Gruppens betydelse för maskuliniteter och våld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gruppens betydelse för maskuliniteter och våld"

Transkript

1 Gruppens betydelse för maskuliniteter och våld Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Gruppens betydelse För normer och förväntningar maskulinitetskonstruktioner För att saker händer 1

2 Brott (våld) som gruppfenomen I flera kriminologiska teorier om brott är gruppen (och dess normer) betydelsefulla delar. Chicagoskolan och socialekologin Teorier om subkulturer och gäng Neutraliseringsmekanismer Stämplingsperspektivet Kamraters påverkan och medbrottslingskap, cooffending Att begå brott ihop Storstadsdistrikt i England, mars 2002-feb brott, misstänkta, brottsdeltaganden. Medbrottsligskap i relation till ålder, kön och brottstyp (Van Mastrigt & Farrington 2009) 2

3 Resultat Att begå brott ihop är mycket vanligare bland yngre. Kvinnor begår oftare brott ihop än män, men skillnaderna är små jämfört med ålder. Varierar mellan brottstyper. Vanligast med medbrottslingar var vid: Rån, mordbrand och inbrott av olika slag. Vi kontroll för ålder, kön och brottstyp visar sig rån vara den faktor som har högst sannolikhet för att medbrottslingskap. Betydelse av tredje part ( publiken ) Intervjuer med fängelsedömda män, mord/dråp eller grov misshandel. Samtliga kom från områden med hög koncentration av problem i USA. Inte maskulinitetsfokus samtliga konflikter mellan män. (Phillips & Cooney 2005) 3

4 Frågeställningar Har den sociala positionen för tredje part betydelse för hur tredje part agerar vid en konflikt? Nära ena parten distanserad till andra parten Individuell eller grupprelaterad (familj, gäng osv) relation till ena parten Distanserad relation till båda Nära relationer till båda parter Individuell eller grupprelaterad (familj, gäng osv) relation Har den generella strukturen hos tredje part i en situation betydelse för om konflikten blir (fysiskt) våldsam? Studien Intervjuer med 100 fångar. Den konflikt som den intervjuade är dömd för. En konflikt om samma sak under samma tidsperiod (inom tre år) som inte ledde till en (fysiskt) våldsam konflikt. 200 konflikter (minus bortfall) 4

5 Handlingsmönster hos tredjepart Inte ingripa betraktare Stödja/underblåsa konflikten Medla - försöka minska konflikten Alltså. 1) Har tredje parts relationer till parterna betydelse för hur de agerar enligt ovan mönster, och 2) Har detta i sin tur betydelse för hur konflikten fortlöper Resultat agerande tredje part Vid distanserad relation till båda parter så är det nästan uteslutande ingen som ingriper. En dryg tredjedel av de med relation till båda parter försökte medla, men en majoritet var inaktiva. Drygt hälften av dem med individuella band till ena parten (och distanserade till den andra) underblåste konflikten. Tre fjärdedelar av dem med grupprelaterad relation till ena parten (och distanserad till den andra) underblåste konflikten. 5

6 Resultat agerande tredje part Kön påverkade underblåsande av konflikten, men inte att försöka medla. Män var mer benägna att underblåsa konflikter. Antalet personer närvarande hade också betydelse ju fler närvarande desto mindre ingripanden av båda slag (underblåsa/medla). Avvikande mot hypotesen Oväntad inaktivitet relation mellan de som bråkar minskar ingripande från tredje part. Oväntade medlingar oftare kvinnor Resultat - konfliktens utfall När alla tredje parter har nära relation till ena parten och distanserad till den andra ökade risken för våld. Relation till båda parter minskade inte risken för våld. Relationell distans mellan de som bråkar ökade risken för våld. 6

7 Ungdomars syn på gruppens betydelse Att visa sig tuffa, coola och fräcka inför andra ger status respekt och rykte (Uhnoo 2011; Honkatukia m fl 2006) Det är inför andra som vissa ungdomar antas vilja slåss för att hävda sig (Uhnoo 2011, 163) Våld för gruppens eller kompisens skull Av lojalitet till kompisar och gruppen. Även om jag skulle börja bråka med en kille ensam, så klart mina kompisar de hade aldrig stått och kollat på, de hade också hoppat på honom (Uhnoo 2011, 166) Om man däremot inte backar upp utan backar ur betraktas man som feg och illojal och blir retad av kompisarna efteråt. (Uhnoo 2011, 167) Men gruppen kan också fungera tillbakahållande dvs brottspreventivt! 7

8 Gängmaskuliniter avvikande eller norm? Bilden av gängmaskulinitet (när den alls undersökts) har varit stereotyp Tydligt inslag av lojalitet till gruppen Flera olika typer av maskuliniteter Inte egen subkultur samma normer som i övriga samhället Förändring är möjlig Exemplet fotbollshuliganer: För gruppen en högre lojalitet Maskulin status kan nås på flera (och förhandlingsbara) sätt: Endast slåss mot andra huliganer Endast mot de huliganformationer som har tillräckligt rykte Utmana en huligangrupp med högre rykte Viktigt att framgångar i slagsmål med andra grupper kommuniceras både internt och externt! Inte att vara orädd utan att visa disciplin att agera när man är rädd Hyperheterosexistisk maskulin identitet: hårdhet och styrka och i kontrast till femininitet Genom att ifrågasätta motståndarnas maskulinitet 8

9 Fotbollshuliganer Lagets ära måste försvaras Kritiserar att huliganer ses som ett specialfall integrerad del av andra kulturella system och inte väsensskilt från andra formeringar Normen: inte avvikande från normen utan normen är förklaringen (Mendel-Enk) Radikala vänsterrörelser exemplet AFA Norm av hypermaskulinitet kopplat till våld Kollektiv, konfrontativ och aggressiv maskulinitet Förtryck gentemot de män som inte lever upp till normen Spänning mellan den kollektiva normen och den individuella känslan av utsatthet Avsaknaden av att kunna prata om sin utsatthet 9

10 Betydelse av våld för ungdomsgrupper Erhålla social status i gruppen Öka sammanhållningen Attacker på (förmodat) homosexuella män som medel för unga män att demonstrera tuffhet och heterosexualitet. Gruppvåldtäkter fyller denna funktion i än högre grad. Franklin 2004 Gruppvåldtäkter, campus ideologiska inslag Bild av kvinnor som andra och som hotar manlig gemenskap Män som är respektfulla mot kvinnor uppfattas som fegisar och veklingar Gruppens prestige och rättigheter viktigast vilket gör att de överser med brottslighet En traditionell syn på könsroller och fokus på dikotomin hora madonna Homofobi och ett behov av att säkra sin maskulinitet genom sex med kvinnor men utan närhet till kvinnor 10

11 Socialiseringsfaktorer kopplade till gruppvåldtäkter Pojkars vänskap är centrerad kring gruppaktiviteter snarare än att dela förtroligheter i par Både tävling och samarbete mellan gruppmedlemmarna Särskilt tävling om riskabelt och/eller antisocialt beteende, i syfte att etablera en eftertraktad identitet som orädd och skräckinjagande Förödmjukelser av varandra inom gruppen är vanligt (men inte alltid förekommande) Kulturell praktik med kvinnohat, som sånger och skämt som glorifierar sexuellt våld Delad heterosexualitet Gruppvåldtäkter gang rape is a performace put on for other men, proving once masculinity through heterosexual dominace and explotetion of women. O Sullivan, 1998, s

12 Grupprocesser, institutioner och maskuliniteter Det är de tuffa maskulinitetskonstruktionerna som måste förändras och ifrågasättas. Förstärker personalen detta istället? Göra typiska killsaker Inte tillåtas vara små och rädda För det mesta är det ju, ja, alltid bland pojkar så att säga, det är alltid bland ungdomarna, det är ju mycket testosteron. Det är det alltid. Och att emellanåt kan det blir så i personalgruppen med. Där det kan bli att, jag vet inte hur jag ska säga, men det kan ja, det är så svårt att ta på, men att det kan bli lite tuffare ibland kan det bli. Där man får säga, att ja, nu får du lugna ned dig [till en manlig personal]. Om du tänker på, alltså, om vi tittar på problemet utifrån det här sättet, att dom [den manliga personalen] kan vara så inkörda. Att ja, det är väl ingenting med det. Det är bara upp och hoppa igen och så är det nya tag. Alltså det är lite den mentaliteten. Eller han ska inte, det kan han gott ta [ ] att det kan blir lite tuffare, att, ja, ja, det är väl, det är väl ingenting att gnälla över. Eller ja, jag vet inte hur jag ska förklara det. (paus). Där, där tjej, alltså där kvinnorna [i personalen] får gå in liksom och ta ner männen lite på jorden. (kvinna i personalen, pojkavdelning) 12

13 Mobbning Att inte våga slåss likställs med att visa rädsla: Jag har varit rädd för den personen men jag har gjort det ändå [ ] Jag har varit skräckslagen när jag har gått in i bråk [ ] men bara att få det överstökat, det var alltid det som gällde. Fast jag sade aldrig att: nej jag vågar inte, jag går inte in [ ] Det skulle innebära värre konsekvenser. Jag vill inte gärna bli mobbad. I Uhnoo 2011, 143 Mobbning, maskulinitet och gruppens betydelse Ett sätt att visa sig som stark, tuff och maskulin inför gruppen. Strategier för att uppnå och bibehålla en identitet som populär och normal pojke. Sker inför andra och ofta av äldre/större/starkare. Tydliga inslag av feminisering av den nedvärdering som sker. Skapar och bibehåller hierarkier (mellan pojkar) Risk för egen utsatthet om man protesterar! Alternativet till att inte leva upp till eller delta i den maskulina normen om tuffhet och dominans är att bli retad, förlöjligad, förnedrad och fysiskt utsatt 13

14 Mobbning offentligt en del av förutsättningen Similar to many of the boys in the study, Nick emphasized that punking only affirmed normative masculinity if it was done in front of an audience. (Phillips 2007, s. 170) The idea that punking is not a personal attack on another boy but is a strategy necessary to affirm normative masculine identity in front av others underscores the objectifiation of the boy who is punked. (Phillips 2007, s. 173, min kursivering) Kamratfostran = maskulinitetsfostran Träningsläger: åringar angrep yngre spelare: två angripare höll ned en pojke medan en tredje angripare penetrerade honom analt med ett kvastskaft. Detta gjordes inför andra spelare, som skrattade och skämtade om det 14

15 Kamratfostran = maskulinitetsfostran Inte ovanligt med trakasserier av yngre och svagare pojkar som har en sexualiserad och/eller homofobisk karaktär. Publikt uppvisande av maskulinitet Skillnad mot attacker på kvinnor och bögar offret kan belönas för att den uthärdar övergreppet genom att få ingå i den dominanta gruppen i framtiden. kamratfostran = maskulinitetsfostran En historia av kränkningar som inte vuxna tagit tag i. Ett socialt klimat där dominanta pojkar tillåts trakassera flickor och svagare pojkar är vanligt i miljöer med hög andel gruppvåldtäkter och attacker på homosexuella (män). Gruppangrepp (av pojkar) på dem som symboliserar femininitet eller den andre - minskar med minskad hypermaskulina ideal i heterosexuell manlig identitet. 15

16 Kamratfostran i AIK NN, XX, YY och ZZ har tillsammans tagit tag i och dragit ned målsäganden på golvet där de hållit fast honom och dragit ned hans byxor och kalsonger, en av dem har suttit på hans rygg och på hans ben, varefter NN fört in änden av en galge i analöppningen med smärta som följd. Ur tingsrättens dom B , Solna TR, s. 13) Tradition av kamratfostran Han hade hört talas om galgning och visste vad det innebar, nämligen att en galge fördes in i analöppningen. [ ] Han känner till att galgning är en grej som pågått i generationer. (målsägande) han hade hört att det vara en tradition att det äldre laget skulle galga det yngre (åtalad) 16

17 Kamratfostran som hierarkisk funktion Han vet inte varför de fyra försökte galga honom, men han tror att de tyckte att han varit kaxig (målsägande) Han vet inte varför pojke A, B och C blev offer för galgning. Det är möjligt att pojke B eller C kallat någon av gärningsmännen för bög eller liknande. (åtalad) Redan under bussresan från Stockholm hörde han talas om att åttioåttor som var kaxiga skulle galgas. Han visste inte då vad galgning var men han tyckte det lät obehagligt. Möjligheten att få tillhöra i framtiden Två av förövarna hade själva varit utsatt för galgning på tidigare läger när de tillhörde de yngre spelarna. Han tyckte det var skönt att han sluppit bli galgad men tyckte å andra sidan inte att händelsen var så farlig. Medan det pågick skrattade han. Han var aldrig rädd och grät inte. 17

18 Sexuell handling? Ingenting i utredningen ger emellertid stöb för ett antagande att någon av de tilltalade handlat i avsikt att väcka eller tillfredsställa vare sig sin egen eller pojke A:s sexualdrift (domstolens överväganden) Något sexuellt umgänge har alltså inte ägt rum, och något ansvar för våldtäkt kommer följaktligen inte i fråga (domstolen, om ett av de andra fallen) Det var skönt att sanningen kom fram och visade att det aldrig hade med sex att göra, forsätter pappan. (DN , s. 31) If wife abuse is often sexual, conversely, gang rape is often asexual, or at least not erotic. It is the use of sexuality to conquere, show off and bond, but the men often don t ejaculate and often use objects to penetrate the woman O Sullivan 1998, s 93 Kamratfostran de vuxnas ansvar Han visste vad galgning innebar. Han hade själv blivit utsatt för ett galgningsförsök av äldre spelare under ett fotbollsläger på Gotland. Han talade om det inträffade för en tränare som svarade att så gör man i AIK. Därefter hände ingenting. (åtalad) Vi vet inte om det är så allvarligt. Ledningen för klubben har inte hört talas om begreppet galgning före det här, säger Lars Viklund, också ledamot av AIK:s huvudstyrelse (DN ) Vi borde våga säga stopp lite oftare (Jens Orback DN ) 18

19 Ansvaret som vuxen Betydelsen av vuxnas accepterande eller ickeaccepterande av normer återkommande SiS-personalen, pojkar som inte tillåts vara små och ledsna. Vikten av att bryta maskulinitetsnormer som premierar tuffhet, uppvisningar för kamrater och våld. Att försöka undvika grupprocesser med uppvisande av maskulinitet. Att rädda ansiktet Pelle men seriöst sluta nu. Pelle står och pratar med dem allvarlig och bestämd, mest med Hanan. Pelle börjar förklara vad som kan hända. Han tar upp att de ropade svarskalle, att de stojar, öppnade dörren osv. och att de kan bedöma det som att de stör ordningen. Då kan polisen be dem skingra sig, att de får gå därifrån alltså. Hanan står med armarna korsade framför bröstkorgen och tittar stint på Pelle medan han säger till honom det där tar jag som att du hotar mig. Pelle står med armarna i sidorna och tittar tillbaka på Hanan. Han drar sedan med armen som i en gest som kom med och säger till Hanan kom Hanan så får vi snacka lite. De går en bit bort och ställer sig och pratar. Efter en stund ser jag att båda skrattar. En annan av pojkarna, Hussein, går dit då och då. 19

20 Litteratur Christiansen, A-D (2010) Resistance ans violence: Constructions of masculinities in radical left-wing movements in Danmark Norma, Vol 5. Collins, R (2008) Violence. A micro-spociological theory. Princeton: Preinceton University Press. Frankling, K (2004) Enacting masculinity: Antigay violence and groupe rape as participatory theater sexuality Research & Social Policy, Vol 1 Hagdorn, J M (1998) Frat boys, Bossmen, Studs and Gentlemen: A typology of gang masculinites. In (eds.) Bowker, L H Masculinites and violence. Thousand Oaks: SAGE. Litteratur Honkatukia, P, Nyqvist, L & Pösö, T (2006) Violence from within reform school Youth Violence and Juvenile Justice, Vol 4 Laanemets, L & Christiansen, A (2008) Kön och behandling inom tvångsvården. En studie av hur vården organiseras med avseende på genus. SiS följer upp och utvecklar 2009: 1. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. van Mastrigt, S B & Farrington, D P (2009) Co-Offending age, gender and crime type: Implications for criminal justice policy British Jounsnal of Criminology Vol 49 Mende-Enk, S, (2004) Med uppenbar känsla för stil. Stockholm: Atlas. 20

21 Litteratur Phillips, D A (2007) Punking and bullying: Strategies in middle school, high school, and beyond Journal of Interpersonal Violence, Vol 22 Phillips, S & Cooney, M (2005) Aiding peace, abetting violence: Third parties and the management of conflict American Sociological Review, Vol 70. Pettersson, T (2009) Att arbeta på enkönade eller blandade avdelningar. Betydelse för vårdens utformning. SiS följer upp och utvecklar 2009:1. Stockholm: Statens institutionsstyrelse. Pettersson, T (2012) Att balanser mellan kontroll och kontakt. Lokala polisers arbete med ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Litteratur Stoudt, B G (2006) You re either in or you re out: School violence, peer discipline, and the (re)production of hegemonic masculinity Men and Mesculinities, Vol 8 O Sullivan, C (1998) Ladykillers: Simmilarities and divergencies of masculinities in gang rape and wife batteri In (eds.) Bowker, L H Masculinites and violence. Thousand Oaks: SAGE. Spaaij, R (2008) Men lik us, boys like them: Violenvce, masculinity, and collective identity in the football hooliganism Journal of Sport and Social Issues, Vol 320 Uhnoo, S. (2011) Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk. Göteborg: Daidalos. 21

Kärlek börjar inte med bråk. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund

Kärlek börjar inte med bråk. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Kärlek börjar inte med bråk Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Bakgrund De sexualiserade skällsorden hör till de absolut mest förekommande skällsorden i skolmiljön. Elever som upplevt sexuella trakasserier/sexualiserat

Läs mer

Kärlek börjar inte med bråk

Kärlek börjar inte med bråk Kärlek börjar inte med bråk Sexuella trakasserier och könsmobbing Malin Gustavsson Folkhälsans förbund malin.gustavsson@folkhalsan.fi Sexuella trakasserier enligt lagen* är: sexuellt insinuerande gester

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj. FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.se TOUGH GUISE Förväntningar på våld Från barndomen är killar

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga

Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Frihet från våld om våldsförebyggande arbete med unga Klas Hyllander Vilka är vi? Män för Jämställdhet FFV Våldspreventivt Centrum Klas Tre delar 1. Struktur våldsförebyggande insatser 2. Om maskulinitet

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola Fritidshem, 13/14 Planen antogs i november 2013 och gäller i ett år. Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet

Läs mer

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Alkohol, unga och sexuellt risktagande Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Förebyggnu 2015-11-12 Innehåll Relevansen för det förebyggande arbetet att jobba med genus och jämställdhet Både utifrån utförande och innehåll

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Det offentliga rummet - på egen risk

Det offentliga rummet - på egen risk Det offentliga rummet - på egen risk Tillträde mellan 22.00 till 06.00 sker på egen risk ett konstprojekt om rädslor och rätten till att utrycka sig. Kontakt: Erika Isaksson tel. +46(0)704-77 67 96 erika.isaksson02@kulturverkstan.net

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Det har hänt alla tjejer någon gång

Det har hänt alla tjejer någon gång Det har hänt alla tjejer någon gång Publicerad 2016-01-12 Ung i Stockholm. Del 4 Rapporterna om sexuella övergrepp i Kungsträdgården i somras var den stora snackisen på Stockholms skolor den första skoldagen.

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Svaleboskogen 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lunds skola F 9. Planen reviderad 2011

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lunds skola F 9. Planen reviderad 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lunds skola F 9 2011 2012 Planen reviderad 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen (2010:800)

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Fridhems förskola. Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Fridhems förskola. Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Fridhems förskola Fridhems förskolas årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2015 Innehållsförteckning VISION... 3 POLICY... 3 ANSVARIGA... 3 RUTINER NÄR VUXNA

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Trödje förskola 2010-12-01 till 2011-11-15 1 Innehåll Inledning... 3 Vision... 3 Definitioner... 3 Utvärdering av föregående planer... 4 Medverkan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet. Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård

Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet. Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård 1 Likabehandlingsplan Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård Vår organisation främjar blandning av alla slags likheter och olikheter.

Läs mer

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg

Män för jämställdhet. Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg Män för jämställdhet Malmö 7 september 2016 Johan Lilly Gyberg Johan.lilly.gyberg@mfj.se Män för Jämställdhet En ideell riksorganisation. Startades som ett nätverk inom Rädda Barnen 1993 i samband med

Läs mer

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5. Innehållsförteckning Rubrik: Sida: Syfte och mål 3 Vad säger lagen? 3 Främjande och förebyggande 4 Uppföljning 4 Åtgärder 4 Dokumentation 5 Revidering 5 Bilaga 1 Mobbning och kränkningar 6 Bilaga 2 Ord-

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014 1(15) 2013-10-04 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mossens förskola 2013-2014 Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

MHF-Ungdoms policy. mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten. Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse

MHF-Ungdoms policy. mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten. Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse MHF-Ungdoms policy mot sexuella trakasserier inom hela verksamheten Beslutad av MHF-Ungdoms förbundsstyrelse 2014-02-02 Inledning MHF-Ungdom är en demokratisk organisation som bedriver verksamhet för att

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Svalebogatan 52 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har

Läs mer

Likabehandlingsplan. För förskolan. Lasarettsgatan 7 2013-2014

Likabehandlingsplan. För förskolan. Lasarettsgatan 7 2013-2014 Likabehandlingsplan För förskolan Lasarettsgatan 7 2013-2014 Likabehandling. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som

Läs mer

Unga, maskulinitet och våld

Unga, maskulinitet och våld Unga, maskulinitet och våld Jämställdhetsarbete i Skolan Göteborg 17 november 2014 Karen Austin Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Regeringsuppdraget En studie som analyserar: 1) Tjejers och

Läs mer

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan

Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan 2010-03-25 Planen vänder sig till alla barn och vuxna som vistas i förskolan Syfte Att främja barns och vuxnas lika rättigheter (oavsett kön, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, sexuell

Läs mer

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling

Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling Hattstugans förskola Förskolan Hattstugans årliga plan för främjande av Likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling 2 Innehållsförteckning VISION,POLICY OCH ANSVAR... 3 DET ÅTGÄRDANDE ARBETET

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1 1 Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1 Den belgiska konfliktlösaren Pat Patfoort säger att roten till våld ligger i maktobalans (eller med mitt uttryck maktparadigmet, www.tradet.org):

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria

Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april Promemoria Våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn? - en HD-dom i april 2006 Promemoria RättsPM 2006:11 Brottmålsavdelningen Utvecklingscentrum Göteborg Maj 2006 HD:s dom den 11 april 2006 i mål B 154-06

Läs mer

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödluvans förskola Ht13/vt14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödluvans förskola Ht13/vt14 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödluvans förskola Ht13/vt14 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en förskolas likabehandlingsarbete. Dessa är skollagen kap 6 och

Läs mer

TÅL DU INTE ETT SKÄMT?

TÅL DU INTE ETT SKÄMT? TÅL DU INTE ETT SKÄMT? OM KRÄNKNINGAR OCH PSYKISK HÄLSA FIL. DR. EVELINA LANDSTEDT EPIDEMIOLOGI OCH GLOBAL HÄLSA UPPLÄGG Del 1. Vaddå kränkningar? Definitioner Hur förstå? Del 2. Konsekvenser för psykisk

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Våga vara kompis! Västra skoldistriktet i Helsingfors Haga lågstadieskola Kårböle lågstadieskola Munksnäs lågstadieskola Sockenbacka lågstadieskola Munksnäs högstadieskola uppdaterad

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer