Kunskapsplattform för Härnösand ANALYS AV HÄRNÖSAND I ETT OMVÄRLDSPERSPEKTIV, JUNI Consultants for Strategic Futures.

Transkript

1 Kunskapsplattform för Härnösand ANALYS AV HÄRNÖSAND I ETT OMVÄRLDSPERSPEKTIV, JUNI 2014 Consultants for Strategic Futures.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Disposition en analys utifrån och in... 4 Omvärldsanalys: mot ett T-samhälle... 5 Om omvärldsanalys Ökad global konkurrens på arbetsmarknad och idémarknad Från enhet till heterogenitet Besöksnäringen växer och frodas Ökad mobilitet Nya möjligheter i motståndskraftiga samhällen Distanstjänster blir fler och professionaliseras Mot T-samhället Härnösand i T-samhället: närvärld Arbetsmarknadsnätverket Härnösands närvärld Härnösand har ett ok läge utanför storstadsdynamiken Härnösands roll kan inte bara vara boendekommun Härnösand en strategisk kommun för staten Härnösand i T-samhället: invärld Storlek och gravitationskraft: Trendbrott i befolkningsutveckling.. 17 Kunskap: kunskapskapital i Härnösand på gamla meriter? Härnösands näringsliv på väg upp Nätverk: Ännu mer uppkoppling skulle stärka Härnösand Spiralkraft i Härnösand: behov av tydlig riktning framåt Bilden av Härnösand: i brytpunkten mellan gammalt och nytt Slutsatser för Härnösand Appendix A T-index och Regionalt T-index Kommunal framgång vem blir grön och röd? Appendix B Intervjuade personer OM KAIROS FUTURE NOTER (34)

3 SAMMANFATTNING Kairos Future har på uppdrag av Härnösands kommun reviderat Härnösands omvärldsanalys, senast uppdaterad Syftet med arbetet är att genom en analys av Härnösand i sitt regionala och globala sammanhang och i ett framtidsperspektiv: Bygga en kunskapsplattform som ger en sammanfattad bild av Härnösand i sin omvärldskontext. Härigenom skapa gemensamma referensramar och kunskapsunderlag för att framtidssäkra kommunens strategiska prioriteringar. Rapportens slutsatser om Härnösand i ett omvärldsperspektiv är i korthet: Härnösand påverkas av förändringar i omvärlden som kommunen har mycket begränsade möjligheter att förändra, men som kommunen måste ta hänsyn till. Dessa förändringar kokar ner till ett T-samhälle där dimensionerna bredd och spets är de viktiga framgångsfaktorerna för kommuner. Framförallt Härnösand har allt att vinna på att en historisk konkurrensrelation med Sundsvall vänds till en kompletteringsrelation. En väg att gå är att bli mer boendespecialiserad gentemot Sundsvall, men det kräver regional befolkningstillväxt och helst förbättrad infrastruktur. Härnösands kunskapskapital lever inte riktigt upp till det historiska arvet. Framåt kan vuxenutbildning med inriktning mot näringslivet vara en central del i Härnösands kunskapsidentitet. Härnösand har en fördelaktig näringslivsstruktur, och företag som utvecklas positivt. En mer professionaliserad besöksnäring kan ge utväxling på antalet gästnätter och besökarnas konsumtion. Allt Härnösand kan göra för att stärka uppkopplingen mot omvärlden gynnar kommunen. Härnösand lider något av brist på tydlig riktning framåt. Ett förnyat arbete med mål och viljeinriktning är ett steg i rätt riktning. Bilden av Härnösand präglas av en stolthet över det förflutna naggad i kanten, samtidigt som det finns frön för en stolthet för framtiden i ett näringsliv på frammarsch och en förnyad boendeattraktivitet. Den samlade bilden av slutsatserna i rapporten är att Härnösand efter en ganska besvärlig period håller på att lämna en nedgångsberättelse och nu har möjlighet att påbörja en ny era, där man bygger på befintliga styrkor snarare än det förflutna. Från kommunens sida behövs en tydlig viljeinriktning och en berättelse som säkrar att Härnösand går framåt och inte backar, samt att kommunens företrädare förmedlar denna. Förhoppningsvis kan den här omvärldsanalysen vara ett stöd i resan mot framtiden. 3(34)

4 INLEDNING BAKGRUND Kairos Future har på uppdrag av Härnösands kommun reviderat Härnösands omvärldsanalys, senast uppdaterad Kommunen kommer inom de närmaste åren att genomgå en stor omställning då bl.a. Campus Härnösand kommer att flytta. Samtidigt planeras stora framtidssatsningar inom b.la. energiproduktion, bostadsbyggande och inom besöksnäringen. Syftet med arbetet är att genom en analys av Härnösand i sitt regionala och globala sammanhang och i ett framtidsperspektiv: Bygga en kunskapsplattform som ger en sammanfattad bild av Härnösand i sin omvärldskontext. Härigenom skapa gemensamma referensramar och kunskapsunderlag för att framtidssäkra kommunens strategiska prioriteringar. DISPOSITION EN ANALYS UTIFRÅN OCH IN Kairos Future utgår från tre världar organisationer har att navigera mellan. Analysen är disponerad i ett utifrån- och in- perspektiv, där vi börjar längst ut: Omvärlden är den värld som Härnösand påverkas av, men inte själv kan påverka. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på den egna verksamheten, ofta på lite längre sikt. Närvärlden är den arena där Härnösand agerar som en central aktör. Här har Härnösand en viss möjlighet att påverka, men det finns andra aktörer med stort eller större inflytande. Invärlden i bilden inbegriper Härnösands kommun. Legalt Ekologi, miljö & hälsa Media Distribution EU Substitut Behov Regering & riksdag Teknik & vetenskap Omvärld Närvärld Invärld Den egna organisationen Ekonomi & marknad Medborgare Företag Myndigheter Socialt & livsstilar Samarbetspartners Leverantörer Politik Institutioner (struktur) Figur 1. Tre världar att navigera mellan: omvärlden, närvärlden och invärlden. Källa: Kairos Future. Analysen vilar på tre ben. Den bygger främst på Kairos Futures analysverktyg och kunskapsbas, men även på en sammanfattning av Härnösands kommuns interna material som har delgivits Kairos Future, samt intervjuer på plats i Härnösand med företrädare för kommun, myndigheter och näringsliv (se Appendix B). 4(34)

5 OMVÄRLDSANALYS: MOT ETT T- SAMHÄLLE OM OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys handlar om att identifiera trender i omvärlden som påverkar Härnösand mot 2025, den valda tidshorisonten för analysen. Huvudsyftet med att göra omvärldsanalys är att lyfta blicken och analysera de förändringar som sker i omvärlden, för att sedan se hur de påverkar närvärlden och den egna organisationen. De breda omvärldstrenderna som påverkar svenska kommuner är ofta desamma, även om olika kommuner påverkas olika mycket beroende på egna förutsättningar. Trenderna drivs i sin tur fram av övergripande megatrender, som t. ex: globalisering, urbanisering och teknikutveckling. I RUS för Västernorrland sammanfattas utvecklingen som snabbt ökad gränslöshet 1. Med megatrender menas övergripande drivkrafter som påverkar allt och alla. Dessa trender är så generella att de inte blir särskilt relevanta för den enskilda kommunen, och kommer därför inte beskrivas närmare i den här analysen. Vi fokuserar på 7 trender nedan som har direkt påverkan på Härnösands framtid. Trenderna har valts ut med följande frågeställning i åtanke: Vad i omvärlden påverkar Härnösands förmåga att vara en attraktiv kommun för besökare, företag och boende mot 2025? 1. ÖKAD GLOBAL KONKURRENS PÅ ARBETSMARKNAD OCH IDÉMARKNAD Trots den globala finanskrisen har antalet människor som lever i extrem fattigdom de senaste dryga 30 åren blivit 700 miljoner färre. Den största minskningen sker i Kina och Indien, där människor flyttar in i städer och fler utbildar sig. Dessa utgör morgondagens köpkraft och blir viktigare och viktigare för svenska företag att nå genom export, även i Härnösand. Samtidigt som framväxten av en global medelklass innebär stora möjligheter för svenska företag innebär globalisering också en utmaning för svensk arbetsmarknad. De senaste decennierna har många arbetstillfällen främst inom tillverkningsindustrin flyttat till Kina och andra länder där arbetskraft är billigare, en utveckling som påverkat Härnösand under främst 80- och 90-talet. Härnösand hade år 2012 mindre än 4% anställda inom tillverkning och utvinning 2. Man kan frestas att tro att globaliseringen i det avseendet är färdig och att konkurrens från tillväxtekonomierna på arbetsmarknad och ekonomi i övrigt nu inte påverkar Härnösand i samma utsträckning. Det som händer i bl.a. Kina och Indien är att ekonomierna håller på att växla om från att vara världens produktionscentra till att bli världens innovationscentra. Utvecklingen av kinesiska patentansökningar i figur 2 illustrerar skiftet. År 2012 gick 5(34)

6 Kina om USA som det land med flest patentansökningar 3. I Kina examinerades fler än dubbelt så många ingenjörer redan år som i USA % 60% 50% 40% 30% 20% % 0% % -20% % Number of patents Growth rate Figur 2. Patentansökningarna i Kina växer exponentiellt. Källa: Kairos Future Detta innebär att Kina och andra länder inte bara konkurrerar med pris på arbetskraft inom tillverkning, utan nu även på idémarknaden, där mycket av det arbete som utförs av personer med högre utbildning kommer att göras i tidigare utvecklingsländer. Den hårda verkligheten är att även kunskapsintensiva företag nu inte bara konkurrerar med västländer, utan även med Kina och Indien. Även välutbildad arbetskraft i Sverige konkurrerar i framtiden med välutbildade i Kina, Indien, Brasilien och Nigeria. 2. FRÅN ENHET TILL HETEROGENITET Globalisering innebär inte bara ökad rörlighet av kapital och arbetskraft, utan också ökad rörlighet bland människor generellt. År 2013 var antalet invandrade till Sverige det högsta någonsin 5, vilket bl. a berodde på invandring av medborgare från krigsdrabbade Syrien. Från att Sverige har varit mycket homogent är landet idag ett mångkulturellt land med högre andel utlandsfödda än vad exempelvis det traditionella invandrarlandet USA någonsin haft 6, vilket innebär en allt större diversitet bland människor med avseende på bakgrund och erfarenhet. Denna förändring påverkar de flesta kommuner, även Härnösand, dit mer än 4 ggr så många invandrade 2013 jämfört med Personer från andra länder särskilt från länder utanför EU/EFTA har inte varit sysselsatta i lika hög utsträckning som andra i Sverige, vilket innebär en stor utmaning på arbetsmarknaden framöver. Samtidigt pekar forskning från bl. a Richard Florida på att mångfald med avseende på kulturell bakgrund är en ingrediens i regional attraktivitet för den kreativa klassen 8. 6(34)

7 Figur 3. Invandring från de vanligaste medborgarskapsländerna Källa: SCB Sveriges befolkning har alltså blivit betydligt mer kulturellt och etniskt heterogen, men de senaste decennierna har det också skett en ökad heterogenitet sett till livsstilar och intressegrupperingar. Från breda, homogena folkrörelser kanaliseras nu engagemang och intressen i mindre grupperingar, ofta av mer temporär karaktär. Människor är helt enkelt mindre enhetliga och förutsägbara än tidigare. 3. BESÖKSNÄRINGEN VÄXER OCH FRODAS Världsturismorganisationen UNWTO räknar med en fortsatt global tillväxt för turismen framöver. Enligt huvudscenariot räknar man med 1.8 miljarder ankomster år vilket motsvarar en årlig tillväxt på 3.3% Figur 4. Global turism mot år Källa: UNWTO 7(34)

8 Antalet kinesiska resenärer till Sverige ökade t.ex. med 11,2 % från år 2011 till år 2012 (nu drygt ), även den indiska marknaden ökade med hela 40% och är nu tredje utomeuropeiska marknad efter USA och Kina. 10 Människors resande är tydligt knutet till BNP-utvecklingen i respektive land. Den framväxande globala medelklassen innebär således en möjlighet för Härnösands besöksnäring, men de kommer inte att komma till Härnösand av sig själva. För att lyckas inom upplevelseindustrin och/eller turismindustrin krävs en djupare förståelse för de förändrade förväntningar och krav som kommer från konsumenterna. På kortare sikt är det betydligt mer avgörande för Härnösands kommuners besöksnäring att nå inhemska besökare, samt från närmarknaderna. 4. ÖKAD MOBILITET Sett i ett historiskt perspektiv rör vi oss allt mer i vår vardag, i synnerhet när det gäller hur vi arbetspendlar. I och med att fler arbeten blir mer kunskapsorienterade och mindre platsbundna ökar grundförutsättningarna för att bo på ett ställe och arbeta på ett annat, vid sidan om effekten av förbättrad infrastruktur. Den tekniska utvecklingen med smarta telefoner, bärbara datorer, trådlösa nätverk och intranät som man kan koppla upp sig mot var man än befinner sig gör det ännu enklare att arbeta utanför den traditionella arbetsplatsen. Något som illustrerar hur vi har rört oss alltmer från boendeort till arbetsort är det minskande antalet lokala arbetsmarknadsregioner, d.v.s. naturliga grupperingar av kommuner där människor bor och arbetar. På 1970-talet var det närmare 200 lokala arbetsmarknader, nu är det endast 75. I ett längre perspektiv har arbetsmarknadsregionerna blivit färre och större till följd av att människor rör sig alltmer över längre avstånd i vardagen. Figur 5. De lokala arbetsmarknaderna har blivit färre och större över tid till följd av ökad mobilitet. Mobiliteten är dock starkt knuten till den ekonomiska utvecklingen och faktiska förutsättningar gällande infrastruktur. Ekonomisk tillbakagång och det faktum att 8(34)

9 tågresor till/från Sundsvall tar lång tid har bromsat utvecklingen mot ökad pendling till/från Härnösand de senaste åren. Fortsätter den ekonomiska återhämtningen och särskilt om tågtiden förkortas, lär trenden mot ökad mobilitet och pendling ta fart igen. 5. NYA MÖJLIGHETER I MOTSTÅNDSKRAFTIGA SAMHÄLLEN De system och samhällsstrukturer som framförallt västvärlden är beroende av idag befinner sig under en gradvis ökande systemstress, vilket skapar ett behov av att bygga mer hållbara, eller motståndskraftiga samhällen. Det handlar om risker på tre områden som behöver mötas: Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning innebär ökade kostnader för offentlig verksamhet oavsett ambitionsnivå, det hotar det ekonomiska ramverket för nationer, regioner och kommuner Västernorrlands län i synnerhet har en demografisk profil med stor andel äldre 11. Klimatförändringar, en annan långsiktig förändring som inte direkt märks idag, men som innebär systemhot på sikt mot det ekologiska ramverket. Därtill kräver den växande världsekonomin mer resurser och inte minst energi. Vi ser en tilltagande brist på en rad råvaror: vatten, koppar och inte minst olja. Ramverket för vår energi- och råvaruförsörjning hotas även det av systemrisker. Systemstressen påverkar kommuner olika beroende på vilken typ av kommun man är. Kustkommuner som Härnösand påverkas mer av klimathotet än andra, industrikommuner påverkas mer av hot mot energi- och råvaruförsörjningen, medan kommuner med en hög andel äldre känner av den demografiska och ekonomiska utmaningen mer än andra. Energi Samhällsstrukturer Ekonomi Ekologi Figur 6. Potentiella kriser inom områdena ekonomi, ekologi och energi hotar de system och samhällsstrukturer vi är beroende av. Frågan för kommuner är hur man kan vända ett hot till en möjlighet. Den ovan beskrivna utvecklingen är onekligen problematisk, men den som kan lösa problemen kan också gynnas. Ett konkret exempel för Härnösand är möjligheter till uppdragsutbildningar inom miljö och hållbarhet 12. 9(34)

10 6. DISTANSTJÄNSTER BLIR FLER OCH PROFESSIONALISERAS Distanstjänstesektorn har funnits länge men genomgår just nu en stor förändring. Begreppet distanstjänster är rätt brett men inbegriper allting ifrån kundsupport genom telefon och till kvalificerad rådgivning inom områden som juridik eller medicin. Branschen är intressant av flera skäl. För det första ökar distanstjänsterna som andel av ekonomin och av antalet anställda. Exempelvis ökar dessa branscher i den nuvarande ekonomiska återhämtningen i USA till den grad att enbart tjänster relaterade till IT stått för 20 procent av nettoökningen av antalet sysselsatta 13. För det andra öppnas hela tiden nya områden upp för distanstjänster. Det senaste område som hunnit växa nästan explosionsartat är universitetsutbildningar som blivit mer tillgängloga och paketerats för många fler genom så kallade Massive online open courses, eller MOOCs som börjat erbjudas av flera av världens mest framstående universitet. Figur 7. Distanskurser, s.k. Massiva Online Open Courses växer explosionsartat 14. Sektorn professionaliseras även i meningen att de tjänster som ges blir alltmer kvalificerade och specialiserade. Exempel på tjänster som allt oftare genomförs på distans är medicinska specialiserade tjänster som analys av röntgenbilder och psykiatrisk terapi. 15 Dessa nya tjänster, kanske i synnerhet relaterade till lärande och utbildning kan vara en möjlighet för Härnösand att ta vara på, då det finns erfarenhet av distanstjänster (t. ex ComHem) och långtgående historiska erfarenheter av verksamheter kring lärande. 7. MOT T-SAMHÄLLET Vart världen är på väg kan övergripande beskrivas med hjälp av två huvudsakliga teorier om globalisering. Å ena sidan kan världen beskrivas med Thomas Friedmans ord 16, som allt plattare till följd av avreglerad handel, avmaterialiserad ekonomi och ökade förutsättningar för kommunikation världen över. Detta innebär att 10(34)

11 en central framgångsfaktor för regioner är bredd, att lyckas vara uppkopplade mot rätt saker där världen växer och där produktionskrafterna och tillväxten finns. Å andra sidan menar exempelvis Richard Florida 17 att det är precis tvärtom, världen blir allt taggigare. Ledande regioner attraherar kunskap, människor och kapital, vilket gör att världens tillväxt koncentreras till vissa framgångsrika regioner, eller vassa spetsar. För dessa regioner blir det ännu lättare att attrahera önskvärda målgrupper. Det innebär att en central framgångsfaktor för regioner är spets med avseende på kunskapskapital, specialisering och förmåga till nytänkande. Att vara globalt konkurrenskraftiga på de områden där man är verksam. Förmodligen har både Friedman och Florida rätt, samtidigt. Vissa regioner, i regel koncentrerade kring större städer, som presterar väl med avseende på framgångsfaktorerna bredd och spets kommer ofta in i en positiv spiral, lyckas gravitera och dra till sig kompetens, kapital och kreativitet. Attraktivitet föder attraktivitet 18. Den framväxande värld där dimensionerna bredd och spets är de viktigaste framgångsfaktorerna kallar Kairos Future T-samhället. Figur 8. Mot ett T-samhälle, där å ena sidan uppkoppling och nätverk, å andra sidan kunskap och tankekraft ger regional dragningskraft. Källa: Kairos Future I kommande delar av omvärldsanalysen fokuserar vi på hur Härnösand står sig i utvecklingen mot T-samhället. Vi börjar med bredd-dimensionen och tittar på det regionala sammanhanget kring Härnösand och övrig uppkoppling. Därefter analyserar vi spets-dimensionen för att se vilka styrkor och svagheter Härnösand har som kommun i sig. 11(34)

12 HÄRNÖSAND I T-SAMHÄLLET: NÄR- VÄRLD Omvärldsanalysen visar på stora samhällsförändringar i omvärlden och att vi är på väg in i ett T-samhälle, som blir plattare och spetsigare på samma gång. I det här avsnittet analyserar vi Härnösands närvärld i T-samhället, med avseende på kommunens position i arbetsmarknadsnätverket och vilken roll kommunen spelar i sitt sammanhang. ARBETSMARKNADSNÄTVERKET HÄRNÖSANDS NÄRVÄRLD Geografiska regioner ger grundbilden och de administrativa ramarna för regioner. De har dock brister i och med att de bygger på gränser. Detta döljer mycket av den regionala dynamiken 19 som ofta inte tar hänsyn till just administrativa gränser. Fokuserar man på styrkan i pendlingsrelationer, som i figur 9 nedan, fördjupas bilden av kommuner och regioners förutsättningar. Nätverket som visas i figuren bygger på pendlingsrelationer mellan kommuner. Tjockare linjer innebär mer pendling (in- och utpendling från kommunerna) mellan kommuner. Kortare linjer innebär också mer pendling mellan kommunerna. Falun/Borlänge Umeå Sundsvall/Östersund Örebro GÖTEBORG Linköping/ Norrköping Jönköping Växjö/Kalmar STOCKHOLM Sveriges arbetsmarknadsnätverk: en annan geografi MALMÖ Figur 9. Översikt över det svenska arbetsmarknadsnätverket. Kartan är ritad med hjälp av simuleringsteknik där varje kommun är en punkt som stöter bort alla andra punkter, medan kommuner som har pendlingsrelationer till varandra hålls samman av dessa. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Bilden av arbetsmarknadsnätverket gör tydligt att det finns tre huvudsakliga förtätningar i Sverige kring de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa 12(34)

13 utgör agglomerationer eller T-regioner, enligt beskrivningen i omvärldsanalysen, med stora ekonomiska fördelar. HÄRNÖSAND HAR ETT OK LÄGE UTANFÖR STORSTADSDYNAMIKEN Generellt sett blir kommuner mer framgångsrika ju starkare uppkoppling de har mot större agglomerationer eller T-regioner. Härnösand har en uppenbar nackdel att man inte är tätt integrerad i någon av T-regionerna Stockholm, Göteborg eller Malmö, vilket man naturligtvis inte är ensam om bland Sveriges kommuner. Däremot är man heller inte en isolerad ö, utan har en stark relation med Sundsvall, en av Norrlands största städer, samt om man vidgar perspektivet, en begynnande sammansmältning av kommuner kring Östersund. Fortsätter integreringen av dessa kommuner befinner sig Härnösand i ett graviterande sammanhang av riktigt bra karaktär. Figur 10. Härnösands position i det svenska arbetsmarknadsnätverket. Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Sundsvalls framgång är Härnösands framgång Det går inte att nog poängtera det regionala sammanhanget för en kommuns framgång. Även om Härnösand själva har stor makt att påverka hur det går för kommunen sätter nätverkspositionen grundplåten för det man har att jobba med. Det handlar om att regionen man deltar i skapar så stor gravitationskraft som möjligt. Därför är i synnerhet utvecklingen för Sundsvall helt avgörande för Härnösands utveckling. Ju bättre det går för Sundsvall desto bättre går det för Härnösand. I ett längre perspektiv kommer Härnösand att gynnas mer om Sundsvall och Östersund både växer och växer samman. Även om det historiskt har funnits viss rivalitet framgår av intervjuerna att beslutsfattare i Härnösand är medvetna om vikten av det regionala sammanhanget och att utvecklingen trots viss friktion går mot att Härnösand och Sundsvall börjar kom- 13(34)

14 plettera varandra, snarare än att konkurrera med varandra. Frågan är dock vilken roll Härnösand bör ha i det regionala sammanhanget för att komma som bäst till sin rätt? HÄRNÖSANDS ROLL KAN INTE BARA VARA BOENDEKOMMUN En viktig aspekt av en kommuns roll i sitt regionala sammanhang är om den främst inriktas på boende eller arbete. I figur 11 nedan visas Sveriges kommuner som prickar, vars storlek beror på kommunens befolkningsstorlek. På den vertikala axeln visas Regionalt T-index 20 (i vilken grad man är en T-region eller är uppkopplad mot en T-region), och på den horisontella axeln om man har en boendeprofil (till vänster i bilden) eller arbetsprofil (till höger i bilden). Färgen indikerar hur bra det går för kommunen ekonomiskt, socialt och ekologiskt (se fördjupad beskrivning i Appendix A). Ju grönare desto bättre, ju rödare, desto sämre. Regionalt T-index Boendeprofil Arbetsprofil Figur 11. Sveriges kommuners T-index (Y-axel) och kvot mellan dagbefolkning och nattbefolkning (X-axel). Källa: SCB/Bearbetning Kairos Future Ur figuren ovan kan vi dra ett par generella men relativt tydliga slutsatser: Det finns ett tydligt positivt samband mellan kommunens regionala T- index och graden av framgång. Detta stödjer den tidiga insikten att kommunen knappast har möjlighet att avgöra sin situation på egen hand utan är mycket beroende av sin regionala situation. 14(34)

15 Kommuner med begränsad framgång tenderar ofta att befinna sig i en region med lågt T-index och dessutom utan en stark boende- eller arbetsprofil. Men även kommuner med starkare regionalt T-läge tenderar att gynnas av att ta karaktären av antingen boende- eller arbetskommun. I figur 11 har vi markerat Härnösand och storstadskommunerna, samt några jämförelsekommuner som är i ungefär samma storlek som Härnösand, av delvis liknande karaktär såsom andra residensstäder, eller andra städer i Norrland. Sundsvall största kommunen i Västernorrland Piteå andra största kommunen i Norrbotten med stark besöksnäring Örnsköldsvik kommun i Västernorrland med dragning mot Umeå. Nyköping residensstad i Södermanland och med liknande storlek. Timrå mindre kommun i Västernorrland Till en början kan man konstatera att Härnösand baserat på sin färg presterar något sämre än genomsnittet bland Sveriges kommuner. Jämfört med de övriga kommunerna i Västernorrland visar Härnösand en relativt stark prestation samtidigt som bilden jämfört med Piteå och Nyköping är mindre smickrande. Bland boendespecialiserade kommuner finner vi de flesta framgångsrika kommunerna, t. ex Lomma i Skåne och Lidingö i Stockholm. Boendespecialiseringens framgång är beroende på regionens styrka En strategi för dessa kommuner som varit framgångsrik, är att bli en attraktiv boendekommun i närheten av ett T-centrum. Är detta en väg framåt för Härnösand? Härnösand skulle då bli en boendekommun till Sundsvall vilket skulle medföra att man inte är lika beroende av ett starkt näringsliv för att nå framgång. Det finns dock ett visst aber med denna tydliga uppdelning. För att uppdelningen mellan Sundsvall och Härnösand som arbets- respektive boendekommun ska bli gynnsam för Härnösand förutsätts att hela den regionala konkurrenskraften stärks och växer så att folk spiller över från Sundsvall till Härnösand. En strategi från Härnösands sida att specialisera sig som boendekommun har helt klart en potentiell uppsida men det innebär att man tydligare hamnar i händerna på hela den regionala utvecklingen. infrastrukturen Nuvarande järnväg mellan Härnösand och Sundsvall drogs 1925 och elektrifierades 1950 och håller enligt flera bedömare en mycket låg standard vilket gör att tiden för en enkel resa mellan städerna tar över 50 minuter för ett persontåg. Detta har många uttryckt frustration över i intervjuerna som genomförts. I och med den nationella transportplanen för finns projektet med en ny bana för sträckan Sundsvall Härnösand med som projekt vilka kan genomföras om nödvändig finansiering ges. Det är till stor del avgörande för att Härnösands kommun skulle kunna bli mer boendespecialiserad. 15(34)

16 och inte minst Härnösands boendeattraktivitet Naturligtvis är grundförutsättningen för en framgångsrik strategi mot boendespecialisering att det finns en grundläggande attraktivitet för boende i kommunen, i klartext ska det vara mer attraktivt att bo i Härnösand än i Sundsvall. I egenskap av att vara en kustkommun har Härnösand en stark fördel men Sundsvall och andra kommuner i regioner sitter även de med kustkortet. Den samlade bedömningen utan att ha gått in på Härnösands näringslivs konkurrenskraft än är att det skulle vara en stor risk att ensidigt satsa på att bli en boendekommun. Däremot finns det potential till en viss förskjutning åt det hållet. HÄRNÖSAND EN STRATEGISK KOMMUN FÖR STATEN Som påpekats flera gånger under intervjuer med personer i Härnösand och som märks genom bland annat arkitekturen i staden är Härnösand trots en fallande trend av statligt anställda fortsatt en viktig kommun för statlig förvaltning och andra verksamheter som för Kriminalvården på Saltvik. Det är en viktig del av Härnösands roll i sitt sammanhang och något att vårda. Det finns ett par viktiga trender inom den statliga förvaltningen som kommer att vara viktiga att observera och ta hänsyn till: Myndigheternas arbete specialiseras alltmer och allt fler som tidigare var förlagda till flera myndigheter ute i landet eller inom exempelvis länsstyrelserna sköts numera av en central myndighet för hela riket. Myndigheternas arbete blir alltmer orienterat till effektivisering även om produktiviteten i förvaltningsarbete eller andra statliga verksamheter inte kan öka eller kommer att öka i samma takt som inom den privata sektorn finns krav på ständiga effektiviseringar något som bland annat det statsfinansiella ramverket bidrar till. IT integreras i alltfler verksamheter och regeringen prioriterar IT som ett verktyg för att skapa innovativa lösningar inom förvaltningen. En kommun som Härnösand med en stark relation till staten behöver kunna möta utmaningarna dessa trender medför för att på bästa sätt behålla välfungerande statliga verksamheter. 16(34)

17 HÄRNÖSAND I T-SAMHÄLLET: IN- VÄRLD Hittills har vi i analysen fokuserat på Härnösands omvärld och närvärld. Nu ska vi titta på kommunens egna kvaliteter med avseende på det som räknas för att vara framgångsrik i T-samhället: Storlek och gravitationskraft Kunskap Nätverk Spiralkraft Varumärket eller bilden av kommunen STORLEK OCH GRAVITATIONSKRAFT: TRENDBROTT I BEFOLKNINGS- UTVECKLING Föregående avsnitt betonar att för en kommuns tillväxt det inte kommunens egen befolkningsstorlek som är avgörande, utan tillgången till en stor befolkning. Även om Härnösand inte är en del av en starkt graviterande T-region finns ett fördelsskapande sammanhang kring Sundsvall och på lite sikt Sundsvall/Östersund. Befolkningstillväxten är emellertid ett viktigt mått för att visa på en kommuns egen gravitationskraft. Härnösands befolkning har krympt i många år, men år 2013 ökade befolkningen, ett trendbrott för kommunen till stor del beroende på ett högt utrikes flyttnetto. I Härnösand finns även ett antal bostadsprojekt som kan leda till en ökad befolkning, som det redan idag står många i kö till. Det bådar gott för framtiden Sundsvall Örnsköldsvik Nyköping Piteå Härnösand Timrå Figur 12. Folkmängd år i Härnösand och jämförelsekommuner. Nyköpings fall år 1992 beror på att Gnesta och Trosa bröt sig ut. Källa: SCB 17(34)

18 Sundsvall har de senaste åren haft en relativt stabil om än inte raketartad befolkningstillväxt. Detta är lovande för Härnösand mot bakgrund av möjligheten att bli något mer boendeorienterad gentemot Sundsvall. Örnsköldsvik visar ungefär samma utveckling som Härnösand med skillnaden att Örnsköldsvik inte växt år Detta trots ett positivt utrikes flyttnetto. Timrås befolkning har legat på ungefär samma nivå flera decennier. Utanför Västernorrlands län finner vi de jämförelsekommuner som tillsammans med Sundsvall har haft bäst befolkningsutveckling över tid. Piteå har inte drabbats av samma nedgång som Härnösand, men befolkningstillväxten har avtagit sedan sekelskiftet. Nyköping har växt mest av kommunerna sedan 1990-talet, tack vare tillhörigheten till den snabbt växande Stockholmsregionen, vilket illustrerar vikten av att ha rätt omgivning. Till syvende och sist är det regionala sammanhanget för de allra flesta kommuner viktigare för den egna tillväxten än vad som pågår inom kommunen. KUNSKAP: KUNSKAPSKAPITAL I HÄRNÖSAND PÅ GAMLA MERITER? Helt centralt i T-samhället är att det finns ett kunskapskapital inom kommunen, eftersom det är det främsta konkurrensmedlet jämfört med andra regioner lokalt och globalt. I figur 13 beskrivs en regions grundläggande kunskapsförutsättningar i fem steg. I grunden underlättar det om utbildningsnivån i kommunen är hög. Detta inverkar i sin tur positivt på skolresultaten (beskrivna med tre parametrar), även om skolorna själva naturligtvis kan hjälpa eller stjälpa. Till sist är det positivt om det finns en kunskapsmotor i form av en konkurrenskraftig högskola. Utbildningsnivå Behörighet till gymnasiet Betygspoäng i gymnasiet Behörighet till högskola Konkurrenskraftig högskola Figur 13. Grundläggande kunskapskapital i fem steg för regioner. I tabellen i figur 14 beskrivs de fyra första parametrarna i Härnösand och jämförelsekommunerna. Andel med eftergymnasial utbildning 21 är högst i Härnösand och Sundsvall, vilket är en styrka, även om man ligger i lä jämfört med t. ex Umeå med 48% högutbildade. Genomsnittet i Sverige ligger även högre än i Härnösand, på 34%. 18(34)

19 Härnösand har andel något över genomsnittet i Sverige (89% jämfört med rikets 88%) av grundskoleeleverna som blir behöriga till gymnasiet, men Piteå är klart bättre med 95% - trots lägre utbildningsnivå. När det gäller skolresultaten i gymnasiet presterar Härnösands skolor bäst av jämförelsekommunerna tillsammans med Timrå, med genomsnittliga betygspoäng på 13,9. Däremot är det under (!) rikets genomsnitt på 14,0. Andelen behöriga till högskola är ganska låg i Härnösand, 82% jämfört med 87% i riket och sämst av jämförelsekommunerna. Skolresultaten är definitivt ett förbättringsområde för Härnösand. Kommun Andel högutbildade (2013) Behöriga till gymnasiet ( ) Betygspoäng ( ) Härnösand 32% 89% 13,9 82% Sundsvall 32% 80% 13,7 85% Piteå 28% 95% 13,6 88% Örnsköldsvik 29% 89% 13,8 87% Timrå 22% 80% 13,9 89% Nyköping 29% 85% 13,0 83% Riket 34% 88% 14,0 87% Behöriga till högskola ( ) Figur 14. Andel med eftergymnasial utbildning och skolresultat för Härnösand och jämförelsekommunerna, samt riket. Den bästa kommunens siffror markeras med fet stil. Härnösand är numera utan kunskapstrappans översta trappsteg Härnösand kommer inte längre att konkurrera på det översta trappsteget i och med att Campus Härnösand flyttar från kommunen år Även om det inte är en fördel (studenter försvinner från kommunen och deras konsumtion idag och framtiden med dem) behöver det inte vara så katastrofalt. I kommuner med institutioner för högre utbildning kan det finnas en risk i att man lägger för mycket ansvar på att en kunskapsmotor ska lösa kommunens alla problem. Av intervjuerna som genomförts påtalas ofta att kommunen länge har levt på gamla meriter som stifts- residens- och lärdomsstad, men att stoltheten närmast fått inslag av självgodhet tillsammans med en försämrad självkänsla. Nu finns en möjlighet att bygga nytt. Vuxenutbildning en nyckelkomponent i Härnösands nya kunskapsera I rapporten Ett nytt Campus Härnösand pekas verksamhetsområden ut som kan fylla luckan efter MittUniversitetets flytt, där vuxenutbildning är en central del. 19(34)

20 Figur 15. Vägar framåt för ett nytt Campus Härnösand. En rapport från Kairos Future på uppdrag av ViS (Vuxenutbildning i Samverkan) 22 pekar entydigt på att vuxenutbildning kommer att få en betydligt viktigare roll i framtiden och att det finns behov kring nytänkande. Detta kan bli ett profilområde för Härnösand där man kan omvandla lärdomsarvet från förr till en ny tid. Intervjuade företag i Härnösand ser även klart positivt på att kunna få mer färdiga medarbetare. HÄRNÖSANDS NÄRINGSLIV PÅ VÄG UPP Det som även är avgörande för att ta Härnösand in i en ny tid är näringslivet. Härnösands speciella status som administrativt centrum har inneburit att kommunen har en mycket hög andel sysselsatta inom offentlig sektor. Redan i omvärldsanalysen från konstaterades att det inte är offentlig sektor det är fel på, utan att Härnösand behöver fler privata företag och entreprenörer. Vi kan konstatera att Härnösand sedan dess faktiskt är på väg åt det hållet, genom att antalet anställda utanför offentlig sektor har ökat Offentlig förvaltning och service Näringslivet och övriga organisationer Figur 16. Antal sysselsatta i Härnösand , offentlig sektor och privat/ideell sektor. 20(34)

21 Härnösands (oväntat?) innovativa näringsliv En studie från Grufman Reje 24 pekar ut Härnösands näringsliv som präglat av bra konkurrenskraft, med en tillväxt i förädlingsvärde bland kommunens aktiebolag på 81% mellan , en tillväxt i antalet anställda under samma period på 23%, och tillväxt i antalet företag på 29%. Det är bättre tillväxtsiffror än t. ex Sundsvall, Örnsköldsvik, Åre och Östersund med avseende på både förädlingsvärde och antal anställda. Innovation har blivit ett buzzword som kan mätas på många sätt, men en enkel och resultatinriktad definition är skapandet av nya företag, nytt värde och nya arbetstillfällen 25. I det avseendet är Härnösands näringsliv synnerligen innovativt. Figur 17. Ökning av antalet anställda och företag i Västernorrlands kommuner. Denna resultatorienterade, men mer anonyma bild, av näringslivet i Härnösand kan ses i kontrast mot 223:e platsen Härnösand fick i Svenskt näringslivs mycket väl spridda näringslivsranking av kommunerna. I SKL:s insikt är bilden betydligt mer positiv, där Härnösandsföretagen är nöjdare än rikets genomsnitt med kommunens information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet 26. Härnösands näringsliv är betydligt bättre än vad Svenskt näringslivs ranking antyder. En diversifierad kunskapsväg framåt för Härnösands näringsliv De kommuner som har en stark kunskapstrappa (se tidigare avsnitt) har oftast ett kunskapsintensivt näringsliv. I ett framväxande T-samhälle är det A och O för att kunna leverera sysselsättning på sikt. Idealt bör kommuner ha en hög andel sysselsatta inom en diversifierad kunskapsintensiv tjänstesektor. Kommuner som har piggsvins-struktur, d.v.s. har många spetsar i form av konkurrenskraftiga företag och sektorer inom en växande kunskapsintensiv tjänste- 21(34)

22 näring är de som är minst sårbara för global konkurrens och förändringar utifrån, även om det är väldigt viktigt att påpeka att den är tilltagande. Figur 18. Kommuner med piggsvinsstruktur många spetsiga företag och sektorer är minde sårbara för global konkurrens. För en kommun är det med andra ord en styrka att ha en hög andel sysselsatta i framtidsbranscher. Två branscher som väntas växa i framtiden är dels kunskapsintensiva tjänster 27, dels besöksnäringen, medan tillverkningsindustrin befinner sig i utförsbacke, åtminstone sysselsättningsmässigt. Studerar man i vilka branscher människor arbetar i Härnösand och jämförelsekommunerna (figur X nedan) kan man konstatera att både Härnösand och Sundsvall har ett rätt gynnsamt läge jämfört med andra kommuner. Sett till förhållandet växande kunskapsintensiva tjänster/tillverkning har Härnösand en av de mest strukturomvandlade sysselsättningsstrukturerna i Sverige, d.v.s. mycket lite tillverkningsindustri. Det som fortfarande präglar Härnösand är dock den höga andelen anställda inom offentlig förvaltning och försvar. Vård och omsorg; sociala tjänster Offentlig förvaltning och försvar Kunskapsintensiva tjänster Utbildning Handel Besöksnäring Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Transport och magasinering Nyköping Härnösand Örnsköldsvik Piteå Sundsvall Timrå Energiförsörjning; miljöverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske 0% 5% 10% 15% 20% 25% Figur 19. Antal sysselsatta (dagbefolkning) i olika branscher i jämförelsekommunerna (34)

23 I den föregående omvärldsanalysen 28 var det ett starkt fokus på ett antal branscher som Härnösands näringsliv bedömdes ha potential kring. Kairos Future vill vara försiktiga med rekommendationer av typen satsa på bransch X, då det sannolikt är mest effektivt att leverera bra grundvillkor för företagen och attraktivitet för boende i kommunen för näringslivets välgång. Företrädare för en av Härnösands största arbetsgivare, ComHem, pekar på vikten av en attraktiv boendekommun för var verksamheten ska vara lokaliserad. Ju fler unga som vill bo i en kommun desto bättre rekryteringsbas för dem. Det finns ändå skäl att, givet omvärldsutvecklingen och Härnösands befintliga styrkor, peka på distanstjänster av olika slag, inklusive inom lärande som ett område med stark potential för kommunen framåt. I intervjuerna pekas även entydigt besöksnäringen ut som ett område med outnyttjad potential, vilket vi fördjupar i kommande avsnitt. Andra branscher som i intervjuerna förekommit som intressanta för kommunen i ett framtidsperspektiv är datalagring eller big green data, tjänster kring hållbarhet och kretsloppsekonomi, samt kulturella och kreativa näringar, vilka i rapporten Ung och kreativ i Västernorrland 29 pekas ut som attraktionsskapare för unga. Potential i en professionaliserad besöksnäring Som påpekat rapportens inledande del är besöksnäringen en bransch med tillväxtpotential, vilket även framkommer som ett fokusområde för Härnösand i nästan alla genomförda intervjuer. Näringen är även speciell i och med att den kan fungera som en språngbräda för regionalt samarbete, eftersom besökare i allmänhet är ointresserade av administrativa gränser. Besöksnäringen kan också öka uppkopplingen mot den vidare omvärlden, varför den i sig är än viktigare. Enligt Tillväxtverket har Härnösand få turistattraktioner, vilket är en grundläggande utmaning och en huvudförklaring till att t. ex Piteås gästnätter per invånare är betydligt fler. Samtidigt finns besöksattraktion i och med tillhörigheten till Höga kusten. Dessutom är många besöksmål man-made, exempelvis festivaler och stadsfester. En pulserande och charmig stad kan i sig bli ett besöksmål, vilket understryker vikten av ett mer levande Härnösand. Den mest omedelbara uppväxlingen av Härnösands besöksnäring kan dock förmodligen komma från mötesindustrin. En studie från Razormind 30 betonar att det befintliga boendeutbudet inte motsvarar den kapacitet som behövs för större möten och evenemang, men en pågående hotelletablering kan mycket väl fylla det tomrummet och bli en dragare i sig. Detta skulle kunna bli startpunkten för en tillväxt i Härnösands besöksnäring. 23(34)

24 Gästnätter per inv och år Serveringstillstånd per inv Turistattraktioner Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik Piteå Timrå Nyköping Figur 20. Parametrar som mäter kommunernas styrka beträffande besöksnäring. 290 = bästa kommunen, 1 = sämsta kommunen. Källa: Tillväxtverket, Statens Folkhälsoinstitut. NÄTVERK: ÄNNU MER UPPKOPPLING SKULLE STÄRKA HÄRNÖSAND (Tillgång till) storlek och kunskapskapital är de grundläggande framgångsfaktorerna för kommuner i det framväxande T-samhället. Kommunerna kan dock inte ses som isolerade enheter. Utöver dessa två framgångsfaktorer tillkommer även nätverk som en tredje - förutsättningarna att ta till vara på efterfrågan från andra delar världen men även att ta till sig nya trender, ny kunskap och nya idéer. Vi illustrerar nedan kommunens uppkoppling gentemot omvärlden med tre olika faktorer som illustrerar olika former av nätverk Flygavångar i FA-regionen Pendlingsintensitet Linkedinmedlemmar per inv Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik Piteå Timrå Nyköping Figur 21. Parametrar som mäter kommunernas uppkoppling. 290 = bästa kommunen, 1 = sämsta kommunen. Källor: Swedavia, LinkedIn, SCB 24(34)

25 För att vara en norrländsk stad har Härnösand genom Sundsvall/Timrå flygplats en god förbindelse gentemot omvärlden vilket ligger över snittet för svenska kommuner. Tidsavståndet till flygplatsen är dessutom jämförbart med större städer som Stockholm och Göteborg vilket indikerar att kommunen är tillgänglig. Tack vare Sundsvall/Timrå flygplats finns också en viss uppkoppling mot Stockholmsregionen, Sveriges starkaste T-region. Som Figur 22 visar har Härnösand vissa pendlingsrelationer till Stockholms län, 320 personer pendlade mellan Härnösand och Stockholms län år De senaste åren har långdistanspendlingen ökat, och fortsätter utvecklingen kan denna grupp bli viktiga nätverksbyggare som skapar uppkoppling mot T. Figur 22. Arbetspendlare till och från Stockholms län per 1000 invånare i några Norrländska kommuner. Härnösands digitala uppkoppling skulle kunna vara bättre Jämfört med de andra kommunerna i vår jämförelse är få av invånarna anslutna till det professionella nätverket LinkedIn. Givet att Härnösand har den traditionella karaktären av att vara tjänstemannastad där invånarna kan tänkas ha större nytta av professionella nätverk kan siffran ses som något av en besvikelse, även med jämförelse med den andra residensstaden Nyköping. Pendlingsintensiteten i regionen Härnösands akilleshäl Sett till nationell nivå är pendlingsintensiteten ett tecken till oro då man tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner med lägst pendling. Här har den andra residensstaden i jämförelsen, Nyköping, har en bättre intensitet i utbytet. Härnösand kan dra ytterligare nytta av befintliga nätverk Det finns en hel del befintliga nätverk i Härnösand som kan organiseras och utnyttjas för att stärka relationer och kontakter ytterligare mellan kommun, medborgare 25(34)

26 och företag inom och utanför Härnösand. Pendlarna till Stockholm är ett sådant. De befintliga statliga myndigheterna och deras medarbetare har sina nätverk. Ett annat exempel är 5i12-rörelsen mot främlingsfientlighet och rasism som grundades i Härnösand. En systematisk kartläggning av viktiga befintliga nätverk i, men framförallt utanför kommunen kan stärka organisationen som spindel i nätet och underlätta strategisk planering. Arbetssättet med nätverken Hållbara staden, Kunskapsstaden, Boendestaden och Företagsstaden är något att bygga vidare på. SPIRALKRAFT I HÄRNÖSAND: BEHOV AV TYDLIG RIKTNING FRAMÅT Medan storlek/gravitationskraft, kunskap och nätverk är sådant som kommunen främst kan påverka på lång sikt finns i T-samhället en central framgångsfaktor i det vardagliga arbetet, det kommunen själv gör för att öka kommunens attraktionskraft och T-styrka: spiralkraften. Detta är svårt att mäta, men utifrån utvärderingen Kommunens kvalitet i korthet 32 kan vi konstatera att Härnösand är bättre än genomsnittet av Sveriges kommuner när det gäller: - Väntetid till äldreboende - Webbinformation till medborgarna - Medborgarnas inflytande och insyn över kommunens verksamhet - Kostnader för inskrivna barn i förskolan - Kostnad för plats i särskilt boende - Medborgarna nöjdhet med sin plats att bo och leva på Medan man ligger sämre än genomsnittet när det gäller: - Handläggningstid för ekonomiskt bistånd - Upplevd trygghet - Antal vårdare som besöker en äldre person - Brukares nöjdhet med särskilt boende - Kostnad per vårdtagare inom hemtjänst - Brukares nöjdhet med hemtjänst - Antal ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning hos socialtjänst Behov av tydlig riktning och regionalt samarbete framåt Samtidigt är spiralkraften så mycket mer än enskilda mätetal över vad kommunernas verksamhet levererar. Ytterst handlar det om förmågan att skapa en tydlig riktning och berättelse för framtiden och få aktörer att ansluta sig till den. I intervjuerna har uppfattningen förekommit att man inte riktigt ser vad man vill med kommunen, det finns ett starkt behov av att riktningen framåt för Härnösand stakas ut. Ett arbete med mål och viljeinriktning kommer att inledas i kommunen framöver, vilket är positivt. Likaså poängteras behovet av regional samverkan ut som helt centralt för Härnösands framtid, och bilden av intervjuerna är att det finns en insikt om att regionens välgång är Härnösands välgång, även om det skulle innebära Pyrrhusförluster på kort sikt om t. ex Sundsvall skulle få en etablering istället för Härnösand. Det är dock uppenbart, vilket den planerade flytten av Campus tydliggjort, att samarbetet 26(34)

27 regionalt inte alltid är friktionsfritt, vilket det aldrig är i någon region med flera kommuner. För Härnösand gäller det att fortsätta tänka långsiktigt, även om det kommer nya bakslag. Stabil omvärld Betydelse Turbulent omvärld Figur 23. Planeringshorisont i en stabil och turbulent omvärld. Källa: Kairos Future Ovanstående bild visar övergripande vikten av att i en turbulent omvärld, som man ändå får säga präglar Härnösand och andra kommuner, av att på lång sikt ha ett starkt och tydligt fokus, samtidigt som att ha handlingsberedskap på kort sikt. På medellång sikt blir planeringen mindre meningsfull, då så mycket kan ändras. BILDEN AV HÄRNÖSAND: I BRYTPUNKTEN MELLAN GAMMALT OCH NYTT Kvaliteterna ovan visar var Härnösand har sina styrkor och svagheter, sett i ljuset av olika framgångsmått. Viktigt utöver dessa styrkor och svagheter är att veta vad Härnösandsbor och andra har för bild av kommunen för att belysa attraktionskraften. Blogganalys: Härnösand en stad i Västernorrland med nöjesmöjligheter Kairos Future har utvecklat ett verktyg för att samla in det som skrivs i Sveriges bloggar i en databas. Från denna databas gör vi ett urval av de blogginlägg som just har nämnt Härnösand, för att se vad bloggarna har för bild av kommunen. Tid 27(34)

28 Figur 24. Ordmoln över vad som förknippas med Härnösand i bloggosfären. Resultatet i figuren visar att Härnösand starkt förknippas med sin region Västernorrland och inte minst Sundsvall. Utöver detta finns det indikationer på att Härnösand förknippas med två saker i högre utsträckning än övriga kommuner. För det första förknippas kommunen i hög utsträckning av de traditionella offentliga institutioner som funnits i staden som stiftssätet och residenset samt även den nyare Mitthögskolan. För det andra kännetecknas kommunen dessutom av stadsfesten och andra mer nöjesbetonade ämnen, vilket understryker att kända besöksmål inte enbart handlar om vilka saker som är kända och attraktiva från början utan även vilka saker som skapas och marknadsförs. Vi verkar dock inte se någon direkt koppling mellan Härnösand och Höga kusten som besöksmål. Missnöje med skolor och kommunikationer gör Härnösandsungdomarna mindre nöjda I Kairos Futures studie Drömsamhället, genomförd bland ungdomar i åldrarna år, ställs frågor om hur nöjda de unga är med sin ort. Det visar sig att ungdomarna i Härnösand som besvarat undersökningen är något mindre nöjda med sin ort än andra ungdomar. 44% anser att de är nöjda med sin hemort, jämfört med 54% i Sverige i stort. Även i storleksklassen invånare är ungdomarna i Härnösand något mindre nöjda än andra unga. En klar majoritet av de unga i Härnösand liksom i alla andra kommuner planerar att flytta inom en 10-årsperiod, men 46% av Härnösandsungdomarna kan tänka sig att flytta tillbaka. Även i LUPP för Härnösand 33 konstateras att många gymnasieungdomar planerar att flytta. En analys av vad som gör att unga är nöjda med orten de bor på och att de kan tänka sig flytta tillbaka pekar på sju viktiga bakomliggande faktorer som syns i figur 25. Härnösand presterar bättre än genomsnittet i Sverige på framförallt parametern många restauranger och caféer (ju högre andel som anser att kvaliteterna är något av det bästa med orten där man bor, desto bättre), vilket är lite oväntat då 28(34)