Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011

2 VD:s översikt År 2011 uppnådde Sparbanksgruppen återigen ett gott resultat i en krävande verksamhetsmiljö och gruppens kapitaltäckning hölls på en utmärkt nivå. Vi kan med allt skäl säga att vi erbjuder våra kunder en trygg hamn i de ekonomiska stormarna. Sparbankerna har utgjort en central del av det finländska samhället i snart 190 år. Sparbankernas 189:e verksamhetsår motsvarade våra förväntningar. Verksamheten 2011 präglades av aktiv utveckling, tillväxt, lönsamhet och bra kundservice. Vi uppnådde återigen ett gott resultat i en krävande verksamhetsmiljö; rörelsevinsten förbättrades med en femtedel jämfört med året innan. Vi är en av Finlands mest solida bankgrupper och vi har kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Vi kan med allt skäl säga att vi erbjuder våra kunder en trygg hamn i de ekonomiska stormarna. Sparbankerna har utgjort en central del av det finländska samhället i snart 190 år. Vi är Finlands äldsta bankgrupp och det är vi stolta över. Innan Sparbankerna etablerades var det ett privilegium för de välbärgade att sätta in pengar på banken. Först i och med grundandet av den första Sparbanken 1822 inleddes en bank- och deponeringsverksamhet i Finland som var avsedd för alla medborgare. Ända sedan starten har vi varit en självständig, finländsk bankgrupp. Vår huvudsakliga uppgift är inte att producera vinst åt anonyma aktieägare, utan att främja våra kunders sparande. Denna värdegrund ger oss ett starkt fotfäste i det finländska samhället. Vår omvärld Marknadsförhållandena var krävande för bankrörelsen. Den länge väntade uppgången i ekonomin vände till en nedgång och EU upplevde sin första allvarliga interna kris. Å andra sidan fick osäkerheten räntorna att sjunka till en rekordlåg nivå, vilket stödde konsumtionen och företagsamheten. Något överraskande rubbades inte finländarnas tillit till den egna ekonomin. Enligt vår Sparbarometer som publicerades på hösten trodde hälften av finländarna att deras egen ekonomi skulle förbli oförändrad trots den ekonomiska osäkerheten. Osäkerheten på kapitalmarknaden som började med finanskrisen 2008 fördjupades allt mer under Osäkerheten kommer att hålla i sig även EU:s finanskris lättar inte och återverkningarna gör att mörka moln tornar över Finland. Återhämtningen från finanskrisen och recessionen försvåras ytterligare av den skärpta regleringen av finansbranschen inom hela EU. Det att regleringen skärps i etapper under de följande åren kommer oundvikligen att rubba stabiliteten på penning- och kapitalmarknaderna. Sparbankerna fortsatte sin starka kundservice Sparbankerna verkställde fortsättningsvis målmedvetet sin strategi. Gruppens tillväxt fortsatte, lönsamheten hölls på en bra nivå och kapitaltäckningen var än en gång en av de bästa i Finland. Strategin finslipades i fjol. Kundens röst blir hörd i Sparbanken och Sparbanken arbetar för kunden. För oss är det viktigt att säkerställa ett annorlunda, kundorienterat alternativ för finländska konsumenter, företagare och företag. Sparbankernas kundantal steg med en procent till Det kontinuerligt växande kundantalet och tätplaceringar i flera kundnöjdhetsmätningar (se Kunderna) visar att vår affärsverksamhet är genuint kundnära. Tillväxt, lönsamhet och en bra kapitaltäckning är viktiga även Sparbankerna framstår allt tydligare som en ansvarsfull aktör i sin egen omgivning. Jag är övertygad om att allt fler finländare kommer att välja Sparbanken som sin bank. Vi håller det vi lovar: god kundservice och ett mänskligt sätt att arbeta genuin kundnärhet. Sparbanken alltid vid din sida. Pasi Kämäri Verkställande direktör Sparbanksförbundet 2 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

3 Strategi Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas ekonomiska välfärd på ett kundnära sätt. Från denna uppgift härrör sig även våra värden, grundprinciperna för våra tjänster och vårt kundarbete. Sparbankerna är inriktade på detaljistbanksverksamhet och särskilt på tjänster för dagligaffärer, sparande och placeringar samt lån. Vårt produkt- och tjänsteutbud täcker alla centrala banktjänster för såväl privat- som företagskunder. Dessa kompletteras av övriga tjänster och produkter på finanssektorn som vi erbjuder tillsammans med våra samarbetspartner. Vi är en detaljistbank med ett komplett serviceutbud. Sparbankernas mål är en växande kundmarknadsandel, ett Sparbanken-varumärke som är attraktivt för både kunder och personal, ekonomisk välfärd för lokalsamhället och kunderna samt en god lönsamhet. På lång sikt återställer vi den position som hör till Sparbankerna inom både finanssektorn och samhället. Tillväxten sker genom att nuvarande kunder koncentrerar sina bankärenden och att antalet nya kunder ökar. En genuint kundorienterad strategi är vår styrka (se Sparbanksupplevelsen). Nöjda kunder stärker vår kundmarknadsandel. Vår strategi grundar sig på en utmärkt personal. Hantering av kundrelationerna och sakkunskap inom ekonomihantering utgör vår kärnkompetens, vilket avspeglas i alla kundnöjdhetsmätningar som gjorts de senaste åren (se Kunderna och Personalen). Vår framgång baserar sig på god lönsamhet, kostnadseffektivitet, kapitaltäckning och riskhantering. Utvecklingen av affärsverksamheten, risktäckningskapaciteten, verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet förutsätter en tillräcklig kapitaltäckningsbuffert. Vår risktagning har dimensionerats med eftertanke. Sparbankens verksamhet är lokalt förankrad, ansvarsfull och människonära och banken har en lämplig storlek. Sparbankens värden är följande: Kundnärhet: Vi är lyhörda för kunderna och bemöter dem på ett unikt sätt utgående från kundens individuella behov. Samarbete: Vårt samarbete med kunderna, personalen, sparbankerna och samarbetspartnerna är öppet, uppriktigt och inspirerar till tillväxt. Vi förnyas och förnyar vår verksamhet. Tillförlitlighet: Vi tar hand om ärenden på ett sakkunnigt och tillförlitligt sätt. Vi finns till för kunden och det lokala samhället. Resultatinriktning: Vårt resultat och vår tillväxt säkerställer utvecklingen av kundservicen och livskraften i vår omgivning. Sparbanksupplevelsen Sparbanksupplevelsen innebär genuin kundnärhet med kundmöten, säkerställande av ekonomisk välfärd, utökande av förmögenheten och ansvarfullhet som centrala faktorer. Kundnärheten innebär utöver fysisk närvaro även ett andligt rum där vi står på kundens sida. Sparbankens kundservice är enkelt tillgänglig och den fokuserar på hantering av den egna ekonomin och lösningar för kundernas behov. 3 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

4 Varje enskilt kundmöte är viktigt för oss och vi betraktar saker och ting med kundens ögon. Vi är närvarande på de mötesplatser som kunden önskar. Vi skapar ett värde för kunderna vid varje möte och genom långsiktiga kundrelationer. Vi känner våra kunders individuella behov och skapar unika kundmöten oberoende av tid och plats. Vi lyssnar uppriktigt på våra kunder och förstår deras ekonomi. Vi hjälper kunderna att hantera sin ekonomi som helhet genom att erbjuda dem tjänster och lösningar som motsvarar deras individuella behov. Tillsammans med oss utökar kunderna sin förmögenhet stegvis, kontrollerat och tillförlitligt. Sparande är nyckeln till kapitaltillväxt. Ansvarsfullhet har varit en av Sparbankernas centrala egenskaper ända sedan bankerna grundades. Vi intar en aktiv roll på våra verksamhetsområden för att främja kundernas och det lokala samhällets förmögenhet och välfärd. Vi är inte ute efter snabbvinster eller personliga ekonomiska fördelar för oss själva, utan vi finns till för våra kunder. Sparbanksupplevelsen baserar sig på våra grundläggande värden. Därför tog vi i februari 2012 igen i bruk vår gamla bekanta devis från tidigare år. Löftet Sparbanken alltid vid din sida sammanfattar grunden för hela vår verksamhet. Kunderna Tyngdpunkten i sparbankernas affärsverksamhet vilar på privatkunder, små och medelstora företag samt jord- och skogsbrukskunder. Privatkunder i aktiv ålder, yrkesutövare och små företag utgör den största kundgruppen. Via privatkunderna i aktiv ålder når vi även pensionärer samt barn och ungdomar. Vilken roll små och medelstora företag samt landsbygdsföretag har i banken beror på respektive banks verksamhetsområde och inriktning. Bevisat nöjda kunder Sparbankerna kartlägger årligen sina kunders erfarenheter av och förväntningar på kundservicen och hanteringen av kundrelationerna. I kundnöjdhetsmätningen våren 2011 deltog Sparbankskunder. Enligt resultaten betonar kunderna vikten av vänlig och engagerad kundservice. Våra kunder gav sin bank helhetsbetyget utmärkt. De upplever att Sparbanken värdesätter dem som kunder och verkligen tänker på deras bästa. Hela 86 procent är redo att rekommendera Sparbanken för sina bekanta och av dessa har 85 procent redan gjort det. Internationella EPSI Rating hör till de mest omfattande undersökningarna av olika branscher. Dess kundnöjdhetsindex beräknas utgående från fem variabler: image, förväntningar, upplevd produktkvalitet, upplevd servicekvalitet och relationen mellan pris och kvalitet. Sparbankerna klarar sig klart bättre än genomsnittet varje år i bankbranschens kundnöjdhetsmätning. År 2011 var Sparbankens kundnöjdhet den näst bästa, och bland under 30-åringar den bästa inom hela branschen. EPSI Rating undersöker även kundnöjdheten bland kundserviceföretag överlag. Årligen kartläggs faktorer inom kundservicen hos cirka 100 landsomfattande företag eller kommunala aktörer. Sparbankerna är framgångsrika också i denna mätning. År 2011 delade de förstaplatsen med en annan bankgrupp i klassen för kundserviceföretag. Därmed brädade de till exempel alla andra företag inom finanssektorn, Alko, biblioteken och apoteken. Loyalty House och Direkt Media 121 undersöker årligen lojaliteten bland olika företags stamkunder med hjälp av ett kundlojalitetsindex som består av emotionell lojalitet, köptrohet och kundantal. I undersökningen 2011 fick Sparbankerna de näst bästa poängen inom finansbranschen och belönades för sina förtjänster som branschens stjärna. Sparbankernas strävan att arbeta nära kunderna avspeglas i en växande kundkrets och i kundresponsen. År 2011 hade Sparbanksgruppen så många som drygt kunder. 4 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

5 Personalen Grunden för Sparbankens kundnära strategi är en utmärkt personal. En yrkesskicklig och ansvarskännande personal är nyckeln till lyckade möten med kunderna möten som ger kunderna en genuin Sparbanksupplevelse. Sparbanksupplevelsen innebär att vi tar hand om våra kunder i livets alla skeden. Vi är en bekant och trygg samarbetspartner som sköter kundens bankaffärer med sakkunskap, men på samma gång på ett enkelt och begripligt sätt. Vårt verksamhetssätt tar sig uttryck i ett genuint människointresse även på arbetsplatsen. Personalens smidiga samarbete och utnyttjandet av allas kunskaper säkerställer de bästa lösningarna för våra kunder. Var och en är den bästa experten på sitt eget arbete och för aktivt fram nya idéer för utvecklingen av vår verksamhet. Ett kompetent och inspirerande ledarskap har här en nyckelroll. Högklassigt förmanskap avspeglas i det dagliga arbetet, resultaten och atmosfären på arbetsplatsen. Personalnöjdheten mäts med hjälp av en årlig personalundersökning. Personalen får stöd i sin utveckling såväl professionellt som personligt under hela sin karriär. Utvecklingsplanerna baserar sig på den anställdas individuella behov. Målet är att koppla lärandet och utvecklingen till vars och ens dagliga arbete, eftersom det är där kunskaperna förbättras effektivast. Utvecklingen stöds genom utbildnings- och träningsprogram och med andra metoder. Sparbankernas mål är att vara arbetsplatser för energiska, yrkeskunniga och utvecklingsinriktade personer som alla upplever att deras arbete är värdefullt. Lokal förankring och ansvarsfull verksamhet Den lokala Sparbanken ger kunderna många fördelar: banktjänsterna finns nära till hands, beslut fattas snabbt och kundservicen är välbekant. Den lokala närvaron kommer till uttryck även i olika sätt att stödja ortens välfärd, exempelvis den årliga Sparsamhetsveckan, samarbete med skolor, stöd till ortens kultur- och utbildningsväsen, sponsring och medel som Sparbanksstiftelserna donerar. Den lokala verksamheten är också en del av vår ansvarsfulla verksamhet. Ansvarsfullhet var en central aspekt redan när sparbanksrörelsen inrättades bankerna grundades för att främja sparsamhet och olika sätt att spara och utöka privat kapital. Ansvarsfullhet gentemot samhället ingick även i Sparbankernas ursprungliga verksamhetsidé. Ekonomiskt ansvar Som allmän referensram för vår ansvarsfulla verksamhet använder vi en standard för ansvarsrapportering, som delar in ansvarsfullheten i ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och miljöansvar. Det ekonomiska ansvaret omfattar bland annat god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet, god förvaltningssed och ansvarsfullt ledarskap. Vi iakttar branschspecifika och professionella etiska principer i vårt arbete. Speciellt för just Sparbankerna är att vi bär ansvar för att främja den lokala befolkningens sparsamhet och ekonomiska välfärd. Vi beviljar exempelvis inte våra kunder för stora lån eller krediter som de inte klarar av eller som pressar deras ekonomi för hårt. Socialt ansvar Sparbankerna främjar aktivt välfärden på orten. Vi bemöter alla våra kunder jämlikt, finansierar verksamheten i lokala företag och lär barn om sparande och hur man använder pengar bland annat inom ramen för det lokala skolsamarbetet, Sparsamhetsveckan och kampanjer kring sparsamhetsmaskoten Osmo. Under Sparsamhetsveckan undersöker Sparbankerna finländarnas attityder till sparande och hantering av den egna ekonomin. Sparbankens Sparsamhetsbarometer genomfördes 2011 för andra gången. Ett bra exempel på skolsamarbete och främjande av ekonomikunskaper är projektet Oma Onni (Egen Lycka). Det är ett samarbetsprojekt som startats av sparbanksstiftelserna i Kuortane och Töysä samt utbildningscentralen Sedu med målet att förbättra niondeklassisters hantering av sin ekonomi. Det är veterligen det enda projektet för spridning av finanskunskaper där ungdomar lär ut ekonomihantering till andra ungdomar. 5 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

6 Donationer och främjande av välfärd Därtill understöder vi finansiellt universitet, idrottsverksamhet, kultur och forskning som främjar sparande. Sparbankerna donerade förra året cirka 1,2 miljoner euro till lokala, välfärdsfrämjande projekt. Sparbankens Forskningsstiftelse och stiftelsen Kluuvin Säätiö beviljade universitetsforskare och forskningsprojekt stipendier på cirka euro. Den största enskilda donationen var Sparbanken Optias insats på euro till grundkapitalet för universiteten på bankens verksamhetsområde. Donationen delades mellan Östra Finlands, Jyväskylä, Uleåborgs och Lapplands universitet. Som inhemsk aktör betalar Sparbanksgruppen alla sina skatter till Finland. På många orter hör Sparbanken till de största skattebetalarna. År 2011 uppgick inkomstskatterna från gruppen till inalles 13,65 miljoner euro. Miljöansvar Vi tar också fasta på miljökonsekvenserna av bankrörelsen. Vi strävar bland annat efter att ersätta arbetsresor och förhandlingar med telefon- och videokonferenser. Därtill överväger vi olika sätt att utveckla miljövänliga produkter och förbättra välfärden i näromgivningen. Finlands äldsta bankgrupp Sparbankerna utgör den äldsta bankgruppen i Finland. Den första Sparbanken grundades i Åbo 1822 och flera andra öppnades genast därefter. Sparbankerna grundades för mindre bemedlade och tjänstefolk. Rörelsen hade också klara sociala mål: avsikten var att lära folk sparsamhet. Att främja sparsamhet är fortfarande inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens speciella syfte. I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bank- och deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning på 1890-talet. Sparbanksnätverket var som störst 1939: då fanns det 485 Sparbanker i landet. Krigen innebar början på en period av reglerad ekonomi som fortsatte ända till mitten av 1980-talet. Bankernas administrativa roll gjorde att kostnadseffektivitet, kreditförluster och beaktande av risker samt betydelsen av kapitaltäckning föll i bakgrunden. På 1980-talet började Sparbankerna genomföra en tillväxtstrategi med utnyttjande av de möjligheter som finansmarknadens avreglering medförde. Sparbankernas Central- Aktie-Bank SCAB fick en viktig roll och dess aktiva placeringspolitik gav resultat. Bankens finansiella position höll dock inte när alltför många risker realiserades samtidigt. Slutligen övertogs SCAB av Finlands Bank i september Mitt under lågkonjunkturen och de ekonomiska svårigheterna gick hälften av Sparbankerna samman till Finlands Sparbank Statens säkerhetsfond blev tvungen av stödja den förlustbringande banken och på grund av stödvillkoren övertog staten slutligen banken. Situationen kulminerade i och med att regeringen i oktober 1993 meddelade att staten skulle sälja Finlands Sparbank till dess konkurrenter. Några Sparbanker undvek dock splittringen. De 36 lokala Sparbankerna, 3 regionala Sparbankerna samt Helsingfors Sparbank som inte hade gått med i Finlands Sparbank samt Aktia som bildats genom en fusionering av 7 andra Sparbanker fortsatte sin verksamhet som självständiga Sparbanker. År 2003 gick Aktia ur Sparbanksgruppen och upphörde att vara en Sparbank. Numera är Aktia Abp ett börsbolag. Efter prövningarna på 1990-talet byggde Sparbankerna upp sitt servicenätverk på nytt och växte snabbt. Genom inbördes fusioner har bankernas antal stabiliserats till 33. Utgångspunkten för verksamheten är den samma som för den första Sparbanken 1822: kundnära verksamhet och främjande av sparsamhet. (Källa: Aate ja Raha. Säästöpankit suomalaisessa yhteiskunnassa Antti Kuusterä 1995.) Sparbanksmuseet Allmänheten kan bekanta sig med Sparbankernas och sparandets historia i Sparbanksmuseet som finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Utställningen som grundar sig på en samling bevarad av Sparbankernas Forskningsstiftelse omfattar bland annat sparbössor, sparböcker och gamla pengar. Detta specialmuseum som grundades år 1972 är det äldsta riksomfattande sparbanksmuseet i Norden. 6 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

7 Marknaden 2011 var de överraskande vändningarnas år. Genast i början av året steg oljepriset till följd av oroligheterna i arabländerna och när krisen spred sig till Libyen fick prishöjningen ytterligare fart. Även priserna på livsmedel steg. Tsunamin i Japan och kraftverksproblemen som följde på den började slutligen grusa alla förhoppningar på ekonomisk tillväxt under våren, vilket ledde till panikförsäljning av aktier och börsras under sensommaren. Den ekonomiska utvecklingen 2011 Världsekonomin återhämtade sig en aning under den tidiga hösten allteftersom ekonomin i USA började växa något snabbare och tillväxten i Asien fortsatte. EU:s ihållande finanskris samt de stora nedskärningarna inom den offentliga sektorn fick dock EU:s ekonomiska tillväxt att stanna upp nästan helt under årets sista kvartal. Situationen balanserades upp av återhämtningen i USA och av den mer stimulerande ekonomiska politiken i Asien och på tillväxtmarknaderna. Finlands ekonomi klarade sig med relativt små törnar i de världsekonomiska stormarna. Den låga räntenivån och det fungerande banksystemet höll igång hemmamarknaden, konsumtionen ökade och arbetslösheten sjönk stadigt under hela året. Bostadsprisernas uppgång dämpades betydligt mot slutet av året, vilket förmodligen avspeglar konsumenternas osäkerhet inför utsikterna för framtiden. Industriproduktionens tillväxt stannade upp på sommaren och vände nedåt under hösten. Exporten ökade inte under året och antalet nya order inom industrin sjönk efter sommaren. Ekonomiska utsikter för 2012 Början av året präglas av det kraftigt försvagade ekonomiska läget på euroområdet som bromsar den ekonomiska tillväxten i hela världen. Vi tror att årets första kvartal kommer att vara mycket svagt och inte heller förväntningarna på det andra kvartalet stöder tillväxt. Ekonomierna i Sydeuropa kommer att börja växa tidigast mot slutet av året, men de exportdrivna ekonomierna i norr kan återgå till tillväxtbanan redan före sommaren. ECB:s kraftiga tilläggsåtgärder för att trygga bankfinansieringen och den nya chefdirektörens aktivare grepp lugnar läget i Europa. Om Greklandsförlusterna realiseras minskar osäkerheten på marknaden. Utgiftsnedskärningarnas dämpande effekt på den ekonomiska tillväxten som helhet minskar mot slutet av Räntorna hålls låga på konstgjord väg och den finanspolitiska stimulansen som genomförts via banksektorn börjar småningom ge resultat. Därtill syns eurons avsevärda försvagning sedan toppnivåerna 2011 tydligare i exportindustrins konkurrensförmåga. Kortsiktiga risker på EU-nivå är Greklands och eventuellt Portugals okontrollerade konkurs och bankkris som skulle försvåra eurons ställning. Detta skulle ha stora återverkningar på övriga skuldsatta euroländer, och Europas förmåga att klara högre räntor är ytterst svag. På lång sikt skapar de låga räntorna, den uppblåsta likviditeten och den svaga valutan ett inflationstryck som är mycket svårt att kontrollera. USA förefaller fortsätta på en bana av minskande arbetslöshet och moderat ekonomisk tillväxt. Även Asien är inne på en tillväxtbana och världsekonomin kommer också att stärkas framför allt i Stillahavsområdet, medan den positiva utvecklingen i Asien och USA även avspeglas i Latinamerika. Finland har hittills undgått krisen och vårt land kan till och med betraktas som en av de få vinnarna bland euroländerna. De ekonomiska fundamenten är stabila: inflationen sjunker, arbetsmarknadsavtalet roddes i land, arbetslösheten minskar och den försvagade euron avhjälper exportindustrins problem. Ett akut hot utgörs dock av att industriproduktionen och exporten stannade upp i början av året och av att skatteinkomsterna eventuellt minskar. Sparande och placering Enligt Statistikcentralen var värdet på hushållens finansiella tillgångar 212,3 miljarder euro i slutet av september 2011, det vill säga 0,1 miljarder mindre än ett år tidigare. Nettovärdet på hushållens finansiella tillgångar sjönk i juli september hela 10,3 miljarder euro från föregående kvartal. En lika stor nedgång upplevdes senast i slutet av 2008 när finanskrisen tillspetsades. Minskningen förklaras av att hushållens låntagning ökade kontinuerligt samtidigt som aktiekursernas nedgång fortsatte och minskade på hushållens tillgångar. Insättningarnas relativa andel av tillgångarna ökade. 7 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

8 Enligt Finlands Bank steg allmänhetens insättningar med 10,8 procent i december (hushållens 6,2 procent) jämfört med situationen året innan. Vid utgången av 2011 uppgick insättningarna till 126,7 miljarder, av vilket hushållens andel var 82,6 miljarder euro, det vill säga 65 procent. År 2011 uppgick inlåningarna i Sparbankerna till 6,3 miljarder euro. Privatkunderna stod för en andel på 78 procent av insättningarna, företagskunderna för 16 procent och jord- och skogsbrukskunderna för 6 procent. En betydande del, 67 procent, av insättningarna fanns på olika spar- och placeringskonton. Inlåningarna i Sparbankerna ökade med 5,2 procent varav inlåningen för dagligärenden ökade med 3,5 procent och inlåningen med fast löptid med hela 23,6 procent. Sparbankernas marknadsandel av hela inlåningen var 5,6 procent (året innan 5,1 %). Fondkapitalet utvecklades dåligt Kapitalet i placeringsfonder registrerade i Finland vände nedåt Under året sjönk fondernas kapital med totalt 6,1 miljarder euro, det vill säga 9,9 procent, av vilket största delen orsakades av nedgången i värdet på fondernas placeringar. Fondandelar löstes in till ett nettovärde på 1,2 miljarder euro. Mest kapital förlorade aktiefonderna, inalles 1,8 miljarder euro, och blandfonderna, 1,3 miljarder euro. Kapitalet förvaltat av Sp-Fondbolag uppgick vid utgången av året till totalt 591,3 miljoner euro, vilket är 1,1 procent mer än ett år tidigare. Fondandelsägarna var totalt till antalet, vilket var en ökning på 6,2 procent. Nettoteckningarna i fonder förvaltade av bolaget var under 2011 totalt 76,6 miljoner euro positiva. MILJ Sp-Fondbolag var mycket framgångsrikt i sin verksamhet jämfört med marknaden överlag. Bolagets marknadsandel av kapitalet i placeringsfonder registrerade i Finland var 1,2 procent och av andelsägarna 3,1 procent. Sp-Fondbolag hade en marknadsandel på 2,5 procent av hushållens fondbesparingar Ett svårt placeringsår Inlåningens utveckling Placeringsåret 2011 var svårt. Aktiemarknaden utvecklades försiktigt positivt i januari-februari, men de fortsatta misslyckandena i de grekiska skuldförhandlingarna, oroligheterna i arabländerna samt efterverkningarna av jordbävningen och tsunamin i Japan gjorde stämningen negativ och orsakade slutligen en börskrasch i juli augusti. Aktiemarknaderna nådde sin bottennivå i september oktober. Slutet av året hade aningen mer optimistiska förtecken. MSCI Europe TR-indexets årsavkastning var -8,3 procent och Hex Portfolio TR-indexets årsavkastning -24,9 procent. Läget på räntemarknaden försvårades av att skillnaderna på avkastningen på statsobligationer differentierades så tydligt mellan kärnområden och problemländer och av att kärnområdenas ränteanspråk sjönk från en redan låg nivå. Kärnområdenas långa statsobligationer gav slutligen en avkastning på cirka 5,37 procent, men värdesvängningarna var exceptionellt häftiga. Premieinkomsten inom livförsäkringsbranschen sjönk, men Duos steg Premieinkomsterna inom livförsäkringsbranschen försämrades 2011 med så mycket som 32,1 procent jämfört med året innan och uppgick vid årets slut till 3,25 miljarder euro. Framför allt sjönk premieinkomsterna för kapitaliseringsavtal och räntebaserade gruppensionsavtal. Premieinkomsterna för risklivförsäkringar och privatkunders sparprodukter minskade dock endast i liten grad eller inte alls. Inom nyförsäljningen fortsatte i synnerhet försäljningen av pensionsförsäkringar till privatpersoner att minska. Antalet avtal sjönk med ungefär en tredjedel från året innan. Livförsäkringsaktiebolaget Duo hade ett bra år 2011 avseende försäkringsverksamheten. Premieinkomsterna ökade med 12 procent till 57,3 miljoner euro. Bolagets gynnsammare utveckling än branschgenomsnittet förklarades framför allt av en aktivering av försäljningskanalerna. Duos kundantal steg med cirka 18 procent och var vid årsskiftet cirka Försäkringskapitalet ökade med 16,1 procent till 191 miljoner euro. Den krävande investeringsmiljön gav upphov till särskilda utmaningar för Duos placeringsverksamhet vilket ledde till att bolagets resultat för 2011 uppvisade förlust. 8 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

9 Finansiering Den årliga tillväxten av bostadslån till hushåll var enligt statistiken från Finlands Bank stabil under Bostadskrediterna som finansiella institut beviljade hushåll ökade med 6,6 procent och uppgick till 81,8 miljarder euro vid årets utgång. Också ökningen av hushållens nya bostadskrediter stabiliserades. I december 2011 lyfte hushållen nya bostadslån för 1,5 miljarder euro, vilket var 0,2 miljarder mindre än i november och bara 0,1 miljarder mer än ett år tidigare, Medelräntan på nya uttagna bostadslån steg till 2,58 procent. Medelräntan på hela bostadskreditstocken var vid årets slut 2,51 procent, medan den ett år tidigare var 2,05 procent. De finansiella institutens utlåning i euro till företag ökade enligt Finlands Bank till 60,4 miljarder euro. Krediternas medelränta låg på 2,84 procent. Företagslånens årliga tillväxt accelererade till 7,2 procent från 6,5 procent i november. Majoriteten av Sparbankernas lån är personkrediter Bostadslånen (inklusive förmedlade krediter) som Sparbankerna beviljade hushållen ökade 2011 med 5,9 procent, vilket motsvarade tillväxttakten inom branschen överlag (6,6 procent). Den årliga tillväxten av hushållens nya bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) var 10,8 procent i slutet av året, vilket var högre än branschtrenden (6,8 procent). År 2011 ökade de bostadslån som Sparbankerna förmedlade till Aktia Hypoteksbank med 209,6 miljoner euro (17,9 procent). Beloppet av de förmedlade bostadskrediterna uppgick till sammanlagt 1,4 miljarder euro. Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) till hushållen var 5,6 procent år Sparbankernas företagskrediter ökade snabbare än i branschen i övrigt. År 2011 ökade företagskrediterna (inklusive förmedlade krediter) med 9,2 procent, medan branschtillväxten var 7,2 procent. Sparbankernas marknadsandel av finansieringen till finländska företag var 1,8 procent (inklusive förmedlade krediter). (Allmän statistik över finansiella tillgångar, inlåning och krediter: Statistikcentralen och Finlands Bank) År 2011 uppgick Sparbankernas kreditstock till 7,1 miljarder euro inklusive krediter förmedlade till Aktia Hypoteksbanken (s.k. hypotekslån). Kreditgivningen har koncentrerats till personkrediter med liten risk. Deras andel av kreditstocken var 74 procent. Personkrediterna är främst bostadslån (61 procent av hela kreditstocken). Krediterna till företag utgjorde 18 procent medan jord- och skogsbrukskundernas lån stod för 8 procent. MILJ Utlåningens utveckling 9 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

10 Ekonomi Sparbanksgruppens rörelsevinst steg en femtedel Rörelsevinst 65,4 miljoner euro Kapitaltäckning 22,1 procent Inlåningsökning +5,2 procent Bostadskrediternas ökning inkl. förmedlade krediter +6,7 procent Företagskrediternas ökning inkl. förmedlade krediter +9,2 procent Försäkringskapital +16,1 procent Fondkapital som förvaltas av Sp-Fondbolag +1,1 procent Kundantal +1,0 procent Återigen topplaceringar i kundnöjdhetsmätningar. Kundens trygga hamn År 2011 var lyckat för Sparbanksgruppen. Sparbankerna erbjöd fortsättningsvis sina kunder en trygg hamn i världens stormar. Gruppens resultatform förbättrades trots osäkerheten som präglade omgivningen, kapitaltäckningen är i skick, risktagningen försiktig och Sparbankerna har inte heller risker koncentrerade i krisländerna. Sparbanksgruppen kunde dock inte helt undvika återverkningarna av det osäkra ekonomiska läget. Situationen i världsekonomin och aktiekursernas nedgång gjorde att investeringsmiljön var svår. Därför uppvisade Livförsäkringsaktiebolaget Duo ett minusresultat, ökningen av Sp-Fondbolags fondkapital var endast en dryg procent och avkastningen på bankernas värdepappershandel sjönk Kundantal Sparbankernas resultat Räntenettot förbättrades Sparbanksgruppens rörelsevinst i fjol uppgick till 65,4 miljoner euro, vilket är 20,4 procent bättre är året innan. Resultatets uppgång förklaras i första hand av den grundläggande affärsverksamhetens tillväxt, vilket höjde provisionsintäkterna. Affärsverksamheten ökade framför allt tack vare att Sparbankerna fick nya kunder. Räntenettot förbättrades även av att räntenivån höjdes. Marknadsräntorna, som återhämtat sig från svackan året innan, vände dock igen och sjönk något i slutet av året. Räntemarginalen på gruppens bostadslån hölls stabil trots den hårda konkurrensen och steg något under årets andra halva. Det förbättrade resultatet förklaras även av att personal-, IToch förvaltningskostnaderna samt övriga utgifter genomgående hölls på en måttlig nivå. Kostnaderna steg med inalles 2,1 procent. Tack var de förbättrade intäkterna sjönk relationen mellan kostnader och intäkter med 1,9 procent och var i slutet av året 68,5 procent. 10 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

11 Fond- och livförsäkringsbolagens kundantal ökar Kapitalet förvaltat av Sp-Fondbolag Ab uppgick vid utgången av året till totalt 591,3 miljoner euro, vilket var 1,1 procent mer än ett år tidigare. Orsaken till den blygsamma tillväxten var aktiekursernas globala nedgång. Antalet andelsägare i fonderna steg dock med 6,2 procent. Livförsäkringsaktiebolaget Duos försäkringskapital steg 16,1 procent till 191 miljoner euro. Premieinkomsterna var 57,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 12,3 procent. Duos kundantal steg cirka 18 procent och uppgick vid årsskiftet till cirka Utvecklingen var gynnsammare än branschens genomsnitt speciellt på grund av att försäljningskanalerna aktiverades. Sparbankernas bostadskreditstock (inklusive förmedlade krediter) ökade under 12 månader med 6,7 procent, vilket motsvarar den allmänna tillväxttakten i Finland. Finansieringen till företag ökade fortsättningsvis snabbare än inom branschen överlag. Företagsfinansieringen (inklusive föremedlade krediter) ökade med 9,2 procent och risktagningen hölls på en måttlig nivå. Sparbankernas företagsfinansiering fokuserar i första hand på små företag. Sparbankernas inlåning ökade med 5,2 procent under de 12 gångna månaderna och låg alltså på samma nivå som inlåningens tillväxt i Finland i genomsnitt. Sparbankerna är solida Sparbankerna går i spetsen bland Finlands mest solida banker. Kapitaltäckningen vilar på primärt kapital som är det starkaste elementet i kapitaltäckningen även enligt den nya regleringen. Sparbanksgruppens primärkapitalrelation var 19,0 procent, vilket är flera procentenheter högre än den genomsnittliga primärkapitalrelationen inom hela den inhemska banksektorn. MILJ % 20 % Sparbankernas oreglerade fordringar uppgick till endast 34,9 miljoner euro. Deras andel av krediterna och förbindelserna var 0,5 procent. Nedskrivningsförluster redovisades för 2,9 miljoner euro, vilket var 56,6 procent mindre än året innan. Affärsverksamhetens utveckling Sparbanksgruppens strategi. Gruppens nya strategi färdigställdes under Den presenteras för godkännande av årsmötet i mars Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas ekonomiska välfärd på ett kundnära sätt. Från denna uppgift härrör sig även Sparbankernas värden, grundprinciperna för våra tjänster och vårt kundarbete. På lång sikt är målet att återställa den position som hör till Sparbankerna inom både finanssektorn och samhället. Sb-Hem Ab. I slutet av 2010 grundade Sparbankerna en ny fastighetsförmedlingskedja. Sb-Hem Ab:s verksamhet bygger på en franchisingmodell där bolaget samarbetar med självständiga lokala företagare. De för sin del får stöd av den lokala Sparbanken och får använda Sparbankernas firmamärke. I slutet av 2011 hade kedjan verksamhet på hela 28 orter och avtal fanns om öppning på ytterligare 12 orter. Målet är att ha verksamhet på över 50 orter och bli en av Finlands 4 största fastighetsförmedlingskedjor inom de närmaste åren. Dagliga ärenden med SEPA och IBAN. De största utvecklingsprojekten inom dagligärenden sammanhänger med förändringar som orsakas av SEPA. Övergångsperioden för det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA upphörde i slutet av oktober då mottagningen av betalmaterial enligt de nationella standarderna slutade. Betalningar förmedlas inte längre utan internationella IBAN-kontonummer och bankens BICkod. I slutet av året hade allt betalmaterial för Sparbankens kunder ändrats till SEPA-format. Ett annat centralt projekt inom dagligärenden var omvandlingen av kontonumren till IBAN-format % % 5 % 0 % PRIMÄRT EGET KAPITAL, MILJ. KAPITALTÄCKNING, % Eget kapital och soliditet 11 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

12 Din Ekonomi i Fokus. Från och med hösten 2010 har Sparbankernas kunder kunnat boka tid för ett skräddarsytt möte, Din Ekonomi i Fokus. Syftet med dessa en timme långa träffar är att kartlägga kundens ekonomiska situation som helhet. Tjänsten fick i april i fjol priset Hopeahuippu (Silvertoppen) inom tjänstedesignprodukter i tävlingen Vuoden Huiput 2010 (Årets Toppar) för grafisk design och reklam. Mer tjänster för kapitalförvaltning. Från och med början av 2011 har Sp-Fondbolag själv haft hand om placeringsverksamheten för bolagets fonder som placerar direkt på värdepappersmarknaden. Fondbolaget har även ansökt om utvidgad koncession för kapitalförvaltning. Därtill inledde Sparbankerna indexlånesamarbete med skotska Royal Bank of Scotland i oktober 2011 i och med lanseringen av ett indexlån. Livförsäkringsbolaget Duo introducerade i fjol ett nytt placeringsinstrument för företagskunder: kapitaliseringsavtal. Avtalet går ut på att företagets försäkringspremier placeras i objekt som företaget valt och försäkringskapitalets värde fastställs utgående från dem. Kapitaliseringsavtal lämpar sig för långsiktig placering. Webbtjänsterna utvecklas. Nätbankens användbarhet förbättrades och den fick en ny visuell utformning. I december integrerade Sparbankerna Postens tjänst NetPosti i sin nätbank. På det här sättet vill Sparbankerna göra det lättare och snabbare för kunderna att uträtta ärenden. I december utökades nättjänsten för företag med placeringstjänster. Tjänsten Perustayritys.fi för nya företagare och många andra tjänster avsedda för företag togs i bruk. Utsikter för 2012 Vår omgivning är alltjämt instabil. Den politiska krisen inom EU och problemen i många EU-länders offentliga ekonomi kommer förmodligen att fortsättningsvis ge upphov till störningar på marknaden. Ytterligare belastning står att vänta av de kommande regleringsändringarna som ökar kostnaderna avsevärt och försvagar lönsamheten inom finansbranschen. Den största osäkerhetsfaktorn för Sparbankernas resultat 2012 är marknadsräntans utveckling. Gruppen utgår från att räntenivån är fortsatt låg, vilket kan försvaga såväl Sparbankernas som andra bankers räntenetto och rörelsevinst. Sparbanken är dock i en bättre situation än många andra banker. Gruppen har en så bra soliditet att de kommande regleringsändringarna inte ger upphov till tryck att omedelbart öka det egna kapitalet. Dessutom har bankerna i gruppen tillfredsställande kreditportföljer och deras likviditet förbättrades under Kommersiellt utvecklas försäljningen dynamiskt. De nya tjänsteprodukterna, som Din Ekonomi i Fokus, förbättrar möjligheterna att vinna nya kundmarknadsandelar. 12 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

13 Nyckeltal MILJ förändring förändrings-% Räntenetto 147,2 137,2 +10,0 +7,3 % Övriga intäkter 69,5 69,2 +0,4 +0,5 % Intäkter totalt 216,7 206,4 +10,4 +5,0 % Personalkostnader 65,1 62,0 +3,2 +5,1 % Övriga rörelsekostnader 77,7 77,5 +0,2 +0,3 % Avskrivningar 5,6 5,9 +0,3-5,0 % Kostnader totalt 148,5 145,4 +3,1 +2,1 % Nedskrivningsförluster 2,9 6,7-3,8-56,6 % Rörelsevinst 65,4 54,3 +11,1 +20,4 % Rörelsevinst, - % av genomsnittsbalansen 0,9 0,8 +0,1 %-enh. Kostnader/intäkter (%) 68,5 70,5-1,9 %-enh. Oreglerade och räntefria fordringar (milj. ) 34,9 31,6 +3,3 milj. - % av krediter och förbindelser 0,5 0,4 +0,0 %-enh. Nedskrivningsförluster av krediter och förbindelser (%) 0,0 0,1-0,1 %-enh. Kapitalbas (milj. ) ,4 % Primärt eget kapital (milj. ) ,3 % Kapitaltäckning (%) 22,1 22,3-0,2 %-enh. Primärkapitalrelation (%) 19,0 18,8 +0,2 %-enh. Insättningar ,2 % Sp-fonder fondkapital 591,3 584,8 +1,1 % Krediter ,3 % inkl. hypotekslån ,0 % Bostadskrediter inkl. hypotekslån ,7 % Balans ,2 % Kunder ,0 % 13 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

14 Femårsöversikt MILJ Räntenetto 159,2 163,8 151,9 137,2 147,2 Övriga intäkter 56,5 36,5 59,1 69,2 69,5 Intäkter totalt 215,9 200,3 211,0 206,4 216,7 Personalkostnader 53,0 58,4 60,0 62,0 65,1 Övriga rörelsekostnader 61,5 67,7 71,4 77,5 77,7 Avskrivningar 5,4 5,8 6,2 5,9 5,6 Kostnader totalt 119,9 131,9 137,5 145,4 148,5 Nedskrivningsförluster 1,6 0,9 7,0 6,7 2,9 Rörelsevinst 94,2 67,5 66,5 54,3 65,4 - % av genomsnittsbalansen 1,6 1,1 1,0 0,8 0,9 Kostnader/intäkter (%) ,2 70,5 68,5 Oreglerade och räntefria fordringar % av krediter och förbindelser 0,4 0,6 0,5 0,5 0,6 - % av krediter och förbindelser (inkl. hypotekslån) 0,4 0,5 Nedskrivningsförluster av krediter och ansvarsförbindelser (%) 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 Eget kapital Primärt eget kapital Kapitaltäckning (%) 22,8 21,2 22,2 22,3 22,1 Primärkapitalrelation (%) 20,4 20,0 19,0 18,8 19,0 Insättningar Krediter inkl. hypotekslån Balans Ansvarsförbindelser Personal Kontor Kunder SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

15 Sparbanksgruppen Sparbankerna är självständiga lokala och regionala banker. Sparbankerna, servicebolagen som de äger och Sparbanksförbundet bildar tillsammans Sparbanksgruppen. Bankerna i gruppen är detaljistbanker med ett heltäckande utbud av tjänster. Via servicebolagen och ett omfattande partnernätverk erbjuder de alla tjänster inom finanssektorn för såväl privatkunder som företagskunder. Sparbankerna är depositionsbanker. Deras verksamhet regleras av kreditinstitutslagen och av sparbankslagen enligt vilken Sparbankernas särskilda ändamål är att främja sparande. En Sparbank kan grundas av minst 10 samfund eller stiftelser eller minst 20 fysiska personer. Sparbankens egna bundna kapital utgörs av grundkapitalet och en reservfond samt en eventuell uppskrivningsfond och grundfond. Det finns 33 Sparbanker av vilka 6 har formen av aktiebolag. I början av 2011 minskade antalet Sparbanker med en, när Lammin Säästöpankki och Tuuloksen Säästöpankki sammanslogs till Lammin Säästöpankki. Sparbanksförbundet Gemensam verksamhet Intressebevakning Utveckling Kundrelationer Produkter och tjänster Kompetens Varumärket Kommunikation Kunderna Sparbankerna Sparbanksinspektionen Sparbankernas Säkerhetsfond Sparbankernas Forskningsstiftelse European Savings Banks Group Produkt- och tjänstebolag Sp-Fondbolag Livförsäkringsaktiebolaget Duo Sb-Hem Aktia Hypoteksbank Samlink ACH Finland Viktigaste samarbetspartner Aktia Bank Lokalförsäkringsgruppen Pensions-Fennia SEB Kapitalförvaltning Finland Förvaltning Principalerna är det högsta beslutande organet i varje Sparbank. Principalerna utses av Sparbankens depositionskunder och eventuella representanter för innehavare av grundfondsandelar. Principalerna i sin tur väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Sparbankerna i aktiebolagsform ägs av sparbanksstiftelser. Deras högsta beslutande organ är delegationen. Den väljer stiftelsens styrelse. Sparbanksstiftelserna deltar aktivt i beslutsfattandet på bolagsstämman för sparbanker i aktiebolagsform. Bolagsstämman väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Sparbanksstiftelsernas huvudsakliga uppgift är att främja sparsamhet och ekonomisk fostran i regionen. De stöder också regionernas livskraft, välmående, kultur och ekonomiska utveckling samt värnar om sparbanksrörelsens traditioner. Sparbankerna Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Tillsammans bildar Sparbankerna Sparbanksgruppen som förenar det lokala och det riksomfattande perspektivet. Gruppen består av 33 Sparbanker. I slutet av 2011 hade Sparbankerna 209 egna kontor. Tack vare samarbetsavtalen med Lokalandelsbankerna och Aktia Bank har Sparbankernas kunder tillgång till över 420 kontor och cirka 200 service- och betalautomater. Därtill kan de ta ut kontanter i Finlands alla kontantautomater. Sparbankerna hade i slutet av året cirka kortkunder och lika många nättjänstavtal. Sparbankernas nya fastighetsförmedlingskedja Sb-Hem hade i slutet av året 28 enheter i anslutning till bankkontor. Vidare hade bankerna 44 samkontor och 31 serviceställen tillsammans med Lokalförsäkringsgruppen. 15 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

16 Basfakta om Sparbankerna (12/2011) Verkställande direktör Balansräkning, milj. Personal Kontor Säästöpankki Optia Risto Sundqvist Liedon Säästöpankki Jussi Hakala Etelä-Karjalan Säästöpankki Jarmo Partanen Nooa Sparbank Oiva Iisakka Aito Säästöpankki Pirkko Ahonen Västra Nylands Sparbank Jukka Suominen Someron Säästöpankki Juhani Huupponen Lammin Säästöpankki Markku Moilanen Oma Säästöpankki Pasi Sydänlammi Huittisten Säästöpankki Hannu Vähähyyppä Parkanon Säästöpankki Tuomo Kemppainen Närpes Sparbank Hans Bondén Helmi Säästöpankki Risto Seppälä Kantasäästöpankki Tarmo Laine Kortesjärven Säästöpankki Mikko Ruuska Eurajoen Säästöpankki Matti Saustila Ekenäs Sparbank Berndt-Johan Lundström Kalannin Säästöpankki Timo Reivonen Kvevlax Sparbank Sven-Erik Granholm Mietoisten Säästöpankki Matti Immonen Ylihärmän Säästöpankki Erkki Järvi Eräjärven Säästöpankki Samuli Laurila Mörskom Sparbank Immo Laiho Kristinestads Sparbank Monika Mangs Sysmän Säästöpankki Matti Virtanen Vörå Sparbank Jan Björklund Suomenniemen Säästöpankki Marko Sinkkonen Skärgårdssparbanken Eugen Friman Längelmäen Säästöpankki Hannu Syvänen Suodenniemen Säästöpankki Kari Kaijo Pyhärannan Säästöpankki Jorma Perhe Yttermark Sparbank Niklas Näsman Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

17 Sparbankerna på kartan Hemorten för varje Sparbank är utmärkt på kartan. Sparbankerna visas i storleksordning enligt deras balansräkning (12/2011). 1. Säästöpankki Optia 2. Liedon Säästöpankki 3. Etelä-Karjalan Säästöpankki 4. Nooa Sparbank 5. Aito Säästöpankki 6. Västra Nylands Sparbank 7. Someron Säästöpankki 8. Lammin Säästöpankki 9. Oma Säästöpankki 10. Huittisten Säästöpankki 11. Parkanon Säästöpankki 12. Närpes Sparbank 13. Helmi Säästöpankki 14. Kantasäästöpankki 15. Kortesjärven Säästöpankki 16. Eurajoen Säästöpankki 17. Ekenäs Sparbank 18. Kalannin Säästöpankki 19. Kvevlax Sparbank 20. Mietoisten Säästöpankki 21. Ylihärmän Säästöpankki Eräjärven Säästöpankki 23. Mörskom Sparbank 24. Kristinestads Sparbank 25. Sysmän Säästöpankki 26. Vörå Sparbank 27. Suomenniemen Säästöpankki 28. Skärgårdssparbanken 29. Längelmäen Säästöpankki 30. Suodenniemen Säästöpankki 31. Pyhärannan Säästöpankki 32. Yttermark Sparbank 33. Kiikoisten Säästöpankki 17 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

18 Sparbanksförbundet Sparbanksförbundet är Sparbankernas centralorganisation. Alla 33 Sparbanker är medlemmar i Sparbanksförbundet. Sparbanksförbundets huvudsakliga uppgift är att stödja och främja Sparbankernas konkurrenskraft och uppfyllandet av gruppens mål. Förbundets syfte är att främja Sparbankernas utveckling och gemensamma verksamhet och att bevaka deras intressen. Förbundet strävar efter att påverka bankrörelsens förutsättningar och lagstiftningen inom denna sektor samt upprätthåller kontakten till myndigheter och organisationer i bankbranschen. Förbundet fattar också bankernas gemensamma sparbankspolitiska beslut, av vilka Sparbanksgruppens strategi är det viktigaste. Förbundet har hand om Sparbankernas gemensamma affärsutveckling, marknadsföring, utbildning och kommunikation. Sparbanksinspektionen arbetar i anknytning till Sparbanksförbundet. Sparbanksförbundets högsta beslutande organ är Sparbanksförbundets årsmöte, i vilket samtliga medlemsbanker i Sparbanksförbundet deltar. Årsmötet utser Sparbanksförbundets förvaltningsråd, som 2011 bestod av 14 representanter för Sparbankernas förvaltning. Förvaltningsrådet väljer förbundets styrelse som består av sex medlemmar. Förvaltningsrådets ordförande är landskapsrådet Jukka Tuori, principalordförande i Huittisten Säästöpankki. Till Sparbanksförbundets styrelse hör Liedon Säästöpankkis verkställande direktör, ekonomie magister Jussi Hakala (ordförande), Eurajoen Säästöpankkis verkställande direktör, vicehäradshövding Matti Saustila (vice ordförande), Kvevlax Sparbanks verkställande direktör, diplomekonom Sven-Erik Granholm, Oma Säästöpankkis verkställande direktör, förvaltningsmagister Pasi Sydänlammi, Mörskom Sparbanks verkställande direktör, redovisningsmerkonom Immo Laiho och Sparbanken Optias verkställande direktör, ekonom Risto Sundqvist. Ekonomie magister, MBA Pasi Kämäri är förbundets verkställande direktör. Utvecklingsdirektör, juris kandidat, MBA Harri Mattinen är verkställande direktörens ersättare. I slutet av 2011 hade Sparbanksförbundet och Sparbanksinspektionen sammanlagt 21 anställda. Sparbankernas Säkerhetsfond Syftet med Sparbankernas Säkerhetsfond är att trygga en stabil verksamhet för medlemsbankerna. Fonden kan ge understöd och understödslån samt kapitallån som inräknas i mottagarbankens kapitalbas. Därtill kan fonden gå i borgen för lån som tas av medlemsbankerna. Alla Sparbanker och sparbanksaktiebolag var medlemmar i säkerhetsfonden. I slutet av 2011 hade ingen medlemssparbank mottagit understöd från säkerhetsfonden. Juris magister Juhani Huupponen, verkställande direktör för Someron Säästöpankki, är ordförande för fondens styrelse. Sparbankernas Forskningsstiftelse Sparbankernas Forskningsstiftelses syfte är att stödja ekonomisk, samhällsvetenskaplig samt juridisk forskning och publikationsverksamhet som gäller penningmarknaden och sparande samt att värna om sparbanksverksamhetens historia. Forskningsstiftelsen beviljade stipendier uppgående till totalt euro. Forskningsstiftelsen samarbetar med Kluuvin Säätiö. Stiftelserna har bland annat ett gemensamt ansökningsförfarande för stipendier. Kluuvin Säätiö beviljade stipendier på sammanlagt euro. Forskningsstiftelsen ansvarar även för Sparbanksmuseets underhållskostnader. Sparbanksmuseet finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Stiftelsens tillgångar uppgick till 2,4 miljoner euro. Professor Risto Koulu är ordförande för stiftelsens styrelse. Sparbankernas servicebolag Sp-Fondbolag Ab Sp-Fondbolag Ab är ett placeringsfondbolag som ägs av Sparbankerna och erbjuder fonder för Sparbankerna och deras kunder. Bolaget, som inledde sin verksamhet 2003, främjar långsiktigt sparande och är Sparbankernas expertenhet i placeringsmarknadsfrågor. Vid utgången av 2011 förvaltade bolaget 15 placeringsfonder. Under året lanserades två nya fonder. Sparbanken Småföretag placerar sina medel i huvudsak i finländska, små och medelstora bolags aktier. Den korta räntefonden Sparbanken Kassa placerar för sin del i huvudsak i offentliga samfunds och bankers ränteinstrument i euro. Från och med början av 2011 har bolagets egen kapitalförvaltningsenhet själv förvaltat de fonder som placerar direkt på värdepappersmarknaden. SEB Gyllenberg Asset Management Oy (från december 2011 SEB Kapitalförvaltning Finland Ab) som tidigare hade hand om placeringsverksamheten fortsätter att förvalta två fondandelsfonder. Sp-Fondbolag Ab har beslutat utvidga sin verksamhet till kapitalförvaltning. Ansökan om utvidgad koncession har inlämnats. Bolaget hade 15 anställda år Vicehäradshövding Hannu Ruotsalainen är bolagets verkställande direktör. 18 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011