Program Energisystem Teknik och människa i samspel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program Energisystem Teknik och människa i samspel"

Transkript

1 Program Energisystem Teknik och människa i samspel

2

3 Program Energisystem Teknik och människa i samspel Produktion: Kommunikationsavdelningen, Linköpings universitet Omslagsfoto: Göran Billeson Porträttfoton: Peter Modin m fl Tryck: LiU-tryck, oktober 2012

4 4

5 Behovet av Program Energisystem bara ökar! Tvärvetenskap och breda perspektiv är nödvändiga för att klara målen för den stora energiomställning som nu pågår, i Sverige, i Tyskland och övriga Europa. Det är de perspektiven vi är bra på i Program Energisystem och behovet av våra kunskaper bara ökar. Konstaterandet kommer från Mats Söderström, programdirektör sedan 2001 för Forskarskolan Program Energisystem och universitetslektor på avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet. Energifrågor är aldrig enkla, inte ens om man bara ser till tekniken och ekonomin. Till det kommer sedan de olika regelverken, mer eller mindre tvingande, olika geografiska och klimatmässiga förhållanden i olika länder, industrins konkurrenssituation och inte minst enskilda människors beteenden, lust och förmågor, att använda och spara energi. Det finns ett stort och angeläget behov i samhället av den här typen av forskarutbildning och av att kunna hantera de frågor våra doktorer gör, säger Mats Söderström. 87 doktorander har hittills antagits till forskarskolan, 55 har tagit en examen, 28 är just nu på olika stadier i sin doktorandutbildning och fyra har hoppat av. Vi har haft stor tur som lyckats rekrytera så bra doktorander och har haft en mycket god genomströmning. De få vi tappat har haft personliga skäl att avbryta utbildningen, säger han. Han trycker också på hur viktig processen är och har varit för att det ska bli verklig tvärvetenskap. Även för handledarna är det värdefullt att få stötas och blötas mot varandra i diskussioner och vid handledningen av doktorander till exempel i de tvärprojekt som är en obligatorisk del i doktorandutbildningen. Idag kan vi föra med oss varandras perspektiv ut till avnämarna. Var och en av oss kan föra ut hela bredden i vår forskning. PROGRAM ENERGISYSTEM är just nu mitt inne i ett generationsskifte. Det tar tid att få en förståelse för varandras perspektiv. Men det är en stor styrka att de unga som är utbildade inom programmet tänker brett från början. De första åren var samarbetet lite trevande, viljan att samarbeta fanns, men det handlade mest om att forska parallellt, de tekniska aspekterna publicerades för sig liksom de samhällsvetenskapliga. Idag blir de gemensamma projekten allt fler. Tvärvetenskapen odlas under hela utbildningstiden och vi har såväl doktorander som sitter och skriver artiklar tillsammans som de som använder diskussionerna under våra konsortiemöten som underlag i sin egen forskning. MATS SÖDERSTRÖM SER OCKSÅ hur doktoranderna inom Program Energisystem influerar kollegorna på avdelningarna, som utbildas utanför programmet, att söka nya kontakter och samarbeten. Våra doktorander är diskussionsvana och konfrontationsvana och det ger ringar på vattnet, säger han. Mats Söderström vill gärna se en utvidgning av programmet, inte minst på grund av de stora energiomställningar som pågår runt om i världen, inte minst i grannlandet Tyskland. Nu vill vi dra nytta av det vi kan och öppna upp mot övriga Europa. Vi ligger i fronten forsknings- och kunskapsmässigt, men har hittills varit väldigt svenska. Vi har samarbeten med grupper på andra svenska universitet och några enskilda doktorander från andra håll. Men vi kan arbeta mera tillsammans med andra, inte minst med forskare på andra Europeiska universitet, utan att för den skull förlora vår identitet. Vi är naturligtvis stolta över vad vi åstadkommit så här långt. Genom att visa upp våra alumner och pågående forskning i den här skriften vill vi ge en bild av hela bredden i Program Energisystem, säger Mats Söderström. Forskarskolan Program Energisystem finansieras i huvudsak av Energimyndigheten. 5

6 Det här är riktig tvärvetenskap Vi har visat hur riktig tvärvetenskap ska gå till. Det säger Jenny Palm, professor på Tema Teknik och social förändring. Tillsammans med Louise Trygg, avdelningen för Energisystem, är hon konsortieansvarig för Lokala och regionala energisystem. Hon var också en av de allra första doktoranderna som examinerades inom forskarskolan. I konsortiet verkar sju seniora forskare och nio doktorander. Våra doktorandprojekt har blivit allt mer tvära med tiden och i dag sitter samhällsvetare och tekniker och skriver artiklar tillsammans, det är unikt i forskarvärlden, säger hon. Hon tar ett av de senaste projekten som exempel: Stockholmsregionens policy för transporter till 2030, målet är att i princip alla transporter ska vara koldioxidfria. Doktoranderna studerade de politiska aktörerna både i Stockholms stad och på regional nivå. De fann att målet inte var omöjligt att uppnå, förutsatt vissa insatser, men medan Stockholms stad i huvudsak satsar på elbilar satsar de regionala aktörerna på biogas. Här finns alltså en tydlig målkonflikt där transportsystemet och energisystemet inte möts. Här hade vi fördelen av att ha samhällsvetare som talade med politiker och tjänstemän medan teknikerna simulerade och räknade. Ett exempel på riktigt bra tvärvetenskap. Ska forskningen bidra till att lösa verkliga problem i samhället är tvärvetenskap helt nödvändig, säger Jenny Palm. SJÄLV ÄR HON STATSVETARE och hade inte ett uns av energi- eller teknikkunskaper när hon nappade på en annons i Dagens Nyheter och sökte till premiäromgången av forskarskolan Energisystem. Projektet då handlade om kommunala och regionala beslutsprocesser och inom det området bedriver jag fortfarande forskning, säger hon. Att hon varit med sedan starten 1997 ser hon som en styrka. Några av oss seniora forskare har varit med hela tiden och några är relativt nya. Fördelen att ha samarbetat länge är att vi inte behöver börja varje diskussion med att reda ut olika begrepp, vi vet och respekterar att vi har olika perspektiv och olika språkbruk. De som kommer in nya ifrågasätter och det är också nödvändigt, men det blev nog för tungt om vi skulle behöva börja helt från början i varje diskussion. De doktorander som går sin utbildning just nu har också fått blodad tand när det gäller just tvärvetenskapen: Just nu följer vi upp tvärprojekten med ännu en kurs där de ska skriva en artikel eller forskningsansökan ihop. Det är doktoranderna själva som önskat kursen och som varit med och utvecklat den. ATT FORSKNINGEN INOM KONSORTIET ska vara till nytta är viktigt för Jenny Palm. Att förstå hur och varför aktörerna inom energiområdet väljer ett visst bränsle eller en viss teknik är en viktig drivkraft i vår forskning, vi genomför den också nära avnämarna för att resultaten ska ge största möjliga nytta både för dem och för oss, säger hon. Förändringarna i samhället påverkar ständigt forskningens inriktning, just nu handlar det om hur utvecklingen mot allt större regioner och sammanslagningen av kommunala energibolag inverkar på utvecklingen av hållbara energisystem. Andra viktiga områden är att analysera hur energi- och transportsystemen fungerar och samverkar och vilka faktorer det är som driver teknikutvecklingen framåt inom energiområdet. Kommunal och regional krisberedskap och utvecklingen av en trygg och säker elförsörjning är även det samhällsfrågor som kräver en kombination av teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Och det är frågor som kommer att vara lika viktiga i framtiden, säger Jenny Palm. 6

7 Publicerar gör vi tillsammans Vi sampublicerar inom Program Energisystem och även med andra institutioner. Varje nod representerar en/ett lärosäte/institution/företag/ förening. Nodens storlek indikerar antalet publikationer som kan kopplas till lärosätet. En linje mellan noder visar på sampublicering mellan lärosäten. Linjens tjocklek indikerar antalet sampubliceringar. Färgerna på noderna representerar klusterbildningar. Högskolan i Gävle Tekniska Verken i Linköping AB SWEREA Swecast Luleå tekniska universitet Högskolan Dalarna Mälardalens högskola SSAB Linköpings universitet, IEI University of California Berkeley Uppsala universitet Linköpings universitet, TEMA Vattenfall AB CIT Industriell Energi AB Aalto-universitetet Chalmers tekniska högskola Lunds universitet Kungliga tekniska högskolan Inst Adv Studies, Austria Comsol AB Universite catholique de Louvain International Institute of Applied Systems Analysis, Austria National center of biomass, Brazil Figuren visar sampubliceringar mellan institutioner. Underlag: Artiklar publicerade i ISI/Web of science (128 st). Antal kluster: 2 7

8 Större kunskapsmassa i kurserna Jag hade gärna gått de kurser vi har i dag. Det säger Magnus Karlsson, universitetslektor på avdelningen för Energisystem, LiU. Själv hör han till premiärkullen, årgång 1997, och han är såväl studierektor för forskarskolan som under hösten 2012 ansvarig för industriella konsortiet. Indelningen i konsortierna Industriella energisystem, Lokala och regionala energisystem samt Byggnaden som energisystem har växt fram efter hand. Vi behövde ha en uppdelning, men inga vattentäta skott. Därför kan doktoranderna vara med i mer än ett konsortium. Det är också möjligt att byta om forskningen ändrar inriktning. Industriella konsortiet har idag 15 medlemmar, varav nio doktorander. Upplägget av forskarutbildningen är detsamma 1997 som nu, men kurserna är helt omarbetade, konstaterar Magnus Karlsson. I dag har vi en större kunskapsmassa som ska in i kurserna och den tekniska utvecklingen inom energiområdet gör ju också att utbildningen och frågorna vi studerar förändras. Koldioxidlagring fanns ju exempelvis inte alls på tapeten när vi började. Ett par avhandlingar som handlar just om koldioxidlagring har också uppmärksammast lite extra, som Anders Hanssons om utmaningarna med koldioxidlagring och Kenneth Möllerstens om koldioxidlagring från biomassa, där en artikel även publicerades i Science. Avhandlingar och artiklar är naturligtvis en viktig del av resultatet av forskarskolan, men också att vi utbildat ett stort antal personer med bred kunskap, säger Magnus Karlsson. ENERGIEFFEKTIVISERING ÄR, och har hela tiden varit en hörnsten i konsortiet, liksom bioenergin och hur den ska utnyttjas på bästa sätt. Vi hade större tyngdpunkt på modellering tidigare, men nu forskar vi mer kring integration av olika processer. Och vi har äntligen fått in lite fler samhällsvetare i konsortiet, säger han. Samarbeten och sampubliceringar sker nu såväl över generations- som över ämnesgränserna. Frågorna vi hanterar är inte enkla och de går inte att lösa med bara ett perspektiv, frågorna blir också allt mer komplexa och därför är tvärvetenskapen jätteviktig. Den övergripande styrkan med programmet är att man ansätter ett systemperspektiv på de frågeställningar man jobbar med. Jag skulle dock gärna se att man blir duktigare på att presentera resultat i nationalekonomiska termer. Det skulle öka möjligheterna att få gehör inom politiken och få resultaten omsatta i praktiken. Erik Dotzauer Fortum MAGNUS KARLSSON SJÄLV fick sitt energiintresse väckt av debattglade Linköpingsprofessorn Björn Karlssons föreläsningar under studietiden och den egna forskningen handlar om hur energin kan användas effektivare i processindustri, som exempelvis pappers- och massaindustrin, likaväl som i små och medelstora företag. Ansvaret för industrikonsortiet har annars sedan starten legat på Chalmers, men Simon Harvey, professor i industriella energisystem på Chalmers, är på resande fot under hösten och Magnus Karlsson har fått rycka in. 8

9 Heta begrepp i våra publikationer En del begrepp förekommer ofta i våra publikationer. Här kan man se vilka som är vanligt förekommande. Termer ska har förekommit minst 10 ggr för att inkluderas. Termer som inte är ämnesord (t.ex. study, influence, measure ) har tagits bort. Avståndet mellan termer indikerar hur ofta de har förekommit i samma titel/abstract. Ju större antal termer som finns i närheten av en punkt på bilden, desto rödare är färgen. Underlag: Titlar och abstracts från artiklar publicerade i ISI/Web of science (128 st) 9

10 Samarbete en grund för ett hållbart energisystem Forskarskolan Energisystem är unik eftersom vi får arbeta så fritt och kan greppa de stora problemen, både inom konsortierna och mellan dem. Det säger Ewa Wäckelgård, professor i fasta tillståndets fysik på Uppsala Universitet, och en av de seniora forskare som varit med från start. Ewa Wäckelgård leder det konsortium som forskar kring byggnaden som energisystem, men håller sakta men säkert på att lämna över till forskarkollegan Joakim Widén, som startade sin doktorandutbildning inom programmet år 2006 och nu är forskarassistent. I konsortiet finns i dag tio doktorander, fyra juniora och fyra seniora forskare. Vi har sett en bra utveckling där tvärvetenskapen också kommit en bra bit på väg, inte bara mellan olika tekniska vetenskapsområden, utan också med samhällsvetarna. Vi har alltid haft höga ambitioner inom programmet och har fått till en del riktigt bra samarbeten, säger Ewa Wäckelgård. Något som gett så mycket mersmak att avdelningen nu också söker samarbete med psykologer och företagsekonomer på Uppsala universitet. Hela Uppsaladelen av forskarskolan handlar om solenergiforskning och utvecklingen har gått från forskning på komponentnivå till att täcka in hela system och då behövs även kompetenser från annat håll. Intresset utifrån finns, men det är inte alltid så lätt att få både tid och pengar att klaffa. Här har vi en stor fördel i Forskarskolan Energisystem, säger hon. Stora problem studeras, problem som kräver samarbete: Utvecklingen av forskningen sker parallellt med utvecklingen i samhället och det är viktigt att vi fortsätter samarbeta för att se vilka vägar som är framkomliga för att få ett hållbart energisystem, säger Ewa Wäckelgård. Det är också här hon ser en av de stora fördelarna med program Energisystem; doktoranderna är tvungna att samarbeta och många av dem fortsätter att samarbeta i sina projekt när kurserna avslutats. De får en bred kompetens när de är klara och ett stort och väldigt bra nätverk. Monica Westman foto: Teddy Thörnlund BRA PROJEKT INOM FORSKARSKOLAN hon gärna tar upp är forskning kring betalsystem om man producerar ett överskott av solel i en byggnad och vill fasa in överskottet i elnätet. Eller hur fjärrvärmeutbyggnaden påverkas när byggnaderna blir allt mer energieffektiva. Joakim Widén har också i samarbete med länsstyrelsen i Dalarna uppskattat solenergipotentialen, något som inte bara beror av solinstrålningen utan också av typen av bebyggelse och inte minst av hur behoven ser ut. I konsortiet forskar vi exempelvis också kring hur de boende hanterar energifrågorna, vilka olika professionella aktörer som finns inom området och hur de samverkar eller inte gör det. 10

11 Alumner Monika Adsten Antagen 1997, Uppsala universitet, Programområdesansvarig Elforsk Den del av forskarskolan som jag har haft absolut störst nytta av är baskursen i Energisystem. Kursen gav både systemkunskap och ett ovärderligt kontaktnät. Det är ett fantastiskt bra upplägg att bygga upp kursen på personer istället för att följa en kursbok, och kursen blir naturligt multidisciplinär. Jag har regelbunden kontakt med flera av alumnerna. Joakim Amorim Antagen 1997, Uppsala universitet, programchef Stiftelsen för Strategisk Forskning. Jag har idag verksamhetsansvar för stiftelsens kärnverksamhet, hur stiftelsens forskningsprogram hanteras strategier, ansökningar, beredning och projektuppföljning. Alumninätverket är viktigt eftersom det hjälper mig att hantera sakfrågorna på ett mycket smidigare sätt. Eva Andersson Antagen 2001, Chalmers, projektledare på CIT Industriell Energi AB. Program Energisystem gav en väldigt bra introduktion till energiområdet när det gäller Sveriges energisystem och olika sektorer i samhället. Eftersom jag fortfarande jobbar i närheten av Chalmers och institutionen så har doktorandutbildningen varit helt avgörande för min karriär. Michael Bartlett Antagen 1999, KTH, R&D Project Portifolio Manager, forskningschef nya projekt Vattenfall Utbildningen gav mig en bra överblick och en bättre förståelse av de mänskliga och politiska faktorerna inom energisektorn. Samarbetsprojekten med andra doktorander gav en mycket viktig och konkret inblick i hur andra forskare jobbar med liknande frågeställningar, men från olika utgångspunkter. 11

12 Alumner I en föränderlig värld, där styrmedel och skatter används för att utveckla klimatsmartare energisystem i Sverige, Europa och världen behövs kunniga människor i många olika organ så att de komplexa sambanden i energisystemen förstås och effekterna av förändringar fångas upp. Genom forskarskolan har Sveriges kompetens förstärkts, såväl genom de forskningsresultat som uppnåtts, som genom de välutbildade personer som bidrar till samhällsnytta med sin kunskap. Ett framtida stort kompetensbehov inom området tror jag erfordras, varför en fortsättning på forskarskolan ytterligare en tid skulle vara en bra sak för Sverige. Stina Blombäck Billerud Cecilia Bengtsson Antagen 1997, Chalmers, Environmental and Quality Director, Volvo Group Real Estate. Jag är globalt ansvarig för miljö- och kvalitetsstrategier, som inkluderar energifrågor. Jag har ett stort intresse och nyfikenhet för komplexa föreställningar och har ett brett kontaktnät bland de övriga alumnerna. Utbildningen var också en av orsakerna till att jag fick min första anställning på Volvo. Peter Blomqvist Antagen 1999, Linköpings universitet, produktionschef Arise Windpower Jag arbetar med produktions- och utvecklingsfrågor och utbildningen har gett mig möjlighet till att ta mig an större och mer komplexa frågeställningar. Särskilt positivt var de tvärvetenskapliga doktorandseminarier som genomfördes. Magdalena Boork Antagen 2003, Uppsala universitet, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut I slutet av kurspaketet gick det plötsligt upp för oss att de ofta hetsiga diskussionerna till stor del berodde på att vi använde olika begrepp för samma sak och samma begrepp för olika fenomen. Det har gjort mig mer medveten och uppmärksam på kommunikationsproblem som lätt uppstår i samarbeten med personer från olika bakgrunder. 12

13 Alumner Maria Brogren Antagen 1999, Uppsala universitet, Energiexpert Sveriges Byggindustrier Den ovanliga kombinationen teknologie doktor och tvärvetenskaplig systemsyn har varit helt rätt för mig i karriären. Jag har haft roliga och meningsfulla jobb hela tiden: Solcellsforskningshandläggare på Energimyndigheten, energiforskningsansvarig på Näringsdepartementet, teknisk attaché på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och nu energiansvarig på Sveriges Byggindustrier. Maria Danestig Antagen 2003, Linköpings universitet, strategisk energisamordnare Norrköpings kommun. Doktorandutbildningen har breddat min kompetens eftersom jag arbetade med energi redan tidigare. De doktorandprojekt som jag arbetat med inom lokala och regionala energisystem har starkt bidragit till intresset för det jag arbetar med idag; att se till att olika energiaktiviteter sker och implementeras i Norrköpings kommun. Mikael Eriksson Antagen 1997, KTH, managementkonsult på Vattenfall Management Consulting. Utbildningen har gett mig en bred förståelse för energifrågor som varit och är till nytta i många sammanhang. De gemensamma kurserna och doktorandseminarierna var både intressanta och givande. Alumner stöter jag ju på i många olika sammanhang, Energisverige är trots allt inte så stort. Magdalena Fallde Antagen 2006, Linköping universitet, post doc Tema T, LiU. Under utbildningen var färdigställandet av tvärprojektet speciellt positivt, eftersom det gav mig en konkret inblick i hur samhällsvetare och ingenjörer arbetar och vilka samarbetsmöjligheter och styrkor som finns i det. 13

14 Alumner Wiktoria Glad Antagen 2001, Linköpings universitet, universitetslektor Tema T, LiU. Arbetar med forskning, utbildning och samverkan med samhället. Utbildningen inom program energisystem gav ett bra kontaktnät för fortsatta tvärvetenskapliga samarbeten och jag har i princip haft kontakt med alla alumner inom inriktningen Byggnaden som energisystem. Stefan Grönkvist Antagen 1999, KTH, biträdande lektor Energiprocesser, KTH Jag fick genom forskarutbildningen möjligheten att sadla om från läkemedelsindustrin till energibranschen och jag har också arbetat som utredande konsult på ÅF. Alumner finns inom många delar av Energisverige. Både i beställare/utförare- samt i samarbetssituationer är det viktigt att vi kan lita på varandras kunskaper. Per Gyberg Antagen 1997, Linköpings universitet, lektor och docent Tema T, LiU Hade det inte varit för forskarskolan hade jag kanske inte ägnat mig åt energi och miljö eller ens åt tekniska system. Idag gör jag inget annat och det är jag väldigt tacksam för! Det mest stimulerande under kursdelen var utan tvekan tvärprojektet. För slutdiskussionen var vi tvungna att tänka både längre och djupare för att komma vidare. Alltså tvärtom mot vad som tvärvetenskap brukar kritiseras för. Behovet av hög kunskap och god kompetens är kritisk för vårt arbete med energieffektivisering och effektivt nyttjande av naturresurserna. Forskarskolan bidrar till att tillgodose dessa behov. En framtida inriktning där vi kan utveckla ett tätare samarbete mellan forskare och praktiker kommer att bidra till att uppnå energimålen Det är nog en nödvändighet och det kommer säkert att vara roligt för alla inblandade. Jonas Hagetoft Sveriges Kommuner och Landsting 14

15 Alumner Anders Hansson Antagen 2003, Linköpings universitet, Forskarassistent Tema T, LiU. Jag studerar forskning om geoengineering (GE), en storskalig och medveten manipulering av klimatet för att återbalansera temperaturen i händelse av en skenande växthuseffekt. Jag hade aldrig tidigare kommit i kontakt med ämnet GE, och skulle aldrig ha kommit på idén utan diskussionerna i tvärprojektet. Jag har också fått ett ovärderligt kontaktnät och självförtroende att även skriva om tekniska frågor. Erik A. Hektor Antagen 2003, Chalmers, Senior Researcher på Det Norske Veritas I mina arbetsuppgifter ingår att bygga upp kunskap om energisystem inom till exempel biodrivmedel och koldioxidavskiljning. Den tvärvetenskapliga erfarenhet jag fått genom Program Energisystem har bidragit till att jag har fått jobba med flera spännande projekt i gränslandet mellan teknik /innovation/ekonomi/politik Kristina Holmgren Antagen 1999, Linköpings universitet, Handläggare, Energimyndigheten Jag har haft stor nytta bland annat av den breda energikompetens och systemanalysperspektivet som doktorandutbildningen medförde. Det jag främst kommer att tänka på från utbildningen är annars hur givande och utvecklande det var med utbytet mellan olika forskningsområden. Robert Hrelja Antagen 2001, Linköpings universitet, Forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Jag arbetar i flera projekt om hållbara transportsystem, t.ex. om varför beslut och planering på lokal nivå ofta leder bort från mål om hållbara städer och transportsystem eller hur organisationen av kollektivtrafiken påverkar kollektivtrafikens utveckling. Utbildningen har hjälpt mig både med jobb och forskningsfinansiering. 15

16 Alumner Handläggare med breda perspektiv En tvärvetenskaplig ambition och en bred kunskap om energisystem har varit viktig i framförallt arbetet utanför akademin, säger Maria Alm som är samhällsvetare och arbetar som handläggare på Energimyndigheten. När man tittar på till exempel energianvändning i bebyggelse är det viktigt att få med ett mänskligt perspektiv och undersöka vad som händer när ny teknik kommer till användning, säger Maria Alm. Birgitta Weibull Den tvärvetenskapliga doktorandutbildningen i Energisystem har gett henne en grundförståelse för system av olika slag och förmåga att sätta sig in även i frågor som hon själv inte håller på med. Men den har också gett en känsla för vad hon inte kan, en förmåga som Maria Alm menar är minst lika viktig. Jag har haft glädje av att snabbt kunna identifiera mitt eget område och veta hur långt det sträcker sig. Samtidigt är jag nyfiken på det som ligger utanför mitt område och ser olika synsätt som en bra utgångspunkt för dialog med andra människor, säger Maria Alm. HON MINNS DE GIVANDE diskussionerna på forskarskolan där olika perspektiv möttes. Vid något tillfälle i början av doktorandstudierna lyste skillnaden mellan ingenjörer och samhällsvetare igenom. Alla läste litteraturen med lika stor noggrannhet, men ingenjörerna var mer inriktade på att hitta lösningar medan samhällsvetarna var mer inriktade på att granska texten kritiskt och kanske formulera nya frågeställningar, säger Maria Alm. Hon menar att det kan vara en utmaning för samhällsvetare som vill spela en roll i offentlig, övergripande verksamhet att kunna omvandla den kritiska granskningen till ett mer policyinriktat perspektiv. MARIA ALM ÄR INTRESSERAD av frågor relaterade till omställningen av energisystemet. Hon kom till Energimyndigheten 2008 och arbetade i tre år på Analysavdelningens enhet för policyanalys. Sedan ett år tillbaka är hon på Teknikavdelningens enhet för användning. På Energimyndigheten arbetar människor med olika kompetenser och bakgrund. Hon menar att det finns en respekt för och nyfikenhet på varandras perspektiv som ofta leder till konstruktiva samtal och resultat. Som handläggare arbetar hon med bland annat användningsrelaterade frågor kopplade till byggsektorn på nationell och internationell nivå. Maria Alm, antagen 1997, Linköpings universitet 16

17 Alumner Martin Hultman Antagen 2003, Linköpings universitet, Forskare Umeå universitet Doktorandutbildningen har format min karriär på många olika vis. Kursutbudet och tvärprojektet gav kunskaper som jag bär med mig hela livet, jag träffade människor jag respekterar och tycker om och fick ett brett kontaktnät att arbeta med. Jag har nästan daglig kontakt med alumnerna, både som vänner och kollegor. Charlotta Isaksson Antagen 2001, Linköpings universitet, universitetslektor Högskolan Väst Energiinriktningen gav mig ett miljöperspektiv på sociologin, vilket har bidragit till min nuvarande tjänst. Tvärprojektet under utbildningen gav en större insikt om olika sätt att lösa problem och undersöka fenomen. Tillsammans med alumner har jag också kunnat diskutera ansökningar och artiklar. Pontus Johnson Antagen 1997, KTH, Professor industriella informations- och styrsystem KTH Utan doktorandutbildningen hade jag förstås inte kunnat göra akademisk karriär. Jag uppskattade också mötet med samhällsvetarna. Särskilt minns jag en forskningsfilosofikurs som fick mig att förstå att det faktiskt fanns ganska rimliga människor som tyckte att verkligheten är en social konstruktion. Andreas Jonsson Antagen 2003, Uppsala universitet, Projektledare Uppsalahem Doktorandutbildningen har vidgat mina vyer och fått mig att inse att det finns fler infallsvinklar än de rent tekniska. Karriärmässigt är jag övertygad om att en doktorstitel är en bra investering på lång sikt. Alumnerna fungerar som ett naturligt nätverk, det är mycket värdefullt för mig och en källa för att kunna hämta in ny kunskap. 17

18 Alumner Johanna Jönsson Antagen 2006, Chalmers, Forskare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, avd Energiteknik Arbetar med forskning och uppdrag främst inom området omställning av kemiindustrin för användning av grön råvara. Både forskningen och uppdragen är av tvärvetenskaplig/ mångvetenskaplig karaktär och utbildningen har gett mig ett bra nätverk samt förmågan att förstå och hantera komplexa problem. Ann-Sofie Kall Antagen 2006, Linköpings universitet, Post doc, Senter for teknologi, innovasjon og kultur, universitetet i Oslo Jag jobbar med ett forskningsprojekt som handlar om hanteringen av kärnavfall i Europa och i Sverige. Mitt fokus ligger på vetenskapliga kontroverser och relationen mellan teknik och politik. Vetskapen att det finns många kompetenta personer som jag kan ringa och fråga när mina egna kunskaper brister är betydelsefull. Magnus Karlsson Antagen 1997, Linköpings universitet, universitetslektor, docent LiU Sågningen av min första text i en av kurserna fick mig att inse behovet av tydlighet i allt forskningsarbete. I princip har jag kontakt med alla alumner genom kurser som jag håller i inom Program Energisystem och inom grundutbildningen men även i projekt gentemot energimyndigheten och övriga forskningsfinansiärer. Mårten Lind Antagen 2003, KTH, konsult U&We Doktorandutbildningen är fundamental för det jag gör idag. Jag har glädjen att stödja företag/organisationer som vill påskynda en omställning i samhället, genom att utveckla hållbara affärsmodeller som inkluderar utsläppsreduktion, spridning av tekniska lösningar, förstärkning av ekosystem och reducerad fattigdom. 18

19 Söker utmaningar i norr Alumner Tobias Boström gillar utmaningar, som nyexaminerad doktor inom Program Energisystem på Uppsala universitet fick han jobb direkt i Narvik, som forskningsledare inom förnybar energi. Det är helt fantastiskt häruppe, säger han. Och han har fått utmaningar. Det är sex år sedan Tobias Boström med en färsk doktorsexamen i bagaget sökte jobb på det norska forskningsinstitutet Norut, med placering i Narvik. Jag hade ingen tanke på att flytta till Narvik under utbildningstiden, men fann en intressant annons som forskningsledare för förnybar energi. Jag hade väl inte så stora förhoppningar, men jag fick jobbet och trivs mycket bra här uppe. Här finns utmaningar både på jobbet och fritiden med fantastiska möjligheter för exempelvis skidåkning och bergsklättring. Även jobbet blev en riktig utmaning då han fick i uppgift att bygga upp en helt ny forskargrupp på institutet. Vi var tre som jobbade med förnybar energi när jag kom hit och det gick så bra att vi var 12 personer I FÖRSTA HAND FORSKAR TOBIAS BOSTRÖMS grupp om solel, från produktionen av själva kislet som används i solcellerna till de stora solcellssystemen. Helt nyligen flyttades dock den norska tillverkningen av solceller till Asien, och med den försvann stora delar av forskningsanslagen. Vi har ingen inhemsk tillverkare längre, något som gjort att vi förlorat projekt för miljoner. En rejäl utmaning med andra ord. Värst var det kanske att tvingas minska personalstyrkan, nu är de nio i gruppen, men också att rikta om verksamheten och hitta finansiering från annat håll. Ungefär 80 procent av vår forskning har gällt solceller, men om några år tror jag att den andelen minskat till procent. Resterande handlar troligtvis om näraliggande system, som kombinationer av sol och andra typer av förnybar energi, som vind och vatten. Ett annat viktigt område är lagring av förnybar energi, säger han. Tobias Boströms doktorsavhandling handlade om en ny typ av solabsorbator för solfångare som patenterades och kommersialiseras av ett svenskt företag. Stor behållning fick han också av tvärprojektet som blev mycket uppmärksammat. Vi studerade passivhusen i Lindås park i Göteborg, ett riktigt tvärvetenskapligt projekt mellan fyra tekniker och två samhällsvetare. Ett verkligt bra projekt som tydligt visade hur viktigt det är att både tekniken, förståelsen av tekniken och kommunikationen mellan människor fungerar. DE TVÄRVETENSKAPLIGA INSIKTERNA har också fått honom att ta kontakt med och etablera samarbete med ett samhällsvetenskapligt forskningsinstitut i Bodø, Norge. Det hade jag ju inte gjort om jag inte haft den här utbildningen. Trots att hans arbetsplats ligger långt från kolleger och gamla vänner i Uppsala håller Tobias Boström kontakten med flera av programmets alumner. Främst dem i min egen årgång. Jag använder mitt kontaktnät för att hitta den information och de kunskaper vi behöver, jag har även kontakt med Ewa Wäckelgård och flera av mina svenska kontakter har varit här på seminarier. Som forskningsledare är det naturligtvis viktigt med kontakter både inåt i organisationen och utåt mot kolleger, finansiärer andra intressenter. Forskarskolan har definitivt bättrat på min tvärvetenskapliga kompetens. Jag har fått en vana vid att prata och utbyta erfarenheter med människor från olika discipliner. Monica Westman Tobias Boström, antagen 2001, Uppsala universitet 19

20 Alumner Erik Lindfeldt Antagen 2006, KTH, Konsult ÅF För mig var tvärprojektet extra viktigt, det gav mitt doktorerande en skjuts i tvärvetenskaplig riktning vilket jag haft stor nytta av. Dessutom gav det, tillsammans med de andra Program Energisystem-kurserna, mycket energi och chansen att lära känna andra doktorander ordentligt. Kenneth Möllersten Antagen 1997, KTH, transaktionshandläggare Energimyndigheten Arbetar med internationell klimatpolitik. Utbildningen har öppnat dörrar och gett mig en gedigen kunskapsgrund att arbeta vidare på. Och inte minst självförtroende. Sammanträffandet med Michael Obersteiner på en konferens i Cambridge betydde mycket. Våra gemensamma publikationer har citerats flitigt av bl.a. IPCC. Mikael Ottosson Antagen 2006, Linköpings universitet, lektor i företagsekonomi, LiU Jag har fått en bredare förståelse för olika frågors komplexitet och har haft ett mycket fruktbart samarbete med Patrik Thollander, som resulterat i flera publicerade artiklar och många nya intressanta insikter. Forskarskolan har gett mig ett stort och vitalt nätverk och man kan alltid ringa en alumn om man vill få en fördjupad bild av en fråga inom energiområdet. Jenny Palm Antagen 1997, Linköpings universitet, Professor Tema T, LiU Program Energisystem har varit helt avgörande för min karriär. Mest har tvärprojektet betytt eftersom tvärvetenskapen bäst kom till uttryck där. Jag har också haft kontakt med de flesta i alumninätverket, i olika sammanhang. 20

21 Alumner Mari-Louise Persson Antagen 2001, Uppsala universitet, Energi- och klimatrådgivare, Uppsala kommun Doktorandutbildningen har framför allt gett mig förståelse för andra fackområden och lärt mig att kritiskt granska forskningsresultat. Dessutom gav den mycket erfarenhet av projektledning och ett brett kontaktnät. Tvärprojektet var också en ögonöppnare för hur stor betydelse brukarna har för att tekniken ska fungera. Patrik Rohdin Antagen 2003, Linköpings universitet, konsult Sweco Systems Forskarskolan gav en stor bredd och en god bas inom energiområdet i Sverige. Viktig för mig var exempelvis kursen Energisystem Baskurs. Möte med så många perspektiv och personer inom energiområdet var en verklig ögonöppnare när det gäller energisystemets komplexitet. I min yrkesroll idag har jag kontakt med flertalet av alumnerna. Björn Rolfsman Antagen 1997, Linköpings universitet, Energikonsult på ÅF Infrastructure AB Förutom spetskompetens, så har utbildningen också gett en enormt vid kunskap inom energiområdet. Detta gör det mycket enklare att ta sig an utmanande arbetsuppgifter och vidareutvecklas inom energiområdet. Viktig är också insikten om fördelarna med ett vetenskapligt sätt att se på sin omvärld eller ett speciellt problem. Jörgen Sjödin Antagen 1997, Linköpings universitet, Handläggare Energimyndigheten Arbetar med forskningsfinansiering och forskningsstrategier inom byggrelaterad energiforskning. Jag hade tyvärr svårt att få jobb efter disputationen, men fick till slut jobb på Regeringskansliet något som öppnade flera dörrar. Jag har kontakt med flera alumner både inom och utanför Energimyndigheten. 21

22 Alumner Maria styr Dalarnas gröna utveckling När Dalarna ska bli grönt, har Maria Saxe en nyckelroll. Med en doktorsgrad från Program Energisystem i bakfickan har hon återvänt till barndomsstaden Falun som energi- och klimatstrateg vid länsstyrelsen. Dalarna är utpekat av regeringen som ett av tre pilotlän för grön utveckling. När detta skrivs i september 2012 är hon fullt upptagen med att fästa länets strategi på papper. Vi har en stor andel processindustri med hög energiförbrukning. Men i stället för att utmåla industrin som miljöbov jobbar vi med samverkan på frivillig basis. Ska man då tvingas strypa sin viktigaste näring? Nej, en grundbult i strategin är att den energi som går åt för att tillverka stål och papper inte enbart kan belasta den producerande regionen. Även användarna måste ta sin del. Energiförbrukningen liksom CO 2 -utsläppen måste ses i ett globalt perspektiv, anser Maria Saxe. Med en examen i teknisk fysik jobbade hon några år som mjukvaruutvecklare innan hon insåg att energi och miljö var hennes rätta kostym. I gymnasiet hade jag läst ett biologiprogram, varit ute i skogen och mätt träd, tagit prover i sjöar och tittat på fåglar. foto: Johanna Flood, Länsstyrelsen Dalarna MARIA FICK UPP ÖGONEN för Program Energisystem och antogs till en doktorandtjänst på KTH med inriktning på bränsleceller i stadsbussar och uppvärmning. Slutsatserna pekar på att tekniken är väldigt bra, men förknippad med många problem. När jag började var inställningen till bränsleceller mycket positiv. Nu har de blivit opoppis, men det kommer nog att svänga igen, säger Maria Saxe. Efter disputationen 2008 fick Maria jobb som konsult på ÅF i Stockholm: marknadsanalyser och syntesrapporter på energiområdet. 1 april (sant) 2012 slöt hon cirkeln och tog flyttlasset till världsarvsstaden med sin koppar, rödfärg, korv och ättika. Rätt plats i livet, tycker hon. Åren som doktorand vid Program Energisystem har varit till stor nytta. Jag har fått en väldigt bra insikt i energisystemet, och det tvärvetenskapliga perspektivet har man med sig i allt man gör. Men det krävdes många diskussioner och egna reflektioner för att få till ett bra samarbete. Det var en arbetsam process men mycket lärorik. En av de största skillnaderna jag upplevde var att många samhällsvetare är så noggranna med språket och ordens betydelse, något som vi tekniker ofta slarvar med. Åke Hjelm 22 Maria Saxe, antagen 2003, KTH

23 Alumner Inger-Lise Svensson Antagen 2006, Linköpings universitet, Miljöutredare Göteborgs stad. Jag ju precis börjat arbeta efter disputationen, men mina kunskaper från utbildningen har redan varit användbara. Kurserna vi läste i början var väldigt givande. Inte bara för innehållets skull, vi lärde också känna de andra doktoranderna i programmet och det gav väldigt mycket. Jag har också fortsatt kontakt med dem i min egen årskull. Patrik Thollander Antagen 2003, Linköpings universitet, Forskarassistent LiU. Stor betydelse fick min första artikel som blev accepterad jag kommer aldrig att glömma det. Artikeln skickades till Applied Energy bara drygt 6 månader efter jag börjat och den blev accepterad med minor revision. Den starten på forskarutbildningen gjorde att jag kunde behålla ett lugn och inte jaga efter publikationer. Louise Trygg Antagen 2001, Linköpings universitet, universitetslektor, docent LiU Alla de doktorandmöten inom utbildningen har varit viktiga där artiklar, forskningsfrågor och systemaspekter har diskuterats utifrån ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Att hålla kontakten är väldigt viktigt, det ger mig ett värdefullt bidrag till min forskning men också för att hålla kontakten med de vänner utbildningen gett mig. Bertil Wahlund Antagen 1997, KTH, Programansvarig Elforsk Generalistkompetensen har varit viktig vid jobbyten insikten om bredare frågor och om samspelet med samhället. Det var också intressant och nyttigt att komma i kontakt med forskare från andra discipliner och få en förståelse för att ett ord eller begrepp kan tolkas väldigt olika beroende vem man är och vilken bakgrund man har. 23

24 Alumner Anna Werner Antagen 2001, Uppsala universitet, Teknikkonsult på ÅF-Infrastructure AB Filosofikursen var fantastisk. Den handlade om inställningen till vetenskap och vad vetenskap är. Den fick mig att tänka. Det som annars gav mig mest på Program Energisystem var diskussionerna med de andra doktoranderna. Stort tack dem som la schemana så att det alltid fanns tid till diskussion. Så borde all utbildning bedrivas! Joakim Widen Antagen 2006, Uppsala universitet, Forskarassistent UU. Program Energisystem har varit avgörande för min karriär, doktorandutbildningens kvalitet övertygad mig om att det var forskning jag ville fortsätta med. Nyttan med alumner hos myndigheter, industri och forskningsfinansiärer är att de känner till programmet och vet att vi gör viktiga och bra saker, vilket underlättar samarbeten. Anna Vidlund Antagen 2001, KTH, chef Strategi och analys, Fortum Flyttar i höst (2012) till Delhi i Indien där Fortum håller på att etablera verksamhet. Mitt arbetsområde har hittills spänt över energisystemmodellering, långsiktig affärsplanering marknadsanalys, investeringsanalys och ledarskap. Utbildningen har betytt mycket eftersom jag sannolikt inte fått jobbet på Fortum utan den. Elisabeth Wetterlund Antagen 2006, Linköpings universitet, Post doc LiU. Under arbetet med tvärprojektet var vi fem i gruppen på ett skrivarinternat på en avlägsen ö. Vädret var gråmulet så vi fick mycket gjort. På kvällarna lagade vi mat och spelade spel. Socialt band det oss samman på ett sätt som var viktigt för fortsatt samarbete. Jag arbetar nu också i ett projekt tillsammans med att par alumner. 24

25 Alumner Karin Pettersson fann utmaningarna på Chalmers Att forska fanns inte på min karta, inte någon gång under utbildningstiden här på Chalmers, säger Karin Pettersson, relativt nybliven doktor på avdelningen Värmeteknik och maskinlära och nu anställd som post doc. Ändå är det just forskare hon blivit. Jag har gjort ett aktivt val att vara kvar i den här världen, jag är intresserad av den forskning vi bedriver, det är en trevlig atmosfär på avdelningen och jag uppskattar flexibiliteten i arbetet säger hon. Forskningen är kul, men också att undervisa - den pedagogiska delen. Till avdelningen Värmeteknik och maskinlära kom hon sista året av civilingenjörsstudierna i kemiteknik. Professor Simon Harvey erbjöd henne att göra examensjobb på avdelningen, som också innebar ett samarbete med Göteborg Energi. När väl det var klart och examen bärgad utannonserades den femte omgången doktorander till forskarskolan Program Energisystem. Simon Harvey uppmuntrade mig att söka. Och snart var hon fast i det som skulle bli ämnet för hennes avhandling: ekonomiska och miljömässiga villkor för bioraffinaderier baserade på svartlutsförgasning där svartluten är en biprodukt vid produktionen av kemisk pappersmassa. EN AV AVHANDLINGENS ARTIKLAR är ett samarbete med programkollegorna Elisabeth Wetterlund, Energisystem i Linköping och Mimmi Magnusson, Energiprocesser, KTH. Elisabeth och jag driver fortfarande gemensamma projekt, hon har kortnummer 1 på min telefon, berättar Karin Pettersson. Forskningen på avdelningen är annars fokuserad på värmeutbytet mellan olika processer. Energianvändningen kan effektiviseras rejält i exempelvis massa och pappersindustrin om värmeöverskottet från en process utnyttjas i en annan där det är underskott. Men de senaste åren har vi tittat allt mer på bioraffinaderier, där man omvandlar biomassa till drivmedel, kemikalier eller material, och hur raffinaderierna kan integreras ibland annat massa- och pappersbruk, berättar Karin Pettersson. På avdelningen finns hela bredden, kunskaper på flera systemnivåer, från de kollegor som arbetar med rena experiment, via andra som simulerar och modellerar värmeöverföringssystem, till de forskare som ingår i Program Energisystem. Tack vare kurserna, bland annat i vetenskapsteori, har vi ett bredare perspektiv än det rent tekniska, allt är inte kvantifierbart. En process som leder fram till ett beslut innehåller ju en mängd olika aspekter, inte bara de tekniska och ekonomiska. Jag tror att vi som fått vår doktorandutbildning i programmet är mer öppna för andra sätt att tänka, är öppna för samarbeten och kanske också har lättare att möta praktiker i industrin, säger hon. Monica Westman Karin Pettersson, antagen 2006, Chalmers 25

26 Alumner Konsultjobb liknar forskning Det finns många likheter mellan att jobba på universitetet och som konsult, säger Fredrik Karlsson, just nu föräldraledig med Julius, 9 månader, annars verksam som konsult på Sweco med specialitet att energieffektivisera hus, i synnerhet sjukhus. Vi arbetar med det stora bygget av nya Karolinska. Tekniken att bygga energieffektivt finns, men det finns en hel del hinder; ekonomiska och juridiska och ibland också rena tyckanden. Ur energiperspektiv kommer det därför inte att bli perfekt. När man måste jämka mellan olika krav är det inte alltid energin som drar det längsta strået, säger han. Ett litet exempel är att det ur ett samhällsperspektiv hade blivit effektivast att använda fjärrvärme, men av någon anledning gillar inte beställaren fjärrvärmeleverantören. Alltså blir det ingen fjärrvärme. Nya Karolinska kommer att bli ett bra studieobjekt för nya doktorander i forskarskolan som får ta reda på hur det kunde bli så här, säger han med ett leende. Det här är ett lärprojekt för alla inblandade. Själv arbetar han mest med inneklimatet, förutom de månader han är hemma med niomånaders solstrålen Julius. Inomhusklimat handlar inte bara om ventilationsanläggningar utan också om hur människor upplever klimatet inomhus. Forskarskolan har nog lärt mig förstå bredden och bli mer empatisk, säger han. ATT HELA TIDEN STÖTAS OCH BLÖTAS tillsammans med såväl andra tekniker som samhällsvetare har gett en större öppenhet för andra sätt att tänka, anser han. Fredrik Karlsson var en av de sex doktorander som arbetade med det stora tvärprojektet kring passivhusen i Lindås. (se även intervjun med Tobias Boström) Jag satte samman rapporten och bara det innebar en hel del frustration, våra perspektiv krockade. Som tekniker vill man gå mer direkt på resultaten, medan samhällsvetarna vill diskutera metoder och vara mer eftertänksamma. Men det gav verkligt bra lärdomar. Det han också trycker på är den stora nytta han har av sitt kontaktnät, även det ett resultat av utbildningen. HAN HALKADE IN I FORSKARSKOLAN på ett bananskal, säger han själv. Men erkänner också att han lockats av en annons om forskarskolan redan när han pluggade tredje året på civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik och elektroteknik med miljöinriktning. När utlysningen därför återkom två år senare var han snabb att söka. Jag hade nog egentligen tänkt mig att jobba i industrin, helst på ABB Corporate Research och visste att det var bra att vara disputerad. Jag ville väl hjälpa industrin och rädda världen, som så många andra som läser till civilingenjör, säger han. EFTER DISPUTATIONEN STANNADE HAN KVAR i forskarvärlden, fick en tjänst som forskarassistent på avdelningen för Energisystem och drev bland annat ett projekt som handlade om energieffektivisering av sjukhus, i samarbete med högskolan i Gävle. Men efter ett par år ville jag göra något annat och komma närmare Norrköping och familjen. Jag sökte jobbet på Sweco och jag var anställd redan när jag kom från första intervjun. Likheterna med universitetsvärlden då? Vi arbetar i kortare projekt nu, men annars handlar konsultjobbet om att träffa människor, ta tag i och analysera nya projekt, vara pedagogisk och man får nya utmaningar hela tiden. Det jag kan sakna är undervisningen, kontakten med studenterna, och kanske mer tid för reflektion och eftertanke. Hur gick det med ambitionen att rädda världen? Ja, hur gick det med den? Jo, jag jobbar ju mot industrin också och även det är väldigt roligt. Monica Westman Fredrik Karlsson, antagen 2001, Linköpings universitet 26

27 Spännande uppgifter kräver doktorsexamen Alumner Energifrågan rymmer det han brinner för: Ekonomi, handelspolitik, teknisk utveckling och samspelet människa-teknik. Men vägen till forskarskolan Energisystem var inte självklar för Rurik Holmberg. Han disputerade i Energisystem 2008 och fick jobb året efter på Energimyndigheten. Idag arbetar han med policyanalyser där. Rurik Holmberg tog sin grundexamen i nationalekonomi vid Åbo akademi 1994, Han började arbeta med internationella frågor, bland annat vid EU-kommissionen. Under en period var han stationerad i Prag och var med och förhandlade om Tjeckiens inträde i EU. Han fick på nära håll följa öststaternas omvandling, från centraliserade planekonomier till liberala marknadsstater. Men en insikt växte hos mig, att för att få de riktigt spännande arbetsuppgifterna så borde jag ha en doktorsexamen, säger han. Inte för att göra karriär, det var jag inte så intresserad av, men för att få ett större förtroende att göra egna analyser och dra slutsatser. Han spanade in Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet blev han antagen som doktorand och fick göra sitt doktorandprojekt inom Energisystem. Här knöts trådarna samman, säger han, till det jag hållit på med: ekonomi, Östeuropa, teknologisk omvandling. HANS AVHANDLING, Survival of the unfit handlar om den estniska oljeskifferindustrin. Estland har en helt unik energisektor med sitt stora beroende av oljeskiffer. Den står för 90 procent av deras elproduktion. Det är en tekniskt besvärlig och fruktansvärt miljöskadlig teknik som omvärlden under långa perioder förkastat. I den här delen av Estland är berggrunden indränkt i olja. Herdarna som betade sina hjordar här förr var vana vid att kunna elda med sten. De bröt bara loss några block och tände en eld med dem! I sin avhandling undersöker han hur denna teknologi kunnat överleva, och utvecklas, under så skiftande perioder: nationalismen på 1930-talet, nazismen, sovjetstyret och numera en utvecklad marknadsekonomi. Det handlar inte bara om att utvinna olja, utan också en hel rad kemiska ämnen som gett grund till en kemisk industri. En kombination av flexibilitet, anpassningsförmåga och uthållighet har hållit liv i oljeskifferindustrin, konstaterar han. Och idag sprider sig tekniken. SEDAN ETT PAR ÅR ARBETAR HAN nu på Energimyndigheten. Min blivande chef frågade mig, på anställningsintervjun, om jag skulle kunna hålla ett föredrag om energieffektivisering, berättar han, och jag svarade ett ärligt nej på den frågan. Han fick jobbet och ett av de första uppdragen var att hålla ett föredrag för IEA, i Paris, om energieffektivisering i Sverige! Det var lite svettigt, minns han... men gick bra. Nu jobbar han med hur EUs nyligen antagna direktiv om energieffektivisering ska omsättas i praktiken. Han är optimist. Svensk industri ligger långt framme och är bra på energieffektivisering. Marknaden för energieffektiva produkter blir bara bättre, och det har vi glädje av. Anika Agebjörn Rurik Holmberg, antagen 2003, Linköpings universitet 27

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv

Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN

Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN Ekosystemteknik specialisering Energisystem MARS 2015, KERSTIN SERNHED, PER SVENNINGSSON, MARCUS THERN, CHARLOTTE MALMGREN Energisystem översikt 2015-2016 Valfria kurser översikt 2015-2016 Energisystem

Läs mer

Att forska på tvären - Erfarenheter från 10 år av tvärvetenskap inom forskarskolan Program Energisystem

Att forska på tvären - Erfarenheter från 10 år av tvärvetenskap inom forskarskolan Program Energisystem Att forska på tvären - Erfarenheter från 10 år av tvärvetenskap inom forskarskolan Program Energisystem Arbetsnotat Nr 39 Red. Jenny Palm, Tema T, LiU Magnus Karlsson, Energisystem, IEI, LiU Jenny Palm,

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistik,

Läs mer

Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad. För dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö, planering eller samhällsbyggnad

Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad. För dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö, planering eller samhällsbyggnad Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad För dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö, planering eller samhällsbyggnad Ska du till hösten läsa sista året på en utbildning inom miljö-,

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen Allmän studieplan för doktorsexamen i vetenskapsteori Dnr: U 2013/767 Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 19 december 2013. Studieplanen kompletteras

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU. Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet Kraftsamling inom Hållbar utveckling på LiU Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Linköpings Universitet 1 Utbildning Tekniska fakulteten Civilingenjör Energi-miljö-management Masterprogram Energy

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

MAJ 2014, CHARLOTTE MALMGREN, PER SVENNINGSSON. Framtida jobb? Arbetsgivare i Sverige och utomlands

MAJ 2014, CHARLOTTE MALMGREN, PER SVENNINGSSON. Framtida jobb? Arbetsgivare i Sverige och utomlands Ekosystemteknik specialisering Energisystem MAJ 2014, CHARLOTTE MALMGREN, PER SVENNINGSSON Framtida jobb? Arbetsgivare i Sverige och utomlands Hållbar utveckling Väst (f.d. Energiråd Väst) Chalmers, LU:

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska

Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska = Allmän studieplan för doktorsexamen i japanska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 12 november 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap 2007-09-28 Dnr G 213 1227/07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

09:15 Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency

09:15 Policy options för a clean energy future - the international experience Dr Ute Collier Senior Program Leader, International Energy Agency 27 november kl. 9.00-15.30, Folkets hus, Stockholm Fördjupningsseminarium 1 Styrmedel för framtidens energisystem Ett heldagsseminarium som syftar till att fördjupa problemställningar som framkommit under

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola 1 (12) Dnr. MDH 3.1.2-265/14 Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet från och med 2014-09-11 samt för doktorander

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

HANDLEDARKOLLEGIET. Processen - antagning av doktorander till disputation

HANDLEDARKOLLEGIET. Processen - antagning av doktorander till disputation HANDLEDARKOLLEGIET Processen - antagning av doktorander till disputation Forskarutbildning på OD 47 doktorander (27 män, 20 kvinnor) 6 licentiander (1 man, 5 kvinnor) 13 med grundutbildning utanför Sverige

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014

Ett energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014 Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem 15 januari 2014 Program 15.00 17.15 Välkommen Björn O. Nilsson, vd IVA Introduktion Lars Bergman, ordförande, Ett energieffektivt samhälle Smarta energisystem,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-356-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse zzzz-zz-zz. Utbildningen omfattar

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Rundabordssamtal om vätgas. IVA 15:e februari 2007

Rundabordssamtal om vätgas. IVA 15:e februari 2007 Rundabordssamtal om vätgas IVA 15:e februari 2007 Deltagare Universitet/högskola Per Alvfors, KTH Peter Lindblad, Uppsala Universitet Dag Noréus, Stockholms Universitet Bengt Steen, Chalmers Lars Stenmark,

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation

En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation Hadi Valadi Institutionen Medicin, Avd. Reumatologi och Inflammationsforskning, Göteborgs Universitet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI

Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet BIOLOGI Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Dokumentnamn Allmän studieplan för forskarutbildning i ämnet Biologi Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen är utfärdad den 16 mars 2010 (dnr CF 62-642/2008). 1 Den har senast ändrats den 11

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik (Doctoral studies in Law) 1 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid fakulteten

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se

Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Centre for Environmental and Resource Economics www.cere.se Varför CERE? Miljö- och naturresursekonomi har av både Umeå Universitet och SLU utvalts som strategiska forskningsområden Två separata, men sammanlänkade,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I BIOKEMISK PROCESSTEKNIK TFN-ordförande 2014-04-24 Ämnet bytte namn 2014-03-25 (re-beslut 77-14) från Biokemisk och kemisk processteknik till Biokemisk

Läs mer

2. Behörighet och förkunskapskrav

2. Behörighet och förkunskapskrav Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogiskt arbete Inriktningar: naturvetenskap, matematik eller teknik. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett kunnande inom och en

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I REDOVISNING OCH STYRNING. Filosofiska fakultetsnämnden 2007-10-23

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I REDOVISNING OCH STYRNING. Filosofiska fakultetsnämnden 2007-10-23 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I REDOVISNING OCH STYRNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-10-23 1 Ämnesområde I ämnet ingår redovisning, finansiering, investering, kostnads- och intäktsanalys,

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien IFG ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Mer än 45 år av ledarskapsutveckling ifg består av 15 exklusivt utvalda medlemmar, alla rekommenderade av IVAs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom området biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom området biblioteks- och informationsvetenskap HÖGSKOLAN I BORÅS Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan 2014-05-27 Dnr 962-10-63 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom området biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/811 Allmän studieplan för licentiatexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Kulturgeografi inom ramen för forskarskolan i Regionalt samhällsbyggande

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Kulturgeografi inom ramen för forskarskolan i Regionalt samhällsbyggande Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Kulturgeografi inom ramen för forskarskolan i Regionalt samhällsbyggande (Doctoral Studies in Human Geography for

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK TFN-ordförande 2015-01-29 1 Ämnesområde Träteknik omfattar tvärvetenskaplig forskning på trämaterialet och industriella processer inom kedjan

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer