Den kompetenta arbetsplatsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den kompetenta arbetsplatsen"

Transkript

1 Den kompetenta arbetsplatsen Forskning om lärande i arbetslivet nuläge och framåtblick 1 Nuläget för den svenska forskningen om lärande och kompetensförsörjning i arbetslivet var utgångspunkten för konferensen Den kompetenta arbetsplatsen, som hölls på Mälardalens högskola i Västerås den 29 november Intresset var stort och konferensen samlade närmare 170 deltagare, framför allt forskare från hela landet. Syftet med konferensen var också att ge en framtidsbild, att lyfta fram nya strategier för forskning, utveckling och förnyelsearbete med sikte på lärande och kompetensutveckling i arbetslivet framöver. Det var ett späckat program där den ene talaren efter den andre gav sin bild av var lärande i arbetslivet befinner sig forskningsmässigt och hur framtiden kan tänkas se ut. Professor Kenneth Abrahamsson, programansvarig på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, var en av moderatorerna tillsammans med Marianne Döös, adjungerad professor och programansvarig på enheten för arbetslivsutveckling vid Vinnova. Där leder hon programmet Den kompetenta arbetsplatsen som dagen till ära fick låna sitt namn också till konferensen. Förutom FAS och Vinnova stod också Svenska ESF-rådet, MINT-gruppen vid Mälardalens högskola samt Vetenskapsrådet bakom arrangemanget. Kompetenskarta i förändring Vad har egentligen hänt sedan 90-talet med kompetens- och lärandefrågor? Och hur ser strategierna ut för framtiden? Vilka frågor försummas, som kanske borde vägas in i lärandet? Det var nuläget som fick bilda utgångspunkt för dagens program och som speglades av Linda Höglund, doktorand från Örebro Universitet, filosofie doktor Maria Mårtensson från Mälardalens högskola, MDH, och professor Ulf Johanson, också han vid samma högskola. 1 Föreliggande referat från konferensen Den kompetenta arbetsplatsen, Mälardalens Högskola, den 29 november 2007, har sammanställts av arbetslivsjournalisten Gunhild Wallin, Stockholm och kommer att spridas till konferensdeltagare m.fl. personer. Kenneth Abrahamsson Under senvåren 2008 planeras en mer samlad dokumentation som också innehåller översikten av avhandlingar inom området m.m. 1

2 Linda Höglund har kartlagt vad som hänt med forskningen kring lärande- och kompetensfrågor i arbetslivet sedan 90-talet. Det finns två undersökningar som kartlägger området genom att studera relevanta avhandlingar framlagda vid svenska universitet och högskolor. Den ena kom 2005 och den andra 2007 och täcker alla avhandlingar inom området mellan åren 2003 och fram till och med september Linda Höglund har summerat dessa två undersökningar, som tillsammans tar upp 128 avhandlingar, för att se förändringen av forskningen inom lärande och kompetens sedan 90-talets slut. Resultatet visar att antalet avhandlingar som rör kompetens- och lärandefrågor har minskat i perioden mellan 2005 och 2007, till och med halverats vid universiteten i Göteborg och Uppsala. Vanligaste institutionerna för avhandlingar inriktade på ämnet är pedagogik och ekonomi, men det är också vid dessa institutioner, särskilt de pedagogiska, man kan se den största minskningen. Geografiskt ligger Stockholm på topp. Områdena data, informatik och teknik visar en ökning av antalet avhandlingar, liksom institutionerna för statskunskap och samhällsvetenskap. - Data, teknik och informatik ligger i framkant för att använda kompetens och lärande, summerade Linda Höglund. Undersökningen visar också att utvecklingen under 2000-talet går mot ett ökat intresse för det individuella lärandet, liksom att det finns ett växande intresse för industrin som studieobjekt. Jättemycket pengar Maria Mårtensson har på uppdrag av Fas, Vinnova och Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté genomfört intervjuer för att studera området kompetens och lärande utifrån fem finansiärers satsningar - FAS, VR:s utbildningsvetenskapliga kommitté, KK-stiftelsen, Vinnovas och ESF-rådet. En slutsats är att få utlysningar avgränsar området, med undantag från det aktuella forskningsprogrammet Den kompetenta arbetsplatsen på Vinnova. Däremot avgränsas forskningen av beviljande organisations uppdrag, berättade Maria Mårtensson. 2

3 En av hennes slutsatser är att det finns en rik flora av olika stödformer, där projektstöden dominerar. Bara inom ESF-rådets beviljningar finns projekt under den senaste programperioden. Ren forskning är en del, men det finns också många blandformer där forskning finns som en del av ett utvecklingsprojekt. Den forskning som görs domineras av kvalitativa studier baserade på intervjuer. - Från forskningsfinansiärerna efterlyser man mer kvantitativa studier och en större metodvariation, konstaterade Maria Mårtensson. Om man generaliserar är den vanligaste ansökaren av forskningsprojekt en man över 50 år, gärna professor medan utförarna är yngre, både rent fysiskt men också i förhållande till sin forskarålder. Bland utförarna finns också en jämnare spridning mellan män och kvinnor. Definitionerna på vad som ska göras är få, vilket innebär att utförarna får stort inflytande över hur uppdraget ska definieras. Det kan därför vara viktigt att fundera över vilka konsekvenser det kan få, liksom att fundera över finansiärernas ansvar för den inriktning området kompetens och lärande får. Maria Mårtensson har också granskat hur resultaten sprids, det vill säga hur nyttiggörs den kunskap som utvecklas? Också här finns en variation spridningen kan ske genom projektkataloger, rapporter, seminarier och workshops, vetenskapliga publikationer, populärvetenskapliga skrifter och forskningsöversikter, bland annat beroende på finansiärens uppdrag och typ av stödform. Det händer också att finansiären sprider resultatet vidare. - Sammanfattningsvis kan sägas att det finns jättemycket pengar inom fältet kompetens och utveckling, särskilt om man räknar in ESF-rådets miljarder. Det finns dock en risk för likriktning både vad gäller metod, bedömning, sammanhang och vilka som får medel, sa Maria Mårtensson avslutningsvis. Varning för begränsande definitioner Professor Ulf Johanson leder gruppen som forskar kring Management of intangibles, det vill säga ledarskap av icke materiella resurser, förkortad MINT-gruppen vid Mälardalens högskola. Intangibles har fått allt större betydelse när det gäller organisationens förmåga att uppnå sina mål och MINT-gruppen arbetar för att utveckla både praktik och teoretisk kunskap inom området. Ulf Johanson anser att viktiga sökord faller bort när man kartlägger lärande 3

4 och gav exempel på områden han anser saknas och gärna skulle vilja lyfta upp under konferensdagen. Hans inlägg bestod i hög grad av en rad frågor, som han anser det viktigt att ställa runt forskningen kring kompetensutveckling och dess definitioner, beviljningar och syfte. - Finns en risk för att området blir för snävt? Varför finns till exempel inte forskning kring styrning och kommunikation med? Eller barriärer för lärande, till exempel mentalitet, kultur och hälsa?, sa han inledningsvis. Andra sökord han efterlyste är organisatoriskt lärande, knowledge based theories, intellectual capital och balanserade styrkort, det sistnämnda en av nya styrningsoch redovisningsmodeller vars syfte är att förstå också de icke materiella resursernas betydelse. Ulf Johanson anser det också önskvärt att verksamhetsstyrning betraktas som lärande. Att styra en verksamhet handlar om förståelse, kommunikation och handlade i linje med organisationens vision. För att kunna genomföra detta krävs visioner, kunskaper och återkoppling och att dessa flödar mellan alla delar av verksamheten och knyts samman i ledningen. Han vill vidga och inkludera nya teman i traditionell ekonomistyrning och redovisning och i ett sådant tänkesätt kommer lärandet, som en av många immateriella resurser, att bli mera synligt. Ulf Johanson ställde också frågan om det finns en risk att de ekonomiska beviljarna blir alltför mycket kompis med forskarna, det vill säga utförarna? Och vilken forskning och utveckling beaktas inte, på grund av att begreppen är för snäva? Han efterlyser en beskrivning av bedömargrupperna - hur ser fördelningen ut mellan äldre och yngre, män och kvinnor, svensk och osvensk, känd eller okände? Det finns all anledning att se över detta och bestämma en norm för hur bedömargrupperna ska se ut, anser Ulf Johanson. - Handen på hjärtat vem formulerar forsknings- och utvecklingsprojekt? Är det forskare, finansiärer, eller representanter för arbetsplatsrepresentanter? 4

5 Ulf Johanson vill också ha en diskussion om vad man vill med forskningen? Vill man påverka och i så fall vem? Hur kan man till exempel påverka kapitalmarknadsaktörer? Han efterlyser också mer kvantitativ forskning databaserna finns, men forskarna saknas, konstaterade han. En annan frågeställning är om forskningen bör satsa på stora program? Det är mycket snack om detta, menade Ulf Johanson, men det är viktigt att fundera över om det exkluderar mindre grupper, enskilda eller i sammanhanget okända forskare. Ett fyrkantigt tänkande för att gå framåt om standardisering av kompetensbegreppet När tankar på att utveckla en svensk standard för kompetensförsörjning växte fram i början av 2000-talet hördes belackare uttrycka Ni kan väl inte standardisera kompetens? Det var heller inte meningen, berättade konsulterna Lillemor Harnell, Resalus AB och Jan Forsmark, Vision och kompetens, när de berättade om SS , det vill säga Svensk standard för kompetensförsörjning. Meningen var däremot att standardisera processen, att finna en standard för att tillvarata, utveckla och styra organisationers kompetensförsörjning. Bakom den här standarden, liksom de standarder som utvecklas i Sverige står SIS, Swedish Standard Institute, en förening med medlemmar från privat och offentlig sektor. Initiativet till en standard för kompetensförsörjning kom från Business Region Göteborg och det blev ett nationellt projekt inom SIS, med projektstart sommaren Mellan 20 och 30 organisationer deltog, både från universitet, näringsliv och offentlig sektor. Arbetet började med att de medverkande organisationerna började definiera vad kompetens betydde för just dem. - Vi var ju tvungna att vara på samma kalas. Det tog ett halvår. Många säger vi jobbar med kompetensutveckling och sänder människor på kurs, men vi ville fånga det dagliga lärandet. Det handlar både om kompetensutveckling för mig som individ och kompetensförsörjning i enlighet med företagets och samhällets behov, berättade Lillemor Harnell som var med i arbetet från början. 137 företag deltog i remissarbetet och fick möjlighet att påverka. I oktober 2002 var den svenska standarden klar. Den gjordes i rekordfart, men den håller bra, konstaterade Lillemor Harnell. Standarden finns också på engelska och har bland annat vunnit genomslag i 5

6 Sydamerika. Ett internationellt arbete startade också i somras, på initiativ från Kanada, för att arbeta fram en Competence&People Standard som ska vara färdig Men varför ska man standardisera kompetensförsörjning? Skälen är flera, enligt Lillemor Harnell. -De närmaste åren kommer det att vara dubbelt så många finalister som debutanter i arbetslivet, vilket väcker frågan om hur man kan säkra kompetens i framtiden. De som vill vara attraktiva arbetsgivare behöver ha ordning och reda på sin kompetens, sade hon. Jan Forsmark, som berättade att han snart är diplomerad kompetensstrateg, arbetar med att hjälpa företag att arbeta enligt standarden för kompetensutveckling. I dag är många företag i snabb utveckling, vilket förändrar behovet av kompetens. Det kan vara när ett företag får högre marknadsdelar, nya marknader, nya produkter, när det införs ny teknologi, kommer nya medarbetare eller när medarbetarna blir färre. Det handlar också att genom säkrad kompetens, få nöjdare kunder och högre lönsamhet. Standardisering inom det här området handlar om att tillvarata organisationens samlade kompetens, att kunna hantera förändringar, utveckla verksamheten och öka motivationen hos medarbetarna. En standard blir ett verktyg för att ställa krav på ledningen, ger möjlighet att certifiera sig, lyfter fram betydelsen av policy och mål. Det blir en metod för att jobba processinriktad mot ständiga små förbättringar. -Ibland behövs ett fyrkantigt mål för att få framåt, konstaterade Lillemor Harnell. Den kompetenta arbetsplatsen presentation av några projekt Från början myntades begreppet Den kompetenta arbetsplatsen av Vinnova som en del i programmet Arbetsplatsen som innovationssystem. En utlysning gjordes våren ansökningar kom in och medel beviljades till nitton för programperioden 2007 till

7 - I fokus för utlysningen låg tanken att kompetens inte bara är individuell, utan också bärs i relationer och blir till i arbetets utförande, berättade Marianne Döös, programansvarig på Vinnova. Syftet är att få fram handlingsinriktad kunskap angående hur man skapar kompetenta arbetsplatser, samt inspirera till förnyelse av tänkandet bakom hur arbete organiseras. - Vi vill att forskningsprogrammet ska bidra till utveckling av kompetens som är nyttig för verksamheten, sade Marianne Döös. Tre av de projekt som beviljats pengar presenterades under konferensen Om sjukvårdens nya styrning och kunskapsutveckling Eva Bejerot, också vid MINT-gruppen vid Mälardalens högskola, har fått medel av Vinnova till forskningsprojektet Sjukvårdens nya styrning och klinisk kunskapsutveckling, där hon tillsammans med docent Hans Hasselblad kommer att forska kring effekter av sjukvårdens styrning. Vinnova står som ensam finansiär. - Det är lättare att göra kritiskt forskning om man inte är finansierad av dem man ska studera, sade Eva Bejerot som också är aktuell med boken Bortom New public management som kommer inom kort. Boken, skriven tillsammans med Hans Hasselblad och Rolf Å Gustafsson, handlar om de förändringar som skett inom sjukvård och offentlig sektor i Sverige sedan slutet av 80-talet. Det har varit en turbulent period med rationaliseringar, omstruktureringar, nya former av styrning och Eva Bejerot gav exempel på rubriker som följt i kölvattnet av det som kallas New Public Management. Bilden allmänheten får av sjukvården genom media är ofta mörk. Det är rubriker som Nedrustningen av psykiatrin är en katastrof och Ortopedvård på väg att raseras. Läkare och patienter har beskrivits som det nya resandefolket, där de reser land och rike runt för att få behandling eller för att jobba. Antalet läkare som disputerar har minskat drastiskt med 40 procent på tre år. - Det finns en tydlig problembild. Sverige har halkat efter i klinisk och medicinsk forskning, berättade Eva Bejerot. 7

8 Hon beskriver förändringen som en institutionell transformation, en förändring som har skett i många små steg. Under 25 år har det införts beställar- och utförarmodeller och patienten har omvandlats till kund, men kundstyrning är en ny form av hierarkisk styrning och en viktig del av ledningsfunktionen. Utvecklingen har också gått mot större specialisering, vilket kunskapsmässigt kan leda till utarmning. Specialisterna exponeras inte för de normala kroniska patienterna, utan för avvikelserna. Samtidigt förs fler och svårare patienter till primärvården. Under den stora omvandling som Eva Bejerot beskriver har få intresserat sig för vad dessa förändringar betyder för den kliniska kunskapsutvecklingen. Det är detta hennes forskning nu syftar till. Tio kliniker kommer att granskas, hon kommer att ha en referensgrupp, samt ordna workshops och arbeta med intervjuer. Regisserad kompetensutveckling Ett annat forskningsprojekt inom ramen för forskningsprogrammet Den kompetenta arbetsplatsen handlar om chefens uppgift att ge förutsättningar för effektiv interaktion och relationer så att kunskapsflöde och kreativitet gynnas. Forskningsfrågan är hur chefen kan göra just detta, så att arbetsgruppens kompetens utvecklas. Arbetet sker i ett samarbete mellan Mälardalens Högskola och Högskolan Dalarna och startar Sex personer är knutna till projektet, berättade Tomas Backström från MDH. På en arbetsplats får medarbetarna i en arbetsgrupp information och kunskaper både i samspelet med varandra, men också i mötet med andra delar av organisationen. Informationsutbyte sker även i kontakten med kunderna, med leverantörerna och ägarna och också i samarbete med partners eller genom konkurrenter. - I det dagliga arbetet förhandlar vi, gör överenskommelser och får information eller tar del av andra människors resurser, det vill säga dem vi av någon anledning har haft kontakt med. Det finns därför skäl att fråga hur det sociala nätverket ser ut och hur den kunskap vi får externt kan föras in i arbetsgruppen?, förklarade Tomas Backström. Utgångspunkten är att alla företag innehåller dualiteter, det vill säga flera motsägelsefulla fenomen pågår samtidigt. Å ena sidan finns en hierarki, som kännetecknas av centraliserad och medveten styrning, som bland annat står för kontinuitet. Å andra sidan pågår en kreativ 8

9 utveckling ute i organisationen, genom nätverk och behov av att lokalt anpassa sig efter uppkomna möten och situationer. - Nätverken är inte tillräckligt uppmärksammade och det är dem vi ska fokusera på, sade Tomas Backström. Forskargruppen kommer dels se på kvantitet vem nätverkar individen med, hur mycket och om vad - även inom arbetsgruppen? Vem nätverkar med vem internt och hur ser stödet för kommunikationen ut, till exempel i form av möten och IT? Forskarna kommer också att se på nätverkens kvalitet utifrån dialog, relationer och motivation. Nätverken kommer både att representera privat och offentlig verksamhet och stora och små organisationer, till exempel Assa, Eskilstuna kommun och Volvo Construction Equipment i Eskilstuna och Barnkliniken, Falu kommun, Stora Enso och Affärsutveckling i Falun. Projektet har formen av intervention, där chefer på de deltagande företagen under projektets inledning får möjligheter att delta i åtta chefsseminarier. Då ska de få kunskap, verktyg och möjligheter att reflektera kring den kommunikativa delen av sin chefsuppgift och sedan ska denna kunskap användas i arbetet ute på arbetsplatserna. Det görs en före- och en eftermätning och tanken är att seminarierna ska ge en mätbar effekt. I slutet av projekttiden, 2011, kommer användbar kunskap att föras tillbaka ut i organisationerna, till exempel genom workshops. - Vår förväntan är att chefernas och deras medarbetares ökade kommunikativa kompetens kommer att ge förbättrat verksamhetsresultat, sade Tomas Backström. Kollektiv kompetens och småskaliga innovationer Det tredje, av Vinnova finansierade projektet, som presenterade under konferensen bär namnet Kollektiv kompetens och småskaliga innovationer. Projektledare är Lars Lindkvist, professor vid Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling vid Linköpings universitet, som bland annat sysslar med styrningsfrågor som inkluderar kunskapsöverföring och industriellt lärande. Han berättade om projektet vars ena syfte är att utveckla en relationell föreställningsram kring kollektiv kompetens. Poängen med det är, förklarar Lars Lindkvist, att förstå kompetens som ett kollektivt fenomen och inte enbart som något individuellt. Därför betonas relationerna 9

10 mellan individerna, som utifrån ett kompetensperspektiv kan fångas på lite olika sätt. Om man jobbar ihop länge och har hittat bra rutiner för detta så utvecklas en slags kollektiv kompetens, som man kanske inte längre behöver sätta ord på, eller reflektera kring. Nya problem som ska lösas kräver däremot mera av en reflektionskompetens för att möjliggöra att man som kollektiv kan dra nytta av varandras kunskap. - Det är också viktigt att förstå den emotionella interaktionen. Det finns många aspekter av emotioner som spelar roll, till exempel behovet av bekräftelse. Det emotionella eller affektiva är ofta underbetonat och vi vill se hur vi kan integrera detta även teoretiskt, säger Lars Lindkvist när vi senare talas vid. Fyra företag av olika karaktär och från olika branscher kommer att medverka i studien. Kollektiv kompetens blir ofta synlig först när företaget behöver förändras. De fyra företagen står alla inför en förändringsprocess och formulerar problemet med kompetensutveckling på olika sätt: Det är bioteknikföretaget som vill verka för nya produktutvecklingsprocesser och har att hantera problem med integration av olika slags kunskapsbaser, komplicerade fasövergångar med mera. Det är ett företag inom packaging, som söker ny modell för kompetensutveckling, där långsiktig kompetensutveckling ska kombineras med att det sker en avlänkning av innovativa idéer till utvecklingsprojekt. Det är softwareföretaget som vill förändra sin utvecklingsorganisation och det är företaget inom retail, som går från att vara ett nationellt företag till ett internationellt och det kräver nytänkande kring dess kollektiva kompetens. Fokus hos de olika företagen ser olika ut, beroende på vad som kännetecknar deras behov av kompetensutveckling, men målet är att finna en modell för diskussion och kommunikation kring kollektiv kompetens hos vart och ett av företagen.eftersom företagen tillhör olika branscher finns också möjlighet att jämföra de olika modellerna, men också att vinna mer generell kunskap. - Kollektiv kompetens är en sak i en bransch och något annat i en annan. Det ser olika ut men många svenska företag, även mogna, stora företag, är i behov av kontinuerligt reflektera kring och förändra sin kollektiva kompetens för att möta den allt hårdare konkurrensen, säger Lars Lindkvist. 10

11 Projektet bygger på samverkan med de fyra fallföretagen. Det kommer att hållas seminarier, skrivas artiklar samt produceras fallstudier som kan användas mera generellt. Projektet pågår mellan åren 2008 och 2011, men redan nu är förväntningarna på vår samverkan från de fyra företagen stora, berättade Lars Lindkvist. - Förväntningarna har nått upp till en hög nivå, så vi vet inte riktigt hur vi ska reda upp detta, sade Lars Lindkvist. Forskning om kompetens 2007 en Sverigekarta Lena Abrahamsson, professor vid Institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet, Per-Erik Ellström, Helix vid Linköpings universitet och Kerstin Isaksson, professor vid MDH fick uppgiften att efter lunch berätta om idéer, projekt och nya satsningar för den svenska arbetslivsforskningen. Vad är och var står lärande i arbetslivet idag? Dagsläget men också förändringar för lärande i arbetslivet, var utgångspunkten för Lena Abrahamsson. Hon började med att beskriva lärande i arbetslivet som en samhällsideologi och en stark diskurs sedan 1990-talet. Nyckelord och satsningar i debatten har rört nationell utbildningsnivå, arbetsmarknadsåtgärder, empowerment, livslångt lärande, individualisering, globalisering och yrkeskunskaper. - Men lärandet i arbetslivet har också blivit del av en managementideologi och en strategi i företagen. Det är det som intresserar mig mest, sade Lena Abrahamsson. Under 90-talet dök upp begrepp och ledningsstrategier med olika namn, till exempel Lean Production, som kortfattat betyder att man arbetar med minimala lager och att allt man behöver för en effektiv produktion finns tillgängligt i precis rätt tidpunkt. Både de som förespråkade lean production och andra likartade modeller som fortfarande är i rörelse, hävdade att dessa var lärande organisationer, det vill säga som både uppmuntrar individens lärande och samtidigt skapar ett gemensamt organisatoriskt lärande. Utgångspunkten för synen på lärande i arbetslivet är att vi lever i en dynamisk och föränderlig omvärld och marknad, vilket kräver flexibilitet i organisationerna. Det krävs en anpassning 11

12 till omvärlden vilket sätter fokus på innovationsförmågan. Förändringstrycket innebär också att lärandet måste placeras närmare handlingen, det vill säga själva arbetet, arbetsplatserna och företagen. Lärandet måste bli flexibelt - i skolorna, i företagen och hos individerna. Lärande ses också som grunden för en bra arbetsmiljö och en bra arbetsorganisation som gynnar både individen och organisationen. Just nu står mätning av kunskap på dagordningen och är föremål för olika projekt. Här förekommer både modeord, av Lena kallade buzz-words, och begrepp för en nödvändig verklighet. Aktuella uttryck är balanced score kort, knowledge management, validering och självstyrt lärande. - Lärande är en del av det som ska mätas, men hur mäter man kompetens?, frågade Lena Abrahamsson. Hon beskrev tre typer av forskning om kompetens och lärande, som dock ofta kombineras med varandra. I den ena benämner hon lärande och kompetens som black box. Här är lärande ett positivt och önskat resultat både hos individer och organisationer och något som går att planeras, arrangeras, styras och mätas. Lärandets teorier tenderar att bli en påhängd ideologi för att nå något annat. I den andra typen kan lärande och kompetens kan bli själva forskningsprojektet för att utveckla teorier och till sist kan det bli en interaktiv forskningsmetod, präglad av dialog och ibland normativ, så kallad aktionsforskning. Det finns tre ansatser som rör området kompetens och lärande, hävdar Lena Abrahamsson. Den första ansatsen är en vinn- och vinn situation. Det är det medvetna, avsiktliga och önskade lärandet som går ut på att de anställda ska lära sig saker som är bra för företaget och för dem själva. - Det finn en risk och det är att man tänker att allt lärande är bra och ser till frågor som rör makt, konflikter och genus. Det sker en legitimering av managementstrategier och samhällsideologi, sade Lena Abrahamsson. 12

13 Den andra ansatsen är det som Lena Abrahamsson kallar den allmänna teoriansatsen och där lärande och kompetens ses som organisatoriska och socialt konstruerade fenomen. Där sker ett öppet och gemensamt lärande och nyckelord är bland andra kollektiv kompetens, tyst kunskap, kreativitet och dialog. Slutligen finns problematiseringsansatsen som rymmer genus-, och maktanalyser, som ifrågasätter begrepp och teorier och som har ett kritiskt perspektiv och en distans till företag, samhälle och den rådande diskursen. Lena Abrahamsson beskrev också sina pågående projekt inom området lärande och kompetens. Ett av dem handlar om organisationsutveckling och lärande i callcenter, där bland annat studeras på hur man kan kombinera önskat lärande och produktion. Där studeras också könsmärkta arbetsuppgifter som hinder för förändring, samt hur gamla yrkesstrukturer och status lever kvar, trots professionalisering genom ny teknik och nya yrkesroller. Ett annat projekt rör attityder, arbetssäkerhet och genus i gruvarbete. Där forskas kring kompetens och yrkeskunskap som sociala konstruktioner. Man ser också på eftersläpning av gamla yrkessymboler, rutiner och fördomar, status, arbetsplatsens dolda läroplan, arbetsplatskultur och socialisering samt även yrkes- och könsidentitet. Ett tredje projekt är genus och lärande mellan innanför och utanför, där åtgärder som till exempel inom jämställdhetsområdet, lärande och empowerment kan fungera mot sin avsikt och inte bli strukturförändrande. Övriga projekt är validering och värdering av kompetens, moderna managementkoncept i offentlig sektor, organisering av radikal produktions- och organisationsutveckling inom processindustrin samt konceptfabriken, ett projekt om kvinnor som utvecklar och utformar in arbetsmiljö. Fokus på rörlighet Per-Erik Ellström är professor vid Institutionen för Beteendevetenskap (IBV), Linköpings universitet och föreståndare för Helix, Vinn exellence center, som är ett partnerskap mellan Linköpings universitet, Vinnova och en rad parter från näringsliv, organisationer och offentlig sektor. Helix är en tioårig satsning, som samlar forskare från alla fakulteter och vars uppgift, enligt programförklaringen, är att i samverkan med aktörer från företags- och organisationer skapa arenor för utveckling av nya kunskaper och metoder om den organiserade rörlighetens betydelse för lärande, hälsa och innovationer. - Det är en interaktiv forskningsansats som handlar om människors och idéers rörlighet. Det är ett kul, intensivt arbete som bygger mycket på seminarier, berättade Per-Erik Ellström 13

14 Han konstaterade att en gång ägde pedagogerna lärandet, men det finns skäl att ställa frågan vem som äger lärandet idag? Utvecklingen har inneburit att lärandet i arbetslivet har blivit tvärvetenskapligt och mångfacetterat. Per-Erik Ellström pekade på sju teman som präglat forskningen inom området från 1960-talet och framåt. I periodens början intresserade sig forskningen för urval och rekrytering av personal. Inriktningen var praktisk och psykometriskt baserad. Det kunde till exempel handla om olika former av tester och begåvningsreserven var ett ord i tiden. - Jag skulle vilja ser mer av rekryteringsstudier. Hur sorteras människor idag? Vilka kvalifikationer värderas? Råder talesättet Hitre for attitude, train for skill?, sade Per-Erik Ellström. Nästa forskningstema är arbete, arbetskrav och utbildningsbehov, inklusive analyser av vad olika arbeten ställer för krav, vilket är viktiga områden för att rekrytera och planera utbildning. Tema tre är personalutbildning och andra former för kompetensutveckling, det vill säga fokus på förutsättningar, innehåll, processer och resultat/ effekter. Det är svaret på frågan varför företag satsar på utbildning och bygger på mytbildningen att all utbildning är bra, sade Per- Erik Ellström. Tema fyra är chefs- och ledarskapsutbildningar, chefers arbete samt ledarskap och lärande. - Det är ett lärande som kan ge effekter för individen, men det händer inte så mycket i verksamheten. Varför? Här finns ett underskott i forskningen, konstaterade Per-Erik Ellström. Tema fem är planerade förändringar och utvecklingsprogram som rör grupper och organisationer. Fokus ligger på olika typer av utvecklingsprogram eller interventioner. Här kan det finnas anledning att ställa frågor om vilka processer som sätt igång, men också att studera den planerade förändringen, kontra den spontana, enligt Per-Erik Ellström. 14

15 Tema sex handlar om upplevelser av arbete och utbildning. Där ligger fokus på individers attityder, föreställningar, synsätt, uppfattningar eller förhållningssätt till sitt arbete och hur det påverkar lärande. På senare år har det funnits ett växande intresse för informellt lärande och på arbetsplatsen som en lärande miljö. Fokus har legat på organisatoriska, tekniska, sociala, kulturella och subjektiva förutsättningar för lärande i dagligt arbete. Per-Erik Ellström redogjorde också för några utvecklingstendenser inom forskningen. I linje med den ökande individualisering i samhället ökar intresset för individen, till exempel betydelsen av individens bakgrund, biografi, livshistoria och vilka effekter individens erfarenhet har för lärande och vilja att delta i lärandeprocesser. En annan utvecklingstendens är ett ökat intresse för koppling och samspel mellan informellt och formellt lärande, samt mellan individuellt och organisatoriskt lärande. Är det till exempel nödvändigt med organisatoriskt stöd för att transformera individens lärande till organisationen? Det är också ökat fokus på betydelsen av lärande som förklaringsfaktor och drivkraft inom olika forskningsfält, det vill säga många fler discipliner är inblandade i forskningen kring lärande. Ordet lärande dyker upp i fler sammanhang, till exempel inom hälsa och innovation men också i samband med nya samverkansformer, till exempel nätverk, partnerskap och innovationssystem. - Hur kan forskningen bli betydelsefull?, frågade Per-Erik Ellström och presenterade en interaktiv forskningsmodell, där forskning och praktik samarbetar från start. Tillsammans identifierar och formulerar forskarna och verksamheten själva forskningsfrågan. Därefter sker parallella processer både inom forskningen och i det deltagande företaget. Problemställningen formuleras både inom forskningsdisciplinen och i det aktuella företaget eller organisationen, liksom en teoretisk och en lokal teori. Därefter sker en intervention eller en förändring i det deltagande företaget, som observeras och som ger data till forskarna. Det skapas möjligheter för en dialog mellan forskarna och organisationer och forskningen får en ökad användbarhet. 15

16 - Det är ett sätt att arbeta som skapar ett stort engagemang, det fungerar och det finns ett stort intresse att vara med. Det gäller dock att inte förlora sig i handling, utan att omsätta forskningen till teori, sade Per-Erik Ellström. Kompetens i ett föränderligt arbetsliv några idéer och en ny satsning Kerstin Isaksson är professor vid Mälardalens högskola, som ligger i startgroparna för sin arbetslivsforskning i den nya organisationen med akademier, där arbetslivsforskningen bland annat ingår som en del i akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Kerstin Isaksson betonade betydelsen av att forska kring arbetslivets förändring för att se nya fenomen och för att göra det behövs flera perspektiv. Hon gav exempel på högskolans forskningsprojekt, bland annat ett som skildrar vad som händer arbetsplatser efter en förtidspensioneringar. Två år efter pensioneringen, kunde forskarna konstatera att negativa effekter av pensioneringarna fanns kvar. - Vi såg att mycket kompetens fanns i relationerna och att brister i kompetensöverföringen var ett skäl till kvardröjande problem. Därför är det viktigt att fånga upp kompetens när personer försvinner. Om det var ett bra eller dåligt resultat berodde på genomförande och dialog mellan chef och arbetsgrupper, sade Kerstin Isaksson. Hon berättade också om ett projekt kring lärande i teamarbete. Vad sker till exempel i grupper som består av flera discipliner, till exempel inom företagshälsovården? Sker en utveckling eller blir det konkurrens? Teamarbete har också studerats i industrin, utifrån teoretiska perspektiv som sett på självreglerande processer och kollektivt lärande i grupp, det vill säga hur en arbetslagsutveckling går till. Kerstin Isaksson betonade också betydelsen av att se effekterna av ett allt mer individualiserat och rörligt arbetsliv. Moderna arbetsplatser kännetecknas allt mer av en organisation där medarbetare kan liknas vid konsulter som arbetar i projekt. Då kan det finnas anledning att fråga var kompetensen egentligen finns? Är det i individens huvud, i relationerna eller i klimatet, det vill säga innovations- eller organisationsklimat? Mälardalens Högskola kommer att rigga en forskarutbildning inom arbetsvetenskap som ligger på tvärs mellan olika discipliner och som teknik, ekonomi, beteendevetenskap och 16

17 hälsovetenskap. Forskare kommer också att överföras från nedlagda Arbetslivsinstitutet för ny placering vid MDH. - Forskningsområdet ska ligga i skärningspunkten mellan teknik, organisation och individ, förklarade Kerstin Isaksson. Sammanfattningsvis kan sägas att arbetslivsvetenskapen vid Mälardalens högskola ägnar sig åt människan förändrade villkor och möjligheter i arbetslivet i ett arbetsplats-, organisations- och samhälleligt sammanhang. Fokus är arbetet som en social process, bestående av relationer och interaktion i relation till arbetet och interaktion och processer i relation till teknik. I diskussionen efter anförandena diskuterades bland annat den tvärvetenskapliga dimensionen av forskning kring arbetslivet och dess lärande arbetsvetenskapens sju vetenskaper, som Per Erik Ellström uttryckte det - Tvärvetenskap är svårt, men nyttigt, konstaterade Lena Abrahamsson. En röst i publiken efterlyste en demografisk aspekt, det vill säga hur tas de äldres kunskap till vara när vi närmar oss en tid som med stor sannolikhet kommer att präglas av stora pensionsavgångar och arbetskraftsbrist? Finns en åldersnoja i Sverige? - I alla europeiska länder stöts de äldre ut och Sverige är bland de länder där människor arbetar högst upp i åldrarna, men visst borde man bättre kunna ta vara på de äldres kunskap, berättade Kerstin Isaksson. Det är en del av kompetensförsörjningsproblemet, konstaterade Per-Erik Ellström. Lena Tell, personaldirektör vid Landstinget i Västmanland berättade att de där ser att andelen av dem som är äldre än 60 år som vill jobba kvar ökar. - Vi är glada för det och försöker finna särskilda lösningar för dem, sade hon. 17

18 Per-Erik Ellström betonade att forskarna gärna bygger nätverk, eftersom det ökar möjligheten att använda forskningsresultat. På Helix finns idag tretton doktorander, varav tre är industridoktorander. Både Kerstin Isaksson och Lena Abrahamsson var eniga om betydelsen av nätverk. Vi är intresserade av att samtala med alla möjliga, sade Kerstin Isaksson och Lena Abrahamsson berättade om de två miljarder kronor som från i år är beviljade till Norr- och Västerbotten från ESF-rådet. De pengarna kommer att kräva mycket samarbete när de omsätts till utvecklingsprojekt. Kompetensutveckling och kompetensförsörjning i den nya socialfonden Ingemar Paulsson, från svenska ESF-fonden, från berättade om nyheterna i socialfonden för perioden 2008 till 2013, men reflekterade också kring tidigare programperioder. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har åtskilliga miljarder beviljats i bidrag till olika projekt. - Sedan 1995 har det skapats projekt med medel från socialfonden, så antalet projekt är inga problem. Däremot behövs större stöd i företagen för analyser, kompetensutveckling och så vidare, sade Ingemar Paulsson. Han efterlyser forskning bland annat för att kunna bevisa om socialfondens arbete har gjort skillnad för de anställda i små företag. Delutvärderingar antyder en social effekt av projekt, men det går ännu inte att fastslå. - Det är få professorer som söker medel, konstaterade Ingemar Paulsson. I mars 2007 fattade regeringen beslut om ett förslag till nationellt strukturfondsprogram för Europeiska socialfonden i Sverige. Programmet ska verka för regional konkurrenskraft, för sysselsättning och mot utslagning. Det sträcker sig över sju år och har en starkare fokus på utanförskap än tidigare. Skillnaden från förra perioden är flera. Rent administrativt är regionindelningen annorlunda. Det kommer under perioden att finnas åtta regioner och åtta kontor, vilket är femton förre än 18

19 förra programperioden. Två typer av fonder är aktuella i det här sammanhanget det är regionalfonden, vars bidrag är 8,2 miljarder och socialfonden med 6,3 miljarder. De fördelas av två myndigheter NUTEK som är ansvarig för regionalfonden och Europeiska Socialfonden, ESF, som beviljar medel ur fonden med samma namn. Huvuddelen av pengarna går till regionerna, bland annat får Norr- och Västerbotten, som nämnts, cirka två miljarder att dela på. Utöver den nationella planen har varje region har ett regionalt program, som godkänns av kommissionen. Beslutsgången för att beviljas pengar är alltså ganska styrd. 30 procent av pengarna i den här programperioden avser projekt som rör kompetensförsörjning, med allt vad det innebär, som Ingemar Paulsson uttryckte det. Tanken är att titta på individen i en omställningssituation och att aktivt bekämpa diskriminering i arbetsliv, till exempel genom att verka för en annan syn på utlandsföddas kompetens. Resterande 70 procent av medlen handlar, enligt regeringens beslut, om att få till stånd ett ökat arbetskraftsutbud. Utanförskapet ska minskas, fler ska i arbete och i bättre arbete. Målgruppen är arbetslösa, sjuka och människor som har långvarigt försörjningsstöd. Nationella krav för beviljningar är att projekten kännetecknas av tillgänglighet och av jämställdhet, valbara kriterier är lärande och innovation. Ingemar Paulsson uppmanade publiken att börja med att se den regionala planen och att sedan börja formulera problemet vad göra och med vilka? Det är också nödvändigt att söka egen finansieringen, eftersom förutsättningen att få stöd från ESF-rådet är att det finns 60 procents nationell finansiering. Att tänka samarbete på tvärs mellan länder och att motivera ett sådant samarbete är också helt i linje med Equal och socialfondens anda. Det handlar om att skapa nya allianser för hälsa, kompetens och tillväxt och att gå från teori till praktik. Ingemar Paulsson berättade att kraven på utvärdering och återkoppling har skärpts på alla nivåer. - Här finns möjlighet för akademin att bidra med sin kunskap, sade Ingemar Paulsson. Nya allianser för hälsa, kompetens och tillväxt När den fullspäckade dagen började närma sig sitt slut var det dags för parter och aktörer i näringslivet att ge sin syn på lärande. Panelen bestod av Lena Tell, personaldirektör vid 19

20 Landstinget i Västmanland, Per Risberg, företagare och vice ordförande i Vinnovas styrelse, Ingemar Paulsson, Svenska ESF-rådet, Charlotta Krafft, Saco och Lars Hjalmarsson, VD för Svensk Företagshälsovård. Samtliga paneldeltagare fick möjlighet att göra en kort introduktion. Paneldeltagarna fick i uppgift att spegla kompetens för vad, kompetensförsörjning, nya allianser, ESF-vägen samt tänka framåt. Ska framtiden kännetecknas av spetsforskning eller utveckling? Parternas eller statens intresse? Andra frågor för framtiden var den regionala utmaningen, generationsskiftet, forskning eller ledarskap? Och var ska fokus ligga? Är det hos individen, hos företagen eller i de regionala nätverken? Lena Tell beskrev hur samarbetet mellan parterna inom landstinget utvecklats de senaste decennierna. Från sent 70-tal, med medbestämmande och andra fackliga lagar, var samarbetet präglat av förhandlingar och regler, där de fackliga ombudsmännen spelade stor roll. Så småningom, vid 90-talets början, blev det mer fokus på samverkan och det fanns en vilja att tillsammans verka för goda processer i organisationerna. Reglerna fick finnas lite mer i bakgrunden och användas vid behov. - Idag har vi kommit fram till den tredje generationen av samverkan, där basen är arbetsplatsen och där man utgår från en värdegrund som bygger på respekt för medarbetarna och en vilja att ta till vara medarbetarnas kunskap. Det är dags att lämna tvisten och istället se utveckling och processer, sade Lena Tell. Samarbetet med facken idag bygger på tillit och en gemensam tro på att det går att göra förbättringar. Utvecklingen har gått från boxing till dancing, det vill säga från att slåss till att dansa med varandra. Fokus för samverkan är uppdraget som arbetet innebär, samt kvalitetsarbete. För att lyckas med detta krävs en kommunikation mellan ledning och arbetsplatser både uppifrån och ned, men också tvärtom. - Det svåraste är att lära om det gamla och att se de nya rollerna. Hur ska till exempel chefsrollen vara i den tredje generationen samverkan? Och de fackliga ombudens roll? Jag tycker inte att kollektivavtalen är det bästa när samarbetet handlar om tillit, värdegrund och förhållningssätt, sade Lena Tell. Charlotta Krafft, som är utredare på Saco och också engagerad i forskningsprogrammet Saltsa beskrev den tredje generationens samverkan som att tänka först och göra sen. Man måste 20

21 bedöma vilken situation man befinner sig i och vara klar över vad man vill uppnå, sedan göra att aktivt val samverka eller förhandla Hon anser att utvecklingen varit paradoxal de senaste 20 åren. Många arbetstagare har befunnit sig i organisationer som konstant befunnit sig i en finansiell nedförsbacke, samtidigt har arbetslivsforskningen, även den i nedförsbacke, visat på möjliga lösningar genom sin kvalitet och konstruktiva tvärvetenskaplighet. Charlotta Krafft citerade ur en artikel i Dagens Nyheter, som beskrev hur 20 procent anställda vantrivs och underpresterade på jobbet. Budskapet i samma artikel var ett recept som innebar ökad rörlighet, troligen genom försämrad arbetsrätt. - Jag kan delvis hålla med om att det behövs en ökad rörlighet, men jag kan inte acceptera att allt ansvar läggs på individen, sade Charlotta Krafft. De psykosociala faktorer som befrämjar hälsa och ett gott arbetsliv är väl kända. Det är begrepp som krav och kontroll, mening och tillit, belöning, förutsägbarhet. Dessa har ofta används i förhållande till enskilda individer som på grund av brister i arbetsmiljön drabbats av stress och kanske sjukdom. Däremot har begreppen inte används i samma utsträckning för att se på individens roll för produktionen och verksamhetens utveckling. När man presterar under sin förmåga, har låg motivation, undviker svårigheter, känner motstånd mot det nya eller har ett dåligt ledarskap finns det stor risk för att stor risk för förluster för och inom hela organisationen med minskat förtroende från till exempel kunder som följd. Till och med kan arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter hotas. Men riskerna kan ofta förebyggas genom att man noggrant tänker igenom hur arbete ska organiseras - Det är absolut nödvändig att utveckla stöd- och styrsystem i alla verksamheter i snabb förändring, sade Charlotta Krafft. Hon efterlyste ett arbetslivet byggt på starka band mellan vetenskap och praktik. - Inget är så praktiskt som en god teori, avslutade Charlotta Krafft. Lars Hjalmarsson från Svensk Företagshälsovård tog utgångspunkt i de utmaningar som svenskt arbetsliv står inför. Idag finns cirka människor i arbete är sjukskrivna eller förtidspensionerade. Fyrtiotalisterna går i ålderspension, vilket innebär att 21

22 färre ska försörja fler. Samtidigt ökar kraven i arbetslivet. Det blir helt enkelt konkurrens om det arbetande folket och det innebär i sin tur att mer arbetsförmåga behöver tas till vara bättre. Tio procent av de sjukskrivna svarar idag för 90 procent av kostnaderna. Ett stort problem med sjukskrivning är dess biverkningar. Ju längre en sjukskrivning varar, desto svårare är det att komma tillbaka i arbete. Rehabiliteringspotentialen avtar med tiden. Redan efter en månads sjukskrivning börjar den minska och efter två månader riskerar sjukskrivningssjukan att ta över. Första månaden av sjukskrivningsperioden är också arbetsgivaren mer motiverad att bistå med rehabilitering, berättade Lars Hjalmarsson. - Det här ses inte som en strategisk fråga, om inte den sjuke drar in sex till sju gånger sin lön. Men i offentlig sektor finns inte de incitamenten, sade Lars Hjalmarsson. Lars Hjalmarsson vill se en utveckling där företagshälsovården kommer in tidigt. Det ska vara en sjukvård där arbetet sätt i centrum och inte primärt som en ersättning för vanliga primärvården. Istället ska arbetsförmågan bedömas och fokus ska vara återgång till arbetet, snarare än rehabilitering. Företagshälsovården ska också samordna och bistå genom att vara en slags sjukskrivningsfallets manager. - Vi ska inte glömma att arbetet i sig är hälsobefrämjande, sade han och konstaterade att pengar till företagshälsovården är beroende av att de levererar resultat, annars kommer de inte att finnas kvar. Flera frågetecken finns vad gäller framtidens företagshälsovård. De handlar bland annat om finansieringen, om rollfördelningen mellan försäkringskassan, företagshälsovården och primärvården. - Med god vilja och 3,4 miljarder kronor borde mer arbetsförmåga kunna tas till vara, sade han. Världsbäst på lärande Per Risberg hakade i sin framställning på det stora antal människor som står utanför arbetsmarknaden. Hälften av alla förtidspensionerade är det mot sin vilja, enligt Per Risberg 22

23 - Det är ett slöseri med resurser och kompetens, det rymmer individuella tragedier och är en nationalekonomisk katastrof, sade Per Risberg. Han hämtade erfarenheter från sin långa karriär som företagsledare, för att visa hur livsviktigt det är för företag att se över vilken kompetens som finns och att ha en plan för kompetensöverföring och kompetensförsörjning. Han berättade om civilingenjören som varit kung i sitt gebit och som vägrade dela med sig av sin kunskap. Företaget lät honom hållas, imponerade av hans tysta kunskap, men en dag hade tiden gått ifrån honom och det blev dåligt både för honom och för företaget. -Kunskap är ett gemensamt ansvar för företaget och individen, konstaterade Per Risberg. Sveriges chans är att bli bäst på kompetens, eller åtminstone väldigt duktiga. - Det finns all anledning att ta kompetensfrågorna på allvar i världens mest globala och multinationella ekonomi. Vi måste också bli världsbäst på att ta till vara forskarnas kunskap i kompetens och lärande, sade Per Risberg. Hans vision är ny svensk rörelse för kompetens i arbetslivet och en kickoff för en sådan hålls den 24 januari. I diskussionen lyfte Ingemar Paulsson fram behovet av uppföljning och utvärdering av lärandet. - När finansdepartementet gjorde en sådan, visade sig resultatet vara bedrövligt. Slutsatsen är att det är för dålig styrning av sektorn, sade han. Lena Tell dementerade alla rykten om att ungdomar inte söker till vården. Verkligheten är tvärtom och läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog hör till de mest populära yrkena bland unga. Det som är bekymmersamt är kunskapsöverföringen, eftersom det fortfarande finns människor som är fast i ett styrningstänkande. Lars Hjalmarsson vill lyfta upp frågor som rör personlig utveckling, bekräftelse och känslan av sammanhang i arbetslivet. 23

24 - Det finns noll samband mellan motion och sjukskrivning, däremot finns det ett samband mellan motivation och sjukskrivning, sade han. Charlotta Krafft efterlyste större fokus på drivkrafternas betydelse. Hon ifrågasatte också diskussionen om arbetets betydelse. - Det kan finnas skäl att reflektera om arbetet är mål eller medel. Livet har ett värde i sig själv och ibland kan arbetet framställas som alltför viktigt, som om det vore själva livets mål, sade Charlotta Krafft. Sist ut denna fullmatade dag kring den kompetenta arbetsplatsen, var författaren och frilansjournalisten Ludvig Rasmusson, aktuell med boken Det krokiga lärandet. Han kåserade och reflekterade kring företeelser vi inte förutsett, men som i hög grad påverkat våra liv. För 20 år sedan anade vi inte att Berlinmuren skulle falla, att Kina och Indien, i så stor utsträckning som skett, skulle minska fattigdomen eller att medicinforskningen skulle använda stamceller. För tio år sedan var Internet inte tillnärmelsevis så utvecklat och stort som idag, vilket vi heller inte kunde förutse. På samma sätt har vi svårt att föreställa oss utvecklingen 20 år framåt. Kanske kommer vi att pensioneras vid 75 års ålder? Och vad skulle det i så fall betyda för den 15-åring som ska välja yrke? Ludvig Rasmusson som i boken Det krokiga lärandet intervjuat människor som bytt yrke mitt i livet tyckte att vi måste bli bättre på att ta tillvara detta lärande som inte följer den raka vägens studieplan. Många yrken vinner tvärtom på att utövare kan referera till en annan kunskap och verklighet. Och skulle någon tro att vi svenskar stannar vid vår läst, mer än i andra länder är det en myt. Vi har en av de mest rörliga arbetsmarknaderna i världen, berättade Ludvig Rasmusson och gav publiken i uppdrag att tänka efter och räkna samman alla de platser var och en hade bott på. Ludvig Rasmusson har också skrivit boken Hemvändarna, där han intervjuat hemvändande svenskar om hur de tycker att deras utländska erfarenheter tagits till vara i arbetslivet. Varje år återvänder svenskar efter att ha jobbat utomlands. 24

Den kompetenta arbetsplatsen

Den kompetenta arbetsplatsen Den kompetenta arbetsplatsen Forskning om lärande i arbetslivet nuläge och framåtblick 1 Nuläget för den svenska forskningen om lärande och kompetensförsörjning i arbetslivet var utgångspunkten för konferensen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring

Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Genus och jämställdhet i gruvsamhällen under förändring Lena Abrahamsson, professor Arbetsvetenskap Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Kvinnorna söker ju inte arbete

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Dela och lär-dagen 4 oktober 2016

Dela och lär-dagen 4 oktober 2016 Dela och lär-dagen 4 oktober 2016 Tema: Likvärdighet, Etik & Moral Anette Granberg Utvecklingsledare kultur Område kultur och ideell sektor, Regional utveckling Region Örebro län Dagens arbetsliv Etik

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda

Process och struktur. Liksom Yin och Yan behövs båda Process och struktur Liksom Yin och Yan behövs båda Logiskt Ramverk (LFA): En etablerad planeringsmodell Ett konkret hjälpmedel för målstyrd planering, analys, bedömning, uppföljning och utvärdering av

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Den hållbara svenska modellen

Den hållbara svenska modellen Den hållbara svenska modellen - innovationskraft, förnyelse och effektivitet Redaktörer Lars Magnusson och Jan Ottosson Interaktiv forskning för arbetslivsutveckling, tillväxt och innovation: HELIX interaktiv

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö? Sjöfartens Arbetsgivareförbund SAN-konferensen i Göteborg 22 oktober 2015 Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö? Stefan Blomberg, leg psykolog & organisationskonsult

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer