Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande. Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen"

Transkript

1 Lärstämma 2011 Växtkraft för hållbart lärande Förhållningssätt Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 1. Hur kan vi utveckla ett positivt förhållningssätt och en utvecklande dialog i mötet med andra? Britt-Inger Olsson Britt-Inger Olsson är specialpedagog, har specialpedagogisk påbyggnad inom tal,språk och kommunikation, är gymnasielärare i psykologi och barn- och fritidsvetenskap, metodiklärare, läroboksförfattare samt utbildningskonsulent inom psykologi och specialpedagogik och handledare för pedagoger och chefer. Hon är också utbildad handledare inom kognitiv psykologi och ICDP utbildare inom vägledande samspel och diplomerad coach. Följande frågeställningar kommer att behandlas utifrån ett förhållningssätt som kan vara ett stöd för en positiv personlighetsutveckling Samspel som förhållningssätt utifrån våra läroplaner, styrdokument och aktuell forskning Vilken betydelse har bemötande och samspel för lärande och ledarskap i förskola och skola?

2 Vägledande samspel som ett förebyggande arbete för mobbning och specialpedagogiska insatser Emotionsforskning och strategier för att härbärgera känslor Samtalsmetodik och lärande samtal Hur utvecklar vi ett professionellt förhållningssätt? 2. Tankens kraft och känslans makt Britt-Marie Eklöf Britt-Marie Eklöf är leg. psykolog och har i 25 år arbetat med konsultation, handledning och utbildning till pedagoger inom förskola, skola och särskola i Mölndals kommun. Arbetar sedan 20 år även med ledarutveckling. Hon har särskilt intresserat sig för hur existentiell och positiv psykologi kan tillämpas i pedagogiskt arbete och i organisationer. Föreläsningen Tankens kraft och känslans makt vill öka medvetenheten om hur tankar och känslor påverkar hur vi förhåller oss till barn och vuxna. Vilka känslor är vanliga i arbetet med barn? Hur kan vi förstå våra egna och andras känslor? Hur påverkas vi av stress? Föreläsningen utgår från praktiska erfarenheter och exempel. 3. Värdegrunden som bas för utveckling och kompetens Mari Lindahl Mari Lindahl är förskollärare och förskolechef på FSK Äventyret AB sedan Hon är tbildad coach sedan 2007 och arbetar med arbetslagsutveckling, ledningsgrupper, personlig coaching och som föreläsare. Föreläsningen handlar om att tillvarata ALL kompetens som finns i våra arbetslag och på våra enheter genom att arbeta med värdegrundsbaserade diskussioner på våra utvecklingsmöten och i vardagen!

3 "För att kunna nå ett gott arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt behövs en förankring i förskolans uppdrag och kontinuerliga diskussioner kring vår värdegrund" Man behöver våga "blotta" sina egna tankar och värderingar och det ställer krav på ett tillåtande klimat där ALLAS åsikter är viktiga och tas i beaktande. Ett arbetsklimat/sätt som har högt i tak och vidöppna dörrar där social kompetens och glädje står i centrum för barn och vuxna! Ledarskap Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 4. Ett uppskattande ledarskap med systemteori som grund Anna Boije Anna Boije har arbetat som SO-lärare i över 20 år. Under många år har hon också arbetat som utvecklingsledare och möjliggörare inom Mölndals stad och drivit flera projekt. Sedan några år tillbaka driver hon eget konsultföretag inom utbildning, kommunikation, konflikthantering, arbetslagsutveckling och ledarskap. Anna brinner för allas rätt till en god lärande- och arbetsmiljö på sina arbetsplatser. Föreläsningen syftar till att skapa nyfikenhet kring det systemteoretiska förhållningssättet och visa på hur det kan vara hjälpsamt i utövandet av ett konkret ledarskap. Inom våra verksamheter möts vi människor med olika uppdrag, agendor, intressen och behov. Det är i detta samspel viktigt att skapa ett förhållningssätt som minimerar missförstånd och missriktad kommunikation. Detta ställer stora krav på alla oss som agerar som

4 ledare på olika vis både för barn och vuxna. Ledarskap och dess konkreta utövning av makt och ansvar, tas som utgångspunkt för att visa på hur det kan skapa möjligheter för ömsesidigt lärande och goda samarbetsmiljöer. I föreläsningen fokuserar Anna på hur ledarskapet kan användas för att lägga grunden för ett kommunikationsklimat där: allas röster blir hörda där var och en känner sig uppskattad och där alla talar hjälpsamt med varandra Anna fokuserar också på hur ett medvetet och strategiskt ledarskap lägger en hållbar grund för att: skapa effektiva arbetsgrupper där allas kompetens tas tillvara effektivt motverka att situationer uppstår där människor upplever sig illagjorda eller utsatta göra det till ett nöje att samarbeta med barn, elever, föräldrar och kollegor samt andra aktörer. 5. Pedagogens förändrade ledarskap Lasse Lindsjö Lasse Lindsjö (leg psykolog, specialistkompetens i pedagogisk psykologi), tidigare under många år anställd som psykolog i de pedagogiska verksamheterna i Malmö Stad, med vanliga psykologuppgifter inom skola och förskola och då främst med barn i behov av särskilt stöd (framför allt med utagerande barn och ungdomar. Parallellt med psykologarbetet har Lasse varit anställd på Lunds Universitet och Malmö Högskola och då mest arbetat med pedagogutbildningar, bl.a. specialpedagogutbildning och rektorsutbildning. Pedagogers ledarskap är idag betydligt mer komplext än tidigare. Många barn och ungdomar har idag helt andra uppväxtvillkor och behöver ett mer relationsinriktat och stödjande ledarskap för sin

5 utveckling och sitt lärande. Det relationsinriktade ledarskapet kräver oerhört mycket struktur för att bli framgångsrikt. Föreläsningen beskriver ett aktivt val att välja ledarstil utifrån den barngrupp/klass pedagogen möter. Även föräldrakontakten är idag mer komplex och kräver också relationsinriktade redskap i ledarskapet. Ett mer relationsinriktat arbetssätt kräver också egna strategier mot nedslitning i det mycket komplexa ledarskap pedagoger idag utövar. Kreativitet Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 6. Förskolebarns lärande i matematik Hanna Palmér Hanna Palmér är universitetsadjunkt vid Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. Förskolans verksamhet ska främja barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande samt stimulera och utmana barn i deras lärande. I föreläsningen fokuseras barns lärande i matematik med utgångspunkt i den reviderade läroplanens mål. Utifrån praktiska exempel med lek, kreativitet och lustfylldhet som utgångspunkter problematiseras barns lärande i matematik samt pedagogens roll i detta lärande. 7. Utemiljön en arena för lärande i naturvetenskap och teknik med hela kroppen och alla sinnen Carina Brage Carina Brage, är förskollärare, grundskollärare, verksamhetschef på Calluna utbildning, fil.mag. i utomhuspedagogik, fil.mag. i naturvetenskap samt författare till boken Att lära Teknik ute (2009).

6 Carina har lång erfarenhet av att arbeta med att inspirera lärare i naturvetenskap och teknik genom att lämna innerummet, för att uppleva lärandet med hela kroppen och alla sinnen. Utomhusmiljöer stimulerar lärandet och kreativiteten. Till exempel Arkimedes princip, jämvikt, lufttryck och optik är naturvetenskap som med enkla medel kan genomföras på förskolegården. Tekniken i vår vardag är fascinerande eftersom det handlar om allt runt omkring oss. Det tilltalar barns naturliga upptäckarglädje. Vilka fördelar finns det med att lära ute? Vilka hinder stöter vi på och hur bemöter vi dem? Seminariet belyser lärande för kunskap, ledarskapet ute, hälsa och kreativitet. Barn är nyfikna och det måste vi ta vara på. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan. 8. Dansmatte Kulturskolan i Mölndal Vi som kommer hålla i workshopen heter Evelina Lindahl och Annica Smith. Vi jobbar som danspedagoger på Mölndals kulturskola och år 2010 gick vi en utbildning i dansmatte. Just nu pågår ett pilotprojekt som erbjudits till åk 6 i Mölndalsstad. Föreläsningen riktar sig till åk 6-9. Vad är Dansmatte? I dansmatte får eleverna använda sig av dansen för att gestalta och konkretisera matematiska begrepp. Muskelminnet hjälper dem även på de vanliga mattelektionerna. För barn på lågstadiet kan det innebära att lära sig räkna och värdera vad som är mer eller mindre. På högstadiet arbetar eleverna med hjälp av dans känna, gestalta och mäta vikt, geometri, längd och procent. Genom rörelserna blir det lättare att förstå olika matematiska begrepp och eleverna kommer bättre ihåg vad de har lärt sig. Dansmatte ger en fördjupad förståelse för matematiken och erbjuder en alternativ inlärningsmetod som ett komplement till matematik-

7 undervisningen. Den skapande processen som finns inneboende i dansen och som eleverna får prova på kan leda fram till en ny typ av förståelse av matematik som ett kreativt och skapande ämne. 9. Hållbar undervisning i matematik Skola 2011 Matematikutvecklarna i Härryda kommun Föreläsare är Shaza Elba, Karin Lagerström och Barbro Mårdbrink, Matematikutvecklare i Härryda kommun. De har, sedan hösten 2008, haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med matematikdidaktik på kommunens grundskolor. Uppdraget är riktat mot den pedagogiska verksamheten. De har bl a genomfört studiecirklar i Kreativ matematik och medverkar i pågående matteprojekt på olika skolor som sökt och fått stadsbidrag. Vi går snart in i Skola Hur kan vi anpassa undervisningen i matematik efter den nya läro- och kursplanen? Vår föreläsning kommer att handla om den nya kursplanen i matematik. Vi berättar om, och ger exempel på, aktuell forskning kring praktisk matematik, variationsteori, individualisering och problembaserad undervisning. Vi kommer att dela med oss av våra tankar och idéer. Vi ger exempel på hur vi kan arbeta med eleverna så att de utvecklas och behåller sin motivation. Ni kommer att få möjlighet att diskutera med varandra och med oss. 10. "Bildskapande och kreativa processer" Monica Hallström Lundgren Monica Hallström Lundgren är bildpedagog och arbetar på Hagens förskola i Härryda kommun, där man valt att arbeta med bildskapande och kreativa processer som ett sätt att lära och få nya kunskaper. Föreläsningen kommer att utgå från ett antal frågor Vad är kreativitet?

8 Var kommer den ifrån? Vad krävs för att kunna utveckla sin kreativitet? Hur stöttar vi barnen i den kreativa processen? Hur skapar vi kreativa miljöer? Vad krävs av oss pedagoger för att barnen/eleverna ska bli aktiva deltagare i sitt eget kunskapssökande? Monica kommer att ge exempel från sin egen verksamhet men även ta med forskning kring ämnet. Föreläsningen kommer att varvas med stopp för korta samtal så att deltagarna kan relatera till sin egen praktik. Motivation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 11. Att skapa goda relationer i klassrummet Margareta Normell Margareta Normell är gymnasielärare och psykoterapeut. Hon handleder lärare och skolledare och har under många år varit kursledare för Utbildning till handledare i skolan vid S:t Lukas i Uppsala. Hon är också författare till bl a böckerna Pedagogens inre rum och Från lydnad till ansvar. Hennes föreläsning Att skapa goda relationer i klassrummet handlar om de personliga kvaliteter hos läraren som bidrar till lärande och utvecklig hos eleverna. Det kommer att handla om förhållningssätt, motivation, kommunikation och ledarskap. 12. Introduktion till entreprenöriellt lärande Christer Westlund Elin Fryk En föreläsning i entreprenöriellt lärande ges ofta av pedagoger eller konsulter. Men när tidigare elever, som själva dagligen stötte på entreprenöriellt lärande i sin egen skolgång, berättar om sina

9 erfarenheter blir innehållet både levande och konkret. I denna föreläsning inleder Elin Fryk med att belysa vad som är viktigt för att elevernas intressen, drömmar och styrkor skall kunna ta plats i skolan samtidigt som undervisningens kvalitet inte försämras. Hennes beskrivning är värdefull och högst relevant att ta del av för alla pedagoger, skolledare. I föreläsningen beskriver hon sina upplevelser, bl.a. om den stora mentala omställning det innebar att gå från tidigare skolerfarenheter till nya. Sin erfarenhet hämtar hon inte bara från sin egen skolgång utan från fyra års möten med pedagoger och elever från hela Norden. Beskrivningen kompletteras med att Christer Westlund, utbildare och författare inom entreprenöriellt lärande, ger en mer teoretisk beskrivning av detta nya begrepp som nu genomsyrar styrdokumenten för samtliga skolformer. Christer har erfarenhet av entreprenöriellt lärande sedan 1992 och ger många olika konkreta exempel. 13. Bedömning för lärande Christian Lundahl Christian Lundahl är fil dr i pedagogik och docent vid pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Lundahl bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning. År 2006 disputerade han på avhandlingen: Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Han har också tillsammans med Oscar Öquist skrivit böckerna: Den rimliga skolan. Om skolan i livet och livet i skolan (1999) och Idén om en helhet. Utvärdering på systemteoretisk grund (2002) kom Lundahl ut med boken Varför nationella prov? framväxt, dilemman, möjligheter. Christian Lundahl är tillsammans med Maria Folke-Fichtelius aktuell med antologin Bedömning i och av skolan. Praktik, principer, politik (2010), och i mars 2011 kommer boken Bedömning för lärande ut som han skrivit

10 tillsammans med Ulf P Lundgren. Kontaktadress Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande, förutsatt att bedömningen genomförs på rätt sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärares inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar syftar föreläsningen till att återge lärarna initiativ i bedömningsfrågan och till att erbjuda konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. Föreläsningen tar upp 1) hur det går att arbeta mer effektivt med att tydliggöra mål, kunskapskvaliteter och betygskriterier, 2) hur eleverna kan få visa vad de faktiskt kan, 3) feedback som för lärandet framåt, 4) kamratbedömning, och 5) självskattning och självbedömning. Seminariet ger också en introduktion till det nya betygssystemet och de nya nationella proven. Kommunikation Rubrik Föreläsare Presentation av föreläsningen 14. "Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli." Micke Gunnarsson Micke Gunnarsson har bland mycket annat arbetat med olika film och webbprojekt tillsammans med barn och ungdomar, utbildat i media och entreprenörsskap på gymnasienivå och föreläst om digitala medier och barn och ungdomar Micke Gunnarsson ger en inspirationsföreläsning om en värld och ett

11 liv i förändring, barnatro och digitala medier. Hur påverkas vi som vuxna, föräldrar, lärare eller pedagoger när våra barn mer eller mindre föds med digitala navelsträngar? När känslan av att gå runt med all världens kunskap i handen känns på riktigt, när dela med sig kulturen bland barnen blir bannad för fusk och när vi som föräldrar står och tjatar på att de ska stänga av datorn för att maten är klar eller när Lisa hävdar att hon blir mobbad på något kallat BDB hur kan vi tänka då? Och vilken "gumma" eller "gubbe" väljer jag att vara? 15. Hur kan jag använda den lokala kulturmiljön, platser och berättelser, i undervisningen i skolan? Ebbe Westergren Klassundervisning och historiska tidsresor ute i kulturmiljön Kalmar Läns Museum har i 25 år stöttat skolorna i Kalmar län i undervisningen i lokal historia. Museet anordnar fortbildningar på alla nivåer och genomför, tillsammans med skolorna, pedagogiska program vid kulturmiljöer i skolans närhet, där allt ifrån stenåldersboplatser till hyreshusmiljöer från 1980-talet används. Arbetet fungerar som ett stöd i lärandeprocessen och som ett sätt att utgå från närmiljön i undervisningen, oavsett vilket läroämne som är i fokus. Varje år samarbetar museet med skolor i länet i lokala fortbildningar och i tidsresor vid kulturmiljöer i närheten av skolan. Inte minst tidsresorna har blivit populära och ett hundratal heldagars tidsresor genomförs i länet varje år. De ger djupinlärning och starka upplevelser och är ofta något som elever bär med sig under många år. Kalmar Läns Museum har spritt metodiken med kulturmiljöpedagogik och tidsresor både nationellt och internationellt. Museet har genomfört historiskt-pedagogiska projekt i ca 20 olika länder runt om i världen. För närvarande arbetar museet aktivt med skolor, museer och offentliga

12 Den Globala Skolan Malin Tengdahl förvaltningar i bl.a. Sydafrika, Turkiet, USA, Estland, Finland och Kenya. Kalmar läns museum är huvudinstitution för den internationella organisationen Bridging Ages. På studiedagen presenteras hur man kan arbeta med sin lokala kulturmiljö i olika åldersgrupper, förskola och grundskola och i olika ämnen, med exempel både nationellt och internationellt. Kopplingar görs till lärande och till den nya skollagen/nya lärooch kursplaner. Deltagarna får också vara med om en kort historisk tidsresa, som ett praktiskt exempel på undervisning i den historiska närmiljön. Den Globala Skolan är en del av myndigheten Internationella Programkontoret. Vårt uppdrag är att stödja skolors arbete med globala hållbarhetsfrågor och internationella utbyten. Vi anordnar kurser och seminarier för lärare över hela landet. Vi arbetar också med att främja utveckling av metoder som kan användas i undervisningen. Under lärstämman finns Den Globala Skolans representant på plats för att informera om möjligheter till fortbildning och utbyten. 16. Arbetsmodeller för ökad textförståelse Läsutvecklarna i Härryda Läsutvecklarna i Härryda Kommun, Berit Andersson, Monika Gustafsson och Ulrika Reuterberg har sedan hösten 2009 haft kommunens uppdrag att förstärka arbetet med svenskdidaktik på kommunens grundskolor med fokus på tidigaredelen. Läsutvecklarna har anordnat föreläsningar och bokcirklar som tar upp olika lässtrategier som utvecklar elevers läsförståelse. Den senaste PISA undersökningen (2009) visar att var femte elev i Sverige inte uppnår en grundläggande nivå i läsning. En nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap. Hur kan

13 undervisningen bidra till att elever utvecklar förmågan att läsa och förstå olika slags texter? Vi lever i ett samhälle där det ställer allt högre krav på att vara en god läsare och det betyder att vi pedagoger behöver arbeta med läsutveckling även efter att våra elever knäckt läskoden. Lgr 11 påtalar tydligt att vi pedagoger ska undervisa i läsförståelse och under vår föreläsning och workshop kommer vi att visa på den röda tråden som finns mellan lässtrategier, ny läroplan/kursplan och Nya språket lyfter. Vi kommer att visa och ni kommer att få pröva tre olika modeller för att arbeta med läsförståelse. Föreläsning med workshop. Riktas främst till F-6 ( max antal 15 deltagare). 17. IKT i förskola och förskoleklass IT-pedagogerna i Härryda IT-pedagogerna arbetar med utveckling inom IKT-området. Till vardags finns de i kommunens skoldatatek som stödjer specialpedagoger, lärare och elever inom grundskola och förskola med olika digitala hjälpmedel. Kom och få en inblick i hur våra förskolor arbetar med IKT. Låt oss inspirera er med hur man kan arbeta med ritplattor, dokumentkamera, ipads mm. Fyra av våra projekt visar upp hur man arbetar på sin avdelning/enhet med IKT. Förmiddagen kommer också att innehålla workshop där ni kan få testa själva. Christina och Patrik visar hur man kan arbeta med ipads. Föreläsningen vänder sig i första hand till förskolan och skolans tidiga år.

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Program 2012. Välkomna!

Program 2012. Välkomna! Program 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Eftermiddagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om entreprenörskap och samverkan skola, näringsliv och omvärld. Programmet

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

alternativa verktyg i skolan

alternativa verktyg i skolan alternativa inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2014 speciellt inbjuden: barnatro Ab Micke Gunnarsson praktikfall från: Örebro universitet Anne-Sofie Strand kalmar kommun Susanna Quiros-Haag

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Varmt välkommen till. Inspirationsdagar. i Göteborg

Varmt välkommen till. Inspirationsdagar. i Göteborg Varmt välkommen till Inspirationsdagar i Göteborg vecka 44 26-27okt 2015 MÅNDAG 26 OKTOBER kl. 09.00-12.00 1. Pedagogiska planeringar, examinationsuppgifter och bedömningsmatriser Målgrupp: grundskolans

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Specialpedagogik i skolan 2014

Specialpedagogik i skolan 2014 inspiration utveckling kunskap Specialpedagogik i skolan 2014 Hur kan du stärka din roll som speciallärare/specialpedagog? Så här kan ni arbeta framgångsrikt med era elever i matematiksvårigheter Neuropsykiatriska

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förskoleklassdagarna 2011

Förskoleklassdagarna 2011 Förskoleklassdagarna 2011 Pedagogiska verktyg för matteoch svenskundervisningen Inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 oktober 2011 TALARE Skolverket Anna Österlund Clas Rosvall Författare och pedagog

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA SKOLFÖRBÄTTRING FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Romlin Dialog & Utveckling Ann- Sofie Romlin, konsult, gestalcerapeut, lärare Bastugatan 2 nb, 118 20 Stockholm Tel: 070-3930985 E- post :romlin@gestalcerpeuter.se

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus De flesta av oss är överens om att skola och utbildning är i behov av stora förändringar. Det handlar om ledarskap, pedagogik, individualisering,

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Högaktuell konferens om språkets avgörande betydelse för bättre skolresultat! Konferens den 8-9 september 2015 Ingenjörshuset, Stockholm Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Strategier för ökad språk-

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014

Fokus Förstelärare. dens förskola 2014 De femton första som anmäler sig får boken: Lärandebaserad skolutveckling av Hans-Åke Scherp ANMÄL DIG NU!! Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling mot högre

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm Fokus Förstelärare - med uppdrag att stärka och driva skolans pedagogiska utveckling ens förskola mot högre måluppfyllelse 2014 Konferens och seminarium, den 13-14 november, Elite Palace Hotell, Stockholm

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Bitr. rektor Kerstin Almström

Bitr. rektor Kerstin Almström KVALITETSREDOVISNING Läsåret 09-10 Lärande Lek för Livet! Rektor Eva Axelsson Bitr. rektor Kerstin Almström Innehåll INLEDNING... 3 ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING 09/10 KVALITETSREDOVISNING... 4 SPECIALPEDAGOGENS

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Öppna föreläsningar Våren 2012

Öppna föreläsningar Våren 2012 I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under våren via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens

Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens Inbjudan till GR Drop Outs avslutningsoch spridningskonferens Nu välkomnar GR Drop Outs alla som är intresserade av skolkproblematik, utanförskap och unga människors framtidsutsikter att ta del av vår

Läs mer

I UR OCH SKUR MULLEBO

I UR OCH SKUR MULLEBO NÄRA NATUREN I UR OCH SKUR Lötkärrsskolan Lötkärrsskolan är en liten grundskola med elever från förskoleklass till åk 5 (från 2013 till åk 6). Verksamheten bedrivs av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer