulting. Utbildningen har gett mig en bred förståelse för energifrågor som varit och är till nytta i många sammanhang. De gemensamma kurserna och doktorandseminarierna var både intressanta och givande. Alumner stöter jag ju på i många olika sammanhang, Energisverige är trots allt inte så stort. Magdalena Fallde Antagen 2006, Linköping universitet, post doc Tema T, LiU. Under utbildningen var färdigställandet av tvärprojektet speciellt positivt, eftersom det gav mig en konkret inblick i hur samhällsvetare och ingenjörer arbetar och vilka samarbetsmöjligheter och styrkor som finns i det. 13

14 Alumner Wiktoria Glad Antagen 2001, Linköpings universitet, universitetslektor Tema T, LiU. Arbetar med forskning, utbildning och samverkan med samhället. Utbildningen inom program energisystem gav ett bra kontaktnät för fortsatta tvärvetenskapliga samarbeten och jag har i princip haft kontakt med alla alumner inom inriktningen Byggnaden som energisystem. Stefan Grönkvist Antagen 1999, KTH, biträdande lektor Energiprocesser, KTH Jag fick genom forskarutbildningen möjligheten att sadla om från läkemedelsindustrin till energibranschen och jag har också arbetat som utredande konsult på ÅF. Alumner finns inom många delar av Energisverige. Både i beställare/utförare- samt i samarbetssituationer är det viktigt att vi kan lita på varandras kunskaper. Per Gyberg Antagen 1997, Linköpings universitet, lektor och docent Tema T, LiU Hade det inte varit för forskarskolan hade jag kanske inte ägnat mig åt energi och miljö eller ens åt tekniska system. Idag gör jag inget annat och det är jag väldigt tacksam för! Det mest stimulerande under kursdelen var utan tvekan tvärprojektet. För slutdiskussionen var vi tvungna att tänka både längre och djupare för att komma vidare. Alltså tvärtom mot vad som tvärvetenskap brukar kritiseras för. Behovet av hög kunskap och god kompetens är kritisk för vårt arbete med energieffektivisering och effektivt nyttjande av naturresurserna. Forskarskolan bidrar till att tillgodose dessa behov. En framtida inriktning där vi kan utveckla ett tätare samarbete mellan forskare och praktiker kommer att bidra till att uppnå energimålen Det är nog en nödvändighet och det kommer säkert att vara roligt för alla inblandade. Jonas Hagetoft Sveriges Kommuner och Landsting 14

15 Alumner Anders Hansson Antagen 2003, Linköpings universitet, Forskarassistent Tema T, LiU. Jag studerar forskning om geoengineering (GE), en storskalig och medveten manipulering av klimatet för att återbalansera temperaturen i händelse av en skenande växthuseffekt. Jag hade aldrig tidigare kommit i kontakt med ämnet GE, och skulle aldrig ha kommit på idén utan diskussionerna i tvärprojektet. Jag har också fått ett ovärderligt kontaktnät och självförtroende att även skriva om tekniska frågor. Erik A. Hektor Antagen 2003, Chalmers, Senior Researcher på Det Norske Veritas I mina arbetsuppgifter ingår att bygga upp kunskap om energisystem inom till exempel biodrivmedel och koldioxidavskiljning. Den tvärvetenskapliga erfarenhet jag fått genom Program Energisystem har bidragit till att jag har fått jobba med flera spännande projekt i gränslandet mellan teknik /innovation/ekonomi/politik Kristina Holmgren Antagen 1999, Linköpings universitet, Handläggare, Energimyndigheten Jag har haft stor nytta bland annat av den breda energikompetens och systemanalysperspektivet som doktorandutbildningen medförde. Det jag främst kommer att tänka på från utbildningen är annars hur givande och utvecklande det var med utbytet mellan olika forskningsområden. Robert Hrelja Antagen 2001, Linköpings universitet, Forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Jag arbetar i flera projekt om hållbara transportsystem, t.ex. om varför beslut och planering på lokal nivå ofta leder bort från mål om hållbara städer och transportsystem eller hur organisationen av kollektivtrafiken påverkar kollektivtrafikens utveckling. Utbildningen har hjälpt mig både med jobb och forskningsfinansiering. 15

16 Alumner Handläggare med breda perspektiv En tvärvetenskaplig ambition och en bred kunskap om energisystem har varit viktig i framförallt arbetet utanför akademin, säger Maria Alm som är samhällsvetare och arbetar som handläggare på Energimyndigheten. När man tittar på till exempel energianvändning i bebyggelse är det viktigt att få med ett mänskligt perspektiv och undersöka vad som händer när ny teknik kommer till användning, säger Maria Alm. Birgitta Weibull Den tvärvetenskapliga doktorandutbildningen i Energisystem har gett henne en grundförståelse för system av olika slag och förmåga att sätta sig in även i frågor som hon själv inte håller på med. Men den har också gett en känsla för vad hon inte kan, en förmåga som Maria Alm menar är minst lika viktig. Jag har haft glädje av att snabbt kunna identifiera mitt eget område och veta hur långt det sträcker sig. Samtidigt är jag nyfiken på det som ligger utanför mitt område och ser olika synsätt som en bra utgångspunkt för dialog med andra människor, säger Maria Alm. HON MINNS DE GIVANDE diskussionerna på forskarskolan där olika perspektiv möttes. Vid något tillfälle i början av doktorandstudierna lyste skillnaden mellan ingenjörer och samhällsvetare igenom. Alla läste litteraturen med lika stor noggrannhet, men ingenjörerna var mer inriktade på att hitta lösningar medan samhällsvetarna var mer inriktade på att granska texten kritiskt och kanske formulera nya frågeställningar, säger Maria Alm. Hon menar att det kan vara en utmaning för samhällsvetare som vill spela en roll i offentlig, övergripande verksamhet att kunna omvandla den kritiska granskningen till ett mer policyinriktat perspektiv. MARIA ALM ÄR INTRESSERAD av frågor relaterade till omställningen av energisystemet. Hon kom till Energimyndigheten 2008 och arbetade i tre år på Analysavdelningens enhet för policyanalys. Sedan ett år tillbaka är hon på Teknikavdelningens enhet för användning. På Energimyndigheten arbetar människor med olika kompetenser och bakgrund. Hon menar att det finns en respekt för och nyfikenhet på varandras perspektiv som ofta leder till konstruktiva samtal och resultat. Som handläggare arbetar hon med bland annat användningsrelaterade frågor kopplade till byggsektorn på nationell och internationell nivå. Maria Alm, antagen 1997, Linköpings universitet 16

17 Alumner Martin Hultman Antagen 2003, Linköpings universitet, Forskare Umeå universitet Doktorandutbildningen har format min karriär på många olika vis. Kursutbudet och tvärprojektet gav kunskaper som jag bär med mig hela livet, jag träffade människor jag respekterar och tycker om och fick ett brett kontaktnät att arbeta med. Jag har nästan daglig kontakt med alumnerna, både som vänner och kollegor. Charlotta Isaksson Antagen 2001, Linköpings universitet, universitetslektor Högskolan Väst Energiinriktningen gav mig ett miljöperspektiv på sociologin, vilket har bidragit till min nuvarande tjänst. Tvärprojektet under utbildningen gav en större insikt om olika sätt att lösa problem och undersöka fenomen. Tillsammans med alumner har jag också kunnat diskutera ansökningar och artiklar. Pontus Johnson Antagen 1997, KTH, Professor industriella informations- och styrsystem KTH Utan doktorandutbildningen hade jag förstås inte kunnat göra akademisk karriär. Jag uppskattade också mötet med samhällsvetarna. Särskilt minns jag en forskningsfilosofikurs som fick mig att förstå att det faktiskt fanns ganska rimliga människor som tyckte att verkligheten är en social konstruktion. Andreas Jonsson Antagen 2003, Uppsala universitet, Projektledare Uppsalahem Doktorandutbildningen har vidgat mina vyer och fått mig att inse att det finns fler infallsvinklar än de rent tekniska. Karriärmässigt är jag övertygad om att en doktorstitel är en bra investering på lång sikt. Alumnerna fungerar som ett naturligt nätverk, det är mycket värdefullt för mig och en källa för att kunna hämta in ny kunskap. 17

18 Alumner Johanna Jönsson Antagen 2006, Chalmers, Forskare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, avd Energiteknik Arbetar med forskning och uppdrag främst inom området omställning av kemiindustrin för användning av grön råvara. Både forskningen och uppdragen är av tvärvetenskaplig/ mångvetenskaplig karaktär och utbildningen har gett mig ett bra nätverk samt förmågan att förstå och hantera komplexa problem. Ann-Sofie Kall Antagen 2006, Linköpings universitet, Post doc, Senter for teknologi, innovasjon og kultur, universitetet i Oslo Jag jobbar med ett forskningsprojekt som handlar om hanteringen av kärnavfall i Europa och i Sverige. Mitt fokus ligger på vetenskapliga kontroverser och relationen mellan teknik och politik. Vetskapen att det finns många kompetenta personer som jag kan ringa och fråga när mina egna kunskaper brister är betydelsefull. Magnus Karlsson Antagen 1997, Linköpings universitet, universitetslektor, docent LiU Sågningen av min första text i en av kurserna fick mig att inse behovet av tydlighet i allt forskningsarbete. I princip har jag kontakt med alla alumner genom kurser som jag håller i inom Program Energisystem och inom grundutbildningen men även i projekt gentemot energimyndigheten och övriga forskningsfinansiärer. Mårten Lind Antagen 2003, KTH, konsult U&We Doktorandutbildningen är fundamental för det jag gör idag. Jag har glädjen att stödja företag/organisationer som vill påskynda en omställning i samhället, genom att utveckla hållbara affärsmodeller som inkluderar utsläppsreduktion, spridning av tekniska lösningar, förstärkning av ekosystem och reducerad fattigdom. 18

19 Söker utmaningar i norr Alumner Tobias Boström gillar utmaningar, som nyexaminerad doktor inom Program Energisystem på Uppsala universitet fick han jobb direkt i Narvik, som forskningsledare inom förnybar energi. Det är helt fantastiskt häruppe, säger han. Och han har fått utmaningar. Det är sex år sedan Tobias Boström med en färsk doktorsexamen i bagaget sökte jobb på det norska forskningsinstitutet Norut, med placering i Narvik. Jag hade ingen tanke på att flytta till Narvik under utbildningstiden, men fann en intressant annons som forskningsledare för förnybar energi. Jag hade väl inte så stora förhoppningar, men jag fick jobbet och trivs mycket bra här uppe. Här finns utmaningar både på jobbet och fritiden med fantastiska möjligheter för exempelvis skidåkning och bergsklättring. Även jobbet blev en riktig utmaning då han fick i uppgift att bygga upp en helt ny forskargrupp på institutet. Vi var tre som jobbade med förnybar energi när jag kom hit och det gick så bra att vi var 12 personer I FÖRSTA HAND FORSKAR TOBIAS BOSTRÖMS grupp om solel, från produktionen av själva kislet som används i solcellerna till de stora solcellssystemen. Helt nyligen flyttades dock den norska tillverkningen av solceller till Asien, och med den försvann stora delar av forskningsanslagen. Vi har ingen inhemsk tillverkare längre, något som gjort att vi förlorat projekt för miljoner. En rejäl utmaning med andra ord. Värst var det kanske att tvingas minska personalstyrkan, nu är de nio i gruppen, men också att rikta om verksamheten och hitta finansiering från annat håll. Ungefär 80 procent av vår forskning har gällt solceller, men om några år tror jag att den andelen minskat till procent. Resterande handlar troligtvis om näraliggande system, som kombinationer av sol och andra typer av förnybar energi, som vind och vatten. Ett annat viktigt område är lagring av förnybar energi, säger han. Tobias Boströms doktorsavhandling handlade om en ny typ av solabsorbator för solfångare som patenterades och kommersialiseras av ett svenskt företag. Stor behållning fick han också av tvärprojektet som blev mycket uppmärksammat. Vi studerade passivhusen i Lindås park i Göteborg, ett riktigt tvärvetenskapligt projekt mellan fyra tekniker och två samhällsvetare. Ett verkligt bra projekt som tydligt visade hur viktigt det är att både tekniken, förståelsen av tekniken och kommunikationen mellan människor fungerar. DE TVÄRVETENSKAPLIGA INSIKTERNA har också fått honom att ta kontakt med och etablera samarbete med ett samhällsvetenskapligt forskningsinstitut i Bodø, Norge. Det hade jag ju inte gjort om jag inte haft den här utbildningen. Trots att hans arbetsplats ligger långt från kolleger och gamla vänner i Uppsala håller Tobias Boström kontakten med flera av programmets alumner. Främst dem i min egen årgång. Jag använder mitt kontaktnät för att hitta den information och de kunskaper vi behöver, jag har även kontakt med Ewa Wäckelgård och flera av mina svenska kontakter har varit här på seminarier. Som forskningsledare är det naturligtvis viktigt med kontakter både inåt i organisationen och utåt mot kolleger, finansiärer andra intressenter. Forskarskolan har definitivt bättrat på min tvärvetenskapliga kompetens. Jag har fått en vana vid att prata och utbyta erfarenheter med människor från olika discipliner. Monica Westman Tobias Boström, antagen 2001, Uppsala universitet 19

20 Alumner Erik Lindfeldt Antagen 2006, KTH, Konsult ÅF För mig var tvärprojektet extra viktigt, det gav mitt doktorerande en skjuts i tvärvetenskaplig riktning vilket jag haft stor nytta av. Dessutom gav det, tillsammans med de andra Program Energisystem-kurserna, mycket energi och chansen att lära känna andra doktorander ordentligt. Kenneth Möllersten Antagen 1997, KTH, transaktionshandläggare Energimyndigheten Arbetar med internationell klimatpolitik. Utbildningen har öppnat dörrar och gett mig en gedigen kunskapsgrund att arbeta vidare på. Och inte minst självförtroende. Sammanträffandet med Michael Obersteiner på en konferens i Cambridge betydde mycket. Våra gemensamma publikationer har citerats flitigt av bl.a. IPCC. Mikael Ottosson Antagen 2006, Linköpings universitet, lektor i företagsekonomi, LiU Jag har fått en bredare förståelse för olika frågors komplexitet och har haft ett mycket fruktbart samarbete med Patrik Thollander, som resulterat i flera publicerade artiklar och många nya intressanta insikter. Forskarskolan har gett mig ett stort och vitalt nätverk och man kan alltid ringa en alumn om man vill få en fördjupad bild av en fråga inom energiområdet. Jenny Palm Antagen 1997, Linköpings universitet, Professor Tema T, LiU Program Energisystem har varit helt avgörande för min karriär. Mest har tvärprojektet betytt eftersom tvärvetenskapen bäst kom till uttryck där. Jag har också haft kontakt med de flesta i alumninätverket, i olika sammanhang. 20

21 Alumner Mari-Louise Persson Antagen 2001, Uppsala universitet, Energi- och klimatrådgivare, Uppsala kommun Doktorandutbildningen har framför allt gett mig förståelse för andra fackområden och lärt mig att kritiskt granska forskningsresultat. Dessutom gav den mycket erfarenhet av projektledning och ett brett kontaktnät. Tvärprojektet var också en ögonöppnare för hur stor betydelse brukarna har för att tekniken ska fungera. Patrik Rohdin Antagen 2003, Linköpings universitet, konsult Sweco Systems Forskarskolan gav en stor bredd och en god bas inom energiområdet i Sverige. Viktig för mig var exempelvis kursen Energisystem Baskurs. Möte med så många perspektiv och personer inom energiområdet var en verklig ögonöppnare när det gäller energisystemets komplexitet. I min yrkesroll idag har jag kontakt med flertalet av alumnerna. Björn Rolfsman Antagen 1997, Linköpings universitet, Energikonsult på ÅF Infrastructure AB Förutom spetskompetens, så har utbildningen också gett en enormt vid kunskap inom energiområdet. Detta gör det mycket enklare att ta sig an utmanande arbetsuppgifter och vidareutvecklas inom energiområdet. Viktig är också insikten om fördelarna med ett vetenskapligt sätt att se på sin omvärld eller ett speciellt problem. Jörgen Sjödin Antagen 1997, Linköpings universitet, Handläggare Energimyndigheten Arbetar med forskningsfinansiering och forskningsstrategier inom byggrelaterad energiforskning. Jag hade tyvärr svårt att få jobb efter disputationen, men fick till slut jobb på Regeringskansliet något som öppnade flera dörrar. Jag har kontakt med flera alumner både inom och utanför Energimyndigheten. 21

22 Alumner Maria styr Dalarnas gröna utveckling När Dalarna ska bli grönt, har Maria Saxe en nyckelroll. Med en doktorsgrad från Program Energisystem i bakfickan har hon återvänt till barndomsstaden Falun som energi- och klimatstrateg vid länsstyrelsen. Dalarna är utpekat av regeringen som ett av tre pilotlän för grön utveckling. När detta skrivs i september 2012 är hon fullt upptagen med att fästa länets strategi på papper. Vi har en stor andel processindustri med hög energiförbrukning. Men i stället för att utmåla industrin som miljöbov jobbar vi med samverkan på frivillig basis. Ska man då tvingas strypa sin viktigaste näring? Nej, en grundbult i strategin är att den energi som går åt för att tillverka stål och papper inte enbart kan belasta den producerande regionen. Även användarna måste ta sin del. Energiförbrukningen liksom CO 2 -utsläppen måste ses i ett globalt perspektiv, anser Maria Saxe. Med en examen i teknisk fysik jobbade hon några år som mjukvaruutvecklare innan hon insåg att energi och miljö var hennes rätta kostym. I gymnasiet hade jag läst ett biologiprogram, varit ute i skogen och mätt träd, tagit prover i sjöar och tittat på fåglar. foto: Johanna Flood, Länsstyrelsen Dalarna MARIA FICK UPP ÖGONEN för Program Energisystem och antogs till en doktorandtjänst på KTH med inriktning på bränsleceller i stadsbussar och uppvärmning. Slutsatserna pekar på att tekniken är väldigt bra, men förknippad med många problem. När jag började var inställningen till bränsleceller mycket positiv. Nu har de blivit opoppis, men det kommer nog att svänga igen, säger Maria Saxe. Efter disputationen 2008 fick Maria jobb som konsult på ÅF i Stockholm: marknadsanalyser och syntesrapporter på energiområdet. 1 april (sant) 2012 slöt hon cirkeln och tog flyttlasset till världsarvsstaden med sin koppar, rödfärg, korv och ättika. Rätt plats i livet, tycker hon. Åren som doktorand vid Program Energisystem har varit till stor nytta. Jag har fått en väldigt bra insikt i energisystemet, och det tvärvetenskapliga perspektivet har man med sig i allt man gör. Men det krävdes många diskussioner och egna reflektioner för att få till ett bra samarbete. Det var en arbetsam process men mycket lärorik. En av de största skillnaderna jag upplevde var att många samhällsvetare är så noggranna med språket och ordens betydelse, något som vi tekniker ofta slarvar med. Åke Hjelm 22 Maria Saxe, antagen 2003, KTH

23 Alumner Inger-Lise Svensson Antagen 2006, Linköpings universitet, Miljöutredare Göteborgs stad. Jag ju precis börjat arbeta efter disputationen, men mina kunskaper från utbildningen har redan varit användbara. Kurserna vi läste i början var väldigt givande. Inte bara för innehållets skull, vi lärde också känna de andra doktoranderna i programmet och det gav väldigt mycket. Jag har också fortsatt kontakt med dem i min egen årskull. Patrik Thollander Antagen 2003, Linköpings universitet, Forskarassistent LiU. Stor betydelse fick min första artikel som blev accepterad jag kommer aldrig att glömma det. Artikeln skickades till Applied Energy bara drygt 6 månader efter jag börjat och den blev accepterad med minor revision. Den starten på forskarutbildningen gjorde att jag kunde behålla ett lugn och inte jaga efter publikationer. Louise Trygg Antagen 2001, Linköpings universitet, universitetslektor, docent LiU Alla de doktorandmöten inom utbildningen har varit viktiga där artiklar, forskningsfrågor och systemaspekter har diskuterats utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Att hålla kontakten är väldigt viktigt, det ger mig ett värdefullt bidrag till min forskning men också för att hålla kontakten med de vänner utbildningen gett mig. Bertil Wahlund Antagen 1997, KTH, Programansvarig Elforsk Generalistkompetensen har varit viktig vid jobbyten insikten om bredare frågor och om samspelet med samhället. Det var också intressant och nyttigt att komma i kontakt med forskare från andra discipliner och få en förståelse för att ett ord eller begrepp kan tolkas väldigt olika beroende vem man är och vilken bakgrund man har. 23

24 Alumner Anna Werner Antagen 2001, Uppsala universitet, Teknikkonsult på ÅF-Infrastructure AB Filosofikursen var fantastisk. Den handlade om inställningen till vetenskap och vad vetenskap är. Den fick mig att tänka. Det som annars gav mig mest på Program Energisystem var diskussionerna med de andra doktoranderna. Stort tack dem som la schemana så att det alltid fanns tid till diskussion. Så borde all utbildning bedrivas! Joakim Widen Antagen 2006, Uppsala universitet, Forskarassistent UU. Program Energisystem har varit avgörande för min karriär, doktorandutbildningens kvalitet övertygad mig om att det var forskning jag ville fortsätta med. Nyttan med alumner hos myndigheter, industri och forskningsfinansiärer är att de känner till programmet och vet att vi gör viktiga och bra saker, vilket underlättar samarbeten. Anna Vidlund Antagen 2001, KTH, chef Strategi och analys, Fortum Flyttar i höst (2012) till Delhi i Indien där Fortum håller på att etablera verksamhet. Mitt arbetsområde har hittills spänt över energisystemmodellering, långsiktig affärsplanering marknadsanalys, investeringsanalys och ledarskap. Utbildningen har betytt mycket eftersom jag sannolikt inte fått jobbet på Fortum utan den. Elisabeth Wetterlund Antagen 2006, Linköpings universitet, Post doc LiU. Under arbetet med tvärprojektet var vi fem i gruppen på ett skrivarinternat på en avlägsen ö. Vädret var gråmulet så vi fick mycket gjort. På kvällarna lagade vi mat och spelade spel. Socialt band det oss samman på ett sätt som var viktigt för fortsatt samarbete. Jag arbetar nu också i ett projekt tillsammans med att par alumner. 24

25 Alumner Karin Pettersson fann utmaningarna på Chalmers Att forska fanns inte på min karta, inte någon gång under utbildningstiden här på Chalmers, säger Karin Pettersson, relativt nybliven doktor på avdelningen Värmeteknik och maskinlära och nu anställd som post doc. Ändå är det just forskare hon blivit. Jag har gjort ett aktivt val att vara kvar i den här världen, jag är intresserad av den forskning vi bedriver, det är en trevlig atmosfär på avdelningen och jag uppskattar flexibiliteten i arbetet säger hon. Forskningen är kul, men också att undervisa - den pedagogiska delen. Till avdelningen Värmeteknik och maskinlära kom hon sista året av civilingenjörsstudierna i kemiteknik. Professor Simon Harvey erbjöd henne att göra examensjobb på avdelningen, som också innebar ett samarbete med Göteborg Energi. När väl det var klart och examen bärgad utannonserades den femte omgången doktorander till forskarskolan Program Energisystem. Simon Harvey uppmuntrade mig att söka. Och snart var hon fast i det som skulle bli ämnet för hennes avhandling: ekonomiska och miljömässiga villkor för bioraffinaderier baserade på svartlutsförgasning där svartluten är en biprodukt vid produktionen av kemisk pappersmassa. EN AV AVHANDLINGENS ARTIKLAR är ett samarbete med programkollegorna Elisabeth Wetterlund, Energisystem i Linköping och Mimmi Magnusson, Energiprocesser, KTH. Elisabeth och jag driver fortfarande gemensamma projekt, hon har kortnummer 1 på min telefon, berättar Karin Pettersson. Forskningen på avdelningen är annars fokuserad på värmeutbytet mellan olika processer. Energianvändningen kan effektiviseras rejält i exempelvis massa och pappersindustrin om värmeöverskottet från en process utnyttjas i en annan där det är underskott. Men de senaste åren har vi tittat allt mer på bioraffinaderier, där man omvandlar biomassa till drivmedel, kemikalier eller material, och hur raffinaderierna kan integreras ibland annat massa- och pappersbruk, berättar Karin Pettersson. På avdelningen finns hela bredden, kunskaper på flera systemnivåer, från de kollegor som arbetar med rena experiment, via andra som simulerar och modellerar värmeöverföringssystem, till de forskare som ingår i Program Energisystem. Tack vare kurserna, bland annat i vetenskapsteori, har vi ett bredare perspektiv än det rent tekniska, allt är inte kvantifierbart. En process som leder fram till ett beslut innehåller ju en mängd olika aspekter, inte bara de tekniska och ekonomiska. Jag tror att vi som fått vår doktorandutbildning i programmet är mer öppna för andra sätt att tänka, är öppna för samarbeten och kanske också har lättare att möta praktiker i industrin, säger hon. Monica Westman Karin Pettersson, antagen 2006, Chalmers 25

26 Alumner Konsultjobb liknar forskning Det finns många likheter mellan att jobba på universitetet och som konsult, säger Fredrik Karlsson, just nu föräldraledig med Julius, 9 månader, annars verksam som konsult på Sweco med specialitet att energieffektivisera hus, i synnerhet sjukhus. Vi arbetar med det stora bygget av nya Karolinska. Tekniken att bygga energieffektivt finns, men det finns en hel del hinder; ekonomiska och juridiska och ibland också rena tyckanden. Ur energiperspektiv kommer det därför inte att bli perfekt. När man måste jämka mellan olika krav är det inte alltid energin som drar det längsta strået, säger han. Ett litet exempel är att det ur ett samhällsperspektiv hade blivit effektivast att använda fjärrvärme, men av någon anledning gillar inte beställaren fjärrvärmeleverantören. Alltså blir det ingen fjärrvärme. Nya Karolinska kommer att bli ett bra studieobjekt för nya doktorander i forskarskolan som får ta reda på hur det kunde bli så här, säger han med ett leende. Det här är ett lärprojekt för alla inblandade. Själv arbetar han mest med inneklimatet, förutom de månader han är hemma med niomånaders solstrålen Julius. Inomhusklimat handlar inte bara om ventilationsanläggningar utan också om hur människor upplever klimatet inomhus. Forskarskolan har nog lärt mig förstå bredden och bli mer empatisk, säger han. ATT HELA TIDEN STÖTAS OCH BLÖTAS tillsammans med såväl andra tekniker som samhällsvetare har gett en större öppenhet för andra sätt att tänka, anser han. Fredrik Karlsson var en av de sex doktorander som arbetade med det stora tvärprojektet kring passivhusen i Lindås. (se även intervjun med Tobias Boström) Jag satte samman rapporten och bara det innebar en hel del frustration, våra perspektiv krockade. Som tekniker vill man gå mer direkt på resultaten, medan samhällsvetarna vill diskutera metoder och vara mer eftertänksamma. Men det gav verkligt bra lärdomar. Det han också trycker på är den stora nytta han har av sitt kontaktnät, även det ett resultat av utbildningen. HAN HALKADE IN I FORSKARSKOLAN på ett bananskal, säger han själv. Men erkänner också att han lockats av en annons om forskarskolan redan när han pluggade tredje året på civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik och elektroteknik med miljöinriktning. När utlysningen därför återkom två år senare var han snabb att söka. Jag hade nog egentligen tänkt mig att jobba i industrin, helst på ABB Corporate Research och visste att det var bra att vara disputerad. Jag ville väl hjälpa industrin och rädda världen, som så många andra som läser till civilingenjör, säger han. EFTER DISPUTATIONEN STANNADE HAN KVAR i forskarvärlden, fick en tjänst som forskarassistent på avdelningen för Energisystem och drev bland annat ett projekt som handlade om energieffektivisering av sjukhus, i samarbete med högskolan i Gävle. Men efter ett par år ville jag göra något annat och komma närmare Norrköping och familjen. Jag sökte jobbet på Sweco och jag var anställd redan när jag kom från första intervjun. Likheterna med universitetsvärlden då? Vi arbetar i kortare projekt nu, men annars handlar konsultjobbet om att träffa människor, ta tag i och analysera nya projekt, vara pedagogisk och man får nya utmaningar hela tiden. Det jag kan sakna är undervisningen, kontakten med studenterna, och kanske mer tid för reflektion och eftertanke. Hur gick det med ambitionen att rädda världen? Ja, hur gick det med den? Jo, jag jobbar ju mot industrin också och även det är väldigt roligt. Monica Westman Fredrik Karlsson, antagen 2001, Linköpings universitet 26

27 Spännande uppgifter kräver doktorsexamen Alumner Energifrågan rymmer det han brinner för: Ekonomi, handelspolitik, teknisk utveckling och samspelet människa-teknik. Men vägen till forskarskolan Energisystem var inte självklar för Rurik Holmberg. Han disputerade i Energisystem 2008 och fick jobb året efter på Energimyndigheten. Idag arbetar han med policyanalyser där. Rurik Holmberg tog sin grundexamen i nationalekonomi vid Åbo akademi 1994, Han började arbeta med internationella frågor, bland annat vid EU-kommissionen. Under en period var han stationerad i Prag och var med och förhandlade om Tjeckiens inträde i EU. Han fick på nära håll följa öststaternas omvandling, från centraliserade planekonomier till liberala marknadsstater. Men en insikt växte hos mig, att för att få de riktigt spännande arbetsuppgifterna så borde jag ha en doktorsexamen, säger han. Inte för att göra karriär, det var jag inte så intresserad av, men för att få ett större förtroende att göra egna analyser och dra slutsatser. Han spanade in Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet blev han antagen som doktorand och fick göra sitt doktorandprojekt inom Energisystem. Här knöts trådarna samman, säger han, till det jag hållit på med: ekonomi, Östeuropa, teknologisk omvandling. HANS AVHANDLING, Survival of the unfit handlar om den estniska oljeskifferindustrin. Estland har en helt unik energisektor med sitt stora beroende av oljeskiffer. Den står för 90 procent av deras elproduktion. Det är en tekniskt besvärlig och fruktansvärt miljöskadlig teknik som omvärlden under långa perioder förkastat. I den här delen av Estland är berggrunden indränkt i olja. Herdarna som betade sina hjordar här förr var vana vid att kunna elda med sten. De bröt bara loss några block och tände en eld med dem! I sin avhandling undersöker han hur denna teknologi kunnat överleva, och utvecklas, under så skiftande perioder: nationalismen på 1930-talet, nazismen, sovjetstyret och numera en utvecklad marknadsekonomi. Det handlar inte bara om att utvinna olja, utan också en hel rad kemiska ämnen som gett grund till en kemisk industri. En kombination av flexibilitet, anpassningsförmåga och uthållighet har hållit liv i oljeskifferindustrin, konstaterar han. Och idag sprider sig tekniken. SEDAN ETT PAR ÅR ARBETAR HAN nu på Energimyndigheten. Min blivande chef frågade mig, på anställningsintervjun, om jag skulle kunna hålla ett föredrag om energieffektivisering, berättar han, och jag svarade ett ärligt nej på den frågan. Han fick jobbet och ett av de första uppdragen var att hålla ett föredrag för IEA, i Paris, om energieffektivisering i Sverige! Det var lite svettigt, minns han... men gick bra. Nu jobbar han med hur EUs nyligen antagna direktiv om energieffektivisering ska omsättas i praktiken. Han är optimist. Svensk industri ligger långt framme och är bra på energieffektivisering. Marknaden för energieffektiva produkter blir bara bättre, och det har vi glädje av. Anika Agebjörn Rurik Holmberg, antagen 2003, Linköpings universitet 27

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Vi kallar det Collaborative Business Experience

Vi kallar det Collaborative Business Experience Att jobba hos oss Vi kallar det Collaborative Business Experience Tänk dig att arbeta i ett företag som är övertygat om att sättet att samarbeta är lika viktigt som resultatet du uppnår. Tänk dig att arbeta

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå:

Studieplan för utbildning på forskarnivå: 1(6) Fakulteten för teknik och naturvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå: Studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljö- och energisystem (Doctoral studies in Environmental and Energy

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng 1. Allmänt Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik, 240 högskolepoäng Studieplanen för utbildning på forskarnivå i specialpedagogik är fastställd av Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Hur kommer det sig att utvecklingsprojekt så ofta drar ut på tiden? Och varför överstiger kostnaderna nästan alltid budget? Ett skäl

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA)

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) IFG ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) 45 år av ledarskapsutveckling ifg består av 15 exklusivt utvalda medlemmar, alla rekommenderade av IVAs ledamöter.

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation...

handel och logistik Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handelshögskolan Umeå universitet Vill ditt företag/din organisation... Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik Vill ditt företag/din organisation......erbjuda praktikplats, få hjälp med genomlysning av något område, lägga ut examensuppdrag, vara delaktig

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll JERNKONTORET NR 6 2014 ÅRGÅNG 198 Problemlösning på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors. Ett år med Järnkoll Stålindustrin har ett ständigt behov av att rekrytera personer med relevant utbildning. Det kommer

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola 1 (13) Dnr. MDH 1.1-23/14 Allmän studieplan för Industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet efter 2014-12-16. Doktorander

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

Kurspaketet Värmesystem

Kurspaketet Värmesystem Värmesystem Kurspaketet Värmesystem Hur förser vi våra byggnader med värme och hur effektivt används den? Hur kan vi minska energianvändningen i byggnader? Hur produceras, uppgraderas och utnyttjas biobränslen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi Fakultetsnämnden för teknik och natur STUDIEPLAN 2013-05-06 Dnr HS 2011/26-62 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informationsteknologi 1 Ämnesbeskrivning Informationsteknologi är det ämne

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Universitetet som företagets samarbetspartner

Universitetet som företagets samarbetspartner Universitetet som företagets samarbetspartner - röster från seminarium på Münchenbryggeriet 1/12 2005 Vid KTH:s och Vinnovas seminarium Tillväxtskapande samverkan mellan näringsliv och högskola i Stockholm

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

El för framtiden ett användarperspektiv

El för framtiden ett användarperspektiv El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle

Läs mer

Programbeskrivning för doktorsprogram

Programbeskrivning för doktorsprogram Programbeskrivning för doktorsprogram i Teknik och Hälsa vid KTH Programbeskrivningen är fastställd av Lars-Åke Brodin, Ewa Wigaeus Tornqvist, Svein Kleiven 2010-09-10, ändrad: 2010-09-10 Programbeskrivning

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA

FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA FÖRETAGEN VILL ATT DERAS INGENJÖRER SKA HA KOMPETENS FÖR ATT ARBETA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING NU OCH I FRAMTIDEN! EXAMENSARBETE VID CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA PRODUKTION Andreas Hanning & Anna Priem Abelsson

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte

Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte Minnesanteckningar EID:s samordningsgruppsmöte Datum: Måndag den 18 maj 2015 Tid: 9.30 11.00 Plats: Online Lync möte Närvarande: Sara Skärhem Chris Bales Åke Persson Helena Hanno Enochsson Maria Saxe Stiftelsen

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad

miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Vill skaffa mer erfarenhet på mitt CV Tar examen om ett år Vill vara där

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

repo001.docx 2012-03-2914 RAPPORT REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO Energieffektiva företag UPPDRAGSNUMMER 1554079000 FÖRSTUDIE KRING ETABLERING AV NYA ARBETSSÄTT OCH AFFÄRSMODELLER INOM ENERGIEFFEKTIVISERING OCH

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare

Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Anbudsförfrågan KFL Dnr: za14.0072 Kursplan Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare Vision Programmet Karriärutvecklingsprogram för unga forskningsledare är en strategisk satsning för att:

Läs mer

3. Projektläget, lägesrapporter och ekonomi

3. Projektläget, lägesrapporter och ekonomi Protokoll EFFSYS 2 styrelsemöte 16, 091130 Plats: SVEP, Rosenlundsgatan 40, Stockholm Närvarande: Eric Granryd (EG), EFFSYS 2, ordförande Erik Björk (EB), EFFSYS 2, programsekreterare Ronny Bergens (RB),

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer