Österbotten. Vilka förväntningar har Ni läsare på Aktion Österbotten r.f. inför kommande programperiod? Vilka är

Transkript

1 Innehåll: Verksamhetsledaren har ordet Programperiodens slutskede Grön omsorg Idé slutspurt LAG-träffen på Åland Årets landsbygdsaktörer belönades KAG fick FLAG-gäster NYHETSBREV OKTOBER /2013 AKTION Österbotten SVENSKA ÖSTERBOTTENS MOTOR FÖR LOKALUTVECKLING I väntans tider skrivande stund finns det många förväntningar i luften, Aktion Österbotten r.f. väntar på att erhålla I feedback av JSM på de inlämnade strategierna (inlämnades , feedback utlovad i slutet av oktober). På basen av feedbacken har vi möjlighet att korva om och förbättra vårt strategidokument för att vi skall få loss så mycket pengar som möjlighet som vi kan spendera under inkommande programperiod på goda och innovativa projekt. Budgetarbetet och verksamhetsplanen för 2014 har påbörjats, genom detta läggs en plan över hur vi fortsätter vårt goda arbete inkommande år. Som kuriosa kan omnämnas att rubriken även valdes av en annan orsak, men där är väntans tider redan över, eftersom vår andra son redan har fötts i september. Vilka förväntningar har Ni läsare på Aktion Österbotten r.f. inför kommande programperiod? Vilka är Era behov? Vad gör vi gemensamt för att utveckla hela Österbotten under åren ? Detta hoppas vi få svar på av Er i slutet av oktober och november då vi ordnar kommunvisa/stadsvisa träffar och presenterar våra visioner. Är det så att nedskärningar kommer att göras i samtliga EU-fonder inför nästa programperiod? I de flesta fall sägs det att så kommer det att gå, det positiva är att Leader förstärks i hela Europa och kommer att bli obligatoriskt för samtliga medlemsländer i EU. En första anblick på budgetramarna för Finlands del antyder att mera medel kommer att erhållas till just Leader! Naturligtvis är det alltför tidigt att säga om detta är det slutgiltiga, men i alla fall är det ju ytterst positivt att en sådan tanke finns! Summa summarum vill Aktion Österbotten r.f. förstärka sin roll som motor för landsbygdsutvecklingen i Österbotten, därav har vi flertalet välarbetade strategier som vi önskar förverkliga med en flerfondsmodell. Tack vare vårt gemensamma Informatörsprojekt med Österbottens ELY-central och Yhyres kehittämisyhdistys ry kommer vi att anordna Österbottens projektgala i Vasa. Tanken är att synliggöra några av de projekt som vi alla finansierat, lyfta fram god praxis, dela ut pris och ha en trevlig stund tillsammans! Hoppas Ni som fått inbjudan tar vara på denna möjlighet! Att tänka annorlunda och profilera sin region i strategidokumentet är viktigt, att sticka ut och samla pluspoäng, på detta vis kan man få större utdelning med vars hjälp man kan utveckla Österbotten! Aktion Österbotten r.f. har Mats Brandt, tidigare ordförande i föreningen att tacka! Mats Brant med sin erfarenhet av programarbete, hans strategiska öga, hans proaktiva handlande, hans engagemang och kännedom om Österbotten är ovärderlig kunskap som vi fått ta del av. Nästa år har vi från Aktion Österbottens sida den stora äran att planera och förverkliga Landsbygdsriksdagen 2014! Planeringen av evenemanget har påbörjats, vår målsättning är att göra dessa dagar till alla tiders Landsbygdsriksdag, så följ med vartefter informationen kommer och anteckna dessa datum i Era kalendrar! info@aktion.fi VASA: Handelsesplanaden 23a VASA (06) PEDERSÖRE: Mjölvägen BENNÄS (06) NÄRPES: Närpesvägen NÄRPES

2 Sommarens lata dagar är förbi, nu är det dags att sätta sprätt de sista Leader slantarna under denna programperiod. Vi märker dagligen av den stora aktiviteten ute på fältet i Österbotten och vi hoppas kunna finansiera så många av dessa idéer som det bara är möjligt! Tiden rinner iväg, men Österbottens ELY-central kan fatta de sista besluten per på Aktion Österbotten r.f.:s förordade projekt och Era projekt skall sedan förverkligas under Idéer finns det gott om, men gör väl förarbetade projektplaner, väl avvägda budgeter och se till att Ni även hinner förverkliga dessa under angiven tid! Dagens VBL ( ) tog fasta på en viktig sak gällande det kustnära fisket som bedrivs här i Österbotten. Från Finland och Sverige signalerar man olika saker vad våra gemensamma fiskar innehåller, även rekommendationerna skiljer sig. Även i samma tidning lyfte man upp i ett separat inslag hur våra vattendrag mår. Det kustnära fisket har haft en stor betydelse för befolkningen i Österbotten och skall även ha det i framtiden, detta är i slutändan närproducerad mat och en resurs som borde konsumeras i större utsträckning. Vattenområdena är vår gemensamma rekreationsoas, en resurs som vi bör värna om och vårda för kommande generationer! En intensiv höst står inför dörren, men med gott samarbete kommer allt att utfalla väl! Med gott samarbete utvecklar vi hela Österbotten idag, imorgon och kommande dagar och år! Raderna börjar ta slut, men jag önskar Er alla en givande höst! Kom även ihåg att vandra i den färgsprakande naturen, lyssna till djurens läten, andas in den fuktiga höstmorgonen eller någon av de första nattfrosterna, ägna även stunder åt motion och avslappnande stunder framför en brasa med en bra bok och en varm kopp te i Er hand! Mathias Högbacka Verksamhetsledare Ansök om periodens absolut sista Leaderstöd NU! Leaderperioden börjar lida mot sitt slut. Detta år 2013, är det sista året på denna programperiod som vi ännu kan bevilja Leaderstöd för allmännyttiga projekt och småföretagsstöd. En ytterst liten begränsad mängd medel finns ännu kvar att sökas! Eftersom vi lever i programperiodens slutskede bör vissa kriterier uppfyllas; - projektmedel kan beviljas senast projekttiden kan fortgå till senast projektbudget bör anpassas till denna tidsram och den begränsade mängd medel som finns kvar, små projekt har större chans att genomföras än stora - ha alla bilagor i skick från början, om mycket tid går åt till att komplettera hinner man eventuellt inte genomföra projektet fullt ut - klar och tydlig plan, måslättning och mål grupp försnabbar ansökningsprocessen Nästa Leader-period börjar (troligen) hösten 2014/ vintern Förhoppningsvis finns Aktion Österbotten med som ett Leader-område med nya pengar att bevilja. Nästa period torde ha elektroniska ansökningsmöjligheter men vi återkommer mera till detta då systemen är igång och kranarna öppnas. J Redovisning av pågående projekt Ni som ännu har projekt som pågår under , vänligen observera följande: - ändringar kan göras under hela 2014 men inga nya pengar kan beviljas ur denna period - projekten kan fortgå tom , om ni avslutar tidigare är detta ok men förlängningar kan inte göras in på slutredovisning ska göras inom fyra (4) månader from projektets avslutningsdag, de projekt som avslutas ska alltså slutredovisas före Detta enligt de uppgifter vi har nu. Om det kommer förändringar meddelas skilt om dessa åt er som har pågående projekt. Sid 2

3 Grön omsorg i Österbotten Grön omsorg eller Green Care är ett uttryck som kommit starkt på senare år över hela världen. Det handlar om hälsofrämjande åtgärder i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd. Traditionellt används verksamheten inom äldrevård, vård av utvecklingsstörda och inom fostran. Naturen skapar välmående och nya möjligheter. Det är ganska självklart för de flesta av oss i Finland och Norden där naturen och djuren ännu finns relativt nära, men också här har man glömt hur gott det gör människor att vistas i naturen, i trädgården eller att ta hand om ett djur. - De vårdade får en ny uppgift och roll i och med att de får vårda ett djur eller en växt, förklarar Ingrid Whitelock, sakkunnig inom Grön omsorg i Sverige på Yrkeshögskolan Centrias seminarium Grön omsorg i Österbotten i slutet av september i Jakobstad. Hennes rubrik Vill du skapa meningsfull sysselsättning för människor med särskilda behov? bjuder på många intressanta exempel på hur patienter kunnat minska på sin medicinering, höjt sin kondition och börjat må bättre sedan de fått dagliga uppgifter på en bondgård eller något djur att ta hand om eller jobbar i en trädgård. Grov indelning Grovt kan verksamhetsformerna indelas i fyra olika grupper: 1. Djur i hälsofrämjande syfte (ex. ridterapi och kompishundar) 2. Natur i hälsofrämjande syfte (ex. äventyrspedagogik och miljöfostran) 3. Trädgårdar i hälsofrämjande syfte (ex. trädgårdsterapi) 4. Lantgården i hälsofrämjande syfte (ex. rehabiliterande arbetsverksamhet). Whitelock gav många exempel på gårdar i Sverige som satsar på meningsfull sysselsättning åt t.ex. ungdomar med självskadebeteende, bokstavsbarn, långtidssjukskrivna och överviktiga förutom de vanliga grupperna som redan nämndes ovan. Allt detta leder bland annat till sådana positiva resultat som: ökad självkänsla då man märker att man själv kan ta ansvar för något som lever och inte bara själv behöver vård, ökad rörlighet och positiv inverkan på hälsan, känslan av sammanhang (årstidernas olika uppgifter sådd skörd), mångfald i arbetet och normal interaktion med lantbrukare och anställda och minskad användning av sömnmedel, tobaksprodukter och psykofarmaka. Bättre livskvalitet Också projektet kring Green Care vid Kannuksen maaseutuopisto har visat på att behovet finns och att detta är en möjlighet för landsbygden att använda sina trumfkort. Genom olika slag av samarbete och planering kan man nå långt och den moderna stressade människan mår bra av en paus i och med naturen. Också utbrända återhämtar sig bättre och snabbare i samarbete med djur och natur. Lugnet, gemenskapen och rytmen i green care läker mycket som vi tappat bort i vår hektiska värld. Projektet har pågått sedan 2010 och också lett till internationella samarbeten med bl.a. Trondheim, Luleå, Kannus och Seinäjoki. Här kan också nämnas att Norge är det verkliga föregångarlandet inom Green Care i världen med 1100 gårdar som deltar i vårdandet och man har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem. I Norge går verksamheten under benämningen In på tunet. Sid 3

4 Detta seminarium var en start på projektet Yrkeshögskolan Centrias projekt Grön omsorg i Österbotten. Projektet sträcker sig från Karleby i norr till Korsnäs i söder och strävar till att väcka intresse för metoden också i vårt landskap. Det behövs gårdar/ pedagoger/frivilliga som vill erbjuda alternativen, men också beslutsfattarna måste påverkas. Någon ska ju också betala. Vem betalar räkningen?...var rubriken på föredraget som hölls av Margita Lukkarinen, VD på Kokkotyö-stiftelsen. Hon konstaterade att det är frågan om ett gränslandsföretagande där många branscher ska samarbeta och effekterna och ekonomin är svår att bevisa. -Kostnader, kvalitet och hållbara lösningar ska vägas in, man måste få in beslutsfattarna i tänket att Best value istället för lowest cost är det man ska sikta på. Grön omsorg i Österbotten projektet finansieras av Österbottens förbund genom Hävkraft från EU fonden. Om du blev intresserad kan du se på för mer information om vad som kommer att ske inom projektet härefter, åtminstone kommer man att arrangera fler seminarier, fact finding resa, företagsbesök mm. Britt-Marie Norrgård Leader-rådgivare Dags för slutspurt Man har ännu oktober på sig att skicka idéer och delta i Aktion Österbottens tävling Idé Nu behöver vi er hjälp att aktivera ungdomarna att delta i tävlingen. Vi har fått några goda idéer, men det är viktigt att så många ungdomar som möjligt deltar och påverkar. Frågan är: vad behöver man i Öster botten för att ungdomar ska trivas här. En jury väljer ut de bästa idéerna och vid KnowHow mässan den får enskilda studerande eller grupper presentera sin idé för finansiärer inför publik a la I lejonkulan på TV. Sid 4 Väl motiverade och presenterade projekt har möjlighet att få finansiering! Tävlingen har sin egen monter på mässan och här presenteras alla idéer så att möjliga finansiärer och andra intresserade får bekanta sig med dem. Som grädde på moset utlottas bland alla deltagare en Tähtipyöräs cykel! Puffa på ungdomar i er omgivning som studerar på andra stadiet (gymnasier, yrkesutbildningar, folkhögskolor) att vara med! Idéer skickas till britt-marie@aktion.fi.

5 Hälsningar från den tvåspråkiga LAG-träffen på Åland Ett projektbesök vid den gamla skolan i Enklinge. Ett KAG-projekt i Åva. Michael Björklund visade Smakbyn. I år blev det så att den kvinnliga delen av personalen vid Aktion Österbotten deltog i den tvåspråkiga LAG-träffen på Åland den september. Fast vädret var grått och regnigt var stämningen varm och trevlig under de tre dagarna på Åland. Den första etappen var Mariehamn och Ålands lands kapsregering. Där träffade vi Kennet Åkergård, handläggare för Leader-ansökningar och Sölve Högman, som berättade om arbetet med LBU-programmet för nästa period. Lea der Åland är inte nöjd med situationen, eftersom landskapsregeringen satsar på miljön, men minskar den traditionella Leader-verksamheten. Halva beloppet som budgeterats till projekt går till miljöåtgärder och är riktade enbart till jordbrukare. Miljöåtgärderna är t ex anläggande av våtmark, hamling av träd och stängsling av bete. Lea der Åland anser därför att LR har missat grundtanken med Leader. Sid 5 Ett annat problem är att landskapet Åland har belastat två moment i budgeten med den nationella finansieringen; näringsavdelningen, alltså landsbygdsutvecklingspengar samt Paf-medel. Paf:s kriterier sammanfaller inte med Leader-bidragens kriterier. Paf-medel kan således enbart användas till vissa typer av Leader-projekt, men inte t ex för kulturell verksamhet. Det uppstod en intressant diskussion kring det här ämnet under besöket vid landskapsregeringen. Nästa dag visade Michael Björklund oss sitt företag Smakbyn, som omfattar en restaurang för 170 gäster, en butik där deras egna och andra lokala produkter säljs samt ett bränneri. Och det här är bara början. Michael har stora planer: ett hotell med golf-tema, en teaterscen, en kockskola för 15 studerande samt ett mejeri, där gästerna får se hur man tillverkar olika ostar. Han tycker att man också borde ha ett slakteri för att kunna använda närproducerat kött och förädla det. Han vill arbeta utan extra mellanhänder för att kunna betala producenterna mer än de får i dagens läge. Från Smakbyn fortsatte vi till Enklinge för ett projektbesök vid den gamla skolan. Hela skolan har totalrenoverats och lokalen är nu lättare att hålla varm och man kan använda den året runt. Före ningen kan nu hålla lokalen öppen för fritidsaktiviteter och andra sammankomster. Mot kvällen hämtades vi med båt till Kumlinges gamla sjöbevakningsstation. Där finns Glada Laxen som är en restaurang och ett hotell. Stället är populärt, men säsongen är kort och därför intensiv. Efter en god middag sov vi bra med bara havet och tystnad omkring oss.

6 Den sista dagen var vi i Åva, som är den tredje största byn i Brändö. Där bekantade vi oss med projektet Uppgradering av Åva Byagård - Diskmaskin. Grundtanken var att byagården behövde en diskmaskin, men resultatet blev ett helt nyrenoverat kök samt en stor veranda. Vid Åva byagård har man samlat gamla skolmaterial, så man kunde också öppna ett museum. På andra sidan vägen såg vi den nya småbåtshamnen, som har byggts och muddrats i ett KAG-projekt. Vi reste sedan hem med kappsäckarna fulla av åländskt svartbröd, läcker ost och andra lokala produkter. Kirsi Tikkanen informatör Våra landsbygdsaktörer belönades På Byaverksamhet i Finland rf.s Lokaali-festival i Tammela premierades två österbottningar för sina insatser för landsbygden. Kaarlo Lepistö, utvecklingschef på Österbottens ELY-central utnämndes till Årets Landsbygdsaktör i Finland bland annat för att han har skapat nya samarbetsformer mellan olika aktörer på landsbygden. Ann-Sofi Backgren tf. verksamhetsombud på Svenska studiecentralen belönades för sitt långsiktiga och målinriktade arbete för landsbygden. I Årets by 2013 Soinilansalmi har man utfört ett långsiktigt arbete med att bygga upp byn. Här har byborna inte bara riktat in sig på byggnader och verksamhet. Byborna har även lyckats bygga upp en bild som syns utåt av en välmående by, vilket har resulterat i att alla lediga tomter gått åt. Verktygen som använts har förutom byaplanen varit en välfärds- och säkerhetsplan där man tagit i beaktande möjliga förändringar i kommun- och servicestrukturen. Utvecklingschef Kaarlo Lepistö är årets landsbygds aktör. Möjligheter till utveckling av bygemenskapen Gemensamma byapromenader med representanter från olika sektorer är ett bra verktyg när man gemensamt vill planera sin by. Vilka möjligheter finns det till fritidssysselsättningar, hur är det med trafiksäkerheten, avfallshantering, tv- och teleförbindelser, finns det saker i miljön som kunde förbättras mm. kan tas till diskussion. Vilka saker är ordnade på ett tillfredsställande sätt, vad bör åtgärdas, vem kan åtgärda bristerna, vem kontaktar dem som berörs. Allt sådant kryssar man av och antecknar på en på förhand uppgjord checklista. I de flesta fall kan man gemensamt hitta snabba lösningar på problemen samtidigt som man får frisk luft och trevlig samvaro och ser omgivningen ur en annan synvinkel än från sammanträdesrummet i byagården. Karl-Gustav Byskata Byaombud och Leader-rådgivare Sid 6

7 FLAG-gäster från Sydkusten besökte Österbotten Verksamhetsledare Vesa Tschernij samt styrelseordförande Jan Lundmark från Sydkustens fiskeområde, samt Börje Rytiniemi från de svenska fiskegruppernas nätverksprojekt, även verksamhetsledare för Fiskeområdet Tornedalen besökte Aktion Österbotten den Syftet med besöket var Aktion Österbottens strategiarbete, administration och nätverkandet. Hur har vi kopplat ihop fiskegruppsarbetet (KAG) och Leader och hur vi närmat oss kommunerna med tanke på medfinansiering och förankring av strategi inför kommande programperiod. Guy Svanbäck, Österbottens Fiskarförbund r.f. presenterade en allmän överblick över fiskerinäringen i Österbotten. Även representanter från ELY-centralen redogjorde för myndigheternas syn och roll i sammanhanget. Jan Lundmark också samordnare av marint centrum KIMO Baltic Sea, redogjorde för verksamheten som är ett internationellt kommunalt nätverk för kustkommuner runt Östersjön och verkar för att värna Östersjöns miljö och framtid. Gästerna besökte sedan Timo Halonen på Jord- och skogsbruksministeriet. Gruppen planerar ett avstämningsmöte och en sammanställning av en rapport som kommer Annie Lööv på SJV till kännedom och som blir underlag för deras fortsatta strategiplanering. Värd för besöket var Kustaktionsgruppen KAG. Mikael Nygård KAG Sydkustens fiskeområde Sydkustens fiskeområde är en ekonomisk förening som leds av en styrelse bestående av åtta ledamoter, fyra från medlemskommunerna och fyra från fiskerinäringen inom området. Organisatoriskt lyder alla fiskeområden i likhet med Leader områden under Jordbruksverket. Fiskeområden även kallade Regionala utvecklingsgrupper, FLAG (Fisheries Local Action Group), bildades som en reaktion på EU:s fiskeripolitik. Grundtanken är att fiskeområdena ska öka integrationen mellan fiskerinäringen och kustsamhället. Idag finns fjorton fiskeområden i Sverige. Sydkustens fiskeområde utvecklar framtidens kustnära fiskenäring genom att initiera och stödja projekt samt öka integreringen mellan fiskenäring och övriga näringar i regionen. Verksamheten är en samverkan mellan Sölvesborg, Kristianstad, Simrishamn och Ystads kommuner. Sydkustens fiskeområde bedriver även viktig politisk lobbyverksamhet för att lyfta frågor gällande regional fiskenäring inom det lokala verksamhetsområdet, samt inom EU. Källa: Sid 7