UNDERLAG INFÖR SAMRÅD November 2008

Transkript

1 UNDERLAG INFÖR SAMRÅD November 2008 Ansökan om att bedriva vindbruk inom Svartnäs-området Göran Kindlund Vattenfall Power Consultant

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer SAMRÅDSUNDERL Författare Göran Kindlund, Vattenfall Power Consultant Uppdragsnamn Ansökan om att bedriva vindbruk inom Svartnäsområdet Beställare Bergvik Skog AB Granskad av Bengt Göransson Godkänd av Peter Svantesson Delgivning Antal sidor Antal bilagor 16 5 UNDERLAG INFÖR SAMRÅD November 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ÄRENDET Bakgrund Frågan om betydande miljöpåverkan PLANERAD VERKSAMHET Lokalisering Alternativa lokaliseringar Teknisk beskrivning Vindkraftverk Fundamentering Parklayout Elanslutning Infrastruktur/markförhållanden OMRÅDESBESKRIVNING Fornminnen och riksintressen för kulturmiljö Fågelskydd Naturreservat, riksintressen naturvård och Natura Strandskydd Nyckelbiotoper och sumpskogar Kommunal planering Detalj- och byggplaner FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN SAMRÅDSUNDERLAG 1 (16)

3 FIGURER Figur 1: Lokalisering...5 Figur 2: Svartnäs-området...6 Figur 3: Alternativ lokalisering...7 Figur 4: Preliminär lokalisering av vindkraftverk inom Svartnäs-området...8 Figur 5: Resultat av ljudberäkning...9 Figur 6: Område utsett till riksintresse för vindbruk...11 Figur 7: Fornminnen...12 Figur 8: Naturreservat, riksintressen naturvård och Natura Figur 9: Nyckelbiotoper och sumpskogar...15 BILAGOR Kartor utvisande: Svartnäs-området Resultat av ljudberäkning Fornminnen Naturreservat, riksintressen naturvård och Natura 2000 Nyckelbiotoper och sumpskogar SAMRÅDSUNDERLAG 2 (16)

4 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: Ägarrepresentant: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: Bergvik Skog AB Peter Svantesson / peter.svantesson@bergvikskog.se Bergvik Skog AB, Fastigheter Trotzgatan 25, Falun Svartnäs B (Gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd effekt uteffekt av mer än 25 MW) B (Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter) Dalarnas län Falu kommun Ansvarig för ansökan och MKB Mottagare av handlingar: Göran Kindlund / goran.kindlund@vattenfall.com Vattenfall Power Consultant AB, Box 527, Stockholm 1 ÄRENDET Bergvik Skog AB (nedan kallat Bergvik) har för avsikt att bedriva vindbruk i ett område runt Svartnäs (nedan kallat Svartnäs-området), ca 20 km nordost om Svärdsjö. Bergvik kommer att söka tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra vindkraftverk med en installerad effekt av ca 450 MW el. Vidare kommer Bergvik att söka tillstånd till täkt inom Svartnäs-området för försörjning med naturgrus till erforderliga byggnationer. För tillstånd enligt ellagen, s k nätkoncession, kommer en särskild ansökan att göras hos Energimarknadsinspektionen. Denna ansökan måste göras av ett särskilt nätbolag, nätet kan inte ägas av den som producerar elen. Även en ansökan om nätkoncession kräver en SAMRÅDSUNDERLAG 3 (16)

5 miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken, inklusive samråd med bl a länsstyrelsen. Samråd i det ärendet kommer att hållas vid en senare tidpunkt. Vattenfall Power Consultant AB har fått i uppdrag att bistå Bergvik i tillståndsprocessen. 1.1 Bakgrund I regeringens proposition Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143) sätts målet att den förnyelsebara elproduktionen bör öka till 17 TWh per år från Regeringen bedömer att detta förutsätter en omfattande utbyggnad av Vindkraften och att utbyggnad skall ske på kommersiella grunder. I den tidigare propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143) angavs ett planeringsmål för vindkraft till 10 TWh el per år från På regeringens uppdrag tog Energimyndigheten, i slutet av 2007, fram ett nytt planeringsmål för vindkraftsutbyggnaden: 30 GWh vindkraft till år Att använda vindkraft för att producera el är dels miljövänligt och dels ett bra komplement till basen i det svenska kraftsystemet, vattenkraft och kärnkraft. År 2007 producerades ca 1,4 TWh el med vindkraft. Lite förenklat kan man säga att 1 TWh vindkraftsproducerad el kräver vindkraftverk (beroende på installerade storlekar och vindförhållanden). Utbyggnadsmålet kräver således att över 2000 vindkraftverk installeras till 2017 (och över 4000 vindkraftverk till 2020). Bergvik planerar att investera i vindkraft i ett flertal län. Nuvarande målsättning är att bygga 300 MW inom 5 år. Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Bergvik bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. 1.2 Frågan om betydande miljöpåverkan Enligt 3, och bilaga 1, förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd effekt uteffekt av mer än 25 MW alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: - Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. - Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, SAMRÅDSUNDERLAG 4 (16)

6 4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i PLANERAD VERKSAMHET Bergvik har för avsikt att bedriva vindbruk på vissa delar av sin skogsmark. Ett sådant område är det som här kallas Svartnäs (se Figur 1). Bergvik bedömer att det är praktiskt möjligt att installera ca 150 vindkraftverk med en sammanlagd installerad effekt av ca 450 MW inom Svartnäs-området. 2.1 Lokalisering Svartnäs-området är beläget nordost om Svärdsjö, och sträcker sig mellan Vintjärn i sydväst och gränsen mot Gävleborgs län i norr och öster (se Figur 1). Figur 1: Lokalisering Svartnäs ligger ungefär mitt i området, som ligger i Falu kommun och Dalarnas län. Svartnäs-området kan delas in i 8 delområden, inom vilka vindkraftverk kan uppföras (se Figur 2): Himmelsberget Spaksjöberget Mörtåsen Hynsbacken Båtpersberget Enviksberget SAMRÅDSUNDERLAG 5 (16)

7 Räkenberget Ånglarna Figur 2: Svartnäs-området För större karta, se bilaga Svartnäs-området omfattar brutto ca 500 km 2 och rymmer upp till 300 vindkraftverk. Efter att ha inventerat området med avseende på bebyggelse, befintliga vägar m m gör Bergvik bedömningen att ca 150 vindkraftverk kan etableras uppdelat på de 8 delområdena Alternativa lokaliseringar Som framgår av punkt 4 i avsnitt 1.2 ovan ska MKB:n innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga. Det finns tre huvudkrav som måste vara uppfyllda för att en plats ska kunna anses tänkbar för vindbruk: 1. Bra vindförhållanden 2. Möjlighet att ansluta till elnätet 3. Tillgång till marken. SAMRÅDSUNDERLAG 6 (16)

8 Att en plats uppfyller dessa tre huvudkrav innebär dock inte att den med automatik är lämplig. Det får inte heller förekomma risk för sådana miljöstörningar att verksamheten inte kan anses tillåtlig enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Bergvik äger 1,9 miljoner hektar produktiv skogsmark och har letat upp och utvärderat ett antal platser utifrån ovanstående kriterier. För närvarande finns ett 20-tal platser som utvärderas över hela landet. Av de platser som utvärderats finns naturligtvis även ett antal platser som av olika skäl inte anses lämpliga, och som därmed kan utgöra exempel på alternativa lokaliseringar. En alternativ placering som studerats men valts bort på grund av sämre vindförhållanden är belägen ca 8 km sydost om Lillhärdal i Härjedalens kommun, Jämtlands län (se Figur 3). Figur 3: Alternativ lokalisering 2.2 Teknisk beskrivning En översiktlig teknisk utredning har gjorts för Svartnäs-området. Utredningen omfattar framtagandet av en preliminär parklayout samt möjligheter för elnätanslutning. Även infrastruktur, såsom befintligt vägnät och markförhållanden har studerats översiktligt Vindkraftverk Typ av vindkraftverk har inte bestämts. Det finns en möjlighet att det blir olika fabrikat för olika delar av Svartnäs-området. Inriktningen är aggregat med följande grunddata: Effekt 2 3 MW Rotordiameter m Navhöjd m Totalhöjd m SAMRÅDSUNDERLAG 7 (16)

9 2.2.2 Fundamentering Det finns två olika principer för fundamentering: Bergförankring, som innebär att aggregaten förankras i berggrunden med förspända kablar i borrhål och att ett enkelt betongfundament ger en avvägd yta för tornet. Gravitationsfundament, som utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egentyngd och underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket. Vilken fundamentstyp som slutligen väljs kommer att avgöras senare i projektet och kan komma att variera från verk till verk. Marken inom Svartnäs-området domineras emellertid av moränlager, endast på enstaka ställen finns berg i dagen, så sannolikt är gravitationsfundament att föredra. Eftersom gravitationsfundament kräver förhållandevis stora mängder betong kan det bli aktuellt att etablera en betongstation i området. För det ändamålet, och för material till vägbyggnad, kommer också en eller flera täkter att etableras inom Svartnäs-området Parklayout Figur 4: Preliminär lokalisering av vindkraftverk inom Svartnäs-området SAMRÅDSUNDERLAG 8 (16)

10 I Figur 4 presenteras en preliminär parklayout för en vindkraftpark inom Svartnäs-området baserat på en anläggning bestående av 126 stycken 2 MW vindkraftverk med 90 meters rotor. Utplaceringen av verk är baserad på följande kriterier: Områdets topografi; utgångspunkten är att placera verk på höglänta områden där vindtillgången bedöms vara som bäst. Branta områden undviks. Inga verk inom nyckelbiotoper, sumpmark eller blockig mark. Tillräckligt avstånd till sjöar och vattendrag. Inga verk vid kända fornminnen Inbördes avstånd mellan verk på minst 5 rotordiametrar (rotordiametern förväntas vara i storleksordningen 90 m). I Figur 5 presenteras resultatet av en ljudberäkning som utförts för ovan redovisade layout. 35 db(a) 40 db(a) 50 db(a) Figur 5: Resultat av ljudberäkning För större karta, se bilaga SAMRÅDSUNDERLAG 9 (16)

11 2.2.4 Elanslutning Det interna nätet kan troligen utan svårighet läggas med kabel i vägar inom de olika delområdena. Eventuellt måste flera transformatorstationer med samlingspunkter byggas eftersom delområdena har stor geografisk spridning och det är frågan om stora effekter. Tre olika anslutningsalternativ till det regionala nätet kommer att utredas: 1. Genom området går en 400 kv-ledning och en anslutning till denna inom området är möjlig. Det alternativet innebär en transformatorstation med ställverk inne i området i anslutning till 400 kv-ledningen någonstans mellan Nilsmyren och Vintjärn. 2. En 2 x 220 kv-ledning går genom området ner till Hofors. Parallellt med befintlig ledningsgata byggs en ny 130 kv-ledning från parkens fördelningsstation ner till anslutningspunkten i Hofors. 3. En helt ny 130 kv-ledning från parkens fördelningsstation ner till Fortums nät med en anslutningspunkt mellan Borlänge och Falun. Även här finns möjlighet att utnyttja befintliga ledningsgator i stor utsträckning Infrastruktur/markförhållanden Terrängen är kuperad med höjdnivåer från 280 till 450 möh. Marken domineras av moränlager med täta inslag av våtmark. På enstaka ställen finns berg i dagen. Befintligt vägnät kan i stor utsträckning användas. Vägarna är i mycket bra skick och oftast raka och utan hinder. I några fall finns behov för breddning, rätning och utjämning av backkrön. Alla skogsvägar bedöms ha god bärighet. Alla allmänna vägar verkar ha bärighet BK 1. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt 5.0 m. Det finns några broar inom området som behöver åtgärdas (broräcken demonteras t ex) i samband med transporterna. Det finns gott om plats för uppläggning och mellanlager av aggregatdelar. Aggregatleverantörerna kräver en fri transporthöjd av 5,5 m, vilket innebär att normal fri höjd överskrids. Inom området eller längs vägen Gävle Svartnäs finns ingen svårare höjdbegränsning. Hamn i Gävle, alternativt Sundsvall, kan utnyttjas som inskeppningshamn. 3 OMRÅDESBESKRIVNING Svartnäs-området omfattar ca 500 kvadratkilometer av övervägande skogsmark med mindre inslag av odlingsmark. Höjdskalan är m och höjden över havet varierar från m. På området bedrivs storskaligt industriellt skogsbruk. Tall och tallhedar dominerar men där finns även blandskog med inslag av gran, björk och asp. Tallskogen är ofta upp till 20 m hög medan blandskogen i lägre partier kan gå upp till ca 30 m. Mycket stora områden består av kalhyggen med nyplantering. Marken består till mycket stor del av moränmark med täta inslag av våtmark. En del av området är utsett till riksintresse för vindkraft, se Figur 6. SAMRÅDSUNDERLAG 10 (16)

12 Figur 6: Område utsett till riksintresse för vindbruk Källa: Energimyndigheten Det finns en del bebyggelse inom Svartnäs-området. En preliminär inventering visar på ett antal platser som kan påverka vindkraftparkens layout, se Tabell 1. Tabell 1: Bebyggelse inom Svartnäsområdet Typ av bebyggelse Namn Närmaste delområde Mindre ort Vintjärn Räkenberget Hynsbacken Svartnäs Båtpersberget By Nilslarsberg Himmelsberget Spaksjöberget Båtpers Båtpersberget Lilla Björnmossen Enviksberget Enstaka boställe Råbacken Mörtåsen Vällingbäck Mörtåsen Lars-Hindersgårdana Spaksjöberget SAMRÅDSUNDERLAG 11 (16)

13 Typ av bebyggelse Namn Närmaste delområde Enstaka boställe Västra Svartnäs Himmelsberget Längfäbodarna Enviksberget Fritids/kulturbebyggelse Nysjö fäbodar Himmelsberget Spaksjön Ryssjön Svartnäs-området bedöms vara väl lämpat för vindbruk. Spaksjöberget Mörtåsen Enviksberget Hynsbacken 3.1 Fornminnen och riksintressen för kulturmiljö Den trakt där Svartnäs-området är beläget är relativt rikt på fornminnen (se Figur 7). Runt Vintjärn finns rester från gammal gruvdrift inklusive transportleder (järnvägsbank). I övrigt finns gott om gamla fäbodar/fäbodlämningar. Figur 7: Fornminnen Källa: Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen. För större karta, se bilaga SAMRÅDSUNDERLAG 12 (16)

14 Några fäbodslämningar finns inom delområdena Hynsbacken, Enviksberget och Räkenberget. Inom Båtpersberget finns också en gammal minnessten invid en skogsväg. I övrigt finns inga registrerade fornminnen eller riksintressen för kulturmiljön inom de olika delområdena. 3.2 Fågelskydd Inget av de naturskyddsområden som finns inom, eller i närheten av Svartnäs-området omfattar fågelskydd. 3.3 Naturreservat, riksintressen naturvård och Natura 2000 Det finns inga naturreservat inom Svartnäs-området. Däremot finns ett Natura 2000 område inom delområdet Himmelsberget och ett i omedelbar anslutning till delområdet Hynsbacken (Berg-Annas Berg). Utanför Svartnäs-området finns ett antal skyddade områden. Se Figur 8. Figur 8: Naturreservat, riksintressen naturvård och Natura 2000 Källa: Länsstyrelsen. För större karta, se bilaga SAMRÅDSUNDERLAG 13 (16)

15 Det finns ett riksintresse för naturvård (Nr 104, Smöret), som delvis omfattar delområdet Enviksberget. Smöret utgör en sockertoppsformig och i stort sett symmetrisk kulle som höjer sig nära 40 m över en i nordost gränsande myr. Området är skyddat p g a stora geovetenskapliga värden samt dess betydelse ur landskapsbildssynpunkt. Bevarandevärdena för Natura 2000 områdena Himmelsberget och Berg-Annas Berg, och för områdena i anslutning till Ågsjön, är knutna till den stora mängden högstubbar och lågor och den stora åldersspridningen i trädskiktet. Många av naturskogens arter som återfinns i detta område är ovanliga, hotade eller rödlistade. Sörmyren utgör ett myr-/mossområde. Omedelbart väster om Ågsjön finns ett naturreservat, som heter Mossgräsberget (är sannolikt 1 också utsett till Natura 2000 område), med samma skogliga bevarandevärden som beskrivs för områdena ovan. 3.4 Strandskydd Frågan om strandskydd regleras i miljöbalken, 7 kap Strandskydd gäller bl a vid alla sjöar, oavsett storlek, och vattendrag som ritas med dubbla streck på terrängkartan (1:50000). Inom Svartnäs-området finns några småsjöar, som omfattas av strandskyddsbestämmelserna. 3.5 Nyckelbiotoper och sumpskogar Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. Dessa skogar har egenskaper som gör att de har en nyckelroll för skogens missgynnade och hotade djur och växter (typ träd med döda grenar eller håligheter, höga stubbar etc). För att bevara sumpskogarnas naturvärden är det avgörande att vattnets flöden och beskuggningen av marken kan bibehållas. De arter som är beroende av stabila förhållanden i form av fuktighet, temperatur, ljus och vind slås annars lätt ut. Inom Svartnäs-området finns relativt många sumpskogar samt ett mindre antal nyckelbiotoper. Utanför området finns förhållandevis gott om nyckelbiotoper, de flesta utsedda av Bergvik själva enligt storskogsbruksprincipen och många sammanfallande med de Natura 2000 områden som beskrivs i kapitel 3.3. Se Figur 9. 1 Det finns upptaget som ett Natura 2000 område i Naturvårdsverkets lista men inte på länsstyrelsens kartmaterial SAMRÅDSUNDERLAG 14 (16)

16 Figur 9: Nyckelbiotoper och sumpskogar Källa: Skogsstyrelsen. För större karta, se bilaga 3.6 Kommunal planering Den gällande översiktsplanen för Falu kommun antogs den 14 mars 1991 och en revidering pågår. Därtill har kommunen startat ett arbete med en fördjupad översiktsplan för vindkraft Detalj- och byggplaner Det finns inga detalj- eller byggplaner inom Svartnäs-området SAMRÅDSUNDERLAG 15 (16)

17 4 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN I Naturvårdsverkets Branschfakta Vind på land anges följande som förutsebara miljöaspekter: Visuell påverkan Ljud Skuggor och reflexer Påverkan på mark och hydrologi Påverkan på fauna Utsläpp och avfall Haverier och driftstörningar Som framgår av den preliminära ljudberäkningen (se Figur 5) kommer ingen bebyggelse att hamna innanför 40 db(a) kurvan, möjligen med några undantag som kommer att studeras närmare. Det finns heller inga utpekade skyddsvärden inom området som indikerar att fauna, mark och hydrologi kommer att påverkas. Det finns generella diskussioner om påverkan på fågeloch fladdermushabitat men relativt lite kunskap om faktisk påverkan, i synnerhet för vindbruk i skogsmiljö. Den visuella påverkan är sannolikt den som uppmärksammas mest. I Vind på land säger Naturvårdsverket att upplevelsen av vindkraftverk är individuell och påverkas förutom av avståndet, av landskapstyp, topografi, vegetation, anläggningens utformning m.m. Rimligtvis är det färre människor som påverkas i ett glesbebyggt skogslandskap, som Svartnäs-området, än i mer bebodda jordbrukslandskap. SAMRÅDSUNDERLAG 16 (16)

18

19

20

21

22