UTVECKLINGEN AV SJÄLVUTJÄMNANDE AVJÄMNINGSMASSOR FÖR GOLV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVECKLINGEN AV SJÄLVUTJÄMNANDE AVJÄMNINGSMASSOR FÖR GOLV"

Transkript

1 Examensarbete 15 poäng C-nivå UTVECKLINGEN AV SJÄLVUTJÄMNANDE AVJÄMNINGSMASSOR FÖR GOLV Reg.kod: Oru-Te-By3004-B110/08 Anders Preinert och Andreas Selin Byggingenjörsprogrammet 180 p Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tord Larsson Handledare: Göran Stridh THE DEVELOPMENT OF SELF-LEVELLING FLOORINGS Örebro universitet Örebro University Institutionen för teknik Department of Technology Örebro SE Örebro, Sweden

2 Examensarbete 15 poäng C-nivå UTVECKLINGEN AV SJÄLVUTJÄMNANDE AVJÄMNINGSMASSOR FÖR GOLV Reg.kod: Oru-Te-By3004-B110/08 Anders Preinert och Andreas Selin Byggingenjörsprogrammet 180 p Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tord Larsson Handledare: Göran Stridh THE DEVELOPMENT OF SELF-LEVELLING FLOORINGS Godkänd Örebro den 17 september 2008 Tord Larsson Tord Larsson

3 SAMMANFATTNING Rapporten syftar till att ge en förståelse för hur avjämningsmassor utvecklats från introduktionen på den svenska marknaden 1977 fram till i dag. Massan har ett brett användningsområde där vi har valt att fördjupa oss inom självutjämnande avjämningsmassor för golv. Arbetet har bedrivits genom att kartlägga och följa utvecklingen, både ur innehållssynpunkt och hur de tekniska egenskaperna förändrats. Genom studier av säkerhetsdatablad och byggvarudeklarationer har man kunnat se förändringar i avjämningsmassans sammansättning. från 1996 till 2008.Det för självutjämnande massor före 1996 fanns inte att tillgå. Mellan 1977 och 1985 har därför rapporter från byggforskningsrådet (BFR) används, där sammansättningen till viss del har kunnats studeras. Förutom att studera utvecklingen rent innehållsmässigt finns en grundlig teknisk beskrivning av hur vattnet fungerar i avjämningsmassan. Vi har också titta på myndighetsoch branschkrav som tidigare uppfylldes genom Boverkets typgodkännande av avjämningsmassan. I dag har typgodkännandet ersatts med CE- märkning som kompletteras med en P- märkning. Detta ska vara till stöd för att förhindra problem som tidigare uppstod vid flytspackel, avjämningsmassor. I tidiga avjämningsmassor användes kasein i kombination med portlandcement som flyttillsatts vilket lede till stora problem i byggnaderna, bland annat hälsoproblem/irritationer genom att emissioner från golvkonstruktioner spreds i rumsluften. Även golvmaterial tog skada av den höga alkaliska fukten och av emissionen av ammoniak i form av blåsbildning och missfärgningar. I dag har sammansättningen förändrats främst genom att bindemedlet aluminatcement ersatt det tidigare portlandcementet. Detta har minskat den alkaliska fukten vilket har varit tillräkligt för att förhindra olägenheterna. Aluminatcementet kombineras med viss inblandning av portland för att påskynda den kemiska processen i avjämningsmassan som annars skulle ta för lång tid. Det finns två fabrikat som fortfarande använder kasein men i dag är det melaminhartsbaserad flyttillsatts som är dominerande. Rapporten innehåller också åtgärder för skadade golvkonstruktioner där man tidigare gjorde ett krävande arbete genom att avlägsna avjämningsmassan. För att åtgärda gamla golv idag använder man sig oftast av en väl beprövad teknik där man lägger en mekanisk ventilerad golvkonstruktion som ventilerar bort emissionerna från konstruktionen. Det är osannolikt att dagens produkter skulle leda till framtida problem.

4 Abstract The report aims to provide an understanding of how levelingmasses evolved from the introduction on the Swedish market 1977 to the present. The mass has a wide range of applications in which we have chosen to deepen us in selfleveling masses for floors. The work has been carried out through the identification and following of the developments, in terms of both content and how the technical characteristics changed. Through studies of safety data sheets and informative labels of construction one has been able to see changes in the composition of levelingmasses from 1996 to Data of earlier masses before 1996 was not available. Between 1977 to 1985 we have used reports from byggforskningsrådet (BFR) where the composition has been studied. In order to study the development in terms of its content is a sound technical description of how the water works in levelinmasses. We have also looked at government and industry norms that previously were met by Boverkets approval of levelingmasses. Today's approval has been replaced by the CE mark to be supplemented by a P-labelling. This will be of assistance to prevent problems that arose earlier in the fluid putty, levelingmasses. In previous levelingmasses liquid casein in combination with portlandconcrete was added which led to major problems in the buildings, including health problems/irritation by emissions from the floor that spread into the room air. While flooring materials were damaged by the high alkaline moisture and ammonia emission in the form of blistering and discoloration. Today, the composition changed mainly by the binder aluminous replaced the previous portlandconcrete. This has reduced the alkaline moisture which has been sufficient to prevent the disturbances. Aluminatconcrete combined with some involvement of portland to accelerate the chemical process in the levelingmass that would otherwise take too long. There are two brands that are still using casein but now it is a melaminresin based fluidadding which is dominant. The report also contains measures for damaged floor where it had previously made a demanding job by removing levelingmasses. To fix the old floor today often uses a wellproven technology, which adds a mechanical ventilated floor to ventilate emissions away from the construction. It s unlikely that these days products would lead to future problems.

5 Avtackande Vi vill framföra ett stort tack till Göran Stridh, kemist vid arbets- och miljömedicinska kliniken på universitetssjukhuset i Örebro för allt stöd och den stora hjälp vi fått i vårt arbete med rapporten. Vi vill även tacka Johan Alexandersson, Johan Alexandersson golvutveckling AB, som delat med sig av sitt stora kunnande inom området självutjämnande avjämningsmassor.

6 SAMMANFATTNING ABSTRACT AVTACKANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING BAKRUNDSMATERIAL UTVECKLING AV SJÄLVUTJÄMNANDE AVJÄMNINGSMASSOR HISTORIA (BRF projektet) Riksdagsfrågan Tekniska problem Tekniska problemlösningar Fuktens centrala roll Luktanalyser ÅTGÄRDER MOT SKADOR I GOLV PÅ FLYTSPACKLAD BETONG Torkning av betongbjälklag Åtgärder mot missfärgat golv Åtgärder mot lukt PROBLEM MED GAMLA GOLV Östra Skogås AVJÄMMNINGSMASSANS BESTÅNDSDELAR Cement Vatten Ballast Tillsatser TEKNISKA EGENSKAPER Torkningsförlopp i avjämningsmassor Uttorkningstider Arbetsbarhet

7 2.6 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Avjämningsmassor på olika underlag RESULTAT OCH DISKUSSION OLIKA SORTERS AVJÄMNINGSMASSOR Typer av avjämningsmassor TEKNISKA DATA TYPPROVNING Metoder som används för mätning av skadliga ämnen Kvalitetskrav på avjämningsmassor AVJÄMNINGSMASSAN KAN FUNGERA SOM ALKALI SPÄRR SLUTSATS BILAGOR Bilaga 1 Utlåtande från golvexperter Bilaga 2 Utdrag ur Hus ama Bilaga 3 AMA-NYTT 2/2004 Vilken avjämningsmassa passar till vilket underlag Bilaga 4 AMA-NYTT 1/2005 Mätning av emissioner från golvkonstruktioner Bilaga 5 Produktblad ARDEX K15 NY Bilaga 6 Säkerhetsdatablad från ARDEX Bilaga 7 Byggvarudeklaration ARDEX K15 NY Bilaga 8 Produktblad Maxit Floor 4150 Fine Flow Bilaga 9 Säkerhetsdatablad Maxit Floor 4150 fine flow Bilaga 10 Byggvarudeklaration Maxit Floor Bilaga 11 Produktblad Maxit Floor 4160 fineflow rapid Bilaga 12 Säkerhetsdatablad Maxit Floor 4160 fineflow rapid Bilaga 13 Produktblad Englund UZIN-NC Bilaga 14 Produktblad Bostik golvspackel flyt Bilaga 15 Varuinformationsblad Bostik golvspackel flyt Bilaga 16 Miljödeklaration Bostik Golvspackel Flyt Bilaga 17 Optiroc Finavjämning ABS Bilaga 18 Byggvarudeklaration Optiroc ABS Bilaga 19 Varuinformationsblad Optiroc ABS Bilaga 20 Produktinformation CascoPlan Bilaga 21 Varuinformation Casco Plan Bilaga 22 Produktblad TM - Express Bilaga 23 Varuinformation TM - Express

8 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND I byggbranschen används ett stort antal olika material. Vilket material som man väljer är inte helt enkelt. Projektörer och arbetsledning måste ställa sig frågor så som materialets hållfasthet, livslängd och underhåll. Det är också av ekonomiskt själ viktigt att välja rätt material. Kostnaden för material uppgår till drygt 40 % av byggkostnaden.[1] Utvecklingen av olika materials sammansättningar har inte alltid varit tillfredsställande då man sett att det inte klarat de förhållanden som funnits i husen. Detta medförde att man fick s.k. sjuka hus där materialen förde med sig emissioner ut i luften som påverkade de som levde i byggnaden. Andelen hus med problem i inomhusklimatet ökade kraftigt under 1960-talet, och begreppet sjuka hus myntades. Förändringar av material och arbetsmetoder sker ständigt skulle ett nytt material lanseras på den svenska marknaden. Flytspackel, en avjämningsmassa som med mycket lätt bearbetning jämnade ut sig själv på de obearbetade betonggolven. Spacklet skapade en slät yta som inte behövdes efterbehandlas. Momentet med att slipa ner betongytor som tidigare var ett tidskrävande och dammande moment behövdes inte längre. Arbetsmiljön blev också bättre för de golvläggare som tidigare krupit på knä och spacklat. Tekniken lockande stora delar av byggbranschen. Det sparade tid vilket också innebar ekonomiska besparingar. Snart efter introduktionen hade marknadsandelen uppgått till 90 % i nybyggnationen. Det uppskattades att mellan år lades ca miljoner m 2 flytspackel på betongbjälklag.[2] Ett par år senare skulle det uppstå heta debatter kring det nya flytspacklet. Under hösten 1980 uppmärksammades att golvbeläggningar av korkplattor lagda på flytspackel blev missfärgade. Även ekparkett missfärgades (1981). Men det räckte inte med det. Klagomål om lukter från golven började strömma in under samma period. Lukten beskrevs som sötaktig, något stickande. Det fanns också en annan lukt som beskrivs som rå och unken. Även blåsbildning på plastmattor uppmärksammades i samband med flytspacklet. Människor som levde i dessa miljöer fick olika besvär som trötthet, torrhet i mun och svalg, huvudvärk, ögonirritation o.d. I samband med att problemen uppdagades gick en forskare från KTH ut med teorier om att det fanns bakterier i avjämningsmassan. Vilket gav stora rubriker i media och skrämde upp folk. Men bakgrund till själva problemen var fukt i golvkonstruktionen. På grund av de olägenheter man upptäckt i samband med flytspacklet och den debatt som rådde kom det att bli en riksdagsfråga till bostadsministern. Frågan gällde om bostadsministern ville medverka för att vissa sorters golvspackel skulle stoppas till dess att man utrett vad som kunde vara orsaken bakom de problem som uppkommit. 3

9 Detta medförde att Statens planverket (nuvarande Boverket) och BFR (Statens råd för byggnadsforskning, Byggforskningsrådet nu ingående i Formas) fick i uppdrag att utreda de mysterier som fanns runt flytspacklet. Johan Alexandersson arbetade på Cementa (idag Maxit) och var med och introducerade självutjämnande spackel på den svenska marknaden. Vid ett personligt besök berättade han att Cementa var först på den svenska marknaden med en licensierad produkt från Finland. Man viste inte vad flyttillsatsen innehöll då den levererades i form av en black box. I samband med att kaseinproblemen uppdagades berättar Alexandersson att Cementa började utveckla en egen produkt där man ersatte proteinbaserade flyttillsatser mot melaminharts baserat. [13] Utvecklingen av avjämningsmassor har fortsatt och idag finns inte de problem som tidigare fanns. Men vad har man gjort för förändringar i materialsammansättningen? Hur har man förbättrat de tekniska egenskaperna och hur påverkar spacklet inomhusmiljön är några frågor man kan ställa sig. 1.2 SYFTE Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad kunskap om avjämningsmassor och dess utveckling från introduktionen på den svenska marknaden 1977 fram till Vidare att redogöra för hur materialsammansättningen förändrats och hur det påverkar inomhusmiljön samt skadefrekvensen vid användande av avjämningsmassor. Finns det några problem med dagens avjämningsmassor eller har man löst alla de problem som orsakade skador i golvkonstruktioner? En annan intressant punkt är typgodkännandet av avjämningsmassor beträffande materialsammansättning och tekniska krav. Vidare skall data om avjämningsmassor tas fram och läggas som bilaga. 1.3 AVGRÄNSNING Studien består av att redogöra för olika avjämningsmassor. Spackel har ett brett användningsområde där vi har valt att fördjupa oss inom självutjämnande avjämningsmassor för golv. Fördjupningen kommer att bestå av att undersöka materialsammansättningens förändring. Vi kommer även att titta på eventuella myndighets- eller branschkrav. Rapporten syftar till att få en förståelse för utvecklingen av avjämningsmassor samt att ge en helhetsbedömning av vad det fört med sig för konsekvenser. Syftet är inte att jämföra olika fabrikat med varandra. 1.4 BAKRUNDSMATERIAL Johan Alexandersson på företaget Alexanderssons golvutveckling har bistått med information via en personlig intervju. Viktig information om produkterna har hämtats från säkerhetsdatablad och miljödeklarationsblad som kommer från tillverkarna. Även 4

10 uppgifter från Folksams byggmiljöguide har använts. Två rapporter från BFR med utredning och åtgärder mot skador i golv på flytspacklad betong har också ingått som bakgrundsmaterial. 5

11 2. UTVECKLING AV SJÄLVUTJÄMNANDE AVJÄMNINGSMASSOR Avjämningsmassan är något som idag fått en given plats vid nybyggnation. Tekniken har gett byggarbetsplatsen ett tidsbesparande arbetsmoment för avjämning av betongbärlag. Kapaciteten vid kontinuerlig blandning och pumpning är flera hundra kvadratmeter per timme.[3] 2.1 HISTORIA (BRF projektet) Riksdagsfrågan Under hösten 1980 uppmärksammades vid ett par stora entreprenader hur olika golvmaterial fick missfärgningar och gav ifrån sig illaluktande lukter som belagts på underlag av flytspackel. Människor som levde i dessa miljöer fick olika besvär så som ögonirritation och torra slemhinnor. I februari 1982 uppvaktade riksdagsman herr Häll i Malmberget dåvarande bostadsminister Friggebo om de problem som uppdagats i de nybyggda husen. Frågan gällde främst att personalen i den nybyggda förvaltningsbyggnaden i Gällivare hade anmält hälsoproblem. Det resulterade i att byggforskningsrådet fick i uppdrag att utreda de bieffekter som hade uppträtt. Det skulle också genom sitt uppdrag upprätta regler för ett godkännande av flytspackel samt att ge rekommendationer för hur man skulle åtgärda olägenheterna Tekniska problem Problemen som uppkom med den självutjämnande avjämningsmassan. Missfärgningar av golvbeläggningar av ekparkett och korkplattor Blåsbildning på mattor av varierat slag Det konstaterades att viss nedbrytning av de ingående golvmaterialen skede där mjukgjord PVC ingick. Emissioner som gav ifrån sig illaluktande gaser som sekundärt gav olika symtom från ögon och slemhinnor Tekniska problemlösningar BFR började studera materialsammansättningen men det var inte helt enkelt. Tillverkarna av avjämningsmassorna var inte villiga att redogöra för de ingående materialen. Detta ledde till olika sekretessfrågor där arbetarskyddsstyrelsen tog lagstiftningen till hjälp för att få reda på innehållet. Dessa handlingar var konfidentiella vilket betyder att tillverkarna inte kunde bli identifierade. Inom andra tillverkningsindustrier t ex livsmedel- och läkemedelsindustrin var det lagstiftat med fullständiga varudeklarationer. Utredarna ville därför införa något liknande 6

12 och så småningom utvecklades säkerhetsdatablad och byggvarudeklarationer (ibland benämnt miljödeklarationer) som ska redovisa materialsammansättningen i byggprodukter. Det visade sig att flytspackeltillverkarna använde sig av ett protein, kasein, för att få den viskositet man behövde i det cementbaserade spacklet. Kasein är ett äggviteämne som framställs av mjölk. Liknande proteiner kan framställas genom andra substanser i djur och växtriket som också ger den självutjämnande effekten på spacklet. Kasein är ett kvävehaltigt ämne som vid kontakt vid vatten med högt ph bryts ned och bildar ammoniak och aminer. Portlandcementet har som vattnet en betydande roll för nedbrytningen av kaseinet. Cementet ger flytspacklet ett ph på 12 eller högre. Detta tillsammans med fukten gör att äggviteämnet spjälkats till polypeptider och slutligen till aminosyror. Figur 2.1.1: Schematisk bild av ammoniakens inverkan. Källa: Rapport R193:1984 Byggforskningsrådet. [2] Man fastslog att den kritiska gränsen för bildning av ammoniak sker vid relativa fuktigheten 75 = RF KRIT = 85 % som inte är ovanligt för betongplattor. Troligen reagerade ammoniaken med garvsyran som finns i flera golvmaterial. Detta gav i sin tur missfärgningarna på golvmaterialen Fuktens centrala roll Att fukten var en stor bidragande orsak till mängden skador på golv var inget nytt. Ofta beror det på att byggfukten aldrig fått chansen att torka ut så pass mycket som krävs för att golvmaterialen inte ska ta skada. 7

13 Ett tydligt exempel på för hög fuktighet var skadorna på PVC mattor. Mattan lossnade från underlaget och bildade bubblor. Blåsbildningen uppkom när mattan svällde samtidigt som limmet förtvålades av den höga fuktbelastningen. Detta vet man sker då relativa fuktigheten = 90 %. Skadefrekvensen av dessa slag hade tydligt ökat på underlag av flytspackel. Byggforskningsrådets slutsatts var att det sannolikt berodde på dels tillskottet av fukt från flytspacklet men främst att tekniken medförde en ökad byggnadstakt som gav mindre tid för byggfukten att torka ut Luktanalyser Det fanns två olika lukter som uppmärksammades. En lukt som beskrevs som söt och stickande. Den andra råa och unken som kan liknas med den lukt som finns i potatiskällare. BFR kom fram till att plastmattor som innehåller mjukgörare, ftalater och estrar bryts ner vid den alkaliska och fuktiga miljön som kan råda i flytspackel. Vid sönderdelningen bildas en alkohol, 2-etyl-hexanol. Alkoholen har beskrivits som den typiska söta och stickande lukten. Den andra råa lukten kunde inte identifieras vid detta tillfälle men senare fynd kom att peka mot ämnet orto-aminoacetofenon. 2.2 ÅTGÄRDER MOT SKADOR I GOLV PÅ FLYTSPACKLAD BETONG I januari 1984 startades BFR delprojekt 5 för åtgärder av olägenheterna i samband med flytspacklet. Det har visats att avjämningsmassorna ofta lagts för tjockt och med en för hög andel vatten som bidragit till hög fuktighet. Detta i kombination med täta golvbeläggningar har ofta varit orsaken till skadorna. För att slippa ta bort flytspackel med proteintillsatts måste relativa fuktigheten = 75 % Torkning av betongbjälklag Eriksson, H och Hällström,B skriver följande i BFR:s rapport: [4] Mellanbjälklag i normalt uppvärmda och ventilerade lokaler torkar naturl igt till en relativ fuktighet mindre än 75 %. Tiden härför varierar högst avsevärt i det enskilda fallet. Med en tät beläggning av plast eller linoleum och en tät plastfärg på undersidan kan det ta över fem år innan ett mellanbjälklag av normal tjocklek, 180 mm, blir så torrt. 8

14 Uttorkningen kan påskyndas avsevärt om man sänker den relativa fuktigheten i luften på ö v e r- och/eller undersidan. Vid torkning på översidan måste täta beläggningar först avlägsnas. En ensidig uttorkning på undersidan med tät belägg ning på översidan behöver sällan pågå mer än några månader för att man därefter skall få avsett resultat enligt företags erfarenheter. Betongplattor på mark med tät beläggning av plast eller linoleum och underliggande värmeisolering erhåller i regel efter flera år en relativ fuktighet i området %. Saknas underliggande värmeisolering måste man räkna med 100 % RF i betongunderlaget. Platta på mark måste därför torkas mekaniskt när det uppkommer fuktskador och åtgärder vidtas så att de förblir torra i framtiden Åtgärder mot missfärgat golv BFR:s rekommenderade åtgärd var att lägga 0,2 mm polyetenfolie under golvmaterialet som vid skarvar överlappades 0,2 m. Polyetenfolien fungerar som en ångspärr mot diffunderande vatten och ammoniakgaser. Det rekommenderades att lägga två lager typgodkänd folie för att vara på säkra sidan. Typgodkända polyetenfolier var sådan plast som enligt SP:s, (Statens provningsanstalt) undersökningar motverkade genomträngning av ammoniak. Vid golv med korkplattor kan man lägga ny matta ovanpå den gamla. För att missfärgningar inte ska komma tillbaka måste ytan förbehandlas med utspätt lim. Därefter spackla ytan med vanligt spackel som inte är självutjämnande. Sedan kan man lägga på den nya korkmattan. Vid överbeläggning av annat material ska det ske i samråd med materialleverantörerna.[4] Åtgärder mot lukt När betongen torkas enligt kommer luktproblemen automatiskt att försvinna eftersom man då ligger under 75 % relativa fuktigheten som är den kritiska gränsen för ammoniakbildningen. Platta på mark där det inte går att få tillräckligt torrt kom BFR med förslaget att man djupslipar bort flytspacklet så att ett högst 5 mm tjockt skikt återstår. Att slipa bort allt flytspackel var för svårt. Det lilla lager flytspackel som återstod innehöll så liten mängd kasein att lukten inte kom tillbaka. Metoden gav bra resultat men slipningen innebar mycket damm som krävde en omfattande städning. Dammet kunde även spridas till andra delar av byggnaden genom ventilationen. Om möjligt, skulle man välja något annat alternativ eftersom det var kostsamt att genomföra.[4] 9

15 2.3 PROBLEM MED GAMLA GOLV Gamla golv där problem uppdagas ska åtgärdas om ammoniakhalten överstiger 10 ppm i medelvärde. För att åtgärda skadorna används en väl beprövad metod där den gamla golvytan avlägsnas varefter ett mekaniskt ventilerat övergolv läggs in. Detta innebär att den gamla golvytan sätts under undertryck och att emissionerna från golvet förs bort med fläktar, vilket gör att de inte kommer ut i rumsluften. Metoden torkar även bort eventuell fukt. Bortbilning av det kaseinhaltiga flytspacklet skulle sannolikt inte lös problemet eftersom de aktuella ämnena förmodligen har lagrats nere i betongen under den långa tid som gått.[4] Östra Skogås Då ett bostadsområde i Huddinge kommun, Östra Skogås skulle ombildas till bostadsrättsförening uppkom frågan angående kaseinhaltigt flytspackel som använts då husen byggdes Enligt ett utlåtande från golvexperter fanns det med all säkerhet hus med nedbrutet kaseinspackel som kan innebära risk för sjuka hus symptom för känsliga personer. Efter mätningar av ammoniakhalter som översteg 10 ppm samt inkomna klagomål från människor som bodde där stod det klart att så var fallet.[bilaga 1] 2.4 AVJÄMMNINGSMASSANS BESTÅNDSDELAR Cement Det finns två olika sorters cement som använts i avjämningsmassor, portlandcement och aluminatcement. Portlandscement är den vanligaste cementen i Sverige och tillverkas på flera olika fabriker. Vid tillverkning är det kalksten som används tillsammans med lera. Materialet finmals och förs sedan in i ugnar där temperaturer vid brännzonen uppgår till ca 1450 C. När materialet lämnar ugnen kommer det ut i form av små klumpar. Detta kallar man för cementklinker. Detta mals åter tillsammans med en liten andel gips (5 %) som blir det färdiga cementet med dess hydrauliska egenskap. Gipset blandas i för att reglera cementets bindningsförmåga som annars skulle ske allt för snabbt. Aluminatcement är en mycket dyr variant av bindemedel, den skiljer sig från portlandcementen genom en högre halt av aluminat samt en låg halt av silikat. Genom bränning vid en hög temperatur ( C) blir aluminatcementet också mer beständigt mot höga temperaturer. En blandning av aluminatcement och gips eller/tillsammans med portlandcement ger en snabb och hög hållfasthet Vatten Det vatten som ska användas i avjämningsmassan ska vara rent för att minska risken för försämrad hållfasthet och beständighet. Västkustvatten är exempel på för salt vatten som ej bör användas. En tumregel är att drickbart vatten är användbart. 10

16 2.4.3 Ballast Ballast är bergmaterial som vanligen används i betongtillverkning. Beroende på kornstorleken benämner man dem olika. Sand (= 4 mm), fingrus (= 8 mm), sten (> 8 mm). Det finaste materialet kallar man för filler som har kornstorlek (= 0,125 mm). I avjämningsmassor används vanligen bara de finnare materialen Tillsatser Tillsatser i avjämningsmassor av olika slag används för att uppfylla de många egenskaper man vill ha. Flyttillsatsmedel är speciellt viktigt för att få den arbetbarhet man vill ha. Tidigare användes kasein men i dag är det vanligaste melaminharts. Flyttillsats används också för att kunna reducera erforderlig vattenmängd. Detta medför högre hållfasthet och en minskad krympning. Utan flyttillsats behövs stora mängder vatten för att få den lösa konsistens som man vill. Detta skulle leda till separation av beståndsdelarna som förstör hållfastheten. För att få än bättre sammanhållning används ibland förtjockningsmedel som ska minska risken för blödning dvs att vatten ska läggas sig på ytan. Accelererande tillsatsmedel är precis som det låter. Det ger en snabbare hållfasthetstillväxt och tidigt tillstyvnande. Kalciumklorid är den vanligaste accelerator som används. I tabellen kan man se de vanligaste beståndsdelarna i avjämningsmassor och deras huvudfunktion idag. Tabellen sammansättning är från 2007 Komponenter Aluminatcement Portlandcement Kalciumsulfat (Gips) Kalksten filler Kvartssand Uppskattad mängd i % Huvud funktion Bindemedel Bindemedel Bindemedel Ballast Ballast Polymerer Förtjockningsmedel Flyttillsats Fördröjningsmedel Accelerator Förbättra flytförmågan, slitningsmotstånd. Böjdraghållfasthet Förhindrar blödning och separation Förbättrar självutjämnande egenskaper och reducerar vattnenbehovet Förlängning av bearbetnings tid, sk öppen tid. Påskyndar hållfasthetsutvecklingen. Antiskummedel Reducerar luftupptagningsförmågan under blandning och applikation Vatten Tabell 2.4.1: Materialsammansättning av avjämningsmassor Källa: Anderberg, A, Rapport TVBM-1025, 2007 [5] 11

17 2.5 TEKNISKA EGENSKAPER Avjämningsmassan innehåller samma grundbeståndsdelar som betong. Skillnad är att man har utvecklat andra tekniska egenskaper. Spacklet har utvecklats till att få bra utflyttningsförmåga och för att snabbt kunna torka ut och få den hållfasthet som behövs för ett golv. Det finns ett stort antal olika typer av avjämningsmassor men man kan dela in spacklen i två karakteristiska grupper. Finavjämningsmassor som används i tunna skikt och grovavjämningsmassor som används vid tjocka skikt (mer än 30 mm) Torkningsförlopp i avjämningsmassor Vid all användning av cement som bindningsmedel förekommer ett visst överskott av vatten. Vi gjutning av avjämningsmassor behövs mycket vatten också för att åstadkomma den flytegenskap man vill ha. Kvarvarande vatten som inte binds kemisk benämner man som byggfukt och måste torkas bort för att inte fuktrelaterade skador ska ske. Torkningen sker i form av tre olika processer. Ytavdunstning, självuttorkning och fukttransport till underliggande material. Efter att man gjutit kommer snart vatten vilja lägga sig som en tunn film på ytan. Det beror på att en del överskottsvatten separeras. Fenomenet kallas att betongen blöder. Ytavdunstningens hastighet beror på omgivningens temperatur, relativa fuktighet och lufthastigheten. Efter ett par timmar försvinner ytvattnet. Nu startar en vattentransport inifrån materialet genom diffusion. Det innebär att vattnet vill vandra mot den avtagande koncentrationen som är vid ytan. Det transporterade vattnet kommer därefter att avdunsta från ytan. Självuttorkning uppkommer då vattnet reagerat med bindningsmedlet. Vattnet binds kemiskt samtidigt som struktur bildas i materialet i form av små porer vilket successivt ger avjämningsmassan en hårdare form. Porerna som bildas kommer i sin tur att fysikaliskt binda vatten vilket tillsammans med den pågående kemiska reaktionen minskar fukttransporten. Fukttransport till underliggande material har visat sig ha en marginell inverkan i avjämningsmassor. Fukttransport kan visas genom sambandet mellan diffusionskoefficient och relativa fuktigheten. Diffusionskoefficienten kan kort förklaras som ånggenomsläppligheten i materialet uttryckt i m 2 s -1. Nedan redovisas några resultat på fukttransport av avjämningsmassor som tagits fram vid avdelningen byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola [6]. Figur visar en normaltorkande (till vänster) och en snabbtorkande avjämningsmassa. 12

18 Figur 2.5.1: Fukttransport i avjämningsmassor Källa: Anderberg, A, Fukt i avjämningsmassor [3] Den streckade linjen i den vänstra figuren är en kurva av en betong med vct-0,7 (vattencementtal). Kurvan jämförs sedan med den normaltorkande avjämningsmassans diffusionskurva. Avjämningsmassans resultat är redovisat som medelvärden inom vissa mätintervall.[3]. Detta är de heldragna linjerna. Det framgår tydligt att fukttransporten ökar betydligt med stigande relativa fuktigheten. Man kan även konstatera att avjämningsmassan har en högre fukttransport upp till runt 90 % relativ fuktighet. Därefter är det betongen som lättast transporterar fukten. Jämförelsen mellan den normaltorkande och den snabbtorkande avjämningsmassan visar att den snabbtorkande massan i den högra figuren har en lägre fukttransport. Det beror på att ett lägre vbt- tal (vattenbindningstal) ger en tätare porstruktur vilket leder till en minskad fukttransport. Fuktinnehållet i avjämningsmassan kommer med tiden att ställa in sig i en fuktjämvikt. Fuktjämvikten beror direkt på den omgivande luftens relativa ånghalt och materialets fuktinnehåll. Relativa ånghalten beskriver hur mycket vattenånga som finns i luften. Mängden kan antingen uttryckas som ånghalt v [kgm -3 ] eller som ångans partialtryck p v [Pa]. Ånghalten kan dock inte överskrida mättnadsånghalren v s som är temperaturberoende. Då ånghalten är lika stor som mättadsånghalten är således relativa ånghalten 100 %. Detta kallas för daggpunkten vilket är det största möjliga fuktinnehållet i luften utan att vattendroppar fälls ut, kondenserar. Om relativa ånghalten ökar kommer avjämningsmassan att ta upp vatten och få högre fukthalt medan en minskad relativ ånghalt får materialet att torka ut till dess att jämvikt åter råder. Fuktsorptionen eller fuktlagringskapaciteten är viktigt att känna till då man kan räkna ut hur mycket fukt som måste torkas ut för att uppnå det önskade relativa fuktigheten i materialet. Detta samband beskrivs i diagram som kallas för sorptionskurvor. Olika material har olika sorptionskurvor. Ofta läggs två olika fuktisotermer in. Uppfuktningsfasen absorption och uttorkningsfasen desorption. I Y-axeln använder man 13

19 något man kallar för fuktkvot. Fuktkvoten är ett mått på hur mycket fukt ett material innehåller. Här redovisas fuktkvoten i procent av avjämningsmassans torrvikt, alltså det förångningsbara vattnets vikt dividerat med materialets torra vikt.[1] Figur 2.5.2: Sorptionsisotermer för avjämningsmassor. Till vänster, normaltorkande och till höger den snabbtorkande avjämningsmassan. Övre kurvan är uttorkning från fuktmättat tillstånd och den undre uppfuktning från uttorkat tillstånd Källa: Anderberg, A, Fukt i avjämningsmassor [3] I figur visas sorptionsisotermer för normaltorkande och en snabbtorkande avjämningsmassa. Den övre kurvan visar uttorkning från fuktmättat tillstånd och den undre uppfuktning från uttorkat tillstånd. Anderberg, A, Fukt i avjämningsmassor, artikel i tidsskift Bygg & Teknik Nr 8, 2004 Om man jämför en betong med vct 0,7 med de två avjämningsmassorna har Anderberg visat att den snabbtorkande avjämningsmassans sorption liknar betongens. Den normaltorkade avjämningsmassan har dock en lägre fuktsorption i intervallet %.[3]. Med detta kan konstateras att avjämningsmassor, som till stor del består av samma beståndsdelar har liknande fuktegenskaper som betongen men skiljer sig lite inom visa mätintervall. Både i fukttransporten och fuktsorptionen Uttorkningstider För att kunna beräkna uttorkningstider samt fuktbelastningar är det grundläggande att förstå hur fuktegenskaperna påverkar avjämningsmassan. Med hjälp av materialdata som man får fram genom olika diagram kan detta fastställas. Sorptionskurvor är centralt i detta sammanhang Ett resultat finns redovisat från Johan Alexanderson där beräkningar av två avjämningsmassor gjorts. I båda fallen fanns inget portlandcement inblandat. Man har här utgått från att fuktkänsligt golvmaterial kan beläggas vid högst 85 % relativa fuktigheten.[7] 14

20 Figur 2.5.3: Torktid för RF 85 och RF 90 % Källa: Alexandersson, J AMA-n y t t Hus 1/93 [7] Beroende på tjockleken får man olika tid för uttorkning. Figur redovisar en ensidigt uttorkande grovavjämningsmassa vid 22 C och 50 % relativa fuktighet. Då man vill uppnå relativa fuktigheten 85 % handlar det inte om någon lång tid. För den andra självnivellerande massan som undersöktes blev uttorkningen ännu kortare pga. att den oftast läggs tunnare. En tumregel man kan använda är att torktiden 1 vecka per 10 mm tjocklek för mm tjocka skikt. För tunnare skikt är torktiden ännu kortare Arbetsbarhet För att få ett mått på avjämningsmassans konsistens/flytegenskaper tar man reda på spacklets utbredningsmått. Utrustningen består av en ihållig cylinder som placeras på en horisontellt platta s.k. fallbord. Cylindern fylls med avjämningsmassan som sedan lyfts för att fritt låta massan flyta ut. Flytförmågan bör minst vara 150 mm för att uppnå den planhet man eftersträvar vid avjämningsmassor och för att den ska kunna pumpas direkt från slang. Denna metod är dock inte heltäckande. Johan Alexanderson förklarar att man även vill få bra flytförmåga så att skarvar inte bildas, utan att massan sammansmälter på ett gott sätt då man går med slangen fram och tillbaka över golvet. [13] Figur 2.5.4: Provning av flytförmågan Källa: Alexanderson, J, Kvalitetskrav på avjämningsmassor [8] 15

21 Planheten för avjämningsmassor är utöver flytförmågan beroende på hur underlagets ojämnhet. Med stora ojämnheter krävs större mängder avjämningsmassor. Det är också viktigt att massan fördelas så att mer läggs på låga partier och mindre på höjdpartierna. Tidigare hade man en toleransgräns för buktighet där kravet på högst ± 1,2 mm avvikelse från 0,25 m rätskiva men som idag utgått. Se även avsnitt ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Maxit Floor är ett fabrikat som är stort inom avjämningsmassor. Maxit har satsat på att använda sig av meleminhartsbaserad flyttillsats med aluminatcement som bindemedel med en viss inblandning av portlandcement. Bara Maxit har ett tjugotal avjämningsmassor för golv. Maxit Floor 4150 Fine Flow är ett exempel på en normaltorkande finavjämningsmassa. I en produktkatalog skriver Maxit att: Det är en pumpbar, självutjämnande cementbaserad avjämningsmassa för golv, som ger en färdig yta för mattläggning. Materialet levereras som torrbruk bestående av aluminatcement, sand, kompletterande bindemedel samt tillsatsmedel. Vatten tillsätts på byggarbetsplatsen. Produkten är slagg och kaseinfri. Kornstorlek <1,0 mm. Produkten är fuktskadestabil och har låg krympning. maxit Floor 4150 är av SP, Sveriges Forsknings- och Provningsinstitut, certifierad, P-märkt och CE -märkt samt uppfyller HusAMA:s krav för avjämningsmassor. maxit Floor 4150 Fine Flow rekommenderas för användningsområdena bostäder, kontor och offentlig förvaltning. Används i nyproduktion och renovering på goda underlag Vill man ha en självuttorkande finavjämningsmassa finns Maxit Floor 4160 Fine Flow Rapid Den har precis som Maxit Floor 4150 samma användningsområden men här använder man en högre halt av bindemedel samt tillsatsmedel. Så skrivs i produktkatalogen men då man jämför byggvarudeklarationerna kan detta inte styrkas pga. att viktintervallen i de två spacklen är precis lika. Det skulle vara önskvärt med en mer specificerad deklaration så att skillnader mellan produkters sammansättning framgick. Se bilaga 10. Skillnaden ligger troligtvis i en högre halt av aluminatcement i Avjämningsmassor på olika underlag Varför har Maxit så många olika avjämningsmassor? Ett svar på frågan är att användningsområdet har ökat och att man börjat använda avjämningsmassor på olika underlag. 16

22 Maxit har tagit fram olika golvkonstruktioner där man använder speciella avjämningsmassor till varje golv. Maxit har komfortgolv, ljudisolerade golv, varma golv, golv på fuktiga underlag flytande golv och designgolv. På det sättet kan man sortera ut och kvar blir ca fem självutjämnande avjämningsmassor som beläggs på betong samt kan användas på sten/keramik. 17

23 3 RESULTAT OCH DISKUSSION 3.1 OLIKA SORTERS AVJÄMNINGSMASSOR. Spackel används inom många områden. Det finns spackel för vägg, tak och golv samt snickerispackel. Det är viktigt att hålla isär avjämningsmassor och handspackel där de har helt olika konsistenser. Golvavjämningsmassan eller ibland kallad flytspacklet är lättflytande och behöver en horisontellt plan att flyta ut på medan handspackel har en fastare konsistens som måste bearbetas genom att det dras ut med spackelspade Typer av avjämningsmassor Avjämningsmassors sammansättning varierar. Idag finns det avjämningsmassor med aluminatcement med protein- eller melaminhartsbaserad flyttillsats. Avjämningsmassorna kombineras med viss inblandning av portlandcement pga att det annars tar för lång tid för den kemiska processen att starta. Blandcement förekommer också där man använder sig av granulerad masugnslagg som är en restprodukt från järnverk. Slaggen har bindningsegenskaper men används troligen också för att det är en restprodukt som kan köpas till mycket låg kostnad, vilket ger billigare produkter. Utöver dessa finns också avjämningsmassor utan flyttillsats. Här kommer bara avjämningsmassor för golv med flyttillsats studeras. Nedan redovisas en tabell hur materialsammansättningen för de tidigaste flytspacklen så ut Komponenter Aluminatcement Portlandcement Kalciumsulfat (Gips) Sand 0 2 mm Flygaska Kasein Polymerer Uppskattad mängd i % ,2 1,0 1,0 4,0 Huvud funktion Bindemedel Bindemedel Bindemedel Ballast Ballast Flyttillsats Förbättra flytförmågan, slitningsmotstånd, Böj- draghållfasthet Tabell 3.1.1: Materialsammansättning av tidiga avjämningsmassor Källa: BFR, Stockholm, Rapport R193:1984, 1984 [2] Se tabell för typiska material i avjämningsmassor idag. Om man jämför de tidigare och de senare avjämningsmassorna ser man en skillnad speciellt i cementfördelningen. Den nya generationens spackel står portlandcementet för en allt mindre del i % av innehållet och aluminatcementet en allt större del. Det är nämligen så att aluminatcementet är mindre alkalisk. Alkalisk fukt har ju som nämnts i en förmåga att reagera med lim och golvbeläggningar där emissioner i sin tur förorenar inomhusluften. Med denna ph sänkning, som är logaritmisk skala innebär det en ca 100 gånger lägre koncentration av aggressiva hydroxyljoner. Detta har visat sig vara tillräckligt för att de produkter som fortfarande har proteiner som flyttillsatts inte längre får de olägenheter som tidigare uppkom. 18

24 Då avjämningsmassan läggs på betongunderlag som innehåller byggcement, (portlandcement) har forskning visat att det fungerar som en ph-spärr. Den alkaliska fukten från betongunderlaget kommer inte att vandra upp genom avjämningsmassan vilket minskar den alkaliska miljön vid kontaktytan som i sin tur minskar risken för nedbrytning. Till detta kommer också många olika varianter av avjämningsmassor. Man kan dela in dessa spackel i två karakteristiska typer, finavjämnings- och grovavjämningsmassor. Finavjämningsmassor är spackel som används vid mycket tunna skikt. Sådant spackel kan läggas ner till 2 mm medan grovavjämningsmassan läggs runt 30 mm eller mer. Grovavjämningsmassan används där underlaget är mycket ojämnt. Därtill finns olika snabbtorkande avjämningsmassor där fabrikanter ofta använder ord som normaltorkande och självuttorkande. Snabbtorkande massor nämns också vilket är samma sak som självuttorkande. För normaltorkande avjämningsmassor kan man tillämpa J, Alexandersons tumregel som säger 10 mm/vecka, se Självuttorkande avjämningsmassor är sammansatta så att vattnet som tillsätts cementpastan binds kemiskt som ger en egenuttorkning av materialet. Detta betyder att det i praktiken är möjligt att belägga golvytskikt då relativa fuktigheten i avjämningsmassan är % förutsatt att underliggande betongbjälklag inte bidrar med fukt. Enligt Maxit bör betongbjälklag få torka ut till den relativa fuktigheten %. [15] Undersökningar av självuttorkande avjämningsmassor som tidigt belagts med matta har haft över 90 % relativa fuktighet ca en månad efter beläggning, men visade inga tecken på skador av lim eller matta [7] Självuttorkande massor består alltid av aluminatcement. Detta beror troligen på att aluminatcement har en bättre förmåga att binda vatten kemiskt. Aluminatcement binder 32 vattenmolekyler per enhet medan portlandcement endast binder 2,5. [14]. 3.2 TEKNISKA DATA I produktblad finns oftast en produktspecifikation som beskriver avjämningsmassans tekniska egenskaper. I tabellen nedan har sammanställts hur tekniska egenskaper ser ut genom åren. I tabellen finns olika fabrikat, men som alla har samma användningsområde. Spacklen är av typ finavjämningsmassa med flyttillsatts och används i huvudsak till nyproduktion i bostäder och kontor. 19

25 År Avjämningsmassor Vatten- Mängd ( l per 25 Bearbetningstid/ Öppentid (min) Bindtid/ Gångbar (h) Beläggnings tjocklek (mm) Uttorkningstidtill Mattbeläggning (h) kg säck) 1996 TM-Express 5, Casco plan ,0 5, h 2000 Optiroc 148 5, mm/vecka 2002 Bostik Golvspackel flyt 5, dygn/mm 2004 EnglundUZIN- NC , h 2008 Ardex K15 NY 6,0 Ca 30 Ca h 2008 Maxit Floor 4150 Fine 5,25 5, mm/vecka Flow 2008 Maxit Floor 4160 Fine Flow Rapid 5,25 5, h Tabell 3.2.1: Tekniska egenskaper från olika år av finavjämningsmassor med flyttillsatts. Källa: Urplock av materialdata från Folksams byggmiljöguide. Av de redovisade tekniska egenskaperna är det svårt att se en trend på längre användningstid eller kortare tid före mattläggning. I Maxits ny serie Maxi Foor ska man ha förbättrat produktegenskaperna men detta kan inte tydas utifrån tabellen. I tabellen finns både normaltorkande och självuttorkande massor. Detta ser man lätt genom att studera mattbeläggningstiden. Skillnaden är stor mellan den normaltorkande Maxit 4150 och den självuttorkande Maxit Den normaltorkande kan mattbeläggas efter ca 1 vecka per 10 mm tjocklek. Den självuttorkande massan kan mattbeläggas efter ca 1 dygn. Anmärkningsvärt är att Maxit 4160 blandas med samma andel vatten som Maxit Här kan man tro att Maxit 4160 skulle använda en betydligt mindre andel vatten eftersom det ska bindas kemiskt för att få den självuttorkande effekten och således inte få så stor mängd fysikalisk fukt i porerna. Tidigare har nämnts att skillnaden troligtvis ligger i en högre halt av aluminatcement vilket här kan styrkas eftersom det går åt lika mycket vatten till de olika produkterna. En högre halt av bindemedlet aluminatcement kräver en större mängd vatten. Uttorkningstiderna för normaltorkande avjämningsmassor är idag grundad på att det ska nå ett tillstånd på 85 % relativ fuktighet. Om man går tillbaka till de första flytspacklen så menade BFR att för att vara på säkra sidan behövdes en uttorkning ner till 75 % relativa fuktighet. Utifrån det skrevs en tumregel, 1 vecka per 5 mm tjocklek vilket är dubbelt så lång tid mot det ovannämnda [4]. Att det tidigare ställdes högre krav på uttorkningen berodde på att kaseinet tillsammans med den alkaliska fukten bildade ammoniak. Idag är 20

26 det bara Ardex K15 och Schönox produkter som innehåller proteinbaserad flyttillsatts men som till skillnad från tidigare används aluminatcement som är mindre alkaliskt. Avjämningsmassorna från tabellen finns som bilagor i form av säkerhetsdatablad, byggvarudeklaration samt produktblad. 3.3 TYPPROVNING För att förhindra problem liknande det som initialt uppstod med självutjämnande avjämningsmassor ville man införa typgodkännande av byggmaterial. Utvecklingen av metoder för att bestämma olika emissioner från golvspackel började 1983 genom att man tillsatte en arbetsgrupp med representanter från bl.a. planverket, SP och BFR-projektet. Ämnena man ville mäta var framförallt ammoniak, formaldehyd och organiska ämnen som frigörs genom emissioner från golvbeläggningen på avjämningsmassorna. [2] Metoder som används för mätning av skadliga ämnen. Metoden för att undersöka om spacklet innehöll proteiner bygger på att alla proteiner hydrolyseras i alkalisk miljö under bildningen av aminosyror. Dessa reagerar vid tillsatts av Ninhydrin-lösning och ger en violett färg. Måttet på protein mäts sedan genom färgintensiteten vilket visar mängden protein i spacklet. Mätning av formaldehyd genomfördes med ett direktvisande instrument (LION Fomaldemeter). Den vanligaste metoden för att mäta organiska ämnen vid miljöundersökningar var att pumpa luft genom aktivt kol och undersöka kolet på laboratorium. Men den metoden fungerade inte ute i fält då luftmängden som pumpas skulle bli enormt stor för att få relevanta mätvärden. Vid mätningar på färdiga golv gjordes försök med flera olika metoder vilka ledde till absorbenten Tenax GC. På senare tid har en högre känslighet och därmed mera exakt metod utvecklats Tenax TA vilken adsorbent desorberas termiskt som resulterar i en förbättring av känslighet med ca 1000 gånger jämfört med aktivt kol. Vid bestämning av organiska ämnen i material på laboratorier har upparbetning skett antingen genom extraktionsförfarande eller purge/trap-teknik. (se figur 3.3.1) 21

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

Golvspackling Råd och tips

Golvspackling Råd och tips Combimix Gör-det-själv GOLVAVJÄMNING Golvspackling Råd och tips Ett ojämt och buktigt golv måste avjämnas innan den slutgiltiga golvbeläggningen installeras (t ex plastmatta, klinker eller parkett). En

Läs mer

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys

Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? alkalisk esterhydrolys Källa: Stridh Göran. Skall vi mäta kemin under golvbeläggningar och hur tolkar vi i så fall mätresultaten? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.102-108. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt. För golvets mellanskikt

Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt. För golvets mellanskikt Icopal Golvprodukter - håller golvet torrt För golvets mellanskikt Komplett golvskyddssystem Det som vi till vardags kallar golv består egentligen av flera lager. Ett underlag, olika mellanskikt med speciella

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Hjälp vid GOLV uppbyggnad, fallbyggnad, spackling och avjämning BRUKSANVISNING

Hjälp vid GOLV uppbyggnad, fallbyggnad, spackling och avjämning BRUKSANVISNING Hjälp vid GOLV uppbyggnad, fallbyggnad, spackling och avjämning BRUKSANVISNING För- och efterarbete 1. Rengöring alla golv 2. Primning alla golv Grovstäda och dammsug ytan noggrant. Se till så att inga

Läs mer

Ännu fler dammreducerade produkter, ännu fler användningsområden.

Ännu fler dammreducerade produkter, ännu fler användningsområden. Ännu fler dammreducerade produkter, ännu fler användningsområden. Let s stick together www.schonox.se Välj en dammfri arbetsmiljö. För hälsan, tiden och kundens skull Vårt sortiment av dammreducerade produkter

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

DIREKTLIMMAT TRÄGOLV PÅ BETONGUNDERLAG

DIREKTLIMMAT TRÄGOLV PÅ BETONGUNDERLAG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial & FuktCentrum DIREKTLIMMAT TRÄGOLV PÅ BETONGUNDERLAG Teoretiska beräkningar av fuktbelastning från undergolvet Anders Sjöberg TVBM-3112 Lund

Läs mer

MONTERINGS- ANVISNING FÖR LIMNING AV GIPSSKIVOR PÅ GOLV OCH VÄGG MED ARDURIT S48.

MONTERINGS- ANVISNING FÖR LIMNING AV GIPSSKIVOR PÅ GOLV OCH VÄGG MED ARDURIT S48. MONTERINGS- ANVISNING FÖR LIMNING AV GIPSSKIVOR PÅ GOLV OCH VÄGG MED ARDURIT S48. PRODUKTEN SOM KOMBINERAR FÖRDELARNA HOS DISPERSIONSLIMMET OCH FÄSTMASSAN. ARDURIT S48 är ett högflexibelt plattsättningslim

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 2214:2 Varunamn weber.floor 140 nova Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

INDORTEC 2E ETT FRIKOPP- LINGSSYSTEM FÖR KLINKER FRÅN ARDEX OCH GUTJAHR

INDORTEC 2E ETT FRIKOPP- LINGSSYSTEM FÖR KLINKER FRÅN ARDEX OCH GUTJAHR INDORTEC 2E ETT FRIKOPP- LINGSSYSTEM FÖR KLINKER FRÅN ARDEX OCH GUTJAHR 1 IndorTec 2E LÄGG KLINKER OCH GRANITKERAMIK PÅ ANNARS HELT OMÖJLIGA UNDERLAG, UTAN ATT RISKERA SPRICKOR SÄG JA TILL LÄGGNING PÅ

Läs mer

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler

Feb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i

Läs mer

EXAMENSARBETE. Emitterande byggnadsmaterial. En nulägesanalys av metoder för att minska emissioner från fuktpåverkat, kaseinhaltigt flytspackel

EXAMENSARBETE. Emitterande byggnadsmaterial. En nulägesanalys av metoder för att minska emissioner från fuktpåverkat, kaseinhaltigt flytspackel EXAMENSARBETE Emitterande byggnadsmaterial En nulägesanalys av metoder för att minska emissioner från fuktpåverkat, kaseinhaltigt flytspackel Marianna Svanberg 2015 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

04 SE. Vägledning. Fukt

04 SE. Vägledning. Fukt 04 SE Vägledning Fukt Dinesen fuktvägledning Februari 2011 Väsentligt att känna till innan man lägger trägolv Sida 3 Sida 4 Innehåll Dinesen fuktvägledning Fukt och trägolv 6 Träets egenskaper 6 Luftfuktighet

Läs mer

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING marmoleum LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Marmoleum click Allmän information Marmoleum Click har en ytbeläggning av linoleum som i huvudsak är

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1 Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten

Läs mer

EcoSiMP Flooring. Ett Svanen-certifierat lim för nedlimning av trägolv. Beskrivning. Användning. Fördelar. Certifikat

EcoSiMP Flooring. Ett Svanen-certifierat lim för nedlimning av trägolv. Beskrivning. Användning. Fördelar. Certifikat Ett Svanen-certifierat lim för nedlimning av trägolv. 1 Beskrivning Användning Fördelar Certifikat är ett lösningsmedelsfritt, elastiskt silan 1-komponentslim, av andra generationen Silan-lim. Lämpligt

Läs mer

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv UMEÅ UNIVERSITET PROJEKTRAPPORT 2010-05-10 Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv Av: Holmgren Per, Civilingenjörsprogrammet i energiteknik, henper02@student.umu.se Burman Simon, Civilingenjörsprogrammet

Läs mer

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA

MONTERINGSANVISNING FÖR ARTISAN RULLVARA 1 (2) Materialet Materialet är en vävd vinylmatta som har en baksidesbeläggning av glasfiberarmerad vinyl. Följ därför de anvisningar från GBR som gäller vinylmattor för montering och val av lim. Eftersom

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Fuktsäkra golvet med Floor Screedry

Fuktsäkra golvet med Floor Screedry Fuktsäkra golvet med Floor Screedry Innehållsförteckning Förord 3 Vad är fukt? 4 Floor Screedry Konceptet 5 Floor Screedry Produkten 6 Floor Screedry Användning 7 Floor Screedry Utplacering 8 Utbildning

Läs mer

Golvplattor KMAB 200803-03

Golvplattor KMAB 200803-03 Golvplattor KMAB 200803-03 Iron black Tack vare en ny tillverkningsmetod så kan golvplattor tillverkas till hållbara och slitstarka mosaikplattor i magnetit. Pressningen bygger på en teknik med endast

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

Monteringsanvisning P märkt system 1:3 2010-01-04 Ersätter Monteringsanvisning P märkt system 1:2 Öppnar dörren för En friskare miljö!

Monteringsanvisning P märkt system 1:3 2010-01-04 Ersätter Monteringsanvisning P märkt system 1:2 Öppnar dörren för En friskare miljö! Monteringsanvisning P märkt system 1:3 2010-01-04 Ersätter Monteringsanvisning P märkt system 1:2 Öppnar dörren för En friskare miljö! Monteringsanvisning P-märkt Optiventsystem Fuktskador kan bl.a. ge

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad).

Betongplatta på mark. Exempel på kapillär stighöjd i olika jordarter vid fast lagring (packad). Betongplatta på mark Riskkonstruktion för fuktskador Att placera värmeisoleringen ovanpå en grundplatta är en riskkonstruktion som väldigt ofta drabbas av mögel- och bakterieskador. Enligt teorierna borde

Läs mer

Stamrenoveringar. Så här återställer du golv och väggar i badrum snabbt och kostnadseffektivt.

Stamrenoveringar. Så här återställer du golv och väggar i badrum snabbt och kostnadseffektivt. Stamrenoveringar. Så här återställer du golv och väggar i badrum snabbt och kostnadseffektivt. Effektiv renovering ger nöjda hyresgäster. Beläggningsbart efter endast 24 timmar. De flesta stamrenoveringar

Läs mer

Minifloor 8 - renovering och tillbyggnad

Minifloor 8 - renovering och tillbyggnad Minifloor 8 - renovering och tillbyggnad Fördelar Lika låg bygghöjd som elvärme Kan anslutas till alla vattenburna värmekällor Miljövänligt Energismart renovering Enkelt att installera Kan enkelt kombineras

Läs mer

På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16

På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16 På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16 Utförande LK Golvvärme i utförande med LK Spårskiva EPS 16 är avsedd att läggas på bärande golv där man eftersträvar särskilt låg bygghöjd. Systemet är uppbyggt

Läs mer

Förbereda underlag för montering av keramik

Förbereda underlag för montering av keramik Förbereda underlag för montering av keramik Handledning för dig som gör det själv Denna arbetsbeskrivning ingår i en serie om tre. Dessa är: Montera keramik Lägga Värmegolv Förbereda underlag Denna arbetsbeskrivning

Läs mer

LÄGGNINGSANVISNING. LÄGGNINGSTEMPERATUR Den idealiska läggningstemperaturen är 20 men den kan variera mellan 15 och 28 C.

LÄGGNINGSANVISNING. LÄGGNINGSTEMPERATUR Den idealiska läggningstemperaturen är 20 men den kan variera mellan 15 och 28 C. Vi rekommenderar att du läser igenom nedanstående läggningsanvisning noggrant så att du inte glömmer något och kan njuta i fulla drag av ditt golv under många år framöver. LÄGGNINGSANVISNING ANVÄNDNING

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16

På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16 Förläggningssätt På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16 På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16 Utförande LK Golvvärme i utförande med LK Spårskiva EPS 16 är avsedd att läggas på bärande golv där man

Läs mer

På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16

På bärande golv med LK Spårskiva EPS 16 På bärande golv med Utförande LK Golvvärme i utförande med LK Spårskiva EPS 16 är avsedd att läggas på bärande golv där man eftersträvar särskilt låg bygghöjd. Systemet är uppbyggt av en 16 mm spårskiva

Läs mer

LÄGGNINGSANVISNING. creating better environments

LÄGGNINGSANVISNING. creating better environments LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Novilon Förutsättningar Underlaget skall vara jämnt (Hus AMA tabell 43.DC) och torrt, sprickfritt och tillräckigt

Läs mer

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du i en BIL- eller FORDONS- VERKSTAD? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar eller spacklar du bilar eller andra fordon? Händer det att du svetsar, slipar eller skär

Läs mer

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA GOLV ARBETSRÅD INOMHUS

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA GOLV ARBETSRÅD INOMHUS DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA GOLV ARBETSRÅD INOMHUS MÅLA TRÄ- och BETONGGOLV INOMHUS Beckers erbjuder olika alternativ när du skall måla träoch betonggolv. Vilken produkt du väljer beror på typ av golvyta.

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

- läggningssats (kofot (dragstång), distanser (1-8 mm) och Unilink-anpassad slagkloss) - undergolvssystem (Quick Step -folie) - rengöringssats

- läggningssats (kofot (dragstång), distanser (1-8 mm) och Unilink-anpassad slagkloss) - undergolvssystem (Quick Step -folie) - rengöringssats Läggningsanvisningar för Unilink Allmänt Unilink är ett nyskapande system för installation av laminatgolv utan lim. Panelerna kan klickas ihop tack vare den sinnrika formen på noten och sponten. Se bild

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Vattenburen Golvvärme

Vattenburen Golvvärme Vattenburen Golvvärme ETT AV MARKNADENS TUNNASTE PASSAR BÅDE VID NYBYGGNATION OCH RENOVERING LÄTT ATT INSTALLERA GÖR DET SJÄLV HELT ENKELT BÄTTRE De många fördelarna med golvvärme. De många fördelarna

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

RENOVERING MED GIPSSKIVOR

RENOVERING MED GIPSSKIVOR RENOVERING MED GIPSSKIVOR SKIVTYPER Norgips gipsskivor är lämpliga för renovering både om man vill ha en snygg yta och när man skall göra en mera omfattande förbättring av befintlig konstruktion. Nästan

Läs mer

Lägga värmegolv. Handledning för dig som gör det själv. Juni 2012. Ersätter tidigare anvisning från maj 2009.

Lägga värmegolv. Handledning för dig som gör det själv. Juni 2012. Ersätter tidigare anvisning från maj 2009. Handledning för dig som gör det själv Lägga värmegolv Juni 2012. Ersätter tidigare anvisning från maj 2009. Denna arbetsbeskrivning ingår i en serie om tre: 1. Förbereda underlag 2. Lägga värmegolv 3.

Läs mer

Hjälp vid LAGNING. Bruksanvisning

Hjälp vid LAGNING. Bruksanvisning Hjälp vid LAGNING Bruksanvisning Allmänt Vid alla typer av lagningar är utförandet lika viktigt som valet av produkter. Läs därför dessa anvisningar noggrant. Lagning är ett begrepp som omfattar uppbyggnad,

Läs mer

Hjälp vid GJUTNING. Bruksanvisning

Hjälp vid GJUTNING. Bruksanvisning Hjälp vid GJUTNING Bruksanvisning Allmänt Betong består av cement, ballast och vatten. Den delas in i hållfasthetsklasser efter 28 dygns tryckhållfasthet på en standardiserad provkropp. För en ljusare

Läs mer

Vad har vi lärt av historien?

Vad har vi lärt av historien? De senaste decennierna har byggbranschen uppvisat en stor skara skadefall och problem i hus som på ett eller annat sätt är fuktrelaterade. Många skadeoch problemtyper har funnits under hela perioden och

Läs mer

ARDEX LAMIHEAT DEN OPTIMALA VÄRME- LÖSNINGEN FÖR TRÄGOLV PÅ SÄKRA GRUNDER

ARDEX LAMIHEAT DEN OPTIMALA VÄRME- LÖSNINGEN FÖR TRÄGOLV PÅ SÄKRA GRUNDER ARDEX LAMIHEAT DEN OPTIMALA VÄRME- LÖSNINGEN FÖR TRÄGOLV PÅ SÄKRA GRUNDER Presentation av ARDEX och ARDEX Lamiheat. ARDEX har den tekniska kompetensen ARDEX har med Lamiheatmattan löst problemet med kall

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Version: 08.5 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD Ehrenborg Checker Varunamn

Läs mer

Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V

Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V Svenska sid 1/5, 070619 Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V Läs noga igenom hela monteringsanvisningen innan du börjar förläggningen Anslutning av transformator och termostat

Läs mer

Hampa som byggmaterial

Hampa som byggmaterial Hampa som byggmaterial Resultat av forskningsarbete vid SLU och LTH Paulien Strandberg (f.d. de Bruijn) 17 september 2015 Degeberga Lite om mig MSc Architecture, Building and Planning Technical University

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Innehållsförteckning: Om Condry sid. 4 Metod som bygger på forskning sid. 5 1 Temperaturmätning och fuktprovtagning sid. 5 2 Underarbete/Stenprovtagning sid. 6 3 Vattning av betonggolv sid. 7 4 Utrustning

Läs mer

Construction. Slut på blåsbildning! Sika EpoCom Teknologi för ung och fuktig betong

Construction. Slut på blåsbildning! Sika EpoCom Teknologi för ung och fuktig betong Construction Slut på blåsbildning! Sika EpoCom Teknologi för ung och fuktig betong Blåsbildning! Byggtiden överensstämmer inte alltid med kundens tidplan. För kunden är det i de flesta projekt viktigt

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand!

Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand! Lätta tak! Lätta bjälklag! Blanda enkelt utan sand! Fyll ut stora hålrum! Lätt att hantera! Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand! Isolera lätt allt från krypgrunder och badrum till hålrum

Läs mer

Hur kan utförandet på arbetsplatsen minska riskerna för skador

Hur kan utförandet på arbetsplatsen minska riskerna för skador Hur kan utförandet på arbetsplatsen minska riskerna för skador - Tätskiktssystem för våtrum, utbildning och egenkontroll. Sari Aarnio R&D Manager, Tiling Materials maxit Oy Ab Direktiv gällande vattenisolering

Läs mer

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder.

Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. Granab Ventilationssystem för effektiv undergolvventilation. Tillförlitligt system till låg totalkostnad för skolor, allmänna lokaler och bostäder. GRANAB Undergolvventilationssystem i kombination med

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Flytande golv 18. Thermotech golvvärmesystem

Flytande golv 18. Thermotech golvvärmesystem Flytande golv 18 Art.nr: 20141-18xx Fördelar Låg bygghöjd, endast 18 mm Hög tryckhållfasthet möjliggör tunna övergolv Kan anslutas till alla vattenburna värmekällor Kan läggas på befintligt golv Ekonomiskt

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Weber Industrigolv. Anpassade industrigolv för olika användningsområden

Weber Industrigolv. Anpassade industrigolv för olika användningsområden Weber Industrigolv Anpassade industrigolv för olika användningsområden Weber Industrigolv Webers Industrigolv har vunnit världsrykte genom förnämliga bruksegenskaper och god ekonomi. Produkterna är cementbundna

Läs mer

FONDA Special. Komplett fuktskyddssystem för golv. HÅLLER GOLVET TORRT

FONDA Special. Komplett fuktskyddssystem för golv. HÅLLER GOLVET TORRT FONDA Special Komplett fuktskyddssystem för golv. HÅLLER GOLVET TORRT Problemen kommer underifrån Byggfukt Ett nygjutet betonggolv innehåller ett överskott av fukt som måste torka ut innan ett fuktkänsligt

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

GJUTNING BRUKSANVISNING

GJUTNING BRUKSANVISNING Hjälp vid GJUTNING BRUKSANVISNING Allmänt Betong får du om du blandar cement, ballast och vatten. Betong delas i hållfasthetsklasser (K) efter 28 dygns hållfasthet på en standardiserad provkub, K30 = 30

Läs mer

LÄGGNINGSANVISNING. WoodFiber BJOORN WOODFIBER PLANK VIKTIGT VERKTYG FÖRBEREDELSER EXEMPEL

LÄGGNINGSANVISNING. WoodFiber BJOORN WOODFIBER PLANK VIKTIGT VERKTYG FÖRBEREDELSER EXEMPEL LÄGGNINGSANVISNING BJOORN WOODFIBER PLANK VIKTIGT Vid inköp av golv rekommenderas alltid ca. 5% marginal/spill för bearbetning och materialanpassning. Läs igenom hela läggningsinstruktionen noga innan

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

MANUAL. Avfuktare X-serien

MANUAL. Avfuktare X-serien MANUAL Avfuktare X-serien Innehållsförteckning Introduktion... 2 Allmänt om avfuktare... 2 Relativ luftfuktighet (RF) vs fuktkvot i trä (FK)... 4 Vridpotentiometer (gäller endast X2)... 5 Strömställare

Läs mer

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

VIKTIGT! FÖRVARA GOLVPLANKORNA I OÖPPNAD FÖRPACKNING I RUMSTEMPERATUR I MINST 48 TIMMAR FÖRE LÄGGNING.

VIKTIGT! FÖRVARA GOLVPLANKORNA I OÖPPNAD FÖRPACKNING I RUMSTEMPERATUR I MINST 48 TIMMAR FÖRE LÄGGNING. 1 av 6 LÄGGNINGSANVISNING VIKTIGT! FÖRVARA GOLVPLANKORNA I OÖPPNAD FÖRPACKNING I RUMSTEMPERATUR I MINST 48 TIMMAR FÖRE LÄGGNING. Rumstemperaturen får ej understiga +18 C (före och under läggningen. Relativ

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

SPACKLA. Tips, råd och beskrivningar till dig som ska spackla golv eller väggar

SPACKLA. Tips, råd och beskrivningar till dig som ska spackla golv eller väggar SPACKLA Tips, råd och beskrivningar till dig som ska spackla golv eller väggar 1 Några tips och råd innan du börjar spackla 2 Förvattning Ska du spackla inför tapetseringen? Laga håligheter och sprickor

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Varunamn C6 Artikel-nr/ID-begrepp SBSL040107190598581 Varugrupp 04201 Kökssnickerier

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Laga och spackla ute och inne

Laga och spackla ute och inne Laga och spackla ute och inne Handledning för dig som gör det själv Den här arbetsbeskrivningen har vi tagit fram för att underlätta för dig som ska laga och spackla ute och inne. Det kan till eempel vara

Läs mer

Utredningsprotokoll. Utlåtande

Utredningsprotokoll. Utlåtande Sida 1(6) Christer Högvall Rösvägen 8 163 44 Spånga Utlåtande Uppdrag Uppdragets syfte är att utreda orsaken till och omfattningen av uppmätt fukt och upplevd lukt på Suterrängplan i samband med överlåtelsebesiktning.

Läs mer

Värmegolvsystem. Monteringsanvisning för Byggelit Tempo ett komplett golvsystem för vattenburen golvvärme.

Värmegolvsystem. Monteringsanvisning för Byggelit Tempo ett komplett golvsystem för vattenburen golvvärme. Värmegolvsystem Monteringsanvisning för Byggelit Tempo ett komplett golvsystem för vattenburen golvvärme. Tack! Tack för att du har köpt Byggelits funktionsgodkända värmegolv. Vi värnar om att du ska få

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG

UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG ID: 12476. BERÄKNAD UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG En jämförande studie av likheter och skillnader för beräknat uttorkningsförlopp för några simulerade

Läs mer

Förbered dig noga. Underarbetet.

Förbered dig noga. Underarbetet. När du väl valt kakel och klinkers rekommenderar vi att du sätter dig ner och planerar arbetet. På följande sidor får du en enkel beskrivning av hur du gör, vilka verktyg du behöver och hur du beräknar

Läs mer

Laga och spackla ute och inne

Laga och spackla ute och inne Handledning för dig som gör det själv Mars 2013. Ersätter tidigare anvisning från oktober 2002. Laga och spackla ute och inne www.casco.se Den här arbetsbeskrivningen har vi tagit fram för att underlätta

Läs mer

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Modern Betong Fogfria golvlösningar Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Polyuretan Den mest övertygande egenskapen hos polyuretan är dess förmåga att tillmötesgå olika krav genom

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

spackla Tips, råd och beskrivningar till dig som ska spackla golv eller väggar

spackla Tips, råd och beskrivningar till dig som ska spackla golv eller väggar spackla Tips, råd och beskrivningar till dig som ska spackla golv eller väggar 1 Några tips och råd innan du börjar spackla 2 Förvattning Ska du spackla inför tapetseringen? Laga håligheter och sprickor

Läs mer

Värmegolvsystem. testad. funktionsgodkänd 0131/06. Monteringsanvisning för Byggelit Tempo ett komplett golvsystem för vattenburen golvvärme.

Värmegolvsystem. testad. funktionsgodkänd 0131/06. Monteringsanvisning för Byggelit Tempo ett komplett golvsystem för vattenburen golvvärme. Värmegolvsystem Monteringsanvisning för Byggelit Tempo ett komplett golvsystem för vattenburen golvvärme. testad funktionsgodkänd 0131/06 Tack! Tack för att du har köpt Byggelits funktionsgodkända värmegolv.

Läs mer

Undvik det farliga dammet i lantbruket

Undvik det farliga dammet i lantbruket Undvik det farliga dammet i lantbruket Att andas in organiskt damm (farligt damm) är en av de stora hälsoriskerna för dig som arbetar i lantbruket. Organiskt damm Att dammet kallas organiskt beror på att

Läs mer