Att sätta betygen heldag om summativ bedömning. Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala universitet

Transkript

1 Att sätta betygen heldag om summativ bedömning Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala universitet

2 Dagens program Föreläsning Varför betyg och vad kräver det av oss? Fikapaus fort. föreläsning Smågruppsarbete 1 och LUNCH Miniföreläsning Att bedöma eleverna summativt Smågruppsarbete Fikapaus Miniföreläsning Var finns mer stöd att få? Smågruppsarbete 3 + utvärdering Kort återsamling för frågor

3 Varför betyg? Betygens funktioner Skolans uppgifter Urval Information Kontroll Motivation Disciplinering Ekonomiska behov Politiska behov Individens behov

4 Bedömning och betygssättning kräver; Metodologiska kunskaper Hur gör man för att samla in ett varierat underlag? Hur prövar man elevers kunskaper? Hur genomför man bra, utvecklande samtal? På vad sätter man betyg? Vilka regler gäller? Hur konstruerar man ett prov? Vad kan ett prov mäta? Ämnesspecifika kunskaper Förståelse för att betyg har en ideologisk dimension (se M. Stigendahl; Framgångsalternativ) Förståelse för att det finns ett etiskt åtagande när man sätter betyg Förståelse för att betyg också är en fråga om makt och moral

5 Förordningstexterna talar om en likvärdig och rättssaker bedömning och betygsättning. Vad innebär det? 5 min

6 Betygssättning Läraren skall: (Lgr 11) Fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgång i studierna Redovisa för eleverna på vilken grund betygsättningen sker Utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper Beakta även sådana kunskaper som eleven tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen Beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper Göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen

7 Kommer ni ihåg? Det är alltså inte elevernas kunskaper om vikingatiden eller romarriket som är det centrala, utan hur eleverna urskiljer och kan resonera om likheter och olikheter i olika historiska förlopp och hur de kan reflektera över olika historiska beskrivningar i relation till det konkreta innehåll de studerar. På samma sätt som konståkaren och tränaren efteråt diskuterar och reflekterar över domarnas bedömningar är det viktigt, som ett led i elevernas kunskapsutveckling, att elever och lärare tillsammans talar om bedömningen. Ingrid Karlgren, prof i pedagogik

8 Vad krävs nu? Eleverna måste få förstå vad vi menar med kunskapens kvaliteter (mål/syfte och kunskapskrav) De måste få möjlighet att visa vad de är i sin kunskap och hur de tänker De måste få möjlighet att se sin egen kunskapsutveckling De måste få många möjligheter att öva innan de blir slutbedömda Vi lärare måste tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intensioner och kriterier på framgång Vi måste skapa effektiva klassrumssamtal, frågor, aktiviteter och uppgifter som gör att de ser sin kunskapsutveckling Ge feedback OCH feed forword Aktivera eleverna som resurs för varandra

9 Kunskapskrav för betyget E i Ge år 9 (vissa delar) Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in. Kunskapskrav för betyget C Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in. Kunskapskrav för betyget A Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människan, samhälle och natur vägs in.

10 Skollagen Betygssättning 15 Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. Om undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Lag (2010:2022). 16 Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). 17 Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

11 18 Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Lag (2010:2022). Betyg innan ett ämne har avslutats 19 När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper 1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6, och 2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).

12 Betyg när ett ämne har avslutats 20 När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. PYS paragrafen 21 Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876). 22 I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Om det enligt 18 inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.

13 Prövning 23 Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan. Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.

14 Skolförordningen (ersätter grundskoleförordningen) 2 /Ny beteckning 7 U: / Kunskapskrav ska finnas för betygen A E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda 3 /Träder i kraft I: / Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506).

15 Oenighet 4 /Träder i kraft I: / Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506).

16 Rektors ansvar i samband med betygssättning (Lgr 11) Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyg sättas av rektor Se till att centralt fastställda prov genomförs Ansvara för förandet av betygskatalog Se till att eleverna informeras om rätten till att få ett utdrag ut betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument Rektor utfärdar slutbetyget I 26 förvaltningslagen föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektor får besluta om rättelse av betyg Rektor får besluta om elevers skriftliga omdömen, som skall bifogas IUP fr.o.m. ht 08, skall vara betygsliknande

17 Skolinspektion, vad tittar man på runt BoB? Lokal bearbetning av de nationella betygskriterierna Rektors uppföljning av betygsättningen Ev arbetsplan för betygsättning Samarbete med andra skolor Informationen till eleverna om vad som ligger till grund för betygssättningen Ev jfr mellan nationella prov och kursprov Kompetensutveckling av personalen Statestik insänd till Skolverket Säkerställd behörighet hos lärarna Om utvecklingssamtalen genomförts som förordningen kräver

18 Handlingsplan för bedömning och betygssättning på XX skolan MÅLBESKRIVNING (ska kunna utvärderas!) Så arbetar vi för att alla elever ska förstå kunskapskraven Så informerar vi föräldrar och elever om varje enskilds elevs utveckling Dessa typer av bedömning har vi funnit användbara Så här lägger vi upp arbetet med bedömning och betyg för att stötta varandra som lärare Arbetet med gymnasiearbetet ska bedrivas på detta sätt.. För att underlätta arbetet beslutar vi att Ansvarig för att detta kommer till stånd är. Utvärdering av denna handlingsplan ska ske. Och ansvarig för att detta görs är.. Information om detta dokument till eleverna och föräldrarna ansvarar. för. XX skolan den / 12

19 Resultatproduktion och resultatkommunikation Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större, bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska användas. Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar. Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer i förhållande till mål och kriterier. Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga. Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera resultat. Skolan försäkrar sig om att informationen når fram. Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via statistik. Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att redovisa/presentera sina arbeten. Copyright Christian Lundahl

20 Dagens första uppgift! Fram till kl diskuterar ni följande; 1. Vad, i den genomgång av olika bestämmelser vi nu gjort, känns nytt eller inte helt klargjort? 2. Vad tycker ni är enkelt och lätt att handskas med? 3. Hur ska ni kunna lösa de punkter ni samlat under punkt 1? 4. Börja ev. skissa på en handlingsplan!

21 Hur vi ser på kunskap och lärande påverkar: Hur vi ser på bedömning av lärandet Vad vi bedömer Vilka underlag som samlas in Vilka underlag vi använder

22 Kort Hur såg de prov ut du själv fick svara på under din grundskole och gymnasietid? Prata med grannen/grannarna om det i 5 min!

23 Antagligen svarade ni så här; De var skriftliga De skrevs enskilt Man fick inte använda hjälpmedel Skulle besvarar på tid Började med enkla frågor och blev succesivt svårare Hade begränsat svarutrymme Bedömdes med poäng som vägdes samman till en totalpoäng

24 Ny bikupa! Vilka problem kan ni idag se med konventionella prov? På nytt får ni tala med grannen i ca 5 min!

25 Dessa problem ser jag! Felfokus vid kvantitativa mått (Se Hofvendahl 2010 Noha har inga fel ) Mäter vad du kan prestera vid just det tillfället, på just det sättet, just de frågorna Eleverna ytlär och jämför sig med andra, ej mot uppställda mål Stress Fördel den som är skicklig skriftligt Hämmar självständigt tänkande Leder till beroende av bekräftelse Uppmuntrar till fusk och/eller genvägar Fyll på!

26 Från yttre till inre motivation Traditionella uppfattningar om motivation bygger på föreställning att det går att betinga fram lärande och gott beteende med belöningar och bestraffningar. Det kallas behaviorism. Ny motivationsteori bygger på föreställningar om individens behov av att styra och reglera sig själv mot ökad kompetens. Det kallas Self Determination Theory (SDT) Självbestämmande teori. Eleverna måste utveckla egna motiv till lärandet Copyright Christian Lundahl

27 Frågetyper a) Reproducerande frågor; Under vilken period pågick andra världskriget? b) Problemlösningsfrågor; Vilka konsekvenser fick andra världskriget? c) Kreativa uppgifter; Året är Du är Anne Frank för en dag. Beskriv ett händelseförlopp och dess betydelse för Anne Franks livssituation Kan jag bedöma utan elevens medverkan? Vad kan jag bedöma utan eleven medverkan? Ex 1+1 =1 4 1 = 4

28 Hur ser du på bedömningar nu, som lärare? Är det möjligt att alla i en klass för betyget A? Litar du på dina elevers förmåga att själva skatta sitt lärande? Hittar du tid och möjlighet att tillsammans med kollegor diskutera de olika kunskapskraven? Hur gör vi annars för att få till en rättvis bedömning? Ser jag förmåga eller oförmåga då jag bedömer? Hur ser mina frågor ut? Är de kontrollerande eller utvecklande? Är jag en modell för mina elever genom att åskådliggöra hur jag själv tänker? Tar jag fasta på att kvalitén på frågorna avgör kvalitén på svaren? Ser sig eleverna som kompetenta hos mig? Kunnande stärker självförtroendet! Hur tänker jag runt elever som säger Jag kan inte?

29 Smågruppsarbete 2 Ni ska nu tre och tre diskutera frågorna på föregående bild! Som ni ser är en del av dem kanske retoriska eller provocerande (?). Försök vara så ärliga som möjligt och ge argument både för och emot era ställningstaganden. Skriv ett kort protokoll över era tankar!

30 Bra hjälp i arbetet. År och betyg/betyg/2.5350/stodmaterial Om nationella prov ochbedomning/ För alla; Övrigt bedömningsstöd ochbedomning/ovrigt_bedomningsstod

31 Skolverket om de nationella proven och bedomning/2.1100/ Ämnesprov i årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 våren 2012 Nya kursplaner gäller fr.o.m. läsåret 2011/2012. Dessa kursplaner innehåller kunskapskrav för årskurserna 3, 6 och 9. Ämnesprov i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan kommer att införas från våren Motsvarande gäller för specialskolans årskurs 7. Ändringarna i skolformsförordningarna gäller även fristående skolor. Proven ges i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Proven är obligatoriska för skolan att använda och ska genomföras under våren i årskurs 6 och i specialskolan under våren i årskurs 7 (i tillämpliga delar). Läraren använder proven som stöd för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Från och med våren 2013 används proven även som stöd vid betygssättning. Provdatum för ämnesproven finner du här:

32 Inför nationella prov (Skolverket) Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6 Våren 2012 införs nationella prov i årskurs 6 för första gången. Med anledning av detta ger Skolverket ut ett bedömarträningsmaterial för ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6. Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med. och bedomning/2.1100/2.2862/bedomartraning

33 Om betygssättning och skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/om betygssattning Om betygssättning ett kompletterande stöd för lärare och rektorer i tillämpningen av de nya bestämmelserna. Från och med läsåret 2011/2012 ska, med något undantag, de nya skolförfattningarna tillämpas på utbildningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. I samband med terminsavslutningen 2011 ska den nya sexgradiga betygsskalan och kringliggande bestämmelser tillämpas för första gången. Skolverket har som stöd till rektorer och betygssättande lärare sammanställt den information och det nationella stöd som för närvarande finns för betygssättningen. De bestämmelser som reglerar betygssättningen finns sammanställda i sin helhet i slutet av materialet. Om betygssättning Kommentarmaterial Diskussionsunderlag Film Informationsmaterial till föräldrar Bedömningsstöd

34 Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar Finns även på Uppdateras kontinuerligt med aktuella frågor och svar

35 Likvärdig bedömning och Allmänna råd och kommentarer betygsättning Referenser till lagtexterna

36 Att utveckla bedömarkompetens Diskussionsunderlag om kunskap och bedömning Handledning Video

37 BRUK Kvalitetsindikatorer För förskola, grundskola och gymnasium För bedömning av verksamheten, inte barn/elever

38 Litteraturtips Om bedömning och betygssättning Bengt Selghed; Betygen i skolan kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Liber 2006 Lindström & Lindberg; Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. hls förslag Skolverket; Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning Utbildningsdepartementet Ds 1990:60 Betygens effekter på undervisningen Skolverket; Studieresultat och social bakgrund 1995 Skolverket. Utan fullständiga betyg varför når inte alla elever målen? Rapport Christian Lundahl; Varför nationella prov? Studentlitteratur 2009 Anders Jönsson; Lärande bedömning. Greerups 2011 Om kunskapssyn och lärande Skolverket, Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Rapport 282. Andy Hargreaves; Läraren i kunskapssamhället i osäkerhetens tidevarv. Studentlitteratur 2004 Mikael Stigendal. Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Studentlitteratur Eva Österlind; Eget arbete en kameleont i klassrummet. Studentlitteratur Johan Hofvendahl; Relato refero: Positiv, pigg och bra attityd. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy. E tidskrift 2004:2

39 Smågruppsarbete 3 Under denna sista samling gör ni; 1. en lista på saker som återstår att lösa inför betygssättningen HT en kort sammanfattning av vad ni tycker er ha fått ut av dagen. Den senare sänder ni till annika.zetterstrom@edu.uu.se