Sveriges nya läkarutbildning. Vacciner förpackade i. Ylva har luft under juristvingarna. ÖREBRO UNIVERSITET magasin.

Transkript

1 Nº ÖREBRO UNIVERSITET magasin Global Journalism Hela världens journalistutbildning Vacciner förpackade i nässpray och morötter Ylva har luft under juristvingarna Sveriges nya läkarutbildning Satsning på kvinnors företagande Mötesplats för maskintekniker

2 NOTISER D u håller nu i handen det första numret av Örebro universitets nya tidning som vi skickar till de vi tror är mest intresserade av att läsa om universitetet. Vi vill sprida vad som händer på Örebro universitet och ge en bild av vårt arbete. H ela universitetet och högskolesektorn är stadd i stark förvandling och förändring. Knappast någonsin har så stora förändringar varit initierade av en sittande regering. Grundtanken är att universitet och högskolor ska få en allt större frihet och mycket av det som hittills reglerats i högskolelag och högskoleförordning tas nu bort. Universitetens styrelse och rektor får större inflytande och ansvar. En omställning sker nu till att universitetets verksamhet mer ska drivas på liknande sätt som verksamheter utanför universitets- och högskolesektorn bedrivs. Mycket arbete återstår innan vi har allt på plats. U nder det gångna året har en hel del hänt på Örebro universitet, vi har fått läkarutbildning, vi har inlett ett mycket omfattande kvalitetsarbete och vi utvärderar nu all forskning. Antalet studenter som söker till våra utbildningar går rätt upp i taket och förra året hade vid närmare studenter. I år kommer vi säkert att gå över Det är fler än Uppsala hade när jag själv började läsa där, visserligen för länge sedan men ändå. Vi arbetar stenhårt tillsammans med Örebro kommun och Örebro studentkår för att lyfta studentstaden Örebro. Vi marknadsför oss på många sätt och vi har erhållit titeln Årets studentstad. Bostadsgarantin till alla nya studenter är ett exempel på vårt gemensamma arbete och insikten om studenternas och universitetets betydelse för Örebro. Läkarutbildningen startar våren Ett nytt campus byggs vid universitetssjukhuset med invigning En oerhörd utmaning med många blickar på oss. Våra campus i Grythyttan och Karlskoga mejslar allt tydligare ut sina roller och en satsning på båda dessa gör att vi räknar med att kunna stärka bådas roll i framtiden. M ycket, mycket mer finns att säga. En del kan du läsa om i detta och kommande nummer av denna tidning. Vi vill ha fler åsikter om vad vi gör och vi vill att fler engagerar sig i vårt arbete. Ge oss tips vad Du tycker är bra eller mindre bra. Vi behöver Ditt engagemang och Din röst. Jens Schollin Rektor Örebro universitet magasin riktar sig till dem som intresserar sig för verksamheten vid Örebro universitet; alumner, näringsliv, politiker och övriga högskolesektorn. Adress: Externa relationer och kommunikation Örebro universitet Örebro Redaktör Jörgen Westlin Ansvarig utgivare Niklas Jälevik Grafisk form Jesper Johanson Skribenter i detta nummer: Agneta Blom Martin Larsson Ingrid Lundegårdh Karin Tideström Lars Westberg Tryck: JMS Mediasystem Upplaga: ex. 4 Sveriges nya läkarutbildning Det är 25 år sedan en ny läkarutbildning startade i Sverige. I januari kommer de första läkarstudenterna till Örebro universitet. 9 Nässpray mot Klamydia och morötter mot HIV Att slippa sprutor och sjukvårdspersonal för att ge vissa vacciner kan bli verklighet tack vare grönsaker. 13 Global nivå ställer höga krav Journalister från världens alla hörn möts i masterutbildningen Global Journalism. 14 Walids program utmanar censuren En journalist och datatekniker kan bli en nagel i ögat på regimer med låg pressfrihet. 16 Att omsätta kunnandet till nytta för omvärlden Fokus på att nyttiggöra det som produceras på universitetet. 12 Maskinteknik en av 50 grupper för alumnerna 18 Hemma i rättssalen Nu börjar Ylva Wessmans juridiska yrkesbana. 22 Nya alumner i nätverk 21 Krönika: Vem väljer partiledare? 23 Georg Riedel besökte Musikhögskolan STÖD TILL FÖRÄLDRAR MINSKAR DRICKANDET Ungdomar, vars föräldrar har fått råd och stöd, börjar dricka alkohol senare och berusar sig i mindre utsträckning. Föräldrar som deltar i föräldrastödsprogrammet Camilla Pettersson behåller en restriktiv hållning till ungdomar och alkohol under högstadietiden. Det här visar folkhälsoforskaren Camilla Pettersson vid Örebro universitet, som i sin doktorsavhandling undersökt vilken effekt olika föräldrastödsprogram har. Ett av dem är nykterhetsorganisationen IOGT- NTO:s program Stark och klar, som riktar sig till föräldrar till ungdomar mellan 13 och 16 år. Programmet har visat sig effektivt och ungdomar till föräldrar som deltar börjar i genomsnitt dricka alkohol ett år senare än andra ungdomar till icke deltagande föräldrar. Dessutom berusar sig ungdomarna med deltagande föräldrar mindre i skolår 9, säger Camilla Pettersson. Av de föräldrar som deltar anser många att programmet bidragit till att de pratar mer med sina barn om alkohol och att det är en hjälp till hur man ska hantera samtalen. AVFALL MOT FÖRORENINGAR Miljökemisten Lotta Sartz vid Örebro universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att minska föroreningar från gamla gruvoråden med hjälp av industriellt restavfall från andra verksamheter. Gruvindustrin har lämnat stora mängder överblivet material i många gruvområden. Lotta Sartz doktorsavhandling gäller dem där man brutit metaller ur sulfi dmalm, ungefär tre fjärdedelar av gruvorna. När sulfi derna oxiderar sänks vattnets ph. Det blir surare och tungmetaller som koppar, zink, kadmium och bly lösgörs och sprids i omgivningen. Lösningen på problemet, är att höja ph-värdet med andra industriers restprodukter, som består av alkaliska ämnen. De har ett högt ph och kan användas antingen direkt i gruvavfallet, eller som filter där lakvattnet rinner ut. Det är samtidigt en vinst för de industriföretag som annars måste betala för att ta hand om sina avfallsprodukter, berättar Lotta Sartz, som nu ska gå vidare och testa försöken i full skala. Lotta Sartz

3 REPORTAGE Läkarutbildning REPORTAGE TEXT: Karin Tideström, frilansjournalist FOTO: Matton, Magnus Wahman, Hans Jonsson, Linus Grabö, Jesper Johanson, Universitetssjukhuset Örebro, Martin Larsson Just nu råder febril aktivitet i korridorerna på Örebro universitet. Lokaler ska inredas, kursplaner och utbildningsmaterial ska färdigställas och lärare ska utbildas i den senaste pedagogiken. Sveriges nya läkarutbildning Om några månader slås portarna upp för Örebros 60 första läkarstudenter. De möts av en modern europeisk utbildning och en stor entusiasm och pionjäranda. 4 ÖU magasin Imars kom det efterlängtade beskedet att Högskoleverket beslutat att godkänna universitets ansökan om att få starta en läkarutbildning. Det blir första gången på 25 år som en ny läkarutbildning invigs i Sverige. Det känns väldigt roligt. Vi är absolut redo. Vi har arbetat så länge och noggrant med förberedelserna, säger Jens Schollin, rektor på Örebro universitet, professor i barnmedicin och en av de ursprungliga initiativtagarna. Studenterna i Örebro kommer att mötas av en utbildning som ligger i framkant i Europa. Den är Bologna-anpassad och har en tydlig uppdelning mellan grundnivå och avancerad nivå, med möjlighet till både kandidat- och masterexamen. Alla studenter gör två självständiga examensarbeten, ett i slutet på år tre och ett i slutet på år fem. Problembaserat lärande Metodiken som används, så kallat problembaserat lärande, är den senaste pedagogiska utvecklingen inom det medicinska fältet. I stället för att läsa separata kurser är utbildningen uppbyggd kring olika kunskapsområden och teman som integreras från dag ett. Alla läkarutbildningar i Europa går åt det här hållet i dag. I Sverige har Linköping redan kommit långt, men eftersom vi startar från noll och inte är bundna av några gamla revirgränser kan vi gå ett steg längre, säger Ulf Tidefelt, professor i invärtesmedicin och ordförande i den projektgrupp som nu arbetar med att sjösätta utbildningen. Nyckelord för utbildningen är samtidens ohälsa, bassjukvård, evidensbaserad medicin och klinisk forskning. Vi kommer inte att lägga så stort fokus på exklusiva och ovanliga sjukdomar utan koncentrerar oss på vanliga sjukdomar och patientnära forskning, säger Jens Schollin. Ökad kunskapsmassa Vi har en väldigt tidig och kraftig integration, både mellan teori och praktik och mellan ämnen och specialiteter, säger Jens Schollin. Alla studenter kommer att arbeta i så kallade basgrupper om cirka åtta personer. Grupperna träffas ett par gånger i veckan och presenteras då för olika scenarier och problem. Det skulle till exempel kunna vara att Stina, 2 år, har svalt en stenkula. Studenterna får fundera kring vad det kan få för konsekvenser och gå ut och söka information, för att sedan komma tillbaka och diskutera med varandra. Basgrupperna är kärnan genom hela utbildningen, säger Ulf Tidefelt. Det övergripande målet är att studenterna ska lära sig att formulera problem och söka och värdera information, i stället för att memorera fakta på Jens Schollin Ulf Tidefelt Kerstin Nilsson ÖU magasin

4 Läkarutbildning REPORTAGE studenter sökte de 60 platserna och det gör läkarutbildningen i Örebro till det nionde mest sökta programmet i hela landet. 302 av de sökande valde Örebro i första hand. KUNSKAPSOMRÅDEN Utbildningen innefattar tre övergripande kunskapsområden; biomedicin, klinisk medicin och professionell utveckling. Den är sedan strukturerad kring olika teman, till exempel respiration/cirkulation, reproduktion/utveckling och sinne/psyke. De olika pusselbitarna återkommer i olika moment genom hela utbildningen. 6 ÖU magasin traditionella föreläsningar. Det är helt nödvändigt för att de ska kunna fungera på en framtida arbetsmarknad, enligt Ulf Tidefelt. Kunskapsmassan har ökat något enormt de senaste årtiondena. Utvecklingen går snabbt framåt, men läkarutbildningen är fortfarande bara elva terminer. Vad vi behöver göra är att skicka ut studenter som vet hur de ska hitta den kunskap de behöver, säger han. Professionell utveckling Kerstin Nilsson är docent i gynekologi och ansvarig för kunskapsområdet professionell utveckling. Området innefattar bland annat etik och samtalsmetodik och kommer att vävas in i alla utbildningens uppgifter. När man läser om hjärtat ska man inte bara lära sig hjärtats anatomi utan också hur man samtalar med en hjärtsjuk patient. Vi menar att det är lika viktigt att träna på samtal som att lära sig det man ska prata om, säger hon. Att vara duktig på kommunikation med patienter, kollegor och andra kommer att bli allt viktigare i framtiden. Vi kommer att ställas inför större och större krav. Vi lever i ett mångfaldssamhälle och måste se till att mötena med patienterna blir bra, säger hon. Det finns en väldig entusiasm och pionjäranda hos oss som arbetar med detta och den tror jag att studenterna kommer att märka och smittas av Internationellt samarbete Utbildningen i Örebro har även samarbetsavtal med universiteten i Maastricht och Glasgow. Det kommer att innebära möjlighet till utbyten för både lärare och studenter. Men redan nu har samarbetet varit viktigt, bland annat för rekryteringen och vidareutbildningen av lärare. Maastricht är centrum för medicinsk pedagogik i Europa och Glasgow arbetar också mycket med pedagogisk utveckling. Självklart är de bra resurser för oss, säger Ulf Tidefelt. Den nya utbildningen är resultatet av ett långt och ambitiöst arbete. Idén föddes i mitten på 90-talet och började som en diskussion om dåvarande regionsjukhusets framtid. De inledande åren av utbildningen är förlagd främst till Bilbergska huset på Campus Örebro. Det ledde till ett avtal med Linköpings universitet om att ta emot läkarstudenter därifrån. När sjukhuset sedan blev universitetssjukhus 2001 började vi undersöka möjligheterna att starta en egen läkarutbildning, säger Jens Schollin. edan beskedet i mars 2010 att Örebro universitet fick rätt att utfärda läkarexamen har det gått snabbt framåt. En stor utmaning har varit att lösa de praktiska bitarna med till exempel lokaler. De tre första åren läser studenterna på universitetsområdet, men sedan flyttar de ut i vården. Därför ska ett 6000 kvadratmeter stort hus byggas på sjukhusområdet. Halva huset ska användas av studenterna och halva till forskning och utveckling. Det har varit många detaljer att hålla reda på, men nu är alla aktörer på banan och vi känner oss trygga med att huset kommer att stå klart 2014, säger Ulf Tidefelt. Det som nu återstår är bland annat att utbilda lärarna i det rätta pedagogiska tänkandet och att ta fram fallstudier till studenterna. Det gäller att hitta exempel som gör att de verkligen får all nödvändig grundläggande kompetens. Vi vill att de ska få den på ett sätt som är inspirerande och inte bara genom råplugg. Det finns en väldig entusiasm och pionjäranda hos oss som arbetar med detta och den tror jag att studenterna kommer att märka och smittas av, säger Kerstin Nilsson. Stor betydelse Den nya läkarutbildningen kommer att få stor betydelse för staden Örebro, enligt Jens Schollin. Universitetet kommer att stärkas, både grundutbildningsmässigt och forskningsmässigt. Landstinget och sjukhuset får in studenter och en akademisk miljö som de inte haft tidigare. Och sist men inte minst öppnas möjligheter till industriell utveckling i anslutning till detta, säger han. Även på andra håll i landet kommer man att märka att Sverige har fått en ny läkarutbildning, försäkrar han. Vi har läkarbrist i Sverige och behovet av fler utbildningsplatser är enormt. Dessutom behövs det alltid förnyelse i utbildningar som funnits länge. Det kommer vi att tillföra, säger han. Professor Torbjörn Andersson är en av arkitekterna bakom den nya läkarutbildningen och ansvarar för bland annat IT-stöd i undervisningen. Vår ambition är att skapa en modern IT-miljö som verkligen stöder studenterna i deras lärande, säger Torbjörn Andersson. ÖU magasin

5 NOTISER FORSKNING TEXT: Ingrid Lundegårdh FOTO: HIV-avknoppning Kjell-Olof Hedlund, SMI; Elin Grahn; Jesper Johanson; Dan Lindberg INTE ENKELT HINDRA MOBBNING Nio procent av människor som arbetar i Sverige upplever att de har blivit utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Louise Svensson har i sin doktorsavhandling mobbade, observatörer och mobbare. Eftersom mobbningen kan variera så mycket är svårt att ge ett entydigt svar på hur den ska förhindras. Det finns inga enkla svar men jag hoppas att varje unik arbetsplats kan hitta råd och stöd i min avhandling, säger Louise Svensson, som forskar i sociologi vid Örebro universitet. Louise Svensson Den eller de som mobbar kan både vara chefer, kollegor eller underordnade. Det vanligaste är att det är någon eller några få som mobbar snarare än en stor grupp. Det kan handla om att man är van vid att arbeta självständigt men det är inte så man arbetar på den nya arbetsplatsen. Kanske ifrågasätter man saker på möten när andra inte är vana vid att det görs. Självklart kan det också vara så att man tillhör en minoritet en kvinna bland många män, man bland kvinnor eller invandrare bland svenskar, säger Louise Svensson. VÄRLDENS FÖRSTA UTBILDNING I AMBASSADMÅLTIDER Det här är förmodligen världens första ambassadmåltidsutbildning. Jag har frågat runt bland ambassaderna i Stockholm, men det är ingen som säger att de har något liknande. Det säger Richard Tellström, universitetslektor vid Grythytte Akademi, Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet. Richard Tellström I vår startar den här kursen, som ska ge studenterna kunskaper i matens funktion och hur man kan framhålla svenska livsmedel. Det handlar om att förstå maten som kultur och inte som närings lära, maten ska vara ett medel att berätta en historia, i det här fallet om Sverige. Samtidigt ska det vara mat som passar diplomatin, som leder till bra samtal. Den här ambassadmåltidskursen vänder sig till dem som vill kunna arbeta både på ambassader men också i representationsmiljöer i Sverige. Kursen sker i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. Den har gjorts möjlig genom regeringens och Jordbruksverkets satsning på nya Sverigefrämjande mat- och måltidsprojekt. NATIONELLT MÖTE OM ALUMNVERKSAMHET Ett 50-tal personer från landets olika universitet och högskolor möttes i två dagar på Örebro universitet för den årliga Nationella alumnkonferensen. Att hålla kontakten med före detta studenter har blivit en allt viktigare fråga för lärosätena och de här årliga träffarna är ett sätt att både utbilda och byta erfarenheter om alumnfrågor. Patrik Westander från den rikligt belönade och uppmärksammade PR-byrån Westander hade bjudits in för att berätta om hur man skapar publicitet kring alumnfrågor. När man vet varför man vill ha publicitet, ska man göra en handlingsplan och sedan kommer det allra viktigaste och det är att formulera det budskap man vill nå ut med. Om detta diskuterade deltagarna och lyssnade på erfarenheter från universitet som hunnit hålla på några år med denna på många ställen ganska unga verksamhet. I särskilda seminarier diskuterade man sociala medier, fundraising, internationalisering och internt arbete. Mats Eriksson från Örebro universitet talade om att bygga nätverk via sociala medier och Karin Gibson från Linköpings universitet berättade om den speciella satsning man gjort där för att bygga upp sitt internationella nätverk för alumner. Det har blivit viktigare att stärka vårt varumärke internationellt för att locka fl er internationella studenter, delvis som en följd av att studierna inte längre är avgiftsfria. Att ha goda internationella kontakter har betydelse både för kvalitén på undervisningen och för samarbetet med universitet i andra länder. Nässpray mot Klamydia och morötter mot HIV Örebroforskare utvecklar nya vacciner Det tar minst tio år att utveckla ett vaccin från idé till färdig och godkänd produkt, men både när det gäller HIV och klamydia har en forskargrupp vid Örebro universitet kommit en god bit på väg. De två potentiella vaccinen har redan testats på möss som bildat antikroppar mot sjukdomarna. Och snart är det dags att börja testa en tredje vaccinkandidat mot magsårsbakterien Helicobacter pylori. Men det krävs mycket tid, tålamod och pengar för att utveckla nya läkemedel och risken för bakslag är stor längs hela vägen. Man åker berg- och dalbana flera gånger i månaden, säger Åke Strid, professor i biokemi vid Örebro universitet, som tillsammans med smittskyddsexperten Sören Andersson leder universitetets vaccinforskning inom ramen för forskningsmiljön Centrum för livsvetenskap. Just nu går det uppåt. HIV-forskningen har väckt internationellt intresse och nyligen fick Örebroforskarna mer bidragspengar för att gå vidare med sin klamydiaforskning. I nuläget har vi uppnått en 70-procentig skyddseffekt mot klamydia hos försöksdjuren, och vi tror att vi kan komma upp till 90 procent efter justeringar och förbättringar, berättar Åke Strid. Blodanalyser och genmodifiering Klamydiavaccinet är tänkt att utformas som nässpray. Eftersom kroppens slemhinnor är sammanlänkade med varandra genom immunförsvaret når skyddseffekten på detta sätt könsorganens slemhinnor. HIV-vaccinet är däremot tänkt att förpackas på ett radikalt annorlunda sätt för att göras mer tillgängligt och användbart i u-länder, nämligen i vanliga grönsaker. I nuläget har vi uppnått en 70-procentig skyddseffekt mot klamydia hos försöksdjuren... Genmodifierade ätbara grönsaker som innehåller vaccin är en mycket billigare lösning, som dessutom kan odlas lokalt. De behöver inte förvaras i obruten kylkedja från produktion till tillverkning och det krävs varken sjukvårdspersonal eller steril utrustning för att hantera dem. Efter noga övervägande har forskarna bestämt sig för morot den kan ätas rå, är lätt att odla i olika klimat och är accepterad som födoämne i de flesta kulturer. Det gemensamma för de båda vaccinkandidaterna är att de bygger på enstaka proteiner som hämtas från den bakterie (klamydia) eller det virus (HIV) som orsakar sjukdomen. Men det fungerar inte med vilket protein som helst. Bland de runt olika proteiner som en bakterie kan bestå av, är det kanske bara ett fåtal som sätter i gång kroppens immunförsvar och därmed fungerar i ett vaccin. Urvalet görs med hjälp av noggranna analyser av blod, som visar vilka protein som ger upphov till flest antikroppar. Magsårsbakterien Helicobacter pylori. I dag behandlas magsår vanligen med en kombination av tre mediciner, varav två är antibiotika. Men framtiden är osäker, på grund av ökande resistens mot antibiotika hos bakterien. Ett förebyggande vaccin skulle eliminera det problemet. Nytillverkade HIV-viruspartiklar sprider sig i kroppen från en invaderad cell. Det som gör HIV-viruset särskilt svårt att bekämpa är att det muterar, det vill säga förändras, snabbt. Därför har Örebroforskarnas valt att arbeta med proteinet p24 (se bild nästa sida) som har förblivit oförändrat i flera typer av viruset. 8 ÖU magasin ÖU magasin

6 FORSKNING Vaccinforskning Vaccinforskning FORSKNING Växtproducerade läkemedel är ett ungt forskningsfält, och Örebroforskarna är hittills de enda i landet inom området. De arbetar inte enbart med själva genmodifieringen av växterna, utan har också fått ekonomiskt stöd för att i samarbete med näringslivet undersöka förutsättningar för storskalig odling inom Sverige. Det handlar dels om att få ut en så hög avkastning som möjligt, dels att ta fram teknik för att utvinna de farmaceutiska substanserna ur växterna och omvandla dem till tabletter utan att de tappar sin biologiska effekt. Vaccinforskningen vid Örebro universitet är ett tvärvetenskapligt samarbete där de olika kompetenserna kompletterar varandra. Professor Åke Strid (bilden) representerar biokemi och växtgenetik och docent Sören Andersson, med lång erfarenhet från Smittskyddsinstitutet, står för kompetensen inom immunologi, medicin och vaccinologi. Att hitta ett lämpligt protein är dock bara ett första steg. Forskarna måste också försäkra sig om att det är möjligt att tillverka det i stor skala, utan att det förändras och förlorar de egenskaper man vill åt. Tillverkningen av proteinet sker i bakterier eller växter, som har genmodifierats så att de kan producera andra proteiner än dem som arten normalt tillverkar. Och givetvis måste denna förändring i arvsmassan gå i arv till bakteriens eller växtens avkomma. Men vissa proteiner visar sig svåra att producera i sin helhet, och då får man försöka med de viktigaste delarna av proteinet, vilket alltså kräver nya analyser på ännu mer detaljerad nivå. Genom att lägga ihop olika sådana delar av ett eller flera verkningsfulla proteiner är det möjligt att skapa ett nytt så kallat fusionsprotein, som är skräddarsytt för att skapa en lagom stark reaktion hos immunförsvaret varken för svag eller för kraftig. Örebroforskarna har också påbörjat utvecklingen av ett tredje vaccin, mot magsårsbakterien Helicobacter pylori. Behovet av ett förebyggande skydd är stort, eftersom behandlingen av sjukdomen är dyr och därmed utom räckhåll för en stor del av jordens befolkning. Dessutom kommer det allt fler rapporter om en ökad resistens hos bakterien, vilket hotar att göra dagens mediciner verkningslösa. Därför har det gjorts flera försök att ta fram vacciner mot sjukdomen, hittills utan större framgång. Men nu har forskargruppen vid Örebro universitet lyckats ta fram en genmodifierad växt som innehåller ett Helicobacterprotein och nästa steg är att testa det på möss. Billigare och säkrare att använda växter Växtproducerade läkemedel är ett snabbt växande område inom läkemedelsindustrin som gör det möjligt att ta fram mediciner som inte kan tillverkas med traditionella metoder. Det beror på att växter kan producera mer komplexa molekyler än de mikroorganismer och däggdjursceller som hittills används för läkemedelsframställning. Dessutom är de både billigare och säkrare. Bakterieceller kan innehålla toxiner, det vill säga ämnen som är giftiga för oss, medan däggdjursceller kan bära på oönskade virus. Den här tekniken kommer att göra det möjligt att producera vacciner och mediciner mot sjukdomar som vi dag inte kan förebygga eller bota, säger Åke Strid. För att få växter att tillverka HIVproteinet p24 (bilden) måste den gen som ligger bakom processen bli en del av växternas egen arvsmassa. Men eftersom det inte gick att föra över genen direkt från virus till växt, fick forskarna ta en omväg. Först fördes genen in i en bakterie, som sedan kunde föra den vidare till växterna med lyckat resultat. 10 ÖU magasin ÖU magasin

7 ALUMN UTBILDNING Studenterna vid Global Journalismprogrammet kommer från hela världen och när de lämnar utbildningen bär det också av i många olika riktningar. Någon fortsätter forska, andra söker sig ut på arbetsmarknaden med nya verktyg i bagaget. TEXT O FOTO: Lars Westberg Det är viktigt att alumnerna också ska känna att de har nytta av nätverket. Det kan handla om att få kontakter i samband med rekryteringar eller när man vill ha tag på personer med en speciell utbildning, säger Sören Hilmerby, som är alumnsamordnare inom Maskinteknikområdet. TEXT O FOTO: Lars Westberg Sören Hilmerby är alumnansvarig för de studenter som läst maskinteknik, en grupp som ligger högt bland de mest aktiva alumngrupperna i Örebro universitets nätverk för alumner. Händer det något skriver jag på hemsidan och då går det iväg ett mail till gruppens medlemmar och då kanske många går in och kollar vad som hänt. Han menar att alumnnätverket kan vara till stor nytta, både för universitetet, för de tidigare studenterna och för dem som just är i färd med att lämna utbildningen och söka sig ut på arbetsmarknaden. Maskinteknikgruppen vänder sig till dem som läst något av programmen Maskiningenjör, Industriell design & produktutveckling eller CNC-tekniker. Det varierar om det är program eller ämnen som organiserar sig i alumngrupper, det hänger väl på hur man känner samhörighet. Över 50 olika grupper Universitetets mål med alumnverksamheten är att skapa en mötesplats där de tidigare studenterna kan hålla liv i sina kontakter från studietiden men också skapa nya mellan yrkesverksamma som har en liknande utbildningsbakgrund. Det finns drygt 50 olika grupper inom nätverket för alumner. Jag brukar lägga ut information om föreläsningar som kan var intressanta. Jag tror de flesta inte är så intresserade av speciella träffar utan mer av vad som händer på universitetet, om det kommer nya kurser eller om vi utvecklar vår verksamhet och vill ha ut information om det. Men Sören Hilmerby ser också alumngruppen som ett komplement till annan utåtriktad verksamhet och ett verktyg samverkan med näringslivet som också är ett av hans uppdrag. Vi har många former för kontakter med näringslivet, det är exempelvis projektkurser, studie besök, mentorsprogram, examensarbeten och praktikplatser, säger han. Här kan man gå ut till alumnerna i kontaktgruppen och fråga om olika saker. Alumnerna finns på olika arbetsplatser och pratar med arbetskamrater och på det sättet sprids information både till och från oss. Examensarbeten och kontakter Tidigare studenter är ofta vägen till examensarbeten för efterföljare. De kan ha konkreta uppgifter, som passar bra att lösa genom ett examensarbete. Därför kan det också vara bra för studenter att gå med i alumngruppen redan under studietiden för att söka kontakter den vägen. Gruppen kan också vara ett användbart verktyg om Sören Hilmerby vill ha tag på någon gästföreläsare, man kan se var olika personer arbetar och om de sysslar med något som är relevant. Alumner finns också med i programrådet för maskinteknik som följer upp och utvecklar utbildningsprogrammen inom området. I rådet finns också andra företagsrepresentanter, studenter och programledare för programmen. Jag brukar också använda alumnernas berättelser om var de hamnat efter utbildningen när vi informerar om utbildningen i gymnasieskolorna, säger Sören Hilmerby. Det blir väldigt konkret och tydligt när man ska berätta om vilken nytta man har av studierna. Global nivå ställer höga krav Samarbetet med de andra nordiska universiteten är mycket viktigt för det internationella perspektivet och det vill vi behålla och utveckla. Vi vill också ha en fortsatt satsning både på den praktiska och på den teoretiska utbildningen. Anna Roosvall är akademiskt ansvarig för masterutbildningen i Global Journalism vid Örebro universitet. I höst har hon kunnat hälsa 27 studenter välkomna från 16 olika länder. Liksom tidigare upplever hon att studenterna tar sig an studierna med stor entusiasm. Vi kan också se flera exempel att studenter som gått utbildningen fått sina uppsatser publicerade som vetenskapliga artiklar eller böcker. Det är olika om alumnerna fortsätter inom den akademiska världen eller om de återgår till journalistiken. Många vill ägna sig åt båda sakerna. Kurserna i Global Journalism är tvååriga och eftersom det sker intagning bara vartannat år, möts inte studenter från olika årgångar på universitetet. Men det finns ett nätverk, Global Journalism Network, där man kan följa aktiviteter i pågående kurs och det är också ett forum för gamla och nya studenter. Webbadressen är Ska utbildningen fortsätta att ha hög kvalité krävs det förutom satsningar i utrustning och annat även att det internationella samarbetet kan fortsätta. Under hösten reser kursdeltagarna till Finland i en vecka för tre dagar i Helsingfors och två i Tammerfors. Nätverk Utnyttja kunskaper Hon nämner dels Walid Al-Saqaf, dels Adriana Där handlar kurserna om Media and Development Valle från Nicaragua, som exempel på studenter och en annan just om klimatförändringar. som fortsatt forska. Senare i vinter besöker man Oslo för en kurs som Adriana och jag är med i ett nätverk Media- kallas War- and peacejournalism. Vi har också ett Climate network med forskare som följer hur medierna Anna Rosvall är program- utbyte av lärare mellan universiteten och studen- skriver om klimatförändringar, säger hon. ansvarig för Global Journaterna kan i vissa fall också skriva sina masterupp- Walid har fortsatt här på universitetet och med sin lism och forskar själv bland satser i Norge eller Finland. bakgrund både som journalist och med datorkunskaper annat om hur medierna be- På det här sättet kan vi utnyttja kunskaper och är han en tillgång för att kursen ska hålla skriver klimatförändringar. expertis inom journalistikforskningen, som inte hög nivå både praktiskt och teoretiskt. bara finns på ett ställe. 12 ÖU magasin ÖU magasin

8 UTBILDNING Global Journalism Global Journalism UTBILDNING Walids program utmanar censuren Internet! Walid Al-Saqaf ler stort när jag frågar hur han i Jemen kunde ta reda på att det finns en kurs i Global Journalistik vid just Örebro universitet. När vi träffas är han på väg till USA och Stanforduniversitetet i Kalifornien för att tala om det censurbrytande dataprogram som han utvecklat i Örebro och som också är ämnet för det som ska bli hans doktorsavhandling. Det var 2006 som Walid kom med sin familj fru och två döttrar till Örebro och Mastersprogrammet Global Journalism. Under studietiden och som en del av sin magisteruppsats byggde han upp en nyhetsportal med fokus på hemlandet Jemen. Som med mycket annat nuförtiden har internet stor betydelse för det. Den ska vara öppen för all information och alla ska vara välkomna, det ska råda yttrandefrihet för alla på den här portalen, säger han. Människor vill gärna ha information som är non government och portalen blev framgångsrik. Men regimen i Jemen tolererar inte vad som helst och Walids portal fick problem. Den blev censurerad i Jemen, regimen stängde ned den. Walid Al-Saqaf I september var han i Budapest och talade vid en konferens, Internet at Liberty, som Google och Central European University ordnade. Han har också besökt Oxford, Kairo, Krakow, Sydafrika och flera andra platser för att berätta om sina projekt. Tidigare i år fick han Örebro universitets demokratipris. För mig är det viktigt att arbeta för att skydda tillgången till information och att projektet får leva vidare. Därför är det bra med uppmärksamheten. Men jag vill också sprida kunskaper om Örebro universitet, som gett mig möjligheter att arbeta med detta, säger han. Masterutbildningen Global Journalism vid Örebro universitet ledde Walid Al-Saqaf till doktorandprogrammet och han erbjöds också deltidsarbete som lärare. Många av studenterna kommer från utvecklingsländer eller länder med bräcklig demokrati. Jag tror det kan vara bra för dem att ha en lärare som själv kommer från ett utvecklingsland, säger han. Jag kanske har lättare att förstå hur de tänker. Internationell uppmärksamhet Alkasir och Walids arbete med nyhetsportalen har väckt stor uppmärksamhet på olika håll i världen. 14 ÖU magasin { hmed Magdy kommer från Kairo i Egypten. Det som lockade mig att söka till Masterprogrammet i Örebro var att det sätter in journalistiken i ett globalt perspektiv och att själva utbildningen är en smältdegel med studenter från länder i hela världen. Dessutom har jag glädje av att utbildningen är avgiftsfri. Ahmed vill förbättra sin journalistiska förmåga i både teori och praktik och dessutom träna sig i att skriva på engelska, vilket han hoppas ska ge honom möjligheter att arbeta över hela världen i framtiden. Jag skulle gärna arbeta här i Sverige, säger han, och helst på en redaktion för tidningar eller elektroniska medier eftersom jag föredrar att skriva. I hemlandet har Ahmed arbetat som journalist i sju år, dels på webbmagasinet boswtol.com, dels som skribent i olika tidningar, som skriver om fordonsindustri. A Censurbrytande program Eftersom Walid Al-Saqaf också har en kandidatexamen i datorteknik, satte han i gång att konstruera ett program som skulle kunna bryta regimens censur. Jag kallar programmet Alkasir, som är arabiska och betyder kringgå eller överlista (circumvent på engelska). Programmet har blivit välkänt i Jemen och i hela arabvärlden. Det finns tusentals användare i många länder som kan ansluta sig till programmets server via mer än 700 internetleverantörer i mer än 60 länder. Men det är inte heller problemfritt med program som utmanar regimer som inte tycker om yttrandefrihet. Det positiva är att fler får till gång till information, som censureras, men det negativa är att regeringar ser det som ett hot och försöker stoppa det. Walid beskriver det som en balansgång och en ständig strid. Det är som en katt- och råttalek där det är svårt att se en vinnare. Men informationen blir allt mer omöjlig att kontrollera, även om regimerna också ständigt fi nner nya vägar till censur, säger han. A De 27 studenterna som nu går på Global Journalism-programmet kommer från hela världen. Tidigare studenter har startat en egen hemsida där de håller kontakt och skriver om aktuella frågor, ofta om yttrandefrihet och journalistikens villkor, gjnet.org. lice Kiingi kommer från Kampala i Uganda. Det är flera journalister i Uganda, som ger Örebro universitet toppbetyg bland europeiska universitet för Global Journalism-utbildningen. Jag har arbetat i sex år som ekonomireporter på en tidning som heter The New Vision. Jag har tidigare utbildat mig i Kenya och Tyskland och nu vill jag utveckla mina kunskaper i journalistik ytterligare. Alice nämner särskilt möjligheterna att skaffa sig kunskaper om hur man samlar information, -analyserar och publicerar med hjälp av multimedia. Hon vill också lära sig att se lokala och regionala nyheter i ett globalt perspektiv. De flesta journalisterna i Uganda saknar kunskaper om hur man arbetar med multimedia, säger hon. Den utbildning jag kan få här hade jag inte kunnat få någon annan stans även om jag hade varit tvungen att betala för den. ÖU magasin {

9 INNOVATION Porträttet INNOVATION Att omsätta kunnandet till nytta för omvärlden 16 ÖU magasin Det finns massor av idéer och kunnande, men frågan är vem som ska driva fram ett företagande. Det är en stor utmaning för framtiden och jag tror att vi har ett verktyg, som är användbart. Det handlar om att fokusera på rätt saker för att nyttiggöra det som produceras på universitetet. Anna Ragén är företagare i Karlskoga. Men hon är också en alumn från Örebro universitet (dåvarande högskola) med en examen som innehåller företagsekonomi och produktionsteknik. Alumner ska känna att de kan återvända till universitetet för att utveckla sig. Alla känner inte till det som finns här och den som varit borta några år blir överraskad över hur mycket som hänt. Här finns en fantastisk miljö och stora möjligheter. Anna har själv återvänt till en kurs i ledarskap på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Den är så bra och det vet jag, för jag har gått många andra kurser, som inte är i närheten av den här. Men hon har också återvänt på ett annat sätt. Hon fick en förfrågan om att utveckla Örebro universitets omvärldskontakter*, att alla goda tankar och idéer också kan växa vidare utanför universitetet men också att omvärlden inser vilket kunnande som finns att hämta på universitetet. Kvinnors företagande Det slutade med att hon kom in på deltid och tog med sig ett projekt som syftade till att få kvinnors företagsamhet att växa. Universitetet blev medfinansiär och Tillväxtverket, Länsstyrelsen och Business Science Arena är andra medaktörer. 23 deltagare som vill utveckla eller förnya sina produkter, som vill starta företag eller som kommer från universitetet och vill nyttiggöra sin forskning har mötts i seminarier och workshops under hösten. Målet är att inom 18 månader öka omsättningen och starta minst fem nya företag. Det är idéerna som behöver utvecklas, ett arbete som måste ske innan man börjar tänka på affärsoch marknadsplaner. Vi vill skapa ett verktyg för att systematiskt arbeta med behovsanalys och produktutveckling, när det är gjort löser det sig ofta automatiskt med fortsättningen, säger Anna Ragén, som är mycket nöjd med hur projektet utvecklats. Redan nu har fyra nya företag startats och deltagarna kommit långt i att utveckla sina projekt. Fokus på kvalité Örebro universitet har växt kraftigt under en period och har nu huvudfokus på ett kvalitetsarbete. Ett program för att omsätta idéer till arbetstillfällen och företagande måste också hålla en viss nivå när det är kopplat till universitetet. Det här är ett professionellt paketerat projekt, som håller en tillräcklig höjd för att ge akademiska poäng. Vi kan fortsätta att utveckla det och inte bara med inriktning på kvinnligt företagande, säger Anna Ragén. Framgång och tillväxt Hon betonar behovet av växelverkan mellan näringslivet och universitetet. Det är bra om näringslivet får en insikt om vad universitetet kan erbjuda, att universitetet förknippas med framgång och nytänkande och att kunskap förknippas med tillväxt. Vi vill skapa ett verktyg för att systematiskt arbeta med behovsanalys och produktutveckling Ett sätt att öka den ömsesidiga kunskapen om varandras miljöer är den grupp som fått det provisoriska namnet Entrepreneurs in Residence, som utom Anna själv också består av Åke Olofsson, som är ordförande för Örebro Promotion och VD:n för Arbesko, Peter Geisler, som har ett stort engagemang i olika näringslivsorganisationer och även i Forum för småföretagarforskning. Det här är ett bra forum för en diskussion om vad som är viktigt att prioritera i arbetet med att utveckla Örebro universitets omvärldskontakter. * Anna Ragén är från 1 december 2010 chef för avdelningen Externa relationer och kommunikation vid Örebro universitet. ÖU magasin

10 ALUMN Porträttet ALUMN Hemma i rattegangssalen FAKTA RÄTTEGÅNGSSALEN: 69 platser på 125 kvadrateter. Salen är U-formad och läraren kan röra sig väl synlig för alla studenter. Där fi nns allt som gör miljön så realistisk som möjlig, påropstavla, individuella bildskärmar, vittnesbord, stor bildskärm och filmduk, videoprojektor, mikrofoner som nås av alla, hörselslinga och golv i olika nivåer för att alla ska se så bra som möjligt. Salen blev klar Det går bra för många av oss som läst juridik vid Örebro universitet. Vi blev väl omhändertagna från början och utbildningen känns som en stabil grund när man kommer ut i verkligheten. 18 ÖU magasin Y lva Wessman blev jur kand i januari i år efter fyra och ett halvt år på juristprogrammet. Just nu är hon i färd med att lämna studentmiljön, hon och sambon flyttar till Uppsala där Ylva fått tjänst som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt. Hon kom till Örebro universitet med ett samhällsintresse och politiskt engagemang i bagaget från hemstaden Borlänge där hon tog studenten Jag var inriktad på att läsa juridik, men eftersom jag hade gått engelskspråkigt gymnasium och inte ville tappa engelskan, så började jag med att läsa engelska ett år. Att jag valde Örebro universitet var lite av en slump, det var ämnesvalet som styrde. Jag var inte så sugen på de konventionella universiteten med alla gamla traditioner. Stort samhällsengagemang För en person med samhällsengagemang är det ganska naturligt att engagera sig bredare än bara i studierna. För Ylvas del ledde det till att hon arbetade ett år på studentkåren som också ledde till andra uppdrag under studietiden. Hon har bland annat suttit med som studentrepresentant i universitetets arbete med att få läkarutbildningen. Dessutom har hon hunnit med ett politiskt engagemang. Hon hade politiska uppdrag för vänsterpartiet redan i Borlänge. I Örebro blev hon invald i fullmäktige 2006 och har bland annat suttit i socialnämnden. Det är uppdrag hon inte kan ha kvar när hon flyttar från kommunen. Juristprogrammet startade 2005 och Ylva fanns med i den första gruppen på drygt 60 studenter. Ompysslad premiärkull Vi var en liten grupp med god sammanhållning. Det är klart att det fanns lite barnsjukdomar, men universitetet månade mycket om att det skulle bli bra. Vi hade engagerade lärare med stora kunskaper och en vilja att ge oss en bra utbildning. När vi ska ta bilder, söker vi upp rättegångssalen i Teknikhuset. Den blev klar i början av Ylvas ÖU magasin

11 ALUMN Porträttet KRÖNIKA ALUMN Porträttet utbildning och har varit flitigt använd för rollspel, där studenterna får träna olika yrkesroller i en realistisk miljö och med avancerad teknisk utrustning. Ja, här har vi hängt mycket, säger Ylva när vi blir insläppta av en klasskamrat till henne, Karin Lundström, som just fått en tjänst som doktorand vid universitetet och de gratulerar varandra till framgångarna på arbetsmarknaden. Efter examen i januari har Ylva hunnit arbeta som biträdande jurist på MAQS Lawfirm Advokatbyrå i Stockholm. Byrån sysslar med affärsjuridik och har kontor i Norden och Baltikum. Bland klienterna finns flera högskolor och universitet, som behöver juridisk hjälp av olika slag. Verkligheten ingen överraskning Det handlar om mycket mer än enbart högskolerätt. Det är arbetsrätt, diskrimineringsfrågor, avtalstvister och mycket annat som kan bli aktuellt. Det är klart att man inte kan allt från början när man kommer dit, men utbildningen känns relevant. Framför allt har jag haft nytta av att vi haft så många praktiska övningar, inte bara i rättssalen. Vi har fått skriva många PM, inlagor och domar och det har jag haft stor glädje av när jag kommit ut i verkligheten. Ja, det är väl för just det här tillfället man sliter för att få så bra betyg som möjligt Ylva känner att hon fått förtroende på sin arbetsplats, där hon också var på praktik en period. Att få hand om egna klienter har varit ett stort ansvar. Men det är också utvecklande när det inte bara är på låtsas. Nu väntar nästa utmaning som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt. Det låter som en stor framgång att som jur kand från den färska utbildningen vid Örebro universitet slå sig in i konkurrens med alla som läser juridik i Uppsala. Belönat slit Ja, det är väl för just det här tillfället man sliter för att få så bra betyg som möjligt, men jag har också fått några extra poäng för att jag arbetat på advokatbyrån. Hur ser hon då på sin framtida yrkeskarriär? Straff- och processrätt har lockat mer än affärsjuridiken, men arbetet på MAQS var ändå värdefullt för att få inblick i den. I sin ungdom ville hon bli polis det gick inte, jag hade för dålig syn men senare var det mer åklagare hon siktade mot, men under studietiden har hon hittat annat som också låter spännande. Jag är väl inte lika säker längre. Men sitter man inte ting, stänger man dörrar till att arbeta både som försvarsadvokat, åklagare och domare. Jag vill verkligen fortsätta med arbete inom juridiken och det är också därför jag nu låter politiken vila lite. För sju år sedan kom Ylva Wessman till Örebro universitet. Hon lämnar nu staden med ett gott studieresultat och många andra erfarenheter i bagaget. Vart den nyss påbörjade resan i arbetslivet går vidare återstår att se. Alumn PORTRÄTTET Namn: Ylva Wessman Ålder: 26 år Civilstånd: Sambo Examen: Juristexamen 2010 Bor: Flyttar från Örebro till Uppsala Arbete: Notarie vid Uppsala tingsrätt Vem väljer partiledare? et är spännande i svensk politik. Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin annonserar sin avgång och uppmanar hela partistyrelsen att ställa sina platser till förfogande. Inspirerade av detta (?), går företrädare för Kristdemokraterna ut och kräver att deras partiledning ska göra likadant. Medierna skriver spaltmeter och sänder reportage efter reportage om vad som händer. Experter analyserar och ger råd om vad som bör hända och vem som bör få plats i partiernas ledningar. Åsikterna går i alla riktningar. Är det partiernas ensak och ett jobb för interna valberedningar? Eller är det en fråga av allmänt intresse? Ska vi rent av ha folkomröstning om vilka som ska sitta i partiledningen för (S) och (KD) framöver? För en statsvetare är det i princip självklart att se partier som en nödvändig del i en fungerande politisk demokrati. Vårt demokratiska system bygger på att det är partier som ställer upp till val och nominerar kandidater till riksdag och fullmäktige. I Regeringsformen, vår främsta grundlag, definieras parti som en sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Lagstiftaren har mycket medvetet valt att inte ge en mer detaljerad definition än så. Den svenska idén är att staten inte ska lägga sig i hur partier ordnar sin interna verksamhet. Det finns ingen restriktion om att partier ska vara utformade enligt någon demokratisk princip. ocialdemokraterna och Kristdemokraterna har i partihänseende det gemensamt att de kommer ur en folkrörelsetradition (S) ur arbetarrörelsen och (KD) ur frikyrkorörelsen. Båda partierna har därmed en likartad grund för sitt interndemokratiska liv. Partierna har byggts upp på medlemskap bland människor som förenats kring gemensamma intressen och värderingar. Partiorganisationen har byggt på föreningsaktivitet och medlemsengagemang. Det har historiskt sett varit mer eller mindre självklart att val av de egna företrädarna skett på ett föreningssätt med valberedningar och interna omröstningar. Detta har också uppfattats som helt legitimt av dem som inte varit med i partierna. Men tiderna förändras. Partiernas medlemsantal har minskat. Partierna vill fånga många väljare och vänder sig därmed till grupper utanför den trogna kärnan. Väljarna känner allt mindre identifikation med ett parti och röstar olika mellan olika val. Istället för genom Krönikören Agneta Blom, docent i stats vetenskap och akademichef för Handelshögskolan vid Örebro universitet aktiv medlemsverksamhet, sprider partierna sina budskap genom massmedier. Alltfler kan involveras och det blir logiskt att interna processer för val av partiledningar ifrågasätts och inte uppfattas som självklara. (S) och (KD) måste själva bestämma sig för hur mycket de ska hålla fast vid sina traditioner som medlemsbaserade folkrörelser och stå för det när det ifrågasätts. De kommer dock inte undan att också förhålla sig till hur dagens samhälle ser ut. Människor långt utanför de egna medlemsleden är intresserade och bör rimligen ges rätten att få veta vad partierna gör internt. 20 ÖU magasin ÖU magasin D S Den svenska idén är att staten inte ska lägga sig i hur partier ordnar sin interna verksamhet. Foto: Mujo Korach

12 NOTISER ALUMN KULTUR Nya Alumner Agnes Palinski, Företagsekonomi, Pressekreterare, Regeringskansliet, Stockholm Ninja Revelj, Måltidskunskap och värdskap, Köksmästare, Wij Trädgårdar, Ockelbo Kajsa Persson, Rättsvetenskap, Jurist, Götmars Juridik, Örebro Botox mot tennisarmbåge Örebroforskaren Eva Oskarsson har med hjälp av Botoxbehandling kunnat minska smärtan och öka armfunktionen hos långtidssjuka med tennisarmbåge, som annan behandling inte haft någon effekt på. KVINNOR BEHÖVS I IT-BRANSCHEN Att IT-branschen är mansdominerad är ingen nyhet, men nu börjar företagen själva bli bekymrade. Pia Engwall, VD vid Nethouse i Örebro, och Karin Hedström, universitetslektor vid Handelshögskolan vid Örebro universitet, har Karin Hedström påbörjat ett arbete för att öka kvinnors intresse för IT-branschen. Vid en första träff var drygt hälften av det 20-tal kvinnliga studenter som läser Datateknik och Systemvetenskap med tillsammans med tre lärare och en handfull personer från Nethouse. Det kan handla om att ordna mentorskap eller arbeta i andra former, men det är viktigt att blir något som är hållbart. Kvinnor får lätt jobb inom IT, det ringer före tag till oss och frågar särskilt efter kvinnliga studenter som närmar sig examen, säger Karin Hedström. Hennes studie visar på vikten av att öka blodfl ödet i muskeln hos patienter som lider av tennisarmbåge. Behandlingen har visat hålla i sig ännu efter ett år. Redan efter tre månader har blodfl ödet och därmed syretillförseln förbättrats. Patienterna är mindre smärtpåverkade och upplever att de har en bättre armfunktion, säger Eva Oskarsson, som har skrivit en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet. Patienter som lider av tennisarmbåge har ont i yttre delen av armbågen och orsaken är överansträngning av underarmens sträckmuskler. Eva Oskarsson Det kan handla om små rörelser som till exempel att greppa någonting med handen. Bland tennisspelarna, som gett namn åt problemet, drabbas så många som 30 till 40 procent av detta. Men tennisarmbåge kan även orsakas av lyft jag har till exempel en dagisfröken med i min studie. FÖRSTAHANDSVAL FÖR ÅTTA AV TIO Örebro universitet har gjort en enkät bland höstens nya studenter. Den visar bland annat att 82 procent av dem som svarat, sökte Örebro universitet som förstahandsval. De som inte valt Örebro i första hand har haft Uppsala, Lund och Stockholm som sina förstahandsval. Det här visar att arbetet med att etablera oss i en högre division bland svenska lärosäten börjat ge resultat, säger Jens Schollin, rektor vid Örebro universitet. Årets Nybörjarenkät genomfördes som en e- postdistribuerad webbenkät, som skickades ut till personer av vilka svarade. Det vanligaste skälet att börja studera i Örebro är valet av utbildning och att universitetet ligger nära hemorten. Liksom andra universitet och högskolor är kvinnor i majoritet av dem som börjat studera i höst, två tredjedelar är kvinnor. Ungefär lika stor andel är under 26 år och drygt hälften har minst en förälder som studerat vid högskola eller universitet. Jonas Palsten, Musik/Musikpedagogik/Musikalisk gestaltning, Trumpetare, Kungliga Operan Henrik Överstam, Maskinteknik, Avdelningschef, Alstom Power Sweden AB, Västerås Fredrik Östbom, Företagsekonomi, Politiskt sakkunnig, Arbetsmarknadsdepartementet, Stockholm Kimia Yousefi, Medicin, Konsult, Medhouse AB, Stockholm Xianjing Ye, Statistik, Deputy director of the Clerks hangzhou government Maria Vörde, Omvårdnadsvetenskap, Distriktssköterska, Örebro Läns Lansting Kerstin Winge, Personalvetare/PA-linje, Kvalitetschef, Clear Edge Sweden, Högsjö Pernilla Jansson, Hörselvetenskap, Avdelningschef, Landstinget Kronoberg Maria Sidén, Automatiseringsteknik, Kvalitetsingenjör, GB Glace, Flen Alexandra Wiklund, Rättsvetenskap, Länsjurist, Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Maria Viduss, Statskunskap, Politisk sekreterare, Örebro läns landsting Kristina Wallin, Personalvetare/PA-linje, Produktchef, Tele2 Robert Brundin, Statistik, Statistiker, Markör Marknad och Kommunikation, Örebro Katarina Blom, Arbetsterapi, Arbetsterapeut, Karlskoga kommun Anette Wallin, Musik/Musikpedagogik/Musikalisk gestaltning, violinpedagog, riksspelman, Varbergs kulturskola Naghme Torkaman, Rättsvetenskap, Bolagsjurist, Eniro Claes Svensson, Maskinteknik, Teknisk projektledare, Bombardier Transportation Andreas Stenberg, Måltidskunskap och värdskap, Köksmästare, Djurönäset Annika Skarle, Statistik, Senior Programmer, AstraZeneca, Södertälje Lise Wållberg, Rättsvetenskap, Tingsnotarie, Stockholms tingsrätt Sofi a Samuelsson, Socialt arbete/social linje, Kurator, Barn- och utbildningförvaltningen, Kristianstad Marina Vangstad, Medie- och kommunikationsvetenskap, Strategisk informatör, Regionplanekontoret, Stockholm Fredrik Wandus, Idrott, Idrottschef, Försvarsmakten, Linköping Georg Riedel besökte Musikhögskolan Musikens betydelse för barns hjärna, utveckling, identitet och rehabilitering får allt större stöd i forskningen. Detta var också temat för en heldagskonferens på Musikhögskolan vid Örebro universitet. Georg Riedel, välkänd musiker och kompositör till bland annat många älskade Astrid Lindgren-sånger, gav sin syn på vad som krävs av en barnvisa. Georg Riedel var från början en ganska avantgardistisk och publikfrånvänd jazzmusiker innan han började det svåra arbetet med att skriva barnvisor. Han tyckte från början att barnvisor var ganska meningslösa och att sång var helt onödigt, eftersom man ju kunde spela istället. När han väl tackat ja till att skriva Astrid Lindgren-sånger oroade han sig för att det skulle bli för banalt. Till exempel var han övertygad om att en så uppskattad visa som Pippis sommarsång var för banal för att använda. Med tiden insåg han att det finns något vackert i det enkla och raka. Hans gamla jazzkompisar ställde också upp med stor entusiasm vid inspelningarna av dessa sånger. Georg Riedel menar också att det finns en kvalitet i att få sina sånger framförda av oskolade barnröster, att det på flera sätt är befriande. Han lyfter också fram textens betydelse för en bra barnvisa. Texten är enligt honom grunden för det musikaliska materialet. JOHN LIND Konferensen på Musikhögskolan var ett samarrangemang mellan universitetet och John Lindstiftelsen. John Lind var en världsberömd barnläkare och en pionjär inom nyföddhetsmedicin. Hans särskilda intresse var att se det nyfödda barnet som en individ och hans arbete var ofta radikalt för sin tid. Till exempel arbetade han för samvård på BB, där föräldrar och det nyfödda barnet får umgås oavbrutet direkt från födelsen. Han framhävde behovet av vaggvisor på BB och om musikens betydelse även innan födelsen. Han kämpade också hårt för att barn på sjukhus skulle får tillgång till lekterapi. John Lind-stiftelsen har till uppgift att arrangera vetenskapliga symposier i John Linds anda. 22 ÖU magasin ÖU magasin

13 Returadress: Örebro universitet Externa relationer Örebro B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ HUR HITTAR DU SVERIGES BÄSTA UNIVERSITET? Gör du det genom att titta efter färgglada overaller med lustiga märken på? Eller genom att bläddra i glassiga kataloger, där studenter skrattar med böcker under armen? Eller genom att helt enkelt läsa det här? Till Örebro universitet ska du söka för utbildningens skull. Det är så vi ser det, och det är så vi vill ha det. Vårt universitet är en arena för kunskap, bildning och kritik och genomsyras av en kvalitetskultur som står sig väl i jämförelse med andra ledande universitet. Vi har de kompetenta programmen och en studiemiljö som borgar för goda resultat. Att du på köpet får ett av Sveriges finaste campus, bostadsgaranti och nöjeslivet i Årets Studentstad, Örebro, är bara ett stort plus. Örebro universitet kan möta och förverkliga dina drömmar. Med hårt slit och en liten portion envishet kan vi tillsammans se till att Örebro universitet blir Sveriges bästa universitet för dig.