Barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp. Sammanställning av översikter om insatser till barn och föräldrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp. Sammanställning av översikter om insatser till barn och föräldrar"

Transkript

1 Barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp Sammanställning av översikter om insatser till barn och föräldrar

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att man måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad september

3 Förord Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) fick i början av 2008 i uppdrag av dåvarande Socialtjänstavdelningen vid Socialstyrelsen att sammanställa kunskap om insatser när barn har blivit, eller riskerar att bli utsatta, för försummelse eller övergrepp (fysisk misshandel eller sexuella övergrepp). Syftet med denna interna rapport var att bedöma om det finns underlag för beslut om att ett nationellt riktlinjearbete på området är genomförbart. Arbetet har bedrivits av medarbetare vid enheten för kunskapsöversikter (fr. o m 2010) och tidigare medarbetare vid IMS; Carina Gustafsson, projektledare samt projektmedarbetare Johan Glad, Caroline Holm, Camilla Wiberg och Jenny Rehnman. Professor emeritus Marianne Cederblad har genomfört en inventering av svensk forskning på området. Stockholm Anders Tegnell Avdelningschef, Kunskapsstyrning Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Risk- och skyddsfaktorer 10 Avgränsning 10 Lagstiftning 11 Underlag för riktlinjer 12 Sammanställning av svensk forskning 12 Syfte och frågeställningar 13 Frågeställningar: 13 Metod 14 Avgränsningar och urvalskriterier 14 Typ av studie 15 Population målgrupp 15 Typ av insats 15 Utfallsmått 15 Övriga avgränsningar 15 Sökstrategi för identifiering av översikter 16 Databassökningar 16 Granskning av litteratursökning 16 Dataextraktion 17 Översikter 17 Resultat 18 Inventering av systematiska översikter om insatser riktade till barn och/eller föräldrar 18 Sammanfattning av översikternas resultat 18 Tertiär/indikerad prevention 18 Sekundär/selektiv prevention 19 Inkluderade systematiska översikter 21 Tertiär/indikerad prevention 21 Sekundär/selektiv prevention 26 Exkluderade systematiska översikter där interventionen har relevans för området 31 Tertiär/indikerad prevention 31 Sekundär/selektiv prevention 32 Diskussion 36 På vilka områden saknas översikter? 36 Vilka interventioner förekommer och vilka riktas interventionen till? 37 5

6 I vilken riktning pekar resultatet i översikterna? 37 Överförbarhet till svenska förhållanden 38 För vilka interventioner behövs nya systematiska översikter produceras? 38 Underlag för riktlinjer 39 Slutsatser 40 Referenser 41 Bilaga 1 43 Bilaga 2 45 Problemformulering 45 Identifiering av studier (sökning) 45 Urval av studier 46 Utvärdering av primärstudiernas tillförlitlighet 46 Bilaga 3 50 Bilaga 4 52 Bilaga 5 53 Bilaga

7 Sammanfattning Denna kartläggning av översikter som rör interventioner när barn har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp (fysisk misshandel eller sexuella övergrepp) ska utgöra ett underlag för beslut om ett riktlinjearbete på området bedöms vara genomförbart. Socialstyrelsens riktlinjer ska, så långt det är möjligt, baseras på redan befintliga systematiska översikter. Uppdraget begränsades därmed till att inventera vilka systematiska översikter som redan är publicerade och som utvärderar effekter av interventioner för målgruppen. Databassökningen genomfördes 2008 och resulterade i 2063 träffar. Efter genomgång av titlar och abstrakt granskades 276 översikter i fulltext för preliminär bedömning av inklusion/exklusion. Av dessa kvalitetsgranskades sedan 49 översikter med avseende att avgöra om dessa uppfyllde kriterier för att anses vara systematiska översikter. Databassökningen uppdaterades 2010 och ytterligare två översikter tillkom. Totalt omfattar denna sammanställning 51 kvalitetsgranskade översikter. Resultatet av kvalitetsgranskningen visade att 15 översikter bedömdes hålla tillräcklig kvalitet för att inkluderas och kan därmed i nästa steg gå vidare som underlag för en evidensgradering i ett eventuellt riktlinjearbete. Två av dessa kan anses innehålla uppdaterade sökningar och granskningar över primärstudier. I övriga översikter var sökningen efter primärstudier genomförd tidigare än 2008 och behöver därmed uppdateras med sökningar efter ytterligare studier. Granskningen tyder också på att minst tre av de inkluderade översikterna berör samma intervention. De översikter som kan bli aktuella att inkludera som underlag i ett kommande arbete med att ta fram riktlinjer eller annan vägledning bör begränsas till den senaste publicerade översikten av tillräckligt god kvalitet för respektive insats. Av de totalt 36 översikterna som exkluderades efter kvalitetsgranskningen har 11 exkluderats på grund av tveksam kvalitet men redovisas eftersom insatsen har relevans för området. Översikterna innehåller primärstudier (RCT eller kvasiexperimentella studier inklusive single subject -studier med för- och eftermätning) som eventuellt kan ingå i nya översikter. De flesta interventioner som tas upp i de exkluderade översikterna förekommer dock redan bland de inkluderade översikterna av god kvalitet. Kartläggningen visar att det finns ett stort antal översikter publicerade inom området. Antalet interventioner som förekommer i dessa översikter är dock relativt liten. Det handlar framför allt om förebyggande interventioner till familjer som anses tillhöra olika riskgrupper där det finns en överrisk att barn kan fara illa på grund av föräldrarnas omsorgssvikt. Det rör sig till exempel om olika varianter av hembesöksprogram, föräldrastöd eller föräldraträning. När det har konstaterats att barnen farit illa eller har blivit utsatta för försummelse eller övergrepp visar översikterna att man fokuserat på utvärderingar av psykologiska behandlingsinterventioner riktat till barn och/eller 7

8 föräldrar så som bl a kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och familjeterapi. De flesta översikter behandlar interventioner med inslag av kognitiv beteende terapi (KBT) och det är också dessa som tycks ge bäst resultat när de jämförs med annan slags behandling. Dessa interventioner riktas både till föräldrar och till det utsatta barnet. Vid förekomst av sexuella övergrepp tycks behandling med KBT ge bäst effekt när den ges till yngre barn samt om behandlingen innefattar en ickeförövande förälder. Vid förekomst av försummelse förefaller lekterapi och terapeutiska behandlingsprogram såsom dagverksamhet att ge positiva effekter för barnen och Multisystemisk terapi (MST) har positiva effekter för både föräldern och barnet. Däremot tycks hembesöksprogram riktade till dessa familjer inte minska antalet omhändertaganden (placeringar). De flesta översikter som inkluderats i kartläggningen handlar om hembesök. Hembesöksprogram kan se ut på många olika sätt men har det gemensamt att de sker i familjens hem, har flera olika komponenter och riktar sig ofta till både föräldern och barnet. Det tycks råda samstämmighet om att hembesöksprogram i olika former har en viss förbyggande effekt och reducerar förekomst av försummelse och övergrepp i olika riskgrupper. Intensiva insatser med hög besöksfrekvens som pågår under en längre tid och utförs av utbildad personal har högre sannolikhet att ge positiv effekt. Resultatet tyder vidare på att föräldraträning, individuellt eller i grupp har vissa positiva effekter på utfallsmått som samspel/kontakt mellan föräldern och barnet, barns språkutveckling och föräldrarnas attityder och kunskap. Det saknas dock primära utfallsmått som belyser om föräldraträning kan reducera förekomst av försummelse eller övergrepp. Nationella riktlinjer ska bidra till en god och jämlik vård och omsorg och fokuserar på områden där behovet av vägledning är som störst för beslutsfattare och personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Därför är det angeläget att undersöka om det finns praxisskillnader inom detta område. En nationell kartläggning där verksamheterna redovisar vilken behandling och vilka insatser man ger när barn har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp bör vara nästa steg för att sedan kunna avgöra i vad mån det också finns en överensstämmelse mellan det kunskapsunderlag som redovisas här och de interventioner som används i verksamheter i Sverige. Kartläggningen av översikter visar att det finns en viss variation av interventioner som skulle vara möjliga att tillämpa vid olika tillstånd/problemområden. Sammantaget innebär detta att det troligt finns förutsättningar att ta fram riktlinjer eller annan vägledning inom området givet att andra förutsättningar för ett sådant arbete är uppfyllda. 8

9 Bakgrund Denna kartläggning av översikter berör barn som far illa på grund av föräldrarnas omsorgssvikt. Den forskning som tas upp handlar om behandling och förebyggande interventioner till riskgrupper när barn har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp (fysisk misshandel eller sexuella övergrepp). Kartläggningen har initierats av den tidigare socialtjänstavdelningen vid Socialstyrelsen för att undersöka om det är möjligt att ta fram riktlinjer. Kartläggningen ska redovisa omfattningen av utvärderade metoder inom området. Sverige införde 1979 som första land i världen en bestämmelse i föräldrabalken som uttryckligen förbjöd föräldrar att straffa sina barn fysiskt. Svenska studier visar att attityder till att använda aga eller våld i uppfostrande syfte har minskat kraftigt sedan 1960-talet [1]. Nästan alla barn utsattes då för någon form av kroppslig bestraffning och befolkningen tyckte att detta var ett naturligt sätt att uppfostra sina barn. Undersökningar från 1995 visar att 30 procent av barnen uppger att de blivit utsatta för kroppslig bestraffning och c:a 13 procent uppger samma sak i studier från 2000 till Däremot har de allvarligare formerna av fysiska övergrepp inte visat samma kraftiga minskning under samma period. Andelen barn som någon gång (d.v.s. över längre tid) utsatts för allvarlig kroppslig bestraffning tycks ha legat stabilt runt tre till fyra procent sedan 1980-talet. Detta kan möjligen förklaras av att de svåra bestraffningarna inte i första hand är en del av uppfostran utan troligen har samband med svåra sociala familjeomständigheter [2]. Hur många barn i Sverige som utsätts för försummelse under sin uppväxt är inte redovisat, däremot tyder resultaten från svenska undersökningar om barns utsatthet att var tionde barn bedömts befinna sig i riskzonen vad gäller fara för sin fortsatta utveckling [3]. Det är en svår fråga att bedöma och ta ställning till när barns behov blir tillräckligt tillgodosedda i familjen. Föräldrarnas förmåga att ge barnet vad de behöver för sin utveckling är central när det gäller att bedöma om ett barn riskerar att fara illa. Det finns dock ingen allmänt accepterad gräns för vad som kan anses som oacceptabla brister i föräldrars omsorgsförmåga. Frågan om barns behov är relaterad till kulturella värderingar och normer och till olika teoretiska uppfattningar om hur man ska definiera behov [4]. Vad som ska anses vara god föräldraförmåga bygger därmed till stor del på normativa värderingar och varierar över tid. När det gäller bedömningar av föräldraförmåga finns det stor risk att personliga värderingar och fördomar runt grupper som avviker från det normativa i någon mening får stort utrymme [5, 6, 7, 8, 9]. För att öka möjligheten att genomföra systematiska bedömningar och utredningar i barnavårdsärenden finns ett behov av att använda systematiska bedömningsmetoder inom området. 9

10 Risk- och skyddsfaktorer Forskningen har inte kunnat identifiera specifika orsaker till att vårdnadshavare vanvårdar eller förgriper sig fysiskt, sexuellt eller känslomässigt på ett barn [10]. Däremot har man funnit ett antal faktorer som föregår att ett barn far illa, så kallade riskfaktorer. Kunskapen är mer utvecklad när det gäller riskfaktorer än om skyddande faktorer. Långtidsstudier som följt upp barn som vuxit upp under mycket svåra förhållanden tyder på att barnets egna förmågor såsom exempelvis begåvning och temperament tillsammans med goda relationer till andra vuxna utanför familjen och stöd att hantera svåra upplevelser samt en upplevelse av kontinuitet och sammanhang är skyddande faktorer [3, 11]. Klevens & Whitaker (2007) har redovisat en indelning av riskfaktorer enligt den socio-ekologiska modellen [12] där antagandet är att riskfaktorer från fyra olika interagerande nivåer (individnivå, familje-nivå, närsamhälle samt på en övergripande samhällsnivå) sannolikt bidrar till uppkomst av övergrepp eller försummelse. Annerbäck m fl (2010) redovisar exempel på riskfaktorer indelat i olika områden på ett liknande sätt men inkluderar även specifika faktorer relaterat till barnet. Till exempel i form av barnets ålder (yngre barn löper större risk att utsättas för övergrepp), kön samt om barnet har någon form av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Exempel på riskfaktorer på individnivå är ålder, oönskad graviditet, dålig anknytning, emotionell instabilitet, kognitiva begränsningar och begränsad kognitiv flexibilitet, dålig självkänsla, orealistiska förväntningar, bristande empatisk förmåga, bristande sociala färdigheter, missbruk, nedstämdhet, psykisk sjukdom och bristande föräldraförmågor inklusive bristande kunskap om föräldraskap. På familjenivå har sociala och ekonomiska riskfaktorer som innebär att familjen utsätts för en pressad livssituation identifierats. Det kan handla om till exempel fattigdom, arbetslöshet, familjekonflikter inklusive familjevåld och stress. Andra riskfaktorer hänförs till brister i det närliggande sociala nätverket runt familjen vilket kan leda till att familjen blir socialt isolerad och att man inte får stöd. Även brister beträffande utbud och tillgänglighet av social service (inklusive hälsovård) till barnfamiljer har uppmärksammats som riskfaktorer. Beträffande orsaker bakom bristande omsorgsförmåga är det dock sannolikt att orsaksfaktorer samvarierar d v s riskfaktorer som kan knytas till både vårdnadshavaren och till barnets egna psykiska och intellektuella resurser samt familjens sociala och ekonomiska förhållanden. Avgränsning Kartläggningen fokuserar på barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa på grund av vårdnadshavares omsorgssvikt. Det innebär att barn som far illa på grund av eget beteende inte tas upp här. Omsorgssvikt kan resultera i fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar samt fysisk eller psykisk försummelse. När den som vårdar barnet aktivt eller passivt försummar att tillgodose barnets grundläggande behov uppstår omsorgssvikt 10

11 [13]. Sammanställningen har avgränsats till att ta upp omsorgssvikt som fokuserar på fysiska övergrepp, där psykiska (emotionella) övergrepp kan ingå som en del men inte som enskilt problemområde, sexuella övergrepp samt fysisk och psykisk försummelse. Bakgrunden till att inte avgränsa psykiska (emotionella) övergrepp eller psykisk försummelse som enskilda problemområden är att det inte finns någon allmänt accepterad gräns för vad som kan anses som oacceptabla brister i föräldrars omsorgsförmåga. Lagstiftning Socialstyrelsen gav i augusti 2006 ut allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) Följande avsnitt är hämtat ur inledningen till Socialstyrelsens handbok om barn och unga i socialtjänsten [13] som är ett komplement till allmänna råd och ska ge vägledning till socialtjänsten i att utreda, planera och följa upp beslutade insatser för barn och unga i socialtjänsten. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnet ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 FB). I rätten till omvårdnad ingår både fysisk och psykisk omsorg. Vårdnadshavaren har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov blir tillgodosedda (6 kap. 2 FB). Föräldrarna har huvudansvaret för sitt barn, med stöd av samhällets generella insatser. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap. 1 SoL). Socialtjänsten ska arbeta uppsökande och förebyggande. Rådgivning och stöd kan erbjudas inom ramen för socialtjänstens förebyggande verksamhet. Sådana insatser behöver inte dokumenteras eller följas upp. Socialtjänsten ska utreda barns behov av skydd eller stöd när det kan finnas behov av åtgärder från nämndens sida (11 kap. 1 SoL). Vid behov ska socialtjänsten efter utredning erbjuda barn, unga och familjer insatser. Socialtjänsten har också ett ansvar för att följa upp beslutad insats. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och betonar särskilt ett nära samarbete med hemmet. Samhället har dock möjlighet att kunna ge barn och unga det skydd eller vård de behöver även i de fall vårdnadshavaren och den unge, när han eller hon fyllt 15 år, inte samtycker till nödvändiga insatser. Detta regleras i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Den grundläggande principen är att barnets föräldrar är de som bäst kan företräda barnets intressen. När denna grundläggande princip ifrågasätts behöver olika förslag till lösningar utifrån barnets bästa analyseras och vägas mot varandra. Bedömningen ska redovisas, motiveras och ligga till grund för beslutet. Enligt socialtjänstlagen är barnets bästa inte alltid utslagsgivande för vilket beslut som fattas, med hänsyn till att socialtjänstlagen bygger på frivillighet och samverkan med föräldrarna. I LVU däremot ska barnets bästa alltid ligga till grund för beslutet. 11

12 Underlag för riktlinjer Socialstyrelsens riktlinjer ska, så långt det är möjligt, baseras på redan befintliga systematiska översikter av god kvalitet [14]. Uppdraget begränsades därmed till att inventera vilka systematiska översikter som redan är publicerade och som utvärderar effekter av interventioner för målgruppen. De systematiska översikter som identifieras kommer att bedömas utifrån kvalitet. Det blir därmed tydligt inom vilka områden som nya systematiska översikter av primärstudier behöver produceras och inom vilka områden befintliga systematiska översikter behöver uppdateras. Anledningen till att nationella riktlinjer baseras på systematiska översikter är att de med större sannolikhet innehåller resultat som är tillförlitliga. En icke systematisk översikt är en mer subjektiv sammanställning av litteraturen utan tydligt definierade bedömningskriterier av de ingående studierna. En sådan sammanställning skulle kunna medföra att resultat både övervärderas och undervärderas. Systematiska översikter genomförs enligt en viss metodik med avsikt att undvika förutfattade meningar eller snedvridning av resultat [15]. Förfaringssättet ska vara tydligt beskrivet så att det går att följa, bedöma och upprepa i alla steg. Detta innebär exempelvis att systematiska översikter görs enligt en metodik som medför att så mycket som möjligt av den forskning som behandlar översiktens frågeställning/frågeställningar identifieras. Ett annat exempel är att systematiska översikter använder explicita kriterier för inklusion och exklusion för att bedöma varje studie med tanke på om den verkligen behandlar den aktuella forskningsfrågan. Sammanställning av svensk forskning Parallellt med översiktsarbetet har en inventering av svensk forskning om interventioner till barn som växer upp med omsorgssviktande föräldrar genomförts. Inventeringen inkluderar forskning av såväl lägre som högre vetenskaplig kvalitet. Resultatet från den svenska undersökningen redovisas separat. 12

13 Syfte och frågeställningar Syftet med kartläggningen är att inventera förekomsten av systematiska översikter som rör interventioner till barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp (fysisk misshandel eller sexuella övergrepp) på grund av föräldrars omsorgssvikt. I syftet ingår att bedöma de identifierade systematiska översikternas tillförlitlighet och behov av uppdatering samt behovet av nyproduktion av systematiska översikter. Frågeställningar: 1. På vilka områden vad gäller behandling och prevention finns respektive saknas det systematiska översikter som rör interventioner till barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta försummelse eller övergrepp såsom fysisk misshandel eller sexuella övergrepp? 2. Är tillförlitligheten av respektive översikt acceptabel och kan resultatet ligga till grund för evidensgradering av interventioners effekt? 3. Behöver uppdateringar av systematiska översikter genomföras? 4. Vilka interventioner förekommer och vem/vilka riktas interventionen till? 5. I vilken riktning pekar resultatet för interventionerna i respektive översikt? Är effekterna positiva eller negativa? Saknas effekter eller saknas underlag som gör att det går att uttala sig om detta? 6. Finns det primärstudier som kan ingå i en ny systematisk översikt om kvalitetsgranskningen av en översikt visar att den inte är tillförlitlig? 13

14 Metod Avgränsningar och urvalskriterier Sammanställningen utgår från föräldrars beteenden som kategoriseras som omsorgssviktande oberoende av möjliga orsaker till föräldrarnas beteenden eller brist på beteenden (figur 1, ruta 1). Likaså tar inte sammanställningen hänsyn till om barnen uppvisar symtom på att fara illa (figur 1, ruta 3). Vad gäller förbyggande interventioner fokuserar sammanställningen på föräldrar som tillhör riskgrupper. Det kan handla om exempelvis sociala förhållanden, missbruk, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Figur Exempelvis psykisk och fysisk ohälsa, intellektuella begränsningar, missbruk, försörjningsoförmåga. 2. Föräldrars omsorgssvikt (försummelse, emotionella övergrepp, fysiska övergrepp, sexuella övergrepp) 3. Barn visar symptom på att fara illa eller visar inte symptom på att fara illa 4. Samhällets insatser till föräldrar och/eller barn vid öppen eller slutenvård 5. Barn och/eller föräldrars psykiska och fysiska hälsa, antisociala beteenden 14

15 Typ av studie Översikter som utvärderar interventioner inkluderas. Population målgrupp Översikter som fokuserar på familjer där vårdnadshavares omsorgssvikt 1 har konstaterats, oberoende av orsak till föräldrars/vårdnadshavares omsorgssvikt och oavsett om barnet uppvisar symtom på att fara illa eller inte. Översikter som handlar om föräldrar/familjer som tillhör riskgrupper vilket innebär en ökad risk för att barnet utsätts för försummelse eller övergrepp (enligt definitionen i respektive översikt). Översikter som fokuserar barn som har blivit eller riskerar att bli utsatta för försummelse eller övergrepp (fysisk misshandel eller sexuella övergrepp) på grund av föräldrars omsorgssvikt. Översikter som handlar om interventioner riktade till vuxna som blivit utsatta som barn har exkluderats. Typ av insats Interventionerna som studeras riktas direkt eller indirekt till den person som är utsatt för omsorgssvikt. Med detta menas att den har som mål att uppnå en effekt hos barnet eller indirekt genom att vårdnadshavare får stöd som syftar till att ge en effekt för barnet. Interventionen kan således vara riktad till barnet, till föräldern eller till familjen. Sammanställningen inkluderar både preventiva interventioner för att förhindra att barn som löper risk blir utsatta för försummelse eller övergrepp (sekundärpreventiva insatser) och behandlingsinterventioner när det konstaterats att barn redan har drabbats och farit illa. Översikten ska vara riktad mot att påverka eller förändra föräldraförmågan. Därför exkluderas t ex interventioner riktade att minska förälderns eventuella missbruk även om det är en bidragande orsak till omsorgssvikt. Översikter som handlar om primär prevention har exkluderats. Utfallsmått Sammanställningen inkluderar översikter oberoende av vilka utfallsmått som ingår i de olika översikterna. Övriga avgränsningar Kartläggningen avgränsades till sökningar av översikter publicerade på engelska samt svenska, norska eller danska. Sökningen har inte begränsats avseende tidsperiod. 1 Omsorgssvikt föreligger om försummelse, fysiska övergrepp (kan även inkludera psykiska) eller sexuella övergrepp förekommit. 15

16 Sökstrategi för identifiering av översikter Databassökningar Sökarbetet för denna sammanställning har begränsats till elektroniska databassökningar som genomfördes juni-augusti 2008 samt en uppdaterad sökning som genomfördes i juni Innan den definitiva sökstrategin fastställdes genomfördes provsökningar för att anpassa sökningen. Sökningen har i första hand skett i databaser där man publicerar systematiska översikter (grupp A nedan). De databaser som till övervägande del innehåller primärstudier listas i grupp B. Även dessa har genomsökts eftersom den kan innehålla olika typer av översikter. Sökarbetet har dokumenterats avseende databaser som söks, år som söks, datum för sökning, sökord och sökkombinationer. Se exempel på fullständig sökning i bilaga 1. Grupp A Cochrane Reviews (Cochrane Database of Systematic Reviews) RIPE (Register of C2 Systematic Reviews of Intervention and Policy Evaluation) DARE (Database of Abstracts of Reviews of Effects) Grupp B Medline/Pubmed ASSIA (Applied Social Science Index and Abstracts) PsycINFO CINAHL ERIC (Education Resourses Information Center Database) Social Services Abstract Sociological Abstracts DoPher (The Database of Promoting Health Effectiveness Reviews) Granskning av litteratursökning Samtliga översikter som inkluderats har kvalitetsvärderas av två granskare. Detta mot bakgrund av att om evidensen ska kunna graderas måste kvaliteten på genomförandet (systematiken) vara tillförlitlig för att man i nästa steg ska kunna bedöma tillförlitligheten för de resultat som redovisas i de studier som ligger bakom slutsatsen i en översikt. Om granskarna har haft olika uppfattningar har man diskuterat värderingen för att uppnå konsensus. Granskning har genomförts i tre faser. Genomgång av titlar och sammanfattningar (abstrakts) En person har granskat samtliga titlar och abstrakts från sökningen utifrån de uppsatta inklusionskriterierna. Potentiellt relevanta översikter och de som bedömts tveksamma har gått vidare till fas 2. 16

17 Genomgång av översikter i fulltext Alla potentiellt relevanta översikter har bedömts för inklusion/exklusion av två granskare. Granskningen består av att bedöma vilka översikter som ska inkluderas respektive exkluderas utifrån uppsatta kriterier. För de översikter som exkluderas anges orsak till exklusion. Granskning av översikter Arbetet har genomförts med stöd av ett formulär för kvalitetsbedömning (bilaga 2). De kriterier som ingått bedömningen av kvaliteten på översikten är framför allt redovisning av identifiering av studier (sökning), urval av studier samt utvärdering av primärstudiernas tillförlitlighet. Dataextraktion Översikter Data som extraherats ifrån översikterna handlar om information gällande beskrivning av population, beskrivning av intervention, beskrivning av utfall samt beskrivning av kvalitet på översikten enligt fastställda kriterier och dess tillförlitlighet (se bilaga 2). 17

18 Resultat Inventering av systematiska översikter om insatser riktade till barn och/eller föräldrar Databassökningen 2008 resulterade i 2063 träffar. Efter genomgång av titlar och abstrakt granskades 276 översikter i fulltext för preliminär bedömning av inklusion/exklusion. Av dessa granskades sedan 49 översikter med avseende på kvalitet. Den uppdaterade sökningen 2010 resulterade i 535 unika träffar varav 10 översikter granskades i fulltext för preliminär bedömning av inklusion/exklusion. För två av dessa översikter genomfördes en kvalitetsgranskning. Totalt omfattar denna sammanställning 51 kvalitetsgranskade översikter. Resultatet av granskningen visade att totalt 15 översikter bedömdes hålla tillräcklig kvalitet för att inkluderas och kan därmed gå vidare till en evidensprövning (bilaga 3). Endast två översikter har dock genomfört sökningar 2008 eller senare varför en uppdatering bör ske av resterande översikter. Minst tre av dessa översikter överlappar varandra, d v s berör samma insatser och målgrupp som senare publicerade översikter. De översikter som kan bli aktuella att inkludera som underlag i ett kommande riktlinjearbete bör begränsas till den senaste publicerade översikten av tillräckligt god kvalitet för respektive insats. Av de totalt 35 exkluderade översikterna har 11 exkluderats på grund av tveksam kvalitet (bilaga 4) men redovisas eftersom insatsen har relevans för området och översikten innehåller primärstudier (RCT eller kvasiexperimentella studier inklusive single subject -studier med en för- och eftermätning) som eventuellt kan ingå i nya översikter. De flesta interventioner som tas upp i de exkluderade översikterna förekommer dock redan bland de inkluderade översikterna av god kvalitet. Två översikter som inkluderades i inledningsskedet har under arbetets gång blivit tillbakadragna på grund av metodologisk kvalitet. Dessa översikter har publicerats genom Cochrane Collaboration och bedöms som relevanta om de publiceras på nytt i reviderade versioner [16, 17]. Sammanfattning av översikternas resultat Tertiär/indikerad 2 prevention Tertiär prevention fokuserar på insatser som ges till familjer där det konstaterats föreligga omsorgssvikt såsom exempelvis försummelse, fysiska eller sexuella övergrepp. 2 Definition av indikerad prevention: en intervention för individer med identifierade problem. (Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen 2007). 18

19 De flesta översikter behandlar interventioner med inslag av kognitiv beteende terapi (KBT) och det är också dessa som tycks ge bäst resultat när de jämförs med annan slags behandling. Dessa interventioner riktar sig både till föräldrar och till det utsatta barnet. Vid förekomst av sexuella övergrepp tycks behandling med KBT ge bäst effekt när den ges till yngre barn samt om behandlingen innefattar en ickeförövande förälder. Lekterapi och terapeutiska behandlingsprogram såsom dagverksamhet förefaller att ge positiva effekter för barnen och Multisystemisk terapi (MST) har positiva effekter för både föräldern och barnet. Däremot tycks hembesöksprogram riktade till dessa familjer inte minska antalet omhändertaganden (placeringar). Sekundär/selektiv 3 prevention Sekundär eller selektiv prevention fokuserar på program/behandlingar som ges till riskgrupper där det konstaterats att det finns risk för att barnet ska fara illa på grund av föräldrarnas omsorgssvikt (utsättas för försummelse, fysiska eller sexuella övergrepp). De flesta översikter som inkluderats i sammanställningen handlar om hembesök. Hembesöksprogram kan se ut på många olika sätt men har det gemensamt att de sker i familjens hem, har flera olika komponenter och riktar sig ofta till både föräldern och barnet. Det tycks råda samstämmighet om att hembesöksprogram i olika former har en viss förbyggande effekt och reducerar förekomst av försummelse och övergrepp i olika riskgrupper. Intensiva insatser med hög besöksfrekvens som pågår under en längre tid och utförs av utbildad personal har högre sannolikhet att ha effekt. Föräldraträning, individuellt eller i grupp tycks också ha viss effekt på utfallsmått som samspel/kontakt mellan föräldern och barnet, barns språkutveckling och föräldrarnas attityder och kunskap. Det saknas dock primära utfallsmått som belyser om föräldraträning kan reducera försummelse eller övergrepp. Tabell 1 Interventioner som utvärderas i inkluderade översikter 3 Definition av selektiv prevention: en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen som bedöms befinna sig i riskzonen (Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen 2007). 19

20 Sexuella övergrepp Försummelse eller övergrepp Typ av insats Barn Vårdnadshavare Barn Vårdnadshavare Tertiär prevention: Interventioner som syftar till att säkerställa att försummelse eller övergrepp som inträffat inte inträffar igen, vilket inkluderar tillhandahållande av stöd till barn som utsatts för försummelse eller övergrepp. KBT Psykologisk behandling (individuell, grupp, familj eller miljöterapi) KBT till ickeförövande förälder Psykologisk behandling (individuell, grupp, familj eller miljöterapi) MST Lekterapi Terapeutiska behandlingsprogram (dagverksamhet) Hembesöksprogram Psykologisk behandling (individuell, grupp, familj eller miljöterapi) MST Föräldraträning i grupp Föräldraträning individuellt Hembesöksprogram Social support/mutual aid groups Psykologisk behandling (individuell, grupp, familj eller miljöterapi) Sekundär Prevention: Interventioner riktade till personer som identifierats tillhöra en riskgrupp för försummelse eller övergrepp Hembesöksprogram till riskgrupper Föräldraträning + föräldrastöd till föräldrar med utvecklingsstörning Föräldraträning + föräldrastöd till föräldrar med psykisk sjukdom Föräldraträning + föräldrastöd till föräldrar med missbruksproblem Individuella och gruppbaserade föräldraträningsprogram riktade till föräldrar i tonåren Hembesöksprogram till riskgrupper Redovisning av de kvalitetsgranskade översikterna har delats in i följande avsnitt: 1. Inkluderade systematiska översikter som bör gå vidare till prövning av evidensstyrka 2. Exkluderade systematiska översikter av tveksam kvalitet men där insatsen har relevans och det finns primärstudier som kan ingå i en ny sammanställning 3. Exkluderade översikter övriga (bilaga 5) Under respektive avsnitt har redovisningen av översikterna preliminärt delats in efter det huvudsakliga problemområdet eller de huvudsakliga problemområden som anges i respektive översikt såsom försummelse, försummelse och övergrepp (fysisk misshandel) eller sexuella övergrepp samt om 20

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Risk för framtida kriminalitet

Risk för framtida kriminalitet Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska

Läs mer

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram

Läs mer

Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa

Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa Effekter av psykosociala insatser för personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk ohälsa En sammanställning av systematiska översikter Carina Gustafsson Agneta Öjehagen Lars Hansson Mikael Sandlund

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

15-05-28. Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet Utsatta barn och ungdomar i Sverige - hur syns de i tandvården? Våldsutsatthet ger ohälsa Therese Kvist ST-tandläkare/ Doktorand Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa

Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa En systematisk forskningsöversikt Ingrid I. Olsson, Berit Hagekull och Sven Bremberg www.fhi.se Rapport nr 2003:20 2 Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Multisystemisk terapi (MST)

Multisystemisk terapi (MST) Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, KIBB-behandlare och utbildare, Prisma familjecentrum, Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedhamre förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg www.fhi.se A 2009:01 A 2009:01 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-607-0 FÖRFATTARE: ANTON

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter

Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter Stöd till anhöriga som vårdar de mest sjuka äldre en kartläggning av översikter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020

Handlingsplan mot våld i nära relationer 2017-2020 Ansvarig: Reviderad Antagen i Kommunstyrelsen 2016-05-25 1(21) Handlingsplan mot 2017-2020 Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer