Beslutade av mellankongressen april Trygga och nyfikna människor skapar tillväxt

Transkript

1 Politiska riktlinjer Beslutade av mellankongressen april Trygga och nyfikna människor skapar tillväxt För socialdemokratin är människan målet hennes utveckling och frihet, hennes törst att lära och bilda sig, hennes vilja att växa och spränga nya gränser, hennes ansvarskänsla för kommande generationer, hennes solidaritet och kärlek till andra människor. Vi tror på människan. Det är människans frigörelse politiken syftar till. Denna frihet förutsätter jämlikhet. Därför vill socialdemokratin bekämpa ekonomiska och sociala klyftor samt vidga solidariteten i samhället. Vi har alla olika drömmar men vi ska alla växa upp, finna kompisar att leka med och lita på. Vi ska lära och utvecklas in i vuxenlivet. Vi kommer att möta förhoppningar, framgångar och besvikelser. Vi ska alla gå till vårt första jobb, möta kärleken, och kanske skaffa barn. Vi kommer att möta sjukdom och mista anhöriga. Livets olika faser delar vi alla. Alla är vi någon gång sköra. Vi behöver varandra. Vi lever här och nu, tillsammans, mitt i förändringen. Vi blir alla rikare om alla får vara med och ingen lämnas utanför. Vi blir alla starkare om tryggheten är för alla, inte för bara några. Tillsammans når vi längre än var och en för sig. Den grundsynen har lett svensk socialdemokrati genom hela välfärdsbygget, från tidig industrialisering till dagens globaliserade snabbt föränderliga ekonomi. Den kommer att vara vägledande när vi tar ut färdriktningen för tillväxtpolitiken under kommande år. År 2002 vann socialdemokratin väljarnas stöd för en politik för trygghet och utveckling. Politiken drogs upp av 2001 års partikongress. Under den pågående mandatperioden ska valmanifestet infrias. Vårt uppdrag är inte slutfört. Vi socialdemokrater tror på framtiden. Vi bejakar förändring. Vi är övertygade om att våra grundläggande värderingar om rättvisa och jämlikhet leder till utveckling och tillväxt. Men vi måste också vara visionära, lyfta blicken och ta oss an de nya utmaningar som ligger framför oss. Framtidens folkhem formar vi här och nu. För att kunna förverkliga valmanifestet och för att rusta Sverige för framtiden måste tillväxten öka. Tillväxt innebär för oss socialdemokrater att våra gemensamma resurser ska öka. Värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster ska växa men under former som är långsiktigt hållbara både för vår miljö, vår välfärd och för Politiska riktlinjer-granskade utan mark.doc

2 oss människor. Endast så kan samhällen och individer fullt ut förverkliga sina möjligheter. Tillväxt är inget självändamål. Målet för vår politik är ett bättre samhälle. Ett samhälle där människor inte slits ut i förtid. Ett samhälle där alla får delta i produktionen efter förmåga och där inte kön, ålder eller etnicitet är ett hinder på arbetsmarknaden. Vår tillväxtpolitik har sin utgångspunkt i att det är människorna som ska växa. Det är en politik där vi både bejakar drivkrafter för entreprenörskap och ser till att sjuka rehabiliteras och funktionshindrade får en plats i arbetslivet. Dessa riktlinjer är ett program för en socialdemokratisk tillväxtpolitik på medellång sikt. * * * Världen står just nu mitt uppe i flera samhällsomdanande förändringar, som på ett avgörande sätt påverkar människors livsvillkor. Globaliseringen ställer nya krav Världens företag möter allt starkare internationell konkurrens. Det gäller inte bara de företag som säljer på export det gäller för de flesta företag. Det som i dag säljs som exklusiva produkter serietillverkas i morgon. Företagen måste hela tiden förnya sig. Nya produkter behöver tas fram och nya produktionsmetoder utvecklas. Fortare, mera, effektivare. Länder som tidigare endast tillverkade enkla industrivaror går nu mot avancerad industri- och tjänsteproduktion. Världen som helhet blir rikare. Människor lyfts ur fattigdom även om långt ifrån alla får del av utvecklingen. Vi ska kräva av företagen att de ska visa sitt sociala ansvar vid nedläggningar och strukturomvandlingar. Vi ska också verka för att liknande krav och regler införs inom EU och i FN. Globaliseringen ställer nya krav. Många svenska företag flyttar hela tillverkningen utomlands. Även tjänsteföretag möter ny konkurrens. För att klara framtidens tillväxt och sysselsättning måste allas idéer och kunskap tas tillvara. Sveriges ambitioner på utbildningsområdet måste höjas ytterligare. Vi socialdemokrater vill att den svenska arbetskraften ska vara den mest välutbildade i världen. Det förutsätter att alla människor kan få möjlighet att kombinera arbete och studier och ett livslångt lärande. Därutöver måste villkoren för företagen i Sverige förbättras samtidigt som företagen hela tiden måste söka sig till de branscher och nischer där de är mest konkurrenskraftiga. För att klara globaliseringens utmaningar krävs ett intensifierat samarbete inom EU. Vi vill försvara löntagarnas rättigheter, bekämpa arbetslösheten, använda alla kvinnors och mäns förmåga, kunskaper och kompetens, för att skapa trygghet i hela Europa och rättvis handel. 2 (43)

3 Allt färre ska försörja allt fler Den framtida arbetskraftsförsörjningen utmanas av att befolkningen blir allt äldre. Stora generationer kommer att gå i pension under de kommande åren. Samtidigt föds det för få barn. I takt med arbetsmarknadens allt högre krav på välutbildad arbetskraft ökar dessutom den genomsnittliga tiden i utbildning stadigt och med den åldern då människor får sitt första riktiga arbete. I arbetslivet tvingas många arbeta under otrygga förhållanden och många kvinnor bär det största ansvaret för hem och barn. Resultatet är en svårlöst ekvation: Det föds för få barn. Färre ska försörja allt fler. I Sverige är denna utveckling särskilt påtaglig i de regioner som under lång tid har haft en hög utglesning. De äldre bor kvar samtidigt som de yngre flyttar och inte kommer tillbaka efter avslutade studier. Vården, skolan och omsorgen hotas när skatteintäkterna viker. Sverige riskerar att klyvas. För att möta utmaningen med allt fler äldre måste fler arbeta. Människan är samhällets viktigaste resurs. Att inte ta tillvara alla människors kompetens är oacceptabelt, både ur ett rättvise- och ett tillväxtperspektiv. Arbetslivet måste välkomna alla oavsett bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. Människor måste uppmuntras och ges möjlighet att börja arbeta tidigare och att stanna kvar några år till i arbete. Det förutsätter ett mänskligt arbetsliv. Arbetslinjen ska vara en överordnad princip för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken. För att den ska bli framgångsrik krävs att vi ständigt är beredda att pröva och utveckla de arbetsmarknadspolitiska medlen och anpassa dem till lokala och regionala förutsättningar. Födelsetalen måste också öka. Ytterst handlar tillväxt om framtidstro att känna en sådan trygghet inför framtiden att man vågar och vill föra stafettpinnen vidare till kommande generationer. Det finns bara en rimlig ambition för socialdemokratin: Sverige ska vara det mest jämställda och barnvänliga landet i världen. Då krävs en framsynt jämställdhetspolitik och att de mest utsatta barnen får ett ordentligt stöd. Den globala utvecklingen är inte hållbar Våra barns och barnbarns framtida livsvillkor hotas av hur vi behandlar varandra och vår gemensamma miljö. Ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser riskerar att leda till global uppvärmning med förödande konsekvenser för allt liv på jorden. Farliga kemikalier lagras i människokroppen, effekterna känner vi ännu inte. Den biologiska mångfalden rikedomen av liv på jorden utarmas. De ekonomiska och sociala klyftorna ökar. Trots att världen som helhet har blivit betydligt rikare tar utvecklingen steg tillbaka i många fattiga länder. 3 (43)

4 Mässling och malaria skördar varje år miljoner människors liv trots att botemedel har funnits länge. Barn växer upp utan föräldrar i aidsepidemins spår. Fattigdom skapar konflikter. Krig skapar fattigdom. Fred och gemensam säkerhet hotas av kärnvapenstaters strävan efter världsherravälde, terrorism i alla former, diktatur och förtryck. Framtiden står på spel. För att ställa om till en hållbar utveckling måste vi socialdemokrater driva en politik med både nationella, europeiska och globala ambitioner, där miljömässiga, sociala och ekonomiska mål förstärker varandra. Tillsammans med andra progressiva krafter i världen måste svensk socialdemokrati förverkliga visionen om en global hållbar tillväxt. * * * Vi får inte låta oss nedslås av att uppdraget som ligger framför oss är gigantiskt. Socialdemokratin har aldrig väjt för utmaningar. Tvärtom har vi bejakat dem. I förändringen finns också möjligheterna, fröet till förbättring. Hela 1900-talet var en enda lång kamp för att möta stora, omvälvande förändringar en kamp som lyfte Sverige från fattigdom och armod, till välstånd och välfärd. Svensk socialdemokrati har nått långt, kanske längre än någon annan politisk rörelse i något annat land, i att skapa anständiga och likvärdiga villkor för människor. Sverige har haft högre tillväxt än snittet i EU och OECD de senaste tio åren. Sverige placeras i topp i de undersökningar som görs om länders internationella konkurrenskraft. Sverige har framstående forskning och världsledande företag. Vi har bevisat att den generella välfärden inte bara skänker människor trygghet och frihet, utan att den också bidrar till utveckling och ekonomisk styrka. Hög tillväxt betyder fler jobb, mer pengar i plånboken för löntagarna och större förutsättningar att bedriva en rättvis fördelningspolitik. Varje procentenhet som tillväxten ökar förstärker hushållens köpkraft med cirka 10 miljarder kronor och den offentliga sektorns skatteintäkter med lika mycket. En stor del av dessa ökade skatteintäkter kan gå till välbehövliga löneökningar i den offentliga sektorn. Tillväxten ger också ökade förutsättningar för stärkt köpkraft hos hushållen och ökad offentlig konsumtion. Det möjliggör fler anställda i skolan, bättre sjukvård, fler poliser, upprustad kriminalvård,, mer kultur, upprustade vägar och järnvägar, pensionstillskott eller satsningar på ny hållbar teknik. När tillväxten är låg trängs reformutrymmet undan, och ersätts av besparingskrav. Samtidigt ökar kostnaderna för socialbidrag och arbetslöshet. De som har de sämsta jobben och den lägsta utbildningen slås först ut från arbetsmarknaden. De som är mest beroende av välfärden drabbas värst av krympande gemensamma resurser. Orättvisor cementeras och klyftor vidgas. 4 (43)

5 Så länge minsta orättvisa råder har socialdemokratin en uppgift en uppgift att utjämna klyftor och befria människor från otrygghet och ofärd. Den uppgiften kräver en långsiktigt hög tillväxt. Målen med politiken idéerna om en generell välfärd ligger fast. Men framtidens utmaningar kan inte mötas med gårdagens lösningar. Socialdemokratin är progressiv, den är reformistisk och den är nyfiken. Vi är stolta, men inte nöjda. Vi ser de framväxande samhällstendenserna, dess inneboende problem men också dess möjligheter. Vi vill formulera en politik för rättvis tillväxt, utveckling och framtidstro i en tid av stora utmaningar. * * * De flesta är överens om att tillväxten i vårt land kan öka genom att fler arbetar, genom ökade investeringar, eller genom innovationer som gör att produktiviteten ökar. Men i synen på hur fler människor ska komma i arbete, hur människors vilja att investera ska öka och hur resurserna ska användas mer effektivt skiljer sig socialdemokratin från andra politiska krafter. Här blir den ideologiska skiljelinjen tydlig. Ett antal principer ligger till grund för vår politik: Vilja och lust till arbete. Vårt mål är full sysselsättning arbete åt alla. Ett arbete och egen försörjning skapar frihet. Jobben ska utveckla inte slita ut. Perioder av arbetslöshet ska vara ekonomiskt trygga och ge rätt till hjälp att komma tillbaka. Människors vilja och lust till arbete är det som i grunden skapar tillväxt. Trygga människor vågar. Rätt utformad är skola, vård, omsorg, poliser, sjukförsäkring, arbetsrätt och a-kassa tillväxtskapande. I motsats till våra politiska motståndare tror vi inte att trygghet hämmar människors initiativförmåga och skaparkraft. Vi vet att trygghet och tillväxt är varandras förutsättningar. Trygga människor vågar pröva det nya och okända och orkar ställa om. Sveriges sociala trygghetssystem ska vara uppbyggda på principen att förmåner och avgifter ska vara generella. Detta gemensamma samhällsansvar innebär att alla medborgare vid behov ska få del av systemets fördelar och efter inkomstförhållanden bidra till dess finansiering. Jämlikheten är produktiv. Trygghet i förändring. Den svenska fackföreningsrörelsen är unik. Den inser behovet av förändring och bejakar den. Arbetsmarknadsutbildningar, trygga kollektivavtal, socialförsäkringar för alla de har varit och kommer att vara viktiga beståndsdelar i tryggheten för den enskilda. Men i globaliseringens tidevarv krävs något mer. Därför välkomnar vi uppgörelser mellan arbetsmarknadens parter om omställningsförsäkringar. Företagen måste visa sitt sociala ansvar vid nedläggningar och strukturomvandlingar och det krävs ett ökat politiskt samarbete över gränserna. 5 (43)

6 Fler nya växande företag. Sverige behöver många, nya och växande företag från norr till söder, från basindustri till enmansföretag. Vi vill måna om mångfalden i företagandet och därför också främja kooperativa företag och andra verksamheter inom den sociala ekonomin. Det ska vara lätt att starta och driva företag. Socialdemokratin tror inte på de stora skattesänkningarnas frälsning. Vi vet att goda villkor för företagen framför allt består av god efterfrågan på varor och tjänster, stabila spelregler, tillgång till välutbildad arbetskraft, god infrastruktur, fruktbart samarbete med kommun och högskola samt tillgång till ny forskning och utveckling. En förutsättning för tillväxt är att människor växer. Allt entreprenörskap bygger inte bara på trygghet. Det behövs också en stark självtillit för att ge sig ut i det okända. Här finner folkrörelsearbetet, det anvarsfulla företagandet, den finurlige arbetaren och den snillrike uppfinnaren varandra. Tillit till varandra. Förtroende mellan människor, organisationer, företag och den offentliga sektorn utgör ett gemensamt socialt kapital som är viktigt för tillväxten. Den svenska folkrörelsekulturen, kooperationen och den sociala ekonomin engagerar många människor. Den medskaparandan bidrar till att driva på utvecklingen. Öppet mot omvärlden. Sverige är ett exportberoende land med höga välfärdsambitioner. Samarbete över gränserna gynnar alla företag som löntagare. Till detta ska vi använda det svenska EU-medlemskapet. Men öppenheten är även en tillgång i en annan dimension: Sverige finns i världen och världen finns i Sverige. Alla världens språk talas här. I en global värld är mångfalden i Sverige en konkurrensfördel. Konkurrera med ny kunskap och kreativitet. Socialdemokratins satsningar på högskolan och vuxenutbildningen är ett medvetet val. Sverige ska konkurrera med kunskap, kreativitet och spetsforskning, inte med låga löner eller otrygga arbetsvillkor. Alla ska kunna lämna skolan med fullgoda kunskaper ingen ska förvägras chansen att växa med kunskaper. Människors nyfikenhet, kreativitet och entreprenörskap ska stimuleras och uppmuntras. Det livslånga lärandet är en ny tids nödvändighet. För socialdemokratin är bildning och det informella lärandet ett av de främsta verktygen för att ge människan frihet att förverkliga sina drömmar. Ny teknik i människans och naturens tjänst. Miljöförstöring, ökade klyftor i samhället, människor som slits ut så går vi baklänges in i framtiden. Tillväxt får inte ske till vilket pris som helst. Socialdemokratins krav är en tillväxt som är hållbar. Miljömässig planering är en förutsättning för en långsiktigt hög ekonomisk tillväxt och en socialt hållbar samhällsutveckling. Högre ekonomisk tillväxt och en miljömässigt och socialt hållbar utveckling måste gå att förena. En stor del av svaren finns i forskning och ny teknik. Investeringar i ny teknik som löser miljöproblemen skapar samtidigt enorma möjligheter till tillväxt. Tillväxt uppstår lokalt och regionalt och i samverkan. Offentliga satsningar på infrastruktur, högskola, kultur, miljöteknik och familjepolitik ger privata före- 6 (43)

7 tag en skjuts och ett försteg i den internationella konkurrensen. Den gemensamma sektorn är en förutsättning för näringslivet. Vår samhällsmodell bygger på gemensamt ansvar. I dag förstör några få för väldigt många. En moralisk uppryckning krävs bland skrupelfria arbetsgivare, oansvariga företagsledningar, höginkomsttagare med svart städhjälp och dem som fuskar med våra socialförsäkringssystem. Det behövs riktlinjer för företagens etiska och samhälleliga ansvar. Näringslivet och företagen behöver svenska folkets förtroende. Aktiva ägare. Sverige behöver mer av aktiva och lokalt förankrade ägare och huvudkontor som kan trygga långsiktig forskning och investeringar. Kultur. Kulturen har ett egenvärde i det goda samhället. Den skapar förutsättningar för en öppen och fri debatt. Den hjälper individen att vara skapande och humanistisk. Den ger möjlighet till eftertanke och reflektion. Kulturen får en allt större betydelse inom en rad tillväxtområden. Därigenom bidrar en kraftfull politisk satsning på kulturen till ett samhälle med kreativa och växande företag och entreprenörer. Tillsammans. För socialdemokratin är solidariteten en ideologisk hållning, men också en strategi för tillväxt. Orättvisor är inte bara orättfärdiga de är också kostsamma, improduktiva och ineffektiva. När stora grupper lämnas vid sidan av skapas konflikter. Sverige ska vara ett land där vi håller ihop kvinnor och män, människor från olika kulturer och olika landsändar. Folkrörelser och föreningsliv har en viktig roll för att skapa sammanhållning och göra människor delaktiga. Vi ska utjämna klasskillnader för både rättvisans och ekonomins skull. Ingen är för svag, ingen är för stark. Alla behövs. Det är tillsammans vi är starka. * * * 7 (43)

8 2. En ständigt föränderlig värld 2.1 Företagen möter allt tuffare utmaningar Globaliseringen leder till att svenska företag möter allt tuffare internationell konkurrens, även hemma i Sverige. Företag slås ihop och struktureras om. Kraven på ständig produktivitetsutveckling ökar. Men i grunden är globaliseringen positiv. När gränser öppnas och människor och varor och tjänster kan röra sig fritt blir världen som helhet rikare. Alla vinner på en fri och rättvis världshandel. Det har vi ännu inte fullt ut, inte minst länder i Afrika missgynnas i det internationella handelsutbytet. Utan frihandeln hade Sverige sett annorlunda ut än i dag. Vi har genom åren bjudit in världen till oss och varit nyfikna, inspirerats och tagit till oss nya rön. Samtidigt har vi stött demokrati och utveckling i andra länder. Svenska företag har upptäckt större marknader för sina produkter, samtidigt som vi svenskar har köpt produkter som andra har gjort både billigare och bättre än vi. På så vis har andra blivit rikare, samtidigt som exporten och utbytet med världen utanför har möjliggjort Sveriges tillväxt och välfärdsutveckling. Vi befinner oss bara i början av denna utveckling. Globaliseringen kommer att fördjupas allt mer och ske allt snabbare i framtiden. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska konkurrera med utbildning och kunskap, inte med låga löner eller otrygga arbetsvillkor. Sverige ska vara en ledande forskningsnation i ett EU som siktar på att bli världens mest dynamiska, konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi. Men varken nya idéer, mer välutbildad arbetskraft eller ökad produktivitet i företagen kan beordras fram. Tillväxtpolitiken kan dock hjälpa till genom att skapa goda förutsättningar för arbete och företagande, stödja utvecklingen av ett väl fungerande innovationssystem och lyfta fram de nya möjligheter som globaliseringen ger. Vi vill att svenska företag ska bli ännu bättre på att utnyttja den potential som växande marknader ger. För traditionella näringar som basindustri och för nya som kultur, design, musik, IT, miljövänliga produkter och kokkonst. Fler företag stora som små behöver orientera sig utåt. Samtidigt måste utländska investeringar välkomnas till Sverige. Östersjön är på väg att åter bli ett nav i utvecklingen. Också i Sverige behövs växande marknader. Vi ser därför positivt på förstoring och förstärkning av arbetsmarknadsregioner. Regionen sjuder redan av kontakter, utbyte av varor och tjänster, mänskliga möten. Det är här, i vårt närområde, som den gemensamma europeiska marknaden nu växer med många miljoner nya EUmedborgare, företag och universitet. Med utvidgningen öppnas möjligheter att 8 (43)

9 minska klyftorna och att öka levnadsstandarden. Få regioner i Europa har så goda utsikter för framtida tillväxt i både ekonomiskt och demokratiskt hänseende som Östersjöregionen. Globaliseringen har gjort alla länder mer beroende av varandra. Det innebär utmaningar för politiken och demokratin. I takt med att allt fler samhällsproblem måste lösas gemensamt måste politiken vässa sina verktyg för att kunna påverka utvecklingen globalt, regionalt och lokalt på en och samma gång. I takt med att företagens ägande blir allt mer internationellt ökar behovet av insatser som främjar gränsöverskridande fackligt inflytande. Främja export till växande marknader. Sverige måste satsa på ökat exportfrämjande gentemot strategiska marknader som det nya växande EU, Kina, Indien och Brasilien. Högre tillväxt i EU. Det var en stor framgång för svensk socialdemokrati när EU beslutade om en ny tillväxtstrategi, den så kallade Lissabonstrategin. Men om målet ska kunna nås att EU år 2010 ska ha världens mest dynamiska, kunskapsbaserade och konkurrenskraftiga ekonomi måste tillväxt- och sysselsättningsarbetet intensifieras. Inte minst för att nå målen om att investera mer i människor, bekämpa sociala klyftor och driva på utvecklingen för en bättre miljö. Bygg samman Öresundsregionen och norra Europa. Genom Öresundsbron och bron över Stora Bält har södra Norden och norra Tyskland bundits samman. Nu gäller det att gå vidare och länka samman södra Sverige, Danmark och norra Tyskland ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kortare resvägar måste kombineras med ökad integration på en rad områden. Vi vill att Sverige bjuder in representanter från städer, regioner, delstater och regeringar för att gemensamt utforma en strategi för framtidens samarbete. Östersjöområdet en sjudande region. Runt Östersjön finns många växande marknader. Vi vill utveckla det ekonomiska, kulturella och sociala samarbetet på alla nivåer med strandstaterna runt Östersjön för att stärka regionens betydelse i det framtida Europa. Det gäller att knyta närmare band, både med stora städer som S:t Petersburg och växande ekonomier som Polen. Vi vill se ett ökat studentutbyte och särskilda exportsatsningar. Västsverige porten mot väster. Göteborgsområdet och Västsverige är porten västerut för handel och utbyte. En ökad utveckling för bland annat hamnverksamheten förbättrar näringslivets konkurrenskraft i hela Sverige. Barentsregionen glest befolkat men oerhört rikt. I de norra delarna av Sverige, Finland, Norge och Ryssland lever blott sex miljoner människor på en yta som är tre gånger större än Frankrikes. Ingenstans i Europa finns sådana väldiga naturtillgångar på fisk, mineraler, olja och gas som i Barentsregionen. Vi vill stärka Barentssamarbetet i alla dess dimensioner. Inte minst måste ökat ekonomiskt utbyte gå hand i hand med ökade insatser för miljön på Kola- 9 (43)

10 halvön. Närmare samarbete mellan Sverige och Finland. Under senare år har stora svenska och finska företag gått samman. Merita-Nordbanken, Stora Enzo, Telia-Sonera är några exempel. Slagkraftigare enheter har skapats för att kunna möta en allt hårdare internationell konkurrens. Vi vill att detta industriella samarbete ska följas av ett närmare industripolitiskt samarbete. Sverige och Finland måste samarbeta närmare för att hävda de svensk-finska företagens konkurrenskraft. Närmare samarbete mellan Sverige och Norge ökar tillväxt och konkurrenskraft. Den nordiska triangeln är ett av EU:s högst prioriterade kommunikationsstråk och Stockholm-Oslo-stråket inrymmer 4,5 miljoner invånare. Exportera svensk förvaltningskunskap. Svensk förvaltning håller hög internationell klass. Samtidigt är behovet av effektiva förvaltningar fortfarande stort i många länder, inte minst bland utvecklingsländerna. Vi vill att Sverige ska öka exporten av svensk förvaltningskunskap, där offentlighetsprincipen är en central del. Stabila spelregler även för löntagarna. En dynamisk inre marknad inom EU, även för arbetskraft och tjänster, är en viktig förutsättning för tillväxt och nya jobb i Sverige och Europa. En nödvändig förutsättning är dock stabila spelregler även för löntagarna, som gör det möjligt att hävda löntagarnas och konsumenternas intressen, och se till att reglerna inte hotar till exempel svenska välfärdssystem och kollektivavtal. Bekämpa globaliseringens baksidor men värna svensk konkurrenskraft. Socialdemokratin kan inte stillatigande se på när länder konkurrerar om företagens investeringar genom att dumpa företags- och kapitalskatter, försämra tryggheten på arbetsmarknaden eller sänka miljökrav. Vi socialdemokrater kommer att arbeta aktivt för att nå internationella överenskommelser och använda medlemskapet i EU för att flytta fram politikens positioner på marknadens bekostnad. Samtidigt är vi väl medvetna om att vi måste ha beredskap för att hävda vår konkurrenskraft om förutsättningarna förändras. Vårt framtida välstånd är beroende av att Sverige hävdar sig väl i konkurrensen om de internationella investeringarna. Starka fackliga organisationer stärker tillväxten. Alla människor ska ha rätt att organisera sig fackligt. Fler länder måste ratificera och respektera ILO:s konventioner. Det internationella fackliga samarbetet måste stärkas. Fackföreningar ska ha rätt att vidta internationella sympatiåtgärder. 2.2 Stabila spelregler Ett gott näringsklimat förutsätter stabila ekonomiska spelregler, sunda offentliga finanser och låg inflation. Det skapar utrymme för låga räntor vilket 10 (43)

11 främjar investeringar och tillväxt. Utan starka offentliga finanser riskerar dessutom varje lågkonjunktur att tvinga fram stora nedskärningar som försämrar tryggheten, vilket urholkar köpkraften och leder till att lågkonjunkturen förvärras. Ett gott näringslivsklimat förutsätter även rättvisa regler på arbetsmarknaden. Utan trygghet för arbetstagare skapas en osäkerhet i ekonomin som i sin tur hotar tillväxten. Företagen och den offentliga sektorn ska ha tillgång till välutbildad arbetskraft. Lönebildningen är och ska vara arbetsmarknadens parters ansvar. Den måste vara stabil och får inte avvika från utvecklingen i våra konkurrentländer. Därför är det också viktigt att ledningarna i företagen förgår med gott exempel med sina egna löner och förmåner. När finansmarknaden fungerar väl kan kapital föras från företag och branscher med överskott till företag och branscher i behov av finansiering. När företag tvingas konkurrera måste de bli lite bättre för att inte förlora sina kunder. Det kan pressa priserna, driva den tekniska utvecklingen framåt eller resultera i nya, bättre produkter. Arbetarrörelsen insåg detta tidigt. Framväxten av den kooperativa rörelsen drevs av insikten om att det är de sämst ställda som förlorar mest på monopol och karteller. Samtidigt finns det branscher som inte lämpar sig för konkurrens där det finns naturliga monopol eller där vinstintresset inte hör hemma. I dag är konkurrensen i många branscher alltför dålig. På finansmarknaden leder det till höga avgifter för enkla transaktioner. Avregleringarna har inte alltid fått avsedd effekt. På vissa håll har priserna pressats ned, medan de på andra håll tvärtom har stigit. Det förekommer också att seriösa företag tvingas att konkurrera med företag som håller låga priser för att de bryter mot de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. Eller fuskar med skatt och sociala avgifter. Det kan vi aldrig acceptera. All ekonomisk brottslighet och fusk måste bekämpas. Skatteuttaget i Sverige är högt, och är det på grund av våra höga ambitioner på välfärdens område. Men höga skatter har inget egenvärde i sig. Vi är alltid beredda att se över varje enskild skatt ur tillväxt- och fördelningssynpunkt. Vårt krav är att skatterna utformas så att de stimulerar till arbete och bidrar till rättvisa och att varje satsad skattekrona leder till ökad trygghet, rättvisa eller tillväxt. Sunda offentliga finanser. För att minska skuldsättningen, klara välfärd och pensioner när befolkningen åldras, och för att skapa ett ordentligt utrymme för att kunna föra en aktiv konjunkturpolitik, vill vi att överskottsmålet för de offentliga finanserna och utgiftstaket ska hävdas. Sysselsättningsmarginal. För att kunna bedriva en aktiv finanspolitik vill vi skapa en särskild sysselsättningsmarginal i statsbudgeten. Det vill vi 11 (43)

12 göra inom ramen för en utvidgad budgeteringsmarginal, i takt med att utgiftstaket höjs. Kommunernas inkomster går upp och ner med konjunkturen. För att öka stabiliteten och ge kommuner och landsting möjlighet till en långsiktig planering av antalet anställda inom vården, skolan och omsorgen vill vi jämna ut kommunernas resurser över konjunkturcykeln och verka för stabila spelregler mellan stat, landsting och kommuner. Ökad konkurrens. Vi vill se hårdare tag mot kartellerna. Möjligheterna att införa ett individuellt skadeståndsansvar för ledande aktörer måste prövas. Sverige måste driva på för ökad konkurrens på EU:s finansmarknader. Se över avregleringarna. Avregleringarna av post-, tele-, taxi-, el-, inrikesflyg- och järnvägsmarknaden har inneburit stora förändringar. Om den pågående utvärderingen av avregleringarna visar på stora negativa konsekvenser för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin vill vi att staten ska ta till aktiva åtgärder. Fram till dess bör staten tydligt uttrycka sin vilja i särskilda riktlinjer. Statlig styrning. Vi anser att den statliga styrningen över statligt ägda företag ska medverka till att dessa företag blir drivkrafter i tillväxtpolitiken. Därför vill vi hitta former för ägarpolitiken så att statliga företag i större utsträckning understödjer viktiga tillväxtfaktorer. Välinformerade och starka konsumenter. Vi vill stärka konsumentpolitiken. Alla ska få bättre information om prisutvecklingen på olika områden. Bedrägliga och vilseledande marknadsföringsmetoder ska motarbetas. TVreklam ska inte få rikta sig till barn. Bekämpa fusk och ekonomisk brottslighet. Kontantbranscherna måste städas upp. Vi är öppna för att staten prövar schablonbeskattning och krav på godkända kassaregister. Kontrollen av F-skattesedlar måste öka. Svartarbete ska inte heller kunna döljas genom olika företagskonstruktioner. Vi vill se över möjligheterna att låta huvudentreprenörerna ta ansvar för underentreprenörernas skatter och sociala avgifter. Vi accepterar inte heller fusk med våra välfärdssystem. Utbetalningar från försäkringskassorna, CSN, a-kassorna och socialtjänsten ska samköras. EU måste ta ett samlat grepp om den ekonomiska brottsligheten. Utvärdera varje skattekrona. Tillväxt är en förutsättning för välfärd. Välfärd är en förutsättning för tillväxt. Men välfärdspolitiken kan bidra ännu mer till tillväxten än vad den gör i dag. Om arbetsmarknadspolitiken bättre hjälper arbetslösa tillbaka i arbete. Om forskningen vid högskolorna i större utsträckning omsätts i nya varor och tjänster. Om skolan ännu bättre förmedlar både kunskap och trygghet så att fler barn når kunskapsmålen. Vi vill därför att varje satsad skattekrona ska prövas utifrån hur mycket den bidrar till trygghet, rättvisa och tillväxt. 2.3 Sverige behöver fler och växande företag 12 (43)

13 Sverige har utvecklats från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle och är i dag är ett kunskapssamhälle med en stor tjänstesektor. Men industrin står fortfarande för en betydande del av både tillverkning och export. Däremot har en hög produktivitetsutveckling lett till att industrin inte längre står för en lika hög andel av sysselsättningen. I stället har tjänstesektorn vuxit sig starkare. Små- och medelstora företag spelar en allt större roll för både tillväxt och jobb. Sveriges näringslivsstruktur kommer att fortsätta att förändras. De allt högre kraven på ständiga förbättringar gör att gamla företag ibland tvingas lägga ned, medan andra flyttar sin produktion till andra länder. Det innebär att Sverige behöver fler nya och växande företag. Och förutsättningarna för det är goda. Sverige är fullt av idérika, företagsamma och handlingskraftiga människor. Men i dag tar allt för få steget och blir företagare. Vi behöver mer av aktiva och lokalt förankrade ägare och huvudkontor, som kan trygga långsiktig forskning och investeringar. Företagandet inom den sociala ekonomin och nätverk av företag möjliggör för icke traditionella entreprenörer att gemensamt starta företag och dela risker. De flesta av dem som är småföretagare sliter hårt för måttliga inkomster. Många gånger är det också otryggt. Samhälls- och omvärldsförändringar påverkar små och medelstora företag lika mycket som stora företag och enskilda arbetstagare. Företagarens och företagens villkor måste förbättras, samtidigt som löntagarnas arbetsrättsliga villkor tillvaratas. Men även befintliga företag måste växa och utvecklas. Vi vill att de branscher, där Sverige i dag har en ledande ställning, ska ha goda förutsättningar att behålla sina positioner. Men vi vill också skapa goda villkor för företag, inte minst inom den växande tjänstesektorn. Den offentliga sektorn ska hjälpa till att skapa ett gott näringsklimat. Företag ska få god service. Det innebär inte bara att företag ska ha möjlighet att deklarera moms och löneutbetalningar på Internet det förutsätter också snabb handläggning vid exempelvis miljöprövningar och att det är lätt att få reda på vem man ska vända sig till i den offentliga samhällsorganisationen. Det är också viktigt med en miljö- och bygglagstiftning som minimerar konflikter mellan byggkvalitet och miljö. Dessa lagar måste vara formulerade på ett sådant sätt att människor och företag som påverkas av dem behandlas lika inför dem oavsett vem som tolkar dem och var i landet de tolkas. Lätt att starta och expandera företag. Människor som vill starta och expandera företag måste få god service. Handläggningstiderna vid alla kontakter med myndigheter oavsett om det handlar om nyregistrering av företag eller miljöprövningar och planärenden ska kortas, så att inte angelägna investeringar försenas av fleråriga processer. Varje myndighet ska sätta upp uppföljningsbara mål för att åstadkomma minskad administrativ börda för företagen. 13 (43)

14 Uppmuntra risktagande. Företagare ska ha möjlighet till god avkastning på sina investeringar. Skattesystemet ska främja risktagande. Generationsskiften i företagen måste underlättas. Vi vill reformera arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna. Vi vill också ge ökade skattereduceringar för en viss tid vid nyanställningar. Förändringar i skattesystemet måste ses i ett helhetsperspektiv och ha en rättviseprofil. Tryggt att vara småföretagare. Även småföretagare behöver kunna känna trygghet för att våga ta nya risker. Vi vill att den sociala tryggheten för småföretagare ska ses över. Främja mångfalden i företagandet. Allt slags företagande och olika slags associationsformer behövs. Inte minst måste det finnas möjligheter för icke traditionella företagargrupper att starta och utveckla företag. Turism en framtidsbransch. Antalet utländska besök i Sverige ökar, men fortfarande har Sverige en låg andel utländska turister i jämförelse med övriga länder i EU. Samtidigt är turismen en av världens snabbast växande branscher. Vi vill, tillsammans med besöksnäringen, utveckla och förbättra satsningarna på att marknadsföra Sverige. Satsningarna måste finansieras gemensamt. De länder varifrån turismen väntas växa kraftigt måste bearbetas strategiskt. Inte bara varor och tjänster även upplevelser. Sverige visar i dag framfötterna inom musik, mode, design, matlagning, industridesign, evenemangsbranschen, film, litteratur och media. Upplevelseindustrin är en växande bransch med stor potential. Inte minst vill vi öka samarbetet mellan högskolorna och upplevelseindustrin. Behåll basindustrins tätpositioner. Basindustrin kommer även i framtiden att bidra stort till Sveriges välstånd och välfärd. I mötet mellan basindustrin och nya branscher finns stora möjligheter till att förädla basindustrins produkter. Vi vill att staten, tillsammans med basindustrin och dess fackliga organisationer, gemensamt utarbetar program för hur Sverige ska kunna behålla de ledande positionerna inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. Särskilda satsningar på IT/telekom och biotek/läkemedel. Några av Sveriges största företag verkar i branscher där investeringar i forskning och utveckling är helt avgörande för internationell framgång. Att säkerställa att dessa företag ska kunna fortsätta att växa i Sverige är en nationell angelägenhet. Därför vill vi att staten, i samarbete med näringslivet och de berörda fackliga organisationerna, på bredden och djupet genomlyser förutsättningarna för IT/telekomindustrin och bioteknik/läkemedelsbranschen i Sverige. Den svenska fordonsindustrin är en motor för hela Sveriges tillväxt. Satsningar på forskning och utveckling inom säkerhet, telematik, miljöteknik 14 (43)

15 och nya dieselmotorer måste säkerställas. Samverkan mellan statliga myndigheter, lärosäten och industrin kan ge ny teknik i en traditionell bransch. Hävda svensk försvarsindustri. Till följd av Sveriges alliansfrihet finns en omfattande och framgångsrik försvarsindustri i vårt land. Det har stärkt Sveriges oberoende. Dessutom har många gånger försvarsindustrins kunskaper och teknologi kommit det civila samhället till del. Vi vill att den kompetens, forskning och utveckling som finns inom försvarsindustrin ska tas tillvara vid den fortsatta omställningen av försvaret. Tydligare offentlig ansvarsfördelning. Det är många som tycker att det är svårt att förstå vem som gör vad i den offentliga sektorn. Såväl individer som företag tycker att det är svårt att finna rätt ingång till myndigheter, verk, länsstyrelser och kommuner. Det borde finnas möjligheter till stora effektiviseringsvinster inom den offentliga förvaltningen. Vi vill att de näringspolitiska insatserna på både central och regional nivå koncentreras till ett färre antal aktörer med tydliga uppdrag. Över huvud taget måste ansvarsfördelningen och samordningen mellan den offentliga sektorns olika delar och nivåer förbättras. Utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin. Det svenska jordbruket har stora utvecklingsmöjligheter och ska ha goda konkurrensvillkor. Exporten av svensk mat kan öka. Hållbara och säkra produkter är målet. Vi vill att staten tillsammans med jordbruket och livsmedelsindustrin ser över hur näringarna ska stärkas. Vi vill även att politiken bidrar till fortsatt god utveckling i de sektorer som växer fram runt jordbrukssektorn, exempelvis hästnäringen. 2.4 En global hållbar utveckling Världen står inför stora utmaningar. Den globala utvecklingen är inte hållbar vare sig ekonomiskt, socialt eller miljömässigt. Det finns ingen enkel lösning. Målkonflikterna är uppenbara. För att klara välfärden även på längre sikt, skapa långsiktigt stabil tillväxt och samtidigt en hållbar utveckling både socialt och miljömässigt måste investeringarna i samhället öka påtagligt, särskilt tillväxtskapande investeringar i till exempel forskning, utbildning och infrastruktur, samt i en ekologiskt hållbar utveckling. För att kunna hävda sig på de internationella marknaderna behöver svensk basindustri god tillgång till energi och andra naturresurser till konkurrenskraftiga priser. El är en högförädlad energibärare som i första hand bör nyttjas inom områden där alternativen är få eller saknas, exempelvis i industriprocesser. Samhället bör styra mot ett minskat användande av direktel för uppvärmningsändamål. En framtida industrialisering i världens fattigaste länder leder med all sannolikhet till högre energianvändning och bruk av äldre, mindre ren teknik. För många människor i den rika världen är långa och många flygresor, bilåkande och stora energikrävande bostäder viktiga beståndsdelar i en hög levnadsstandard. 15 (43)

16 Samtidigt står världen inför reella hot. Utsläppen av växthusgaser riskerar att leda till betydande globala klimatförändringar. Den risken har vi inte råd att ta. Skövlingen av skog utarmar den biologiska mångfalden. Fattigdom och förtryck leder till krig, terrorism, konflikter och ytterligare miljöförstöring. För att nå en hållbar utveckling i hela världen måste Sverige driva på för att alla länder tar sin del av ansvaret. Det handlar om att verka för nya internationella överenskommelser men också om att leva upp till dem som redan finns. Vi har satt upp ambitiösa mål för omställningen av Sverige. Kärnkraften ska fasas ut inom ramen för en ansvarsfull miljöpolitik, en aktiv sysselsättningspolitik och en ambitiös välfärdspolitik. Utsläppen av växthusgaser ska minska med fyra procent till år 2010 och halveras till år Alla dagens stora miljöproblem ska vara lösta inom en generation. Därför måste vi våga prova nya vägar och sätt att tänka. Och ibland måste vi också göra saker som är svåra och verkar kostsamma. Även om prislappen i dag framstår som stor så är det ingenting mot vad det kommer att kosta i morgon om vi ingenting gör. Vi kan inte heller enbart tvinga människor att leva kretsloppsanpassat genom lagar. Det krävs också att varje generation från grunden får lära sig att hushålla med resurser och också inse konsekvenserna av människors handlande. Bara då kan det gröna folkhemmet bli en verklighet. Men fortfarande står de förnyelsebara bränslena för en liten del av all energianvändning. Fortfarande ökar transporterna i snabb takt. Fortfarande ökar de totala utsläppen av växthusgaser. Sanningen är att med dagens låga fart på omställningen kommer vi inte att nå upp till de av oss själva högt satta ambitionerna. Samtidigt kan uppfyllandet av miljömålen stå i strid med viktiga ekonomiska och sociala intressen. Därför måste vi våga lyfta fram målkonflikterna i ljuset. Vi kan inte längre se på politikens olika delar var för sig vi måste ha en sammanhållen politik för en hållbar utveckling. Vår förmåga att upprätthålla sysselsättning och välfärd blir avgörande för om vi kan bevara ett folkligt stöd för en aktiv miljöpolitik. Ekvationen högre ekonomisk tillväxt och en miljömässigt och socialt hållbar utveckling måste lösas. En stor del av svaret finns i ny teknik. Det handlar om förnyelsebara drivmedel, energisnålare processer, alternativa lösningar till dagens farliga kemikalier och nedsmutsande energikällor. Med ny teknik och nya tillämpningar av känd teknologi följer annan infrastruktur, nya metoder för lagring och förbränning av energi, nya motorer och fordon och så vidare. Hela denna kedja av förändringar innebär enorma möjligheter att skapa nya företag och ge sysselsättning för tiotusentals människor. Det handlar om ett miljömässigt bostadsbyggande och bättre kollektivtrafik. Det handlar i vårt land framför allt om att nyttja kunskaper och erfarenheter från industrin och forskningen för att satsa inom de områden där Sverige kan göra stor nytta för en uthållig tillväxt i samklang med en hållbar global miljö. 16 (43)

17 Investeringar i teknisk utveckling är i sig en drivkraft för framtida tillväxt. Stora behov, och stora marknader, ropar efter ny teknik som kan lösa morgondagens problem. För att klara en global hållbar utveckling måste Sverige öka biståndet i form av miljöteknik och kunskap inom miljöområdet. De länder som utvecklar teknik och forskningsrön som kan minska miljöpåverkan, effektivisera energianvändning och annat resursutnyttjande samt förbättra hälsa har stora tillväxtmöjligheter. Vi vill också öka tillgången på miljövänliga alternativa bränslen, till exempel etanol, biogas, vätgas och andra typer av nya fordonsbränslen, samt bränsleceller. Som ett renare alternativ till olja och kol bör också naturgasen kunna spela en viktig roll. Men vi kan inte förlita oss till någon enskild åtgärd eller lösning det krävs en mångfald av insatser. Låt energiomställningen bli en motor för den svenska industrin. En hållbar global utveckling. Vi vill att all politik ska syfta till en hållbar global utveckling. Målsättningarna från toppmötet i Johannesburg och FN:s millenniemål ska uppfyllas. Sverige ska driva på för en rättvis och offensiv frihandel. EU:s jordbruks- och handelspolitik måste reformeras. En sammanhållen klimat- och energipolitik. Vi vill ta initiativ till en sammanhållen klimat- och energipolitik som säkrar Sveriges framtida energiförsörjning och omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Tydliga avstämningar ska göras vart fjärde år, med start år Vi ser Vattenfall som ett viktigt verktyg för energiomställningen, elförsörjningen och tillväxten. Vår ambition är att Vattenfall på kommersiella grunder och utan att det kommer i konflikt med EU:s konkurrensregler bör kunna erbjuda industrikunder Europas lägsta energipriser. Positiva stimulanser. Vi vill se över hela skattesystemet för att hitta positiva och samhällsekonomiskt motiverade stimulanser för både företag och hushåll att effektivisera sin energikonsumtion och annan resursanvändning samt utnyttja förnyelsebara bränslen och göra miljövänliga investeringar. Vi vill också öka tillgången på miljövänliga alternativa bränslen och gynna kollektivtrafik. En energieffektivare basindustri. Den svenska basindustrin är internationellt sett väldigt energieffektiv. Därför är det viktigt för vår globala miljö att basindustrin ges goda förutsättningar att fortsätta att investera i vårt land och därigenom kunna pröva ny miljö- och energieffektiv teknik. Vi vill att den intensiva forskning och utveckling som i dag bedrivs för att effektivisera energi- och övrig resursanvändning ska fortsätta. Den svenska basindustrin ska kunna utnyttja effektiv resurshushållning som en konkurrensfördel. Det är viktigt att basindustrin har en långsiktigt stabil och internationellt konkurrenskraftig elförsörjning. 17 (43)

18 Nationellt program för minskad energiförbrukning. Det finns redan i dag många positiva exempel där offentlig sektor kraftigt har lyckats minska energianvändningen. Tillsammans med den tunga industrin har initiativ tagits som lett till att spillvärme från industriprocesserna utnyttjas för uppvärmning av bostäder och lokaler på många orter. Vi vill introducera ett nationellt program för att effektivisera energianvändningen och öka användningen av förnyelsebar energi i den offentliga sektorn från kommuner, via myndigheter till statliga bolag. Utveckla miljövänliga transporter och transportsystem. Vi vill uppmuntra utvecklingen av miljövänliga transporter, vilket förutsätter en helhetssyn där de olika transportslagen utnyttjas effektivt. Järnvägs- och sjötransporter har betydande utvecklingsmöjligheter inom såväl gods- som persontransporter. Det ambitiösa samarbetet mellan högskolorna och fordonsindustrin kring den gröna bilen ett projekt för att utveckla lättare fordon och effektivare motorer är ett utmärkt exempel. Vi vill fortsätta att satsa på den typen av projekt. Sverige ska vara ledande på att få fram alternativa bränslen. Kunskap om miljövänliga kollektivtrafiklösningar borde kunna exporteras mer. Skärpt kemikalielagstiftning. Sverige ska driva på så att alla producenter ska behöva visa att de kemikalier som de vill producera eller importera inte är skadliga för människors hälsa. Sverige ska även fortsätta att kraftfullt driva frågan globalt. Växande marknad för miljöteknik. Svenska företag är världsledande när det gäller att ta fram patent inom miljöteknik. Vi vill öka satsningarna på forskning, utveckling och export av miljöteknik. Det framgångsrika tekniksamarbetet mellan en miljö- och resurseffektiv basindustri och de svenska teknikföretagen ska uppmuntras av samhället. Den offentliga sektorn ska gå före. Den offentliga kapitalförvaltningen ska bli mer aktiv och exempelvis ta hänsyn till miljö och etik. Statens bolag har ett särskilt ansvar att bidra till en miljömässigt hållbar utveckling vid upphandlingen av ny teknik. Mer vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft måste öka. I dag tar tillståndsprocessen för lång tid. Vi vill att staten ska ansvara för att särskilda områden för vindkraft pekas ut och miljöprövas så att utbyggnaden kan ta fart. Utvecklat internationellt samarbete. Vi vill att Sverige ska arbeta aktivt för internationella överenskommelser på miljöområdet men även för att se till att de överenskommelser som redan finns ratificeras av fler och inte minst efterlevs. EU måste driva på så att alla industriländer undertecknar Kyotoprotokollet. I förlängningen måste målet vara att alla länder undertecknar Kyotoprotokollet. 18 (43)

19 3. Från idéer och kunskap till nya innovationer 3.1 Låt kreativitet och kunskap flöda Människors vilja att hela tiden gå vidare, att utforska nya gränsland, att lära sig mer, att flytta fram positionerna det är den viktigaste drivkraften för samhällets utveckling. Se på barnen, hur de steg för steg upptäcker nytt, prövar sina kunskaper och spränger nya gränser. Även i vuxen ålder känner vi djup tillfredsställelse när vi lyckas sätta oss in i en ny fråga eller lösa ett besvärligt problem. Glädjen över att klara något nytt och till synes oöverstigligt är ovärderlig alldeles oavsett om det handlar om att få lagets alla individer att samspela, lyckas lösa hela korsordet, få upp tapeterna på väggen eller klara en omtenta på högskolan. Den leder till tillväxt både i mänsklig och i ekonomisk bemärkelse. Den avgörande drivkraften för tillväxt och utveckling på längre sikt är ökad produktivitet, det vill säga att resultatet av varje arbetsinsats ökar. Och ska produktiviteten höjas måste människors nyfikenhet, kreativitet och entreprenörskap uppmuntras. Därtill krävs fortsatt stora samhälleliga satsningar på kunskap. Kunskap är en av våra viktigaste konkurrensfaktorer i den internationella ekonomin. Ju kunnigare arbetskraft Sverige kan erbjuda, desto fler företag svenska som utländska väljer Sverige som bas för avancerad tillverkning, produktutveckling och forskning. Sverige har i dag betydligt bättre förutsättningar att konkurrera med kunskap än för bara tio år sedan. Drygt en miljon människor har kompletterat eller slutfört sin gymnasieutbildning med hjälp av Kunskapslyftet. Högskolan har byggts ut med nästan platser. I dag går 40 procent av alla ungdomar vidare till högskolestudier. Vårt mål är att hälften av alla ungdomar ska göra det. Högskolan har också öppnats för nya grupper. I dag är var tionde nyantagen student över 35 år. Den sociala snedrekryteringen till högskolan minskar men den måste minska betydligt mer. Även om utbildningsnivån i Sverige har stigit avsevärt finns det andra länder som ligger ännu bättre till. Internationella studier visar att Sverige ligger på en fjärde plats när utbildningsnivån bland olika åldersgrupper och kvinnor och män jämförs mellan industriländerna. Det nöjer vi oss inte med. Vi vill att Sverige ska ha världens högsta utbildningsnivå. Den sociala snedrekryteringen till högre studier börjar tidigt. Förskolan, grundskolan, fritidshemmet och gymnasieskolan måste vidareutveckla sitt sätt att arbeta så att alla, oavsett bakgrund får lära maximalt. En av tio elever ofta pojkar från arbetarklass lämnar fortfarande grundskolan utan att ha de kunskaper som krävs för gymnasieskolan. En av tio i åldern 25 till 34 år saknar fortfarande fullständig gymnasieutbildning. Samtidigt blir antalet arbeten för människor utan grund- eller gymnasieutbildning allt färre. Vi socialdemokrater vill fortsätta att satsa på utbildning på alla nivåer. Skolan måste präglas av både kunskap och trygghet. Lärarna ska ge uppmuntran och stöd, men också vara 19 (43)

20 tydliga med kraven. De elever som har svårt att hänga med har rätt att få extra hjälp. Alla ska kunna nå målen. Ingen ska lämnas utanför. Sverige ska vara ett kunskapssamhälle för alla. En likvärdig utbildning betyder inte likadan för alla. Människor lär på olika sätt och i olika takt. En utveckling av pedagogiken behövs för att möta varje elevs individuella behov. Det finns skäl att tro att den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta vara väldigt snabb. Men utvecklingen går inte av sig själv. Den förutsätter att människor intresserar sig för teknik. Genom målmedvetna insatser har antalet studenter på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i högskolan ökat kraftigt. Men undervisningen i matematik på alla nivåer måste utvecklas. Fler måste ges förutsättningar för fortsatta studier i matematik, teknik och naturvetenskap. Grundskolor ska uppmuntras att profilera sig inom naturvetenskap och teknik i högre utsträckning än i dag. Nya framgångsrika pedagogiska metoder ska spridas. Vårt mål är att svenska elevers resultat i matematik ska vara ledande vid internationella jämförelser. I en globaliserad värld av snabba förändringar är kunskap en färskvara. Det livslånga lärandet har blivit en nödvändighet både för företagen och för individen. Näringslivets konkurrenskraft beror i stor utsträckning på att de redan yrkesverksamma kontinuerligt får kompletterande utbildning. Människors möjligheter att hitta ett nytt arbete eller byta arbete ökar betydligt om man får kompetensutveckling i arbetet. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och ska därför stå öppen för alla barn. På många håll är barngrupperna i förskolan för stora. Vi vill därför inleda en stor satsning så att fler förskollärare och barnskötare kan anställas i förskolan. Statsbidraget utformas så att alla kommuner ges möjlighet att anställa fler. På sikt vill vi att förskolan ska bli avgiftsfri. Könsskillnader grundläggs tidigt. Därför ska förskolan vara en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män och ha en pedagogik genomsyrad av ett aktivt jämställdhetsperspektiv. Alla elever ska nå målen i skolan. Vi vill fullfölja satsningarna så att fler lärare och andra specialister anställs i skolan mellan 2001 och Lika möjligheter kräver olika resurser. Modersmålsbaserad undervisning ska kunna användas i ökad utsträckning i skolan, där webbaserad distansundervisning kan underlätta tillgängligheten. Undervisningen i svenska som andraspråk måste också förbättras. Läsning är en nyckel till studieframgång för alla elever. För att fler elever ska nå målen och alla skolor ska vara bra skolor, ska resultat och kvalitet systematiskt följas upp. Öka intresset för matematik och naturvetenskap. Den naturliga nyfikenhet som barn har för naturvetenskap måste få utrymme att odlas och utvecklas. Det kräver kunniga och intresserade pedagoger inom teknikområdena från förskolan genom grundskola och gymnasieutbildning till universitet och högskola. Vi vill utveckla lärarnas utbildning, förbättra pedagogiken och öka samarbetet mellan grundskola, högskola och näringsliv. Vi behöver mer av nyskapande och attraktiva utbildningar i gränslandet mellan områden som teknik, design, samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap. Stärk entreprenörskapet i skolan. Innovativa och kreativa lärmiljöer är en förutsättning för att generera nya idéer och verksamhetsfält och ökad till- 20 (43)