Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen"

Transkript

1 Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 1. Hur kan vi utveckla ett positivt förhållningssätt och en utvecklande dialog i mötet med andra? Britt-Inger Olsson Britt-Inger Olsson är specialpedagog, har specialpedagogisk påbyggnad inom tal,språk och kommunikation, är gymnasielärare i psykologi och barn- och fritidsvetenskap, metodiklärare, läroboksförfattare samt utbildningskonsulent inom psykologi och specialpedagogik och handledare för pedagoger och chefer. Hon är också utbildad handledare inom kognitiv psykologi och ICDP utbildare inom vägledande samspel och diplomerad coach. Följande frågeställningar kommer att behandlas utifrån ett förhållningssätt som kan vara ett stöd för en positiv personlighetsutveckling Samspel som förhållningssätt utifrån våra läroplaner, styrdokument och aktuell forskning Vilken betydelse har bemötande och samspel för lärande och ledarskap i förskola och skola?

2 Vägledande samspel som ett förebyggande arbete för mobbning och specialpedagogiska insatser Emotionsforskning och strategier för att härbärgera känslor Samtalsmetodik och lärande samtal Hur utvecklar vi ett professionellt förhållningssätt? 2. Tankens kraft och känslans makt Britt-Marie Eklöf Britt-Marie Eklöf är leg. psykolog och har i 25 år arbetat med konsultation, handledning och utbildning till pedagoger inom förskola, skola och särskola i Mölndals kommun. Arbetar sedan 20 år även med ledarutveckling. Hon har särskilt intresserat sig för hur existentiell och positiv psykologi kan tillämpas i pedagogiskt arbete och i organisationer. Föreläsningen Tankens kraft och känslans makt vill öka medvetenheten om hur tankar och känslor påverkar hur vi förhåller oss till barn och vuxna. Vilka känslor är vanliga i arbetet med barn? Hur kan vi förstå våra egna och andras känslor? Hur påverkas vi av stress? Föreläsningen utgår från praktiska erfarenheter och exempel. 3. Värdegrunden som bas för utveckling och kompetens Mari Lindahl Mari Lindahl är förskollärare och förskolechef på FSK Äventyret AB sedan Hon är tbildad coach sedan 2007 och arbetar med arbetslagsutveckling, ledningsgrupper, personlig coaching och som föreläsare. Föreläsningen handlar om att tillvarata ALL kompetens som finns i våra arbetslag och på våra enheter genom att arbeta med värdegrundsbaserade diskussioner på våra utvecklingsmöten och i vardagen!

3 "För att kunna nå ett gott arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt behövs en förankring i förskolans uppdrag och kontinuerliga diskussioner kring vår värdegrund" Man behöver våga "blotta" sina egna tankar och värderingar och det ställer krav på ett tillåtande klimat där ALLAS åsikter är viktiga och tas i beaktande. Ett arbetsklimat/sätt som har högt i tak och vidöppna dörrar där social kompetens och glädje står i centrum för barn och vuxna! Ledarskap Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 4. Ett uppskattande ledarskap med systemteori som grund Anna Boije Anna Boije har arbetat som SO-lärare i över 20 år. Under många år har hon också arbetat som utvecklingsledare och möjliggörare inom Mölndals stad och drivit flera projekt. Sedan några år tillbaka driver hon eget konsultföretag inom utbildning, kommunikation, konflikthantering, arbetslagsutveckling och ledarskap. Anna brinner för allas rätt till en god lärande- och arbetsmiljö på sina arbetsplatser. Föreläsningen syftar till att skapa nyfikenhet kring det systemteoretiska förhållningssättet och visa på hur det kan vara hjälpsamt i utövandet av ett konkret ledarskap. Inom våra verksamheter möts vi människor med olika uppdrag, agendor, intressen och behov. Det är i detta samspel viktigt att skapa ett förhållningssätt som minimerar missförstånd och missriktad kommunikation. Detta ställer stora krav på alla oss som agerar som

4 ledare på olika vis både för barn och vuxna. Ledarskap och dess konkreta utövning av makt och ansvar, tas som utgångspunkt för att visa på hur det kan skapa möjligheter för ömsesidigt lärande och goda samarbetsmiljöer. I föreläsningen fokuserar Anna på hur ledarskapet kan användas för att lägga grunden för ett kommunikationsklimat där: allas röster blir hörda där var och en känner sig uppskattad och där alla talar hjälpsamt med varandra Anna fokuserar också på hur ett medvetet och strategiskt ledarskap lägger en hållbar grund för att: skapa effektiva arbetsgrupper där allas kompetens tas tillvara effektivt motverka att situationer uppstår där människor upplever sig illagjorda eller utsatta göra det till ett nöje att samarbeta med barn, elever, föräldrar och kollegor samt andra aktörer. 5. Pedagogens förändrade ledarskap Lasse Lindsjö Lasse Lindsjö (leg psykolog, specialistkompetens i pedagogisk psykologi), tidigare under många år anställd som psykolog i de pedagogiska verksamheterna i Malmö Stad, med vanliga psykologuppgifter inom skola och förskola och då främst med barn i behov av särskilt stöd (framför allt med utagerande barn och ungdomar. Parallellt med psykologarbetet har Lasse varit anställd på Lunds Universitet och Malmö Högskola och då mest arbetat med pedagogutbildningar, bl.a. specialpedagogutbildning och rektorsutbildning. Pedagogers ledarskap är idag betydligt mer komplext än tidigare. Många barn och ungdomar har idag helt andra uppväxtvillkor och behöver ett mer relationsinriktat och stödjande ledarskap för sin

5 utveckling och sitt lärande. Det relationsinriktade ledarskapet kräver oerhört mycket struktur för att bli framgångsrikt. Föreläsningen beskriver ett aktivt val att välja ledarstil utifrån den barngrupp/klass pedagogen möter. Även föräldrakontakten är idag mer komplex och kräver också relationsinriktade redskap i ledarskapet. Ett mer relationsinriktat arbetssätt kräver också egna strategier mot nedslitning i det mycket komplexa ledarskap pedagoger idag utövar. Kreativitet Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 6. Förskolebarns lärande i matematik Hanna Palmér Hanna Palmér är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. Förskolans verksamhet ska främja barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande samt stimulera och utmana barn i deras lärande. I föreläsningen fokuseras barns lärande i matematik med utgångspunkt i den reviderade läroplanens mål. Utifrån praktiska exempel med lek, kreativitet och lustfylldhet som utgångspunkter problematiseras barns lärande i matematik samt pedagogens roll i detta lärande. 7. Utemiljön en arena för lärande i naturvetenskap och teknik med hela kroppen och alla sinnen Carina Brage Carina Brage, är förskollärare, grundskollärare, verksamhetschef på Calluna utbildning, fil.mag. i utomhuspedagogik, fil.mag. i naturvetenskap samt författare till boken Att lära Teknik ute (2009).

6 Carina har lång erfarenhet av att arbeta med att inspirera lärare i naturvetenskap och teknik genom att lämna innerummet, för att uppleva lärandet med hela kroppen och alla sinnen. Utomhusmiljöer stimulerar lärandet och kreativiteten. Till exempel Arkimedes princip, jämvikt, lufttryck och optik är naturvetenskap som med enkla medel kan genomföras på förskolegården. Tekniken i vår vardag är fascinerande eftersom det handlar om allt runt omkring oss. Det tilltalar barns naturliga upptäckarglädje. Vilka fördelar finns det med att lära ute? Vilka hinder stöter vi på och hur bemöter vi dem? Seminariet belyser lärande för kunskap, ledarskapet ute, hälsa och kreativitet. Barn är nyfikna och det måste vi ta vara på. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan. 8. Dansmatte Kulturskolan i Mölndal Vi som kommer hålla i workshopen heter Evelina Lindahl och Annica Smith. Vi jobbar som danspedagoger på Mölndals kulturskola och år 2010 gick vi en utbildning i dansmatte. Just nu pågår ett pilotprojekt som erbjudits till åk 6 i Mölndalsstad. Föreläsningen riktar sig till åk 6-9. Vad är Dansmatte? I dansmatte får eleverna använda sig av dansen för att gestalta och konkretisera matematiska begrepp. Muskelminnet hjälper dem även på de vanliga mattelektionerna. För barn på lågstadiet kan det innebära att lära sig räkna och värdera vad som är mer eller mindre. På högstadiet arbetar eleverna med hjälp av dans känna, gestalta och mäta vikt, geometri, längd och procent. Genom rörelserna blir det lättare att förstå olika matematiska begrepp och eleverna kommer bättre ihåg vad de har lärt sig. Dansmatte ger en fördjupad förståelse för matematiken och erbjuder en alternativ inlärningsmetod som ett komplement till matematik-

7 undervisningen. Den skapande processen som finns inneboende i dansen och som eleverna får prova på kan leda fram till en ny typ av förståelse av matematik som ett kreativt och skapande ämne. 9. Hållbar undervisning i matematik Skola 2011 Matematikutvecklarna i Härryda kommun Föreläsare är Shaza Elba, Karin Lagerström och Barbro Mårdbrink, Matematikutvecklare i Härryda kommun. De har, sedan hösten 2008, haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med matematikdidaktik på kommunens grundskolor. Uppdraget är riktat mot den pedagogiska verksamheten. De har bl a genomfört studiecirklar i Kreativ matematik och medverkar i pågående matteprojekt på olika skolor som sökt och fått stadsbidrag. Vi går snart in i Skola Hur kan vi anpassa undervisningen i matematik efter den nya läro- och kursplanen? Vår föreläsning kommer att handla om den nya kursplanen i matematik. Vi berättar om, och ger exempel på, aktuell forskning kring praktisk matematik, variationsteori, individualisering och problembaserad undervisning. Vi kommer att dela med oss av våra tankar och idéer. Vi ger exempel på hur vi kan arbeta med eleverna så att de utvecklas och behåller sin motivation. Ni kommer att få möjlighet att diskutera med varandra och med oss. 10. "Bildskapande och kreativa processer" Monica Hallström Lundgren Monica Hallström Lundgren är bildpedagog och arbetar på Hagens förskola i Härryda kommun, där man valt att arbeta med bildskapande och kreativa processer som ett sätt att lära och få nya kunskaper. Föreläsningen kommer att utgå från ett antal frågor Vad är kreativitet?

8 Var kommer den ifrån? Vad krävs för att kunna utveckla sin kreativitet? Hur stöttar vi barnen i den kreativa processen? Hur skapar vi kreativa miljöer? Vad krävs av oss pedagoger för att barnen/eleverna ska bli aktiva deltagare i sitt eget kunskapssökande? Monica kommer att ge exempel från sin egen verksamhet men även ta med forskning kring ämnet. Föreläsningen kommer att varvas med stopp för korta samtal så att deltagarna kan relatera till sin egen praktik. Motivation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 11. Att skapa goda relationer i klassrummet Margareta Normell Margareta Normell är gymnasielärare och psykoterapeut. Hon handleder lärare och skolledare och har under många år varit kursledare för Utbildning till handledare i skolan vid S:t Lukas i Uppsala. Hon är också författare till bl a böckerna Pedagogens inre rum och Från lydnad till ansvar. Hennes föreläsning Att skapa goda relationer i klassrummet handlar om de personliga kvaliteter hos läraren som bidrar till lärande och utvecklig hos eleverna. Det kommer att handla om förhållningssätt, motivation, kommunikation och ledarskap. 12. Introduktion till entreprenöriellt lärande Christer Westlund Elin Fryk En föreläsning i entreprenöriellt lärande ges ofta av pedagoger eller konsulter. Men när tidigare elever, som själva dagligen stötte på entreprenöriellt lärande i sin egen skolgång, berättar om sina

9 erfarenheter blir innehållet både levande och konkret. I denna föreläsning inleder Elin Fryk med att belysa vad som är viktigt för att elevernas intressen, drömmar och styrkor skall kunna ta plats i skolan samtidigt som undervisningens kvalitet inte försämras. Hennes beskrivning är värdefull och högst relevant att ta del av för alla pedagoger, skolledare. I föreläsningen beskriver hon sina upplevelser, bl.a. om den stora mentala omställning det innebar att gå från tidigare skolerfarenheter till nya. Sin erfarenhet hämtar hon inte bara från sin egen skolgång utan från fyra års möten med pedagoger och elever från hela Norden. Beskrivningen kompletteras med att Christer Westlund, utbildare och författare inom entreprenöriellt lärande, ger en mer teoretisk beskrivning av detta nya begrepp som nu genomsyrar styrdokumenten för samtliga skolformer. Christer har erfarenhet av entreprenöriellt lärande sedan 1992 och ger många olika konkreta exempel. 13. Bedömning för lärande Christian Lundahl Christian Lundahl är fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning. År 2006 disputerade han på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Han har också tillsammans med Oscar Öquist skrivit böckerna: Den rimliga skolan. Om skolan i livet och livet i skolan (1999) och Idén om en helhet. Utvärdering på systemteoretisk grund (2002) kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? framväxt, dilemman, möjligheter. Christian Lundahl är tillsammans med Maria Folke-Fichtelius aktuell med antologin Bedömning i och av skolan. Praktik, principer, politik (2010), och i mars 2011 kommer boken Bedömning för lärande ut som han skrivit

10 tillsammans med Ulf P Lundgren. Kontaktadress Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande, förutsatt att bedömningen genomförs på rätt sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärares inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar syftar föreläsningen till att återge lärarna initiativ i bedömningsfrågan och till att erbjuda konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. Föreläsningen tar upp 1) hur det går att arbeta mer effektivt med att tydliggöra mål, kunskapskvaliteter och betygskriterier, 2) hur eleverna kan få visa vad de faktiskt kan, 3) feedback som för lärandet framåt, 4) kamratbedömning, och 5) självskattning och självbedömning. Seminariet ger också en introduktion till det nya betygssystemet och de nya nationella proven. Kommunikation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 14. "Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli." Micke Gunnarsson Micke Gunnarsson har bland mycket annat arbetat med olika film och webbprojekt tillsammans med barn och ungdomar, utbildat i media och entreprenörsskap på gymnasienivå och föreläst om digitala medier och barn och ungdomar Micke Gunnarsson ger en inspirationsföreläsning om en värld och ett

11 liv i förändring, barnatro och digitala medier. Hur påverkas vi som vuxna, föräldrar, lärare eller pedagoger när våra barn mer eller mindre föds med digitala navelsträngar? När känslan av att gå runt med all världens kunskap i handen känns på riktigt, när dela med sig kulturen bland barnen blir bannad för fusk och när vi som föräldrar står och tjatar på att de ska stänga av datorn för att maten är klar eller när Lisa hävdar att hon blir mobbad på något kallat BDB hur kan vi tänka då? Och vilken "gumma" eller "gubbe" väljer jag att vara? 15. Hur kan jag använda den lokala kulturmiljön, platser och berättelser, i undervisningen i skolan? Ebbe Westergren Klassundervisning och historiska tidsresor ute i kulturmiljön Kalmar Läns Museum har i 25 år stöttat skolorna i Kalmar län i undervisningen i lokal historia. Museet anordnar fortbildningar på alla nivåer och genomför, tillsammans med skolorna, pedagogiska program vid kulturmiljöer i skolans närhet, där allt ifrån stenåldersboplatser till hyreshusmiljöer från 1980-talet används. Arbetet fungerar som ett stöd i lärandeprocessen och som ett sätt att utgå från närmiljön i undervisningen, oavsett vilket läroämne som är i fokus. Varje år samarbetar museet med skolor i länet i lokala fortbildningar och i tidsresor vid kulturmiljöer i närheten av skolan. Inte minst tidsresorna har blivit populära och ett hundratal heldagars tidsresor genomförs i länet varje år. De ger djupinlärning och starka upplevelser och är ofta något som elever bär med sig under många år. Kalmar Läns Museum har spritt metodiken med kulturmiljöpedagogik och tidsresor både nationellt och internationellt. Museet har genomfört historiskt-pedagogiska projekt i ca 20 olika länder runt om i världen. För närvarande arbetar museet aktivt med skolor, museer och offentliga

12 Den Globala Skolan Malin Tengdahl förvaltningar i bl.a. Sydafrika, Turkiet, USA, Estland, Finland och Kenya. Kalmar läns museum är huvudinstitution för den internationella organisationen Bridging Ages. På studiedagen presenteras hur man kan arbeta med sin lokala kulturmiljö i olika åldersgrupper, förskola och grundskola och i olika ämnen, med exempel både nationellt och internationellt. Kopplingar görs till lärande och till den nya skollagen/nya lärooch kursplaner. Deltagarna får också vara med om en kort historisk tidsresa, som ett praktiskt exempel på undervisning i den historiska närmiljön. Den Globala Skolan är en del av myndigheten Internationella Programkontoret. Vårt uppdrag är att stödja skolors arbete med globala hållbarhetsfrågor och internationella utbyten. Vi anordnar kurser och seminarier för lärare över hela landet. Vi arbetar också med att främja utveckling av metoder som kan användas i undervisningen. Under lärstämman finns Den Globala Skolans representant på plats för att informera om möjligheter till fortbildning och utbyten. 16. Arbetsmodeller för ökad textförståelse Läsutvecklarna i Härryda Läsutvecklarna i Härryda Kommun, Berit Andersson, Monika Gustafsson och Ulrika Reuterberg har sedan hösten 2009 haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med svenskdidaktik på kommunens grundskolor med fokus på tidigaredelen. Läsutvecklarna har anordnat föreläsningar och bokcirklar som tar upp olika lässtrategier som utvecklar elevers läsförståelse. Den senaste PISA undersökningen (2009) visar att var femte elev i Sverige inte uppnår en grundläggande nivå i läsning. En nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. Hur kan

13 undervisningen bidra till att elever utvecklar förmågan att läsa och förstå olika slags texter? Vi lever i ett samhälle där det ställer allt högre krav på att vara en god läsare och det betyder att vi pedagoger behöver arbeta med läsutveckling även efter att våra elever knäckt läskoden. Lgr 11 påtalar tydligt att vi pedagoger ska undervisa i läsförståelse och under vår föreläsning och workshop kommer vi att visa på den röda tråden som finns mellan lässtrategier, ny läroplan/kursplan och Nya språket lyfter. Vi kommer att visa och ni kommer att få pröva tre olika modeller för att arbeta med läsförståelse. Föreläsning med workshop. Riktas främst till F-6 ( max antal 15 deltagare). 17. IKT i förskola och förskoleklass IT-pedagogerna i Härryda IT-pedagogerna arbetar med utveckling inom IKT-området. Till vardags finns de i kommunens skoldatatek som stödjer specialpedagoger, lärare och elever inom grundskola och förskola med olika digitala hjälpmedel. Kom och få en inblick i hur våra förskolor arbetar med IKT. Låt oss inspirera er med hur man kan arbeta med ritplattor, dokumentkamera, ipads mm. Fyra av våra projekt visar upp hur man arbetar på sin avdelning/enhet med IKT. Förmiddagen kommer också att innehålla workshop där ni kan få testa själva. Christina och Patrik visar hur man kan arbeta med ipads. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan och skolans tidiga år.

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Program 2012. Välkomna!

Program 2012. Välkomna! Program 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Eftermiddagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om entreprenörskap och samverkan skola, näringsliv och omvärld. Programmet

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

alternativa verktyg i skolan

alternativa verktyg i skolan alternativa inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2014 speciellt inbjuden: barnatro Ab Micke Gunnarsson praktikfall från: Örebro universitet Anne-Sofie Strand kalmar kommun Susanna Quiros-Haag

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Kursbeskrivning Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Godkänd inom ramen för specialistordningen, fokus verksamhetshandledning Delkurs A, grundläggande verksamhetshandledning för psykologer, 10

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Ormstaskolans verksamhetsplan

Ormstaskolans verksamhetsplan 2013-10-31 SID 1/9 Ormstaskolans verksamhetsplan 2013/2014 Bilden är hämtad från Skolverkets webbplats. @VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE/ SID 2/9 Ormstaskolans vision Ormstaskolan som begrepp inbegriper

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Pedagogiska cafeér vårterminen 14

Pedagogiska cafeér vårterminen 14 Pedagogiska cafeér vårterminen 14 För ökad måluppfyllelse för barn och elever i Kungsbacka kommun erbjuder Specialpedagogiskt centrum följande innehåll i vårterminens 2014 års pedagogiska caféer Anmälan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Varmt välkommen till. Inspirationsdagar. i Göteborg

Varmt välkommen till. Inspirationsdagar. i Göteborg Varmt välkommen till Inspirationsdagar i Göteborg vecka 44 26-27okt 2015 MÅNDAG 26 OKTOBER kl. 09.00-12.00 1. Pedagogiska planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmatriser Målgrupp: grundskolans

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Romlin Dialog & Utveckling Ann- Sofie Romlin, konsult, gestalcerapeut, lärare Bastugatan 2 nb, 118 20 Stockholm Tel: 070-3930985 E- post :romlin@gestalcerpeuter.se

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Specialpedagogik i skolan 2014

Specialpedagogik i skolan 2014 inspiration utveckling kunskap Specialpedagogik i skolan 2014 Hur kan du stärka din roll som speciallärare/specialpedagog? Så här kan ni arbeta framgångsrikt med era elever i matematiksvårigheter Neuropsykiatriska

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2014. Medioteket

Kompetensutveckling. Förskola. hösten 2014. Medioteket Kompetensutveckling Förskola hösten 2014 Medioteket IKT är ett viktigt verktyg för utveckling av framtidens förskola. Det ställer krav på personalens kompetens och förskolans tekniska möjligheter. Ur Stockholms

Läs mer

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus De flesta av oss är överens om att skola och utbildning är i behov av stora förändringar. Det handlar om ledarskap, pedagogik, individualisering,

Läs mer

Förskoleklassdagarna 2011

Förskoleklassdagarna 2011 Förskoleklassdagarna 2011 Pedagogiska verktyg för matteoch svenskundervisningen Inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 oktober 2011 TALARE Skolverket Anna Österlund Clas Rosvall Författare och pedagog

Läs mer

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling

Utomhuspedagogik. En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Na onellt centrum för utomhuspedagogik Utomhuspedagogik En hållbar pedagogik för en hållbar utveckling Nyfiken och öppen för nya intryck Genom etableringen av NCU i Vimmerby vill vi stärka kontakten med

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer