Remissvar avseende Vetenskap och profession i förening: Nya lärarutbildningar vid Umeå Universitet

Transkript

1 Remissvar avseende Vetenskap och profession i förening: Nya lärarutbildningar vid Umeå Universitet Umeå studentkår och Umeå naturvetar- och teknologkår har beretts möjlighet att svara på remiss: Vetenskap och profession i förening: Nya lärarutbildningar vid Umeå Universitet Umeå Studentkår och Naturvetar- och teknologkåren vid Umeå universitet vill genom Umepedagogerna (UmPe) med detta dokument ge sina synpunkter på förslaget till nya lärarutbildningar vid Umeå Universitet som Umeå School of Education skickade ut på remiss den 16 mars De synpunkter som framkommer i dokumentet har tagits fram genom samtal med lärarstudenter i anslutning till Umpe-styrelsemöten, rektorsträffar och sektionsföreningsmöten. Studenterna som tagit del av diskussionerna representerar inriktningarna förskola, fritidshem, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan. Vi saknar emellertid synpunkter från studenter som läser till lärare i yrkesämnen alternativt korta programmet. Den vetenskapliga skolningen och examensarbetets förutsättningar Vi finner det positivt att fokus läggs på den vetenskapliga skolningen. Fokus bör ligga på att så tidigt som möjligt få in ett vetenskapligt arbetssätt i utbildningen och den föreslagna fasta strukturen anser vi möjliggör detta. Det är av stor vikt att den första större uppsatsskrivningen som studenterna stöter på inte är examensarbetet. De utbildningsvetenskapliga studierna Vi har funnit det problematiskt att diskutera innehållet i de utbildningsvetenskapliga studierna då innehållet upplevs som generellt beskrivet. De olika delarnas innehåll är idag svåra att ställa i relation till det allmänna utbildningsområdet i nuvarande utbildning. Vi efterfrågar en tydligare redogörelse för hur förslaget skiljer sig från nuvarande och tidigare utbildningar. Avseende UVS I och dess mer generella karaktär menar vi att samläsning är önskvärt förutsatt att det gynnar alla grupper. Samläsning kan vara särskilt viktigt när det gäller studenter som läser med inriktning mot tidigare år, förskola och fritidshem. Dessa yrkesgrupper samarbetar i hög grad och därför är det av vikt att utveckla en gemensam del i utbildningen. Även andra grupper kan gynnas av samläsning då man bland annat får tillfälle att utveckla ett gemensamt fackspråk och stärker profession och yrkesidentitet. Vidare har studenter framfört önskemål om att de utbildningsvetenskapliga studierna ska gå under betäckningen utbildningsvetenskaplig kärna, då dessa är att betrakta som kärnan i samliga lärares kompetens. Sidan 1 av 5

2 Senare delar av UVS som enligt förslag knyts till studentens huvudämne ställer vi oss positiva till. Dock bör beaktas att de lärarutbildare som har en god ämneskompetens inte alltid besitter den allmändidaktiska kompetens som vi menar att de utbildningsvetenskapliga studierna kräver. De föreslagna strukturerna innebär att de utbildningsvetenskapliga studierna sker i stordrift. Detta ger upphov till en rad frågor: Vilka grupper läser tillsammans? Hur säkras den allmändidaktiska kompetensen? Hur säkerställs en likvärdig utbildning mellan olika verksamhetsområden? Hur försäkrar man sig om att de som läser smala ämnesområden inte missgynnas? Vidare vill trycka på vikten av att inkludera mer verksamhetsanknytning och metodik i de utbildningsvetenskapliga studierna. Därför ser vi positivt på förslaget om ökade inslag av ex caseuppgifter inom denna del av utbildningen. Gällande de föreslagna profilområdena finner vi det svårt att se vad de ska tjäna för funktion. Är avsikten att locka studenter ser vi det som olyckligt eftersom en profilering mot bedömning för lärande knappast lockar studenter som vill läsa till lärare i fö/fri/grt. Vi ställer oss ehuru positiva till en i allmänhet tydligare betoning av pedagogiskt ledarskap i kommande utbildning, gärna med betydande inslag av konflikthantering. Internationalisering och språkfärdighet Vi ser förtjänster med lärandemål i svenska språket. Detta menar vi gynnar den vetenskapliga skolningen och ställer också högre krav på såväl studenter som lärarutbildare. Vi ställer sig positiva till tydligare inslag av engelska i utbildningen, men vill trycka på vikten av att dessa inslag förläggs på rätt plats, där de upplevs som relevanta i relation till innehållet. Vi menar att det är av stor vikt att dessa inslag tydligt motiveras. Det har framkommit i diskussioner med studenter att det kan finnas anledning till att göra ett moment på engelska till ett valbart inslag. Detta menar man kommer generera mer motiverade studenter i dessa kurser utan att för den skull exkludera någon från lärarutbildningen som helhet. Vi vill även trycka på att de lärare som undervisar på de engelskspråkiga avsnitten besitter den språkliga kompetens som krävs för att studenterna tillfullo ska kunna tillskansa sig utbildningsinnehållet. Dessutom är vi av åsikten att en engelskspråkig del av UVS kan komma att underminera djupet i fackspråkliga kompetenser som man som yrkesverksam lärare förväntas besitta. Sidan 2 av 5

3 Utbildningsstrukturerna Vi upplever att fasta strukturer generellt underlättar progression och får bort snuttifieringen kring både innehåll och kravnivåer. Även den gemensamma programstarten ses som positiv då den fungerar som en god inkörsport och stärker professionstanken. Dock betonar studenter som läser inriktning fö/fri/grt vikten av valbara inslag i slutet av utbildningen. Dessa menar man berikar senare arbete i arbetslag samt är ett verktyg för nischning av den egna utbildningen. Utbildningsrådet för fö/fri/grt har arbetat fram en utbildningsstruktur med utgångspunkt från förskoleutbildningen som vi menar bör användas som modell för kommande strukturer för utbildningar för blivande lärare i fritidshem, förskola och F-3. (se bilaga 1) Vi vill även framhäva vikten av att även studenter som läser mot fritidshem får grundläggande utbildning i läs-, skriv- och matematikinlärning samt specialpedagogik. Detta är kunskaper som studenterna menar är av stor relevans i det kommande yrkesutövandet. Vad gäller de utbildningsvetenskapliga studierna ser vi den avslutande UVS-kursen som väldigt positiv, då den kan antas knyta ihop utbildningarna och ge en tydligare yrkesidentitet. Vi menar att den föreslagna E-portfolion är en god idé exempelvis i samband med VFU där nya uppgifter kan ställas mot gamla. Vidare vill vi trycka på vikten av att tydliga instruktioner för hur, när och i vilka sammanhang denna E-portfolio ska användas, tas fram. I vår mening finns risk att den fungerar som förvaringsutrymme för uppgifter och inte aktivt vävs in i utbildningen. Undervisningskompetens Vi menar att adjunkter och disputerade bidrar på olika sätt till en hög kvalitet inom lärarutbildningen och det är av stor vikt att dessa kompetenser tas tillvara på rätt sätt. Adjungeringar bör vara tidsbegränsade då det är viktigt med en uppdaterad erfarenhet av skolverksamheten. Gällande disputerade lärare menar vi att det är av största vikt att även dessa har en pedagogisk bakgrund för att det ska gynna lärarutbildningarna. Även denna bör vara av uppdaterad karaktär, därför bör kontinuerlig pedagogisk fortbildning vara ett naturligt inslag för den som undervisar inom någon av lärarutbildningarna. VFU Avseende VFU-periodernas placering och längd anser vi att den inledande korta perioden är nödvändig. Under denna bör fokus ligga på att få möjlighet att uppleva verksamheten ur ett lärarperspektiv. Denna period bör därför inte innehålla några omfattande teoretiska uppgifter. Gällande efterföljande VFU-perioder upplevs anpassade för ämneslärare. Studenter som läser mot fö/fri/grt upplever att det finns förtjänster med fler VFU-perioder under utbildningen. Detta motiveras med bearbetning av ett större antal delmängder i utbildningen samt ett behov av att växa in i förskolans och skolans sociala kontext, där stort fokus läggs på föräldrakontakt och interaktion med barngrupper. För att ändå ha möjlighet att växa in i yrkesrollen bör perioderna ej vara kortare än 5 veckor. Sidan 3 av 5

4 Vidare menar vi att det för samtliga studerandegrupper kan vara problematiskt att ha den första längre VFU-perioden två år in i utbildningen. Det bör ligga i allas intresse att studenter som saknar motivation eller helt enkelt inte är lämpade att arbeta som lärare i ett tidigt skede får kännedom om detta. Den avslutande längre VFU-perioden upplevs av studenter som läser mot gy/grs som positiv. Vi menar dock att studenter, under pågående VFU, bör ges tillfälle till högskoleförlagda dagar inom ramen för detta. Dessa träffar skulle företrädesvis kunna ligga med tre veckors mellanrum med 1-2 heldagar på universitetet. Vi finner det dock nödvändigt att dessa dagar är väl planerade och ger möjlighet för studenterna att knyta ihop teori och praktik. Vi tror att detta dessutom skulle möjliggöra diskussion, problematisering och reflektion över sina och andras erfarenheter från olika verksamheter. Dessutom ser vi en risk med en lång obruten VFU. Om en student genomför sin VFU med bristande LLU-handledning blir i detta fall en stor del av utbildningen drabbad. Därför är det viktigt att med avstämningstillfällen och möjlighet att träffa universitetslärare samt andra studenter för reflektion och bearbetning. Mot bakgrund av detta menar vi att dessa dagar skulle bidra till att studenterna får en bredare bild av förskole- och skolverksamhet, stärka proffessionsanknytningen, underlätta val av område inför examensarbete samt kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen. För att ytterligare fördjupa samarbete mellan universitetslärare och skola/lokala lärarutbildare vore det önskvärt om också LLU kunde närvara vid någon av dessa träffar. Dock bör betonas att det inte innebär samtliga, detta för att studenter ska känna sig trygga att tala fritt. Högskoleförlagda dagar bör läggas i anslutning till veckoslut för att möjliggöra för studenter som är placerade på andra orter att närvara. Utöver detta anser vi att det i samband med nya strukturer för VFU bör upprättas en VFUutvärderingsmall för såväl studenter som LLU och pedagogiska samordnare. Denna mall bör finnas som underlag till större VFU-kurser och fokusera på praktiska faktorer kring VFU, såsom placering, arbetsbörda, samarbete med LLU/student, samverkan universitet/förskola, skola. Vi anser att detta är nödvändigt för att få en övergripande bild av kvalitén på den verksamhetsförlagda utbildningen även över tid. Vidare önskar vi tydlighet kring vad som beräknas ingå i de VFU-block som ligger föreslagna i strukturerna. Är VFU-perioderna att betrakta som enskilda kurser där även introduktion och uppföljning ingår eller ser man VFU-perioderna som den faktiska tid studenten spenderar i verksamheten? Om avsikten är att studenten direkt vid terminstart ska gå ut på sin första längre VFU kan detta bli problematiskt då vi menar att introduktion i direkt anslutning till VFU-perioder är nödvändigt. Vidare menar vi att mobiliteten mellan lärosäten skulle ta skada av att starta en termin med verksamhetsförlagd utbildning, då det aktivt försvårar för studenter som av en eller annan anledning vill byta studieort till Umeå. Om tanken är att introduktion och uppföljning är Sidan 4 av 5

5 inkluderade i VFU-kursen anser vi att perioden som studenten spenderar i verksamheten är för kort och bör utökas. Vidare har vi uppmärksammat att VFU III för förskolan är lagd med avbrott för sommaruppehåll. Vi vill mena att ett sådant avbrott i en längre VFU-period inte tjänar det syfte som lyfts fram i förslaget. Avslutande reflektioner Inriktningarna F-3 samt 4-6 är i propositionen betydligt mer ämnesorienterade än i nuvarande utbildningar och vi befarar att de estetiska läroprocesserna riskerar att marginaliseras. Vi vill därför betona vikten av att estetiska läroprocesser ges en naturlig plats inom ämnesinriktningarna. I utgångspunkterna för förslaget refereras det till Högskolelagen (1 kap 5 ) i vilken bland annat grundläggande perspektiv som etnicitet, kön, klass och sexuell läggning berörs. Vi finner det vitalt att dessa perspektiv inkluderas och djupgående problematiseras i utbildningarna och att kravet på detta uttrycks explicit i beställningarna. Detta ser vi som nödvändigt då lärarstudenter går en framtid tillmötes som verksamma i en extremt heterogen miljö med ansvar för kommande generationer. Mot bakgrund av ovanstående vill vi uppdra Umeå School of Education att verka för att: - föreslagna utbildningsstrukturer samt VFU-perioder omprövas utifrån respektive utbildnings förutsättningar och behov - på ett tydligare sätt redogöra för innehållet i de utbildningsvetenskapliga studierna - möjlighet till reflektion och diskussion genom högskoleförlagda dagar i samband med längre VFU-perioder säkerställs - inkludera grundläggande perspektiv som problematisering av etnicitet, kön, klass och sexuell läggning som en naturlig del i alla lärarutbildningar Dag som ovan Umeå Studentkår och NTK genom Katarina Nilsson. Sidan 5 av 5

6 T1 ht UVS 1, 28,5 hp Bilaga1 VFU 1,5 hp UVS 1 forts T2 Vt Huvudämnen 15 hp (45): Barns livsvillkor och utveckling, Förskolans pedagogik och arbetssätt (lek omsorg, lärande), Estetisk orientering VFU 9 hp Huvudämne 6 hp (45): Barns L o U, lek omsorg, lärande, estetisk orientering T3 Huvudämne 24 hp (45) UVS II 25,5 Hp T4 UVS II VFU 10,5 Hp UVS II

7 T5 Huvudämne 60 Hp Språk o Matematik Natur- Estetisk kommun- vetenskap Orientering ikation och 7,5 hp Teknik T6 Out door Education 7,5 hp T7 VFU 9 Hp Examensarbete 15 HP UVS III 6 Hp