BIOENERGINYTT. med Bioenergi i Pressen. Nr 5 / 2013 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP. 1 Inledning. Innehållsförteckning

Transkript

1 BIOENERGINYTT 1 Inledning med Bioenergi i Pressen Affärsverket svenska kraftnät bildades 1992 inför elmarknadens avreglering Verkets viktigaste uppgift, vid sidan av systemansvaret, blev att förvalta stamnätets 400 och 220 kv-ledningar med tillhörande stationer. Utbyggnadstakten var låg, vilket underströks av att det efter avregleringen inte heller tillkom någon nämnvärd ny elproduktion. Nr 5 / 2013 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Sammantaget investerade koncernen i storleksordningen Mkr under sina första tio år. Det handlade då om att bygga och bygga om trettiotalet mil ledningar och tiotalet stationer. Därefter har investeringstakten successivt ökat. Höga klimatpolitiska Tretusen företag som kan byta ut oljan ambitioner och fördjupad europeisk integration har i grunden förändrat förutsättningarna för Svenska Kraftnäts verksamhet. Den snabba utvecklingen när det gäller nätinvesteringar framgår av nedanstående graf. Den 1 januari 2015 höjs koldioxidskatten för industriföretag utanför den handlande sektorn, dvs för de företag som inte måste ha utsläppsrätter. Höjningen innebär en betydande kostnadsökning för fossila bränslen som eldningsolja, naturgas, kol och gasol. I senaste numret av tidningen Bioenergi presenteras en lista över de företag i den berörda industrin som har de största utsläppen av koldioxid, och som kommer att drabbas av den största skattehöjningen i kronor räknat. Listan i tidningen omfattar 95 företag i en rad branscher. Men totalt är det cirka tretusen industriföretag som har reducerad koldioxidskatt med dagens regler (I tidningen uppges att det handlar om 4000 företag det beror på en olycklig felsummering). Enligt tidningens beräkning har de 95 företagen en skattereduktion på 530 miljoner kronor. Det motsvarar en fossilbränsleförbrukning på cirka kubikmeter olja eller 1,9 TWh. Om allt fossilt bränsle i de här företagen skulle ersättas med Stora överskott av utsläppsrätter i industrin FORTS. s.2 4 Utsläppen av koldioxid från den svenska industrin minskade med 8,5 procent mellan 2011 och 2012, och de svenska företagen får allt större överskott av utsläppsrätter. Det gäller särskilt skogsindustrin. SID 3. Stora investeringar i kraftnätet Mkr Investeringarna i det svenska kraftnätet ökar dramatiskt under de kommande, för att ta hand om el från vindkraft, ökad kärnkraft och förbindelser till utlandet. Diagram 1. Investeringar under samt planerade för Läs mer på sid. 6. Källa: Svenska Kraftnät. Få kunder har hittills valt timavtal Få kunder har hittills utnyttjat möjligheten till timmätning. Det visar en utvärdering av de fem första månaderna med reformen som Energimarknadsinspektionen (EI) gjort. SID 4. 4/36 Innehållsförteckning Tretusen företag som kan byta ut oljan 1 Lägre CO 2 -utsläpp från industri- och energianläggningar Utsläppshandelssystemet ska minska EU:s utsläpp 2 Vetenskapsakademien tar ställning för metanol och DME från skogsråvara 3 Dieselpartiklar påverkar hjärtat 4 Få kunder har hittills valt timavtal 4 Förslag om priskontroll av fjärrvärme men med reservation 5 Utlysning: Tredje utlysningen inom Bränsleprogrammet omvandling 5 Om Bränsleprogrammet omvandling 5 Stora investeringar i stamnätet de kommande åren 6 Marknaderna 7 Kraftig tillrinning 7 Oljepris strax över 100 dollar/fat 7 Kraftigt tapp för E85 7 Pressmeddelanden 8 Remissyttranden 9 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Holländargatan 17, Stockholm Tel , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. pellets motsvarar med nära ton pellets. Här finns alltså stora möjligheter att genomföra lönsamma konverteringar till olika lösningar med biobränslen. Redan idag är pelletspriset för industrikunder betydligt lägre än oljepriset. Pellets är inte det enda alternativet. Det finns också stora möjligheter för affärer för företag som erbjuder biooljor eller fjärrvärme eller förgasning av biomassa. De företag som finns på Svebios lista är företag som fått återbetalning på sin koldioxidskatt från Skatteverket. Vid sidan av dessa företag finns också många företag som köper olja som redan fått skattereduktion via oljeleverantören, där oljeleverantören fått skattereduktionen. Hur många företag som totalt berörs av skattehöjningen finns det inga uppgifter om. Också företag i de areella näringarna har liknande återbetalning och berörs av höjningen av koldioxidskatten utanför den handlande sektorn. Lägre CO 2 -utsläpp från industri- och energianläggningar 2012 Utsläppen av koldioxid från industrier och energianläggningar inom den handlande sektorn, dvs de företag som har utsläppsrätter, minskade påtagligt mellan 2011 och Nedgången var hela 8,5 procent. Vi citerar ur pressmeddelandet från Naturvårdsverket 15 maj: Utsläppen av koldioxid från de svenska industribranscher och energibolag som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem minskade under 2012 jämfört med De rapporterade utsläppen för 2012 uppgick till kiloton koldioxid, vilket är en minskning med kiloton, eller 8,5 procent. Alla branscher förutom Mineraloljeraffinaderier och Cementklinker/kalk minskar sina utsläpp men det är framförallt två branscher som står för den största minskningen av utsläppen. Branscherna Tackjärn/stål och Förbränning, där el- och fjärrvärmeproducenter ingår, står tillsammans för en minskning på cirka kiloton koldioxid. Hur stor inverkan Handelssystemet har på utsläppsresultatet är svårt att säga, säger Anders Olsson på Naturvårdsverket. Vi kan i nuläget inte säga så mycket om orsakerna till utsläppsförändringarna för 2012 jämfört med En bidragande orsak till minskningen kan vara att den bränslebaserade elproduktionen var lägre 2012 jämfört med föregående år. En svag konjunktur och vikande exportsiffror inom stål- och järnbranschen bidrog även till minskade utsläpp. En liten del av utsläppsminskningen beror på en förändrad beräkningsmetod för utsläpp från industriprocesser den tidigare metoden gav något överskattade utsläpp och den faktiska minskningen mellan 2011 och 2012 är därför något mindre än de rapporterade utsläppen var första året som flygoperatörer behövde betala för sina utsläpp med utsläppsrätter. Utsläppen från de flygföretag som rapporterat i Sverige 2012 var kiloton koldioxid. Det är en minskning med 27 kiloton eller 0,6 procent jämfört med Utsläppshandelssystemet ska minska EU:s utsläpp EU:s utsläppshandel har som mål att de företag som omfattas ska minska sina utsläpp med totalt 21 procent till år 2020 jämfört med Utsläppen regleras med ett förbestämt utsläppstak. Enskilda anläggningars utsläpp kan öka eller minska olika år till följd av till exempel konjunkturläge, produktionsökningar eller åtgärder som minskar utsläppen. För närvarande finns det ett stort överskott av utsläppsrätter, vilket till stor del beror på en långvarig lågkonjunktur i Europa. Rapporterade utsläpp per bransch (ton koldioxid) Bransch Utsläpp 2012 Utsläpp 2011 Utsläpp jämfört med 2011 Tilldelning 2012 Skillnad tilldelning /utsläpp Förbränning* Tackjärn/stål* Mineraloljeraffinaderi Cementklinker/kalk Metallhaltig malm Papper/papp Pappersmassa Glas/glasfiber Keramiska produkter Totalt * Utsläpp från Lulekraft AB ligger under Tackjärn stål eftersom bränsle och utsläppsrätter härrör från SSAB Luleå FORTS 4 2

3 FORTS FRÅN SID 2. Överskottet leder till låga priser och riskerar att underminera systemets effektivitet på sikt. EU-kommissionen har därför som åtgärd på kort sikt föreslagit att minska utbudet av utsläppsrätter i början av perioden genom att senarelägga auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter till slutet av handelsperioden Detta stöder Sverige. Även mer långsiktiga strukturella åtgärder har börjat diskuteras, exempelvis att sänka utsläppstaket i en snabbare takt. Svebio kommentar: Vi ser av tabellen att utsläppen från de svenska företagen inom utsläppsrättshandeln dels har minskat kraftigt, dels ligger långt under den tilldelade volymen. Överskotten av utsläppsrätter är särskilt stora inom järn- och stålindustrin och inom skogsindustrin. Järn- och stålindustrins utsläpp motsvarade bara 64 procent av tilldelningen av utsläppsrätter, och för pappersmasse- och pappersindustrin var utnyttjandet bara 41 procent av tilldelningen. Skogsindustrins överskott på 59 procent av tilldelningen motsvarar utsläppsrätter. Med dagens utsläppsrättspris på 3 euro per ton innebär det att företagen kan sälja överskottet för 4,1 miljoner euro, eller cirka 35 miljoner kronor. Om utsläppsrätterna istället hade kostat 30 euro hade värdet istället varit 350 miljoner kronor. Med all sannolikhet kommer skogsindustrins utsläpp att minska ytterligare under de kommande åren. Naturvårdsverket pekar i sin kommentar på den sämre konjunkturen och minskade utsläpp från bränslebaserad elproduktion som huvudorsaker till de lägre utsläppen. Det finns också mer långsiktiga strukturella förändringar, som effektivisering i industrin och ökad användning av biobränslen. Inte minst har tilldelningen av utsläppsrätter varit alltför generös. Det gäller både i Sverige och i de flesta länder. Man har i alltför hög grad utgått från de optimistiska prognoser som branscherna själva redovisat. Följden av de stora överskotten av utsläppsrätter är låga priser. För de stora förbrukarna av fossila bränslen inom den tunga industrin och kraftföretagen innebär det att koldioxidutsläppen kan ske utan nämnvärd kostnad. Det minskar omvandlingstrycket och intresset för att investera i förnybar teknik och effektivisering. Vetenskapsakademien tar ställning för metanol och DME från skogsråvara Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott presenterade i slutet av april en kort rapport med titeln Biodrivmedel nu och i framtiden. Rapporten har författats av en grupp inom utskottet med professor Rickard Lundin som ordförande. Några dagar senare presenterades rekommendationerna från KVA i en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter. Det har i sin tur lett till åtskilliga kommentarer i annan press och på ledarsidor runtom i landet. Man kan sammanfatta slutsatserna från KVA på följande sätt: Det är dags att lämna första generationens biodrivmedel och istället satsa på biodrivmedel från vedartade råvaror. De svenska tillgångarna av biomassa från skogen täcker mer än väl behoven av råvara för biodrivmedel. Produktionen kan ökas ytterligare med intensivskogsbruk, gödsling och trädslagsbyte. Förgasning för produktion av DME och metanol är den mest effektiva vägen för att producera biodrivmedel från skogen. Eftersom elmotorn är allra bäst på att generera kinetisk energi för framdrivning av fordon bör man kombinera el och biodrivmedel i hybridfordon. Rickard Lundin uttalar sig i ett åtföljande pressmeddelande på följande: Det är inte långsiktigt hållbart att producera biodrivmedel av raps och sockerrör. De behövs för världens växande behov av mat. I anslutning till presentationen av KVA:s rapport presenterades också en rapport av EASAC, som är en gemensam organisation för de europeiska vetenskapsakademierna. Även denna rapport är mycket kritisk till biodrivmedel från grödor. Men den ifrågasätter också biodrivmedel från skogsråvara, med ett antal mycket märkliga påståenden om svårigheterna att få fram tillräckliga volymer från skogen. För kommentarer till rapporterna, se även Svebios blogg på 3

4 Dieselpartiklar påverkar hjärtat Luftföroreningar spelar stor roll för vår hälsa och för ekosystem. Det visar nya forskningsresultat om luftföroreningar och luftkvalitet. Bland annat kan man se en ökad risk för påverkan på hjärta och blodkärlen av luftföroreningar från vägtrafiken. De nya kunskaperna är viktiga för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft och har även stor betydelse för vårt internationella arbete. Forskningsprogrammet Scarp (Swedish Clean Air Research Program) handlar om hur luftföroreningar påverkar människa och natur. Till exempel visar resultaten att partiklar i dieselavgaser ger en direkt påverkan på hjärta och blodkärl och att vedrök ger upphov till inflammation. Scarps forskning visar också att luftföroreningar från vägtrafiken skadar barns luftvägar upp till skolåldern och påverkar lungfunktionen. Ekosystem påverkas också av luftföroreningar. Forskningen har visat hur kvävenedfallet påverkar växter och att det samspelar med hur vi använder marken, till exempel hur vi brukar skogen. Forskningen inom Scarp har medfört väsentligt förbättrade möjligheter att modellera bildning, omvandling och transport av partiklar i luften. Kunskapen används för att beräkna påverkan från luftföroreningar i olika länder. Resultaten viktiga för Sveriges internationella arbete Forskningsresultaten från Scarp kommer att få stor betydelse som stöd för utformningen av den politik som Sverige kommer att driva i europeiska och internationella organisationer. Problemen med luftföroreningar är internationella och kräver därför internationella lösningar. Naturvårdsverkets experter deltar i förhandlingarna inom FN:s luftvårdskonvention där flera länder i norra hemisfären samarbetar för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar. Arbete med att minska luftföroreningar som negativt påverkar hälsa och miljö pågår också inom EU. Kommissionen arbetar just nu med en omfattande översyn av luftvårdslagstiftningen och väntas till hösten komma med förslag till en ny tematisk strategi med långsiktiga mål för EU:s luftkvalitet, samt förslag till ett nytt så kallat takdirektiv med krav på skärpta utsläppsbegränsningar för flertalet föroreningar. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att ta fram underlag inför de kommande EU-förhandlingarna. Resultaten blir också viktigt i arbetet med lokala åtgärder och för att nå miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning samt Ingen övergödning. Luftvårdsforskning av hög internationell kvalitet är en förutsättning för att Sverige ska fortsätta vara en viktig aktör när det gäller luftföroreningarnas effekter på människor och miljö. Initiativet till forskningsprogrammet har tagits av Naturvårdsverket som även svarat för finansieringen. Svenska Miljöinstitutet, IVL, är koordinator för forskningsprogrammet. Rapporten heter Frisk luft i Sverige och finns på Naturvårdsverkets hemsida. (Pressmeddelande från Naturvårdsverket 13 maj) Få kunder har hittills valt timavtal Få kunder har hittills utnyttjat möjligheten till timmätning. Det visar en utvärdering av de fem första månaderna med reformen som Energimarknadsinspektionen (EI) gjort. Resultaten bör samtidigt tolkas med försiktighet eftersom det handlar om analys av en kort period direkt efter införandet av en helt ny reform. Sedan den 1 oktober 2012 har alla elkunder med säkring upp till 63 ampere möjlighet att få sin elförbrukning mätt varje timme. Syftet är att aktiva kunder ska kunna teckna avtal som förutsätter timmätning, utan att behöva stå för de merkostnader som kan uppstå. EI har regeringens uppdrag att kontinuerligt utvärdera reformen. En första delrapport har nu överlämnats till regeringen. Den bygger i huvudsak på en enkätundersökning till elhandlare och elnätsföretag. Utifrån resultatet av enkäten kan EI konstatera att i slutet av februari 2013 hade omkring kunder ett rörligt timavtal. Det motsvarar 4 procent av alla kunder med rörligt avtal. Knappt hälften av elhandlarna erbjuder rörliga timavtal, och bland de elhandlare som gör det är det endast tio som anger pris på sina webbplatser. I de flesta fall måste kunden kontakta kundtjänst för att få prisuppgifter och teckna avtal. Det låga intresset bland kunderna kan bero på att det fortfarande är svårt att hitta information om de nya avtalen. Att få kunder uppmärksammat möjligheten till timmätning kan också bero på att rörliga timavtal inte listas på vare sig Elpriskollen eller de kommersiella prisjämförelsesajterna. Det låga intresset kan även ha ett samband med att få företag erbjuder utrustning och kringtjänster som underlättar anpassningen till rörliga timavtal. Utan bra utrustning är det svårare för kunden att styra sin förbrukning. En slutrapport överlämnas till regeringen i mars (Pressmeddelande från Energimarknadsinspektionen 6 maj) MISSA INTE! ÅRETS BIOENERGIDAGAR den 5-6 november, Göteborg, PELLETS 2014 den 4-5 februari, WORLD BIOENERGY 2014 den 3-5 juni 2014, Elmia, Jönköping, 4

5 Förslag om priskontroll av fjärrvärme men med reservation Vi berättade i förra numret av Bioenerginytt om Energimarknadsinspektionens utredning om tillträde för externa värmeleverantörer till fjärrvärmenäten. EI hade också fått ett regeringsuppdrag att utreda priskontroll ( prisförändringsprövning ) för fjärrvärme, och denna utredning lämnades några dagar senare till regeringen. Utredningsuppdraget var att utforma ett sådant system, och gör också detta. Men i sammanfattningen av rapporten reserverar sig EI mot att införa ett sådant system. Så här lyder pressmeddelandet från EI, publicerat den 2 maj: Energimarknadsinspektionen (EI) föreslår i en rapport till regeringen en modell för att pröva prisförändringar på fjärrvärmemarknaden. Syftet är att öka skyddet för fjärrvärmekunder. Regeringen gav 2012 EI i uppdrag att ta fram förslag till en prisförändringsprövning och en princip för likabehandling av kunder inom samma kundkategori. Fjärrvärmemarknaden har relativt stora inlåsningseffekter och kunderna är hänvisade till en leverantör inom sitt område. Detta gör att kunderna befinner sig i en svag situation gentemot fjärrvärmeföretagen. I rapporten till regeringen beskrivs de olika alternativ till prisförändringsprövning som EI har analyserat. Det slutliga förslaget är att företagens prisökningar begränsas utifrån vad som är en rimlig kostnadsutveckling. EI föreslår en prisändringsprövning med hjälp av ett index som ska baseras på den sammanlagda kostnadsutvecklingen i branschen. Den föreslagna metoden kräver ett detaljerat regelverk för att det ska fungera i praktiken. EI har också belyst de risker som finns med ett införande av prisändringsprövning, och föreslår att regeringen överväger vilka ytterligare utredningsinsatser som bör genomföras innan beslut fattas om att eventuellt införa en prisändringsprövning. Det som står i slutet av pressmeddelandet måste uppfattas som en rekommendation från EI till regeringen att inte lägga ett förslag om priskontroll. Hela reservations -texten i rapporten lyder så här: EI bedömer att ett införande av prisförändringsprövning innehåller flera väsentliga risker för en bristande kundtrygghet som främst är kopplade till att den ingående prisnivån inte prövas. EI bedömer dock att ett alternativ där en fullständig prisreglering av prisnivån sker för både produktion och distribution inte kommer att gagna utvecklingen av fjärrvärmemarknaden. Ett sådant scenario riskerar att leda till en situation där det indirekta konkurrenstryck, som idag finns på fjärrvärmemarknaden och det eventuella konkurrenstryck som skulle kunna skapas i framtiden, helt elimineras. Erfarenheterna från regleringen av både elnäts- och gasnätsmonopolen visar dessutom att en prövning av skäliga nivåer på priserna är komplicerade och omfattande i praktiken. EI vill därför framhålla att det vore önskvärt att i första hand söka åstadkomma förbättrade konkurrensförhållanden istället för införande av en fullständig prisreglering. EI föreslår därför att regeringen överväger vilka ytterligare utredningsinsatser som bör genomföras innan ett beslut fattas om ett eventuellt införande av en prisförändringsprövning. Svebio kommentar: Man ska undvika att införa statlig priskontroll i en marknadsekonomi. Det borde vara en självklarhet, och det är bra att EI i sin rapport avråder från att införa den prisförändringsprövning som regeringen begärt förslag på. Förhoppningsvis kan vi nu slippa regelverk som innebär att en central statlig myndighet ska sätta fjärrvärmetaxan. Fjärrvärmeföretagen kan lägga mer möda på att få bättre förtroende från sina kunder, genom olika frivilliga insatser. Då slipper man reglering och lagstiftning, och klarar konkurrensen med värmepumparna. Man kan göra som Fortum i Stockholm och öppna sitt nät för småskaliga leveranser av värme, t ex från butiker med kyl- och frysdiskar eller från datahallar. Och man kan föra en öppen dialog om prissättningen. Utlysning: Tredje utlysningen inom Bränsleprogrammet omvandling Nu finns möjlighet att söka 8,5 miljoner kronor för forskning, utveckling och demonstration inom området el, värme samt mätning och karaktärisering. Sista ansökningsdag är 14 juni Programmet handlar om att främja insatser som effektiviserar och sänker kostnader i olika typer av förädlingsprocesser samt att öka kunskaperna om samspelet mellan bränsle och förbränningsanläggning. I den tredje utlysningen för programmet efterfrågas projekt enbart inom området värme och el samt mätning/karaktärisering. För detaljer, se Anvisningar för ansökan. Så söker du stöd: Ansökningar ska ske via Energimyndighetens elektroniska verktyg E-kanalen. Instruktioner om vad ansökan ska innehålla finns i E- kanalen. I E-kanalen ska typ av ansökan väljas, i detta fall Utlysning och sedan Bränsleprogrammet omvandling. Ansökningar som i huvudsak avser programmets ämnesområden och som inkommer efter utsatt datum kan komma att bordläggas för att handläggas vid ett senare tillfälle. Mer information om ansökan på Energimyndighetens hemsida. Om Bränsleprogrammet omvandling Bränsleprogrammet omvandling ingår som ett av tre program i en sammanhållen satsning på ökad och effektiv användning av inhemska och förnybara bränslen som genomförs av Energimyndigheten under perioden 1 juli 2011 till 30 juni Programmet är inriktat mot ökad kunskap om och utveckling av teknik för förädling av bränsleråvara, samt för omvandling till främst värme och el i anläggningar upp till ca 10 MW. Programmen vänder sig till olika typer av utförare inom forskning och utveckling, som universitet, högskolor och institut. Även teknikutvecklare, utrustningstillverkare samt bränsleproducenter och bränsleanvändare med flera kan medverka. Ett aktivt deltagande från näringslivet är önskvärt. Mer information om ansökan på Energimyndighetens hemsida. 5

6 Stora investeringar i stamnätet de kommande åren Svenska Kraftnäts styrelse fastställde i slutet av april Perspektivplan 2025, som anger verkets planer för utbyggnad och förstärkning av stamnätet. Perspektivplanen visar på mycket stora investeringar under de kommande åren, sammanlagt miljarder. Vi citerar ur pressmeddelandet från 29 april: Perspektivplanen har under vintern varit ute på remiss hos berörda aktörer och mottagandet har varit mycket positivt. Perspektivplan 2025 beskriver hur vi ser på Svenska Kraftnäts utmaningar på tio till femton års sikt och vilka prioriteringar vi vill göra. Därmed ökar vi transparensen i Svenska Kraftnäts nätplanering och ger elmarknadens aktörer en möjlighet att påverka denna, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg. Svenska Kraftnät ökar mycket kraftigt utbyggnaden av det svenska stamnätet för el. I planen ges besked om bland annat nya förbindelser från norra Norrland till mellersta Sverige och från Småland till Blekinge, om nya nätstrukturer för att långsiktigt trygga huvudstadsregionens elförsörjning och för att omhänderta effekthöjningar i kärnkraftverken. Vidare redovisas planer på en ny likströmslänk till Tyskland och om nätförstärkningar i Skåne för att möjliggöra anslutning av havsbaserade vindkraftsparker till elområde 4. Av perspektivplanen och den åtföljande investerings- och finansieringsplanen framgår det att de stora investeringarna har flera olika drivkrafter. Svenska Kraftnät delar in åtgärderna i tre huvudgrupper: anslutning av elproduktion, försörjningssäkerhet (inkl. reinvesteringar) och marknadsintegration. Den första gäller anslutning av ny elproduktion är det två faktorer som ger stora kostnader. Dels anslutning av storskaliga vindkraftsparker och förstärkning av näten för att klara högre vindkraftsproduktion. Dels förstärkningar av näten kring Forsmarks kärnkraftverk. Det senare beror på Vattenfalls planer på att öka effektuttaget i reaktorerna, och leder till att nya 400-kilovoltsledningar måste byggas och ställverken byggas om. Den andra punkten handlar främst om att det behövs upprustning på många håll. Investeringarna i stamnätet har varit mycket låga under lång tid. Den tredje punkten handlar om stärkta utlandsförbindelser. Man håller redan på och bygger ny kabel till Litauen, och i Perspektivplanen finns en ny förbindelse mot Tyskland. Dessutom vill man bygga en ny kraftledning mellan Norrbotten och Finland, och eventuellt förstärka förbindelserna mot Nordnorge över fjällkedjan. Däremot har man strukit den västra delen av Sydvästlänken kraftledningen från Småland till Sydnorge. Motivet är att den inte behövs när Norge istället satsar på att bygga en ny direktförbindelse till Tyskland och en till Storbritannien. Svebio kommentar: Sverige bygger ut kapaciteten för elproduktion kraftigt, dels genom elcertifikatsystemet, som ger mycket ny biokraft och vindkraft, dels genom fortsatta effekthöjningar i kärnkraften. Det skapar ett omfattande och under de närmaste åren växande elöverskott, vilket bekräftas i Perspektivplanens prognoser. Överskottet kan föras ut ur landet, men för det behövs investeringar i marknadsintegration, dvs i nya kablar och kraftledningar. Inom landet behövs förstärkningar, både för att ansluta ny vindkraft, klara balansering, och för att få ut all ökad produktion från kärnkraftverken. Särskilt kring Forsmark finns det flaskhalsar som måste byggas bort. Prislappen, miljarder, måste betalas av elanvändarna via höjningar av stamnätsavgifterna. Den totala elanvändningen ligger stilla sedan 2007 har förbrukningen sjunkit med 7 TWh. Svenska Kraftnät tar ansvar för elbalansen. Men vem tar ansvar för en balanserad elpolitik? Så växer elöverskottet enligt Svenska Kraftnät r 13. årlig energibalans i sverige under åren 2006 till och med 2011 (blå linje). Energibalans för normalår och för 025 (grön linje). utveckling av energibalansen i ett scenario med låg kärnkraftsproduktion (gul linje) och utveckling nergibalansen i ett scenario med låg förbrukning. källa: Energimyndigheten och scb. OBS! 2012 var elexporten omkring 20 TWh, vilket inte framgår av diagrammet. Årlig energibalans i Sverige under åren 2006 till och med 2011 (blå linje). Energibalans för normalår och för PP2025 (grön linje). Utveckling av energibalansen i ett scenario med låg kärnkraftsproduktion (gul linje) och utveckling av energibalansen i ett scenario med låg förbrukning. Källa: Energimyndigheten och SCB. Figur 13. årlig energibalans i sverige under åren 2006 till med r 14. årliga nettoflöden i PP2025 under ett torrår (till vänster), normalår (mitten) och våtår (till höger) (blå för tillrinen. observera PP2025 att (grön endast linje). nettoflödena utveckling till och från av energibalansen de svenska områdena i är ett utritade. scenario med låg kärnkraftsproduktion (gul linje) och utveckling linje). Energibalans för normalår och för av energibalansen i ett scenario med låg förbrukning. källa: Energimyndigheten och scb.

7 Marknaderna Kraftig tillrinning Vårfloden kom i mitten av maj med besked. Enbart vecka fylldes vattenmagasinen på med 10,3 TWh. Det är mer per vecka än någon enstaka vecka de föregående två åren. I Norge har vårfloden varit våldsam, och snösmältningen har spätts på med rikliga vårregn. Allt detta bäddar för god tillgång på vattenkraft under det kommande året. Elproduktionen har under maj dragits ner kraftigt. Det gäller både vattenkraft och kärnkraft. Ändå ligger den samlade produktionen för de gångna 52 veckorna på 161 TWh, en mycket hög nivå med historiska mått. Elanvändningen ligger, temperaturkorrigerat, på oförändrad nivå och vi har fortsatt exportöverskott. Elpriserna på spotmarknaderna har pendlat mellan 23 och 38 öre/kwh, med enstakafall ner mot 15 öre/kwh. Terminspriset för helår 2014 ligger kring 35 öre/kwh. Efter omröstningen i EU-parlamentet 16 april, där man avvisade förslaget om backloading för att stärka utsläppsrättshandeln, sjönk priset på utsläppsrätterna kraftigt till under 3 euro/ton. Priset har därefter legat på 3 4 euro. Priset på elcertifikat har sjunkit relativt kraftigt de senaste veckorna. Det gäller både spotpriser och forwards. Priset ligger nu åter klart under 20 öre/kwh. Tillsammans med de låga marknadspriserna skapar detta problem för de aktörer som investerat i ny förnybar elproduktion. Hårdast slår det mot vindkraftsproducenter, som endast har denna intäktskälla. Kraftvärmeproducenterna säljer både el och värme och är därmed lite mindre sårbara. Oljepris strax över 100 dollar/fat Efter ganska kraftiga prisfall under mars och april återhämtade sig priset och ligger nu stadigt parkerat strax över 100 dollar/fat (Brentoljan, dvs Nordsjöolja). Opec har lyckats hålla emot sjunkande priser, trots att det finns ett överutbud på marknaden. Den ökande produktionen av skiffergas och skifferolja i USA ändrar balansen på marknaderna. Kraftigt tapp för E85 SPBI:s statistik för försäljningen av drivmedel i april visar att E85 tappar kraftigt på marknaden. Nedgången i april jämfört med året innan är hela 30 procent, och tappet hittills i år ligger på samma nivå. Det kan inte förklaras av att det är olönsamt att tanka E85 idag jämfört med bensin. Inte heller av att det säljs få etanolbilar idag - eftersom alla de etanolbilar som såldes för några år sedan fortfarande finns ute på vägarna mycket få har ännu skrotats. Förklaringen måste ligga i de negativa attityder som spridits kring etanol som bränsle. Möjligen också enskilda bilisters erfarenheter att motorkrångel och känslan av att det går åt mycket bränsle. Effekten av den låga försäljningsnivån är onödigt stora utsläpp av koldioxid från fossila drivmedel. Försäljningen av diesel har hittills i år ökat med 1,9 procent, medan försäljningen av bensin minskat med 6,9 procent. Sammantaget innebär det en minskad försäljning av drivmedel, vilket avspeglar att den svenska bilparken blir stadigt mer effektiv. Den viktigaste mötesplatsen för folk i branschen: Årets Bioenergidagar Konferens, workshops och studiebesök. Bioenergi Sveriges största energislag! 5-6 november, Arken Hotel & Art Garden Spa, Göteborg. Läs mer på Välkommen! I samarbete med: Arrangerat av:

8 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Bilförmån bör vara lika för biogas, etanol och el Svebio har svarat på en remiss om det fortsatta regelverket för nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar. Enligt Svebios uppfattning ska olika typer av miljöbilar behandlas lika, vilket innebär att bilar för etanol, biogas och el måste få samma nedsättning av förmånsvärdet. Dessutom vill Svebio att naturgas som används för fordon ska beläggas med energiskatt. Olika typer av miljöbilar ska behandlas lika när det gäller nedsatt förmånsvärde. Reglerna ska användas på ett teknikneutralt sätt för att skapa största möjliga klimatnytta. Det innebär att nedsatt förmånsvärde bör gälla lika för bilar som drivs med biogas, etanol och el. Det menar Svebio i ett remissvar till finansdepartementet med anledning av att regeringen vill förlänga det nedsatta förmånsvärdet för vissa miljöbilar gasbilar, elbilar och laddhybrider. För att garantera klimatnytta med de bilar som får nedsatt förmånsvärde bör man införa ett tankningskrav, så att flexifuelbilar och bifuelbilar, som kan använda endera fossilt eller förnybart bränsle, verkligen tankas med förnybara biobränslen. För elbilar bör man på samma sätt kräva att de drivs med förnybar el. Svebio påpekar också att fossil naturgas som fordonsbränsle bör beskattas med energiskatt precis som andra fossila drivmedel. Pressmeddelande Tre tusen industrier kan byta olja mot lönsammare bioenergi Det finns nära 3000 industriföretag som får nedsatt koldioxidskatt, på sin förbrukning av fossilt bränsle. Om ett och ett halvt år kommer dessa företag att få fördubblad koldioxidskatt. Redan idag är det ofta lönsamt att byta ut olja mot pellets eller bioolja, men efter 1 januari 2015 kommer det att bli en ännu bättre affär. Tidningen Bioenergi har en lista på de 95 företag som släpper ut mest. Det finns nära tre tusen industriföretag i Sverige som kan byta ut fossila bränslen mot förnybara och klimatvänliga alternativ, biobränslen, som pellets, flis bioolja och biogas, eller fjärvärme. De här företagen har idag en kraftig rabatt på koldioxidskatten, men kommer från 1 januari 2015 att få fördubblad skatt. En lista på de största företagen med rabatt på koldioxidskatten finns i det nya numret av Svebios tidning Bioenergi. Listan kommer från Skatteverket och den innehåller sammanlagt cirka företag. De 95 största utsläpparna av fossil koldioxid har en sammanlagd skatterabatt på 530 miljoner kronor. Det innebär att de förbrukar cirka 1,9 TWh fossila bränslen. Många av de här företagen kan sänka sin energikostnad kraftigt, t ex genom att byta från olja till pellets. Det säger Anders Haaker, som är chefredaktör på Bioenergi. De företag som finns på listan omfattas inte av handeln med utsläppsrätter och tillhör inte den tunga industrin. Företagen finns i olika branscher. Överst på listan finns de största asfaltföretagen, NCC och Skanska. NCC har redan inlett en omställning från olja till pellets i sina asfaltverk. Bland övriga företag finns bland annat företag inom livsmedelsindustrin, förpackningsindustrin, textilindustrin och verkstadsindustrin. Omställningen är i många fall lönsam redan idag, före den kommande skattehöjningen, eftersom biobränslen är billigare än olja. Pelletspriset för större industrikunder ligger idag 40 procent under världsmarknadspriset på råolja, berättar Gustav Melin, vd i Svebio. Vi väntar oss att det under de kommande åren kommer att ske en omfattande omställning av industrins energiförsörjning, från fossila bränslen till biobränslen, säger Gustav Melin. 8

9 REMISSYTTRANDEN FRÅN SVEBIO Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2014 Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade promemoria och vill framföra följande: Vi inskränker våra synpunkter till att omfatta frågor som berör energibeskattning och nedsatt förmånsvärde för miljöbilar. Svebios synpunkter i sammanfattning: Energiskatt bör tas ut på naturgas som används som motorbränsle. Nedsättningen av förmånsvärdet bör vara detsamma för etanolbilar som för biogasbilar. För att garantera klimatnytta bör man införa ett tankningskrav, som innebär att förmånsbilarna tankas med förnybart bränsle eller förnybar el. Energiskatt på naturgas som används som motorbränsle Enligt Svebios uppfattning bör fossila bränslen beskattas lika och konsekvent, dels med en energiskattedel, dels med koldioxidskatt i förhållande till koldioxidutsläpp. Det finns inget hållbart skäl för att fortsatt ha befrielse från energiskatt för naturgas som används som fordonsbränsle. Denna inkonsekvens i den nuvarande beskattningen kan åtgärdas i samband med den årliga justeringen av energiskattelagen. Nedsatt förmånsvärde för miljöbilar Systemet med förmånsbilar kan generellt ifrågasättas inom ramen för en allt mer restriktiv klimatpolitik. Systemet stimulerar bilkörning i förhållande till annat resande, även i tjänsten. Systemet med nedsatt förmånsvärde för miljöbilar har liknande effekt, men har samtidigt haft den positiva följden att den påskyndat marknadsintroduktionen av mer miljövänliga bilar. Eftersom förmånsbilarna står för en stor del av nybilsförsäljningen har detta tidvis haft stor betydelse för utvecklingen av fordonsflottan. Miljöbilarna söker sig efter några år ut på andrahandsmarknaden och når på så vis ut till en bredare användning. Idag kan denna effekt framför allt gälla introduktionen av laddhybrider och elbilar, som nästan uteslutande säljs till företag. Systemet måste gälla alla miljöbilar Genom ändringen av systemet från 2012 togs det nedsatta förmånsvärdet för hybrider och flexifuelbilar (etanolbilar) bort. Det skapade en kraftigt försämrad konkurrenssituation främst för etanolbilar, och försäljningen har reducerats mycket kraftigt. Det leder nu till ett allt sämre utnyttjande av den infrastruktur som byggts upp för E85. Samtidigt behölls en kraftig reduktion för gasbilar. Enligt Svebios uppfattning måste gasbilar och etanolbilar behandlas lika. Om systemet med reducerat förmånsvärde ska finnas kvar bör både gasbilar och etanolbilar ges ett reducerat förmånsvärde med 20 procent, medan det för elbilar och laddhybrider kan finnas skäl att behålla en högre nedsättning, med 40 procent, under några år tills dessa fordon hunnit etableras på marknaden. På några års sikt bör all nedsättning tas bort, och de olika teknikerna bör konkurrera på lika villkor. Stimulanserna för miljöbilar bör komma från de signaler som ges på drivmedelsmarknaden genom att utsläpp av koldioxid och andra utsläpp och risker beskattas på ett riktigt sätt. Tankningskrav Syftet med miljöbilar är att reducera utsläppen av koldioxid från fossila drivmedel. För att få del av nedsatt förmånsvärde bör miljöbilar med flexifuel- och bifuelteknologi därför tankas med förnybart bränsle (etanol respektive biogas), minst till en viss andel, t ex 80 procent av tankningarna. Detta tankningskrav kan kontrolleras med stickprov i efterhand. Ett liknande villkor kan ställas för elbilar och laddhybrider att fordonen tankas med förnybar el. Även dieselbilar som körs på B100 skulle genom tankningsvillkor kunna få reducerat förmånsvärde. 9

10 BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Misstänkt manipulerade priser på biobränsle Statoil, BP och Shell fick alla i går besök av konkurrensmyndigheter på jakt efter bevis för att oljejättarna lämnat falska prisuppgifter. Gryningsräderna gjordes på beställning av EU-kommissionen. EU-kommissionen misstänker att de granskade företagen har samarbetat om att lämna in felaktiga priser på en rad olje- och biobränsleprodukter till prisrapporteringsföretaget Platts. Kommissionen har också misstankar om att de tre bolagen försökt manipulera vilka priser som publicerats genom att hindra andra företag från att lämna in sina uppgifter till Platts. Ur artikel i ATL Hela Sverige Allt mindre koldioxidutsläpp från svensk wellpappindustri Den svenska wellpappindustrin fortsätter att minska sina koldioxidutsläpp. Det visar mätningar, som redovisas av SWIF (Svenska Wellpappföreningen). De senaste tre åren har de genomsnittliga koldioxidutsläppen för wellpapp minskat från 784 kg/t till 746 kg/t. Den största anledningen är en betydande reducering av elanvändning vid produktionen, säger Lennart Uhlmann, vd för SWIF. Under mätperioden minskade utsläppen med 11,7 procent och för den senaste mätperioden, som omfattar , har CO 2 -utsläppen för tillverkning av wellpapp minskat med ytterligare 4,8 procent. Bland annat har stora pannor för bark och andra biobränslen kombinerats med ångturbiner för elproduktion. Wellpappindustrin har också intensifierat återanvändningen av fiber för tillverkning av wellpapp. Ur artikel i Packnyheter.se Samarbete som ska rädda skogar och skydda miljön Kunskap och maskiner skickas i dagarna från Glommersträsk till Bujumbura, huvudstaden i Burundi. Leveransen ska bidra till att rädda skogar, skydda miljö och bidra till att hushållens kostnader för bränsle till matlagningen blir lägre. I mitten av januari 2012 kom Benjamin Bikorimana för första gången till Glommersträsk för att träffa Bo Lundmark på Glommers Miljöenergi. I ett förråd på anläggningen stod GME:s allra första brikettmaskin, med kapacitet att producera stora mängder per timme. Benjamins företag gör redan briketter av torv för armén, och när han såg maskinen och hörde om dess kapacitet blev han intresserad, berättar Bo Lundmark. Det intresset ledde till affär och maskinen skickas nästa vecka till Burundi. Glommers Miljöenergi har också ordnat med övrig utrustning som behövs till anläggningen, transportband, matarskruv, hammarkvarn med mera. Samt kompetens. Ur artikel i Norran Vind i seglen för biobränsle när oljan sinar En ny vd, Magnus Edin, gjorde sin första dag på Sunpine på måndagen. Med honom vid rodret ska företaget in i en ny fas och framtidstron är stark efter flera år av motgångar och turbulens av vd:ar. För första gången går företaget med vinst, säger Pitefödde Edin som närmast kommer från Alfa Laval där han arbetat globalt med fjärrvärme. Produktionen av biobränsle är en framtidsbransch och Sunpine är det enda företag i världen som producerar biodrivmedel av biprodukter från skogen. I dag kan man bara tanka Evolution Diesel, som det nya bränslet heter, på mackar upp till Söderhamn. I dag säljer Sunpine all tallolja till Preem som förädlar den för att blanda i bensinen. Målet är att utvinna så mycket som möjligt av råtalloljan. I dag utvinns 60 procent. Hartsfabriken som är ett led i att utvinna så mycket som möjligt är inte färdigutredd än. Tidigare var det sagt att byggstart skulle ske i sommar, men nu är den starten uppskjuten och förstudie pågår. Andra nya områden som kan bli aktuella i framtiden är att framställa steroler ur träden. Det är kolesteroldämpande och kan användas till nyttigare smör till exempel hade företaget 876 miljoner i omsättning var vinsten 13 miljoner och det var första vinsten för företaget räknar man på 1 miljard i omsättning. Ur artikel i Piteå-Tidningen Jämtlands Län Norrbottens län De hotar med att stämma skogsjätten SCA bryter kontrakt och betalar inte sina fakturor. Kvar står entreprenörerna med stora skulder. Det menar Jan och Carina Hedström i Backe som har kontaktat en advokat Vi vill varna andra för det här. Läs igenom det finstilta. Vi känner till minst fyra entreprenörer i Jämtland och i Västernorrland som blivit utmanövrerade av SCA och försatta i konkurs med stora skulder. Tyvärr vågar ingen prata om det här, men vi har fått nog, säger Jan Hedström som tillsammans med hustrun Carina driver företaget Carinas Service i Backe. FORTS 4 10

11 FORTS FRÅN SID 10. Carina och Jan Hedströms har tre avtal med SCA:s olika avdelningar: SCA Skog, SCA Norrbränsle samt SCA Västernorrlands förvaltning. Det första kontraktet avser upparbetning och transport av ton biobränsle som skulle gälla ett år. Hedströms köpte då en flishugg samt en flisbil. SCA var tydliga med att de ville att vi skulle ha hela konceptet. Men vi fick sluta efter ton. Det var slut på material som grot och träddelar. Enligt advokaten kan vi inte bestrida det avtalet, säger Jan Hedström. När LT ringer upp Åke Westberg på SCA säger han: Vi tycker att vi har gjort rätt för oss. För övrigt vill jag inte diskutera där här mer med media. Rent generellt kan jag säga att det är synnerligen ovanligt med såna här tvister mellan SCA och entreprenörerna. Jag har personligen aldrig varit med om det förut, avslutar han. Ur artikel i Länstidningen Östersund Inlandsbanan satsar på skogsbränsle Skogsbränsle för nästan en miljard kronor kan bärgas och exporteras från inre Norrland. För att få fart på handeln tänker Inlandsbanan öppna nio lastplatser. Längs Inlandsbanans kilometer långs sträckning från Orsa till Gällivare ligger en tredjedel av Sveriges produktiva skogsmark inom fem mil på ömse sidor om spåret. Det årliga överskottet av skogsbränsle inom området motsvarar cirka fyra terawattimmar, och ett marknadsvärde på 800 miljoner kronor fritt värmeverket, med dagens priser. Vi sitter på ett grönt oljebälte, säger Otto Nilsson, Inlandsbanans vd. Inlandsbanan tänker nu satsa några miljoner kronor på att fram till år 2015 i ordningställa nio öppna lastplatser, en var tioende mil, där den transportkänsliga flisen kan lastas om till tåg. Ur artikel i ATL Västernorrlands län Mindre utsläpp lönsamt Trots att de i huvudsak eldas med biobränsle släpper de svenska kraftvärmeverken ut en hel del miljöfarliga kväveoxider så även Övik Energis Hörneborgsverket. År från år har utsläppen sjunkit och 2012 släpptes 110 ton kväveoxider ut att jämföra med 150 ton vid starten Detta betalar sig i två ändar: Produktionen blir effektivare och därmed mer lönsam. Dessutom får man i år en belöning från Naturvårdsverket på ungefär en miljon kronor. Smutsigare kraftverk får däremot betala. Från att ha haft högre utsläpp än genomsnittet har vi nu klart lägre och detta tillsammans med en effektiv energianvändning ger intäkter från systemet. Ur artikel i Örnsköldsviks Allehanda Strömavbrott orsakade Bionorrbrand På tisdagsförmiddagen började det brinna i en fabriksbyggnad på Bionorr i Härnösand. Räddningsenheter var på plats, precis som polisen som spärrade av området på grund av explosionsrisken. Orsaken till branden var ett strömavbrott vid ett underhållsarbete av Hemab. Strömavbrottet drabbade all verksamhet i Murbergsviken. På Bionorr tillverkas pellets av flis och den processen stannade helt och hållet. Processen stängdes ner okontrollerat. När det händer byggs höga temperaturer upp i systemet vilket betyder att det snabbt måste in kylvatten. Bedömningen om att det var en explosionsrisk gjordes i det inledande skedet, säger Ulf Orvér som är produktionschef på Bionorr i Härnösand. Ur artikel i Tidningen Ångermanland Etanolpiloten återuppstår Som vi berättat i flera artiklar sa Sekab i fjol höst upp sina åtaganden i etanolpiloten. Sekabs utvecklingsarbete var avslutat och därmed behövde inte företaget piloten forskningsanläggningen längre. Men nu skakas det liv i den igen. Den gamla etanolpiloten blir en demoanläggning för bioraffinaderi. Statliga Vinnova och Energimyndigheten avsätter 28 miljoner kronor för forskningsprojekt som kan genomföras i anläggningen och sökas av företag, institutioner och akademier. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut en stor koncern inom forskning får ansvaret för verksamheten. Till projektet har knutits bland annat Sune Wennström, som tidigare var forskningschef på Sekab. Ur artikel i Örnsköldsviks Allehanda Här gräver man fram 40 miljoner per år Ett sju kilometer långt dike ska hålla hushållens fjärrvärmekostnader i schack. För storsatsningen på spillvärme från Östrand och pelletsvärme från Ortviken blir ett klipp. Vi sparar miljoner kronor per år, säger Anders Jonsson, vd för Sundsvall Energi. Det kommunala bolaget har tecknat ett avtal om värmeleveranser från de två SCA-fabrikerna för 15 år framåt. Ett avtal som kräver investeringar på nära en halv miljard kronor, men där Sundsvall Energi bara står för 105 miljoner. Projektet innebär att bolaget i princip blir kvitt den dyra och miljöovänliga olja man nu tvingas elda med när kvicksilvret är som lägst. Det innebär också att man stänger den gamla avfallspannan i Korsta. Den besparing som görs motsvarar ungefär 7 öre per KWh på fjärrvärmepriset, vilket är omkring en tiodel av dagens pris. Arbetet med den nya ledningen från Östrandsfabriken i Timrå har nu påbörjats. I mitten av november är det tänkt att leveranserna av spillvärme ska kunna starta. Ortviken levererar redan i dag 100 GWh spillvärme lika mycket som Östrand beräknas kunna bidra med. I den nya ledningen ska Ortviken kunna leverera ytterligare 200 GWh. Därmed kan SCA stå för en tredjedel av fjärrvärmen i Sundsvall. Men först krävs att SCA bygger om två pannor på Ortviken så att de kan eldas med mald pellets och investerar i en rökgasrening. Eftersom SCA äger Bionorr i Härnösand så kommer man att ta sin pellets därifrån. Ur artikel i Sundsvalls Tidning

12 Gävleborgs län Skilda åsikter kring omlastning i Kläppa Kommunstyrelsen fattade med knapp marginal beslut i torsdags om att bevilja planuppdrag för en flytt av virkesomlastningen till Kläppa. Tor Marntell, marknadschef på Mellanskog är orolig över beslutet. Jag förstår ambitionen att komma åt ytan i Östernäs för andra saker, men risken är att det blir en halvlösning som försvårar en riktigt bra lösning. Han skulle vilja ha en terminallösning som kan rymma både rundvirkes- och energisortimentshantering och som inte ligger för nära samhället, vilket Kläppaterminalen gör, tycker han. Det gör det svårt att driva flisning och sönderdelning. Den optimala lösningen kräver stor yta där man får lov att bullra. Ur artikel i Ljusdals-Posten Ministern gillade skonsam metod Stora Enso har infört en ny skonsammare metod för kalavverkning. På fredagen besökte landsbygdsministern Eskil Erlandsson ett av skogsföretagets hyggen. Metoden går ut på att maskinförarna som avverkar skogen planerar sin körning, så att de kör så få vändor som möjligt på den hårdaste marken. Prioritet ett ska vara att skona marken. Den nya metoden, som kallas rätt metod, gör det möjligt att både ta tillvara bränsle från skogen och skydda marken. Ris läggs ut där man kör mest, men man kan ändå kan ta ut mycket biobränsle, eftersom inget behöver lämnas kvar för att täcka upp skador. Vi får faktiskt fram mer biobränsle genom den här metoden, dessutom blir arbetsmiljön bättre för vi kör mjukare och så sparar vi miljön, säger Vegard Haanaes, drivningschef på Stora Enso. Ur artikel i Arbetarbladet Dalarnas län Avfall blir inte biogas i Krylbo En stor investering skulle behöva göras i Krylbo om reningsverket där ska ta emot utsorterat organiskt avfall från hushållen för produktion av biogas. En investering på cirka nio miljoner kronor skulle behöva göras i reningsverket. En sådan investering tyckte styrelsen vid Avesta VA- och Avfalls AB vid sitt senaste möte inte var ekonomiskt försvarbart. I första hand vill bolaget nu att utsorterat matavfall går till biogasproduktion, och i andra hand att det komposteras och blir till matjord. Det första skulle kunna ske i Västerås och det andra i Borlänge. Ur artikel i Avesta Tidning Snart kan du köpa el igen av FEV Falu Energi & Vatten, FEV vill börja sälja egentillverkad el igen via dotterbolaget Falu Kraft direkt till slutkund med Falun som hemmamarknad. Sedan avregleringen av elmarknaden 1996 har FEV:s elproduktion fördubblats med kraft från vatten, vind, biobränsle och kraftvärme. Den vill man kunna sälja lokalt på samma faktura som man i dag säljer elnätstjänster till hushåll, fastighetsägare, fjärrvärmekunder och mindre företag. Ur artikel i Falu-Kuriren Dalarnas första biogasanläggning På Pellesberget i södra Dalarna kommer fem bönder att bygga länets första bondeägda biogasanläggning. Gödseln från kor, grisar samt ytterligare restprodukter kommer att driva bussar och privatbilar. Vi räknar med att kunna leverera den första gasen i början av 2015, säger Torsten Gustafsson, en av gasbönderna. Dala Biogas ägs av fem bönder i Gustafs och Stora Skedvi. Tillsammans finns i de fem företagen 1500 kor och 4000 grisar som kommer att leverera gödsel till den planerade anläggningen. Dessutom räknar man med att kunna ta emot ytterligare restprodukter för rötning. När byggnationen är klar och anläggningen startas kommer två rötkammare att producera biogasen som via en uppgraderingsanläggning förädlas till fordonsgas. Anläggningen är planerad att producera ett energiinnehåll på 26 gigawattimmar, vilket motsvarar 2,7 miljoner liter bensin. Ur artikel i Läns-Posten Värmlands län Monica står inför sitt livs utmaning Hon skall som finansdirektör för Stora Enso vara med om utbyggnaden av det pakistanska massa- och pappersbruket, Bulleh Shah Packaging utanför Lahore. Redan nu har bolaget beslutat att investera 130 miljoner US dollar, bland annat i en biobränslepanna. Elförsörjningen i Pakistan är ett stort problem. Ibland har vi bara el under 12 timmar. Som du förstår handlar det om stora förluster att med jämna mellanrum få stoppa driften. Genom biobränslepannan kan vi säkerställa driften på ett bättre sätt. Därefter kommer maskindelar från ett av Stora Enso nedlagt bruk i Tyskland att skickas till Lahore. Vi kommer efter investeringarna att nå en omsättning på cirka 1,5 miljarder kronor SEK. Bruket, som tillverkar kartongprodukter och wellpapplådor, är helt inriktad på den inhemska marknaden. Råvaran för massabruket består bland annat av halm och returfiber. Sedan tillförs bruket massa från asiatiska massabruk. Ur artikel i NWT

13 Kylan gynnade Pemco Pelletsfabriken i Säffle har gått för högtryck hela vintern och Pemco Träpellets AB har haft sin bästa period sedan man tog över verksamheten i Krokstad. - Ur vår synpunkt var det gynnsamt med en lång och kall vinter, konstaterar Johan Lagerqvist som är affärsansvarig för Pemco Träpellets. Anläggningen i Krokstad är den äldsta pelletsfabriken som är i drift i Sverige. Produktionen av pellets startade 1993 och i dag kör vi i skift dygnet runt, året om med undantag för semestern, då vi kör med reducerad kapacitet, berättar Anders Kullvén som nyligen anställts som ny fabrikschef. Vid pelletsfabriken arbetar i dag 19 personer varav tio i produktionen och sju inom administration och försäljning. Det var inte bara den långa och kalla vintern som gynnade pelletsförsäljningen. Företaget har också haft framgångar på den norska marknaden. Den är visserligen betydligt mindre än den svenska marknaden men just nu står vi för 20 procent av all pellets som säljs i Norge, berättar Johan Lagerqvist. Pemco Träpellets AB är ett bolag med en total omsättning på 95 miljoner kronor per år. Företaget har tre ben att stå på: produktion, försäljning i lösvikt samt Färdig Värme. Ur artikel i Säffle-Tidningen Tung forskarrapport ger Gillberg rätt I en färsk rapport från Kungliga vetenskapsakademin, KVA, konstateras att Sverige kan bli självförsörjande på biodrivmedel genom metanol och dimetyleter, DME, gjord av skogsråvara. Det här ger ju ytterligare stöd för Värmlandsmetanol. Rapporten kunde lika väl vara skriven av oss. Vetenskapsakademin säger det jag sagt i 30 år, säger Björn Gillberg, vd för Värmlandsmetanol. Värmlandsmetanol har under många år arbetat för att få till en storskalig metanolfabrik i Hagfors. I nuläget är man så långt framme att man i princip skulle kunna ha en fabrik i drift efter en byggtid på tre år. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen Björn Gillberg om nyemissionen Nu har vi fått förstärkning av reskassan och kan färdas vidare mot målet att bygga fabriken för tillverkning av metanol. Det säger Björn Gillberg, vd i VärmlandsMetanol efter att nyemissionen har avslutats. Målet att ta in 11,7 miljoner kronor har överträffats. Den senaste tiden har det ryktats att stora oljebolag visar intresse för den värmländska metanolfabriken. Stämmer detta? Det stämmer. Vi har kontakt med petroleumbranschen. Björn Gillberg säger vidare att en av världens största tillverkare av plast har kontaktat VärmlandsMetanol för att diskutera hur de skall klara behovet av biometanol. Totalentreprenören för metanolfabriken i Hagfors, tyska Thyssen Krupp Udhe, har hävdat att fabriken kan stå klar tre år efter att finansieringen har lösts. Totalt kostar hela metanolprojektet över tre miljarder kronor. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen Örebro län Ny truckdieselanläggning Statoil etablerar, tillsammans med AGA och markägare HT arrendebolag, en av Sveriges största och modernaste truckdieselanläggningar med möjlighet att tanka olika förnybara drivmedel för tung trafik. Det första spadtaget för truckdieselanläggningen i Örebro har tagits. Den beräknas öppnas under sommaren På Statoils nya truckdieselanläggning i Örebro kommer, förutom flytande fordonsgas LNG, att kunna tankas biodiesel B100 och miles diesel med upp till 30 % förnybara biokomponenter (HVO-diesel). Ur artikel i Åkeri & Entreprenad Magnus byggde sig en möjligheternas brunn Vid vägen, mitt på Magnus Petterssons ägor, står den nya gödselbrunnen fulltankad med kubikmeter biogödsel rötrester från biogasfabriken i Örebro. Magnus har inga djur utan har byggt brunnen enbart för att kunna ta emot biogödseln. Trots att bygget av en gödselbrunn i betong är en investering på åtskilliga hundratusen kronor ser Magnus på den som en bra investering för framtiden. Jag är inte ekologisk spannmålsodlare, men jag tror ändå inte att vi långsiktigt kan bedriva jordbuk där vi bara tillför handelsgödsel. Jag tror att biogödseln kan förbättra jorden och ge mer skörd. På sikt är målet att lägga biogödseln på alla de cirka 220 hektar som Magnus odlar. Ur artikel i Läns-Posten Västmanlands län kr redan sparat med ny panna På torsdagen invigdes den nya pelletspannan på Åsby industriområde. Redan efter två månaders drift har den sparat kommunägda Arboga Energi kronor. Vi tände pannan i slutet av februari och sedan andra halvan av mars har den gått för fullt. Vi kan se att vi sparar mer än de kalkyler vi gjorde innan investeringen, säger Björn Norberg, vd för Arboga Energi. Två månaders drift, varav halva den tiden i full drift. Redan nu har kronor sparats vilket gör den ursprungliga kalkylerade besparingen på 1,5 miljoner om året för snålt räknad. Pelletspannan kostar 14 miljoner i investering, pengar som lånas med kommunen som borgenär. Redan nu pågår en utredning om att investera i en panna till. Plats finns i den fastighet som Arboga Energi köper av Maintpartner. Vår produktion bestod tidigare av till 90 procent av fliseldning och resten bioolja. Nu halveras biooljan tack vare den nya pannan. En panna till skulle innebära att vi kommer ner i bara 2-3 procent bioolja. Ur artikel i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning

14 Västerås nya jättebygge En av Sveriges största byggarbetsplatser finns i Västerås. Det är Mälarenergis nya anläggning, Förnyelsen Block 6 som håller på att färdigställas vid Kraftvärmeverket. Nu har vi cirka 300 entreprenörer igång men ökar till nära 500 i augusti, berättar projektchefen Johannes Nylund. Mälarenergi har totalentreprenaden för det jättelika projektet som kostar 2,85 miljarder. Första spadtaget grävdes i juni förra året och hösten 2014 ska allt vara klart för drift. Till min hjälp finns 100 medarbetare och vi utför timmar i egen regi. Dessutom har vi inhyrda entreprenörer från hela Europa med specialistkunskaper inom olika områden. Den nya pannan Förnyelsen Block 6 kan eldas med alternativa bränslen som sorterat avfall från industrin och hushåll samt biobränslen. Vi räknar med att minska koldioxidutsläppen med ton per år, berättar Mälarenergis informatör Lisa Kilestad. Kraftvärmeproduktionen i Block sex blir 50 MW el och 100 MW fjärrvärme plus ytterligare 30 MW fjärrvärme från rökgaskondenseringen. Ur artikel i Västerås Tidning Uppsala län Nu sparkar energiverken ut salix ur bränslemixen Utgående energicertifikat och låga energipriser har gjort att kraftvärmeverken nu ser över sina kostnader. Salix och skogsbränsle står tillbaka för billig så kallad RT-flis. Ena Energi i Enköping hör till dem som kommer att minska andelen salix och skogsbränsle. Ilskan växer hos framför allt salixodlare som under åren uppmuntrats att odla salix för lokal avsättning. Ena Energi har köpt in salixflis via Farmarenergi i Mälardalen. Det är ett bolag som ägs av ett 60-tal salixodlare i Västmanland och Uppland. Vi har viss förståelse för att man under en period minskar salixeldningen i pannorna. Men jag tror att man är lite kortsiktig om man skär ner mycket. På sikt kan det leda till ännu högre bränslepriser, menar Börje Ohlsson, Farmarenergis ordförande. Ur artikel i Dalabygden Siktar högt och går på djupet Efter en vinter med återkommande torvbränder och klagomål på soplukt verkar Hargs Hamn AB gå en ljusare vår till mötes. På måndag inviger näringsministern Annie Lööf den nya malmanläggningen. Normalt tar ett fartyg hos oss i dag ton gods. Efter farledsfördjupningen kan vi ta fartyg som bär ton, det gör att det finns bra lönsamhet i det här. Fraktkostnaden minskar dramatiskt när man kommer upp i laststorlek, säger Curt Nilsson. Hamnbolaget har i huvudsak två ben att stå på. Det ena är järnmalmtransporterna från Dannemora Mineral till ett flertal europeiska stålverk. Det andra handlar om import av biobränsle åt bland annat Vattenfall och Fortum. Torv och träpellets importeras från Baltikum och Vitryssland för vidare transport till inte minst Uppsala fjärrvärmeverk. Just torvhanteringen har ställt till det för hamnbolaget under vintern. Vi har haft mycket torvbränder som stört de närboende. Hargs Hamn AB ägs till 78 procent av Östhammars kommun. Mlt och Hargs Bruk äger 11 procent vardera. Bolaget omsatte år 2011 cirka 45 miljoner kronor och vinsten var 1,7 miljoner kronor. Ur artikel i Upsala Nya Tidning Värmeverk överger salix En av landets få köpare av salixflis, Ena Energi, minskar nu volymerna för att satsa på billigt rivningsvirke, RT-flis, i stället. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att vi skulle bli utkonkurrerade av RT-flis, säger salixodlaren Gustaf Andersson utanför Enköping. På Petersbergs gård har man odlat salix sedan tidigt 1990-tal. Och nu är det dags för skörd av de 18 hektaren igen. Ena Energis nye vd Tomas Ulväng, själv med bondebakgrund, förklarar varför Ena Energi drar ner på skogs- och salixflis i pannan och i stället satsar på returträ, RT-flis som ska hämtas från Mälardalen. Eftersom vi tappat elcertifikaten måste vi titta på andra bränslen för att få ned bränslekostnaden. Säg att returträ ligger på 100 kr/ MWh och salixen ligger på 200 kronor, det är en väsentlig skillnad. Ena Energi informerade om sin nya strategi vid ett informationsmöte nyligen. Många salixodlare känner sig nu oroade för sin avsättning. Men enligt Tomas Ulväng är det framför allt skogsflisen som kommer att minska. Vi kommer att elda något mindre, men det är inga radikala förändringar. Ur artikel i ATL Ny vd ser stora utmaningar för bolaget som sprider värme Tomas Ulväng leder sedan några månader ett företag som sprider värme. Tomas kommer närmast från Vattenfall men han har tidigare bland annat varit distributionschef i Uppsala med ansvar för underhåll och drift av fjärrvärme med mera. Rötterna har han i Örsundsbro och ursprungligen hade han planerat att bli lantbrukare. Företaget jobbar på en väldigt lokal marknad, men efterhand som Enköping växer och fler bostäder byggs, så finns det expansionsmöjligheter. Konkurrensen kommer alltså inte från andra fjärrvärmeverk men den finns där ändå, i form av andra energikällor. Som exempelvis värmepumpar. Nu står värmeverket inför stora utmaningar och det ser jag fram emot, konstaterar Tomas. Bränslekostnaderna fortsätter att skjuta i höjden och vi måste bli effektivare. När nya områden växer upp ska vi vara med och konkurrera om kunderna, men för att fjärrvärmen ska bli lönsam krävs det stora volymer. Ena Energi har anslutningspunkter och 95 procents anslutningsgrad i de områden dit man levererar fjärrvärmen. Ur artikel i Ena-Håbo Tidningen

15 Stockholms län Waxholmsbolaget satsar på miljö Waxholmsbolaget ska successivt gå över till ett mer miljövänligt bränsle. Bolaget ska gå över till en ökad andel förnybara bränslen fram till Stockholms läns landsting, som står som huvudman för Waxholmsbolaget, vill satsa på att göra sjötrafiken mer miljövänlig. Miljövänligt bränsle har en inblandning av procent förnybart bränsle. Andra bolag har inblandning av tallolja, raps och avfallsfetter. Landstinget hoppas och tror att koldioxidutsläppen ska kunna minskas med en tredjedel när miljöbränslet tas i bruk. Ur artikel i Norrtelje Tidning Ekohus får eget värmenät Ekohusen vid Emils Backe ska vara gröna ut i fingerspetsarna. Nu berättar Erik Hedenstedt, vd för Ekologiska Byggvaruhuset, att husen och tappvattnet ska värmas med solvärme kombinerat med biovärme. Att värma med el är ingen långsiktig lösning, även om det är via värmepump. Jag tror på en kombination av solvärme och biobränsle, säger Hedenstedt. Solvärme används på flera håll i landet. Det unika med Emils Backe är att de boende själva kommer äga sitt gemensamma sol och biovärmenät. Vid Emils Backe kommer vi bygga en värmecentral. Värmen distribueras sedan genom kulvertar i marken. Ur artikel i Södermanlands Nyheter bostäder får miljövärme Har du dyra uppvärmningskostnader där du bor? Gör då som gänget i centrala Täby och bygg ett eget kraftverk. Nu ska deras värmefaktura på 30 miljoner halveras. Vi gör det här för att få kontroll över värmefakturan som är den absolut största utgiften vi har, säger Lars Biertz, ordförande i bostadsrättsföreningen Storstugan. Projektet drivs tillsammans med bostadsrättsföreningarna Volten, Farmen och Annexet och ett energibolag (E.on). Kraftverket ska ligga vid Hagbytippen och beräknas vara klart till Då kommer flis från träd, buskar, lastpallar och hus att eldas och bli till bioenergi som ska ge värme åt lägenheter. Många i våra föreningar är väldigt miljömedvetna och vi gör det här med tanke på klimat och växthuseffekt, säger Lars Biertz. Föreningarnas gemensamma utsläpp av koldioxid ligger i dag på ungefär ton per år. Den nya anläggningen är i princip koldioxidneutral. För själva bygget är föreningarna med och betalar 190 miljoner men helt ensamma blir de inte. Energibolaget har den stora ägarandelen i anläggningen som totalt kostar 1,2 miljarder. Ur artikel i Mitt i Täby Södermanlands län En satsning de aldrig ångrat Sex år har gått sedan solpanelerna på Leif och Liselotte Lennartssons hus togs i bruk. Sedan dess har det hänt en hel del, både när det gäller intresse och teknik, men Lennartssons solfångare består. I deras förra hus skötte de uppvärmningen med hjälp av ved. Också förnyelsebart, men det krävde sin insats. Det gick åt 40 kubikmeter per år och vi ville helt enkelt inte hugga mer ved. Så har Leif löst uppvärmningen Solfångarna på taket är av den typen som har en koppartråd i sig. De värmer upp 700 liter vatten i en ackumulatortank inne i huset. Vatten som i sin tur används till den vatten burna värmen och husets varmvatten. När solvärmen inte räcker, främst mellan september och fram till maj, hjälper en pelletspanna till. Som extra säkerhet finns en elpatron som kör igång om systemet med solenergi och pelletspanna av någon anledning skulle sluta fungera när familjen är bortrest. Ur artikel i Eskilstuna Kuriren Sverige är ett u-land när det gäller solceller Mannen bakom Egenels-parken är övertygad om att Sörmland kan bli självförsörjande på energi. - Alla städer i Sörmland skulle kunna vara självförsörjande på energi om vi kombinerade sol-, och vindkraft med bioenergi. Johan Ehrenbergs dom mot Sverige som solelsproducerande land är stenhård. Sverige är ett u-land när det gäller solceller. Det är bara Norge som är sämre i världen. Som exempel sattes det upp anläggningar i Danmark förra året, i Sverige blev det cirka 700, säger han. Om man bara tänkte lite längre än näsan räcker skulle solenergianläggningarna ha betalat av sig på sju till tio år och sedan blir det gratis el under resten av de 40 år som livslängden är. Johan Ehrenberg står bakom Egenels-parken i Katrineholm. Vi har ungefär besökare per år, berättar Ehrenberg om parken som demonstrerar sol,- vind-, och vattenkraft. Ur artikel i Katrineholms-Kuriren Östergötlands län Pelletsfabriken i Forsnäs nyanställer I mitten på 1990-talet byggde Neova en pelletsfabrik i Forsnäs i Ydre, men för ett år sedan lades produktionen ner, orsaken var dålig lönsamhet. I höstas kom dock företagsledningen på nya tankar och öppnade fabriken igen den 1 december, på prov i fyra månader och 14 personer fick jobb. Den långa och kalla vintern har nu inneburit att efterfrågan på pellets ökat markant och det får positiva konsekvenser för pelletsfabriken i Forsnäs som nu drar igång produktionen tills vidare, vilket även innebär att man nyanställer personal. Ur artikel i Linköpings Tidning/Kinda-Posten

16 Etanolsatsning inför nytt hot Volatila priser är en sak, men volatil politik är värre. Det var ett av budskapen från Lantmännens ledning vid årsstämman i veckan. Etanolsatsningen är, som vanligt, ett diskussionsämne, och nu står den inför ett nytt och värre hot än varierande spannmåls- och etanolpriser. Nämligen regeringens planer på kvotplikt. Faror lurar i detaljerna. Lantmännen pekar på att beskattning läggs på biodrivmedel som låginblandas och man öppnar för denaturerad majsetanol från USA som är betydligt sämre i fråga om klimatnyttan. Lantmännens etanol reducerar klimatgasutsläppen med 70 procent jämfört med bensin. Fabriken är intrimmad och producerar för fullt. Det såldes rekordstora mängder etanol under fjolåret. Men det är paradoxalt att när EU väl tätat ett kryphål, via en antidumpningstull, så öppnar vår egen regering ett nytt genom vilket subventionerad majsetanol från USA kan strömma. Om det blir beslut enligt förslaget kan man dra till med det gamla ordspråket medan gräset gror dör kon. För då dukar sannolikt etanolfabriken i Norrköping under innan de strängare kraven på förnybara bränslen träder i kraft i EU som skulle gynna Lantmännens etanol. Ur artikel i ATL Biogödsel allt vanligare på landets åkrar Rötrester från biogasframställning som gödselmedel ökar i popularitet. I Östergötland tar 130 lantbrukare emot biogödsel från anläggningar i Linköping och i Norrköping. Innehållet i gödselbrunnen hemma hos Jan Andersson på Trojenborg utanför Mantorp liknar vid första anblicken en mörkare sorts flytgödsel. Det Jan kallar för soppan är rötrester från biogasanläggningen i Linköping ungefär två mil bort. Han byggde för två år sedan en brunn på 4200 kubikmeter och har skrivit på ett fyraårskontrakt med leverantören Biototal. Trojenborg har 400 hektar spannmålsodling och tack vare biogödseln har gården minskat användningen av konstgödsel med två tredjedelar. Kvävehalten ligger ganska stabilt på 3 kilo per ton. Fosforhalten i förhållande till kvävet är något högre än i konstgödsel. Förutom de traditionella näringsämnena innehåller biogödseln också ganska mycket kalcium och magnesium samt de flesta mikronäringsämnen. Priset är ungefär hälften av konstgödselns och frakten är betald. Ur artikel i Land Lantbruk Händelö är framtiden Samarbetet mellan företag som tillverkar biobränslen på Händelö i Norrköping är framtidens modell. Den kallas för industriell symbios av forskaren Michael Martin på avdelningen för Industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. I sin doktorsavhandling ser han samarbetet och tillverkningskedjan som en väg att nå EU:s mål för förnybara bränslen. De tillverkas i processer där rest- och biprodukter från en industri blir till råvara i nästa. Energikombinatet på Händelö består av Eons kraftvärmeverk, Lantmännen Agroetanol samt Svensk Biogas. Martin har skapat en metod för att beräkna fördelarna med den industriella symbiosen för varje enskilt företag. I artikeln konstaterar han att: Någon sådan metod har inte funnits tidigare. Räknar man på exempelvis Lantmännen Agroetanol separat ser vi att de uppnått EU-målen redan nu tack vare den industriella symbiosen. Ur artikel i Norrköpings Tidningar De kastade ut fossil diesel I projektet Fossilfria lantbruk, som innefattar tre växtodlingsgårdar i Östergötland, har man lyckats minska användningen av fossil energi med 90 procent i den egna produktionen. Det viktigaste vi gjort är att helt enkelt ersätta vanlig, fossil diesel och eldningsolja med RME, rapsmetylester, berättar Karin Varverud på gården Smedberga, nära Motala. Gårdens traktorer, maskiner och bilar går numera på 100 procent RME. Vi har kört även torken på RME. Men nu har vi byggt en ny panna för fliseldning, fortsätter Karin. Mycket av det vi gjort har varit förhållandevis enkla åtgärder. För olika beräkningar och sådant har vi fått hjälp av JTI och Linköpings Universitet. Projektet Fossilfritt lantbruk har Agroöst som projektägare. Men JTI, universitetet i Linköping samt energikontoret i Östergötland är inblandade. Ur artikel i artikel i Läns-Posten Västra götalands län BYS får bidrag Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS) får bidrag av Naturbruksstyrelsen för att göra en förstudie inom bioenergi och till två uppdragsutbildningar på distans. Naturbruksstyrelsen på Regionen beslutade att ge BYS kronor för att göra en förstudie för att göra en spets på bioenergiteknikerutbildningen och inventera kompetensbehovet inom branschen. Syftet är att skapa en modern utbildning inom bioenergi och kunna vässa ansökningen till Yrkeshögskolmyndigheten. Ur artikel i Skaraborgs Läns Tidning Framtiden ljusnar för Vänersjöfarten Det våras för Vänersjöfarten. Både bildligt och bokstavligt. Studien om trafiken på Göta älv och Vänerstråket är övervägande positiv och allt tyder nu på att reglerna för inre vattenvägar EU-anpassas. Jag har alltid trott på Vänersjöfarten men nu är jag än mer optimistisk, säger Göran Lidström, vd för Vänerhamn. Att Vänern klassas som inre vattenväg av EU, vilket den verkar vara på väg att göra, är också viktigt för framtidens sjöfart. Då gäller andra regler för bland annat bemanning och det öppnar också för nya typer av fartyg som gör Vänersjöfarten mer konkurrenskraftig. Idag ligger godsmängden på sjön på knappt 1,9 miljoner ton, den siffran behöver i det närmaste fördubblas i framtiden. Förr utgjorde olja och bensin en stor del av godset på sjön. Men den biten har man i stort sett tappat helt. Och frågan är om man vill ha tillbaka den sortens gods? Lidström är inte säker. Det finns nya former av bränslen som mycket väl kan fraktas till sjöss. I Lidköpings hamn har vi börjat med transporter sorterat avfall som ska bli biobränsle. Flis är ett annat godsslag som idag till stor del går på land, för att nämna något. Men som sagt, det får vi titta på ihop med andra berörda parter. Ur artikel i Skaraborgsbygden

17 Ett skepp kommer lastat med värme I dag och under tisdagen lossas ton engelskt biobränsle i Lidköpings hamn. Det lastas direkt på bilar som kör in det till Värmeverket strax intill. Passande nog för biobränslelasten är det fartyget Aspen som står för transporten. Det är bra bränsle för Lidköpings Värmeverk, säger chefen för värmeverket, Peter Johansson. Det är sorterat så vi får bara bränslen som passar in i våra system. I England skulle man naturligtvis ha behövt det här själva. Men såväl England som Skottland har olja och gas som alternativ. Om det här avfallet inte hamnar i Lidköping blir det i stället förruttnat till metangas och koldioxid på någon tipp. Det skulle bli betydligt sämre än att elda upp det i ett modernt värmeverk. Engelsmännen skulle kunnat använda bränslet i elproduktionen, men det är lågt värde på den förbränningen. Bara en tredjedel så effektivt som i Lidköping. Avtalet med leverantören löper på tre år och lasten går ut via Grangemouth i Skottland. Bränslet är malet och klart för förbränning och är packat i balar som vardera väger 800 kilo ton var det som kom med Aspen tidigt på måndagsmorgonen. Tre laster till väntar i år. Ur artikel i Lidköpingsnytt.nu 22 april 2013 Etanolen konkurreras ut Sverige har tankställen med etanolpumpar, men endast några få procent av de miljöbilar som säljs är etanolbilar. - De som utnyttjade etanolen bäst var Saab. När andra bara byggde om sina motorer så fick Saab ut mer effekt. De var klart ledande i utvecklingen, säger Mattias Goldmann, talesperson på organisationen Gröna Bilister. För 15 månader sedan tog myndigheterna bort subventioner för etanolbilar men redan innan dess hade andelen minskat när det gäller miljöbilar. Du måste tanka ofta och det vill många inte göra. Med en dieselbil kan du köra 130 mil på en tank, säger Bertil Moldén. Sverige är ett av få länder, förutom Brasilien, som tidigare satsat på etanolbilar. Tekniken med etanolbilar är egentligen inget märkvärdigt men Saab lyckades genom Kjell AC Bergström få ut 30 hästkrafter mer och var i framkant. Dieselbilar är fortfarande störst bland miljöbilarna, men andelen har sjunkit kraftigt jämfört med den gamla miljöbilsdefinitionen. Gasbilar, elhybrider, el/laddhybrider och även etanolbilar har ökat sin andel av miljöbilsregistreringarna, säger Moldén på Bil Sweden. Ur artikel i TTELA Hyvleri drabbades av brand Roasjö Trä utanför Svenljunga drabbades av en brand på lördagsförmiddagen. Eldsvådan begränsades till ett spånskjul som dock brann ned till grunden. Värden för ungefär en miljon kronor har gått till spillo, uppger ägaren Martin Sundström för gp.se. Företaget har försäljning av sågade trävaror samt eget hyvleri och tillverkning av limträ och pellets. Ur artikel i Woodnet.se Storsatsning på biobränsle - bonde får statligt stöd Högst går till Lunnebergs Lantbruk i Vinninga som statligt stöd för en satsning på biobränslepanna. Investeringen är på totalt 2,8 miljoner kronor. Ur artikel i Lidköpingsnytt.nu Jönköpings län Länsstyrelsen avslår ansökan om torvbrytning Länsstyrelsen avslår företaget Neovas ansökan om att bryta torv i Konungsömossen. Området beskrivs i avslaget som ett topogent kärr med svag välvd mosse och excentrisk mosse. I mars 2009 skickade Neova AB in en ansökan om att bryta torv enligt torvlagen. Nu har länsstyrelsen beslutat att avslå ansökan. I sin motivering till beslutet skriver de att området som brytningen skulle omfatta är en våtmark som utgör en värdefull naturmiljö och att verksamheten därmed inte är förenlig med miljöbalken. Neova menar att det är bättre att använda torven för effektivisering av annat biobränsle i stället för att låta den dikade torvmarken läcka koldioxid och metan till atmosfären till ingen nytta. Torvbrytning har redan utförts på omkring hälften av Konungsömossen. Ur artikel i Jönköpings-Posten Statligt stöd till biobränslepanna Länsstyrelsen har beviljat Alebäcks Stuteri i Lidköping kronor i företagsstöd för en värmepanna för biobränsle. Det här framgår av ett beslut från länsstyrelsen. Beslutet gäller en investering på totalt kronor och avser en mobil luftburen biobränslepanna samt dess anslutningar. Ur artikel i Lidköpingsnytt.nu Jubileum med öppet hus Cellwood firar 100-årsjubileum. Ett firande som pågår under hela året och den 4 maj bjuder företaget in allmänheten till öppet hus. Cellwood Machinery AB startade upp med tillverkning av tändkulemotorer. I dag utvecklar, tillverkar och säljer företaget högteknologiska maskiner och anläggningar för pappers- och massaindustrin, samt bioenergiindustrin. Först och främst ska företagets provanläggning och maskiner som säljs till pappers- och massaindustrin visas. Samma sorts maskiner säljs även till aktörer inom bioenergiområdet, till exempel företag som bygger anläggningar för förbehandling av hushållssopor som ska rötas. Ur artikel i Höglandet.nu

18 Kronobergs län Göran håller värmen med solfångare och ved Göran Rundgren kombinerar vedpanna med solvärmerör och är mycket nöjd med ett beslut som togs Vi satsade på vattenburen elvärme vid husbygget. Det var billigare. Vi fick dessutom låna kronor mer. Men framför allt fick vi handlingsfrihet, säger Göran Rundgren, på Julivägen i Lessebo. Standard hos husleverantören var att leverera husdelarna med direktverkande el. Det var bra då, med lågt elpris. Men den som i dag vill satsa på fjärrvärme tvingas att konvertera till vattenburet system. Jag gillar att jobba i skogen och när elpannan gick sönder 1992 bytte vi till vedpanna. Hos makarna Rundgren har vedeldning och solvärme blivit en lyckad kombination. Han slog till i september Det blev vakuumrörsolfångare. De är dyrare men tar till sig värmen mer effektivt än plansolfångare, säger Göran Rundgren. Han konstaterar att 2012 var en dålig sommar med bara soltimmar. Men vedförbrukningen har minskat till hälften och solfångarna fungerar även när det är mulet. Installationen kostade kronor, minus i bidrag, och den betalar sig på kring 20 år. Göran Rundgren är mycket nöjd med solvärmesatsningen och har planer för den fina vedpannan. Den dag jag tröttnar på att hugga ved ska vi elda med pellets. Då får jag ta upp ett hål i pannluckan eller köpa en ny. Ur artikel i Smålandsposten Ny skogsdirektör på Södra Den 15 maj tillträder Lars Idermark på heltid som ny koncernchef för Södra. I väntan på det står det nu klart vilka som blir hans närmaste medarbetare i den operativa ledningen. En viktig roll får Håkan Larsson som nu utsetts till skogsdirektör och chef för Södra Skog. Som skogsdirektör får Håkan Larsson leda den verksamhet som ligger närmast skogsägarna och hanterar den skogsliga servicen till medlemmarna. Samtidigt för uppdraget med sig ett försörjningsansvar när koncernens industrier ska förses med råvara. Södra Skog har drygt 530 anställda, omsatte i fjol 9,7 miljarder kronor och anskaffade 15,6 miljoner kubikmeter virke. När Lars Idermark tillträder sitt nya jobb i samband med föreningsstämman i Skövde den 15 maj innebär det också att Gunilla Saltin, som varit tillförordnad koncernchef sedan den stora chefsturbulensen för ett år sedan, kan koncentrera sig på massabrukens verksamhet. Ur artikel i Smålands-Posten Kalmar län Det blev havstulpaner i Gamlebyviken För att minska övergödningen av kväve och fosfor startade Västerviks kommun en musselodling i Gamlebyviken Musslorna filtrerar 2-3 liter vatten per timme och renar vattnet på näringsämnen. Men det blev havstulpaner som tog överhand. Blåmusslan är en av de mest tåliga och vanliga arterna i Östersjön som tål vattentemperaturer över 25 grader och ner till flera minusgrader. Den tål också låg salthalt ner till fyra promille. Efter det att man har skördat blåmusslorna var tanken att man skulle kunna använda dem som biobränsle. Blåmusslan filtrerar effektivt bort kväve och fosfor från vattnet de lever i. Vi försöker att hitta ett sätt att odla blåmusslor på i Gamlebyviken för att minska övergödningen som bidrar till algblomningen. Någonting gick fel då vi fick nästan bara havstulpaner, säger Dennis Wiström som är projektledare för havsmiljö Gamlebyviken. Ur artikel i Vimmerby Tidning Stort vinstlyft för energibolaget Oskarshamn Energi AB fick ett rejält vinstlyft under Resultatet ökade från 8,1 miljoner kronor till 23,9 miljoner kronor. Själva rörelseresultatet var 21,1 miljoner kronor bättre än året innan och landade på 32,9 miljoner. Att Oskarshamn Energi gick bättre förklaras av att bränslekostnaderna inom värmeverksamheten minskade. Det halvkommunala energibolaget förklarar det med att bränslemixen blev bättre när de tog två nya pelletspannor i bruk under En annan satsning under 2012 var biogasmacken och avvecklingen av gasol. Det som väntar nu är det nya kraftvärmeverket vid hamnen för 300 miljoner kronor. Det ska stå klart under vintern 2014/ anställda finns inom Oskarshamn Energi AB. Ur artikel i Oskarhamns-Tidningen Böndernas anläggning ska ge Kalmar fordonsgas I dag, fredag 3 maj, är det officiell byggstart för biogasanläggningen i Mosekrog, drygt en mil norr om Kalmar. 18 lantbrukare, alla djurbönder, har aktiemajoritet i bolaget More Biogas Småland AB och ska leverera den gödsel som tillsammans med kommunalt matavfall utgör substraten. De totalt 22 ägarna har investerat 75 miljoner kronor i en anläggning som årligen ska röta ton till 2,5 miljoner kubikmeter gas, motsvarande 25 GWh. Allt ska uppgraderas till fordonsgas och en mack öppnas vid anläggningen. Cirka 90 procent av gasen transporteras dock till Kalmar för att i första hand användas i kollektivtrafiken. Ur artikel i Land Lantbruk

19 Ingen fastighet eldas med olja Inte en enda av kommunens fastigheter eldas nu med olja. - Det känns skönt att vara i hamn. Det här målet har vi jobbat med i tio års tid så det är en verklig milstolpe. Det säger kommunens tekniska chef Thomas Nilsson. Han står bredvid den splitter nya pelletspannan vid Timmernabbens skola. I dag värmer pannan skolans lokaler, men i maj ska vi även ansluta lägenheterna som Mönsterås Bostäder har här i Timmernabben, berättar Magnus Jonsson, vd för Ålem Energi, som äger pelletspannan. Bolaget äger sedan tidigare en brikettpanna i Fliseryd samt en pelletspanna i Ålem, som värmer skolan, äldreboendet, bostadsbolagets lägenheter och en av industrierna på orten. Ur artikel i Östran Stor brist på ved och pellets på många håll Den långa och kalla vintern har gjort att det på vissa håll är brist på ved och pellets. En del leverantörer kan nu inte sälja till alla som vill köpa, utan har blivit tvungna att prioritera kunder som har skrivit leveransavtal sedan tidigare. Tomma vedskjul är idag en vanlig syn. Det går åt mycket ved när det är så här kallt under en lång period. Normalt räknar man med att ett vanligt hus med en bostadsyta på 100 kvm behöver cirka 8 kubikmeter pellets eller 25 kubikmeter ved för sin uppvärmning under ett år. Ur artikel i Ur artikel i Vimmerby Tidning Företag sätter färg på tillvaron Företaget LW Flis har sedan början på 1980-talet flisat biobränsle på entreprenad, med flera stora värmeverk som kunder. För några år sedan kom idén upp att göra mera med den rena naturprodukten men tiden har inte riktigt räckt till. Den färgade flisen är inte tänkt att elda med. Däremot ska den hålla jordvärmen på plats, kuva ogräs, och fuktbevara i rabatter och planteringar. Den färgade flisen blir ett dekorativt täckmaterial, säger Marie Waltersson. Den finns i sex olika färger, allt efter tycke och smak. Vi tillverkar också mindre fraktioner för inomhusbruk, till exempel för krukväxter. I dagsläget jobbar Marie Waltersson mer eller mindre för hand med att färga flisen portionsvis men på sikt ska företaget investera i en maskin. Färgerna innehåller naturliga pigment och är noggrant testade i laboratorium. Ur artikel i Oskarhamns-Tidningen Investering ger minus i kassan Kommunägda Högsby Energi AB gick med en förlust i fjol på nästan 1,8 miljoner kronor. Förlusten beror främst på att bolaget befinner sig i en expansiv fas. Av bolagets förvaltningsberättelse framgår att man har ålderstigna anläggningar som kräver mycket underhåll och har en låg verkningsgrad samt att 20 procent av bränslet består av pellets och olja. Högsby Energi ska göra investeringar för drygt 30 miljoner kronor och i dessa ingår att köpa en biopanna till värmeverket på Hanåsa. Vidare kommer fjärrvärmenätet att byggas ut i Högsby. För att kunna genomföra detta krävs tillskott från ägaren, alltså Högsby kommun. Enligt planerna ska investeringarna vara genomförda under hösten 2013 och enligt kalkylerna räknar bolaget att sedan gå med vinst under Ur artikel i Barometern Ökad borgen för Högsby Energi Nu planerar Högsby Energi AB att bygga ett nytt värmeverk. I tisdags beslutade kommunstyrelsen att Högsby Energi AB kommer få en utökad borgen med 33,5 miljoner, vilket innebär en borgen på 76,5 miljoner. I dag eldar vi med pellets och om vi investerar i en ny fastbränslepanna kan vi elda med billigare bränsle och få mer lönsamhet, säger kommunalråd Ingemar Svanström. Vi bildade Högsby Energi AB för några år sedan och nu är vi inne i steg tre. Tidigare har man gjort investeringar i anläggningen och anslutit hus och enligt kommunen ska man nu satsa på att bygga ett nytt värmeverk. Ur artikel i Östran Hallands län Sågspån blir till pellets på Södra cell På Södra cell i Värö bygger man just nu en stor pelletsanläggning där sågspån från den intilliggande Värösågen pressas samman till pellets som ska kunna generera värme och ersätter på så sätt en del olja. Förutom en ekonomisk vinst, är det även positivt ur miljösynpunkt, förklarar Jonas Eriksson, platschef på Södra Cell. Rent energi- och miljömässigt är det bra att vi kan leverera pellets för det ersätter ju olja och även här också. Och det här blir till ungefär villor. Ur Nyheter P4 Halland Härproducerat är nyckeln för Wapnö Wapnös koncept med härproducerat har tagit ytterligare ett kliv framåt. Det halländska godset har fått en biogasanläggning som ska försörja mjölkstallet, mejeriet, hotellrummen och gårdssaluhallen med energi. Det är omkring en månad sedan biogasanläggningen kom på plats. Rötningen är i full gång och gödsel från gårdens djur pumpas direkt in i en blandningstank. När Wäpnö Biogas är fullt utvecklad kommer ton gödsel, foderrester och grödor att rötas till metangas. Anläggningen kostade cirka 24 miljoner kronor. Ett sätt att finansiera den var att erbjuda privatpersoner, företag eller offentlig verksamhet möjligheten att låna ut pengar, minst 1000 kronor. Ett lån som sedan betalas tillbaka i natura, vilket betyder att den som lånat ut pengar får ett presentkort som kan användas till att köpa mejeriprodukter eller till en middag i restaurangen. Ur artikel i ATL

20 Skåne län Företag vill bryta torv i Östra Göinge Företaget Neova, som är baserat i Hudiksvall och Jönköping, är verksamma inom torv och trä, pellets och värme. De bedriver i dag torvproduktion på ett 60-tal torvtäkter fördelade från Norrbotten till Skåne. Nu vill de undersöka två torvmossar i Östra Göinge kommun, Norrmansmyr och Hässlehults myr, för att se om det är möjligt att bryta torv där. Om undersökningarna visar på att mossen är intressant för produktion måste företaget söka särskilt tillstånd till detta, förklarar Rita Larsson, projektledare på Neova. Om det visar sig att det är lämpligt för en torvtäkt och länsstyrelsen ger tillstånd får företaget sedan vända sig till markägaren för att komma överens om villkoren för att få skörda torven. Ur artikel i Norra Skåne Jernforsen bygger åt Perstorps fjärrvärme Beslutet om att investera i en ny fjärrvärmeanläggning tog Perstorps Fjärrvärme för ungefär ett år sedan. Nu kan Jernforsen stoltsera med att kontraktet blev deras. Perstorps nya fjärrvärmecentral byggs i anslutning till den gamla central som idag finns placerad på Verkstadsgatan. Ugn och panna kommer kunna leverera hetvatten med en kapacitet på 12 MW. Denna helautomatiska förbränningsanläggning från Jernforsen drivs med biobränsle, i detta fall träflis. Till anläggningen levererar Jernforsen även rökgasrening i form av ett elfilter och en rökgaskondensor. Med rökgaskondensering tillvaratas spillvärme ur rökgaserna som annars skulle gått förlorad. Ur artikel i Energinyheter.se Miljoner till pannbyte I arbetet med att byta ut kommunens alla oljepannor har turen kommit till förskolan Bokebo i Hurva. Här planerar servicenämnden att byta oljepannan mot en pelletsbrännare och solfångare. I Bergas lilla idrottshall vill man samtidigt byta ventilationssystemet från det som idag bara blåser luften rakt ut till ett som återvinner värmen i utluften. Dessutom ska det installeras rörelsedetektorer till belysningen. Med dessa åtgärder räknar man med att kunna spara halva energiförbrukningen i idrottshallen. Ur artikel i Skånska Dagbladet Sverige kan bli exportör av raps för första gången Inte på 20 år har det varit så gult på fälten. I år kan Sverige för första gången bli exportör av raps. I höstas såddes cirka hektar raps i södra Sverige, viket är hektar mer året innan. I Kristianstad rör det sig om hektar som såtts med höstraps. Sedan 2004 har arealerna med raps ökat kraftigt. I dag är rapsen åter tillbaka på de nivåer grödan hade på 1980-talet. - En drivande faktor är att raps nere i Europa används som biobränsle, vi använder det bara till livsmedel i Sverige, men priset följer råoljepriserna och det vet vi hur det priset har utvecklats, säger Henrik Strindberg. Ur artikel i Kristianstadsbladet EU-film om pellets ska inspirera andra Nu ska Skånefrös prisade pelletsprojekt bli film. I går var EUkommissionen och filmade verksamheten i Östra Tommarp. Skånefrös anläggning, som förvandlar avrens från spannmål och gräsfrö till pellets, invigdes för drygt tre år sedan och har sedan rönt stor uppmärksamhet både lokalt och internationellt. Anläggningen har haft många besökare och fått flera utmärkelser. Projektet delfinansierades av EU-kommissionens så kallade Lifeprogram. Nu drar EU igång en ny ansökningsperiod, och vill med filmen om Skånefrö locka andra företagare att söka pengar. För Skånefrös del fortsätter man nu utveckla projektet på egen hand. Förutom att man värmer upp den egna anläggningen med sina egna pellets levererar man värme till närmare 40 abonnenter i byn. Nu går man in i nästa fas och ökar produktionen av pellets. Vi gör en nyinvestering i sommar och bygger om hela intaget. Då kommer vi att kunna ta emot restprodukter från andra också, förklarar Skånefrös vd Sven-Olof Bernhoff. Pelletsfabriken har kapacitet att tillverka tre ton pellets i timmen. För närvarande har man produktion igång endast 300 timmar per år. Skånefrö har också fortsatt med nästa forskningsprojekt, att omvandla pellets till kol, och därefter använda det som jordförbättringsmedel. Ur artikel i Ystads Allehanda