Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Mål och budget -

29 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Kommunfullmäktiges mål och styrmått... 6 Karlskoga kommuns styrmodell Omvärldsanalys Budget Driftbudget (tkr) Investeringsbudget (tkr) budget (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Balansräkning (tkr) Kommunkoncernens låneskuld Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Kommunala bolag Övriga bolag Övriga nämnder och förbund

30 Kommunstyrelsens ordförande har ordet I år har vi haft en förkortad central process och redan nu beslutar vi om driftbudgeten och investeringsbudgeten för. Det gör vi i syfte att skapa mer utrymme för verksamheterna att planera sin verksamhet och kunna lägga mera tid på uppföljning och analys av resultat. Det är av största vikt för att vi ytterligare ska kunna förbättra oss och vara en bra kommun att bo i. I årets budgetarbete har förvaltningscheferna deltagit på ett annat sätt än tidigare. Det har lett till att kommunens ekonomi diskuterats med en större helhetssyn. I budgeten för - har vi räknat med ett resultat på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär en utökning av driftramarna för verksamheterna med ca:18 mnkr jämfört med, varav 5 mnkr tas från kommunstyrelsens medel för oförutsett. Barnoch utbildningsnämnden får det största tillskottet med ca:10 mnkr. Budgeten innebär att vi kan arbeta med en fortsatt utveckling av vår kommun - ett viktigt arbete som jag är övertygad om kommer att attrahera fler att vilja leva, bo och verka i Karlskoga. Det ser bra ut inför det sista året i innevarande treårsbudget men vi måste vara försiktiga och använda de pengar vi har på ett fortsatt förnuftigt sätt som är till gagn för Karlskoga och för våra invånare. De mål vi har är tänkta att gälla för hela mandatperioden. Vi politiker måste utvärdera och analysera utfallen av våra mål på ett bättre sätt än vi gör idag. Vi måste också se till att analyser och utfall omsätts i handling så vi når de uppställda målen. Mål och Budget-dokumentet är ett av de viktigaste dokumenten för kommunens verksamhet under. Det anger våra förutsättningar och våra ambitioner inför det kommande året. Vi är nu över invånare i Karlskoga och det är vi stolta över. Samtidigt känner vi ett stort ansvar för att leva upp till våra invånares förväntningar på god service och omsorg. Vi ska också fortsätta arbetet med att attrahera företagare och affärsidkare att etablera sig här i Karlskoga. Vi politiker har till uppgift att skapa framtidstro. Det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi i majoriteten kommer att arbeta vidare med att utveckla Karlskoga för invånarnas bästa. Gör vi ett bra jobb går utvecklingen framåt, då får vi goda ambassadörer för Karlskoga, genom våra företagare, våra invånare och alla medarbetare. Jag vill passa på att tacka alla som bidragit i arbetet med denna budget. Sven-Olov Axelsson Kommunstyrelsens ordförande 3

31 4 (122) God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap 1). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning, handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål. God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen) uppfylls. Regler för resultatutjämningsreserv (RUR) Allmänt Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsutredningen. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. När får medel sättas av till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. från 4

32 5 (122) nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR. Beslut om kommande års reservering fattas i samband med att budgeten fastställs. Det slutliga beslutet om avsättning till RUR görs i samband med årsredovisningen. Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. När får RUR disponeras En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %. Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen. KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet. 5

33 6 (122) Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 32,3 mnkr, 33,3 mnkr och 34,2 mnkr år. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan: 69,1 mnkr år 70,9 mnkr år 76,3 mnkr år Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Kommunfullmäktiges mål och styrmått Kommunfullmäktiges mål ska spegla politikens intentioner och ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision Kommunfullmäktigemålen ska också bidra till en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv. Ur ett finansiellt perspektiv finns det finansiella mål. Fullmäktigemålen följs upp efter april och augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen för fullmäktigemålen bygger på en bedömning utifrån resultaten av fullmäktiges styrmått. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. 6

34 7 (122) Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder (2010) Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder F 83 P Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden 2011 Åk 5: 92 Åk 8: Grsk 91 F 92 P 89 Grsär Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden Styrmått 1.5: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden 1 Ovägt medel 2 Uppgiften avser kommunens egna lokaler. 7

35 8 (122) Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden Styrmått 1.6: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder kv 58 m 60 (2010) 56 kv 56 m kv 59 m Nyckeltal Anmälda våldsbrott (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen ,9 10,9 11,1 Se, eftersläpning Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder som har brukare Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) 3 Nöjd-Kund-Index, värde mellan Måttenheten från är andel mycket nöjd/ganska nöjd. 8

36 9 (122) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Styrmått 2.3: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder (2010) kv 36 m Styrmått 2.4: Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (% av maxpoäng) Mätning: Egen mätning + palliativa registret (KKiK) Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden Styrmått 2.5: Vad kommuninvånarna tror eller tycker om idrotts- och motionsanläggningarna 5 (index 0-100) Mätning: Medborgarundersökningen Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden kv 56 m 59 (2010) 60 kv 61 m kv 61 m Styrmått 2.6: Vad kommuninvånarna tror eller tycker om kulturverksamheten 6 (index 0-100) Mätning: Medborgarundersökningen Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden kv 70 m 65 (2010) 71 kv 77 m kv 71 m Måttet består av tre delfrågor som behandlar öppettider och skötsel i motions- och idrottsanläggningar samt belysning i motionsspår 6 Måttet består av tre delfrågor som behandlar biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter samt teaterföreställningar och konserter. 9

37 10 (122) Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Antal erbjudna ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder Styrmått 3.2: Hur nöjda kommunens feriepraktikanter är med sin feriepraktik som helhet (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder nollmätning Styrmått 3.3: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 7 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden Styrmått 3.4: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden ej mätt Nollmätn 7 Stacken och Skrantagården 10

38 11 (122) Nyckeltal Antal nyttjade feriepraktikplatser Rapporteringsansvar: Socialnämnden Antal barn berörda av verkställda avhysningar i Karlskoga (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen Antal utrustningslån i fritidsbanken (antal per år) Rapporteringsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Hur nöjda besökarna till den kommunala öppna förskolan är som helhet (procent mycket nöjda/ganska nöjda) Rapporteringsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal (2010) Styrmått 4.2: Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal (2010)

39 12 (122) Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal (2010) Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Utvecklingsperspektiv Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. 12

40 13 (122) Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder, Näringsliv & Turism AB Styrmått 5.2: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder, Näringsliv & Turism AB ,1 3,0 2,9-3,3 3,3 3,4 3,5 Styrmått 5.3: Företagarnas nöjdhet med Näringsliv & Turism AB:s kontaktskapande åtgärder/företagsservice (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Näringsliv & Turism AB Berör: Näringsliv & Turism AB Nollmätning Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 F 77, P F 75 P

41 14 (122) Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 F 85, P F 79 P Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Samtliga nämnder F 84, P F 97 P 96 F 86, P Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder ? Styrmått 6.5: Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare Styrmått 6.6: Miljöfordon i kommunorganisationen (%) Mätning: Egen mätning enligt definition i KKiK Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag ingen mätn Måttenhet för brukarnöjdhet är Nöjd-Kund-Index (NKI). 9 Från och med är måttenheten andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 14

42 15 (122) Mål 7. Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel elever som uppnått kunskapskraven (godkänt betyg) i alla ämnen i årskurs 6 10 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, socialnämnden , Styrmått 7.2: Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden ,7 75,2 F 79 P 72 74,5 F 77 P 72 69,8 F 78 P Styrmått 7.3: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden ,1 197,3 F 211 P 185,5 206,5 F 216,1 P 196,3 199,8 F 218,7 P 177, Styrmått 7.4: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden 2011 ej jämförbar ej jämförbar ej jämförbar 13,4 13,5 13,7 Riksnivå Riksnivå 10 Avser resultatet i kommunala skolor i lägeskommunen. 15

43 16 (122) Styrmått 7.5: Fullföljd utbildning med examen inom 3 år 11 (procent) Mätning: SCB och Skolverket (KKiK) Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden, barn- och utbildningsnämnden Karlskoga kommuns styrmodell Vision 2020 Vision 2020 omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring även i perspektivet Visionen består av fem delar: Tradition och förnyelse Teknik, tjänster, kultur och upplevelser Stad och vatten Förskola till högskola Samverka göra skillnad Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år 2020 har en kommunal service som möter invånarnas och näringslivets förväntningar. Varje medarbetare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter. För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat. 11 Uppgifterna gäller de elever som påbörjat sin utbildning i skolkommunen för första gången höstterminen för tre år sedan, exklusive introduktionsprogrammet. 16

44 17 (122) Målkedja och perspektiv Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. En förutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning är att ett ställningstagande i fullmäktige ska kunna följas genom organisationen. Fyra nivåer ingår i styrkedjan vision, fullmäktigemål, nämndmål och förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet. Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet, ange rimlig nivå samt vara tidsatt. För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av kommunens verksamheter styrs, planeras och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv: medborgar-/brukarperspektiv medarbetarperspektiv utvecklingsperspektiv. 17

45 18 (122) Kommungemensam rapportering Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens ambitionsnivåer och uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är två. Det ena syftet är att återkoppla hur det går till den politiska nivån - om verksamheterna når mål och resultat. Det andra syftet är att ge verksamheterna möjlighet att omplanera sina aktiviteter och vidta åtgärder om resultaten inte pekar åt det håll man ville nå. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års verksamhetsplanering. Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Gemensam rapporteringsmodell Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och fullmäktige kan varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering. Ramfördelning Tillämpade principer I fördelningen av de ekonomiska ramarna - för kommunstyrelsen och nämnderna har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal, antal äldre, antal brukare etc.) som påverkar ramfördelningen är framförallt en markant ökning av antalet elever hos Barn- och utbildningsnämnden. Detta medför ett behov av ökad driftram för Barn- och utbildningsnämnden. Beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. 18

46 19 (122) Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, dvs bedriver verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter. De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan. Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen. Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto, dvs nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen benämns ofta också för kommunbidrag, dvs av kommunens totala skatte- och statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s k kommunbidrag. Omvärldsanalys Konjunkturutvecklingen Konjunkturutvecklingen Det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Regeringen räknar med att tillväxten kommer att ligga kring 2,5 procent årligen. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt investeringar och hushållens konsumtion som hittills bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Nu bedöms den internationella tillväxten i många av Sveriges viktiga handelsländer förbättras, varför exporten stärks. Den politik som regeringen föreslår i vårproposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre. De låga räntorna samt ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna lämnade ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under. En del av dessa var dock av tillfällig karaktär, men bostadsinvesteringarna väntas fortsätta utvecklas starkt under. Även de kommunala investeringarna var höga på grund av att det finns ett uppdämt behov till följd av urbanisering och ett ökat demografiskt tryck i de kommunala verksamheterna. För och räknar regeringen dock med successivt minskande kommunala investeringar. Arbetslösheten har varit hög, kring 8 procent i sex års tid. Men bedöms minska i år och nästa år då sysselsättningen ökar, samtidigt som ökningen av antalet personer i arbetskraften dämpas. Det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Arbetsmarknaden förutsätts nå balans och räknar man med att arbetslösheten är nere i 6,4 procent. Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflationsmålet. Inflationstakten bedöms tillta från, på grund av stigande enhetsarbetskostnader. Men ett svagt internationellt pristryck och en trolig förstärkning av kronan, talar dock för att inflationstakten ökar långsamt. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Även timlönerna väntas stiga dock i modest takt, och timlöneökningstakten bedöms bli lägre än det senaste decenniet, då genomsnittet var 3,5 procent. 19

47 20 (122) Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en något högre takt skapar det förutsättningar för en hyfsad BNP-tillväxt i Sverige De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Skatteunderlagstillväxten Enligt Ekonomirapporten april från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tar skatteunderlagstillväxten i år ett tydligt steg uppåt jämfört med. Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger en extra höjning. SKLs beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med. År, och medför den svagare sysselsättningsutvecklingen en nedrevidering av skatteunderlagets utveckling. År påverkas skatteunderlagstillväxten även av två andra prognosjusteringar som verkar i motsatt riktning. Dels har SKL reviderat ner grundavdragen och dels slår den höjning av taket för arbetslöshetsersättningen som regeringen föreslog i vårändringsbudgeten igenom med en helårseffekt. Sammantaget betyder detta att SKL reviderar upp skatteunderlagets ökning. Olika skatteunderlagsprognoser SKL, apr-15 3,2% 5,0% 5,4% 4,3% 4,2% Reg, apr-15 2,6% 5,3% 5,7% 5,3% 4,7% ESV, mars-15 3,1% 4,9% 4,5% 4,5% 4,4% SKL, feb-15 3,2% 5,1% 4,5% 4,5% 4,3% Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. 20

48 21 (122) Befolkningsutveckling Prognos SCB har i december tagit fram en befolkningsprognos för Karlskoga kommun. Prognosen visar på en befolkningsminskning. Sedan har emellertid befolkningen ökat varje år. Födelseöverskottet är negativt men invandringsöverskottet och inrikes flyttningsöverskott är positivt. Den 31 december var befolkningen personer. Prognosen från SCB får läsas med viss försiktighet beroende på vad som sker i vår omvärld. År Födelse- Netto- Folk- Befolkningen överskott flyttade ökning under under under vid årsslut året året året Karlskogas befolkningsstruktur och utveckling Befolkningsutvecklingen i Karlskoga År Antal Förändring Förändring % -0,2% -0,2% 0,05% 0,3% 1,1% Även de första uppgifterna för visar på en positiv befolkningsutveckling 21

49 22 (122) Övriga ekonomiska förutsättningar Skatteutjämningssystemet Utjämningssystemen syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden, som befolkningens sammansättning och möjlighet att ge välfärd till invånarna. Utjämningen för LSS-kostnader ligger i ett separat system då man inte kunnat hitta faktorer som är opåverkbara och som speglar behovsskillnaderna i denna verksamhet. Samtliga angivna siffror för skatteintäkter och för generella statsbidrag samt utjämning som anges i detta dokument är hämtade från skatteunderlagsprognosen som ingår i SKLs cirkulär 15:15 daterad Skatteunderlagsprognos Karlskoga kommun (tkr) Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Summa intäkter Fastighetsavgift Summa intäkter+fastighetsavgif Befolkningsprognos 1 november året innan: Källa: SKL Pensionskostnader Karlskoga kommuns pensionskostnader för har beräknats till 94,3 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA använts som kompletteras med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan beräknats pensionskostnaden bli 99,9 mnkr och för 108,1 mnkr. Utöver ovanstående pensionskostnader har kommunen ett stort åtagande i den ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen. I bokslut uppgick denna ansvarsförbindelse till 904,2 mnkr vilket var en minskning med 42,6 mnkr jämfört med året innan. Kommande års kostnadsökningar för pensioner påverkar kommunens nettokostnad. För att inte minska satsningar på kärnverksamheterna i kommunen krävs god ekonomisk hushållning och att det finansiella målet på 2 procents överskott årligen uppfylls. 22

50 23 (122) Lönekostnadsutveckling och inflation Enligt SKL i april ligger löneökningarna fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. I likhet med tidigare år budgeteras kommunens lönekostnadsökningar centralt. Under budgetåret fördelas verkligt utfall till respektive nämnd när avtalsförhandlingarna är klara. Budget - Nedan presenteras förslaget till drift-, resultat- och investeringsbudget för perioden -. Nuvarande kommunledningen anser att de två finansiella målen som kommunfullmäktige beslutat, resultatöverskott 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag samt att investeringar varje år maximalt skall uppgå till avskrivningar, årligen skall uppfyllas. För att kunna uppnå detta krävs ett kontinuerligt arbete att effektivisera i verksamheterna. Driftbudget (tkr) Nämnd/styrelse Bokslut Budget Budget Budget Budget Kommunfullmäktige, revision, valnämnd Kommunstyrelsen Ö.Värmlands överf.nämnd Admninistrativ nämnd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa verksamhetskostnader Finansförvaltning Årets resultat (omvänt +/-)

51 24 (122) Investeringsbudget (tkr) Nämnd/styrelse Bokslut Budget Budget Budget Budget Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa investeringsutgifter I Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget innefattas även uppdrag från Socialnämnden, Kultur- och föreningsnämnden samt Folkhälsonämnden. För är beloppen tkr för Socialnämnden samt tkr för Kultur- och föreningsnämnden. För är beloppen tkr för Kultur- och föreningsnämnden samt 320 tkr för Folkhälsonämnden. För är beloppet tkr för Kultur- och föreningsnämnden. 24

52 25 (122) budget (tkr) budget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Nettokostnader, verksamhet Pensioner inkl motbokn Löneökningar Oförutsett Skatteväxling trafik åter Minskning soc avg yngre och äldre buffert Motbokning kapitalkostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter * Generella statsbidrag * Finansiella intäkter Finansiella kostnader efter finansiella poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Årets resultat i % av skatt+gen statsbidr 2,5% 1,7% 2,0% 2,0% 2,0% KF mål +2 % Diff Årets res mot mål +2% Summa skatteintäkter+gen statsbidrag Förändring av skatteintäkter+gen statsbidrag i % mot föregående år 3,8% 3,8% 2,9% 2,7% * för budget -18 skatteunderlagsprognos från SKL

53 26 (122) Kassaflödesanalys (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster/-förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortsiktiga fordringar Ökning/minskning kortsiktiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamhet ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

54 27 (122) Balansräkning (tkr) Balansräkning (tkr) Utfall Budget Budget Budget Budget TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid året början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Kommunkoncernens låneskuld Kommunens och kommunkoncernens låneskuld (tkr) Utfall Budget Budget Karlskoga kommun Karlskoga Kommunhus AB Karlskoga Energi och Miljö AB * Karlskogahem AB Summa låneskuld * Avser de lån Karlskoga kommun borgar för Kommentarer Karlskogahem AB förväntas minska sin låneskuld med tkr under. Karlskoga Kommunhus AB är beroende av hur likviditeten utvecklas hos sina dotterbolag samt hur pågående revidering av ägardirektiven faller ut. 27

55 28 (122) Kommunfullmäktige Ordförande Anders Olsson Andel av kommunens kostnad 0,5 % Driftbudget - (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget i förhållande till budget Investeringsplan - (tkr) Fastställd enligt KF XX Plan Plan Plan Plan Investeringsprojekt Budget från - Voteringsutrustning Summa Kommentarer till investeringsplan Investeringsbudget till voteringsutrustning på 500 tkr har förts över från till. För åren - finns ingen investeringsbudget för kommunfullmäktige. 28

56 29 (122) Kommunstyrelsen Andel av kommunens kostnad 8 % Ordförande Sven-Olov Axelsson (S) Förvaltningschef Karin Björkman Sammanfattning År Huvuddelen av nu kända uppdrag för kommer att kunna hanteras inom den preliminära driftramen, med externa medel eller inom treårsperioden. Förutom det löpande arbetet som ligger under kommunstyrelsens ansvarområde är det några särskilda uppdrag som vi vill lyfta fram. Om föreslaget angående start av ett servicecenter går igenom kommer det att byggas upp och invigas under, vilket ska ge enklare och bättre service till kommuninvånarna. Arbetet med att ta fram en integrationsstrategi beräknas vara klart inför. Den nya integrationsstrategin ska lägga grunden för det fortsatta arbetet, som kommer att ta fart under. En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikens ansvar att ta till sig Karlskogabornas åsikter. Det handlar om att göra kommuninvånarna delaktiga, vilket är ett led både i att fortsätta vara en attraktiv kommun och att utveckla demokratin. Satsningen på demokratiutveckling kommer därför att fortsätta genom fortsatta medborgardialoger och en vitalisering av medborgarförslagen. Kommunen kommer också att aktivt delta i det regionala arbetet med att utveckla servicen till medborgarna via e-tjänster. Vilka kostnader det kommer att medföra för kommunstyrelsen är i dagsläget oklart. En satsning på att marknadsföra platsen Karlskoga kommer att inledas. Kommunen kommer att delta i aktiviteter tillsammans med Näringslivsbolaget. Den kompletterande studien som görs angående alternativ för framtida reservvatten för Karlskoga, Degerfors och intilliggande områden kommer att redovisas under. Kostnaderna för vidare utredning av alternativen räknar vi med att klara inom treårsbudgeten. Kostnader för att fysiskt iordningsställa reservvattenförsörjningen kan bli betydande och får förläggas till lämplig tidpunkt längre fram. Kommunstyrelsens preliminära driftbudget för - är 117,3 mnkr. Budgeten inkluderar en ramökning på 3,2 mnkr som avser täcka det ökade hyresbidraget till Bergslagens Räddningstjänst, ny driftskostnad enligt nu gällande förslag till beslut för servicecenter samt ökad budget för feriepraktik. Från och med tas intäkten, 500 tkr, från Kommunhus AB bort. Intäkten avser utförandet av administrativa tjänster men då Kommunhus inte kan momsregisteras innebär det årligen för kommunkoncernen en förlust på 125 tkr för moms som inte kan återsökas. Då kostnaderna kvarstår innebär det att det saknas 500 tkr i kommunstyrelsens ram. 29

57 30 (122) År - En bredbandsstrategi ska utarbetas för att tillmötesgå den regionala digitala agendan om tillgången till bredband med hög överföringshastighet för hushåll och företagare. Under görs en aktualitetsprövning av översiktsplanen, vilket kan innebära ett beslut om att göra en ny översiktsplan med start och fortsatt arbete till och med. Kommunen ska aktivt arbeta med att marknadsföra kommunen som en attraktiv bostadsort och en attraktiv ort för företagsetableringar. Kommunen har tidigare tagit fram en översvämningsanalys av Möckeln i syfte att kunna planera framtida bostadsbyggande. Detsamma behöver göras för Lonnen, Timsälven och Svartälven. Nyinvesteringar och utbyte av datakommunikationsutrustning inklusive trådlösa nätverk i kommunens verksamheter behöva göras för att behålla funktionaliteten. Upphandling och implementering av ett beslutsstödsystem kommer att involvera många chefer och medarbetare inom kommunstyrelsens ledningskontor och övriga kommunen. Ett beslutsstödsystem hjälper till att skapa en god överblick över olika resultat och att samla ihop och presentera bra underlag. Verksamhet och uppdrag Ekonomi bereda budget och övriga ekonomiska ärenden ansvara för den dagliga ekonomiska driften och upprätta ekonomiska rapporter stödja, serva och styra förvaltningarna i ekonomiska frågor hantera finansiella frågor inom kommunkoncernen Information och kommunikation strategiskt ansvar för kommunens övergripande information samordning av kommunens övergripande information/kommunikation och dess kanaler IT samordning, drift och service samt utveckling inom IT och telefoni för kommunens verksamheter infrastrukturfrågor som rör bredbandsutvecklingen inom kommunens geografiska område Kansli sammanträdeshantering, utredningar, sekreterarskap till kommunstyrelse, kommunfullmäktige, valnämnd, kommunalråd samt kommundirektör hantera post, diarium och arkiv förvaltningsinformation verkställa upphandlingar enligt LOU Personal beredande och verkställande organ i strategiska personal-, organisations-, ledarskaps- och lönefrågor konsultativ och samordnande roll mot förvaltningarna i dessa frågor 30

58 31 (122) Tillväxt och utveckling strategisk samhällsutveckling, infrastruktur och översiktlig fysisk planering regional utveckling och vissa tillväxt- och näringslivsfrågor säkerhetssamordning samordning av integrations- och mångfaldsfrågor och finskt förvaltningsområde Verksamhetsstyrning och kvalitet utveckling och samordning av kommunens övergripande verksamhetsstyrning och kvalitetsfrågor Driftbudget - (tkr) (enligt KSAUs förslag , ej uppdaterad efter ) Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget i förhållande till budget Analys av treårsbudget För innevarande 3-årsperiod uppskattas kommunstyrelsen redovisa ett nollresultat. De årliga resultaten för åren - kommer p.g.a. sociala investeringar att vara negativa. År öronmärktes 15 mnkr av eget kapital för sociala investeringar och kommunstyrelsens årliga resultat för åren -, kommer inom ramen för innevarande treårsperiod, att förbättras med motsvarande. 31

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Uppdrag utifrån nämndgenomgångarna

Uppdrag utifrån nämndgenomgångarna 2013-03-06 KS 2012.0011 Samtliga nämnder (ej valnämnden) Samtliga förvaltningschefer KSAU Mål och budget 2014-2016 uppdrag till nämnderna Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gått igenom planeringsförutsättningarna

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Mål och budget för Karlskoga kommun

Mål och budget för Karlskoga kommun Mål och budget 2014-2016 för Karlskoga kommun Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Karlskoga kommuns styrmodell... 14 Omvärldsanalys... 17 Kommunkoncernen...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

KS Mål och budget Karlskoga kommun

KS Mål och budget Karlskoga kommun KS.0387 Mål och budget - Karlskoga kommun Reviderad utifrån KF 148/ Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Kommunfullmäktiges mål och styrmått... 6 Karlskoga

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018 Innehåll Sida Sammanställning Kommunstyrelsens ändringar 2 Resultatbudget, total verksamhet 3 Finansieringsbudget, total verksamhet

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Innehållsförteckning Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning för Falköpings kommun 3 Resultatutjämningsreserv (RUR) 4 Hantering

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv RIKTLINJER Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2016-12-19, 155 Diarienummer KS 2016/469

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomiska rapporter

Ekonomiska rapporter Ekonomiska rapporter 1. Resultaträkning (utfall januari-april) 2. Resultaträkning (helårsprognos) 3. Kassaflödesanalys 4. Balansräkning 5. Resultat och prognos per nämnd, förvaltning och bolag 6. Investeringsuppföljning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016

Utbildningsnämnden Nämndsbudget 2014-2016 Nämndsbudget 2014-2016 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 5 PERSONAL... 5 VISION... 5 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Budgetförutsättningar för åren 2015 2018

Budgetförutsättningar för åren 2015 2018 2015-02-19 1 (8) CIRKULÄR 15:7 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Måns Norberg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren 2015 2018 I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Mål och budget ram Övergripande finansiella mål

Mål och budget ram Övergripande finansiella mål Mål och budget ram 2015 Övergripande finansiella mål Utfall 2013 Budget 2014 Ram budget 2015 Ram plan 2016 Ram plan 2017 Ekonomi i balans Årets resultat, mnkr 27,5 12,2 2,2-10,5-24,3 Långfristiga skulder

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer