Foto: Kristin Fridholm
|
|
- Håkan Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsopåståenden om livsmedel inom EU vad krävs? Ett grundläggande krav för att få ett hälsopåstående godkänt inom EU är att det bedöms vara vetenskapligt styrkt. Ansvarig för den vetenskapliga bedömningen är den så kalllade NDA- panelen (Dietetic products, nutrition and allergies) inom Efsa, den europeiska myndig heten för livsmedelssäkerhet. Här sammanfattas ett urval av panelens principiella ställningstaganden, utifrån utlåtanden och briefing documents som panelen publicerat. >> text: SuSaNNe BryNgelSSON, SNF Swedish Nutrition Foundation, lund. Foto: Kristin Fridholm EG-förordningen om närings- och hälsopåståenden, (EG) nr 1924/2006, omfattar totalt sett fem olika kategorier av hälsopåståenden; hälsopåståenden om minskad sjukdomsrisk (artikel 14.1a), hälsopåståenden om barns utveckling och hälsa (artikel 14.1b), nya/innovativa funktionspåståenden (artikel 13.5), vedertagna /allmänna funktionspåståenden (artikel 13.1) och så kallade ospecifika hälsopåståenden (artikel 10.3) (figur 1). För hälsopåståenden enligt artikel 13 och 14 finns ansökningsförfaranden beskrivna i förordningen. För ospecifika hälsopåståenden 8 Nordisk Nutrition (artikel 10.3) finns däremot ingen ansökningsmöjlighet, sådana påståenden får användas endast i kombination med ett godkänt hälsopåstående enligt artikel 13 eller 14. Orsakssamband ska visas Den grundläggande frågan som NDA-panelen ska bedöma är i vilken grad man kan anse att ett orsakssamband mellan livsmedelsprodukten/ substansen och effekten som ansökan avser är vetenskapligt styrkt, och om sambandet kan anses styrkt för den målgrupp ansökan avser. Bedömningen kan resultera i tre olika slutsatser: att orsakssambandet är vetenskapligt styrkt, att orsakssambandet inte är vetenskapligt styrkt eller att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att avgöra om orsakssambandet är vetenskapligt styrkt (figur 2). Den senare slutsatsen kan till exempel bero på att de studier som finns tillgängliga för granskning visar motstridiga resultat. Om det däremot saknas eller finns endast mycket litet vetenskapligt underlag blir slutsatsen att sambandet inte är vetenskapligt styrkt. Endast i de fall då NDA-panelen finner orsakssambandet vetenskapligt styrkt kan utlåtandet betraktas som positivt.
2 Karaktärisering en fallgrop För att ett orsakssamband ska anses vetenskapligt styrkt förutsätts att livsmedlet/substansen som ansökan avser är väl definierad och karaktäriserad, i relation till det aktuella hälsopåståendet. I de fall ansökan avser en livsmedelskategori, till exempel fullkorn eller mejeriprodukter, beaktas huruvida det vetenskapliga underlaget tillräckligt väl tar hänsyn till variationer mellan individuella produkter inom denna kategori. Exempelvis har bedömningar av hälsopåståenden avseende samband mellan kostfibrer och kolesteroleffekt, fullkorn och hjärthälsa samt mejeriprodukter (mjölk och ost) och tandhälsa, utfallit negativt på grund av bristande karaktärisering. Mikroorganismer, till exempel bakterier och jäst, behöver karaktäriseras på stamnivå med internationellt accepterade molekylära metoder. Ett stort antal probiotiska produkter, men inte alla, har bedömts vara bristfälligt karaktäriserade. En produkt/substans anses inte heller vara väl karaktäriserad om den är definierad enbart på basis av den fysiologiska effekt den har. Till exempel, kolhydrater med lågt glykemiskt index och antioxidanter anses inte vara väl karaktäriserade substanser. Det är även osäkert om NDA-pa- nelen kommer att acceptera livsmedelsprocessning som ett sätt att karaktärisera en substans/produkt. Detta skulle till exempel kunna vara aktuellt för produktkategorin pastaprodukter i relation till hälsopåstående om lågt blodsockersvar efter måltid. Pastaprodukter ger generellt sett ett lågt blodglukossvar efter måltid, beroende på den specifika processningen och oberoende av vilket mjöl de är gjorda av. Ett förslag till artikel 13.1-påstående om att pastaprodukter ger lågt blodglukossvar efter måltid är under utvärdering. Effekten ska vara specifik Även den fysiologiska effekten som påståendet avser måste vara väl definierad. Effekten måste vara möjlig att studera med etablerade vetenskapliga metoder. Till exempel, maghälsa är för generellt och ospecifikt, medan passagetid, avföringsfrekvens och avföringsvolym är specifika effekter. Även minskade mag-tarmbesvär (eng. reducing gastrointestinal discomfort) betraktas som en specifik effekt, som kan mätas med validerade frågeformulär Fullkorn och mejeriprodukter är ex empel på livsmedels kategorier som inte bedöms vara tillräckligt väl karaktäriserade. (subjective global symptom severity questionnaires). Påståenden om bibehållen normal immunfunktion anses för diffust, med tanke på immunsystemets komplexa natur. Man behöver med andra ord mer precist indikera vilken aspekt av immunfunktionen som avses, till exempel försvar mot patogener eller allergisvar. Även påståenden som naturligt försvar och inflammation betraktas som ospecifika. Uttrycken antioxidant, probiotika och prebiotika betraktas också som ospecifika hälsopåståenden och får med andra ord användas endast i kombination med ett mer specifikt, tillåtet hälsopåstående. Exempel på ett mer specifikt hälsopåstående som kan motivera användning av begreppet antioxidant är skyddar DNA, protein och fett från oxidativ skada, vilket NDA-panelen accepterat för bland annat C-vitamin och selen. När det gäller antioxidanter har panelen för övrigt klargjort att det» Förordning (EG) 1924/2006 Hälsopåståenden Näringspåståenden Påståenden om att ett livsmedel har särskilda gynnsamma näringsmässiga egenskaper avseende energi, näringsämne eller andra substanser. Endast de som är listade i förordningens bilaga är tillåtna. Påståenden om att det finns ett samband mellan en kategori av livsmedel, ett livsmedel, eller en av dess beståndsdelar och hälsa. Artikel 13 Påståenden om a) ett näringsämne eller annat ämnes betydelse för kroppens tillväxt, utveckling och funktioner b) psykologiska och beteendemässiga funktioner c) bantning, viktkontroll, nedsatt hungerkänsla, ökad mättnad 13.1 Påståenden baserade på allmänt vedertagen vetenskaplig doku mentation (allmänna/generiska funktionspåståenden) Positiv lista kommer att upptättas utifrån förslag framförda från medlemsstaterna (förslag kunde föras fram t o m jan 2008) 13.5 Påståenden om fysiologiska effekter baserade på nyligen framtagen vetenskaplig dokumentation och/eller äganderättsligt skyddade data (nya/innovativa funktionspåståenden Artikel a Påståenden om minskad sjukdomsrisk Fullständig ansökan från företag krävs. 14.1b Påståenden om barns utveckling och hälsa Fullständig ansökan från företag krävs. Artikel 10.3 Påståenden om allmän, icke specificerad effekt Får användas endast i kombination med godkänt hälsopåstående enligt artikel 13 eller 14. Fullständig ansökan från företag krävs. Figur 1. Kategorier av närings- och hälsopåståenden enligt förordning (EG) 1924/2006. Nordisk Nutrition
3 inte räcker att uppvisa substansens/ livsmedlets antioxidativa kapacitet i provrörsstudier. Det är hittills osäkert om, och i så fall hur, en hög antioxidativ kapacitet i sådana studier kan kopplas till en konkret hälsoeffekt. Fördelaktig för hälsan Det krävs också att den fysiologiska effekt som hälsopåståendet avser bedöms vara fördelaktig för hälsan. För funktionspåståenden (artikel 13) kan det handla om till exempel förbättrad nedbrytning av laktos och förbättrat järnupptag. Ett förbättrat upptag av näringsämnen kan dock anses fördelaktig endast om upptaget är en begränsande faktor för att bibehålla en tillfredsställande nivå av näringsämnen i kroppen. Många markörer för immunfunktion har föreslagits, men få kan hittills betraktas som väl validerade. Huruvida förändrad nivå av enskilda inflammatoriska parametrar, till exempel interleukiner, kan anses vara fysiologiska effekter fördelaktiga för hälsan får enligt NDA-panelen avgöras från fall till fall. Figur 2. Grundläggande frågor som NDA-panelen beaktar vid vetenskaplig granskning av hälsopåståenden. För påståenden om minskad risk för sjukdom menas med fördelaktig effekt att en etablerad riskfaktor för den aktuella sjukdomen minskas. Det grundläggande kravet om att man måste identifiera och påvisa sänkning av en riskfaktor och att det inte räcker med att endast visa en minskad förekomst av sjukdomen i sig, ges av förordningen. Bakgrunden till detta är att påståenden om minskad sjukdomsrisk annars kan anses föranleda en konflikt mellan förordningen om närings- och hälsopåståenden och läkemedelslagstiftningen. Oberoende riskfaktor Riskfaktorn i fråga måste också vara oberoende, det vill säga att om nivån av riskfaktorn sänks ska risken för den aktuella sjukdomen minska oberoende av andra faktorer. Sambandet mellan den aktuella riskfaktorn och sjukdomsutveckling måste också vara biologiskt rimlig. LDL-kolesterol och blodtryck är exempel på riskfaktorer som bedömts vara både oberoende och biologiskt rimliga, i relation till risken för hjärtsjukdom. För andra riskfaktorer finner NDA-panelen däremot att bevisningen inte är lika stark. Exempelvis finns det en biologisk relevant förklaring till att ökad nivå av dentala plack är en riskfaktor för karies. Enligt NDA-panelens bedömning behöver däremot inte en minskad förekomst av plack nödvändigtvis leda till minskad förekomst av karies. För att den fysiologiska effekten minskad förekomst av plack ska accepteras som stöd för påstående om minskad risk för karies, behöver man därför även visa minskad förekomst av karies. Snälla bakterier räcker inte En onormalt hög förekomst av patogena eller toxiska bakterier i magtarmkanalen kan under vissa omständigheter leda till infektion. Ett minskat antal av sådana bakterier, eller deras toxin, betraktas därför som fördelaktigt för hälsan. Däremot finner inte NDA-panelen att ett ökat antal av snälla bakterier som ingår i en normal bakterieflora, till exempel bifidobakterier eller laktobaciller, i sig nödvändigtvis är fördelaktig för hälsan. Man hänvisar till att det inte är möjligt att exakt säga hur många bakterier av olika slag som kan anses utgöra en normal tarmflora. Stora individuella variationer förekommer. Effekter som produktion av kortkedjiga fettsyror, förändrat ph eller permeabilitet (genomsläpplighet) i tarmväggen betraktas som otillräckliga belägg för påståenden om bibehållet normalt mag-tarmförsvar, men kan anses stödjande då de är föreslagna mekanismer bakom en sådan effekt. Lågt blodsockersvar fördelaktigt? NDA-panelen bedömer inte att ett postprandiellt glukossvar skulle vara fördelaktigt för personer med normal glukostolerans, men däremot för 10 Nordisk Nutrition
4 Förslag till artikel 13.1-påstående om att pastaprodukter ger lågt blodglukossvar efter måltid är under utvärdering. >> HÄLSOPÅSTÅENDEN personer med nedsatt glukostolerans. Man konstaterar också att nedsatt glukostolerans är vanligt förekommande i den allmänna befolkningen. Sammantaget menar NDA-panelen därför att ett lägre postprandiellt glukossvar kan vara fördelaktigt (eng. may be beneficial) för hälsan, förutsatt att insulinsvaret inte ökar oproportionerligt mycket. Positivt utlåtande om lågt postprandiellt glukossvar har publicerats för bland annat pektin. I sammanhanget bör nämnas att effekten på glukossvaret efter intag av en sammansatt livsmedelsprodukt sällan beror endast på enskilda substanser i livsmedlet. Livsmedlets struktur, partikelstorlek och ph är några av de faktorer som påverkar. I vissa fall spelar processningen större roll än vilka ingredienser som ingår. I Sverige fanns tidigare möjlighet att under vissa förutsättningar märka livsmedel med påståenden om lågt glykemiskt index (GI). Begreppet saknar dock en lagstadgad definition och hittills har inga positiva utlåtanden för GI-påståenden publicerats. En långsiktigt bibehållen normal blodglukosnivå bedöms av NDApanelen vara fördelaktigt för hälsan, utan några förbehåll. Intag och ordalydelse Om ett orsakssamband anses vetenskapligt styrkt gör NDA-panelen också en bedömning av om effekten kan uppnås vid en normal konsumtion av den aktuella produkten/ substansen. NDA-panelen kan också komma med alternativa förslag på ordalydelse av påståendet, som man anser bättre speglar det vetenskapliga underlaget än det förslag som förts fram i ansökan. Det är dock kommissionen som avgör hur påståendet ska formuleras i beslutet. Beslut om godkäda och icke godkända hälsopå- ståenden publiceras som förordningar. Inför beslutet beaktas även andra aspekter än de rent vetenskapliga, till exempel konsumentförståelse. Enligt förordningen ska hälsopåståenden vara tillåtna endast om genomsnittskonsumenten kan förväntas förstå de gynnsamma effekter som anges i påståendet (artikel 5.2). Genomsnittskonsumenten beskrivs som en person som är skäligen välinformerad samt skäligen uppmärksam och upplyst med beaktande av sociala, kulturella och språkliga faktorer (beaktandesats 16). Sammanvägning av data De vetenskapliga bedömningarna görs från fall till fall. Det finns inga fastställda krav avseende antalet studier som behövs för att styrka påståendet. Däremot krävs att påståendet kan styrkas med studier på människa. NDA-panelens slutsatser ska enligt förordningen grundas på en bedömning av all tillgänglig vetenskaplig information (eng. totality of the available scientific data) och genom att väga olika studier mot varandra (eng. weighing the evidence). Högst bevisvärde tillskrivs kontrollerade interventionsstudier. Djurstudier och provrörsstudier kan anses stödjande, men kan inte ensamma styrka påståendet. Med all tillgänglig vetenskaplig information menas alla vetenskapliga studier som är relevanta i relation till det aktuella påståendet, både studier som styrker påståendet och sådana som inte gör det. I praktiken utgår NDA-panelen i princip från de referenser som framförts tillsammans med artikel 13.1-förslagen eller de studier som åberopas i ansökningar avseende artikel 13.5 och För hälsopåståenden om samband för vilka det råder vetenskaplig enighet, till exempel många lärobokseffekter av vitaminer och mineraler, kan NDA-panelen förlita sig på denna enighet och därmed besluta att inte själva gå igenom den vetenskapliga litteraturen. Relevanta studier krävs En viktig och delvis omdiskuterad fråga är vilka studier som kan anses relevanta för det aktuella påståendet. En grundläggande princip enligt NDA-panelen är att studien ska vara utförd med samma produkt/substans som ansökan avser. Det är bland annat därför frågan om karaktärisering av produkten/substansen är så viktig (se ovan). Huruvida studier som visar en minskning av en riskfaktor är relevanta som stöd för påståenden om bibehållen fysiologisk funktion avgörs från fall till fall. NDA-panelen har hittills bedömt att studier som visar på en sänkning av kolesterolnivåer i blodet eller blodtryck, kan användas som stöd för påståenden om bibehållna normala kolesterolvnivåer respektive bibehållet normalt blodtryck. Försökspersoner = målgrupp Avgörande för att studien ska anses relevant är också att den genomförts med en grupp av försökspersoner som kan anses motsvara den målgrupp som påståendet riktar sig till. Målgruppen för hälsopåståenden antas vara den allmänna friska befolkningen eller grupper av denna, till exempel äldre, idrottare eller gravida. Om gruppen av försökspersoner inte exakt motsvarar den aktuella målgruppen beaktar NDA-panelen från fall till fall om studien är relevant. Studier på IBS-patienter betraktas till exempel som relevanta för påstående om minskar magtarmbesvär, riktat till den allmänna befolkningen. Däremot anses inte studier på patienter med degenerativ ledsjukdom (osteoarthritis) vara relevanta som stöd för påståenden om bibehållna normala leder. Denna grupp av patienter kan inte anses representativa för den allmänna befolkningen, eftersom sjuka leder och deras celler skiljer sig från normala. I de fall försökspersonerna avviker från målgruppen är det upp till den sökande att vetenskapligt styrka att resultaten från studierna är relevanta för ansökan. För påståenden om minskad sjukdomsrisk anser inte NDA-panelen att grupper som redan utvecklat den aktuella sjukdomen kan anses representativa för påståendets målgrupp. Oklart om jämförande påståenden För så kallade jämförande påståenden anser NDA-panelen att man bör bedöma huruvida livsmedlet/substan-» Nordisk Nutrition
5 sen i fråga har en oberoende effekt. Det vill säga, om en ökat eller minskat intag av den aktuella livsmedlet/substansen ger en viss effekt oberoende av vad den ersätter/ersätts med. Exempel på jämförande hälsopåståenden är påståenden om kolesteroleffekter av enkelomättat fett, jämfört med mättat fett. Andra exempel är påståenden om effekter på tandhälsan av kolhydrater som inte fermenteras av kariesbakterier, jämfört med fermenterbara kolhydrater, och mättnadseffekter av vissa livsmedel, jämfört med en referensprodukt. Exakt hur olika typer av jämförande påståenden kommer att bedömas och vilka villkor som kommer att ställas för att använda dem är ännu i stor utsträckning oklart. Att framhålla en fördelaktig effekt av att minska eller utesluta någon produkt/substans antyder att produkten/substansen i fråga har en negativ effekt i sig själv. Enligt förordningen ska hälsopåståenden endast tillåtas om livsmedlet/substansen för vilken påståendet görs har visat sig ha en positiv fysiologisk effekt (artikel 5.1a). Det är därför ännu oklart om påståenden om positiva effekter av sänkt halt mättat fett, socker och salt kommer att accepteras. Däremot kan man använda vissa näringspåståenden för dessa substanser, till exempel minskat innehåll av fett, sockerfri och låg salthalt. Tillåtna näringspåståenden framgår av förordningens bilaga. Bristande referenser Det faktum att majoriteten av de förslag och ansökningar om hälsopåståenden som NDA-panelen hittills granskat har erhållit negativa utlåtanden har medfört stark kritik mot panelen. Kritikerna menar att kraven är för strikta och att de är mer anpassade för läkemedel än för livsmedel. Många av förslagen till artikel 13.1-påståenden har dock förts fram för granskning med högst bristfälliga referenser. Det handlar till exempel om ofullständigt angivna referenser, referenser till artiklar som inte är tillgängliga på engelska eller till studier som helt uppenbart inte visar den effekt som påståendet avser. I vissa fall hänvisas också till referenser som inte går att bedöma vetenskapligt, till exempel veckotidningsartiklar och bibeltexter (!). Mot den bakgrunden torde det framstå som något mindre kontroversiellt att panelen publicerat många negativa utlåtanden. Mer kontroversiellt kan man istället anse det vara att förordningen i mycket liten utsträckning väger in den relativa betydelsen av olika hälsopåståenden för folkhälsan. Läs mer Efsa På Efsas hemsida finns information om NDA-panelen och om myndighetens arbete med närings- och hälsopåståenden (sökord: nutrition and health claims ). I Efsas register ( register of questions ) kan man söka efter samtliga förslag och ansökningar som förts fram till NDA-panelen för granskning. I registret finns också länkar till alla publicerade utlåtanden. Två dokument sammanfattar NDApanelens ställningstaganden: Draft scientific report of Efsa: Briefing document for stakeholders on the evaluation of Article 13.1, 13.5 and 14 claims (publicerad 1 juni 2010). Draft scientific opinion: Guidance on the scientific requirements for health claims related to gut and immune function (publicerad 28 september 2010). EU-kommissionen - Samtliga godkända och icke godkända hälsopåståenden finns samlade i ett register på kommissionens hemsida: food/labellingnutrition/claims/community_register/index_en.htm Livsmedelsverket - Information om närings- och hälsopåståenden finns på Livsmedelsverkets hemsida under Livsmedelsföretag. Antal inkomna ansökningar/förslag och beslutade hälsopåståenden översikt per den 20 oktober 2010 Kategori av hälsopåstående Ansökningar som förts fram till Efsas NDA-panel Ansökningar som Efsas NDA-panel granskat Beslutade av kommissionen Artikel 14.1a minskad sjukdomsrisk Artikel 14.1b barns utveckling och hälsa 44 st 219 st 71 st (utlåtanden publicerade) Dessutom: 6 st under bedömning 8 st additional data request 134 st registration not completed 44 st tillbakadragna 10 st (4 godkända, 6 ej godkända) 34 st (6 godkända, 28 ej godkända) Artikel 13.5 nya funktionspåståenden (innovativa, skyddad data) 43 st 26 st (utlåtanden publicerade) Dessutom: 5 st under bedömning 3 st registration not completed 9 st tillbakadragna 12 st (1 godkänd, 11 ej godkända) Artikel 13.1 allmäna/generiska funktions påståenden 4694 st st påståenden/200 utlåtanden Batch 1: 523 påståenden/94 rapporter (1 oktober 2009) Batch 2: 416 påståenden/31 rapporter (25 mars 2009) Batch 3: 808 påståenden/75 rapporter (19 oktober 2010) Batch 4 + 5: planerade till juni Nordisk Nutrition
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
L 113/6 Europeiska unionens officiella tidning 6.5.2010 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 384/2010 av den 5 maj 2010 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som
Läs merAllmänna principer som skall respekteras om ordalydelsen i ett godkänt hälsopåstående har ändrats.
Livsmedelsverkets översättning 2013-11-13. Enheten för kontrollstöd Allmänna principer som skall respekteras om ordalydelsen i ett godkänt hälsopåstående har ändrats. Rekommendationer som utarbetats av
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D034098/02. Bilaga: D034098/ /14 /ss DGB 4B. Europeiska unionens råd Bryssel den 23 juli 2014 (OR.
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 juli 2014 (OR. en) 12140/14 DENLEG 135 AGRI 512 SAN 296 FÖLJENOT från: inkom den: 22 juli 2014 till: Komm. dok. nr: D034098/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets
Läs merBranschstöd för närings- och hälsopåståenden
Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt
Läs merHälsopåståenden Stödjande instruktion för Livsmedelsverket
Hälsopåståenden Stödjande instruktion för Livsmedelsverket Här får du veta mer om vad hälsopåståenden är och vad reglerna som styr området innebär. Du hittar också en rad exempel på hur hälsopåståenden
Läs mer(Text av betydelse för EES) (9) På grundval av de framlagda uppgifterna fann myndigheten
23.10.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 279/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 957/2010 av den 22 oktober 2010 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 augusti 2011 (OR. en) 13422/11 DENLEG 114 AGRI 558
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 augusti 2011 (OR. en) 13422/11 DENLEG 114 AGRI 558 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 28 juli 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr:
Läs merKommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden
IP/03/1022 Bryssel den 16 juli 2003 Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden Europeiska kommissionen antog i dag
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG)
L 283/22 Europeiska unionens officiella tidning 30.10.2009 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1024/2009 av den 29 oktober 2009 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 augusti 2012 (6.8) (OR. en) 13055/12 DENLEG 73 AGRI 528
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 augusti 2012 (6.8) (OR. en) 13055/12 DENLEG 73 AGRI 528 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 25 juli 2012 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok.
Läs merBranschstöd för näringspåståenden och hälsopåståenden
Livsmedelsföretagens (Li:s) och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för näringspåståenden och hälsopåståenden november 2010 hälsopåståenden.se BAKGRUND Som ett uttryck för livsmedelsbranschens vilja att
Läs mer(Text av betydelse för EES)
30.10.2014 L 309/23 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1154/2014 av den 29 oktober 2014 om icke-godkännande av vissa andra hälsopåståenden om livsmedel än sådana som avser minskad sjukdomsrisk och barns
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 9 juli 2010 (13.7) (OR. en) 12032/10 DENLEG 68
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 9 juli 2010 (13.7) (OR. en) 12032/10 DENLEG 68 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 7 juli 2010 till: Rådets generalsekretariat Ärende: Utkast till kommissionens
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
25.8.2016 L 230/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/1411 av den 24 augusti 2016 om icke-godkännande av vissa andra hälsopåståenden om livsmedel än sådana som
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D036607/01.
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 mars 2015 (OR. en) 7326/15 DENLEG 40 AGRI 140 SAN 76 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 17 mars 2015 till: Komm. dok. nr: D036607/01 Ärende: Rådets
Läs mer(Text av betydelse för EES)
L 331/8 SV 18.11.2014 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1228/2014 av den 17 november 2014 om godkännande och icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser minskad (Text av betydelse för
Läs merFörvaltningens förslag till beslut
Dnr 2012-13765 Sida 1 (8) 2015-10-23 Handläggare Kristine Fornander Telefon: 08-508 28 817 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-11-17 p. 12 Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm i mål nr 16741-14
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en) 8540/16 DENLEG 34 AGRI 222 SAN 162 FÖLJENOT från: inkom den: 29 april 2016 till: Komm. dok. nr: D043783/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets
Läs merÄmne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden. Minskad risk för dental erosion EJ TILLÅTET Q-2009-00501 1170/2011
1(5) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden om minskad risk för sjukdom (artikel 14.1 a) översikt uppdaterad 2012-05-21 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
L 230/8 SV 25.8.2016 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2016/1413 av den 24 augusti 2016 om ändring av förordning (EU) nr 432/2012 om fastställande av en förteckning över andra godkända hälsopåståenden om livsmedel
Läs merallmän orientering. RäTsakterna (ej utömmande) Närings- och hälsopåståenden för livsmedel. IMK 18 april 2016 Omar Baki
Närings- och hälsopåståenden för livsmedel IMK 18 april 2016 Omar Baki Närings- och hälsopåståenden för livsmedel allmän orientering stödjer magens välbefinnande RäTsakterna (ej utömmande) Allmänna märkningsregler
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043609/02.
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2016 (OR. en) 8611/16 DENLEG 38 AGRI 230 SAN 168 FÖLJENOT från: inkom den: 3 maj 2016 till: Komm. dok. nr: D043609/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat
Läs mer1(6) 1. Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad 2010-11-30.
1(6) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad 2010-11-30 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut,
Läs merÄgg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration
Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. i enlighet med artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13.1.2006 KOM(2006) 2 slutlig 2003/0165 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET i enlighet med artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget
Läs mer1(7) 1. Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) senast uppdaterad 2012-11-21.
1(7) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) senast uppdaterad 2012-11-21 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut,
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 6 september 2010 (OR. en) 12963/10 DENLEG 79
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 september 2010 (OR. en) 12963/10 DENLEG 79 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 26 augusti 2010 till: Rådets generalsekretariat Ärende: Utkast till
Läs merÄmne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden GODKÄNT EJ GODKÄNT Q-2008-397 378/2012
1(5) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden om minskad risk för sjukdom (artikel 14.1 a) senast uppdaterad 2012-11-21 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor
Läs merNärings- och hälsopåståenden Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Närings- och hälsopåståenden Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Närings- och hälsopåståenden är information om att ett livsmedel har ett visst hälsosamt innehåll eller vissa positiva
Läs merMiljöförvaltningen Livsmedelskontrollen. Handläggare Kristine Fornander Telefon: Remiss från förvaltningsrätten i mål nr
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (11) 2014-09-04 Handläggare Kristine Fornander Telefon: 08-508 28 817 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-09-23, p.8 Yttrande till Förvaltningsrätten
Läs mer(Text av betydelse för EES)
L 119/4 Europeiska unionens officiella tidning 7.5.2011 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 440/2011 av den 6 maj 2011 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2016 (OR. en) 8681/16 DENLEG 41 AGRI 240 SAN 173 FÖLJENOT från: inkom den: 4 maj 2016 till: Komm. dok. nr: D044599/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat
Läs merNÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap
NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap PRESENTATIONEN BASERAS PÅ en litteratursammanställning av Sara Johansson, Dr (Chalmers) Goat Milk Nutrition
Läs merKOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)
20.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 50/11 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 155/2014 av den 19 februari 2014 om icke-godkännande av vissa andra hälsopåståenden om livsmedel än sådana som
Läs merÄmne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut, och villkor för tillåtna påståenden EJ TILLÅTET Q /2010
1(6) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad 2011-02-04 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut,
Läs merRemiss från förvaltningsrätten i mål nr Förvaltningens förslag till beslut
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Dnr 2012-013765 Sida 1 (11) 2014-09-04 Handläggare Kristine Fornander Telefon: 08-508 28 817 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-09-23, p.8
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 13 november 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre
Läs mer(Text av betydelse för EES) (9) Efter en ansökan från McNeil Nutritionals, inlämnad enligt
22.10.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 277/3 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 983/2009 av den 21 oktober 2009 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D029597/03.
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 juli 2014 (OR. en) 12132/14 DENLEG 134 AGRI 510 SAN 294 FÖLJENOT från: inkom den: 22 juli 2014 till: Komm. dok. nr: D029597/03 Ärende: Europeiska kommissionen Uwe
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 4.11.2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 12 januari 2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2006R1924 SV 04.03.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1924/2006
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
30.12.2006 L 404/9 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Läs mer1(8) 1. Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad
1(8) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad 2011-05-16 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling
EUROPAPARLAMENTET 2004 Sammanträdeshandling 2009 C6-0018/2006 2003/0165(COD) 19/01/2006 Gemensam ståndpunkt Gemensam ståndpunkt antagen av rådet den 8 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets
Läs merSvensk Egenvårds regelverk för märkningsbedömning av viktminskningsprodukter
Reviderad 2015-02-27 Svensk Egenvårds regelverk för märkningsbedömning av viktminskningsprodukter Märkningsbedömningen omfattar endast det som leverantören angivit på förpackningen och som skickats in
Läs merKO./. Mezina. Art. 28 Förordningen om närings och hälsopåståenden
KO./. Mezina Art. 28 Förordningen om närings och hälsopåståenden 5. Sådana hälsopåståenden som avses i artikel 13.1 a får göras från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med den
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 14 november 2013 (OR. sv) 16181/13 DENLEG 129 SAN 448 AGRI 743
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 14 november 2013 (OR. sv) 16181/13 DENLEG 129 SAN 448 AGRI 743 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 8 november 2013 till: Komm. dok. nr: D026716/03 Ärende:
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2006R1924 SV 29.11.2012 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1924/2006
Läs merMärkning av kosttillskott Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Märkning av kosttillskott Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Reglerna om hur ett kosttillskott ska märkas gäller utöver de allmänna märkningsreglerna, som berör alla livsmedel. Här
Läs merVÄGEN TILL VÄLBEFINNANDE
VÄGEN TILL VÄLBEFINNANDE ASEA VIA Långvarigt välbefinnande beror på korrekt näring. Men även de mest avsiktliga matvalen kanske inte ger dig de näringsämnen du behöver för att hålla dig frisk. Tillskott
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A7-0109/292. Ändringsförslag. Renate Sommer för PPE-gruppen
9.6.2010 A7-0109/292 292 Artikel 2 punkt 2 led eb (nytt) eb) hantverksmässigt framställda livsmedel: livsmedel som framställts direkt för konsumenten i ett företag som i enlighet med nationell närings-
Läs merDokument 11646/03 DENLEG 44 SAN 162 CODEC 1024
Slutlig Bilaga 1 Rådspromemoria EPSCO-rådet den 2-3 juni 2005 Jordbruksdepartementet 2005-05-20 Livsmedels- och djurenheten Monika Schere Tfn 08-405 13 15 e-post: monika.schere@agriculture.ministry.se
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D034099/02.
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 juli 2014 (OR. en) 12284/14 DENLEG 138 AGRI 520 SAN 304 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: D034099/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat KOMMISSIONENS
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merKomplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Komplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om komplett kostersättning för viktkontroll, vilka livsmedel som omfattas
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merDu ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om livsmedel avsedda för idrottande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2016 COM(2016) 402 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om livsmedel avsedda för idrottande SV SV 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Innehållsförteckning
Läs merMedlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel
Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat
Läs merSpannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner
Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du fakta om barnmat, vilka regler som styr området och vilka
Läs merDu ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR December 2012 VÄGLEDNING FÖR BEHÖRIGA MYNDIGHETER VID KONTROLL AV ÖVERENSSTÄMMELSE MED EU:S LAGSTIFTNING OM Europaparlamentets
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 6.1.2005 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets
Läs merDu ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.7.2003 KOM(2003) 424 slutlig 2003/0165 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 ««««««««««««2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0165(COD) 3.3.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
SV 25.5.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 136/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 432/2012 av den 16 maj 2012 om fastställande av en förteckning över
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 12 maj 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 12 maj 2016 (OR. en) 8540/16 ADD 1 REV 1 DENLEG 34 AGRI 222 SAN 162 FÖLJENOT från: inkom den: 10 maj 2016 till: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat Komm.
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merVERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012. Livsmedelskontroll av kosttillskott. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah
VERSION DIARIENUMMER 2013-10-04 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2012 Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll av kosttillskott Lena Lidö och Haileselassie
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2012R0432 SV 02.01.2014 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 432/2012 av den 16 maj
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)
9.6.2012 Europeiska unionens officiella tidning L 150/71 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 489/2012 av den 8 juni 2012 om tillämpningsföreskrifter för artikel 16 i Europaparlamentets och rådets
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:13 2013-08-02 Mål nr C 3/11 och C 10/12
MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013:13 2013-08-02 Mål nr C 3/11 och C 10/12 KÄRANDE Bayer Aktiebolag, Box 606, 169 26 Solna Ombud: advokaten K. L. och jur.kand. S. K., Advokatfirman MarLaw AB, Box 3079, 103
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 (H 371) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna
Läs merSaker som skall beaktas i egenkontrollen och myndighetstillsynen över påståenden,
Saker som skall beaktas i eenkontrollen och myndihetstillsynen över påståenden, märkninarna som påståendena förutsätter inberäknade Överinspektör Marjo Misikanas Enheten för produktsäkerhet Seminarium
Läs merInformation. Ni ansvarar för era kosttillskott
Information Ni ansvarar för era kosttillskott BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här broschyren
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 augusti 2011 (OR. en) 13421/11 DENLEG 113 AGRI 557
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 augusti 2011 (OR. en) 13421/11 DENLEG 113 AGRI 557 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 28 juli 2011 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr:
Läs merYttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter
HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har
Läs merL 136. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Icke-lagstiftningsakter. femtiofemte årgången 25 maj 2012.
Europeiska unionens officiella tidning ISSN 1977-0820 L 136 Svensk utgåva Lagstiftning femtiofemte årgången 25 maj 2012 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter FÖRORDNINGAR Kommissionens förordning
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;
Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration; (H 132) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller
Läs merKontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov
Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur
Läs merHANDBOK. om närings- och hälsopåståenden. hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels
hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för närings- och hälsopåståenden HANDBOK om närings- och hälsopåståenden 2:a upplagan, juli 2014 Kontakt Livsmedelsföretagen
Läs merHANDBOK. om närings- och hälsopåståenden. hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels
hälsopåståenden.se Livsmedelsföretagens och Svensk Dagligvaruhandels Branschstöd för närings- och hälsopåståenden HANDBOK om närings- och hälsopåståenden Kontakt Livsmedelsföretagen (Li) Box 55680, 102
Läs mer1(8) 1. Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad 2011-05-16.
1(8) 1 Kommissionsbeslut avseende hälsopåståenden baserade på barns utveckling och hälsa (artikel 14.1 b) översikt uppdaterad 2011-05-16 Kategori av påstående Ämne/livsmedel Påstående Kommissionens beslut,
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 (H 371) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna
Läs merNYHET! Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen
Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen FÖR GOD HJÄRTHÄLSA* NYHET! SanoKardio innehåller ett standardiserat, tomatbaserat extrakt med växtnäringsämnen som tar
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2017 C(2017) 3664 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 2.6.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013
Läs merMARKNADSDOMSTOLEN DOM 2016:5 2016-03-24 Mål nr B 3/13
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2016:5 2016-03-24 Mål nr B 3/13 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE Vitaelab AB, 556750-1928, Box 526, 451 21 Uddevalla Ombud: advokaten K. L. och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 2003/0165(COD) 9 mars 2004 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet för miljö,
Läs merOffentlig kontroll av kosttillskott i Vellinge kommun 2012-2013
2013-09-19 Tillväxt och samhällsbyggnad Jonas Leo Jonas Andermyr Dnr 2013/1731 Miljö och Byggnadsnämnden Offentlig kontroll av kosttillskott i kommun 2012-2013 Postadress VELLINGE KOMMUN 235 81 Besöksadress
Läs merFöreläggande från Förvaltningsrätten i mål nr
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Amal Shabibi Telefon: 08-508 28 899 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16, p.12 Yttrande till Förvaltningsrätten
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merAmning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.
Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -
Läs mer