Norra Ryd, Skövde Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Skövde Kommun Box Skövde Beställarens representant: Gunnar Hägg Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Herman Andersson Katrine Hermansson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\13\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\norra ryd Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

3 3 (30) Innehållsförteckning 1 Orientering Befintlig dagvattenhantering Befintliga dagvattenflöden Föreslagen dagvattenhantering Framtida dagvattenflöden Höjdsättning Hantering av dräneringsvatten Fastighetsägares ansvar Exempel på system för dagvattenhantering Dagvattendammar Öppna dagvattendiken Åtgärder på kvartersmark Skötsel Slutsats Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Befintliga dagvattensystem Föreslagen dagvattenhantering Utformning av dagvattensystem

4 4 (30) 1 Orientering På uppdrag av Skövde kommun har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplaner för industri- och handelsändamål vid Norra Ryd, Skövde kommun. Skövde kommun ämnar, i enlighet med ÖP 2025, upprätta två detaljplaner för verksamhetsområden i Norra Ryd. Planområdena, som är belägna på östra sidan om RV 26, skall ges en flexibel struktur så att etapputbyggnad och alternativa huvudinfarter kan tillämpas. I första hand planeras områdena inhysa logistikverksamhet. Planerad exploatering omfattar även en ny anslutning till RV 26, som enligt nu gällande förslag skall utformas som en planskild trafikplats. I ett senare skede planeras även exploatering väster om vägen. Totalt omfattar utredningsområdet ca 100 ha. Utredningsområdets läge framgår av figur 1. Figur 1. Av rödmarkeringen framgår utredningsområdets läge ungefärligen Utredningsområdet utgörs huvudsakligen av skogsmark, som i norr övergår i ängsmark. Området inhyser även befintlig bebyggelse i form av industrier samt bostadsfastigheter i dess norra del.

5 5 (30) Föreliggande PM syftar till att redogöra för befintliga dagvattenförhållanden inom utredningsområdet och i dess närhet, samt presentera principförslag på åtgärder som kan implementeras för att få till stånd erforderlig fördröjning, rening och avledning av dagvatten. För att föreslagna system för dagvattenhantering skall utgöra en tillgång i området, med avseende på såväl funktion som estetik, presenteras även översiktliga gestaltningsförslag för föreslagna åtgärder samt angränsande mark. Under utarbetandet av föreliggande dagvattenutredning har samråd skett med kommunekologen i Skövde kommun, för att anpassa föreslagna åtgärder till skyddsvärd natur m.m. i området.

6 6 (30) 2 Befintlig dagvattenhantering För att erhålla en så bra bild som möjligt av områdets befintliga dagvattenförhållanden har tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en översiktlig inventering i fält genomförts. Inventeringen genomfördes den 22 november 2013 tillsammans med Gunnar Hägg, Tekniska förvaltningen, Skövde kommun. Vid inventeringstillfället var det i området mycket blött, med vatten stående över markytan på flera platser, vilket exemplifieras i figur 2. Inom området samt i dess närhet lever bävrar, vilka kan anlägga dämmen. Befintliga dagvattensystem beskrivs nedan samt illustreras i bilaga 1. Figur 2. Blött område i den östra delen av utredningsområdet Generellt avrinner dagvatten inom området norrut, via system av diken och bäckar samt markledes. RV 26 utgör en vattendelare, och området som är belägen väster om vägen avrinner norrut via en bäck i väster medan området öster om densamma avrinner via en bäck öster om området. Dagvatten från vägområdet för RV 26 omhändertas i diken utmed vägen och avrinner norrut för att så småningom ansluta till den västra bäcken, där denna passerar under vägen ca 500 m norr om utredningsområdet.

7 7 (30) En översiktlig geoteknisk undersökning (BGAB, 2011) har genomförts för Norra Ryds verksamhetsområde, d.v.s. den del av utredningsområdet som är belägen öster om RV 26. Enligt undersökningen utgörs jordlagren i området under ytskiktet huvudsakligen av friktionsjord av sand som delvis underlagras av finsediment och vilar på förmodad fast botten, troligen morän, block eller sten. Inom delar av området uppges ytskikt av torv förekomma, men företrädesvis utgörs ytskiktet av ett 0,1 0,3 m tjockt lager av mullhaltig sandig silt med inslag av mull som utgör vegetationstäcke. Vidare anges i den geotekniska undersökningen (BGAB, 2011) att grundvattnets strömningsriktning bedöms följa topografin i området. Grundvattenytan har vid provtagning med grundvattenrör samt skruvborr påträffas på djup mellan 0 m och 1,8 m under markytan. Företrädesvis uppmättes den fria grundvattenytan på ett djup om ca 1 m under markytan. Med hänsyn till jordens höga finjordshalt samt höga grundvattennivåer bedöms möjligheterna till infiltration av dagvatten vara starkt begränsade i områdets norra delar. I de högre belägna delarna av området, där friktionsjorden är djupare samt djupet till grundvattenytan är större, bedöms dock infiltration vara möjligt. Enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands län finns ett markavvattningsföretag i utredningsområdets östra del, se bilaga 1 samt figur 3 (Hallin 1945). Markavvattningsföretaget har funnits sedan 1945 och benämns Trädgårdens dikningsföretag av år 1945.

8 8 (30) Figur 3. Översiktskarta med Trädgårdens dikningsföretag av år 1945 markerat I området förekommer yt- och grundvatten med mycket högt järninnehåll, vilket var påtagligt vid inventeringstillfället. Järnet färgar vattnet rostbrunt och kan bilda fällningar och slam som riskerar sätta igen dräneringsledningar, vilket är ett förekommande problem i andra delar av Skövde kommun. Enligt uppgift från beställaren finns det möjlighet att använda gjutsand för uppfyllnad av marken i området. Massorna innehåller dock tungmetaller, varför det kan bli aktuellt att i så fall kapsla in gjutsanden med hjälp av tät lera eller liknande, för att förhindra urlakning och följaktligen reducera miljöpåverkan.

9 9 (30) 2.1 Befintliga dagvattenflöden För beräkning av befintliga dagvattenflöden har utredningsområdet delats in i åtta delområden, vilka illustreras i bilaga 2. Dagvatten från avrinningsområde A t.o.m. E avrinner norrut mot den befintliga bäcken väster om RV 26, medan dagvatten från område E t.o.m. H avrinner åt nordost, till den befintliga bäcken i öster. Delområde I utgörs av vägområdet för RV 26, som enligt ovan avrinner norrut mot den västra bäcken. Avrinningen från respektive delområde har beräknats med hjälp av rationella metoden enligt Svenskt Vattens publikation P104. Den dimensionerande varaktigheten har bedömts variera mellan 30 min, vilket ämnar motsvara rinntiden genom respektive delområde. Regnintensiteten för ett regn med varaktigheten 30 min och en återkomsttid om 10 år har beräknats uppgå till ca 116 l/s, ha. Motsvarande regnintensitet för ett regn med varaktigheten 60 min har beräknats uppgå till 71 l/s, ha. Avrinningen från respektive delområde redovisas i tabell 1. Vid beräkningarna har en avrinningskoefficient om 0,1 antagits, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar odlad mark, gräsyta, ängsmark m.m. Tabell 1. Beräknade befintliga dagvattenflöden Delområde Areal (ha)* Q bef (l/s) A 2,5 30 B 2,4 30 C 2,9 35 D 1,9 20 E 3,8 45 F 15,0 105 G 14,0 100 H I 2,6 320 Summa 52,1 56, * Avser endast den del av respektive område som omfattas av planerad bebyggelse

10 10 (30) 3 Föreslagen dagvattenhantering Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. För att kompensera flödesökningen, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på närliggande vattendrag, föreslås utjämning av dagvatten. Fördröjningsanordningar föreslås anläggas för utjämning av dagvatten så att utgående dagvattenflöden från planområdet efter exploatering inte överstiger befintliga maxflöden. Vidare sker avrinning av dagvatten i relativt stor omfattning från omgivande markytor genom det område som planeras bebyggas, vilket beskrivs ovan. Bebyggelsen i området måste planeras efter dessa flöden, så att vattenvägarna och dagvattenavrinningen inte orsakar skada och olägenheter. För att få till stånd en flexibel och säker dagvattenhantering förordas öppna system med diken etc. framför ledningar och kulvertar i så stor utsträckning som möjligt. Dagvattensystem föreslås, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P104, dimensioneras med avseende på ett 10-årsregn med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar. Nedan presenteras föreslagna åtgärder för att säkerställa en fungerande dagvattenhantering inom planområdet samt dimensioneringsförutsättningar. Föreslagna system illustreras även i bilaga 2. Genom föreslagna åtgärder minimeras påverkan på nedströms belägna vattendrag. Eftersom dagvatten föreslås fördröjas så att framtida flöde inte skall vara större än befintligt maxflöde, bedöms påverkan vara försumbar. Viktigt är att placering av fördröjningsanläggningar och system för avledning av dagvatten från utredningsområdet samt angränsande markytor ägnas stor omsorg, då marken i stora delar av området redan i dagsläget ofta är blöt. Inom delområde E bedöms vatten vara så blöt att det försvårar byggnation, varför planerad exploatering kräver stora insatser i form av exempelvis uppfyllnad, dränering samt bortledande av vatten. Vilka åtgärder som erfordras för att möjliggöra planerad exploatering inom delområde E samt lämpligt läge för den planerade vägen föreslås utredas vidare, med avseende på geotekniska förhållanden m.m.

11 11 (30) Fortsättningsvis i föreliggande PM förutsätts emellertid delområde E exploateras enligt tillhandahållet underlagsmaterial. Om exploateringen reduceras i omfattning eller inte blir aktuell kan reglervolymen i den föreslagna dagvattendamm som benämns damm 3 reduceras. 3.1 Framtida dagvattenflöden På samma sätt som för befintliga förhållanden har framtida dagvattenflöden inom respektive delområde beräknats enligt Svenskt Vattens publikaiton P104 för regn med 10 års återkomsttid. I samband med exploateringen bedöms regnets dimensionerande varaktighet reduceras till 10 min då andelen hårdgjorda ytor förväntas öka kraftigt. Med en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosticerade klimatförändringar uppgår den dimensionerande regnintensiteten till ca 274 l/s, ha för ett 10-årsregn. Vid flödesberäkningarna har avrinningskoefficienter ansatts till 0,5 för hela området, vilket enligt Svenskt Vattens publikation P90 motsvarar industriområden. Av tabell 2 framgår beräknade dagvattenflöden utan fördröjning efter exploatering. Tabell 2. Beräknade framtida flöden utan fördröjning Delområde Areal (ha)* Q expl (l/s) A 1,3 340 B 1,2 330 C 1,5 400 D 1,0 260 E 1,9 520 F 7, G 7, H 3,5 5, I 4,6 670 Summa 29,5 31, * Avser endast den del av respektive område som omfattas av planområdet

12 12 (30) Således förväntas det totala dagvattenflödet från planområdet öka med ca l/s vid ett 10-årsregn, i samband med planerad exploatering, varför utjämning av dagvatten erfordras. Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor, t.ex. genom att välja genomsläppliga beläggningar framför asfalterade ytor, kan det ofördröjda flödet reduceras. I samråd med beställaren föreslås fastighetsägare i området åläggas att fördröja ett dagvattenflöde motsvarande ett 2-årsregn inom respektive fastighet. Erforderliga magasinsvolymer inom allmän platsmark, för att fördröja det återstående framtida dagvattenflödet, efter fördröjning inom tomtmark, till att motsvara befintligt maxflöde, har beräknats enligt Svenskt Vattens publikation P104 och presenteras i tabell 3. Av tabellen framgår även den dimensionerande varaktigheten, t dim, för respektive avrinningsområde. Tabell 3. Erforderliga magasinsvolymer Delområde Q bef (l/s) Q expl * (l/s) V mag (m 3 ) t dim (min) A B C D E F G H I ** Summa * Avser flöde efter fördröjning inom tomtmark motsvarande 2-årsregn ** Ingen fördröjning inom vägområdet 3.2 Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten skall kunna erhållas.

13 13 (30) Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,3 m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det skall även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader i området. Närmast en byggnad, ca 3 m, bör marken ges en lutning om ca 1:20. Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Vid ett sådant scenario föreslås höjdsättningen tillåta ytlig avledning av dagvatten till öppna vattendrag samt föreslagna dammar. Vid höjdsättning skall hänsyn tas till rådande geotekniska förhållanden. 3.3 Hantering av dräneringsvatten Som tidigare beskrivits, förekommer yt- och grundvatten med mycket högt järninnehåll i området. För att undvika att järnet bildar fällningar och slam som riskerar sätta igen dräneringsledningar, föreslås dräneringsledningar anläggas dämda enligt principskiss som redovisas i figur 4. Genom att dräneringsledningar anläggs dämda och således alltid är vattenfyllda, kommer det järnhaltiga vattnet inte i kontakt med luftens syre, vilket erfordras för att fällningar skall bildas. Figur 4. Principskiss av föreslagen utformning med dämd dräneringsledning

14 14 (30) 3.4 Fastighetsägares ansvar Fördröjning av dagvatten föreslås företrädesvis ske på allmän platsmark och andra ytor som är tillgängliga utanför kvartermark. För att reducera belastningen på dessa gemensamma utjämningsmagasin, kan dock krav beträffande fördröjning inom kvartersmark ställas på fastighetetsägare. Med en tydlig ansvarsfördelning mellan fastighetsägare och huvudman för VA underlättas uppföljning vid eventuella uppkomna brister i systemet för dagvattenhantering. Enligt ovan föreslås fastighetsägare i området åläggas att fördröja ett dagvattenflöde motsvarande ett 2-årsregn inom respektive fastighet. Resterande behov av flödesutjämning, för att tillse att framtida maxflöde i samband med ett 10-årsregn inte överstiger befintligt maxflöde, föreslås tillgodoses i gemensamma dagvattendammar. Utgående dagvattenflöde från en fastighet föreslås regleras genom att ställa krav på fastighetsägaren att fördröja dagvatten som motsvarar en viss mängd nederbörd på de inom fastigheten anslutna hårdgjorda ytorna. För att tillse att fördröjning av dagvatten inom respektive fastighet ungefärligen motsvarar ett 2-årsregn, enligt ovan, föreslås följande krav ställas på fastighetsägare inom området: Fastighetsägaren skall tillse att en volym motsvarande 10 mm nederbörd på samtliga anslutna hårdgjorda ytor finns tillgänglig för fördröjning av dagvatten inom fastigheten. För tydlighets skull föreslås hårdgjorda tak och asfalterade ytor i sammanhanget anses vara helt hårdgjorda, medan övriga ytor kan antas inte vara hårdgjorda. Att kravet efterlevs kontrolleras lämpligen i bygglovsskedet. Nedan följer ett räkneexempel på hur den effektiva volymen för utjämning av dagvattenflöde inom en fastighet kan beräknas, i enlighet med ovan formulerat krav. Fastighetens totala area: m 2 Takytor: m 2 Asfalterade ytor (parkering, inlastning etc.): m 2 Övriga ytor (ej hårdgjort): m 2 Sammanlagd hårdgjord yta: m m 2 = m 2 Erforderlig magasinsvolym: 0,01 m m 2 = 30 m 3

15 15 (30) 3.5 Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på åtgärder som kan implementeras för att fördröja, rena och avleda dagvatten inom utredningsområdet. Systemet för dagvattenhantering, efter fördröjning inom tomtmark, föreslås huvudsakligen utgöras av diken och dammar, vilket illustreras i figur 5. Figur 5. Illustration på hur föreslagna dagvattendiken och dammar kan utformas Dagvattendammar Dagvattendammar kan med fördel anläggas på flera platser inom utredningsområdet, se bilaga 2. Placeringen som redovisas är ungefärlig och föreslås fastställas i samband med detaljprojektering. Läget för damm 6 och 7 bör anpassas till en högspänningskabel som kommer att omförläggas i anslutning till planområdesgränsen. Vidare föreslås dammar förses med strypta eller reglerade utlopp, vilket gör att det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till en damm har minskat töms dammen successivt. En dagvattendamm kan utformas som våt eller torr beroende på om det är önskvärt med en ständigt synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt än torra dammar. I figur 6 visas ett exempel på en våt dagvattendamm.

16 16 (30) Figur 6. Dagvattendamm i Kristineslätt, Falkenberg Inom det aktuella utredningsområdet föreslås våta dammar anläggas med principiell utformning enligt figur 7. För att säkerställa att dammarna ständigt har synliga vattenspeglar, föreslås botten av dammarna utformas tät med exempelvis gummiduk eller tät lera. Vidare föreslås dammarna enligt ovan dimensioneras för ett flöde som uppkommer i samband med regn med återkomsttiden 10 år, efter fördröjning inom tomtmark motsvarande ett 2-årsregn. Det utgående flödet från dammen föreslås inte överstiga befintlig avrinning från avrinningsområdet. Figur 7. Visualisering av regleringsvolym och våtvolym i dagvattendamm samt grundzonen i strandlinjen

17 17 (30) Dimensioneringsdata för de föreslagna dagvattendammarna framgår av tabell 4. Noteras skall att dammarna 6 samt 7, se bilaga 2, enbart föreslås utformas för ökad tröghet i dagvattensystemet, varför ingen utjämning normalt sker i dessa dammar. Således erfordras ingen reglervolym i dammarna 6 samt 7. Vidare skall även noteras att dagvatten från delar av vägområdet för RV 26 föreslås avledas till damm 8. Därmed bör samråd ske med Trafikverket, som är väghållare för RV 26, för att komma överens om ansvarsförhållanden avseende dammen. Tabell 4. Dimensioneringsdata för föreslagna dagvattendammar, se bilaga 2 Benämning Effektiv yta Inkommande Utgående Delområden som som avleds till flöde flöde avrinner till dammen dammen (ha) (l/s) (l/s) Damm 1 Område A 0, Damm 2 Område B, Naturmark 10, Damm 3 Område E, Våtmark, 11, Naturmark Damm 4 Del av område F 2, Damm 5 Del av område F, Del av område G 2, Damm 6 Vidaregående flöde från damm Damm 7 Vidaregående flöde från damm Damm 8 Del av område G, Del av område H, Del av område I, 1, Vidaregående flöde från damm 9 Damm 9 Del av område H 1, Dimensionering av regleringsvolym är utförd enligt Svenskt Vattens publikation P90. Dimensionering av våtvolym för att erhålla god reningseffekt i dammen är utförd enligt Stormwater Ponds for Pollution Reduction av Pettersson (1999). Dimensioneringsresultatet framgår av tabell 5.

18 18 (30) Tabell 5. Resultat från dimensionering av föreslagna dagvattendammar Benämning Erforderlig reglervolym, V r (m 3 ) Föreslaget djup * d tot (d r +d b ) (m) Tillgänglig area ** (m 2 ) Damm ,8 (0,2 + 0,6) 700 Damm ,8 (0,2 + 0,6) Damm ,0 (0,2 + 0,8) Damm ,0 (0,5 + 0,5) Damm ,0 (0,6 + 0,4) Damm 6-0,6 (0 + 0,6) 350 Damm 7-0,6 (0 + 0,6) Damm ,0 (0,2 + 0,8) Damm ,8 (0,2 + 0,6) * d tot totalt djup i dammen reglervolymens djup d r d b våtvolymens djup ** Baserat på bedömning av lämplig placering med avseende på föreslagen disponering av markytor i området samt rimlig utbredning Enligt ovan bedöms delområde E vara olämpligt för planerad exploatering, eftersom marken i området ofta är mycket blöt. Om delområde E inte exploateras, reduceras den effektiva yta som belastar damm 3 och följaktligen det inkommande flödet, varför den föreslagna reglervolymen i damm 3 kan reduceras. Reningseffekten hos en damm föranleds av sedimentering av partikelbundna föroreningar. Enligt doktorsavhandlingen vid Chalmers tekniska högskola Stormwater Ponds for Pollution Reduction av Pettersson (1999), som sammanfattas i VAV-NYTT 1/2000, är det viktigt att dammens volym är tillräcklig för att avskilja huvuddelen av de partikelbundna föroreningarna. Mer än 90 % av den årliga föroreningsavskiljningen sker mellan regntillfällena och dammens volym måste därför vara tillräcklig för att ta hand om dagvattenvolymerna. Därmed är dammens utformning avgörande för en god reningsförmåga. Pettersson menar att avskiljningskapaciteten i en damm styrs i stor grad av dammens specifika yta. Dammens specifika yta uttrycks i dammarea (m 2 ) per avrinningsområdets effektiva area (ha). Optimal avskiljningskapacitet uppnås då dammens specifika yta uppgår till omkring 250 m 2 /ha. En ökning av dammens specifika yta därutöver bidrar endast till en marginell ökning av avskiljningskapaciteten.

19 19 (30) Vidare är även dammens längd-breddförhållande en avgörande faktor. Långsträckta dammar med ett längd-breddförhållande över 3:1 har visat sig vara fördelaktigt vid avskiljning av föroreningar, då det ger en jämnare hastighetsfördelning. Vidare föreslås dammar i området förses med dämda utloppsanordningar, så att eventuella lättflyktiga föroreningar, t.ex. olja, kan ansamlas i dammen och således ej nå recipient. Utlopp bör även förses med en avstängningsanordning. För att tillse att vattennivån i dammen inte stiger för högt, så dämning av uppströms dagvattensystem riskeras inträffa, bör utloppsanordningarna förses med bräddfunktion. I tabell 6 redovisas beräknade vattenståndsökningar i samband med 100-årsregn med en varaktighet om 10 min. Angivna värden syftar till den höjning av vattenståndet i respektive damm som sker utöver reglervolymens maxnivå, vilken är dimensionerad för ett 10-årsregn. Tabell 6. Beräknade ökningar av vattenstånd i samband med 100-årsflöde Benämning Vattenståndsökning (m) Damm 1 0,2 Damm 2 0,3 Damm 3 0,2 Damm 4 0,7 Damm 5 0,5 Damm 6 - Damm 7 - Damm 8 0,2 Damm 9 0,2 Föreslagen utformning innebär att samtliga dagvattendammar i området alltid har synliga vattenytor. Regleringsvolymerna utnyttjas normalt sett inte förrän tillflöde till dammarna sker. Förhållandet mellan ingående och utgående dagvattenflöde avgör storleken på regleringsvolymen i respektive damm. Släntlutningar har ansatts enligt vad som anges i bilaga 2, men föreslås fastställas i senare skede med hänsyn till geotekniska förhållanden samt skötsel- och säkerhetsaspekter.

20 20 (30) Utformning Dammarna föreslås utformas med mjuka strandlinjer och rundade släntkrön. En böljande strandlinje ger variation och låter dessutom vattnet färdas en längre väg och med olika hastighet, vilket bidrar till reningseffekten. Slänternas lutning kan variera men hålls företrädelsevis mellan 1:5 och 1:8. Längs dammarnas strandlinje föreslås att en grundzon skapas, dels för att öka säkerheten och dels för att skapa en lämplig yta för inplantering av växter, se figur 7. Dammarnas slänter bör förses med lämpligt erosionsskydd, t.ex. kokosmatta. Damm nr 9, enligt bilaga 2, är tänkt att anläggas alldeles invid den naturliga slänten och därmed ges brantare slänter längs denna sida. Damm 8, enligt bilaga 2, är den största dammen och centralt belägen i området. Här föreslås att en stig anläggs längs strandkanten och över dammen på det smalaste stället via en spång, se exempel i figur 8. Eventuellt kan det här kompletteras med en sittplats i ett soligt läge. Stigen kan sedan ledas vidare via släppet med diket och knytas ihop med befintligt stigsystem i intilliggande skogsområde. Se bilaga 3. Figur 8. Spång över damm

21 21 (30) På utvalda och synliga platser längs strandlinjen kan stora naturstenar placeras och vegetation kan etableras med hjälp av strandmattor med perenner. I dammarnas grundzoner planteras våtmarksväxter in i grupper och stråk. Dessa växter har en viktig funktion för reningen av dagvattnet. Viktigt är dock att inte plantera in invasiva växter som riskerar att sprida sig och orsaka en alltför snabb igenväxning. För att så snart som möjligt få ett naturligt utseende på dammar och stränder kan man vid anläggandet spara det befintliga fältskiktet och använda det som täckning av den övre delen av strandkanten. På så sätt utnyttjar man den naturliga fröbanken. I övrigt besås slänterna förslagsvis med fukttålig ängsfröblandning. På de ställen där den befintliga naturen är tänkt att sparas invid dammarna iakttas särskild försiktighet vid anläggning så att inte närstående träd skadas. På lämpliga ställen kan återplantering av träd och buskar göras längs dammens släntkrön. Val av växter ska då göras utifrån vilka arter som naturligt finns i området och som klarar fuktiga markförhållanden. För att säkerställa att skötsel av dammarna kan ske på ett bra sätt är det viktigt att i projekteringen av anläggningen tänka på arbetsvägar fram till varje damm. Denna arbetsväg kan även tas tillvara som gångväg för rekreation Öppna dagvattendiken För att öka rekreationsvärdet, miljöprofilen och främja flexibiliteten i områdets dagvattenhantering, föreslås dagvattnet i så stor utsträckning som möjligt avledas i öppna diken längs vägarna, samt i öppningar mellan kvarter, se bilaga 2. Dikena föreslås utformas så att maximal fördröjning uppnås, genom meandring, överfall och bromsande åtgärder, se figur Figur 9. Meandrande dike nedanför Ephoria, Hyllie i Malmö

22 031371\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\norra ryd oc 22 (30) Figur 10. Dagvattendike med fördröjning i Kronsberg, Tyskland Figur 11. Dagvattendike med fördröjning i Österäng, Kristianstad Fördelen med föreslagna diken är att dagvattnet till viss del renas samt att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att dikena kan vara relativt ytkrävande. Meningen är att dikena skall fungera som transportsystem såväl som för magasinering av dagvattnet. Dikena kan förses med strypt utlopp för att det vidaregående flödet skall begränsas. De öppna dikena föreslås få ett meandrande lopp och varieras i bredd. Diket omges av en översvämningszon där vatten kan tillåtas stiga upp vid höga flöden. En djupare fåra i mitten gör att det även i torrare perioder alltid finns rinnande vatten i diket, se figur 12.

23 23 (30) Figur 12. Typskiss, öppet dike Partier med natursten kan användas för att skapa fördämningar och forsande vatten, företrädelsevis efter de breddade partierna, se exempel i figur 10 och 11. Där dikena är väl synliga t.ex. vid korsande gator kan blommande perenner etableras med hjälp av strandmattor eller pluggplantor, se exempel i figur 13. Figur 13. Dagvattendike med blommande perenner, Linköping

24 24 (30) Åtgärder på kvartersmark Enligt ovan kan ökningen av avrinning från området begränsas genom lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Nedan ges exempel på åtgärder som kan implementeras inom kvartersmark för att fördröja och rena dagvatten. Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k. gröna tak, se figur 14. Figur 14. Byggnad med grönt tak. Källa: Vegtech Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm nederbörd vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak motiveras med reducerade uppvärmningskostnader, då vegetationsskiktet har en isolerande funktion.

25 25 (30) Genomsläppliga beläggningar För att minska avrinningen från hårdgjorda ytor och om det finns möjlighet till infiltration kan markbeläggning t ex utgöras av en s.k. genomsläpplig beläggning. Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa, se figur 15. I figur 15 visas även en mindre gångstig utformad med gräs och ett fåtal gångplattor. Figur 15. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga beläggningar. Kassettmagasin Fördröjningsmagasin kan bestå av s.k. dagvattenkassetter, se figur 16. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym om ca 96 % av den totala volymen, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är, förutom att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats, att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större.

26 26 (30) Figur 16. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) Vid höga grundvattennivåer, vilket förekommer inom utredningsområdet, föreslås kassettmagasin inneslutas i täta höljen av t.ex. gummiduk eller tät lera. Således hålls grundvatten borta från magasinen, så att magasinens volym helt kan användas till fördröjning av dagvatten. Träd Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten. För att öka förutsättningarna för utjämning av dagvatten och skapa bättre förutsättningar för trädens rotsystem att utvecklas, föreslås träd planteras i s.k. skelettjord. På eventuella platser där träd och ledningar riskerar komma i konflikt, och rötter kan orsaka problem i form av rotinträngning, föreslås en skyddsskärm av packad samkross anläggas mellan växtbädden och ledningsgraven.

27 27 (30) Skötsel För att de öppna dagvattenlösningarna ska bibehålla sin hydrauliska funktion och sin förmåga att ta hand om föroreningar och dessutom fortsättningsvis utgöra estetiska kvalitéer i området så krävs kontinuerlig skötsel. Som en anvisning om vilken skötselnivå man ska räkna med ges här en lista på skötselåtgärder som kan bli aktuella. En detaljerad skötselplan bör tas fram i projekteringsskedet. Vår och höst: Rensa galler vid dammarnas in- och utlopp Kontrollera att in- och utlopp fungerar Kontrollera att utloppsbrunnar fungerar Kontrollera och ev rensa diken Rensa bort skräp, grenar etc i och runt dammar Kontrollera och åtgärda ev. erosionsskador Sensommar/tidig höst: Slå grässlänterna runt dammar och diken Efter höga vattenflöden: Kontrollera dammarnas in- och utlopp Kontrollera diken Vart 3:e år eller vid behov: Sedimentprovtagning Slamsugning av sandfång i utloppsbrunnar Avlägsna ev. vattenvegetation som breder ut sig Borttagning av ev. sly Vart 10:e år: Sedimentupptagning Innan sedimentupptagning sker måste provtagning av sedimentet ske. Provsvaren får sedan avgöra hur sedimentet ska tas omhand. Sedimentupptagning och tömning av vatten i dammar måste ske vid torr väderlek och vid lämplig tidpunkt med hänsyn till djurlivet.

28 28 (30) 4 Slutsats Sammanfattningsvis kan sägas att marken i det aktuella utredningsområdet på många håll är mycket blöt, vilket ställer höga krav på system för dagvattenhantering. I delområde E, i den sydvästra delen av utredningsområdet, bedöms marken vara så blöt att planerad exploatering försvåras avsevärt och därmed föreslås utredas vidare med avseende på geotekniska aspekter m.m. Fastighetsägare i området föreslås ombesörja utjämning av dagvattenflöden inom respektive fastighet motsvarande ett 2-årsregn. Därutöver föreslås fördröjning av dagvatten ske i gemensamma dagvattendammar, för att tillse att utgående flöden från området inte överstiger befintligt maxflöde i samband med ett 10-årsregn. Samtliga delar av föreslagna dagvattensystem skall dimensioneras med avseende på ett 10-årsregn. Höjdsättningen av marken i området bör dock möjliggöra ytledes avledning av dagvatten om systemens maxkapacitet överskrids i samband med extrem nederbörd. Då det i dagsläget råder osäkerhet kring vilket typ av verksamhet som kommer att finnas i området, är det för tidigt att fastslå krav på rening av dagvatten. Föreslagna dammar kommer, med rätt utformning, att ge upphov till sedimentation av partiklar och avskiljning av olja m.m. Dock kan det sannolikt bli aktuellt att ställa krav på fastighetsägare i området att ombesörja ytterligare rening, t.ex. oljeavskiljning, inom tomtmark, beroende på vilken typ av verksamhet som respektive fastighet inhyser. Med hjälp av ovan beskrivna föreslagna system bedöms en god dagvattenhantering kunna fås till stånd i Norra Ryd. De öppna lösningarna ger en god flexibilitet vid varierande flöden i samband med såväl torrperioder som kraftig nederbörd. Slutlig dimensionering, placering och utformning av föreslagna åtgärder föreslås utföras i detaljprojekteringsskedet. Norconsult AB Mark och Vatten Herman Andersson herman.andersson@norconsult.com Katrine Hermansson katrine.hermansson@norconsult.com

29 29 (30) Referenser BGAB (2011) Norra Ryds Verksamhetsområde, Skövde kommun ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING. Dat Skövde: BGAB, Bygg- och Geokonsult AB Hallin, S (1945) Handlingar angående Trädgårdens dikningsföretag av år 1945 i Ryds socken av Skaraborgs län; upprättade år 1945 vid syneförrättning enligt vattenlagen av Sven Hallin, Statens lantbruksingenjör. Akt nr. R-E1a-1110 samt R-E1b Mariestad: Länsstyrelsen i Västra Götaland Pettersson, T. (1999) Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Doktorsavhandling nr. 14, Inst. För VA-teknik. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola Svenskt Vatten. (2004) Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Stockholm: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten. (2011) Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Solna: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten. (2011) Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering; Råd vid planering och utformning. Solna: Svenskt Vatten AB Vegtech. (2013) Fotogalleri

30 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

31 Beteckningar Bilaga 1 Utredningsområdesgräns JKG Befintligt dikningsföretag Befintligt dike/vattendrag JKG JKG JKG Blött? Befintliga dagvattensystem kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:5000 (A3) Tfn

32 ² ² Beteckningar Bilaga 2 ³ ³ JKG ³ ³ Utredningsområdesgräns Befintligt dikningsföretag A ² F JKG Befintligt dike/vattendrag Befintlig våtmark/blött område ³ ² Föreslagen dagvattendamm ³ NATUR ³ ³ ² Avgränsning mot kvartersmark B C D JKG ³ G ² JKG ³ ² JKG NATUR Blött? ³ ³ ² E ³ ³ I H ² ³ Lägen och utbredning av markerade blöta områden och våtmarksområden är ungefärliga och baseras på iakttagelser i fält november 2011 ³ Föreslagen dagvattenhantering kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:5000 (A3) Tfn

33 Bilaga 3 Beteckningar Föreslagen dagvattendamm Föreslaget dagvattendike Befintligt dike/vattendrag Sparad natur Stig KG K G Vattnet leds i öppna bäckar till mindre dammar utanför området innan det släpps i befintlig bäckfåra. JKG JKG JK KG JKG G Befintlig natur sparas längs höjdryggen. Områdets största damm utformas med en avsmalning där en stig kan ledas över en spång. Stigen leds via dikessläppet in i omgivande skogsområde. Sittplatser kan anordnas i söderläge. Befintlig natur sparas på höjden och i Utformning av dagvattensystem kommun Uppdragsnummer: Norconsult AB Box 8774, Göteborg Skala 1:5000 (A3) Tfn