Ökad cykelturism i Dalarna. - med fokus på Siljan- och Orsasjön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad cykelturism i Dalarna. - med fokus på Siljan- och Orsasjön"

Transkript

1 Ökad cykelturism i Dalarna - med fokus på Siljan- och Orsasjön

2 Titel: Ökad cykelturism i Dalarna - med fokus på Siljan- och Orsasjön Utgivningsdatum: Kontaktperson: Kent Söderlund, Region Dalarna Författare: Patrik Larsson, Mikael Spjut och Anna-Lena Söderlind, Ramböll Sverige AB och Michael Koucky, Koucky & Partners Foto: Mats Edvardsson Kartor: Underlagskartor Lantmäteriet

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Cykelturism Metod Avgränsningar Inventering av infrastruktur för paketresa Studie av dagsturer Resultat Inventering av infrastruktur för paketresa Studie av dagsturer Slutsatser Rekommendationer Bilaga 1 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 1 Mora-Siljansnäs Bilaga 2 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 2 Siljansnäs-Tällberg Bilaga 3 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 3 Tällberg-Rättvik Bilaga 4 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 4 Rättvik-Mora Bilaga 5 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 5 Mora-Orsa, västra sidan om Orsasjön Bilaga 6 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 6 Orsa-Mora, östra sidan om Orsasjön Bilaga 7 - Deltagarlista för Workshop Bilaga 8a Karta med alla inventerade besöksmål i Orsa- och Moraområdet Bilaga 8b Karta med alla inventerade besöksmål i Rättviks- och Leksandsområdet Bilaga 8c Tabell med alla inventerade besöksmål

4 Sammanfattning Internationellt sett är cykelturism en näring på stark frammarsch. I Europa har ett flertal länder utvecklat cykelturismen med framgång. Cykling är, näst efter vandring, den turistiska aktivitet som bedöms ha störst potential i Sverige1. Region Dalarna har som mål att öka cykelturismen i regionen. Området runt Siljan ses som ett attraktivt område att marknadsföra för cykelturism då området redan idag har en stark turismnäring, främst under sommarhalvåret. Syftet med detta projekt är att beskriva och kartlägga de befintliga förutsättningarna för cykelturism gällande infrastrukturen runt Siljan samt Orsasjön, i första hand ur ett trafiksäkerhetsperspektiv samt ge förslag till förbättrande åtgärder. I uppdraget studeras även möjligheten att upprätta kortare dagsutflykter för rekreation. Projektet skall ses som ett första skede i en process för att förbättra möjligheterna till ökad cykelturism i Dalarna. Utgångspunkten för projektet har varit ett förslag till paketresa som tidigare tagits fram av Region Dalarna i samarbete med europeiska incoming-bolag. Det förslag som tagits fram är en femdagarstur med målpunkterna Siljansnäs, Tällberg, Mora och Orsa. Inventeringen har till större delen följt Siljansleden. Utöver studien av den föreslagna paketresan har en övergripande studie av dagsturer för cykel genomförts. För att bedöma potentialen av dessa har en inventering av besöksmål utförts och förankrats med Siljan Turism och tjänstemän i berörda kommuner. Resultatet från inventeringen av paketresan visar att vägnätet på den östra sidan av Siljan och Orsasjön över lag uppfyller trafiksäkerhetskriterierna för cykelturism bättre än vägnätet på den västra sidan. Den östra sidan erbjuder goda möjligheter att med enklare åtgärder uppnå ett attraktivt och sammanhängande nät för cykelturism medan den västra sidan kräver större ingrepp på längre sträckor. Sett till hela vägnätet som studerats är det ca 70 km av totalt 160 km som uppfyller kriterierna. Möjligheten till synergieffekter i form av skol- och arbetspendling med cykel och rekreationscykling ses som goda utmed flera sträckor, exempelvis Mora-Sollerön och Siljansnäs-Leksand. Detta gör att investeringar i bättre infrastruktur för cykelturister även skulle gynna flera grupper av cyklister. Delstudien rörande dagsturer med cykel resulterade i ett gediget underlag på dryga 60 besöksmål i Siljans omgivning. Underlaget hämtades in från Siljan Turism och kommunerna runt Siljan och Orsasjön. Underlaget har bearbetats och förslag på nio olika dagsturer har tagits fram. Flera besöksmål har bundits samman för att få rutter på 3-8 mil. Utifrån de data som i projektet samlats in kan ett antal sträckor lyftas som prioriterade: 1. Leksand Tällberg, Rättvik-Vikarbyn samt Nusnäs-Färnäs Viktiga sträckor för att få stråket utmed den östra sidan av Siljan att hänga ihop. Åtgärder på dessa sträckor skulle även kunna stärka arbetspendlingen och rekreationscyklingen i Leksand, Rättvik och Mora. 2. Mora-Gesunda och Leksand-Siljansnäs Två sträckor som är viktiga främst ur arbetspendlings- och rekreationssynvinkel. Åtgärder på dessa sträckor skulle möjliggöra för både Mora och Leksand att stimulera sina invånare till att cykla mer. Sträckorna är även viktiga länkar i arbetet med två av de föreslagna dagsturerna. 1 Outdoor/multiaktiviteter & ekoturism. Sverigeturismens konkurrenskraft - ett europaperspektiv, Turistdelegationen, maj sida 1(38)

5 Utifrån projektets slutsatser kan några slutliga rekommendationer kring fortsatt arbete ske: I arbetet med cykelturism vid Siljan bör tankarna på en paketresa runt Siljan i dagsläget överges. Förslaget är istället att satsa på den östra sidan av Siljan, komplettera med föreslagna dagsturer samt studera Siljansringen runt som alternativ paketresa. Sträckorna Siljansnäs-Leksand och Mora-Gesunda skulle med åtgärder kunna ingå i dagsturer som kompletterar ovanstående tankar på ett bra sätt. Detsamma gäller den östra sidan av Orsasjön Det är viktigt att satsa på de kortare dagsturerna för att stimulera cyklandet som ett fenomen. Potentialen hos lokabefolkningen är troligen stor, både i form av rekreationscykling men även som arbetspendling. Väl utbyggda dagsturer kan i sin tur bli en viktig utgångspunkt i arbetet med att få till en större kommersiell paketresa för inresta besökare. sida 2(38)

6 1. Inledning Som Sveriges tredje största turistlän och norra Europas största vinterdestination är Dalarna en välbesökt region som lockar såväl nationella som internationella besökare. Region Dalarna har ett nära samarbete med företag och organisationer i syftet att öka lönsamheten genom bättre marknadsföring och produktutveckling. Det övergripande målet för Region Dalarnas arbete är att: Dalarna ska vara ett unikt och konkurrenskraftigt resmål för såväl svenska som utländska besökare under samtliga säsonger, och med vårt läge i Sverige har vi både en stark sommar- och vintersäsong Internationellt sett är cykelturism en näring på stark frammarsch. I Europa har ett flertal länder utvecklat cykelturismen med framgång, som exempel kan nämnas Danmark, Holland, Storbritannien och Schweiz. Cykling är, näst efter vandring, den turistiska aktivitet som bedöms ha störst potential i Sverige 2. Region Dalarna har som mål att öka cykelturismen i regionen och har i Länstransportplan för Dalarna år skrivit att det finns potential i att stärka cykelturismen, i synnerhet under sommarmånaderna, med tydliga cykelleder, skilda från bilvägarna. Området runt Siljan ses som ett attraktivt område att marknadsföra för cykelturism då området redan idag har en stark turismnäring, främst under sommarhalvåret. Här finns en vacker natur med vackra kulturmiljöer och i Siljansområdet finns många sevärdheter och aktiviteter som är populära besöksmål bland både nationella och internationella turister. Avstånden mellan orterna runt Siljan är gynnsamma och möjligheterna till mat och boende är redan idag relativt goda. Detta skapar bra möjligheter till att erbjuda cykelpaket med allt från endagarsturer till veckoturer. Syftet med detta projekt är att beskriva och kartlägga de befintliga förutsättningarna för cykelturism gällande infrastrukturen runt Siljan samt Orsasjön i första hand ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Utifrån detta ges förslag på eventuella åtgärder för att bidra till regionens mål om att stimulera cykelturismen. I uppdraget studeras även möjligheten att kring Siljan upprätta kortare dagsutflykter för rekreation. Detta arbete syftar främst till att stimulera cykelresor bland lokalbefolkningen men kommer även att påverka cykelturismen i området. Projektet skall ses som ett första skede i en process för att förbättra möjligheterna till ökad cykelturism i Dalarna. Projektet omfattade en fältinventering med en okulär bedömning av infrastrukturen runt Siljan- och Orsasjön. Tillgänglig data från internetbaserade databaser i form av årsmedeldygnstrafik, andelen tung trafik, vägbredd och hastighet har kompletterats till sammanställningen för de vägar som inventerats. I projektet har även en workshop genomförts. Syftet var att peka ut besöksmål i kommunerna runt Siljan och Orsa med lämpliga avstånd för att skapa dagsturer för cykel. Dessa besöksmål har sammanställts och förslag till dagsturer med flera besöksmål inkluderade har tagits fram. För dessa dagsturer har ingen fältinventering genomförts och endast tillgänglig data gällande hastighet och årsmedeldygnstrafik från internetbaserade databaser har sammanställts. Information om vägren, bredd på väg m.m. är därför inte inventerade för dessa dagsturer. 2 Outdoor/multiaktiviteter & ekoturism. Sverigeturismens konkurrenskraft - ett europaperspektiv, Turistdelegationen, maj sida 3(38)

7 2. Bakgrund Utgångspunkten för projektet har varit ett förslag till paketresa som tidigare tagits fram av Region Dalarna i samarbete med europeiska incoming-bolag. Ett incoming-bolag specialiserar sig på att sälja paketresor, antingen färdiga eller skräddarskydda resor utefter kundens önskemål. Det förslag som tagits fram är en femdagarstur med målpunkterna Siljansnäs, Tällberg, Mora och Orsa, se Figur 1. Tanken är att man utgår från en av orterna, exempelvis Mora, för att sedan cykla sträckan till Siljansnäs, där övernattning sker. Därefter fortsätter cykelturen på samma sätt med stopp och övernattning i Tällberg, Mora och till sist Orsa. Tanken har även varit att möjligheter till dagsturer ska finnas på de orter där övernattning sker. På det sättet kan denna femdagarstur utökas utefter kundens önskemål. Figur 1. Förslag till paketresa för cykelturister. 2.1 Cykelturism I rapporten Cykla på banvallar- Utvecklingen av cykelledinfrastruktur och cykelsatsningar i Ulricehamns kommun (Eveby L., Koucky & Partners Miljökonsulter, 2004), Vägverkets publikation 2004:169, har fyra olika typer av cykelturism identifierats. Dessa är definierade enligt följande: Cykelsemester Besökare som specifikt kommer till en region för att cykla under några dagar, exempelvis besökare som bokar färdiga paketresor. Semestercykling Med semestercykling menas cykling under semestern, dvs. att cyklingen är en av flera olika aktiviteter under semestern. Omfattar ofta dagsutflykt eller kortare turer under semestern. Dagsutflykt med cykel Med dagsutflykt menas cykelutflykt som börjar hemifrån och där besökaren återvänder hem samma dag. Detta innefattar att cykelutflykten kan utgå från en bil- eller tågtur. Fritidscykling Till skillnad från semestercykling och dagsutflykt avser denna kategori lokalbefolkningens nyttjande av cykellednätet. För den föreslagna rutten i det redan befintliga paketet är besökare på cykelsemester huvudmålgruppen. Erfarenheter från tidigare utredningar har konstaterat att denna målgrupp ar relativt liten. sida 4(38)

8 3. Metod Det är viktigt att klarlägga den metod som projektet använt sig av för att säkerställa att resultatet tolkas på rätt sätt. Projektet har delats in i flera olika delar och detta metodkapitel följer samma uppdelning. 3.1 Avgränsningar En geografisk avgränsning har gjorts för att begränsa arbetets omfattning. Studien har begränsats till att enbart behandla landsbygd varför tätorter ej studerats. Som exempel omfattar inventeringen av Siljansnäs- Tällberg inte gatunätet inom Leksands tätort, som passeras längs sträckan. 3.2 Inventering av infrastruktur för paketresa I arbetet med att ta fram förslaget till paketresa har fokus legat på identifiering av lämpliga dagsetapper utifrån möjlighet till service, boende samt förtäring. Inventeringen har utgått från och till större delen följt den befintliga Siljansleden som är en upprättad cykelled runt Siljan och Orsasjön. Då detta projekt avser kartlägga infrastrukturen och sammanställa åtgärdsbehovet har en inventering av befintliga förhållanden genomförts. Denna har skett genom kartstudier, datainsamling från Trafikverkets databaser Klickbara kartan och NVDB (Nationell vägdatabasen) och fältundersökning. Statistiken från databaserna varierar i aktualitet. Inventeringen omfattade följande: Vägtyp Där alternativen är: helt bilfri led eller blandtrafikväg Hastighetsbegränsning Beläggning Där alternativen är: Asfalt, grus, Trafikflöde Årsmedeldygnstrafik för sträcka. Där inga data kunnat hämtas för en viss sträcka har en bedömning gjorts där värdet uppskattats till över (>) 500 fordon/dygn eller under (<) 500 fordon per dygn. Vägbredd För sträckor, insamlad data från Nationella vägdatabasen (NVDB), angett som intervall, samt att vissa sträckor kontrollmätts. Delavsnittets längd Omgivningens karaktär Uppdelat enligt: Skogslandskap (S), Öppet landskap (Ö) samt Glesbygdslandskap (G). Sikt Utifrån bilistens uppfattning. Uppdelat enligt: o God sikt öppen vägkorridor, slänter, ev. vägren, mindre kuperad terräng, o Måttlig sikt snävare vägkorridor, smalare slänter mindre kuperad terräng o Dålig sikt smal vägkorridor, smala eller inga slänter, kuperad terräng Vid fältinventeringen bedömdes sikten längs sträckan. Sikten bedömdes utifrån ovan nämnda kriterier. Bedömningen kan ge en uppfattning om cyklisters synlighet på vägbanan. Vägren Finns eller finns ej samt dess bredd (mätning och uppskattning) Inventeringen delades upp i sex delsträckor, se även figur 2: 1. Mora-Siljansnäs 2. Siljansnäs-Tällberg 3. Tällberg-Rättvik 4. Rättvik-Mora 5. Mora-Orsa, västra sidan 6. Orsa-Mora, östra sidan sida 5(38)

9 Delsträckorna har sedan delats in i delavsnitt. Dessa delavsnitt har dels tagits fram utifrån var hastigheterna ändras men även en förändring, så som vägtyp och omgivningens karaktär, har påverkat hur ett delavsnitt indelats. Figur 2: Översiktskarta som visar alla delsträckor sida 6(38)

10 Bedömning En bedömning av sträckan som helhet och delavsnitten har gjorts utifrån de data som samlats in. Bedömningen presenteras i text och tabell för varje delsträcka där bedömningskriterierna utgår från rapporten Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle (2008), se tabell 1. Bedömningskriterierna har tagits fram av Vägverket/Trafikverket i Skåne för cykelvägvisning i blandtrafik i glesbygd och utgår från ett trafiksäkerhetsperspektiv. Tabell 1. Grundkriterier för bedömning av delavsnittets lämplighet för cykelturism ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vägtyp Beläggning Hastighetsbegränsning Trafikflöde ÅDT Bedömning (nuläge) Helt bilfri led Asfalt - - Bäst, kan skyltas och maknadsföras även för cykling med barn. Ska utmärkas som säker led, attraktiv även för andra nyttjandegrupper Helt bilfri led Stenmjöl/fingrus - - Bra, kan skyltas och marknadsföras även för cykling med barn. Ska utmärkas som säker led Blandtrafikväg Asfalt, grus 30 km/h < 500 motorfordon/dygn Blandtrafikväg Asfalt, grus 50 km/h < 500 motorfordon/dygn Bra, kan skyltas och marknadsföras även för cykling med barn. Ska utmärkas som säker led om sikten är god OK, kan skyltas som cykelrutt Blandtrafikväg Asfalt, grus 70 km/h - Ok, men helst endast korta sträckor och med god sikt. Kan skyltas som cykelrutt Blandtrafikväg Asfalt, grus > 70 km/h Inte lämplig, bör inte skyltas som cykelrutt Blandtrafik Asfalt, grus > 30 km/h > 500 motofordon/dygn Inte lämplig, bör inte skyltas som cykelrutt Förslag cykelåtgärder Förslagen på typ av cykelåtgärd har utgått från GCM-handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket riktlinjer för cyklisters separering från bil vid olika hastigheter, se tabell 2. I denna rapport har fokus legat på cyklister varför gåendes behov ej tagits i beaktande. En cykelbana skall i regel enbart användas av cyklister varför det är viktigt att i senare skede även ta hänsyn till gåendes behov. Utmed stora delar av den studerade sträckan är det troligt att även gående har stor nytta av ett utbyggt cykelnät varför utformningen även måste tillgodose gåendes behov. Tabell 2. Riktlinjer för cyklisters separering från bil vid olika hastigheter. Skyltad hastighet Lämplig separering av cyklister från bil 70 eller mer Avskild cykelbana (med räcke, bred remsa el dyl). Cykelbana kan användas men ger då mindre god standard Cykelbana 30 och lägre Blandtrafik sida 7(38)

11 3.3 Studie av dagsturer Utöver studien av den föreslagna paketresan som redovisats ovan har projektet även innefattat en övergripande studie av hur den lokala turismen kan utvecklas i samverkan med paketresan. En inventering av besöksmål har genomförts och förankrats med Siljan turism och tjänstemän i berörda kommuner. Utifrån dessa har sedan en enklare sammanställning av potentiella dagsturer genomförts, dessa är tänkta att fungera för tillresta besökare såväl som för den lokala befolkningen. Kartstudier för varje dagstur har utförts. Uppgifter om hastighet och årsmedeldygnstrafik (ÅDT) är hämtade från Trafikverkets databas Klickbara kartan. Statistiken från databasen varierar i aktualitet. Information om möjligheter till fika och mat samt omgivningens karaktär är hämtade från den workshop som beskrivs nedan. Insamling av besöksmål med fokus på dagsturer För att kartlägga de besöksmål i området som kan anses vara viktiga för den lokala turismen kontaktades Siljan Turism. De fick i uppgift att för projektets räkning på en karta markera ut viktiga besöksmål i området kring Siljan. Direktiven var att besöksmålen skulle vara möjliga att nå med cykel på en dag samt vara intressanta för lokalbefolkningen såväl som för inresta turister. Genomförande av workshop Som ett led i att förankra arbetet med dagsturerna hos berörda parter genomfördes den 26 april 2012 en workshop i Mora. Syftet var dels att presentera projektet och regionens arbete, men framförallt att gemensamt arbeta vidare med de besöksmål som Siljan Turism tagit fram. Tanken var att gemensamt komplettera med relevanta besöksmål i de olika kommunerna, genomföra en enklare prioritering utifrån besöksmålens karaktär, samt göra en ansats till lämpliga dagsturer som kan marknadsföras för cykelturism. Till workshopen inbjöds deltagare från berörda kommuner, regionen, Trafikverket samt Dalatrafik. Deltog gjorde representanter från: Orsa kommun Mora kommun Rättviks kommun Leksands kommun Region Dalarna Siljan Turism Dalacykel I Bilaga 7 ses en detaljerad deltagarlista. sida 8(38)

12 4. Resultat 4.1 Inventering av infrastruktur för paketresa Nedan följer en sammanställning av resultatet från inventeringen av infrastrukturen runt Siljan och Orsasjön. Först presenteras en övergripande bild av resultatet för hela den studerade sträckan vad gäller infrastrukturen och dess lämplighet för cykelturism. Efter det görs en sammanfattande presentation av resultatet från samtliga delsträckor. I bilaga 1-6 ges en fullständig presentation av varje delsträcka och delavsnitt i text, tabell och kartor. Övergripande resultat Resultatet från inventeringen av infrastruktur ses enklast i figur 3 som innehåller en karta över samtliga delsträckor som inventerats. Här visas varje delavsnitt och huruvida det uppfyller de bedömningskriterier som presenterades i tabell 1 i metodkapitlet. De viktigaste resultaten är: Vägnätet på den östra sidan av Siljan och Orsasjön uppfyller över lag kriterierna för cykelturism bättre än vägnätet på den västra sidan. Totalt uppfyller ca 62 km av ca 80 km (ca 78 %) väg kriterierna för trafiksäkerhet vad gäller cykelturism utmed den östra sidan, med östra sidan avses Orsa-Mora-Rättvik-Leksand. På den västra sidan är samma siffror ca 8 km av ca 80 km (ca 10 %), med västra sidan avses Orsa-Mora- Siljansnäs-Leksand. Sett till hela vägnätet som studerats är det ca 70 km av totalt 160 km som uppfyller kriterierna. Den östra sidan av Siljan och Orsasjön erbjuder goda möjligheter att med enklare åtgärder uppnå ett attraktivt och sammanhängande nät för cykelturism medan den västra sidan kräver större ingrepp på längre sträckor. Möjligheten till synergieffekter i form av exempelvis arbetspendling med cykel och rekreationscykling ses som goda utmed flera sträckor, exempelvis Mora-Sollerön och Siljansnäs- Leksand. Detta gör att investeringar i bättre infrastruktur för cykelturister även skulle gynna flera grupper av cyklister. sida 9(38)

13 Figur 3. Översiktskarta som visar alla delsträckorna och inventeringsresultatet. sida 10(38)

14 Resultat delsträckor Nedan följer en sammanställning av resultaten från inventeringen av delsträckor. Mora-Siljansnäs delsträcka 1 Delsträcka 1, Mora till Siljansnäs, har stora brister sett till cyklisternas trafiksäkerhet. Detta främst beroende på höga trafikflöden och höga hastigheter. Stora delar av sträckan går dessutom genom ett monotont skogslandskap och behöver åtgärder som gör den mer attraktiv, alternativt kan leden förläggas till mindre parallella vägar men detta måste utredas vidare. Delavsnittet Mora-Sollerön-Gesunda ses dock som intressant och på sikt separering av cyklisterna mellan orterna vara en rimlig åtgärd. Möjlighet till att transporteras med buss mellan Gesunda och Siljansnäs kan vara ett annat alternativ för att få till ett attraktivt stråk runt Siljan. Delsträcka 1 Längd (km) Åtgärdsförslag Mora-Gesunda S 18,5 Cykelbana respektive avskild cykelbana Gesunda-Siljansnäs 24,2 Lägga om leden längs mindre parallella vägar. Upprätta rastplatser/viloplatser. Buss för transport mellan orterna. I bilaga 1 ses detaljer kring delsträcka 1. Siljansnäs-Tällberg delsträcka 2 Delsträcka 2, Siljansnäs till Tällberg, är till större delen direkt olämplig för cykelturism på grund av brister i trafiksäkerheten för cyklister. Sträckan ses dock som intressant ur ett turistperspektiv på grund av vackra bymiljöer, det omgivande landskapet och de många sevärdheter och aktiveteter som finns. För att förbättra trafiksäkerheten och möjligheterna att cykla föreslås separering av cykeltrafiken. Trafikverket genomförde 2011 förstudie för en gång- och cykelväg mellan Leksands tätort och Västanvik. Delsträcka 2 Längd (km) Åtgärdsförslag Siljansnäs-Leksand 12,5 Cykelbana respektive avskild cykelbana Leksand nordvästra- Hjortnäsheden 2 Avskild cykelbana alternativt sänkt hastighetsbegränsning till 50 km/tim och cykelbana Hjortnäsheden-Tällberg 5,4 Cykelbana respektive avskild cykelbana I bilaga 2 ses detaljer kring delsträcka 2. Tällberg-Rättvik delsträcka 3 Delsträcka 3, Tällberg till Rättvik, uppfyller till stora delar de kriterier som ställs på trafiksäkerheten på cykelturism. Delavsnittet där väg 70 korsas är dock en barriär där trafiksäkerhetshöjande åtgärder behöver göras. Detta kan uppnås på flera sätt, exempelvis genom en bättre utbyggd cykelpassage alternativt ett system för lokal sänkning av hastighetsbegränsning vid närvaro av cyklister. I övrigt bör standarden förbättras på de grusvägar öster om väg 70, som leden går längs med idag. Ett annat alternativ är att låta leden gå längs den nya cykelbanan från Kullsbjörken till Utby för att sedan fortsätta in mot Rättvik. Det krävs dock åtgärder även för denna sträcka för att bli säker som cykelväg då väg 70 i dagsläget måste korsas för att nå Rättvik. sida 11(38)

15 Delsträcka 3 Längd (km) Åtgärdsförslag Längs väg 70 i höjd med Kullsbjörken 0,4 Passage, avskild cykelbana. Alternativt kan leden dras om via den nya cykelbanan från Kullsbjörken via mindre grusvägar till Rättvik (anslutning vid hamnen) men detta kräver vidare utredning. Rv 70-Söderås 3,5 Förbättra grusvägarnas standard I bilaga 3 ses detaljer kring delsträcka 3. Rättvik-Mora delsträcka 4 Delsträcka 4, Rättvik till Mora, uppfyller till stora delar de kriterier som ställs på trafiksäkerheten för cykelturism. På en ca 1 km lång sträcka går cykelleden på väg 70, vilket inte är lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt varför separerande åtgärder föreslås. Detsamma gäller för delavsnittet Rättvik tätort till Vikarbyn där separering av cykeltrafiken även förbättrar möjligheterna till arbetspendling med cykel mellan orterna. För sträckan Stumsnäs-Garsås-Skäjsnäs bör vägens beläggning förbättras, samtidigt som åtgärder för att öka attraktiviteten utförs, exempelvis anläggning av rastplatser. För sträckan Nusnäs- Mora tätort behövs återigen en separering av cykeltrafiken då Nusnäs är ett populärt besöksmål. Delsträcka 4 Längd (km) Åtgärdsförslag Rättvik V (väg 952)-Vikarbyn 4,4 Cykelbana respektive avskild cykelbana Längs väg 70 mellan Öja och Ickholmen 1,1 Avskild cykelbana Stumsnäs-Garsås 9,9 Förbättra grusvägens standard, upprätta rastplats(er) Garsås-Skäjsnäs 5,1 Förbättra grusvägens standard, upprätta rastplats(er) Nusnäs-Noret (Mora) 5,4 Cykelbana respektive avskild cykelbana I bilaga 4 ses detaljer kring delsträcka 4. sida 12(38)

16 Mora-Orsa, västra sidan av Orsasjön delsträcka 5 Delsträcka 5, Mora-Orsa, bedöms som olämplig för cykelturism på grund av bristande trafiksäkerhet. Det första delavsnittet genom delar av Moras ytterområden uppfyller kriterierna för trafiksäkerhet för cykelturism. Ett förslag är dock att alternativa vägar används för att få en säkrare färdväg hela sträckan fram till Bonäs södra. Från Bonäs till Våmhus norra föreslås att leden dras om längs byvägar i så stor utsträckning som möjligt för att höja trafiksäkerheten. Dessa åtgärder måste dock utredas vidare för att i detalj bedöma lämpligheten. För sträckan Våmhus norra-hansjö har inte några alternativa vägar kunnat identifieras. Med rådande förutsättningar föreslås att cykeltrafiken separeras från biltrafiken. Delsträcka 5 Längd (km) Åtgärdsförslag Öna (Mora tätort)-väg 1001 (korsning rv 70-Våmhusvägen) 6,9 Förbättra grusvägarnas standard. Avskild cykelbana, planskild Väg 1001-Bonäs södra (Frostkitt) 0,8 passage vid korsning med rv70. Bonäs S-Våmhus N 9 Dra om leden till byvägar i så stor utsträckning som möjligt Våmhus N-Hansjö (Orsa) 7,1 Cykelbana respektive avskild cykelbana I bilaga 5 ses detaljer kring delsträcka 5. Orsa-Mora, östra sidan av Orsasjön delsträcka 6 Delsträcka 6, Orsa till Mora, uppfyller kraven som ställs på trafiksäkerhet och kan därför sägas vara lämplig för cykelturism. Vissa brister i sträckans attraktivitet har dock identifierats och det föreslås att en eller flera rastplatser upprättas mellan Orsa tätort och Vattnäs. Delsträcka 6 Längd (km) Åtgärdsförslag Orsa tätort (via Lisselhedsvägen)-Vattnäs 7,1 Upprätta rastplats(er) I bilaga 6 ses detaljer kring delsträcka 6. sida 13(38)

17 4.2 Studie av dagsturer Delstudien rörande dagsturer med cykel resulterade i ett gediget underlag med besöksmål i Siljans omgivning. Från Siljan Turism erhölls 20 stycken större besöksmål, vilka sedan kompletterades med totalt 44 stycken besöksmål av varierande karaktär vid den genomförda workshopen. Från workshopen erhölls även grova utkast till dagsturer där ett eller flera besöksmål bundits samman. Det är dessa förslag som i projektet har utvecklats och analyserats vidare och redovisas i detta kapitel. I bilaga 8 kan samtliga förslag på besöksmål ses på karta och i tabell. Utkast till lämpliga dagsturer för rekreation och lokal turism Efter att ha bearbetat det från workshopen inkomna materialet har nio dagsturer sammanställts. I figur 4 och 5 kan dessa ses utritade på karta med tillhörande tabeller över de olika besöksmålen. I redovisningen av dagsturer har flera besöksmål bundits samman för att få lämplig längd på dagsturen, d.v.s. 3-8 mil. I fortsättningen av kapitlet följer mer detaljerade beskrivningar av dagsturernas förutsättningar. För det fortsatta arbetet gäller att om inget annat anges är de ingående vägarna asfalterade. sida 14(38)

18 Figur 4. Dagsturer och besöksmål kring Mora och Orsa sida 15(38)

19 Tabell 2. Besöksmål i Mora och Orsa kommuner, se figur 4 Nummer Besöksmål/sevärdhet Beskrivning Gammal bebyggelse, utsiktsplats, fäbodfik, fäbodspa, kort vandringsled, 3 Fryksås fäbod hantverksbod, restaurang, hotell 4 Grönklitt Aktivitetscenter, rovdjurspark m.m. Vattenfall, vild & vacker natur, 6 Storstupet - Helvetesfallet kulturhistoriskt intressant (flottning) Slipstensomrdået vid Kulturhistoriskt område, slipstensgruvor, 7 Mässbacka rv. 296 slipstensmuseum, restaurang Kyrka, café, älvhöjder, hantverksbod, lanthandel, Trollbjörken & Jättestenen, 10 Skattungbyn bad, speciell flora och geologi Utsiktsväg, naturreservat (Enåns dalgång), bad (Slättabergsdammen), ravin, forsar, kvarnruiner, meteoritnedslag, Stackmora trädgård 12 Turistvägen (handelsträdgård) 19 Hökbergs fäbodar Känd Vasaloppskontroll 20 Eldris Känd Vasaloppskontroll. (Greta Garbo) 23 Alderängarna Utsikt, slogbod, fiske, naturreservat 24 Kråkberg Badplats 27 Åmåsängs badplats Bad, fik, logi badplats, dessinuthyrning, t.ex. 30 Södra Vika Siljansfors Mat, utsikt, Tomteland, logi, Gesunda 31 Gesunda relax, fiske (put and take) Vikingagravar, camping, bad, 32 Sollerön restaurang, fik 33 Mångberg Fäbod, bad 34 Gopshus Downhillbacke, Linnéstigen Träskotillverkning, badplats, Gammal 35 Oxberg järnvägsstation sida 16(38)

20 Figur 5. Dagsturer och besöksmål kring Leksand och Rättvik sida 17(38)

21 Tabell 3. Besöksmål i Rättvik och Leksands kommuner, se figur 5. Nummer Besöksmål/sevärdhet Beskrivning 40 Styggforsen Vattenfall 41 Dalhalla Konsertarena 42 Nittsjö Keramikfabrik 43 Gärdsjö Ängs- och kulturlandskap Ångbåtsbrygga, trähästtillverkning, kallbadhus, Sjurbergs Naturbruk (mat, 46 Sjurberg/Persborg boende) 47 Born, sjön Ljugaren Speciell miljö vid Ljugarens båthus 48 Rättviks slalombacke Fik Egen charktillverkning, Bed & Breakfast 50 Vikarbyn (boende, mat) 51 Utanåker Utanåkers bystuga (vatten, toalett), Utsiktsplats, missionskyrka 52 Söderås (byggnadsminne) Utsiktsplats, missionskyrka 53 Östbjörka (byggnadsminne) 55 Limsjön Fågelsjö 56 Asaklitt Utsiktspunkt 57 Vaverön Ö i Siljan 58 Olsnäs fäbodar Levande fäbod, mad, mat, boende Naturrum, utsiktstorn, mat, boende, 59 Björkberget, Siljansnäs m.m. 60 Karlfeldsgården Sjugaren 61 Plintsberg & Tällberg Utsiktspunkt sida 18(38)

22 Dagstur 1 Orsa-Skattungbyn-Storstupet Dagsturen går från Orsa centrum via Slättberg, Stackmora och vidare mot Skattungbyn. Från Skattungbyn kan dagsturen förlängas till Storstupet och därefter tillbaka till Orsa via Mässbacka, Heden och Born. I Skattungbyn och vid Mässbacka finns möjligheter till fika och mat medan övriga besöksmål bland annat bjuder på fina naturvyer, gamla ruiner, fäbodar och hantverk. Dagsturen blir ca 3-5 mil beroende på väg och besökta målpunkter. Den tänkta rutten går till större delen längs mindre asfalterade vägar där hastigheten är km/h och årsmedeldygntrafiken är ca motorfordon. En del av rutten går längs väg 296 som har en högre hastighetsbegränsning om 90 km/h. Avskilda gång- och cykelbanor finns endast inom Orsa tätort vilket innebär att resten av dagsturen löper i blandtrafik. Från Skattungbyn upp till Storstupet går rutten längs smal asfalterad väg och grusväg, där inga värden för hastighet eller årsdygnsmedeltrafik har kunnat hämtas. Dagstur 2 Orsa-Fryksås-Grönklitt Dagsturen går från Orsa centrum till Orsa Grönklitt via Lisselbäcka och Fryksås. Dagsturen anknyter till Fryksås fäbodar där gammal bebyggelse kan ses samtidigt som fik och restaurang erbjuder möjligheter till vila och återhämtning. I Fryksås finns även möjlighet till boende och att köpa hantverk. Rutten fortsätter därefter till Grönklitt med sin djurpark och aktivitetscenter. Även här finns möjligheter till vila och mat. Rutten är i första hand tänkt att gå tur och retur längs samma sträcka och blir då ca 3-3,5 mil. En eventuell förlängning av turen skulle kunna göras genom att turen går via Nissbo-Bjus-Hansjö. I detta skede är det dock svårt att säga om denna är tillräckligt attraktiv för att kunna fungera för en dagstur på cykel. Rutten går längs väg 1000 och 1002 som är mindre asfalterade vägar där hastigheten är km/h och årsmedeldygnstrafiken är ca motorfordon. Avskilda gång- och cykelbanor finns endast inom Orsa tätort vilket innebär att resten av dagsturen löper i blandtrafik. Dagstur 3 Mora-Kråkberg-Oxberg-Gopshus-Hökberg Dagsturen går från Mora centrum till Oxberg via Kråkberg och norra sidan av Österdalälven. I Oxberg finns möjlighet till mat, vila och bad samtidigt som träskotillverkning kan beskådas. Därefter går turen tillbaka till Mora på södra sidan av älven med möjligheter till stopp vid Vasaloppskontrollerna Hökberg och Eldris. I Gopshus finns dessutom möjligheten att testa downhill för de som har intresse av mer utmanande cykling. Dagsturen blir ca 5-6 mil beroende på vilka besöksmål som cyklisten väljer att stanna vid. Rutten går till större delen längs väg 70 upp till Oxberg med en avstickare genom Kråkberg. Därefter fortsätter rutten på södra sidan om Österdalälven till större delen längs väg Väg 70 och väg 1012 är smala och längs sträckan är hastigheten km/h med en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon. Inom Mora tätort finns avskilda gång- och cykelvägar men för resten av sträckan sker cykling i blandtrafik. Hela sträckan är belagd med asfalt förutom de skogsstigar som leder till Hökbergs och Eldris kontroller. Dagstur 4 Mora-Sollerön-Gesunda-Vika Dagsturen går från Mora centrum via Vinäs, Sollerön, Gesunda, Vika och sen tillbaks till Mora. På Sollerön finns möjlighet till mat, bad och vila samtidigt som sevärdheter i form av vikingagravar kan besökas. Sollerön bjuder dessutom på en fin naturupplevelse med ett öppet landskap och Siljan i bakgrunden. I Gesunda finns återigen möjlighet till rast, vila och mat. Ett toppbesök på Gesundaberget bjuder på fantastisk utsikt och den som vill har möjlighet att testa downhillcykling. I Gesunda kan även Tomteland besökas och möjligheterna till övernattning är goda. Från Gesunda kan rutten förlängas via sida 19(38)

23 Mångsberg där gamla fäbodar kan beskådas, möjligheten till bad är också god. Från Gesunda går rutten till Vika där det finns möjlighet att hyra dressin för färd utmed banvallen. Dagsturen blir ca 3,5-5 mil beroende på vilka besöksmål cyklisten väljer att stanna vid. Rutten går genom Mora tätort ut till Vinäs och vidare längs väg 947 och 946 till Sollerön. Därefter forsätter rutten längs väg 943 till Gesunda och sedan längs väg 938 upp till södra Vika där den kort går längs E45. Rutten går sedan längs väg 945 genom Vika för att korsa väg 45 och därefter gå längs väg 947 tillbaka till Mora tätort. Den skyltade hastighetsbegränsningen längs sträckan är km/h med en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon, där de högsta värdena finns utmed en kort sträcka av E45. Inom Mora tätort samt på några kortare sträckor på Sollerön finns avskilda gång- och cykelbanor, i övrigt råder blandtrafik utmed sträckan. Hela sträckan är asfaltsbelagd förutom delar av den förlängda dagsturen upp till Mångsberg där det är grusad skogsväg. Dagstur 5 Rättvik-Östbjörka-Dalhalla-Nittsjö-Vikarbyn Rutten går från Rättviks centrum via Backa upp till Östbjörka och sen vidare till Dalhalla. Rutten fortsätter sen tillbaka mot Rättvik via Nittsjö och Vikarbyn. I Östbjörka finns en utsiktsplats och ett byggnadsminne i form av en missionskyrka kan ses. Dalhalla, som är en unik konsertarena belägen i ett gammalt kalkbrott, är sevärt och i Nittsjö finns en keramikfabrik att besöka. Vikarbyn bjuder slutligen på möjligheter till mat och här finns också möjlighet att besöka den lokala charktillverkningen. Dagsturens längd uppgår till ca 3 mil. Rutten går längs väg 960 upp till Östbjörka som har en skyltad hastighetsbegränsning om 50 km/h och en årsmedeldygnstrafik på motorfordon. Från Östbjörka via Dalhalla till Nittsjö går rutten längs en smal asfalterad väg för att sedan ansluta till Väg 958 i Nittsjö. Därefter fortsätter rutten längs väg 957 ner till Vikarbyn där den skyltade hastighetsbegränsningen är km/h och årsmedeldygnstrafiken ca motorfordon. Från Vikarbyn och in till Rättvik går rutten längs väg 952 och 955 där hastighetsbegränsningen är km/h och årsmedeldygnstrafik ca motorfordon. Avskilda gångoch cykelbanor finns enbart inom Rättviks tätort varför blandtrafik råder utmed resterande sträckor. Dagstur 6 Nedre Gärdsjö-Born-Styggforsen-Östbjörka-Dalhalla-Nittsjö-Vikarbyn Rutten kan ses som en förlängning av dagstur 5 där det är tänkt att rutten först går via nedre Gärdsjö till Born och sedan vidare upp till Styggforsens naturreservat via Boda. I nedre Gärdsjö passeras vackra ängsoch kulturlandskap och i Born är miljön vid Ljugarens båthus sevärd. Vid Styggforsens naturreservat finns vacker natur med framförallt dess vattenfall. Från Styggforsen och tillbaks via Boda går rutten vidare till Östbjörka och därefter är rutten densamma som för dagstur 5. Denna dagstur blir ca 5-6 mil beroende på vad cyklisten väljer att besöka. Rutten upp till Styggforsen går till större delen längs väg 301 som har en hastighetsbegräsning på km/h och en årsmedeldygntrafik kring ca motorfordon. Från Boda till Östbjörka går sedan rutten via en mindre skogsväg som delvis är asfalterad och delvis grusad. Från Östbjörka gäller samma förutsättningar som för dagstur 5. Avskilda gång- och cykelbanor finns enbart inom Rättviks tätort varför blandtrafik råder utmed resten av sträckan. Dagstur 7 Rättvik-Tällberg-Söderås-Vidablick Rutten går från Rättviks centrum via Gärdebyn, Utby och Kullsbjörken till Tällberg. Miljön i Tällberg är sevärd med fina utsiktsplatser och hantverksaffärer. Möjligheten till vila och mat är dessutom god. Från Tällberg fortsätter rutten via Plintsberg och dess utsiktsplats, vidare till Karlfeltsgården som är ett kulturminne. Rutten går sedan via Utanåker och Söderås där cyklisten erbjuds vackra vyer ut över Siljan, sida 20(38)

24 för att sedan fortsätta upp till Vidablick där utsikten över Siljan återigen är fin. Här finns också möjligheter till vila och intag av mat. Rutten kan antingen avslutas direkt ner mot Rättvik eller via en tur till Tolvåsstugan vid Rättviks slalombacke där ett café finns. Dagsturen blir ca 3,5-4 mil beroende på vad cyklisten väljer att besöka. Rutten går längs väg 956 där hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Rutten korsar sedan riksväg 70 och löper vidare längs mindre byvägar och via en grusbelagd cykelbana från Utby till Kullsbjörken. Vidare går rutten längs väg 920 till Tällberg där hastighetsbegränsningen är 70 km/h och årsmedeldygnstrafiken är ca motorfordon. Från Tällberg fortsätter rutten via väg 927, 926, 933 och 934 mot Söderås. Här är hastighetsbegränsningen km/h och årsmedeldygnstrafiken ca motorfordon. Från Söderås går rutten via byvägar till Vidablick och tillbaka till Rättvik centrum. Avskilda gång- och cykelbanor finns inom Rättviks tätort samt mellan Södra Utby och Kullsbjörken, utmed resterande sträckor råder blandtrafik. Dagstur 8 Leksand-Siljansnäs-Olsnäs-Alvik Rutten går från Leksands centrum via Västanvik och Grytnäs upp till Siljansnäs. Väl framme i Siljansnäs finns Björkberget med ett vackert naturlandskap och utsiktsplats att beskåda. Här finns även möjlighet till boende och mat. Rutten går vidare via Vackernäs och Skorvnäsudden, med utsikt över Vaverön och Trutsudden. Vid Olsnäs fäbodar finns möjlighet till vila, bad och mat men även boende. Från Olsnäs vänder rutten tillbaka mot Leksand via Alvik och Västanvik. Dagsturen blir totalt ca 5,5 mil. Sträckan till Siljansnäs löper till större delen längs väg 938 som har en hastighetsbegränsning på km/h och en årsmedeldygnstrafik på motorfordon. Från Siljansnäs går rutten via väg 941 som har en hastighetsbegränsning på 50 km/h och en årsmedeldygnstrafik på ca 200 motorfordon. Rutten fortsätter sedan runt udden på grusbelagd väg fram till Olsnäs fäbodar. På tillbakavägen går rutten längs grusbelagd väg mot Siljansnäs för att sedan ansluta till väg 938 och därefter väg 939 som har en hastighetsbegränsning på 50 km/h och en årsmedeldygnstrafik kring motorfordon. Efter Alvik ansluter sedan rutten till väg 938 via Västanvik mot Leksand igen. Avskilda gång- och cykelbanor finns inom Leksands tätort men i övrigt råder blandtrafik. Det skall dock nämnas att en avskild gång- och cykelväg planeras på sträckan Leksand-Västanvik. Dagstur 9 Leksand-Ullvi-Rönnäs-Insjön-Häradsbygden Rutten går från Leksands centrum via Tibble, Ullvi, Romma, Rönnäs, Insjön och tillbaka via Häradsbygden. Strax utanför tätorten Leksand i riktning mot Tibble finns Limsjön med ett rikt bestånd av fåglar. Utmed större delen av sträckan ner mot samhället Insjön finns vackra bymiljöer och ett öppet landskap som bjuder på utsikt över sjön Insjön. I samhället Insjön finns möjligheter till vila och mat men också handel vid Hjultorget. Rutten fortsätter sedan tillbaka via Häradsbygden där en avstickare kan göras upp till Asaklitt där en utsiktsplats finns. Rutten går längs väg 929 fram till Romma och därefter väg 916 och väg 908 till insjön. Den skyltade hastighetsbegränsningen längs dessa vägar är km/h med en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon, där den största trafiken återfinns mellan Tibble och Leksand. Från Insjön till Häradsbygden går rutten längs väg 70 där avskild gång- och cykelbana finns. Från Häradsbygden går rutten längs väg 579 som har en hastighetsbegränsning på km/h och en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon. Bortsett från sträckorna inom Leksands tätort och mellan Insjön och Häradsbygden löper dagsturen i blandtrafik. sida 21(38)

25 5. Slutsatser Projektet initierades med tankar om att en paketresa för cykelturism runt Siljan skulle kunna vara aktuell. En av de första slutsatserna utifrån detta projekts undersökningar är att detta ej är att rekommendera. Problemet ligger främst i den västra sidans olämplighet för cykelturism. En stor del av denna sida består främst av skogslandskap där cykelturisten är tvingad till att färdas i blandtrafik utmed en större länsväg där trafikflöden och skyltade hastighetsbegränsningar är för höga. Denna del anses i detta skede sakna potential för cykelturism då kostnaderna för åtgärderna att göra sträckan lämplig tros överstiga nyttan. Som ett undantag för ovanstående resonemang skall dock nämnas två sträckor, Mora till Gesunda och Leksand till Siljansnäs. Sträckorna klassas idag till stor del som ej lämpliga för cykelturism, men har samtidigt många fina värden såsom intressanta besöksmål, fina omgivningar och möjlighet till både mat, bad och boende. Dessutom skulle satsningar på cykelturism utmed dessa sträckor även kunna påverka exempelvis arbetspendling med cykel positivt. Istället för att ingå i en paketresa är det lämpligaste dock att sträckorna skyltas upp som dagsturer där utgångspunkten är Mora respektive Leksand. När det gäller den östra sidan av Siljan visar projektets undersökningar ett bättre resultat. Även här krävs en del åtgärder för att uppnå rätt standard men i mindre omfattning än den västra sidan. Östra sidan visar även ett mer varierande landskap med större inslag av bebyggelse, småvägar, vackra miljöer, besöksmål och inte minst servicemöjligheter för såväl människa som utrustning. Övergripande kan sägas att sträckan Siljansnäs Orsa via bland annat Rättvik och Mora mycket väl skulle kunna utgöra stommen i en paketresa för cykelturister, förutsatt att de värsta bristerna avhjälps. På flera ställen utmed denna sträcka skulle satsningar på cykelturism även gynna de lokala invånarna som får bättre möjligheter till rekreation och arbetspendling. I den paketresa som från början låg till grund för projektet ingick även sträckan Orsasjön runt. På samma sätt som för Siljan runt kan det konstateras att den västra sidan av Orsasjön ej lämpar sig för cykelturism, med den infrastruktur som råder idag. När det gäller den östra sidan ser dock situationen bättre ut då hela sträckan uppfyller de krav på trafiksäkerhet som ställs. Till skillnad från Siljan runt finns dock vissa argument som talar för att rutten Orsasjön runt skulle kunna åtgärdas för att fungera för cykelturism. Till att börja med är sträckan som behöver åtgärdas betydligt kortare, dessutom finns på flera ställen möjligheten att skylta leden utmed mindre parallellvägar vilket i så fall förbättrar situationen för cykelturisterna. Utmed den aktuella sträckan återfinns dessutom en vacker omgivning med flera utpekade besöksmål, bland annat Våmhus där det förutom hembygdsgården även finns möjlighet till mat och bad, vilket ytterligare stärker sträckans potential. Som en del av arbetet har också ingått att studera möjligheten till kortare dagsutflykter för såväl lokala besökare som inresta turister. Utifrån de studier som genomförts kan konstateras att potentialen till kortare dagsturer är god. Det är gott om besöksmål i området som kan anses vara intressanta och ligger på ett lämpligt avstånd från de större tätorterna. De förslag till dagsturer som i detta arbete presenteras är bara några få av alla möjliga kombinationer som finns och det skall även påpekas att någon detaljerad studie av infrastrukturen ej ingått i projektet. Det är därför viktigt att påtala att problemet med trafiksäkerheten som kan ses utmed slingan Siljan runt troligen även återfinns utmed de föreslagna slingorna för dagsturer. Innan vidare arbete sker med dagsturerna rekommenderas det därför att varje dagstur studeras i detalj. En jämförelse av den verkliga situationen mot de kriterier som använts i arbetet med Siljan runt skulle ge en bra bild av dagens förutsättningar samt vilka åtgärder som bör genomföras. sida 22(38)

26 Ett viktigt resultat från arbetet med dagsturerna är dess potential att komplettera det större sammanhängande stråket utmed Siljans och Orsasjöns östra sida. Detta innebär nämligen att möjligheten att bygga upp ett nätverk av kortare såväl som längre dagsturer i området är god. Marknadsföring av cykelmöjligheterna skulle sedan kunna ske såväl lokalt som nationellt men på sikt även internationellt. Ytterligare ett resultat från projektet som bör lyftas kommer sig av Siljans västra sida och dess olämplighet för cykelturism. Under den genomförda workshopen fördes vidgade diskussioner kring området som sådant och en slutsats var att satsningen snarare borde ligga på Siljansringen. Flera av de föreslagna dagsturerna pekar norrut, infrastrukturinventeringen visar tydligt att det är just den östra sidan av Siljan som har potential. Samtidigt ligger Furudal som en nod utmed Siljansringen vid färd mellan Rättvik och Orsa. Detta är tydliga argument för att den föreslagna paketresan kanske istället borde marknadsföras som Siljansringen runt. Förslaget har inte studerats vidare inom projektets ramar men anses ändå vara en viktig slutsats utifrån de genomförda undersökningarna. Slutligen skall kopplingen båt och cykel nämnas. Under den workshop som genomfördes framkom idéer kring att marknadsföra dagsturer tillsammans med båttransport på framförallt Siljan. Redan idag finns viss typ av båttrafik mellan de olika orterna och att erbjuda paketresor för såväl lokalbefolkning som turister, där cykling och båt samverkar är en intressant idé. Som exempel skulle en samordnad dagstur på några mil som avslutas med båtfärd och middag tillbaks till orten där det hela startade inte vara någon omöjlighet. Då projektet ej haft möjlighet att studera hamnar och båttrafik mer ingående har detta alternativ ej behandlats tidigare i rapporten. Åtgärdsprioritering Projektets resultat är tydliga på så sätt att åtgärder för att förbättra cyklandes situation måste genomföras om cykling kring Siljan och Orsasjön skall kunna marknadsföras. Utifrån de data som i projektet samlats in kan ett antal sträckor lyftas som prioriterade: 3. Leksand Tällberg, Rättvik-Vikarbyn samt Nusnäs-Färnäs Viktiga sträckor för att få stråket utmed den östra sidan av Siljan att hänga ihop. Åtgärder på dessa sträckor skulle även kunna stärka arbetspendlingen och rekreationscyklingen i Leksand, Rättvik och Mora. 4. Mora-Gesunda och Leksand-Siljansnäs Två sträckor som är viktiga främst ur arbetspendlings- och rekreationssynvinkel. Åtgärder på dessa sträckor skulle möjliggöra för både Mora och Leksand att stimulera sina invånare till att cykla mer. Sträckorna är även viktiga länkar i arbetet med två av de föreslagna dagsturerna. sida 23(38)

27 6. Rekommendationer Utifrån projektets slutsatser kan några slutliga rekommendationer kring fortsatt arbete ske: I arbetet med cykelturism vid Siljan bör tankarna på en paketresa runt Siljan i dagsläget överges. Förslaget är istället att satsa på den östra sidan av Siljan, komplettera med föreslagna dagsturer samt studera Siljansringen runt som alternativ paketresa. Sträckorna Siljansnäs-Leksand och Mora-Gesunda skulle med åtgärder kunna ingå i dagsturer som kompletterar ovanstående tankar på ett bra sätt. Det är viktigt att satsa på de kortare dagsturerna för att stimulera cyklandet som ett fenomen. Potentialen hos lokabefolkningen är troligen stor, både i form av rekreationscykling men även som arbetspendling. Väl utbyggda dagsturer kan i sin tur bli en viktig utgångspunkt i arbetet med att få till en större kommersiell paketresa för inresta besökare. Som en slutlig tanke bör arbetssättet med identifiering av dagsturer lyftas. Detta är en metod som applicerad på större områden i Dalarna skulle kunna ge goda resultat i arbetet med att främja cykelturism men även arbetspendling och övrig rekreation. Resultatet skulle kunna bli en regional lista över potentiella dagsturer inom varje kommun som i sin tur skulle kunna utvecklas till längre sammanhängande turer för cykelturism. sida 24(38)

28 Källor Internetbaserade källor Region dalarnas hemsida Trafikverkets nationella vägdatabas, NVDB Trafikverkets vägdatabas klickbara kartan, TIKK Skriftliga källor Vägverket, 2004: Cykla på banvallar Utvecklingen av cykelledinfrastruktur och cykelsatsningar i Ulricehamns kommun, Publikation 2004:169 Vägverket och SKL, 2010: GCM-handbok Utformning,drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus Koucky M, 2008: Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, Biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Turistdelegationen, 2004: Outdoor/multiaktiviteter & ekoturism. Sverigeturismens konkurrenskraft - ett europaperspektiv. Region Dalarna, 2010: Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna sida 25(38)

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. 1 (14) PM Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. Sundsvall 2009-10-05 WSP Samhällsbyggnad Oskar Haggren Lundblad WSP Samhällsbyggnad Box

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Sammanställning Enkätsvar VA 2014

Sammanställning Enkätsvar VA 2014 Kommunledningskontoret Utvecklingsenheten/Eva Larsson Sammanställning Enkätsvar VA 04 04-0-6 version.0 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... 4 Resultat... 4 Slutsats... 5 Bilaga Följebrev

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011

Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka. Samråd med allmänheten 14 december 2011 Förstudie för gångoch cykelväg mellan Olofsbo och Långaveka Samråd med allmänheten 14 december 2011 3. Planeringsprocessen enligt väglagen Förstudie Förstudien är första steget in i den fysiska vägplaneringen

Läs mer

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar

Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Bilaga 3 Fördjupade åtgärdsbeskrivningar Planering Cykelbanor behöver utrymme och planeras väl efter framtagen standard och därför är det viktigt att det i tidigt skede i planprocessen finns trafikkompetens.

Läs mer

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING

KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING RAPPORT KV GÄDDAN I PERSTORP TRAFIKUTREDNING 2015-05-08 Uppdrag 262340, Kv Gäddan Titel på rapport: Kv Gäddan i Perstorp Trafiktutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-05-08 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING

SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING SÄKRA SKOLVÄGAR ERIKSSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Eriksskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Eriksskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet

Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet Inventering och kartläggning av Näckrosleden för utveckling av cykelturism och ökad trafiksäkerhet Regionförbundet levererar 2014:3 En rapport framtagen av Trivector på uppdrag av Regionförbundet Sörmland

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutredovisning av förstudie

Slutredovisning av förstudie Slutredovisning av förstudie 1. Projektet Färdvägar vid Rönne å Journalnummer 20103168, stödmottagare Naturskyddsföreningen Söderåsen 2. Kontaktpersoner Bengt Hertzman, Naturskyddsföreningen Söderåsens

Läs mer

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Elcyklar och cykelinfrastrukturen Elcyklar och cykelinfrastrukturen Kräver elcyklar en förändring i hur vi planerar för cykel? Hanna Ljungblad, Michael Koucky & Upplägg Bakgrund Frågeställning Metod Resultat Slutsatser Bakgrund Elcyklar

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Modell för regional inventering och planering av cykelvägar

Modell för regional inventering och planering av cykelvägar Vägverket Publikation 2007:13 Modell för regional inventering och planering av cykelvägar Per Kågeson Nature Associates 2007-01-17 Innehåll 0. Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål och syfte 3. Rapportens

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

Sammanställning över övergripande cykelnät i Tanums kommun

Sammanställning över övergripande cykelnät i Tanums kommun Sammanställning över övergripande cykelnät i Tanums kommun Sommaren 2009 Reviderad 2010-08-12, 2011-01-21 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnummer BBK Teknik & Miljökonsulter AB Kungsgatan 1

Läs mer

PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP

PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP PM GRANSKNING AV TRAFIKUTREDNING ÅTTEVÄGENOMRÅDET, HJÄRUP SLUTRAPPORT 2014-10-20 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 258123, Trafikutredning Åttevägenområdet PM, Granskning av trafikutredning Åttevägenområdet,

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-01-21

CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN REMISSUTGÅVA 2013-01-21 CYKELPLAN HÖÖRS KOMMUN 2013-01-21 Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Handläggare: Emily

Läs mer

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet

Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Projektbeskrivning Väg 222 Trafikplats Lugnet Januari 2010 1(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Planerade åtgärder...3 3. Trafikflöden...5 4. Standard och vägsektion...5 5. Planeringsläge och tidplan...5

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

MM Öresund 20140327 1

MM Öresund 20140327 1 1 Samhället vill att vi ska cykla för klimat och miljö för att skapa en attraktiv stad för folkhälsan Vi har cykelplaner och cykelstrategier Vi genomför cykelkampanjer och cykelaktiviteter Vi ger tips

Läs mer

Cykelguide ULRICEHAMN

Cykelguide ULRICEHAMN Cykelguide ULRICEHAMN Välkommen till Ulricehamn! Att cykla längs de asfalterade banvallarna eller utefter de natursköna småvägarna i bygden runt Ulricehamn har blivit en mycket populär semesteraktivitet.

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet

Läs mer

SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE. En växlande cykelupplevelse. Varumärket Sydostleden

SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE. En växlande cykelupplevelse. Varumärket Sydostleden SOUTH EAST SWEDEN BIKE ROUTE En växlande cykelupplevelse Varumärket Sydostleden Förord Sydostleden är Sveriges kungsled på cykel. En hållbar destination med värdskap, natur- och kulturupplevelser som berikar

Läs mer

CYKELPLAN LEKSAND 2012. Antagen KF 61, 2012-06-11

CYKELPLAN LEKSAND 2012. Antagen KF 61, 2012-06-11 CYKELPLAN LEKSAND 2012 Antagen KF 61, 2012-06-11 Titel: Utgivare: Leksands kommun Kontaktperson: Åke Sjöberg, Leksands kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Paulina Lund Författare: Anders Atterbrand,

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24

Trafikutredning Åmåsäng 2013-12-16 rev 2014-01-24 2013-12-16 rev 2014-01-24 Dokumenttitel: Trafikutredning Åmåsäng Skapat av: Per Thunmarker Dokumentdatum: 2013-12-16 Dokumenttyp: Word Dokument ID: Trafikutredning 20131216 Ärendenummer: Projektnummer:

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK Allmänt Höörs kommun har fastigheter till försäljning för enfamiljsbostäder inom populära Kvarnbäcksområdet som ligger nära naturen, centrum och

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

LS 1102-0283. Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand

LS 1102-0283. Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand LS 1102-0283 Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand Titel: Cykelåtgärder i arbetsplatsområdena Sickla och Nacka Strand Datum: 2011-09-30 Författare: Louise Gustafsson, Uppdragsansvarig,

Läs mer

Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938

Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938 Förstudie Gång- och cykelväg Västanvik Karlsarvet längs väg 938 Leksands kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2011-03-21 Projektnummer: 102735 Yta för bild eller mönster Följande tjänstemän och konsulter

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden

Sammanträdesdatum 2015-01-08. Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden SAMMANTRÄDESPROTOKOll KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-01-08 :. '.. ~.r T,,,, 'j.u..l 13 (20) 10 Svar på motion om att få bort tung genomfartstrafik på Särskogsleden Dnr 2014/904 INLEDNING Emil Andersson

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Råtjärn. Liftgatan Råtjärnsvägen. Toppstugevägen

Råtjärn. Liftgatan Råtjärnsvägen. Toppstugevägen Råtjärn Liftgatan Råtjärnsvägen Toppstugevägen 19 natursköna tomter till salu i grönklitt TOMT CA M 2 AREAL UTGÅNGSPRIS 1 1320 300 OOO KR 2 1160 400 OOO KR 3 1480 400 OOO KR 4 1150 650 OOO KR 5 1370 650

Läs mer

Sundbyholm. ett område i utveckling

Sundbyholm. ett område i utveckling Sundbyholm ett område i utveckling Åtgärder för Sundbyholmsområdet 28 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan för Sundbyholmsområdet. En arbetsgrupp har sedan 2007 arbetat för utveckling

Läs mer

upplev Norrköping på cykel

upplev Norrköping på cykel upplev på cykel Kartan är framtagen av tekniska kontoret i samarbete med Upplev och kultur- och fritidskontoret. kanalturen vikbolands-/stegeborgsturen vångaturen kyrkoturen sörsjönturen bråviken runt

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge

Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Nu bygger vi ut E22:an genom Skåne & Blekinge Båstad Skälderviken Olofström Örkeljunga Ängelholm Stensnäs E4 Hässleholm Fjälkinge E22 Hörby N Kristianstad Karlshamn Helsingborg Fogdarp Sätaröd Gårdstånga

Läs mer

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05

Läs mer

Väg 953, gång- och cykelväg

Väg 953, gång- och cykelväg SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 953, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplan 2015-08-31 Projektnummer: 143 052 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17, 405 33 Göteborg E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14

En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar

Läs mer

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09

Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 1(7) Sturup Malmö Airport Inventering av bostadsfastigheter 2012-01-09 Sturup Malmö Airport - inventering av fastigheter för bulleråtgärder Uppdragsnummer: 230232 Uppdragsansvarig: Eva Sjödahl Handläggare

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Hallands kustled. Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled

Hallands kustled. Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled Juni 2005 Hallands kustled Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled Föreningen Bilfria Leder med stöd av Region Halland, Turistdelegationen och Vägverket Titel: Hallands kustled. Förutsättningarna

Läs mer

Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun. Konsult: Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius

Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun. Konsult: Tyréns AB. Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Beställare: Rolf Carlsson, Höörs kommun Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Ann Jankelius (fd Cederberg) Teknikansvarig cykelplanen: Ann Jankelius Handläggare: Emily Evenäs, Emma Holgersson och Per Johansson.

Läs mer

Förutsättningar för cykelturism i Sverige

Förutsättningar för cykelturism i Sverige Förutsättningar för cykelturism i Sverige Per Kågeson Nature Associates 2007-09-29 På uppdrag av Nutek 0. Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Uppdraget 1.3 Tidigare utredningar 1.4 Konsultation med

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

touch the universe Ett projekt via LeaderDalälvarna

touch the universe Ett projekt via LeaderDalälvarna touch the universe Ett projekt via LeaderDalälvarna För 377 miljoner år sedan slog en jättelik meteorit ned och bildade en kraterstruktur som gav upphov till det vi idag kallar Siljansringen. Kraterstrukturen

Läs mer