Ökad cykelturism i Dalarna. - med fokus på Siljan- och Orsasjön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad cykelturism i Dalarna. - med fokus på Siljan- och Orsasjön"

Transkript

1 Ökad cykelturism i Dalarna - med fokus på Siljan- och Orsasjön

2 Titel: Ökad cykelturism i Dalarna - med fokus på Siljan- och Orsasjön Utgivningsdatum: Kontaktperson: Kent Söderlund, Region Dalarna Författare: Patrik Larsson, Mikael Spjut och Anna-Lena Söderlind, Ramböll Sverige AB och Michael Koucky, Koucky & Partners Foto: Mats Edvardsson Kartor: Underlagskartor Lantmäteriet

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Cykelturism Metod Avgränsningar Inventering av infrastruktur för paketresa Studie av dagsturer Resultat Inventering av infrastruktur för paketresa Studie av dagsturer Slutsatser Rekommendationer Bilaga 1 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 1 Mora-Siljansnäs Bilaga 2 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 2 Siljansnäs-Tällberg Bilaga 3 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 3 Tällberg-Rättvik Bilaga 4 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 4 Rättvik-Mora Bilaga 5 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 5 Mora-Orsa, västra sidan om Orsasjön Bilaga 6 Inventeringsresultat samt diskussion för delsträcka 6 Orsa-Mora, östra sidan om Orsasjön Bilaga 7 - Deltagarlista för Workshop Bilaga 8a Karta med alla inventerade besöksmål i Orsa- och Moraområdet Bilaga 8b Karta med alla inventerade besöksmål i Rättviks- och Leksandsområdet Bilaga 8c Tabell med alla inventerade besöksmål

4 Sammanfattning Internationellt sett är cykelturism en näring på stark frammarsch. I Europa har ett flertal länder utvecklat cykelturismen med framgång. Cykling är, näst efter vandring, den turistiska aktivitet som bedöms ha störst potential i Sverige1. Region Dalarna har som mål att öka cykelturismen i regionen. Området runt Siljan ses som ett attraktivt område att marknadsföra för cykelturism då området redan idag har en stark turismnäring, främst under sommarhalvåret. Syftet med detta projekt är att beskriva och kartlägga de befintliga förutsättningarna för cykelturism gällande infrastrukturen runt Siljan samt Orsasjön, i första hand ur ett trafiksäkerhetsperspektiv samt ge förslag till förbättrande åtgärder. I uppdraget studeras även möjligheten att upprätta kortare dagsutflykter för rekreation. Projektet skall ses som ett första skede i en process för att förbättra möjligheterna till ökad cykelturism i Dalarna. Utgångspunkten för projektet har varit ett förslag till paketresa som tidigare tagits fram av Region Dalarna i samarbete med europeiska incoming-bolag. Det förslag som tagits fram är en femdagarstur med målpunkterna Siljansnäs, Tällberg, Mora och Orsa. Inventeringen har till större delen följt Siljansleden. Utöver studien av den föreslagna paketresan har en övergripande studie av dagsturer för cykel genomförts. För att bedöma potentialen av dessa har en inventering av besöksmål utförts och förankrats med Siljan Turism och tjänstemän i berörda kommuner. Resultatet från inventeringen av paketresan visar att vägnätet på den östra sidan av Siljan och Orsasjön över lag uppfyller trafiksäkerhetskriterierna för cykelturism bättre än vägnätet på den västra sidan. Den östra sidan erbjuder goda möjligheter att med enklare åtgärder uppnå ett attraktivt och sammanhängande nät för cykelturism medan den västra sidan kräver större ingrepp på längre sträckor. Sett till hela vägnätet som studerats är det ca 70 km av totalt 160 km som uppfyller kriterierna. Möjligheten till synergieffekter i form av skol- och arbetspendling med cykel och rekreationscykling ses som goda utmed flera sträckor, exempelvis Mora-Sollerön och Siljansnäs-Leksand. Detta gör att investeringar i bättre infrastruktur för cykelturister även skulle gynna flera grupper av cyklister. Delstudien rörande dagsturer med cykel resulterade i ett gediget underlag på dryga 60 besöksmål i Siljans omgivning. Underlaget hämtades in från Siljan Turism och kommunerna runt Siljan och Orsasjön. Underlaget har bearbetats och förslag på nio olika dagsturer har tagits fram. Flera besöksmål har bundits samman för att få rutter på 3-8 mil. Utifrån de data som i projektet samlats in kan ett antal sträckor lyftas som prioriterade: 1. Leksand Tällberg, Rättvik-Vikarbyn samt Nusnäs-Färnäs Viktiga sträckor för att få stråket utmed den östra sidan av Siljan att hänga ihop. Åtgärder på dessa sträckor skulle även kunna stärka arbetspendlingen och rekreationscyklingen i Leksand, Rättvik och Mora. 2. Mora-Gesunda och Leksand-Siljansnäs Två sträckor som är viktiga främst ur arbetspendlings- och rekreationssynvinkel. Åtgärder på dessa sträckor skulle möjliggöra för både Mora och Leksand att stimulera sina invånare till att cykla mer. Sträckorna är även viktiga länkar i arbetet med två av de föreslagna dagsturerna. 1 Outdoor/multiaktiviteter & ekoturism. Sverigeturismens konkurrenskraft - ett europaperspektiv, Turistdelegationen, maj sida 1(38)

5 Utifrån projektets slutsatser kan några slutliga rekommendationer kring fortsatt arbete ske: I arbetet med cykelturism vid Siljan bör tankarna på en paketresa runt Siljan i dagsläget överges. Förslaget är istället att satsa på den östra sidan av Siljan, komplettera med föreslagna dagsturer samt studera Siljansringen runt som alternativ paketresa. Sträckorna Siljansnäs-Leksand och Mora-Gesunda skulle med åtgärder kunna ingå i dagsturer som kompletterar ovanstående tankar på ett bra sätt. Detsamma gäller den östra sidan av Orsasjön Det är viktigt att satsa på de kortare dagsturerna för att stimulera cyklandet som ett fenomen. Potentialen hos lokabefolkningen är troligen stor, både i form av rekreationscykling men även som arbetspendling. Väl utbyggda dagsturer kan i sin tur bli en viktig utgångspunkt i arbetet med att få till en större kommersiell paketresa för inresta besökare. sida 2(38)

6 1. Inledning Som Sveriges tredje största turistlän och norra Europas största vinterdestination är Dalarna en välbesökt region som lockar såväl nationella som internationella besökare. Region Dalarna har ett nära samarbete med företag och organisationer i syftet att öka lönsamheten genom bättre marknadsföring och produktutveckling. Det övergripande målet för Region Dalarnas arbete är att: Dalarna ska vara ett unikt och konkurrenskraftigt resmål för såväl svenska som utländska besökare under samtliga säsonger, och med vårt läge i Sverige har vi både en stark sommar- och vintersäsong Internationellt sett är cykelturism en näring på stark frammarsch. I Europa har ett flertal länder utvecklat cykelturismen med framgång, som exempel kan nämnas Danmark, Holland, Storbritannien och Schweiz. Cykling är, näst efter vandring, den turistiska aktivitet som bedöms ha störst potential i Sverige 2. Region Dalarna har som mål att öka cykelturismen i regionen och har i Länstransportplan för Dalarna år skrivit att det finns potential i att stärka cykelturismen, i synnerhet under sommarmånaderna, med tydliga cykelleder, skilda från bilvägarna. Området runt Siljan ses som ett attraktivt område att marknadsföra för cykelturism då området redan idag har en stark turismnäring, främst under sommarhalvåret. Här finns en vacker natur med vackra kulturmiljöer och i Siljansområdet finns många sevärdheter och aktiviteter som är populära besöksmål bland både nationella och internationella turister. Avstånden mellan orterna runt Siljan är gynnsamma och möjligheterna till mat och boende är redan idag relativt goda. Detta skapar bra möjligheter till att erbjuda cykelpaket med allt från endagarsturer till veckoturer. Syftet med detta projekt är att beskriva och kartlägga de befintliga förutsättningarna för cykelturism gällande infrastrukturen runt Siljan samt Orsasjön i första hand ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Utifrån detta ges förslag på eventuella åtgärder för att bidra till regionens mål om att stimulera cykelturismen. I uppdraget studeras även möjligheten att kring Siljan upprätta kortare dagsutflykter för rekreation. Detta arbete syftar främst till att stimulera cykelresor bland lokalbefolkningen men kommer även att påverka cykelturismen i området. Projektet skall ses som ett första skede i en process för att förbättra möjligheterna till ökad cykelturism i Dalarna. Projektet omfattade en fältinventering med en okulär bedömning av infrastrukturen runt Siljan- och Orsasjön. Tillgänglig data från internetbaserade databaser i form av årsmedeldygnstrafik, andelen tung trafik, vägbredd och hastighet har kompletterats till sammanställningen för de vägar som inventerats. I projektet har även en workshop genomförts. Syftet var att peka ut besöksmål i kommunerna runt Siljan och Orsa med lämpliga avstånd för att skapa dagsturer för cykel. Dessa besöksmål har sammanställts och förslag till dagsturer med flera besöksmål inkluderade har tagits fram. För dessa dagsturer har ingen fältinventering genomförts och endast tillgänglig data gällande hastighet och årsmedeldygnstrafik från internetbaserade databaser har sammanställts. Information om vägren, bredd på väg m.m. är därför inte inventerade för dessa dagsturer. 2 Outdoor/multiaktiviteter & ekoturism. Sverigeturismens konkurrenskraft - ett europaperspektiv, Turistdelegationen, maj sida 3(38)

7 2. Bakgrund Utgångspunkten för projektet har varit ett förslag till paketresa som tidigare tagits fram av Region Dalarna i samarbete med europeiska incoming-bolag. Ett incoming-bolag specialiserar sig på att sälja paketresor, antingen färdiga eller skräddarskydda resor utefter kundens önskemål. Det förslag som tagits fram är en femdagarstur med målpunkterna Siljansnäs, Tällberg, Mora och Orsa, se Figur 1. Tanken är att man utgår från en av orterna, exempelvis Mora, för att sedan cykla sträckan till Siljansnäs, där övernattning sker. Därefter fortsätter cykelturen på samma sätt med stopp och övernattning i Tällberg, Mora och till sist Orsa. Tanken har även varit att möjligheter till dagsturer ska finnas på de orter där övernattning sker. På det sättet kan denna femdagarstur utökas utefter kundens önskemål. Figur 1. Förslag till paketresa för cykelturister. 2.1 Cykelturism I rapporten Cykla på banvallar- Utvecklingen av cykelledinfrastruktur och cykelsatsningar i Ulricehamns kommun (Eveby L., Koucky & Partners Miljökonsulter, 2004), Vägverkets publikation 2004:169, har fyra olika typer av cykelturism identifierats. Dessa är definierade enligt följande: Cykelsemester Besökare som specifikt kommer till en region för att cykla under några dagar, exempelvis besökare som bokar färdiga paketresor. Semestercykling Med semestercykling menas cykling under semestern, dvs. att cyklingen är en av flera olika aktiviteter under semestern. Omfattar ofta dagsutflykt eller kortare turer under semestern. Dagsutflykt med cykel Med dagsutflykt menas cykelutflykt som börjar hemifrån och där besökaren återvänder hem samma dag. Detta innefattar att cykelutflykten kan utgå från en bil- eller tågtur. Fritidscykling Till skillnad från semestercykling och dagsutflykt avser denna kategori lokalbefolkningens nyttjande av cykellednätet. För den föreslagna rutten i det redan befintliga paketet är besökare på cykelsemester huvudmålgruppen. Erfarenheter från tidigare utredningar har konstaterat att denna målgrupp ar relativt liten. sida 4(38)

8 3. Metod Det är viktigt att klarlägga den metod som projektet använt sig av för att säkerställa att resultatet tolkas på rätt sätt. Projektet har delats in i flera olika delar och detta metodkapitel följer samma uppdelning. 3.1 Avgränsningar En geografisk avgränsning har gjorts för att begränsa arbetets omfattning. Studien har begränsats till att enbart behandla landsbygd varför tätorter ej studerats. Som exempel omfattar inventeringen av Siljansnäs- Tällberg inte gatunätet inom Leksands tätort, som passeras längs sträckan. 3.2 Inventering av infrastruktur för paketresa I arbetet med att ta fram förslaget till paketresa har fokus legat på identifiering av lämpliga dagsetapper utifrån möjlighet till service, boende samt förtäring. Inventeringen har utgått från och till större delen följt den befintliga Siljansleden som är en upprättad cykelled runt Siljan och Orsasjön. Då detta projekt avser kartlägga infrastrukturen och sammanställa åtgärdsbehovet har en inventering av befintliga förhållanden genomförts. Denna har skett genom kartstudier, datainsamling från Trafikverkets databaser Klickbara kartan och NVDB (Nationell vägdatabasen) och fältundersökning. Statistiken från databaserna varierar i aktualitet. Inventeringen omfattade följande: Vägtyp Där alternativen är: helt bilfri led eller blandtrafikväg Hastighetsbegränsning Beläggning Där alternativen är: Asfalt, grus, Trafikflöde Årsmedeldygnstrafik för sträcka. Där inga data kunnat hämtas för en viss sträcka har en bedömning gjorts där värdet uppskattats till över (>) 500 fordon/dygn eller under (<) 500 fordon per dygn. Vägbredd För sträckor, insamlad data från Nationella vägdatabasen (NVDB), angett som intervall, samt att vissa sträckor kontrollmätts. Delavsnittets längd Omgivningens karaktär Uppdelat enligt: Skogslandskap (S), Öppet landskap (Ö) samt Glesbygdslandskap (G). Sikt Utifrån bilistens uppfattning. Uppdelat enligt: o God sikt öppen vägkorridor, slänter, ev. vägren, mindre kuperad terräng, o Måttlig sikt snävare vägkorridor, smalare slänter mindre kuperad terräng o Dålig sikt smal vägkorridor, smala eller inga slänter, kuperad terräng Vid fältinventeringen bedömdes sikten längs sträckan. Sikten bedömdes utifrån ovan nämnda kriterier. Bedömningen kan ge en uppfattning om cyklisters synlighet på vägbanan. Vägren Finns eller finns ej samt dess bredd (mätning och uppskattning) Inventeringen delades upp i sex delsträckor, se även figur 2: 1. Mora-Siljansnäs 2. Siljansnäs-Tällberg 3. Tällberg-Rättvik 4. Rättvik-Mora 5. Mora-Orsa, västra sidan 6. Orsa-Mora, östra sidan sida 5(38)

9 Delsträckorna har sedan delats in i delavsnitt. Dessa delavsnitt har dels tagits fram utifrån var hastigheterna ändras men även en förändring, så som vägtyp och omgivningens karaktär, har påverkat hur ett delavsnitt indelats. Figur 2: Översiktskarta som visar alla delsträckor sida 6(38)

10 Bedömning En bedömning av sträckan som helhet och delavsnitten har gjorts utifrån de data som samlats in. Bedömningen presenteras i text och tabell för varje delsträcka där bedömningskriterierna utgår från rapporten Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle (2008), se tabell 1. Bedömningskriterierna har tagits fram av Vägverket/Trafikverket i Skåne för cykelvägvisning i blandtrafik i glesbygd och utgår från ett trafiksäkerhetsperspektiv. Tabell 1. Grundkriterier för bedömning av delavsnittets lämplighet för cykelturism ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Vägtyp Beläggning Hastighetsbegränsning Trafikflöde ÅDT Bedömning (nuläge) Helt bilfri led Asfalt - - Bäst, kan skyltas och maknadsföras även för cykling med barn. Ska utmärkas som säker led, attraktiv även för andra nyttjandegrupper Helt bilfri led Stenmjöl/fingrus - - Bra, kan skyltas och marknadsföras även för cykling med barn. Ska utmärkas som säker led Blandtrafikväg Asfalt, grus 30 km/h < 500 motorfordon/dygn Blandtrafikväg Asfalt, grus 50 km/h < 500 motorfordon/dygn Bra, kan skyltas och marknadsföras även för cykling med barn. Ska utmärkas som säker led om sikten är god OK, kan skyltas som cykelrutt Blandtrafikväg Asfalt, grus 70 km/h - Ok, men helst endast korta sträckor och med god sikt. Kan skyltas som cykelrutt Blandtrafikväg Asfalt, grus > 70 km/h Inte lämplig, bör inte skyltas som cykelrutt Blandtrafik Asfalt, grus > 30 km/h > 500 motofordon/dygn Inte lämplig, bör inte skyltas som cykelrutt Förslag cykelåtgärder Förslagen på typ av cykelåtgärd har utgått från GCM-handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket riktlinjer för cyklisters separering från bil vid olika hastigheter, se tabell 2. I denna rapport har fokus legat på cyklister varför gåendes behov ej tagits i beaktande. En cykelbana skall i regel enbart användas av cyklister varför det är viktigt att i senare skede även ta hänsyn till gåendes behov. Utmed stora delar av den studerade sträckan är det troligt att även gående har stor nytta av ett utbyggt cykelnät varför utformningen även måste tillgodose gåendes behov. Tabell 2. Riktlinjer för cyklisters separering från bil vid olika hastigheter. Skyltad hastighet Lämplig separering av cyklister från bil 70 eller mer Avskild cykelbana (med räcke, bred remsa el dyl). Cykelbana kan användas men ger då mindre god standard Cykelbana 30 och lägre Blandtrafik sida 7(38)

11 3.3 Studie av dagsturer Utöver studien av den föreslagna paketresan som redovisats ovan har projektet även innefattat en övergripande studie av hur den lokala turismen kan utvecklas i samverkan med paketresan. En inventering av besöksmål har genomförts och förankrats med Siljan turism och tjänstemän i berörda kommuner. Utifrån dessa har sedan en enklare sammanställning av potentiella dagsturer genomförts, dessa är tänkta att fungera för tillresta besökare såväl som för den lokala befolkningen. Kartstudier för varje dagstur har utförts. Uppgifter om hastighet och årsmedeldygnstrafik (ÅDT) är hämtade från Trafikverkets databas Klickbara kartan. Statistiken från databasen varierar i aktualitet. Information om möjligheter till fika och mat samt omgivningens karaktär är hämtade från den workshop som beskrivs nedan. Insamling av besöksmål med fokus på dagsturer För att kartlägga de besöksmål i området som kan anses vara viktiga för den lokala turismen kontaktades Siljan Turism. De fick i uppgift att för projektets räkning på en karta markera ut viktiga besöksmål i området kring Siljan. Direktiven var att besöksmålen skulle vara möjliga att nå med cykel på en dag samt vara intressanta för lokalbefolkningen såväl som för inresta turister. Genomförande av workshop Som ett led i att förankra arbetet med dagsturerna hos berörda parter genomfördes den 26 april 2012 en workshop i Mora. Syftet var dels att presentera projektet och regionens arbete, men framförallt att gemensamt arbeta vidare med de besöksmål som Siljan Turism tagit fram. Tanken var att gemensamt komplettera med relevanta besöksmål i de olika kommunerna, genomföra en enklare prioritering utifrån besöksmålens karaktär, samt göra en ansats till lämpliga dagsturer som kan marknadsföras för cykelturism. Till workshopen inbjöds deltagare från berörda kommuner, regionen, Trafikverket samt Dalatrafik. Deltog gjorde representanter från: Orsa kommun Mora kommun Rättviks kommun Leksands kommun Region Dalarna Siljan Turism Dalacykel I Bilaga 7 ses en detaljerad deltagarlista. sida 8(38)

12 4. Resultat 4.1 Inventering av infrastruktur för paketresa Nedan följer en sammanställning av resultatet från inventeringen av infrastrukturen runt Siljan och Orsasjön. Först presenteras en övergripande bild av resultatet för hela den studerade sträckan vad gäller infrastrukturen och dess lämplighet för cykelturism. Efter det görs en sammanfattande presentation av resultatet från samtliga delsträckor. I bilaga 1-6 ges en fullständig presentation av varje delsträcka och delavsnitt i text, tabell och kartor. Övergripande resultat Resultatet från inventeringen av infrastruktur ses enklast i figur 3 som innehåller en karta över samtliga delsträckor som inventerats. Här visas varje delavsnitt och huruvida det uppfyller de bedömningskriterier som presenterades i tabell 1 i metodkapitlet. De viktigaste resultaten är: Vägnätet på den östra sidan av Siljan och Orsasjön uppfyller över lag kriterierna för cykelturism bättre än vägnätet på den västra sidan. Totalt uppfyller ca 62 km av ca 80 km (ca 78 %) väg kriterierna för trafiksäkerhet vad gäller cykelturism utmed den östra sidan, med östra sidan avses Orsa-Mora-Rättvik-Leksand. På den västra sidan är samma siffror ca 8 km av ca 80 km (ca 10 %), med västra sidan avses Orsa-Mora- Siljansnäs-Leksand. Sett till hela vägnätet som studerats är det ca 70 km av totalt 160 km som uppfyller kriterierna. Den östra sidan av Siljan och Orsasjön erbjuder goda möjligheter att med enklare åtgärder uppnå ett attraktivt och sammanhängande nät för cykelturism medan den västra sidan kräver större ingrepp på längre sträckor. Möjligheten till synergieffekter i form av exempelvis arbetspendling med cykel och rekreationscykling ses som goda utmed flera sträckor, exempelvis Mora-Sollerön och Siljansnäs- Leksand. Detta gör att investeringar i bättre infrastruktur för cykelturister även skulle gynna flera grupper av cyklister. sida 9(38)

13 Figur 3. Översiktskarta som visar alla delsträckorna och inventeringsresultatet. sida 10(38)

14 Resultat delsträckor Nedan följer en sammanställning av resultaten från inventeringen av delsträckor. Mora-Siljansnäs delsträcka 1 Delsträcka 1, Mora till Siljansnäs, har stora brister sett till cyklisternas trafiksäkerhet. Detta främst beroende på höga trafikflöden och höga hastigheter. Stora delar av sträckan går dessutom genom ett monotont skogslandskap och behöver åtgärder som gör den mer attraktiv, alternativt kan leden förläggas till mindre parallella vägar men detta måste utredas vidare. Delavsnittet Mora-Sollerön-Gesunda ses dock som intressant och på sikt separering av cyklisterna mellan orterna vara en rimlig åtgärd. Möjlighet till att transporteras med buss mellan Gesunda och Siljansnäs kan vara ett annat alternativ för att få till ett attraktivt stråk runt Siljan. Delsträcka 1 Längd (km) Åtgärdsförslag Mora-Gesunda S 18,5 Cykelbana respektive avskild cykelbana Gesunda-Siljansnäs 24,2 Lägga om leden längs mindre parallella vägar. Upprätta rastplatser/viloplatser. Buss för transport mellan orterna. I bilaga 1 ses detaljer kring delsträcka 1. Siljansnäs-Tällberg delsträcka 2 Delsträcka 2, Siljansnäs till Tällberg, är till större delen direkt olämplig för cykelturism på grund av brister i trafiksäkerheten för cyklister. Sträckan ses dock som intressant ur ett turistperspektiv på grund av vackra bymiljöer, det omgivande landskapet och de många sevärdheter och aktiveteter som finns. För att förbättra trafiksäkerheten och möjligheterna att cykla föreslås separering av cykeltrafiken. Trafikverket genomförde 2011 förstudie för en gång- och cykelväg mellan Leksands tätort och Västanvik. Delsträcka 2 Längd (km) Åtgärdsförslag Siljansnäs-Leksand 12,5 Cykelbana respektive avskild cykelbana Leksand nordvästra- Hjortnäsheden 2 Avskild cykelbana alternativt sänkt hastighetsbegränsning till 50 km/tim och cykelbana Hjortnäsheden-Tällberg 5,4 Cykelbana respektive avskild cykelbana I bilaga 2 ses detaljer kring delsträcka 2. Tällberg-Rättvik delsträcka 3 Delsträcka 3, Tällberg till Rättvik, uppfyller till stora delar de kriterier som ställs på trafiksäkerheten på cykelturism. Delavsnittet där väg 70 korsas är dock en barriär där trafiksäkerhetshöjande åtgärder behöver göras. Detta kan uppnås på flera sätt, exempelvis genom en bättre utbyggd cykelpassage alternativt ett system för lokal sänkning av hastighetsbegränsning vid närvaro av cyklister. I övrigt bör standarden förbättras på de grusvägar öster om väg 70, som leden går längs med idag. Ett annat alternativ är att låta leden gå längs den nya cykelbanan från Kullsbjörken till Utby för att sedan fortsätta in mot Rättvik. Det krävs dock åtgärder även för denna sträcka för att bli säker som cykelväg då väg 70 i dagsläget måste korsas för att nå Rättvik. sida 11(38)

15 Delsträcka 3 Längd (km) Åtgärdsförslag Längs väg 70 i höjd med Kullsbjörken 0,4 Passage, avskild cykelbana. Alternativt kan leden dras om via den nya cykelbanan från Kullsbjörken via mindre grusvägar till Rättvik (anslutning vid hamnen) men detta kräver vidare utredning. Rv 70-Söderås 3,5 Förbättra grusvägarnas standard I bilaga 3 ses detaljer kring delsträcka 3. Rättvik-Mora delsträcka 4 Delsträcka 4, Rättvik till Mora, uppfyller till stora delar de kriterier som ställs på trafiksäkerheten för cykelturism. På en ca 1 km lång sträcka går cykelleden på väg 70, vilket inte är lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt varför separerande åtgärder föreslås. Detsamma gäller för delavsnittet Rättvik tätort till Vikarbyn där separering av cykeltrafiken även förbättrar möjligheterna till arbetspendling med cykel mellan orterna. För sträckan Stumsnäs-Garsås-Skäjsnäs bör vägens beläggning förbättras, samtidigt som åtgärder för att öka attraktiviteten utförs, exempelvis anläggning av rastplatser. För sträckan Nusnäs- Mora tätort behövs återigen en separering av cykeltrafiken då Nusnäs är ett populärt besöksmål. Delsträcka 4 Längd (km) Åtgärdsförslag Rättvik V (väg 952)-Vikarbyn 4,4 Cykelbana respektive avskild cykelbana Längs väg 70 mellan Öja och Ickholmen 1,1 Avskild cykelbana Stumsnäs-Garsås 9,9 Förbättra grusvägens standard, upprätta rastplats(er) Garsås-Skäjsnäs 5,1 Förbättra grusvägens standard, upprätta rastplats(er) Nusnäs-Noret (Mora) 5,4 Cykelbana respektive avskild cykelbana I bilaga 4 ses detaljer kring delsträcka 4. sida 12(38)

16 Mora-Orsa, västra sidan av Orsasjön delsträcka 5 Delsträcka 5, Mora-Orsa, bedöms som olämplig för cykelturism på grund av bristande trafiksäkerhet. Det första delavsnittet genom delar av Moras ytterområden uppfyller kriterierna för trafiksäkerhet för cykelturism. Ett förslag är dock att alternativa vägar används för att få en säkrare färdväg hela sträckan fram till Bonäs södra. Från Bonäs till Våmhus norra föreslås att leden dras om längs byvägar i så stor utsträckning som möjligt för att höja trafiksäkerheten. Dessa åtgärder måste dock utredas vidare för att i detalj bedöma lämpligheten. För sträckan Våmhus norra-hansjö har inte några alternativa vägar kunnat identifieras. Med rådande förutsättningar föreslås att cykeltrafiken separeras från biltrafiken. Delsträcka 5 Längd (km) Åtgärdsförslag Öna (Mora tätort)-väg 1001 (korsning rv 70-Våmhusvägen) 6,9 Förbättra grusvägarnas standard. Avskild cykelbana, planskild Väg 1001-Bonäs södra (Frostkitt) 0,8 passage vid korsning med rv70. Bonäs S-Våmhus N 9 Dra om leden till byvägar i så stor utsträckning som möjligt Våmhus N-Hansjö (Orsa) 7,1 Cykelbana respektive avskild cykelbana I bilaga 5 ses detaljer kring delsträcka 5. Orsa-Mora, östra sidan av Orsasjön delsträcka 6 Delsträcka 6, Orsa till Mora, uppfyller kraven som ställs på trafiksäkerhet och kan därför sägas vara lämplig för cykelturism. Vissa brister i sträckans attraktivitet har dock identifierats och det föreslås att en eller flera rastplatser upprättas mellan Orsa tätort och Vattnäs. Delsträcka 6 Längd (km) Åtgärdsförslag Orsa tätort (via Lisselhedsvägen)-Vattnäs 7,1 Upprätta rastplats(er) I bilaga 6 ses detaljer kring delsträcka 6. sida 13(38)

17 4.2 Studie av dagsturer Delstudien rörande dagsturer med cykel resulterade i ett gediget underlag med besöksmål i Siljans omgivning. Från Siljan Turism erhölls 20 stycken större besöksmål, vilka sedan kompletterades med totalt 44 stycken besöksmål av varierande karaktär vid den genomförda workshopen. Från workshopen erhölls även grova utkast till dagsturer där ett eller flera besöksmål bundits samman. Det är dessa förslag som i projektet har utvecklats och analyserats vidare och redovisas i detta kapitel. I bilaga 8 kan samtliga förslag på besöksmål ses på karta och i tabell. Utkast till lämpliga dagsturer för rekreation och lokal turism Efter att ha bearbetat det från workshopen inkomna materialet har nio dagsturer sammanställts. I figur 4 och 5 kan dessa ses utritade på karta med tillhörande tabeller över de olika besöksmålen. I redovisningen av dagsturer har flera besöksmål bundits samman för att få lämplig längd på dagsturen, d.v.s. 3-8 mil. I fortsättningen av kapitlet följer mer detaljerade beskrivningar av dagsturernas förutsättningar. För det fortsatta arbetet gäller att om inget annat anges är de ingående vägarna asfalterade. sida 14(38)

18 Figur 4. Dagsturer och besöksmål kring Mora och Orsa sida 15(38)

19 Tabell 2. Besöksmål i Mora och Orsa kommuner, se figur 4 Nummer Besöksmål/sevärdhet Beskrivning Gammal bebyggelse, utsiktsplats, fäbodfik, fäbodspa, kort vandringsled, 3 Fryksås fäbod hantverksbod, restaurang, hotell 4 Grönklitt Aktivitetscenter, rovdjurspark m.m. Vattenfall, vild & vacker natur, 6 Storstupet - Helvetesfallet kulturhistoriskt intressant (flottning) Slipstensomrdået vid Kulturhistoriskt område, slipstensgruvor, 7 Mässbacka rv. 296 slipstensmuseum, restaurang Kyrka, café, älvhöjder, hantverksbod, lanthandel, Trollbjörken & Jättestenen, 10 Skattungbyn bad, speciell flora och geologi Utsiktsväg, naturreservat (Enåns dalgång), bad (Slättabergsdammen), ravin, forsar, kvarnruiner, meteoritnedslag, Stackmora trädgård 12 Turistvägen (handelsträdgård) 19 Hökbergs fäbodar Känd Vasaloppskontroll 20 Eldris Känd Vasaloppskontroll. (Greta Garbo) 23 Alderängarna Utsikt, slogbod, fiske, naturreservat 24 Kråkberg Badplats 27 Åmåsängs badplats Bad, fik, logi badplats, dessinuthyrning, t.ex. 30 Södra Vika Siljansfors Mat, utsikt, Tomteland, logi, Gesunda 31 Gesunda relax, fiske (put and take) Vikingagravar, camping, bad, 32 Sollerön restaurang, fik 33 Mångberg Fäbod, bad 34 Gopshus Downhillbacke, Linnéstigen Träskotillverkning, badplats, Gammal 35 Oxberg järnvägsstation sida 16(38)

20 Figur 5. Dagsturer och besöksmål kring Leksand och Rättvik sida 17(38)

21 Tabell 3. Besöksmål i Rättvik och Leksands kommuner, se figur 5. Nummer Besöksmål/sevärdhet Beskrivning 40 Styggforsen Vattenfall 41 Dalhalla Konsertarena 42 Nittsjö Keramikfabrik 43 Gärdsjö Ängs- och kulturlandskap Ångbåtsbrygga, trähästtillverkning, kallbadhus, Sjurbergs Naturbruk (mat, 46 Sjurberg/Persborg boende) 47 Born, sjön Ljugaren Speciell miljö vid Ljugarens båthus 48 Rättviks slalombacke Fik Egen charktillverkning, Bed & Breakfast 50 Vikarbyn (boende, mat) 51 Utanåker Utanåkers bystuga (vatten, toalett), Utsiktsplats, missionskyrka 52 Söderås (byggnadsminne) Utsiktsplats, missionskyrka 53 Östbjörka (byggnadsminne) 55 Limsjön Fågelsjö 56 Asaklitt Utsiktspunkt 57 Vaverön Ö i Siljan 58 Olsnäs fäbodar Levande fäbod, mad, mat, boende Naturrum, utsiktstorn, mat, boende, 59 Björkberget, Siljansnäs m.m. 60 Karlfeldsgården Sjugaren 61 Plintsberg & Tällberg Utsiktspunkt sida 18(38)

22 Dagstur 1 Orsa-Skattungbyn-Storstupet Dagsturen går från Orsa centrum via Slättberg, Stackmora och vidare mot Skattungbyn. Från Skattungbyn kan dagsturen förlängas till Storstupet och därefter tillbaka till Orsa via Mässbacka, Heden och Born. I Skattungbyn och vid Mässbacka finns möjligheter till fika och mat medan övriga besöksmål bland annat bjuder på fina naturvyer, gamla ruiner, fäbodar och hantverk. Dagsturen blir ca 3-5 mil beroende på väg och besökta målpunkter. Den tänkta rutten går till större delen längs mindre asfalterade vägar där hastigheten är km/h och årsmedeldygntrafiken är ca motorfordon. En del av rutten går längs väg 296 som har en högre hastighetsbegränsning om 90 km/h. Avskilda gång- och cykelbanor finns endast inom Orsa tätort vilket innebär att resten av dagsturen löper i blandtrafik. Från Skattungbyn upp till Storstupet går rutten längs smal asfalterad väg och grusväg, där inga värden för hastighet eller årsdygnsmedeltrafik har kunnat hämtas. Dagstur 2 Orsa-Fryksås-Grönklitt Dagsturen går från Orsa centrum till Orsa Grönklitt via Lisselbäcka och Fryksås. Dagsturen anknyter till Fryksås fäbodar där gammal bebyggelse kan ses samtidigt som fik och restaurang erbjuder möjligheter till vila och återhämtning. I Fryksås finns även möjlighet till boende och att köpa hantverk. Rutten fortsätter därefter till Grönklitt med sin djurpark och aktivitetscenter. Även här finns möjligheter till vila och mat. Rutten är i första hand tänkt att gå tur och retur längs samma sträcka och blir då ca 3-3,5 mil. En eventuell förlängning av turen skulle kunna göras genom att turen går via Nissbo-Bjus-Hansjö. I detta skede är det dock svårt att säga om denna är tillräckligt attraktiv för att kunna fungera för en dagstur på cykel. Rutten går längs väg 1000 och 1002 som är mindre asfalterade vägar där hastigheten är km/h och årsmedeldygnstrafiken är ca motorfordon. Avskilda gång- och cykelbanor finns endast inom Orsa tätort vilket innebär att resten av dagsturen löper i blandtrafik. Dagstur 3 Mora-Kråkberg-Oxberg-Gopshus-Hökberg Dagsturen går från Mora centrum till Oxberg via Kråkberg och norra sidan av Österdalälven. I Oxberg finns möjlighet till mat, vila och bad samtidigt som träskotillverkning kan beskådas. Därefter går turen tillbaka till Mora på södra sidan av älven med möjligheter till stopp vid Vasaloppskontrollerna Hökberg och Eldris. I Gopshus finns dessutom möjligheten att testa downhill för de som har intresse av mer utmanande cykling. Dagsturen blir ca 5-6 mil beroende på vilka besöksmål som cyklisten väljer att stanna vid. Rutten går till större delen längs väg 70 upp till Oxberg med en avstickare genom Kråkberg. Därefter fortsätter rutten på södra sidan om Österdalälven till större delen längs väg Väg 70 och väg 1012 är smala och längs sträckan är hastigheten km/h med en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon. Inom Mora tätort finns avskilda gång- och cykelvägar men för resten av sträckan sker cykling i blandtrafik. Hela sträckan är belagd med asfalt förutom de skogsstigar som leder till Hökbergs och Eldris kontroller. Dagstur 4 Mora-Sollerön-Gesunda-Vika Dagsturen går från Mora centrum via Vinäs, Sollerön, Gesunda, Vika och sen tillbaks till Mora. På Sollerön finns möjlighet till mat, bad och vila samtidigt som sevärdheter i form av vikingagravar kan besökas. Sollerön bjuder dessutom på en fin naturupplevelse med ett öppet landskap och Siljan i bakgrunden. I Gesunda finns återigen möjlighet till rast, vila och mat. Ett toppbesök på Gesundaberget bjuder på fantastisk utsikt och den som vill har möjlighet att testa downhillcykling. I Gesunda kan även Tomteland besökas och möjligheterna till övernattning är goda. Från Gesunda kan rutten förlängas via sida 19(38)

23 Mångsberg där gamla fäbodar kan beskådas, möjligheten till bad är också god. Från Gesunda går rutten till Vika där det finns möjlighet att hyra dressin för färd utmed banvallen. Dagsturen blir ca 3,5-5 mil beroende på vilka besöksmål cyklisten väljer att stanna vid. Rutten går genom Mora tätort ut till Vinäs och vidare längs väg 947 och 946 till Sollerön. Därefter forsätter rutten längs väg 943 till Gesunda och sedan längs väg 938 upp till södra Vika där den kort går längs E45. Rutten går sedan längs väg 945 genom Vika för att korsa väg 45 och därefter gå längs väg 947 tillbaka till Mora tätort. Den skyltade hastighetsbegränsningen längs sträckan är km/h med en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon, där de högsta värdena finns utmed en kort sträcka av E45. Inom Mora tätort samt på några kortare sträckor på Sollerön finns avskilda gång- och cykelbanor, i övrigt råder blandtrafik utmed sträckan. Hela sträckan är asfaltsbelagd förutom delar av den förlängda dagsturen upp till Mångsberg där det är grusad skogsväg. Dagstur 5 Rättvik-Östbjörka-Dalhalla-Nittsjö-Vikarbyn Rutten går från Rättviks centrum via Backa upp till Östbjörka och sen vidare till Dalhalla. Rutten fortsätter sen tillbaka mot Rättvik via Nittsjö och Vikarbyn. I Östbjörka finns en utsiktsplats och ett byggnadsminne i form av en missionskyrka kan ses. Dalhalla, som är en unik konsertarena belägen i ett gammalt kalkbrott, är sevärt och i Nittsjö finns en keramikfabrik att besöka. Vikarbyn bjuder slutligen på möjligheter till mat och här finns också möjlighet att besöka den lokala charktillverkningen. Dagsturens längd uppgår till ca 3 mil. Rutten går längs väg 960 upp till Östbjörka som har en skyltad hastighetsbegränsning om 50 km/h och en årsmedeldygnstrafik på motorfordon. Från Östbjörka via Dalhalla till Nittsjö går rutten längs en smal asfalterad väg för att sedan ansluta till Väg 958 i Nittsjö. Därefter fortsätter rutten längs väg 957 ner till Vikarbyn där den skyltade hastighetsbegränsningen är km/h och årsmedeldygnstrafiken ca motorfordon. Från Vikarbyn och in till Rättvik går rutten längs väg 952 och 955 där hastighetsbegränsningen är km/h och årsmedeldygnstrafik ca motorfordon. Avskilda gångoch cykelbanor finns enbart inom Rättviks tätort varför blandtrafik råder utmed resterande sträckor. Dagstur 6 Nedre Gärdsjö-Born-Styggforsen-Östbjörka-Dalhalla-Nittsjö-Vikarbyn Rutten kan ses som en förlängning av dagstur 5 där det är tänkt att rutten först går via nedre Gärdsjö till Born och sedan vidare upp till Styggforsens naturreservat via Boda. I nedre Gärdsjö passeras vackra ängsoch kulturlandskap och i Born är miljön vid Ljugarens båthus sevärd. Vid Styggforsens naturreservat finns vacker natur med framförallt dess vattenfall. Från Styggforsen och tillbaks via Boda går rutten vidare till Östbjörka och därefter är rutten densamma som för dagstur 5. Denna dagstur blir ca 5-6 mil beroende på vad cyklisten väljer att besöka. Rutten upp till Styggforsen går till större delen längs väg 301 som har en hastighetsbegräsning på km/h och en årsmedeldygntrafik kring ca motorfordon. Från Boda till Östbjörka går sedan rutten via en mindre skogsväg som delvis är asfalterad och delvis grusad. Från Östbjörka gäller samma förutsättningar som för dagstur 5. Avskilda gång- och cykelbanor finns enbart inom Rättviks tätort varför blandtrafik råder utmed resten av sträckan. Dagstur 7 Rättvik-Tällberg-Söderås-Vidablick Rutten går från Rättviks centrum via Gärdebyn, Utby och Kullsbjörken till Tällberg. Miljön i Tällberg är sevärd med fina utsiktsplatser och hantverksaffärer. Möjligheten till vila och mat är dessutom god. Från Tällberg fortsätter rutten via Plintsberg och dess utsiktsplats, vidare till Karlfeltsgården som är ett kulturminne. Rutten går sedan via Utanåker och Söderås där cyklisten erbjuds vackra vyer ut över Siljan, sida 20(38)

24 för att sedan fortsätta upp till Vidablick där utsikten över Siljan återigen är fin. Här finns också möjligheter till vila och intag av mat. Rutten kan antingen avslutas direkt ner mot Rättvik eller via en tur till Tolvåsstugan vid Rättviks slalombacke där ett café finns. Dagsturen blir ca 3,5-4 mil beroende på vad cyklisten väljer att besöka. Rutten går längs väg 956 där hastighetsbegränsningen är 50 km/h. Rutten korsar sedan riksväg 70 och löper vidare längs mindre byvägar och via en grusbelagd cykelbana från Utby till Kullsbjörken. Vidare går rutten längs väg 920 till Tällberg där hastighetsbegränsningen är 70 km/h och årsmedeldygnstrafiken är ca motorfordon. Från Tällberg fortsätter rutten via väg 927, 926, 933 och 934 mot Söderås. Här är hastighetsbegränsningen km/h och årsmedeldygnstrafiken ca motorfordon. Från Söderås går rutten via byvägar till Vidablick och tillbaka till Rättvik centrum. Avskilda gång- och cykelbanor finns inom Rättviks tätort samt mellan Södra Utby och Kullsbjörken, utmed resterande sträckor råder blandtrafik. Dagstur 8 Leksand-Siljansnäs-Olsnäs-Alvik Rutten går från Leksands centrum via Västanvik och Grytnäs upp till Siljansnäs. Väl framme i Siljansnäs finns Björkberget med ett vackert naturlandskap och utsiktsplats att beskåda. Här finns även möjlighet till boende och mat. Rutten går vidare via Vackernäs och Skorvnäsudden, med utsikt över Vaverön och Trutsudden. Vid Olsnäs fäbodar finns möjlighet till vila, bad och mat men även boende. Från Olsnäs vänder rutten tillbaka mot Leksand via Alvik och Västanvik. Dagsturen blir totalt ca 5,5 mil. Sträckan till Siljansnäs löper till större delen längs väg 938 som har en hastighetsbegränsning på km/h och en årsmedeldygnstrafik på motorfordon. Från Siljansnäs går rutten via väg 941 som har en hastighetsbegränsning på 50 km/h och en årsmedeldygnstrafik på ca 200 motorfordon. Rutten fortsätter sedan runt udden på grusbelagd väg fram till Olsnäs fäbodar. På tillbakavägen går rutten längs grusbelagd väg mot Siljansnäs för att sedan ansluta till väg 938 och därefter väg 939 som har en hastighetsbegränsning på 50 km/h och en årsmedeldygnstrafik kring motorfordon. Efter Alvik ansluter sedan rutten till väg 938 via Västanvik mot Leksand igen. Avskilda gång- och cykelbanor finns inom Leksands tätort men i övrigt råder blandtrafik. Det skall dock nämnas att en avskild gång- och cykelväg planeras på sträckan Leksand-Västanvik. Dagstur 9 Leksand-Ullvi-Rönnäs-Insjön-Häradsbygden Rutten går från Leksands centrum via Tibble, Ullvi, Romma, Rönnäs, Insjön och tillbaka via Häradsbygden. Strax utanför tätorten Leksand i riktning mot Tibble finns Limsjön med ett rikt bestånd av fåglar. Utmed större delen av sträckan ner mot samhället Insjön finns vackra bymiljöer och ett öppet landskap som bjuder på utsikt över sjön Insjön. I samhället Insjön finns möjligheter till vila och mat men också handel vid Hjultorget. Rutten fortsätter sedan tillbaka via Häradsbygden där en avstickare kan göras upp till Asaklitt där en utsiktsplats finns. Rutten går längs väg 929 fram till Romma och därefter väg 916 och väg 908 till insjön. Den skyltade hastighetsbegränsningen längs dessa vägar är km/h med en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon, där den största trafiken återfinns mellan Tibble och Leksand. Från Insjön till Häradsbygden går rutten längs väg 70 där avskild gång- och cykelbana finns. Från Häradsbygden går rutten längs väg 579 som har en hastighetsbegränsning på km/h och en årsmedeldygnstrafik på ca motorfordon. Bortsett från sträckorna inom Leksands tätort och mellan Insjön och Häradsbygden löper dagsturen i blandtrafik. sida 21(38)

25 5. Slutsatser Projektet initierades med tankar om att en paketresa för cykelturism runt Siljan skulle kunna vara aktuell. En av de första slutsatserna utifrån detta projekts undersökningar är att detta ej är att rekommendera. Problemet ligger främst i den västra sidans olämplighet för cykelturism. En stor del av denna sida består främst av skogslandskap där cykelturisten är tvingad till att färdas i blandtrafik utmed en större länsväg där trafikflöden och skyltade hastighetsbegränsningar är för höga. Denna del anses i detta skede sakna potential för cykelturism då kostnaderna för åtgärderna att göra sträckan lämplig tros överstiga nyttan. Som ett undantag för ovanstående resonemang skall dock nämnas två sträckor, Mora till Gesunda och Leksand till Siljansnäs. Sträckorna klassas idag till stor del som ej lämpliga för cykelturism, men har samtidigt många fina värden såsom intressanta besöksmål, fina omgivningar och möjlighet till både mat, bad och boende. Dessutom skulle satsningar på cykelturism utmed dessa sträckor även kunna påverka exempelvis arbetspendling med cykel positivt. Istället för att ingå i en paketresa är det lämpligaste dock att sträckorna skyltas upp som dagsturer där utgångspunkten är Mora respektive Leksand. När det gäller den östra sidan av Siljan visar projektets undersökningar ett bättre resultat. Även här krävs en del åtgärder för att uppnå rätt standard men i mindre omfattning än den västra sidan. Östra sidan visar även ett mer varierande landskap med större inslag av bebyggelse, småvägar, vackra miljöer, besöksmål och inte minst servicemöjligheter för såväl människa som utrustning. Övergripande kan sägas att sträckan Siljansnäs Orsa via bland annat Rättvik och Mora mycket väl skulle kunna utgöra stommen i en paketresa för cykelturister, förutsatt att de värsta bristerna avhjälps. På flera ställen utmed denna sträcka skulle satsningar på cykelturism även gynna de lokala invånarna som får bättre möjligheter till rekreation och arbetspendling. I den paketresa som från början låg till grund för projektet ingick även sträckan Orsasjön runt. På samma sätt som för Siljan runt kan det konstateras att den västra sidan av Orsasjön ej lämpar sig för cykelturism, med den infrastruktur som råder idag. När det gäller den östra sidan ser dock situationen bättre ut då hela sträckan uppfyller de krav på trafiksäkerhet som ställs. Till skillnad från Siljan runt finns dock vissa argument som talar för att rutten Orsasjön runt skulle kunna åtgärdas för att fungera för cykelturism. Till att börja med är sträckan som behöver åtgärdas betydligt kortare, dessutom finns på flera ställen möjligheten att skylta leden utmed mindre parallellvägar vilket i så fall förbättrar situationen för cykelturisterna. Utmed den aktuella sträckan återfinns dessutom en vacker omgivning med flera utpekade besöksmål, bland annat Våmhus där det förutom hembygdsgården även finns möjlighet till mat och bad, vilket ytterligare stärker sträckans potential. Som en del av arbetet har också ingått att studera möjligheten till kortare dagsutflykter för såväl lokala besökare som inresta turister. Utifrån de studier som genomförts kan konstateras att potentialen till kortare dagsturer är god. Det är gott om besöksmål i området som kan anses vara intressanta och ligger på ett lämpligt avstånd från de större tätorterna. De förslag till dagsturer som i detta arbete presenteras är bara några få av alla möjliga kombinationer som finns och det skall även påpekas att någon detaljerad studie av infrastrukturen ej ingått i projektet. Det är därför viktigt att påtala att problemet med trafiksäkerheten som kan ses utmed slingan Siljan runt troligen även återfinns utmed de föreslagna slingorna för dagsturer. Innan vidare arbete sker med dagsturerna rekommenderas det därför att varje dagstur studeras i detalj. En jämförelse av den verkliga situationen mot de kriterier som använts i arbetet med Siljan runt skulle ge en bra bild av dagens förutsättningar samt vilka åtgärder som bör genomföras. sida 22(38)

26 Ett viktigt resultat från arbetet med dagsturerna är dess potential att komplettera det större sammanhängande stråket utmed Siljans och Orsasjöns östra sida. Detta innebär nämligen att möjligheten att bygga upp ett nätverk av kortare såväl som längre dagsturer i området är god. Marknadsföring av cykelmöjligheterna skulle sedan kunna ske såväl lokalt som nationellt men på sikt även internationellt. Ytterligare ett resultat från projektet som bör lyftas kommer sig av Siljans västra sida och dess olämplighet för cykelturism. Under den genomförda workshopen fördes vidgade diskussioner kring området som sådant och en slutsats var att satsningen snarare borde ligga på Siljansringen. Flera av de föreslagna dagsturerna pekar norrut, infrastrukturinventeringen visar tydligt att det är just den östra sidan av Siljan som har potential. Samtidigt ligger Furudal som en nod utmed Siljansringen vid färd mellan Rättvik och Orsa. Detta är tydliga argument för att den föreslagna paketresan kanske istället borde marknadsföras som Siljansringen runt. Förslaget har inte studerats vidare inom projektets ramar men anses ändå vara en viktig slutsats utifrån de genomförda undersökningarna. Slutligen skall kopplingen båt och cykel nämnas. Under den workshop som genomfördes framkom idéer kring att marknadsföra dagsturer tillsammans med båttransport på framförallt Siljan. Redan idag finns viss typ av båttrafik mellan de olika orterna och att erbjuda paketresor för såväl lokalbefolkning som turister, där cykling och båt samverkar är en intressant idé. Som exempel skulle en samordnad dagstur på några mil som avslutas med båtfärd och middag tillbaks till orten där det hela startade inte vara någon omöjlighet. Då projektet ej haft möjlighet att studera hamnar och båttrafik mer ingående har detta alternativ ej behandlats tidigare i rapporten. Åtgärdsprioritering Projektets resultat är tydliga på så sätt att åtgärder för att förbättra cyklandes situation måste genomföras om cykling kring Siljan och Orsasjön skall kunna marknadsföras. Utifrån de data som i projektet samlats in kan ett antal sträckor lyftas som prioriterade: 3. Leksand Tällberg, Rättvik-Vikarbyn samt Nusnäs-Färnäs Viktiga sträckor för att få stråket utmed den östra sidan av Siljan att hänga ihop. Åtgärder på dessa sträckor skulle även kunna stärka arbetspendlingen och rekreationscyklingen i Leksand, Rättvik och Mora. 4. Mora-Gesunda och Leksand-Siljansnäs Två sträckor som är viktiga främst ur arbetspendlings- och rekreationssynvinkel. Åtgärder på dessa sträckor skulle möjliggöra för både Mora och Leksand att stimulera sina invånare till att cykla mer. Sträckorna är även viktiga länkar i arbetet med två av de föreslagna dagsturerna. sida 23(38)

27 6. Rekommendationer Utifrån projektets slutsatser kan några slutliga rekommendationer kring fortsatt arbete ske: I arbetet med cykelturism vid Siljan bör tankarna på en paketresa runt Siljan i dagsläget överges. Förslaget är istället att satsa på den östra sidan av Siljan, komplettera med föreslagna dagsturer samt studera Siljansringen runt som alternativ paketresa. Sträckorna Siljansnäs-Leksand och Mora-Gesunda skulle med åtgärder kunna ingå i dagsturer som kompletterar ovanstående tankar på ett bra sätt. Det är viktigt att satsa på de kortare dagsturerna för att stimulera cyklandet som ett fenomen. Potentialen hos lokabefolkningen är troligen stor, både i form av rekreationscykling men även som arbetspendling. Väl utbyggda dagsturer kan i sin tur bli en viktig utgångspunkt i arbetet med att få till en större kommersiell paketresa för inresta besökare. Som en slutlig tanke bör arbetssättet med identifiering av dagsturer lyftas. Detta är en metod som applicerad på större områden i Dalarna skulle kunna ge goda resultat i arbetet med att främja cykelturism men även arbetspendling och övrig rekreation. Resultatet skulle kunna bli en regional lista över potentiella dagsturer inom varje kommun som i sin tur skulle kunna utvecklas till längre sammanhängande turer för cykelturism. sida 24(38)

28 Källor Internetbaserade källor Region dalarnas hemsida Trafikverkets nationella vägdatabas, NVDB Trafikverkets vägdatabas klickbara kartan, TIKK Skriftliga källor Vägverket, 2004: Cykla på banvallar Utvecklingen av cykelledinfrastruktur och cykelsatsningar i Ulricehamns kommun, Publikation 2004:169 Vägverket och SKL, 2010: GCM-handbok Utformning,drift och underhåll med gång-, cykel och mopedtrafik i fokus Koucky M, 2008: Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, Biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Turistdelegationen, 2004: Outdoor/multiaktiviteter & ekoturism. Sverigeturismens konkurrenskraft - ett europaperspektiv. Region Dalarna, 2010: Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna sida 25(38)

Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna

Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder. Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder Projektet Arbetsmetoder cykelleder för cykelturism och arbets- och skolpendling / Cykelleder i Dalarna Länsplan 2014-2025 steg 1-åtgärder Projektet är ett 2-årigt projekt

Läs mer

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Cykelturismen i Europa Omsätter troligen 80 100 mdr kr per år Mest medel och höginkomsttagare Omsätter 700 1 000 kr

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt

Läs mer

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Cykelvägars linjeföring och gestaltning

Cykelvägars linjeföring och gestaltning Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

CYKELPLAN LEKSAND bilagor Antagen KF 61,

CYKELPLAN LEKSAND bilagor Antagen KF 61, CYKELPLAN LEKSAND 2012- bilagor Antagen KF 61, 2012-06-11 Innehåll Bilaga 1-12 visar åtgärder, fullt utbyggt nät och rekreationsstråk Bilaga 1 Väster om Leksand - åtgärder Bilaga 2 Norr om Leksand - åtgärder

Läs mer

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27

Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Vad blev resultatet av åtgärdvalsstudie nationellt vägnät, Region Väst? Jenny Ekeblad 2015-03-27 Jag tänkte prata om: Kort om cykel i nationell plan Varför har vi genomfört studien? Presentation av genomförd

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Seminarium i Borlänge den 23/1 2013 Cykling och gående vid större vägar Thomas Jonsson, Jutta Pauna-Gren & Mikael Spjut Ramböll Sverige AB Om projektet Projekttitel: Cykling

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

De nya cykelledernas potential

De nya cykelledernas potential De nya cykelledernas potential Dennis Bederoff Tillväxtverket Växjö 2014-08-14 1 Destinationer och teman Teman ex Golf Cykel Konferens Fiske Skidor Vandring Shopping Platser, områden, städer, regioner

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam

Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04. Peter von Heidenstam Cykel i nationella och regionala planer samt allmänt om turistcykelleder 2014-11-04 Peter von Heidenstam 2 2014-11-05 Förslaget omfattar åren 2014 2025 och är gemensamt för alla trafikslag, vägtrafik,

Läs mer

Cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson 4 mars 2010

Cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson 4 mars 2010 Cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson 4 mars 2010 Många skäl att cykla Arbets- och skolpendling Inköpsresor Besöksresor Lokal rekreativ cykling Cykelturism (del av en semesterresa) Cykelturism

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi

Läs mer

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson. 1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Cykelhelg i Rättvik! 4-6 September 2015

Cykelhelg i Rättvik! 4-6 September 2015 Cykelhelg i Rättvik! 4-6 September 2015 UPPTÄCK RÄTTVIK FRÅN SADELN Att följa med på en guidad utflykt ger mervärde till din cykelupplevelse oavsett om du aldrig besökt Rättvik eller känner till omgivningen

Läs mer

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2011 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2010/2011... 1» Ny GC-väg Lars Kaggsgatan... 1» Cykelbarometrar... 1 Åtgärder på gång

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle

Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Cykelrutter i biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle Nuläget och utvecklingsmöjligheter Juni 2008 Koucky & Partners AB på uppdrag av Biosfärkandidatområdet Vänerskärgården med Kinnekulle

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 266 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. (AU 308) KS 2014-239 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239

Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 308 Medborgarförslag om gång- och cykelväg utmed väg 153 över fastigheterna Ullared S:2 och S:5. KS 2014-239 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Trafikutredning Uppsala 2014-11-14 Trafikutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Cecilia Friis Carl Chytraeus Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1

Läs mer

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning

Cykelleder för rekreation och turism. Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och utmärkning Dokumentdatum: 2014-01-13 TRV 2011/71328 Cykelleder för rekreation och turism Klassificering, kvalitetskriterier och

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Öresund som cykelregion. Cykelturistnätverksträff på Öland 2012-09-12

Öresund som cykelregion. Cykelturistnätverksträff på Öland 2012-09-12 Öresund som cykelregion Cykelturistnätverksträff på Öland 2012-09-12 Bakgrund Initiativ - Malmö stad Lead Partner Region Skåne Övriga parter Region Hovedstaden, Københavns Kommune, Malmö stad, Helsingborgs

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att

Läs mer

Upptäck Torsö Vänerns största ö!

Upptäck Torsö Vänerns största ö! Ta bussen eller tåget till natur och kultur. Tur nr 2 (10) Upptäck Torsö Vänerns största ö! Torsö är den största ön i Mariestads skärgård. Torsö består av två delar som hänger samman, Torsö och Fågelö.

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

C B 3. BESKRIVNING AV KORRIDORER. Korridor Öst. Korridor Väst. 0-alternativ. Beskrivning av korridorer

C B 3. BESKRIVNING AV KORRIDORER. Korridor Öst. Korridor Väst. 0-alternativ. Beskrivning av korridorer 3. BESKRIVNING AV KORRIDORER 3.1. Inledning Den planerade cykelleden ska ansluta till befintligt cykelnät i norr och söder. I norr finns två intressanta anslutningspunkter varav den västra punkten är en

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Ny ÅVC Svenljunga TRAFIKUTREDNING

Ny ÅVC Svenljunga TRAFIKUTREDNING Ny ÅVC Svenljunga TRAFIKUTREDNING 2016-09-26 Uppdrag 268606, ÅVC Svenljunga Trafik Titel på PM: Ny ÅVC Svenljunga- Trafikutredning Datum: 2016-09-26 Medverkande Beställare: Svenljunga kommun Konsult: Uppdragsansvarig:

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Underlag till cykelplan Region Jönköping

Underlag till cykelplan Region Jönköping Bilaga 1 Objektsblad studerade stråk med exempel på åtgärder Region Jönköpings län Underlag till cykelplan Region Jönköping Jönköping/Malmö 2017-02-06 Smålandsstenar-Reftele Smålandsstenar-Reftele-Bredaryd-Forsheda-Värnamo

Läs mer

Gång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader

Gång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07 BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader Bilaga 1 Kostnader I denna bilaga anges de ungefärliga uppskattade kostnaderna för utbyggander

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Bakgrund & Syfte Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas bra eller dålig kvalitet Trafiksäkerheten varierar

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

cykla & vandra i Svenljunga

cykla & vandra i Svenljunga under ekens skugga cykla & vandra i Svenljunga längs med vägen Kom nära naturen, till fots eller på cykel. I Svenljunga är vi rika på upplevelser längs med vägen. Susa nedför en grusväg med öppna vyer,

Läs mer

Regionala tillväxtnämnden

Regionala tillväxtnämnden Regionala tillväxtnämnden Avdelningen för Samhällsplanering Kristoffer Levin 044-309 33 30 kristoffer.levin skane.se Datum 2012-10-18 Dnr 1002579 otpå Ih19 kkan E 1 (4) 0 5 Kattegattleden bakgrund och

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd

E18 Norrtälje Kapellskär. Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Granskning av vägplan Information om större förändringar efter samråd E8 Trafikverket planerar för att bygga om E8 mellan och. Sträckan är cirka km lång, mycket olycksdrabbad och brister i såväl framkomlighet

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer

ALLMÄNNA INTRESSEN - Kommunikationer Kommunikationer Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela

Läs mer

BO För att kunna locka nya invånare att bosätta sig i Kil behöver nya bostadstomter ligga i attraktiva lägen med exempelvis vattenutsikt.

BO För att kunna locka nya invånare att bosätta sig i Kil behöver nya bostadstomter ligga i attraktiva lägen med exempelvis vattenutsikt. 14038 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KILS KOMMUN Fördjupning för Nedre Fryken Resultat workshop 2 Workshopen hölls onsdagen den 1 oktober 2014 på Stora Kils hembygdsgård och ett drygt 30-tal personer deltog. Under

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II

Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II Stockholm den 6 juli 2011 Sammanställning från det andra seminariet för Regional cykelstrategi SATSA II Tack för senast! Vi fick återigen med oss många värdefulla synpunkter, som vi tar med oss i det fortsatta

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

Länk till presentationen som hölls: content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp:

Länk till presentationen som hölls:  content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp: Väg 798 genom Esarp Denna rapport är framtagen av Esarps Bygdelags väggrupp baserat på det bymöte som hölls 2010-12- 14 i Esarps Skola med anledning av samrådshandlingen från Trafikverket daterad 2010-11-

Läs mer

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland

Strategi för ökad cykling i Västra Götaland swww Strategi för ökad cykling i Västra Götaland En del av Regional plan för transportinfrastruktur REMISSVERSION 2015-04-16 Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2015:23 Projektnr: 14164 Författare: Strategi

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Bilaga 1 Infrastruktur

Bilaga 1 Infrastruktur Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Järnsida 1:2 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun Chatarina

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Sydostleden en cykelturistled med internationell status

Sydostleden en cykelturistled med internationell status Sydostleden en cykelturistled med internationell status Sydostleden är ett samverkansprojekt som syftar till att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med internationellt attraktiv standard

Läs mer

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter. enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-22 Trafikverket Region Syd Stefan Johansson Enhet Samhällsbehov Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.u.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer