Working Paper Series

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Working Paper Series"

Transkript

1 Working Paper Series 2008:2 Gruppering av arbetsförmedlingskontor med likartade förutsättningar Anders Harkman Petra Nilsson 26 maj 2008

2 Working papers kan laddas ned från Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt och e ekter av arbetsmarknadspolitiska insatser. Rapporterna är pågående arbete och författarna tar tacksamt emot synpunkter. De slutsatser och åsikter som uttrycks i Working Paper-serien är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Arbetsförmedlingens syn. Forskningsenheten Arbetsförmedlingens huvudkontor STOCKHOLM E-post:

3 Gruppering av arbetsförmedlingskontor med likartade förutsättningar Anders Harkman Petra Nilsson 26 maj 2008 Sammanfattning För att utveckla och förbättra verksamheten har Arbetsförmedlingen ett behov av att identi era e ektiva arbetsformer på arbetsförmedlingskontoren. Ett sätt att göra detta är att lära av goda exempel, så kallad benchmarking. Ett problem är dock att hitta dessa goda exempel. Att de sökande på ett kontor snabbare hittar arbete än sökande på ett annat kontor kan bero på att de yttre förutsättningarna (lokal arbetsmarknad, befolkning osv.) är bättre på det första kontoret. I rapporten redovisas en metod för att skapa grupper av kontor med likartade förutsättningar som ska gå att jämföra med varandra. Metoden innebär att vi i ett första steg identi erar ett begränsat antal faktorer som karaktäriserar en lokal arbetsmarknad och som påverkar möjligheterna att hitta jobb. Detta görs med hjälp av regressionsanalys. Steg två innebär sedan att vi grupperar kontor med liknande värden på de faktorer som valts i steg ett. Här används så kallad klusteranalys. Analysen resulterade i 16 grupper av kontor (kluster) där kontoren inom grupperna skall vara i stort sett jämförbara vad gäller förutsättningarna för arbetssökande att få ett arbete. Dessa grupper kan sedan användas för att hitta goda exempel inom respektive grupp. 1 Inledning För att utveckla och förbättra verksamheten har Arbetsförmedlingen ett behov av metoder för att identi era e ektiva verksamhetsformer på arbetsförmedlingskontoren. Ett sätt att göra detta är genom s.k. benchmarking som innebär att lära av goda exempel. När det gäller Arbetsförmedlingen borde den metoden vara ytterst användbar eftersom verksamhet med samma syfte och inriktning bedrivs på ett stort antal arbetsförmedlingar som

4 har betydande möjligheter att variera arbetsmetoder och arbetssätt. Det är därför rimligt att tro att vissa av dessa har hittat sätt att arbeta som är mer e ektiva än andra och som skulle kunna fungera som goda exempel. Ett grundläggande problem är dock att hitta dessa goda exempel. Vi utgår från att en e ektiv verksamhet kännetecknas av att de sökande som kommer till Arbetsförmedlingen snabbt hittar arbete. I så fall vill man hitta de kontor som snabbast lyckas få sökande i arbete. Problemet är att möjligheterna att hitta arbete inte bara påverkas av hur Arbetsförmedlingen arbetar utan också i hög grad bestäms av förutsättningar som Arbetsförmedlingen i liten utsträckning kan påverka. Det kan gälla situationen på den lokala arbetsmarknaden när det gäller utbud och efterfrågan på arbetskraft, arbetsmarknadens struktur och vilken typ av arbetssökande som man har. Eftersom förutsättningarna kan skilja sig kraftigt mellan olika lokala arbetsmarknader kan man därför inte utan vidare jämföra resultat för olika förmedlingskontor. Ett första steg blir då att på något sätt justera för skillnader i förutsättningar. Det nns olika metoder att göra detta. Ett sätt är att identi era grupper av kontor, s.k. kluster, med likartade förutsättningar som ska gå att jämföra med varandra. Benchmarking innebär sedan att kontor inom samma kluster jämförs. Fördelar med klusteranalys är att det är lätt att förstå och använda. Nackdelarna är att det kan vara svårt att hitta kontor som är direkt jämförbara och att jämförelser inte kan göras mellan kontor i olika kluster. Arbetet med att skapa kluster av kontor med så lika yttre förutsättningar som möjligt består av två delar. 1 I den första delen bestäms i vilka avseenden kontoren ska vara lika med en regressionsanalys och i den andra delen används dessa variabler i en klusteranalys för att gruppera kontoren. 2 Val av variabler För att kunna gruppera kontoren måste man först bestämma exakt vilka variabler som indelningen skall baseras på. Vi tänker oss att Arbetsförmedlingens resultat i form av t.ex. hur många personer som går till arbete under en viss tid alternativt arbetslöshetstiden påverkas dels av hur e ektivt man arbetar och dels på i vilken yttre miljö man arbetar. Det är dessa yttre miljöfaktorer som vi vill gruppera kontoren efter. Den skillnad i resultat mellan kontoren i samma grupp som vi sedan kan avläsa skall då idealt visa 1 Tillvägagångssättet följer ett liknande projekt i Tyskland, se Blien, Hirschenauer & thi Hong Van

5 skillnader som enbart beror på olika arbetssätt på respektive kontor och inte på skillnader vad gäller yttre förutsättningar. Yttre miljöfaktorer kan vara utbud och efterfrågan i stort på den lokala arbetsmarknaden. Det kan också vara efterfrågans struktur och inriktning, områdets karaktär av tätort eller glesbygd och karaktäristika som ålder, utbildning, funktionshinder osv. hos de sökande på förmedlingen. Ett särskilt problem är hur man skall hantera kontorens ekonomiska resurser. För ett enskilt förmedlingskontor är dessa i huvudsak bestämda utifrån och därmed en del av förutsättningarna. Det vore alltså rimligt att även de ekonomiska förutsättningarna fanns med i modellen. Tyvärr har vi inte haft tillgång till sådana uppgifter varför klusterindelningen har skett utan hänsyn till dessa. De kan istället vara en förklaringsfaktor till den skillnad i resultat som nns mellan kontor i samma grupp (kluster). Arbetsförmedlingens uppgift är att bidra till att arbetsmarknaden fungerar så smidigt som möjligt eller mer konkret till att arbetslöshets- och vakanstiderna blir korta. Arbetslöshetstider kan avslutas med att den sökande lämnar arbetsmarknaden och lediga jobb kan avslutas med att de inte tillsätts. Eftersom huvudsyftet ändå måste vara övergång till arbete har vi valt att utgå från detta som målvariabel istället för att direkt använda tiderna. Eftersom vi inte på förhand vet vilka yttre faktorer som påverkar övergångarna till arbete har vi valt att utgå från ett stort antal möjliga faktorer och genom statistisk analys begränsa urvalet till de som enligt analysen visar sig påverka målvariabeln. Eftersom ertalet variabler är kommunspeci ka har vi utgått från kommun som enhet i den inledande analysen. Analysen bygger på årsdata. Det innebär att analysen baseras på observationer per år. För sambandsanalysen har vi använt en linjär regressionsmodell. Som utfallsvariabel används ut ödet till arbete (exklusive arbete med stöd) per månad i förhållande till antalet kvarstående arbetslösa samt sökande i program med aktivitetsstöd. Ut ödet har justerats för hur många som avaktualiserats med okänd orsak eftersom vi vet att en viss del av dessa har fått ett arbete. Vi har gjort antagandet att 40 % av de som avaktualiserats med okänd orsak har gått till arbete (en undersökning från 2005/2006 visar att ca 40 % av dem som avregistrerats med okänd orsak har fått arbete). De faktorer som antas bestämma förutsättningarna för ut öde till arbete är sökandesammansättning och olika förhållanden på den lokala arbetsmarknaden. Som bestämningsfaktorer till ut ödet till arbete har vi alltså prövat ett antal olika variabler. Dessa är i huvudsak hämtade från två källor. Dels har vi använt oss av SCB: s RAMS-databas dels av vår egen verksamhetsstatistik. 5

6 I databasen nns bl.a. data om befolkningens utbildningsnivå, födelseland, ålder och sysselsättningsstatus samt om arbetsställenas storlek och branschtillhörighet. Utifrån dessa data har vi skapat variabler som på olika sätt skall karaktärisera den lokala arbetsmarknaden som sysselsättningsgrad och andel personer som är utanför arbetskraften. Vi har tagit fram antal arbetsställen i relation till befolkningen, andel tjänste- respektive industriarbetsställen och förändringstal mellan 2000 och 2004 som sysselsättningsförändring, befolkningsförändring och förändring i sammansättning av tjänste- respektive industriarbetsställen. 2 En annan variabel som skall karaktärisera arbetsmarknaden är befolkningstäthet i kommunen. Dessa variabler skall på olika sätt fånga in den lokala arbetsmarknadens struktur och därmed eventuellt påverka förutsättningarna för Arbetsförmedlingens arbete. Vad gäller Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik har vi använt oss av nya och kvarstående arbetslösa och programdeltagare samt nya och kvarstående platser. Med dessa data har vi skapat variabler som mäter hur många som är arbetslösa/programdeltagare och hur många platser som det i genomsnitt nns i respektive kommun under en viss period. Antalet arbetslösa och programdeltagare ska spegla gapet mellan utbud och efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden. En nackdel är att antalet i viss utsträckning kan påverkas av förmedlingens agerande. Antalet arbetslösa/programdeltagare bör ändå i huvudsak vara bestämd av förhållanden på arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen inte kan påverka. Det mått som används i modellen är kvoten mellan antalet arbetslösa och programdeltagare och kommunens befolkning. Flödet av nya jobb bör rimligen påverka möjligheterna att snabbt hitta arbete på en lokal arbetsmarknad. Som mått på detta används anmälda lediga platser vid Arbetsförmedlingen relativt befolkningen. En nackdel med måttet är att inte alla lediga jobb anmäls till förmedlingen. Eftersom vi inte har tillgång till något annat, mera fullständigt mått, har vi ändå valt att använda denna indikator som åtminstone bör samvariera med det totala antalet lediga platser. Vid beräkningen används en kombination av nya och kvarstående platser (se bilaga för exakt de nition). Förutom dessa allmänna karaktäristika för den lokala arbetsmarknaden bestäms kontorets förutsättningar också av vilka sökande man har. Vissa 2 Den senare är beräknad som ett index. De sysselsatta är indelade i 10 olika branscher och den procentuella förändringen i antal sysselsatta mellan 2000 och 2004 har beräknats branschvis för riket. Detta förändringstal har sedan multiplicerats med kontorens andel i respektive bransch för 2004 och slutligen har dessa värden adderats till ett index. 6

7 individegenskaper innebär ökade svårigheter att hitta arbete. Personer med funktionshinder som innebär nedsatt arbetsförmåga, äldre och personer med utländsk bakgrund har t.ex. i allmänhet svårare att snabbt hitta arbete än andra grupper. Kontor med många sökande från dessa grupper har därför sämre förutsättningar än andra att få ut de sökande i arbete. Från vår verksamhetsstatistik har vi hämtat uppgifter om arbetsförmedlingarnas sökandesammansättning med avseende på individegenskaper som ålder, kön, utbildning, funktionshinder, tidigare arbetslöshet mm. För att göra det möjligt att ta hänsyn till era individegenskaper har dessa sammanfattats i ett index som är beräknat utifrån de individuella egenskapernas betydelse för chansen att få jobb. Exakt vilka variabler som ingår i modellen redovisas i bilaga. Variabeln ska mäta de särskilda svårigheter som hänger samman med en stor andel sökande i vissa kategorier. Förutom dessa båda källor har vi också prövat Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna utifrån företagsklimat, antal nyanställningar branschvis från SCB och SCB: s klassi cering av kommuner i lokala arbetsmarknader. Den senare källan användes för att skapa variabler som angav om kontoret fanns på de lokala arbetsmarknaderna Stockholm-Solna, Göteborg, Malmö- Lund eller inte (storstadsarbetsmarknader). Vad gäller nyanställningar prövade vi variabler som angav hur stor andel som arbetade inom branscher med låg respektive hög andel nyanställningar. 2.1 Den slutliga modellen Kriteriet för att en variabel skall ingå i den slutliga modellen är att e ekten på ut ödet till arbete är statistiskt säkerställd i regressionsanalysen. De variabler som ingår i den slutliga modellen är antalet arbetslösa/programdeltagare, antal lediga platser, befolkningstäthet, sökandesammansättning, andel av de sysselsatta som arbetar inom tjänstesektorn och andel personer utanför arbetskraften i kommunen. Resultaten för den slutliga modellen redovisas i tabell 1. 3 I tabellen redovisas e ekten av variabeln på ut ödet till arbete, t- värdet (som används för att testa om variabeln har en statistiskt säkerställd e ekt eller inte) och p-värdet som anger sannolikheten att den skattade effekten är lika med noll. Det senare värdet är genomgående mycket litet vilket betyder att samtliga variabler med stor sannolikhet verkligen har e ekt på ut ödet till arbete. 3 Modellen har följande form: Log (Antal till arbete/(arbetslösa + Programdeltagare)) = Log ((Antal arbetslösa + Programdeltagare) / Befolkningen) + Log (Antal platser / Befolkningen) + Log (Befolkningstäthet) + Sökandesammansättning + Log (Antal utanför arbetskraften / Befolkningen) + Log (Andel sysselsatta i tjänsteföretag) 7

8 När det gäller antalet arbetslösa och antalet programdeltagare samt antalet lediga platser är e ekten den förväntade. Ju högre det relativa antalet arbetslösa/programdeltagare är desto mindre är ut ödet till arbete. Den skattade e ekten på -0,38 betyder att en ökning av antalet arbetslösa/programdeltagare med en procent minskar ut ödet med 0,38 procent. Ju er lediga platser som nns i en kommun desto högre blir också ut ödet. En ökning av platserna med en procent ökar ut ödet med 0,07 procent. I kommuner med hög befolkningstäthet är ut ödet lägre än i glest befolkade kommuner. Resultatet är kanske inte det man skulle förvänta. En tätare befolkning borde innebära större närhet till många arbetsplatser och kanske e ektivare informationsspridning. Befolkningstäthet samvarierar starkt med andra variabler som t.ex. befolkningens storlek vilket gör att man inte enbart kan knyta resultatet till befolkningstätheten som sådan utan variabeln kan fånga upp även andra strukturella faktorer på den lokala arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta i tjänsteföretag har positiv e ekt på ut ödet till arbete. En förklaring kan vara att tjänstesektorn är mer personalintensiv än industrisektorn. Som väntat har indexet för sökandesammansättning e ekt på ut ödet. Ett högt värde, dvs. er sökande med attraktiva egenskaper, innebär att ut ödet till arbete blir högre. Till sist har andelen av befolkningen (18-64 år) som står utanför arbetsmarknaden tydlig e ekt på ut ödet till arbete. E ekten är positiv dvs. stor andel utanför arbetskraften medför högre ut öde till arbete för Arbetsförmedlingens sökande. Resultatet är något överraskande eftersom vi hade förväntat att många utanför arbetskraften skulle vara ett tecken på svårt arbetsmarknadsläge. En förklaring skulle kunna vara att många utanför arbetskraften som inte söker jobb leder till mindre konkurrens för Arbetsförmedlingens sökande. För att undersöka stabiliteten i resultaten har modellen även skattas för åren Resultaten för dessa år stämmer i huvudsak med resultaten för Gruppering av kontoren - klusteranalysen För att få så aktuell klusterindelning som möjligt har vi använt vår verksamhetsstatistik från 2007 och RAMS-data från 2005 i klusteranalysen. 8

9 Tabell 1: Parameterskattningar m.m från slutlig modell 2004, R-kvadrat: 0.63 Parameter- t-värde p-värde skattning Konstant -3,26-11,79 <0,0001 Arbetslösa+programdeltagare rel bef (log) -0,38-14,70 <0,0001 Platser rel bef (log) 0,07 4,49 <0,0001 Befolkningstäthet (log) -0,07-9,74 <0,0001 Andel sysselsatta i tjänsteföretag 0,19 3,19 0,0016 Sökandesammansättning 1,45 9,63 <0,0001 Utanför arbetskraften rel bef (log) 0,27 4,96 <0,0001 Tabell 2: Avstånd mellan olika kontor, ett enkelt exempel Kontor A B C D E A - B 2 - C D E Principen för klusteranalys Klusteranalys är en teknik för att kombinera observationer i grupper eller kluster så att varje kluster är så homogent som möjligt med avseende på vissa egenskaper och att klustren sinsemellan är så olika som möjligt med avseende på dessa egenskaper. Ett avstånd mellan alla observationer beräknas och sedan sammanförs de observationer som har minst avstånd så att önskat antal kluster bildas. Att ett visst kontor ingår i ett kluster innebär inte att värdena är desamma för alla kontor inom klustret utan det kan nnas betydande skillnader på enskilda variabelvärden. Mycket enkelt kan tekniken beskrivas enligt nedan. Anta att vi har fem arbetsförmedlingskontor och att vi räknat ut skillnader eller avstånd mellan kontoren i något avseende (se tabell 2). Det nns inga kontor som är helt lika (avstånd=0) och inte heller några kontor som har avstånd 1. Men mellan kontor A och B är avståndet 2 så dessa kontor bildar det första klustret (se tabell 3). Mellan kontor D och E är avståndet 3 så de bildar kluster 2. På avstånd 4 går kontor C samman med kluster 2. Vid avstånd 5 går kluster 1 samman med kluster 2 eftersom 9

10 Tabell 3: Klustringsproceduren, ett enkelt exempel Avstånd Kontor som bildar kluster 0 A B C D E 1 A B C D E 2 (A B) C D E 3 (A B) C (D E) 4 (A B) (C D E) 5 (A B C D E) kontor B och C har avståndet 5. Det nns olika typer av avståndsmått. Det avståndsmått som vanligen används är euklidiskt avstånd. Det euklidiska avståndet mellan två kontor räknas ut på följande sätt: Det ena kontorets värde på den första variabeln subtraheras med det andra kontorets värde på samma variabel. Skillnaden kvadreras. Sedan görs detsamma för alla andra ingående variabler. De kvadrerade skillnaderna för alla variabler adderas och slutligen räknas kvadratroten av denna summa ut som är det euklidiska avståndet mellan de två kontoren. I vissa fall är det viktigt att standardisera de variabler som ingår i en klusteranalys för att en variabel med hög variabilitet inte ska dominera. I andra fall döljer en standardisering verkliga grupperingar i data. I vår analys vill vi att de ingående variablerna ska viktas så att de speglar den betydelse de visade sig ha i vår regressionsanalys. De har därför först standardiserats och sedan viktats med de t-värden som erhölls i regressionsanalysen. 3.2 Val av klusterteknik/-metod Det nns två typer av klustertekniker (hierarkisk eller icke-hierarkisk) och olika typer av klustermetoder (t ex single-linkage-metoden som illustrerades ovan och centroid-metoden). Först har en hierarkisk klustring gjorts med centroid-metoden. En hierarkisk klustring innebär att när en observation förts till ett visst kluster kan den inte i ett senare skede yttas till ett annat kluster. Centroid-metoden innebär att ett klustermedelvärde beräknas och att avstånd till andra observationer eller kluster beräknas med detta klustermedelvärde. För att avgöra hur många kluster som nns i data nns några olika mått, R-kvadrat t ex. R-kvadrat mäter hur klustrens medelvärden skiljer sig från medelvärdet för samtliga variabler. Det är ett mått på klustrens heterogenitet, hur stora skillnaderna är mellan klustren. R-kvadrat har ett 10

11 värde mellan 0 och 1, 0 betyder att det inte är några skillnader mellan klustren och 1 betyder maximal skillnad. Ett gränsvärde söks där R-kvadrat inte längre ökar så mycket med ökat antal kluster. Vi valde att ha 19 kluster av arbetsförmedlingskontor. Nackdelen med den hierarkiska klustringen är att när en observation blivit tilldelad ett kluster inte kan yttas till ett annat kluster. Detta gör att tekniken ofta används explorativt i ett första steg. Nästa steg är att göra en icke-hierarkisk klustring. I en icke-hierarkisk klustring delas data från början in i ett visst antal grupper och antalet kluster måste därför vara bestämt på förhand. Startvärden för klustercentroiderna väljs och varje observation läggs i det kluster som är närmast. Ett nytt avståndsmått till de nya klustercentroiderna beräknas och observationerna läggs i det kluster som nu är närmast. Proceduren avslutas enligt någon stoppregel. I den icke-hierarkiska klustringen använde vi de startvärden som erhölls i den hierarkiska klustringen. Klusterlösningen kan utvärderas med R-kvadrat. I lösningen med 19 kluster är R-kvadrat Det är relativt högt vilket innebär att klustren är relativt homogena och avgränsade från varandra. Tre kluster innehåller bara ett kontor. För att dessa kontor ska kunna jämföras med andra kontor har de sammanförts med det kluster som är mest likt. Vi har således 16 kluster av förmedlingskontor (se bilaga). Referenser [1] Blien U, Hirschenauer F & thi Hong Van P (2006), Model-based classi- cation of regional labour markets. For purposes of labour market policy.discussion Paper No. 29/2006, IAB. 11

12 A Bilaga 1 Variabel Ut öde till arbete relativt arbetslösa + programdeltagare Ut öde till arbete relativt befolkningen Ut öde till heltidsarbete relativt arbetslösa + programdeltagare Ut öde till heltidsarbete relativt befolkningen De nition Antal personer som fått arbete (exkl. arbete med stöd) inklusive 40 % av de som avaktualiserats med okänd orsak per månad i förhållande till antalet kvarstående arbetslösa och programdeltagare. Genomsnitt för året. Antal personer som fått arbete (exkl. arbete med stöd) inklusive 40 % av de som avaktualiserats med okänd orsak per månad i förhållande till antalet i befolkningen. Genomsnitt för året. Antal personer som fått heltidsarbete (ej skat 21-23, exkl. arbete med stöd) inklusive 40 % av de som avaktualiserats med okänd orsak per månad i förhållande till antalet kvarstående arbetslösa och programdeltagare. Genomsnitt för året. Antal personer som fått heltidsarbete (ej skat 21-23, exkl. arbete med stöd) inklusive 40 % av de som avaktualiserats med okänd orsak per månad i förhållande till antalet i befolkningen. Genomsnitt för året. Arbetslösa + programdeltagare Kvarstående i skat 11, 96-98, 46, adderat med hälften av de nya i samma skat-koder per månad. Genomsnitt för året. Nya arbetslösa + programdeltagare Nyinskrivna i skat 11, 96-98, 46, per månad. Genomsnitt för året. 12

13 Variabel Platser Nya platser Befolkningen Utbildningsnivå Födelseland De nition Kvarstående platser adderat med hälften av de nya platserna per månad. Genomsnitt för året. Nya platser per månad. Genomsnitt för året. Befolkningen år. I befolkningen, grundskola, gymnasium eller högskola. I befolkningen, Norden, EU15 (utom Sverige, Danmark och Finland) samt USA, Canada eller övriga länder. I befolkningen, år, år, Ålder år eller år. Sysselsättningsgrad Sysselsatta i befolkningen år relativt befolkningen. Sysselsättningsförändring Sysselsättningsförändring mellan 2000 och 2004 relativt befolkningen Befolkningsförändring Befolkningsförändring mellan 2000 och 2004 relativt befolkningen Arbetsställen Antal arbetsställen relativt befolkningen. Arbetsställenas storlek Andel av de sysselsatta som arbetar på små arbetsställen (1-4 sysselsatta), andel som arbetar på stora arbetsställen (>999 sysselsatta) eller andel som arbetar på övriga arbetsställen. Nyanställningar Andel av de sysselsatta som arbetar inom branscher med hög andel nyanställningar (personliga och kulturella tjänster), med låg andel nyanställningar (tillverkning samt o entlig verksamhet) eller inom övriga branscher. 13

14 Variabel De nition Andel sysselsatta i tjänsteföretag Antal sysselsatta i tjänsteföretag (partihandel och detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, transport, magasinering och kommunikation, nansiell verksamhet, fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster, o entligförvaltning och försvar, utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet, andra samhälleliga och personliga tjänster, förvärvsarbete i hushåll) dividerat med samtliga sysselsatta. Förändring i sammansättning av tjänste- respektive industriarbetsställen Utanför arbetskraften De sysselsatta är indelade i 10 olika branscher och den procentuella förändringen i antal sysselsatta mellan 2000 och 2004 har beräknats branschvis för riket. Detta förändringstal har sedan multiplicerats med kontorens andel i respektive bransch för 2004 och slutligen har dessa värden adderats till ett index. Befolkningen subtraherat med antalet sysselsatta samt kvarstående arbetslösa och programdeltagare. Befolkningstäthet Befolkningen dividerat med landytan. Kommunranking Svenskt Näringslivs ranking utifrån företagsklimat. Region Storstad, skogslän eller övriga län. Lokala arbetsmarknader Stockholm-Solna, Göteborg, Malmö- Lund eller inte. Storstadskommuner Stockholm-Göteborg-Malmö eller VU-kvot inte. Kvarstående platser per månad dividerat med kvarstående arbetslösa och programdeltagare. Genomsnitt för året. Personal 20 årsarbetare på kontoret eller färre, er än 20 årsarbetare. 14

15 B Bilaga 2 Lista på grupperingar av arbetsförmedlingskontor, klusternummer och arbetsförmedling 1 Af Sundbyberg 1 Af Järfälla 1 Af Farsta 1 Af Liljeholmen 1 Af Skärholmen 1 Af Rinkeby 1 Af Huddinge 1 Af Kista 1 Af Spånga Tensta 1 Af Hisingen 1 Af Angered 1 Af Järntorget 2 Af Vällingby 2 Af Södermalm 2 Af Globen 2 Af Östermalm 2 Af Kungsholmen 2 Af Norrmalm 2 Af Frölunda 2 Af City 3 Af Värmdö 3 Af Bålsta 3 Af Knivsta 3 Af Gnesta/Trosa 3 Af Habo Mullsjö 3 Af Vellinge 3 Af Svedala 3 Af Sta anstorp 3 Af Örkelljunga 3 Af Sölvesborg/Bromölla 3 Af Varberg 3 Af Kungsbacka 3 Af Härryda 3 Af Kungälv 3 Af Lerum Partille 15

16 3 Af Stenungsund 3 Af Lidköping 3 Af Säter 4 Af Skutskär 4 Af Strängnäs 4 Af Mjölby/Boxholm/Ödeshög 4 Af Kalmar 4 Af Emmaboda 4 Af Hultsfred 4 Af Västervik 4 Af Visby 4 Af Karlskrona 4 Af Karlshamn 4 Af Simrishamn 4 Af Tomelilla 4 Af Skurup 4 Af Åstorp 4 Af Klippan 4 Af Hässleholm 4 Af Kristianstad 4 Af Svalöv 4 Af Laholm 4 Af Alingsås 4 Af Mark 4 Af Vänersborg 4 Af Mariestad 4 Af Skövde 4 Af Forshaga/Hagfors/Munkfors 4 Af Karlstad 4 Af Grums/Hammarö 4 Af SYD, Örebro län 4 Af Väst Örebro län 4 Af Norr Örebro Län 4 Af Fagersta 4 Af Köping/Arboga/Kungsör 4 Af Borlänge 4 Af Avesta 4 Af Falun 4 Af Ludvika/Smedjebacken 4 Af Hofors-Sandviken 16

17 4 Af Sundsvall 4 Af Östersund 4 Af Skellefteå 4 Af Nordmaling 4 Af Umeå 4 Af Boden 4 Af Piteå 5 Af Botkyrka Salem 5 Af Södertälje 5 Af Eskilstuna 5 Af Norrköping 5 Af Arlöv 5 Af Landskrona 5 Af Malmö 5 Af Helsingborg 5 Af Trollhättan 5 Af Örebro 5 Af Västerås 6 Af Sollentuna 6 Af Solna 6 Af Täby 6 Af Nacka 6 Af Tyresö 6 Af Lomma 7 Af Ljusdal 7 Af Sollefteå 7 Af Ånge 7 Af Strömsund 7 Af Bräcke/Hammarstrand 7 Af Vilhelmina 7 Af Lycksele 7 Af Sorsele 7 Af Storuman 7 Af Gällivare 7 Af Jokkmokk 7 Af Arjeplog 8 Af Katrineholm/Vingåker 8 Af Flen 8 Af Linköping 8 Af Motala/Vadstena 17

18 8 Af Ronneby 8 Af Bjuv 8 Af Uddevalla 8 Af Dalsland 8 Af Filipstad/Kristinehamn/Stor 8 Af Bollnäs-Ovanåker 8 Af Gävle 8 Af Hudiksvall-Nordanstig 8 Af Härnösand 8 Af Timrå 8 Af Luleå 9 Af Vallentuna 9 Af Åkersberga 9 Af Ekerö 10 Af Lidingö 10 Af Danderyd 10 Af Gamlestaden 11 Af Nässjö/Aneby 11 Af Öland 11 Af Mönsterås 11 Af Vimmerby 11 Af Osby 11 Af Norra Bohuslän 11 Af Skara 11 Af Sä e/årjäng 11 Af Torsby/Sysslebäck 11 Af Kil/Sunne 11 Af Sala 11 Af Malung/Vansbro 11 Af Åre 11 Af Norsjö 11 Af Kiruna 11 Af Karesuando/Vittangi 12 Af Söderhamn 12 Af Kramfors 12 Af Åsele 12 Af Älvsbyn 12 Af Kalix 12 Af Överkalix 12 Af Övertorneå 18

19 12 Af Pajala 12 Af Malå 12 Af Haparanda 13 Af Mora/Orsa/Älvdalen 13 Af Ockelbo 13 Af Örnsköldsvik 13 Af Härjedalen 13 Af Dorotea 13 Af Arvidsjaur 14 Af Norrtälje 14 Af Gimo 14 Af Vetlanda/Sävsjö 14 Af Värnamo 14 Af Gislaved/Gnosjö 14 Af Ljungby 14 Af Markaryd 14 Af Älmhult 14 Af Alvesta 14 Af Tingsryd 14 Af Uppvidinge 14 Af Hyltebruk 15 Af Torsås 15 Af Gagnef 15 Af Hedemora 15 Af Leksand/Rättvik 15 Af Krokom 15 Af Svenstavik 15 Af Robertsfors 15 Af Vindeln 15 Af Vännäs 15 Af Bjurholm 15 Af Heby 16 Af Upplands-Bro 16 Af Upplands Väsby 16 Af Märsta 16 Af Nynäshamn 16 Af Haninge 16 Af Enköping 16 Af Tierp 16 Af Uppsala 19

20 16 Af Nyköping 16 Af Oxelösund 16 Af Jönköping 16 Af Tranås / Eksjö / Ydre 16 Af Lessebo 16 Af Växjö 16 Af Nybro 16 Af Oskarshamn 16 Af Högsby 16 Af Trelleborg 16 Af Ystad 16 Af Sjöbo 16 Af Lund 16 Af Kävlinge 16 Af Eslöv 16 Af Hörby 16 Af Höör 16 Af Höganäs 16 Af Ängelholm 16 Af Båstad 16 Af Perstorp 16 Af Broby 16 Af Halmstad 16 Af Falkenberg 16 Af Mölndal 16 Af Ale 16 Af Ulricehamn 16 Af Borås 16 Af Lysekil 16 Af Falköping 16 Af Arvika/Eda 16 Af Hallstahammar-Surahammar 20

21 C Bilaga 3 Beräkning av index för sökandesammansättning 1. Hur olika faktorer påverkar ut ödet till arbete beräknas med en regressionsmodell där övergångar till arbete (inkl. subventionerat arbete) förklaras med ett antal individegenskaper inklusive tidigare arbetslöshetshistoria. Modellen skattas med hjälp av individdata avseende samtliga nyinskrivna under respektive år. Den regressionsmodell som används är Cox proportionella hasardmodell. Totalt har observationer använts i skattningen. Resultaten av denna skattning redovisas i tabell B1 nedan. 2. Med hjälp av de skattade e ekterna av olika variabler i modellen har vi, för varje individ, beräknat ett värde som anger individens chans att få arbete. Värdet beräknas genom att ta den skattade koe cienten för varje egenskap multiplicerat med individens värden t.ex. den skattade koe - cienten för ålder multipliceras med individens ålder (åldersgrupp). Därefter summeras alla individspeci ka värden till ett index för varje individ. 3. Slutligen beräknas ett medelvärde för detta index för samtliga nyinskrivna sökande vid ett visst kontor respektive i en viss kommun. Dessa kommun- respektive kontorsspeci ka värden används sedan i analysen för att välja variabler respektive indela kontoren i kluster. Ett högt värde anger då att de sökande vid kontoret i genomsnitt har bra förutsättningar att få arbete medan ett lågt värde visar på motsatsen. 21

22 Tabell 4: E ekt av olika variabler på ut ödet till arbete Variabel E ekt (hasardkvoter) Kvinna (jmf. m. män) 0,970 Funktionshinder (jmf. m. övriga) 0,543 Född utanför Norden (jmf. m. övriga) 0, år (jmf. m år) 1, år (jmf. m år) 1, år (jmf. m år) 0, år (jmf. m år) 0, år (jmf. m år) 0,498 Har ersättning från A-kassa 1,101 Gymnasial utbildning (jmf. m förgymnasial) 1,021 Eftergymnasial < 2 år 0,998 Eftergymnasial >= 2 år 1,139 Utbildningens inriktning (jmf. m. utbildning utan särskild yrkesinriktning) Pedagogisk utbildning (USUN1) 1,366 Konst- och media, humaniora (USUN2) 0,990 Samhälls- och beteendevetenskap (USUN3) 1,040 Naturvetenskap, matematik, data (USUN4) 0,935 Teknik (USUN5) 1,132 Lantbruk, skogsbruk, ske (USUN6) 1,161 Hälso- och sjukvård, socialt arbete (USUN7) 1,219 Personliga tjänster m.m. (USUN8) 1,204 Tidigare arbetslöshetserfarenhet m.m. Antal arbetslöshetsperioder före senaste obalansperiod 0,968 Sammanlagd arbetslöshetstid före senaste obalansperiod (per 100-tal dagar) 0,942 Antal programperioder före senaste obalansperiod 0,978 Sammanlagd tid i program före senaste obalansperiod (per 100-tal dagar) 0,999 Antal tidigare arbetslöshetsperioder som avslutats med arbete 1,209 Obalans i boendekommun (andel av befolkning år, per procentenhet) -0,5 Befolkning år (per invånare) -0,4 22

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Lokala arbetsmarknader och tillämpningen av reglerna för geografiskt sökområde i arbetslöshetsförsäkringen: Appendix 2.

Lokala arbetsmarknader och tillämpningen av reglerna för geografiskt sökområde i arbetslöshetsförsäkringen: Appendix 2. 2004-10-21 Lokala arbetsmarknader och tillämpningen av reglerna för geografiskt sökområde i arbetslöshetsförsäkringen: Appendix 2. Tabell A3 bygger helt på uppgifter från AMS IT-stöd (AIS), som IAF inte

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb

Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb Namn URL adress E-mail adress Alingsås Judoklubb www.alingsasjudo.org sonny.dahl@alingsas.se Arboga Judoklubb www.idrottonline.se/arboga/arbogajk-judo 0589.14302@telia.com Bodens Bushido Center www.bodenbushido.se

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Comenius fortbildning omg 2, april 2012 Beviljas med svenska medel Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i EUR Dnr Projekt/aktivitet Poäng Land 2012:2304 Jobbskuggning 101 F Karlskrona Blekinge län 1 434

Läs mer

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03)

Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) Anmälda till emedborgarveckan 2015, alfabetisk ordning: (2015-09-03) ABF Södra Småland ALF Lärcentrum, Härnösand Almåsgymnasiet & Vuxenutbildningens bibliotek, Borås Angereds bibliotek Arboga bibliotek

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Apotek som för Trust in Lust sortimentet

Apotek som för Trust in Lust sortimentet Apotek som för Trust in Lust sortimentet Apoteket Källan Apoteket Hästhoven Apoteket Lärkan Apoteket Kupolen Apoteket Bävern Apoteket Vikingen Apoteket Tallen Apoteket Tallen Apoteket Eken Apoteket Fyra

Läs mer

Riktnummerområden sorterade i bokstavsordning

Riktnummerområden sorterade i bokstavsordning Riktnummerområden sorterade i bokstavsordning Faktabladet listar alla riktnummerområden i Sverige i bokstavsordning. Riktnumren finns för geografiska telefonnummer i den svenska nummerplanen för telefoni.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola

Ansökningar om att starta fristående skola Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608 2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning januari 2012 Comenius fortbildning januari 2012 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Beviljat antal mobiliteter Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i (ange valuta) 2012:370 Språkmetodkurs (centr) 83 1 F Ronneby Blekinge

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Biovärme och biokraftvärme 1998

Biovärme och biokraftvärme 1998 Biovärme och biokraftvärme 1998 Fjärrvärmeföreningen producerar varje år en statistik över produktion av fjärrvärme och bränsleanvändningen bland föreningens medlemmar. Vår vana trogen gör vi ett urval,

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt

Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt TWh 20 15 10 Bioenergin dominerar fjärrvärmen helt Bioenergi Värmepump 5 Hetvatten Övrigt Spillvärme El Kol Fossil gas Olja Fjärrvärmeföreningen har vid Bioenergis pressläggning nästan sin statistik färdig.

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Sverigebarometern 2011

Sverigebarometern 2011 2011-05-16 Kontaktperson För mer information kontakta: Michael Blaxland, 0708-30 70 03 michael.blaxland@reseguiden.se Materialet får användas fritt med hänvisning till källan. Sverigebarometern 2011 Fakta.

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

Blodtrycksmätning. D Danderyd Apotek Hjärtat Enebyängen

Blodtrycksmätning. D Danderyd Apotek Hjärtat Enebyängen Blodtrycksmätning A Angered Apotek Hjärtat Angered Centrum Arboga Apotek Hjärtat Ahllöfsgatan Arlandastad Apotek Hjärtat Eurostop Arvika Apotek Hjärtat Torget B Bengtsfors Apotek Hjärtat Storgatan Bromma

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Gasbil i Skåne ett självklar val!

Gasbil i Skåne ett självklar val! Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2012-10-26 Avdelning 102 FÖRHANDLINGSANSVARIGA VID REVISION 2012-10-01 Detta är den ansvarsfördelning som görs av avdelningsstyrelsen. Ansvaret handlar om att vara den person som arbetsgivaren tar kontakt med inför kallelse till

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer