Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen"

Transkript

1 Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 1. Hur kan vi utveckla ett positivt förhållningssätt och en utvecklande dialog i mötet med andra? Britt-Inger Olsson Britt-Inger Olsson är specialpedagog, har specialpedagogisk påbyggnad inom tal,språk och kommunikation, är gymnasielärare i psykologi och barn- och fritidsvetenskap, metodiklärare, läroboksförfattare samt utbildningskonsulent inom psykologi och specialpedagogik och handledare för pedagoger och chefer. Hon är också utbildad handledare inom kognitiv psykologi och ICDP utbildare inom vägledande samspel och diplomerad coach. Följande frågeställningar kommer att behandlas utifrån ett förhållningssätt som kan vara ett stöd för en positiv personlighetsutveckling Samspel som förhållningssätt utifrån våra läroplaner, styrdokument och aktuell forskning Vilken betydelse har bemötande och samspel för lärande och ledarskap i förskola och skola?

2 Vägledande samspel som ett förebyggande arbete för mobbning och specialpedagogiska insatser Emotionsforskning och strategier för att härbärgera känslor Samtalsmetodik och lärande samtal Hur utvecklar vi ett professionellt förhållningssätt? 2. Tankens kraft och känslans makt Britt-Marie Eklöf Britt-Marie Eklöf är leg. psykolog och har i 25 år arbetat med konsultation, handledning och utbildning till pedagoger inom förskola, skola och särskola i Mölndals kommun. Arbetar sedan 20 år även med ledarutveckling. Hon har särskilt intresserat sig för hur existentiell och positiv psykologi kan tillämpas i pedagogiskt arbete och i organisationer. Föreläsningen Tankens kraft och känslans makt vill öka medvetenheten om hur tankar och känslor påverkar hur vi förhåller oss till barn och vuxna. Vilka känslor är vanliga i arbetet med barn? Hur kan vi förstå våra egna och andras känslor? Hur påverkas vi av stress? Föreläsningen utgår från praktiska erfarenheter och exempel. 3. Värdegrunden som bas för utveckling och kompetens Mari Lindahl Mari Lindahl är förskollärare och förskolechef på FSK Äventyret AB sedan Hon är tbildad coach sedan 2007 och arbetar med arbetslagsutveckling, ledningsgrupper, personlig coaching och som föreläsare. Föreläsningen handlar om att tillvarata ALL kompetens som finns i våra arbetslag och på våra enheter genom att arbeta med värdegrundsbaserade diskussioner på våra utvecklingsmöten och i vardagen!

3 "För att kunna nå ett gott arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt behövs en förankring i förskolans uppdrag och kontinuerliga diskussioner kring vår värdegrund" Man behöver våga "blotta" sina egna tankar och värderingar och det ställer krav på ett tillåtande klimat där ALLAS åsikter är viktiga och tas i beaktande. Ett arbetsklimat/sätt som har högt i tak och vidöppna dörrar där social kompetens och glädje står i centrum för barn och vuxna! Ledarskap Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 4. Ett uppskattande ledarskap med systemteori som grund Anna Boije Anna Boije har arbetat som SO-lärare i över 20 år. Under många år har hon också arbetat som utvecklingsledare och möjliggörare inom Mölndals stad och drivit flera projekt. Sedan några år tillbaka driver hon eget konsultföretag inom utbildning, kommunikation, konflikthantering, arbetslagsutveckling och ledarskap. Anna brinner för allas rätt till en god lärande- och arbetsmiljö på sina arbetsplatser. Föreläsningen syftar till att skapa nyfikenhet kring det systemteoretiska förhållningssättet och visa på hur det kan vara hjälpsamt i utövandet av ett konkret ledarskap. Inom våra verksamheter möts vi människor med olika uppdrag, agendor, intressen och behov. Det är i detta samspel viktigt att skapa ett förhållningssätt som minimerar missförstånd och missriktad kommunikation. Detta ställer stora krav på alla oss som agerar som

4 ledare på olika vis både för barn och vuxna. Ledarskap och dess konkreta utövning av makt och ansvar, tas som utgångspunkt för att visa på hur det kan skapa möjligheter för ömsesidigt lärande och goda samarbetsmiljöer. I föreläsningen fokuserar Anna på hur ledarskapet kan användas för att lägga grunden för ett kommunikationsklimat där: allas röster blir hörda där var och en känner sig uppskattad och där alla talar hjälpsamt med varandra Anna fokuserar också på hur ett medvetet och strategiskt ledarskap lägger en hållbar grund för att: skapa effektiva arbetsgrupper där allas kompetens tas tillvara effektivt motverka att situationer uppstår där människor upplever sig illagjorda eller utsatta göra det till ett nöje att samarbeta med barn, elever, föräldrar och kollegor samt andra aktörer. 5. Pedagogens förändrade ledarskap Lasse Lindsjö Lasse Lindsjö (leg psykolog, specialistkompetens i pedagogisk psykologi), tidigare under många år anställd som psykolog i de pedagogiska verksamheterna i Malmö Stad, med vanliga psykologuppgifter inom skola och förskola och då främst med barn i behov av särskilt stöd (framför allt med utagerande barn och ungdomar. Parallellt med psykologarbetet har Lasse varit anställd på Lunds Universitet och Malmö Högskola och då mest arbetat med pedagogutbildningar, bl.a. specialpedagogutbildning och rektorsutbildning. Pedagogers ledarskap är idag betydligt mer komplext än tidigare. Många barn och ungdomar har idag helt andra uppväxtvillkor och behöver ett mer relationsinriktat och stödjande ledarskap för sin

5 utveckling och sitt lärande. Det relationsinriktade ledarskapet kräver oerhört mycket struktur för att bli framgångsrikt. Föreläsningen beskriver ett aktivt val att välja ledarstil utifrån den barngrupp/klass pedagogen möter. Även föräldrakontakten är idag mer komplex och kräver också relationsinriktade redskap i ledarskapet. Ett mer relationsinriktat arbetssätt kräver också egna strategier mot nedslitning i det mycket komplexa ledarskap pedagoger idag utövar. Kreativitet Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 6. Förskolebarns lärande i matematik Hanna Palmér Hanna Palmér är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. Förskolans verksamhet ska främja barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande samt stimulera och utmana barn i deras lärande. I föreläsningen fokuseras barns lärande i matematik med utgångspunkt i den reviderade läroplanens mål. Utifrån praktiska exempel med lek, kreativitet och lustfylldhet som utgångspunkter problematiseras barns lärande i matematik samt pedagogens roll i detta lärande. 7. Utemiljön en arena för lärande i naturvetenskap och teknik med hela kroppen och alla sinnen Carina Brage Carina Brage, är förskollärare, grundskollärare, verksamhetschef på Calluna utbildning, fil.mag. i utomhuspedagogik, fil.mag. i naturvetenskap samt författare till boken Att lära Teknik ute (2009).

6 Carina har lång erfarenhet av att arbeta med att inspirera lärare i naturvetenskap och teknik genom att lämna innerummet, för att uppleva lärandet med hela kroppen och alla sinnen. Utomhusmiljöer stimulerar lärandet och kreativiteten. Till exempel Arkimedes princip, jämvikt, lufttryck och optik är naturvetenskap som med enkla medel kan genomföras på förskolegården. Tekniken i vår vardag är fascinerande eftersom det handlar om allt runt omkring oss. Det tilltalar barns naturliga upptäckarglädje. Vilka fördelar finns det med att lära ute? Vilka hinder stöter vi på och hur bemöter vi dem? Seminariet belyser lärande för kunskap, ledarskapet ute, hälsa och kreativitet. Barn är nyfikna och det måste vi ta vara på. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan. 8. Dansmatte Kulturskolan i Mölndal Vi som kommer hålla i workshopen heter Evelina Lindahl och Annica Smith. Vi jobbar som danspedagoger på Mölndals kulturskola och år 2010 gick vi en utbildning i dansmatte. Just nu pågår ett pilotprojekt som erbjudits till åk 6 i Mölndalsstad. Föreläsningen riktar sig till åk 6-9. Vad är Dansmatte? I dansmatte får eleverna använda sig av dansen för att gestalta och konkretisera matematiska begrepp. Muskelminnet hjälper dem även på de vanliga mattelektionerna. För barn på lågstadiet kan det innebära att lära sig räkna och värdera vad som är mer eller mindre. På högstadiet arbetar eleverna med hjälp av dans känna, gestalta och mäta vikt, geometri, längd och procent. Genom rörelserna blir det lättare att förstå olika matematiska begrepp och eleverna kommer bättre ihåg vad de har lärt sig. Dansmatte ger en fördjupad förståelse för matematiken och erbjuder en alternativ inlärningsmetod som ett komplement till matematik-

7 undervisningen. Den skapande processen som finns inneboende i dansen och som eleverna får prova på kan leda fram till en ny typ av förståelse av matematik som ett kreativt och skapande ämne. 9. Hållbar undervisning i matematik Skola 2011 Matematikutvecklarna i Härryda kommun Föreläsare är Shaza Elba, Karin Lagerström och Barbro Mårdbrink, Matematikutvecklare i Härryda kommun. De har, sedan hösten 2008, haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med matematikdidaktik på kommunens grundskolor. Uppdraget är riktat mot den pedagogiska verksamheten. De har bl a genomfört studiecirklar i Kreativ matematik och medverkar i pågående matteprojekt på olika skolor som sökt och fått stadsbidrag. Vi går snart in i Skola Hur kan vi anpassa undervisningen i matematik efter den nya läro- och kursplanen? Vår föreläsning kommer att handla om den nya kursplanen i matematik. Vi berättar om, och ger exempel på, aktuell forskning kring praktisk matematik, variationsteori, individualisering och problembaserad undervisning. Vi kommer att dela med oss av våra tankar och idéer. Vi ger exempel på hur vi kan arbeta med eleverna så att de utvecklas och behåller sin motivation. Ni kommer att få möjlighet att diskutera med varandra och med oss. 10. "Bildskapande och kreativa processer" Monica Hallström Lundgren Monica Hallström Lundgren är bildpedagog och arbetar på Hagens förskola i Härryda kommun, där man valt att arbeta med bildskapande och kreativa processer som ett sätt att lära och få nya kunskaper. Föreläsningen kommer att utgå från ett antal frågor Vad är kreativitet?

8 Var kommer den ifrån? Vad krävs för att kunna utveckla sin kreativitet? Hur stöttar vi barnen i den kreativa processen? Hur skapar vi kreativa miljöer? Vad krävs av oss pedagoger för att barnen/eleverna ska bli aktiva deltagare i sitt eget kunskapssökande? Monica kommer att ge exempel från sin egen verksamhet men även ta med forskning kring ämnet. Föreläsningen kommer att varvas med stopp för korta samtal så att deltagarna kan relatera till sin egen praktik. Motivation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 11. Att skapa goda relationer i klassrummet Margareta Normell Margareta Normell är gymnasielärare och psykoterapeut. Hon handleder lärare och skolledare och har under många år varit kursledare för Utbildning till handledare i skolan vid S:t Lukas i Uppsala. Hon är också författare till bl a böckerna Pedagogens inre rum och Från lydnad till ansvar. Hennes föreläsning Att skapa goda relationer i klassrummet handlar om de personliga kvaliteter hos läraren som bidrar till lärande och utvecklig hos eleverna. Det kommer att handla om förhållningssätt, motivation, kommunikation och ledarskap. 12. Introduktion till entreprenöriellt lärande Christer Westlund Elin Fryk En föreläsning i entreprenöriellt lärande ges ofta av pedagoger eller konsulter. Men när tidigare elever, som själva dagligen stötte på entreprenöriellt lärande i sin egen skolgång, berättar om sina

9 erfarenheter blir innehållet både levande och konkret. I denna föreläsning inleder Elin Fryk med att belysa vad som är viktigt för att elevernas intressen, drömmar och styrkor skall kunna ta plats i skolan samtidigt som undervisningens kvalitet inte försämras. Hennes beskrivning är värdefull och högst relevant att ta del av för alla pedagoger, skolledare. I föreläsningen beskriver hon sina upplevelser, bl.a. om den stora mentala omställning det innebar att gå från tidigare skolerfarenheter till nya. Sin erfarenhet hämtar hon inte bara från sin egen skolgång utan från fyra års möten med pedagoger och elever från hela Norden. Beskrivningen kompletteras med att Christer Westlund, utbildare och författare inom entreprenöriellt lärande, ger en mer teoretisk beskrivning av detta nya begrepp som nu genomsyrar styrdokumenten för samtliga skolformer. Christer har erfarenhet av entreprenöriellt lärande sedan 1992 och ger många olika konkreta exempel. 13. Bedömning för lärande Christian Lundahl Christian Lundahl är fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning. År 2006 disputerade han på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Han har också tillsammans med Oscar Öquist skrivit böckerna: Den rimliga skolan. Om skolan i livet och livet i skolan (1999) och Idén om en helhet. Utvärdering på systemteoretisk grund (2002) kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? framväxt, dilemman, möjligheter. Christian Lundahl är tillsammans med Maria Folke-Fichtelius aktuell med antologin Bedömning i och av skolan. Praktik, principer, politik (2010), och i mars 2011 kommer boken Bedömning för lärande ut som han skrivit

10 tillsammans med Ulf P Lundgren. Kontaktadress Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande, förutsatt att bedömningen genomförs på rätt sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärares inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar syftar föreläsningen till att återge lärarna initiativ i bedömningsfrågan och till att erbjuda konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. Föreläsningen tar upp 1) hur det går att arbeta mer effektivt med att tydliggöra mål, kunskapskvaliteter och betygskriterier, 2) hur eleverna kan få visa vad de faktiskt kan, 3) feedback som för lärandet framåt, 4) kamratbedömning, och 5) självskattning och självbedömning. Seminariet ger också en introduktion till det nya betygssystemet och de nya nationella proven. Kommunikation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 14. "Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli." Micke Gunnarsson Micke Gunnarsson har bland mycket annat arbetat med olika film och webbprojekt tillsammans med barn och ungdomar, utbildat i media och entreprenörsskap på gymnasienivå och föreläst om digitala medier och barn och ungdomar Micke Gunnarsson ger en inspirationsföreläsning om en värld och ett

11 liv i förändring, barnatro och digitala medier. Hur påverkas vi som vuxna, föräldrar, lärare eller pedagoger när våra barn mer eller mindre föds med digitala navelsträngar? När känslan av att gå runt med all världens kunskap i handen känns på riktigt, när dela med sig kulturen bland barnen blir bannad för fusk och när vi som föräldrar står och tjatar på att de ska stänga av datorn för att maten är klar eller när Lisa hävdar att hon blir mobbad på något kallat BDB hur kan vi tänka då? Och vilken "gumma" eller "gubbe" väljer jag att vara? 15. Hur kan jag använda den lokala kulturmiljön, platser och berättelser, i undervisningen i skolan? Ebbe Westergren Klassundervisning och historiska tidsresor ute i kulturmiljön Kalmar Läns Museum har i 25 år stöttat skolorna i Kalmar län i undervisningen i lokal historia. Museet anordnar fortbildningar på alla nivåer och genomför, tillsammans med skolorna, pedagogiska program vid kulturmiljöer i skolans närhet, där allt ifrån stenåldersboplatser till hyreshusmiljöer från 1980-talet används. Arbetet fungerar som ett stöd i lärandeprocessen och som ett sätt att utgå från närmiljön i undervisningen, oavsett vilket läroämne som är i fokus. Varje år samarbetar museet med skolor i länet i lokala fortbildningar och i tidsresor vid kulturmiljöer i närheten av skolan. Inte minst tidsresorna har blivit populära och ett hundratal heldagars tidsresor genomförs i länet varje år. De ger djupinlärning och starka upplevelser och är ofta något som elever bär med sig under många år. Kalmar Läns Museum har spritt metodiken med kulturmiljöpedagogik och tidsresor både nationellt och internationellt. Museet har genomfört historiskt-pedagogiska projekt i ca 20 olika länder runt om i världen. För närvarande arbetar museet aktivt med skolor, museer och offentliga

12 Den Globala Skolan Malin Tengdahl förvaltningar i bl.a. Sydafrika, Turkiet, USA, Estland, Finland och Kenya. Kalmar läns museum är huvudinstitution för den internationella organisationen Bridging Ages. På studiedagen presenteras hur man kan arbeta med sin lokala kulturmiljö i olika åldersgrupper, förskola och grundskola och i olika ämnen, med exempel både nationellt och internationellt. Kopplingar görs till lärande och till den nya skollagen/nya lärooch kursplaner. Deltagarna får också vara med om en kort historisk tidsresa, som ett praktiskt exempel på undervisning i den historiska närmiljön. Den Globala Skolan är en del av myndigheten Internationella Programkontoret. Vårt uppdrag är att stödja skolors arbete med globala hållbarhetsfrågor och internationella utbyten. Vi anordnar kurser och seminarier för lärare över hela landet. Vi arbetar också med att främja utveckling av metoder som kan användas i undervisningen. Under lärstämman finns Den Globala Skolans representant på plats för att informera om möjligheter till fortbildning och utbyten. 16. Arbetsmodeller för ökad textförståelse Läsutvecklarna i Härryda Läsutvecklarna i Härryda Kommun, Berit Andersson, Monika Gustafsson och Ulrika Reuterberg har sedan hösten 2009 haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med svenskdidaktik på kommunens grundskolor med fokus på tidigaredelen. Läsutvecklarna har anordnat föreläsningar och bokcirklar som tar upp olika lässtrategier som utvecklar elevers läsförståelse. Den senaste PISA undersökningen (2009) visar att var femte elev i Sverige inte uppnår en grundläggande nivå i läsning. En nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. Hur kan

13 undervisningen bidra till att elever utvecklar förmågan att läsa och förstå olika slags texter? Vi lever i ett samhälle där det ställer allt högre krav på att vara en god läsare och det betyder att vi pedagoger behöver arbeta med läsutveckling även efter att våra elever knäckt läskoden. Lgr 11 påtalar tydligt att vi pedagoger ska undervisa i läsförståelse och under vår föreläsning och workshop kommer vi att visa på den röda tråden som finns mellan lässtrategier, ny läroplan/kursplan och Nya språket lyfter. Vi kommer att visa och ni kommer att få pröva tre olika modeller för att arbeta med läsförståelse. Föreläsning med workshop. Riktas främst till F-6 ( max antal 15 deltagare). 17. IKT i förskola och förskoleklass IT-pedagogerna i Härryda IT-pedagogerna arbetar med utveckling inom IKT-området. Till vardags finns de i kommunens skoldatatek som stödjer specialpedagoger, lärare och elever inom grundskola och förskola med olika digitala hjälpmedel. Kom och få en inblick i hur våra förskolor arbetar med IKT. Låt oss inspirera er med hur man kan arbeta med ritplattor, dokumentkamera, ipads mm. Fyra av våra projekt visar upp hur man arbetar på sin avdelning/enhet med IKT. Förmiddagen kommer också att innehålla workshop där ni kan få testa själva. Christina och Patrik visar hur man kan arbeta med ipads. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan och skolans tidiga år.

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Läsa-Skriva-Räkna. Göteborgs Stad Lisa Adamson. Utvecklingsledare Center för Skolutveckling

Läsa-Skriva-Räkna. Göteborgs Stad Lisa Adamson. Utvecklingsledare Center för Skolutveckling Läsa-Skriva-Räkna Göteborgs Stad 2008-2010 Lisa Adamson Utvecklingsledare Center för Skolutveckling Göteborgs stad Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal:

Läs mer

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18

Årsplan Läsår 13/14. Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Årsplan Läsår 13/14 Förskola: Marielund, Hammaren och Björnmossans förskolor Datum: 2013-09-18 Beskrivning av förutsättningar Upptagningsområde Antal avdelningar Antal barn Antal personal Varav barnskötare

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Rektor Elinor Lindsten Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Vision: I förskolan ska alla barn bli sedda,

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar

Läs mer

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:

Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge: Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE

STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE VARBERGS KOMMUN & LIN EDUCATION PRESENTERAR: STUDIEDAG OM IT & LÄRANDE 24 SEPTEMBER - ÅK F-5 PÅSKBERGSSKOLAN & PINGSTKYRKAN Välkomna till en heldag kring IT och lärande. Du får under dagen en gemensam

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Arbetsplan för förskolan Lingonet Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lingonet Läsår 2015 2016 Arbetslaget förskolan Lingonet 2015 09 25 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013 1. Verksamhetsbeskrivning Alvhemsförskola består av två avdelningar Loket 1-3 och Vagnen 3-5. Förskolan ligger i Alvhem med Kungsgården med dess

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan Bergsvägens förskola Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan Terminens prioriterade mål: Implementera The Big Five genom läroplansmålen. jan mars språk, utveckling och lärande april- juni matematik,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Tillsammans är vi starkare

Tillsammans är vi starkare Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2013/2014 Vi har höga förväntningar på oss själva och barnen. Vi erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Arbetsplan för Blåklockans förskola. Arbetsplan för Blåklockans förskola. Vision för förskolor och skolor i Oxelösunds kommun. Oxelösund ska bli känd som en av Sveriges bästa förskole-och skolkommuner. Blåklockans förskola ligger i ett villa

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Sädesärlan 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Sädesärlan 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III

Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under VFU-period I-III Umeå universitet Lärarhögskolan 901 87 Umeå 2015-06-03 RIKTLINJER-VFU Innehållsligt fokus i de skilda VFU-perioderna Sid 1 (11) Riktlinjer beträffande innehållsligt fokus och för studenters placering under

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Karlbergsskolan RO Läsårsplan L ÄSÅR 2015/2016 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(8) Vårt

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2.. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014

Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014 Verksamhetsplan för Tällbergs förskola 2013/2014 Verksamhetsplan 2013/2014 Vision Vi vill frambringa trygga och harmoniska barn som visar respekt för alla. Vi vill ha en förskola där alla ska känna tillit.

Läs mer