Hannah Larsson & Matilda Palmqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hannah Larsson & Matilda Palmqvist"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET KONSTVETENSKAP Norrköping Från industristad till kulturcentrum Hannah Larsson & Matilda Palmqvist B-uppsats, VT 2015 Handledare: Anna Ingemark Milos

2 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Inledning... 3 Syfte och frågeställning... 3 Avgränsning och disposition... 4 Metod och material... 4 Norrköpings historia... 5 Stadens uppkomst talet talet talet talet... 8 Stadsplanering och kulturarv... 8 Industristadens framväxt och identitet... 8 Vad är ett kulturarv?... 9 Industrilandskapet som kulturarv Analys av referensobjekt Arbetets museum - "Strykjärnet" Historik Beskrivning och analys Värmekyrkan - Turistbyrån Historik Beskrivning och analys Campus Norrköping - kvarteret Kåkenhus Historik Beskrivning och analys Slutsats Referenser Tryckta källor Otryckta källor

3 Introduktion Inledning Med 1800-talets industrialisering blir allmänhetens utrymmen och arbetarklassens framväxt en viktigare faktor inom stadsplanering och bebyggelse. Fokus går från enskilda byggnadsverk utanför städernas kärnor, i form av solitära slott och herrgårdar, till att skapa en infrastrukturell och ekonomisk stadsmiljö som tillgodoser industrin och arbetarnas behov. Under denna tid uppförs en stor mängd produktionsbyggnader och vissa orters stadskärnor blir naturliga industriområden. En av dessa städer är Norrköping och dess centrala industrilandskap, vars omvandling från högproduktiva fabriksmiljöer till kulturella och informativa centra är huvudfokus för denna uppsats. Genom främst textilindustrins uppgång och fall har industribyggnadernas användningsområden förnyats och anpassats för en ny tid i stadens historia där dess identitet och innehåll hittat en helt ny utformning. I vad som tidigare var en bullrig, smutsig och sluten miljö för industriell masstillverkning ser vi idag museer, högskolor, konserthus och evenemangslokaler vars profilering är att vara inkluderande, informerande, och inbjudande. En sådan helomvändning i stadskärnans utformning och innehåll innebär en total förändring av stadsidentiteten samt dess konkurrens- och attraktionskraft som besöksmål och bostadsort. Detta är en process som fortfarande är pågående, och utgör därför ett utmärkt föremål för samtida studier av ett samhälle med stora förändringar både framför, och bakom sig. Syfte och frågeställning Författarna vill med denna uppsats tydliggöra ett profilerat industrisamhälles uppkomst, framoch nedgång samt dess pånyttfödelse genom att studera arkitekturens roll genom tider av skiftande sociala och ekonomiska samhällsförhållanden. Genom att undersöka de historiska bruksområdena samt dess verksamheter kan vi definiera syftet med deras uppförande och se vilka omständigheter som möjliggjort deras bevarande efter att det ursprungliga behovet blivit förlegat. Vidare undersöks den specifika stadsplaneringens historia och anpassning till en tid skiftad fokus från industriell effektivitet till kulturell och informativ attraktionskraft. Då vi definierat en sådan förändring kan vi också utföra en analys gällande stadens historiska respektive nutida identitet och status. Författarna tar även hänsyn till att utvecklingen i just denna specifika ort går att återfinna i flera städer med historisk bruksverksamhet av liknande förhållanden, och har därför valt att göra en enklare jämförelse med ett sådant exempel. 3

4 Avgränsning och disposition Undersökningens stomme utgörs av en kronologisk och översiktlig beskrivning av Norrköpings historia med utgång från 1600-talet och den framväxande industrin i huvudsaklig fokus, studie och diskussion kring allmän och historisk stadsplanering samt en genomgång av relevant litteratur och tidigare studier av arkitekturhistorisk bevaring och kulturarv rörande detta specifika område. Författarna har även valt att utföra närstudier genom deskriptiv arkitekturanalys av exteriörerna på tre utvalda byggnadsobjekt som alla tillhör industrilandskapets omfång. Byggnaderna samt motivationer bakom urvalet är som följer: Arbetets Museum Byggnaden har idag kommit att bli något av en ikon för dels Norrköping stad och industrilandskapet i synnerhet. Dess originella utformning, läge och historiska betydelse gör det till ett intressant analysobjekt. Dess nuvarande verksamhet bidrar även till en ytterligare dimension av intresse, då dess ambition är att genom kulturen sammanföra samtiden med dess historiska arbetarbakgrund. Värmekyrkan Byggnaden är slutförd under mitten av 1900-talet, vilket utgör ett intressant avstamp mellan de äldre fabriksbyggnaderna och sekelskiftets senare tillägg på området. Byggnadens stil är unik för dess sammanhang samt intressant ur perspektivet för kulturell verksamhet då de flexibla lokalerna möjliggör en stor bredd av evenemang, utställningar m.m. Campus Norrköping Linköpings filial i Norrköping är en stark symbol för den nya bildningsprofileringen på området och i staden som stort. Komplexet utgörs av några av industrilandskapet äldsta kvarlevor, tillbyggnader från 50-talet, samt moderna sektioner slutförda så sent som på 00- talet. Dessa olika element skapar arkitekturanalytiskt sett en intressant och eklektisk helhet som på ett stolt sätt representerar stadens nya identitet. Metod och material 4

5 Arkitekturobjekten kommer redovisas med deskriptiv analysmetod gällande exteriören som sedd i stadsbilden. Dessa analyser utvecklas sedan till en sammanfattad jämförelsestudie och upplevelseanalys med stilanalys i fokus. De arkitektoniska analyserna har sin utgångspunkt i Understanding Architecture och dess beskrivna tekniska/rationella teori. 1 Denna teori innebär att arkitektur ska spegla de materiella, ekonomiska och sociala förhållandena i sin samtid och man därför bör behandla arkitektur i denna kontext. Med hjälp av komprimerad historiebeskrivning kring områdets verksamhet samt genomgång av relevanta teorier inom stadsplanering kommer arkitekturens roll i dagens samhälle förmedlas tydligare och utgöra en fast grund för uppsatsens slutsats gällande kärnfrågan stadsidentitet. Norrköpings historia Stadens uppkomst Norrköping växte fram som handelsstad under medeltiden på grund av dess gynnsamma läge vid Motala ströms mynning ut i Bråviken. Energin från strömmen möjliggjorde kvarndrift, sedan vattenvägen ut i Östersjön stärkte handelspositionen ut i Europa räknas som Norrköpings officiella tillkomstår då kung Albrekt av Mecklenburg bekräftade ortens stadsrättigheter talet Under 1600-talet fortsätter Norrköpings handel att blomstra, samtidigt som staden etablerades som strategisk punkt för centralmakten, bl.a. genom att utses som residensstad för det omgivande län som innehades av Johan III:s son, hertig Johan. 3 Det är även då som industrialiseringen inleddes på orten med den holländska fabrikanten Louis de Geers ankomst år Under hans och kompanjonen Willem de Besches ledning inrättades bland annat skeppsvarv, slageri, smedjor, klädesfabrik och mässingsbruk på Kvarnholmen vid strömmens 1 Hazel Conway & Rowan Roenisch, Understanding Architecture. An Introduction to architecture and architectural history, Routledge Devon UK, 2005, s.44 2 Arne Malmberg, Stad i nöd och lust - Norrköping 600 år, Sörlings förlag, Norrköping 1984, s.14 ff 3 Malmberg 1984, s.23 5

6 södra strand under samlingsnamnet Holmens Bruk. Arbetskraften utökades med hjälp av invandrade valloner från Ardennerna i nuvarande Belgien, vilket ökade populationen väsentligt under 1630-talet hade befolkningen ökat till ca 6000, vilket gjorde staden till den näst största i Sverige. 4 Efter De Geers död år 1652 drevs bruket av flertalet ägare innan holländska affärsmannen Jakob Momma (adlad Reenstierna) tog över Verksamheten utökades under ett par decennier men stötte på motgångar gällande export under fransknederländska kriget samt skador på fastigheter under vårfloden Vid Reenstiernas bortgång ett år senare anses 1600-talets industriella framgångar avslutas. 5 Reenstierna hade under sin drift ådragit sig stora skulder som sonen Abel med stora svårigheter först kunde betala av år 1689, med ytterligare lån hos Riksbanken. Abels höga ambitioner och ökade skuld innebar att Holmens Bruk 1704 tillföll banken, vilket medförde en lång tid av ytterligare motgångar i driften av bruket talet År 1719 befann sig Sverige i ett då 20-årigt krig med Ryssland, som ledde till att Norrköping, helt utan försvar, anfölls av en stor rysk flotta med kosacktrupper som på kort tid såg till att en ansenlig del av staden blev nedbränd. 6 Men redan året därpå hade återuppbyggnaden inletts, och med regeringen beslut om 10 års skattefrihet för alla invånare kunde staden påbörja sin återhämtning. De nya branscherna som möjliggjorde en industriell renässans i Norrköping stad utgjordes av flera tobaksspinnerier, sockerbruk och snusfabriker kan också mässingsbruket som uppköptes 1704 av Riksbanken återtas i privat ägo genom försäljning till köpmannen Georg Spalding och Johan Forsberg. Efter deras bortgång år 1756 drivs bruket av Johan Henrik Lefebure som påbörjar tillverkning av fingerborgar, och 1778 tas det över av den unge Elias Pasch. Under Pasch ledning drivs dock bruket i konkurs pga. franska revolutionens försvåring av mässingsexport, och oroligheterna medförde att förvaltarna inte fick bruket sålt förrän Malmberg 1984, s.48 5 Björn Helmfrid, Holmens bruk i Norrköping. Svensk Litteratur Stockholm 1955, s.6 ff 6 Malmberg 1984, s Malmberg 1984, s Helmfrid 1955, s.11 ff 6

7 1800-talet Med 1800-talet växer sig textilindustrin återigen starkare då den goda tillgången på vattenkraft och yrkeskunnighet skapade goda förutsättningar för investerare. År 1809 utrustade företaget Söderberg & Arosenius sin fabrik på Smedjeholmen med spinnmaskiner vilket skapade en mer ekonomiskt lönsam och effektiv produktion än tidigare. Detta ledda till att företaget blev det största och mest konkurrenskraftiga av samtliga 15 textilföretag på orten - tillsammans utgjorde de hälften av landets totala textilproduktion. 9 Holmens bruk blev uppköpt av bröderna Fredrik och Joakim Wretman 1802 som startade upp papperstillverkning av linnelump en verksamhet som gav liten lönsamhet på grund av ineffektiv produktion och tvingade även dessa ägare till konkurs. Nästa ägare blev, om än kortvarig, mycket inflytelserik för kommande verksamhet. Överstelöjtnant Carl Gustaf Reuterskiöld startade nämligen upp ett bomullsspinneri, vilket han drev fram till sin död fyra år senare, då det övertogs av juristen Lars Magnus Trozelli. Verksamheten kom då att inkludera bomullsspinneri samt en betydligt mer framgångsrik papperstillverkning i och med inköp av en modern pappersmaskin år År 1840 hade Norrköpings samtliga industrier vuxit till ett antal av 153 som tillsammans försatte 2800 personer i arbete. Under andra hälften av 1800-talet hade Norrköping mognat till rollen som Sveriges näst främsta industricentra, endast underlägsen huvudstadens omsättning med ett fåtal procent. Då Sverige vid denna tid var ekonomiskt underutvecklat gjorde det att den tidiga etableringen av dyra textil- och pappersfabriker gav Norrköping ett försprång, till skillnad från övriga städers verksamheter som främst fokuserade på konsumtionsvaror, vars tillverkning var billigare att upprätthålla. Denna typ av produktion räknades till en oansenlig bråkdel av Norrköpings totala omsättning. Norrköpings bomullsindustri dominerades av tre stora företag som var och en erhöll arbetskraft kring 300 personer. Däremot var de fabriker specialiserade på beklädnad mycket mindre gällande arbetskraft, men utgjordes istället av ett betydligt större antal aktörer på marknaden. Under 1870-talet upplevde Sveriges industri en högkonjunktur. Järn- och 9 Malmberg 1984, s Helmfrid 1955, s.15 ff 7

8 stålverkstäder växte starkt tack vare nya järnvägsnät och dess möjligheter till effektiv export. Detta uppsving i Sveriges övriga industrier ledde till att Norrköpings tidigare framgångskoncept med enhetlig fokus på textilbranschen innebar en nackdel talets tidigare tillväxttrend dämpades därmed stadigt över sekelskiftet talet Under början av 1900-talet har den tidigare hårt ansatta ylleindustrin i Norrköping stött på ytterligare motgångar i och med ökad konkurrens från växande textilindustriella orter såsom Borås och Malmö. Bomullsfabrikerna inom Norrköping behöll dock fortfarande sin starka position på den nationella marknaden, men med hård konkurrens sinsemellan. Under mellankrigs- och främst efterkrigstiden ökar efterfrågan på konfektionsindustrin av färdigsydda plagg vilket gav textilindustrierna en återigen stark tillväxt. Detta blev dock textilindustrins sista stora framgångsvåg i Norrköping och Sverige i övrigt talet innebar en kris i den inhemska textilproduktionen på grund av ett flertal faktorer gällande västvärldens konsumtionsmönster, tekniska innovationer samt globaliseringsmöjligheter. Konsumenterna började nu efterfråga enklare och billigare plagg, vars produktion kunde förläggas i länders vars produktionskostnader kunde hållas ner på en bråkdel av de inhemska. 11 Nyutvecklade syntetfibrer vann popularitet på grund av dess slitstarka egenskaper, effektiva produktion samt låga pris. Dessa faktorer samspelade till en modernisering av textilindustrin vilket de gamla producenterna av dyrt naturmaterial och ekonomiskt ineffektiv arbetskraft omöjligt kunde konkurrera med. Steg för steg monterade Norrköpings textilindustri ned genom uppköp, nedläggningar och förflyttning av produktion fram tills 1970-talet då samtlig verksamhet hade avstannat. 12 Stadsplanering och kulturarv Industristadens framväxt och identitet 11 Sten Andersson m.fl, Textilen som försvann. En studie av strukturomvandlingen, arbetarrörelsen och det nya Norrköpings framväxt. Norrköpings kommun 1986, s.39 ff 12 Malmberg 1984, s

9 När en stad får sin identitet skapas den genom stadsplanering, arkitektur och den materiella stadsbilden. 13 Identiteten är fysiska representationer av staden men även föreställningar om densamma och bör behandlas som en kollektiv kreation, skapad främst av aktörer och andra intressenter med viss makt och kontroll över framställningen av staden. Fysiska representationer av staden berör byggnadsverk, monument och ytor som tolkas som något mer än bara dess primära funktion. Föreställningar är bilder, tankar och idéer kring staden. Här är Norrköping ett utmärkt exempel då området Industrilandskapet och dess namn är laddat med representationer kring arbetarklass, historia men även skapar föreställningar om staden som en vackert bevarad industristad. Till skillnad från många andra industristäder som t.ex. Helsingborg, där stadsbildens utvecklingen skedde genom en expansion i stadens periferi 14, förändrades Norrköpings identitet via upprustningen och bevarandet av den industriella stadskärnan. Efter fabrikernas nedläggning stod bruksområdet förfallet, igenbommat och utgjorde en dyster påminnelse för invånare och besökare om stadens forna glansdagar. Genom att återanvända och i stort bevara det ursprungliga området konfronteras dess historia och möts med stolthet istället för att förpassa arkitekturen till en svunnen tid. I denna återanvändning ingår att arkitekturens innehåll och syfte anpassas för att bemöta efterfrågan och intresset i en modern tid, vilket ger stadens invånare en ny relation till stadskärnans allmänna platser, och leder till en naturlig omdefiniering av stadens identitet. Hur man bygger och expanderar påverkar alltså skapandet av stadens identitet, och här blir det möjligt att tala om flera identiteter med ibland förekommande försvagat centrum och starkare förstäder. I Norrköping fanns visserligen samma typ av expansion med villaförorter och utplacering av industrin under 1900-talets andra hälft, men dessa har inte påverkat föreställningen av Norrköping lika starkt som Industrilandskapet. Vad är ett kulturarv? Riksantikvarieämbetet beskriver kulturarvet som "materiella och immateriella uttryck... för mänsklig påverkan". 15 Det handlar om spår, lämningar och föremål men också sånger, dikter och kunskaper kring traditioner. Orddelen "arv" vittnar om att det är något man förvaltar och 13 Henrik Widmark, Föreställningar om den urbana världen, diss. Uppsala 2007, s Widmark 2007, s

10 efterlämnar till kommande generationer, att det finns en arvlåtare och en arvtagare. Andra halvan av ordet, "kultur", visar på att kulturarvet är något kollektivt, något som bevaras gemensamt. Ibland specificerar man uttrycket för att betona enskilda delar av samhällsutvecklingen, t.ex. det biologiska kulturarvet - eller som i denna uppsats, det industriella kulturarvet. Enligt Annika Alzéns avhandling Fabriken som kulturarv, som behandlar frågan kring ett eventuellt bevarande av Industrilandskapet, krävs opinion på tre plan för att något som kunna omfamnas som ett kulturarv. 16 Det krävs ett politiskt erkännande på regional eller nationell nivå, en allmän folklig opinion som förespråkar bevaring eller restaurering samt ett professionellt erkännande av experter och antikvarier inom det givna området. Först när alla tre uppnåtts kan man tala om ett accepterat kulturarv. Industrilandskapet som kulturarv Närheten till Motala ström samt en tidig anslutning till järnvägsnätet bidrog till att Norrköping blev landets främsta industristad under andra halvan av 1800-talet 17. Då t.ex. textilindustrin krävde tillgång till stora mängder vatten och vattenkraft blev det naturligt att flera fabriker anlades i området kring strömmen, ofta under stor konkurrens. Norrköping var en industristad av rang i över trehundra år och området kring strömmen, det så kallade Industrilandskapet, sysselsatte flera tusen människor. Men under 1950-talet påverkade textilkrisen industrins framfart och 1970 lade Förenade Yllefabriker, Yfa, som sista stora företag ner sin produktion i Industrilandskapet. Bomullsindustrin flyttade från området kring strömmen till stadens västra delar och under 1970-talet blev de en gång så aktiva byggnaderna tömda på verksamheter. 18 Det var inte en självklarhet att bevara industribyggnaderna och att införliva omgivningen i något slags kulturarv; en del invånare i staden såg dessa fastigheter som en påminnelse om den fattigdom och det elände som varit industriarbetarnas vardag. 19 Även själva storleken på Industrilandskapet gjorde det problematiskt; hur skulle t.ex. stora och tunga maskiner 16 Annika Alzén, Fabriken som kulturarv, Symposion Stockholm 1996, s Alzén 1996, s Andersson m.fl. 1986, s Alzén 1996, s.14 10

11 magasineras och vilka av de flera specialistområdenas fastigheter och inventarier var "värda" att vårdas och sparas? 20 Vidare må byggnaderna vara gamla ur ett industriperspektiv men då Industrilandskapet uppfördes sent 1800-tal och tidigt 1900-tal är byggnaderna inte gamla ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Inte heller var någon enskild byggnad på något sätt unik då de oftast inte ritats av framstående arkitekter eller hade en särskilt säregen stil, vilket kunde leda till att väldigt stora miljöer skulle behöva klassas som kulturarv för bevarande. Dock revs mycket av industribyggnaderna i landet under den stora rivningsvågen som pågick under och 70-talet för att rensa ut fabriker och göra plats för bostäder. Det såg länge ut som om även Industrilandskapet skulle möta samma öde, men synen på industrin och det industriella arvet förändrades under slutet av 1970-talet. 21 Här kan man betrakta Norrköping som ett pilotprojekt; ett ökat intresse för att bevara och vårda bebyggelsen uppstod och både i den lokala och nationella debatten höjdes röster för att bevara detta område. I mars 1978 genomförde kulturmiljökommittén en utredning på uppdrag av Norrköpings kommun för att ta reda på om det fanns möjligheter att bevara och återanvända de tomma fabrikshusen. 22 Utredningen pekade på att byggnaderna borde bevaras men även restaureras eftersom fabriksbyggnaderna var en outnyttjad resurs som skulle kunna bli en viktig del av Norrköpings centrala delar. Lokala medier hade en starkt pådrivande roll i bevarandet av Industrilandskapet talade Holmens Bruk om att spränga fram en tunnel mitt i Industrilandskapet för att få större fallhöjd på vattnet till ett nytt vattenkraftverk som planerades - vilket den lokala pressen rapporterade om. 23 Då började den allmänna opinionen höja sina röster för ett bevarande av landskapet och pressen var inte sen att ta debatten ett steg till. I maj 1983 lanserade Folkbladet en namninsamling för att "Rädda Strömmen!", med en ny logotyp i form av byggnaden Strykjärnet samt strömmens vågor som återfanns på både artiklar och protestknappar. Varje dag under maj månad intervjuades Norrköpingsbor som ville bevara området kring strömmen och det var alldeles självklart vilken ställning Folkbladet tog mot Holmens förslag om utbyggnad. 20 ibid. 21 Mats Lundström & Louise Nyström (red.), Industrilandskapet kulturmiljö och resurs för stadens framtid, 2001, s Alzén 1996, s Alzén 1996, s.70 11

12 Nu återfanns ett intresse för bevarande både på nationellt och lokal nivå. I oktober 1984 tillförordnades en sakkunnig, oberoende specialist av vattendomstolen för att undersöka vad en eventuell sprängning och ett nytt vattenkraftverk skulle innebära för det strömmande vattnet, Industrilandskapet och stadskärnan i stort. Denne sakkunnige, Joen Sachs, konstaterade att "det föreslagna kraftverksprojektet i sin nuvarande utformning medför oacceptabla konsekvenser för stadsmiljö i centrala Norrköping". 24 Sachs förklarade att en större mängd vatten behövde flöda genom Industrilandskapet än vad som angivits i det första förslaget och ansåg att Holmens Bruk borde avstå en del av vattnet och låta det rinna i strömfåran. Detta ska ses mot bakgrunden att medelgenomströmningen var 94 kubikmeter/sekund, i samband med vårfloden fanns en genomströmning på 357 kubikmeter/sekund. Denna ville Holmens Bruk minska till 1 kubikmeter/sekund, vilket skulle förändra upplevelsen av Strömmen väsentligt. Under juni 1986 presenterade Holmens Bruk ett nytt förslag till utbyggnad med en genomströmning med 20 kubikmeter/sekund som minimigräns. Det nya förslaget godkändes i kommunfullmäktige 1986 och Holmens nya vattenkraftverk invigdes januari "Holmentornet", fastigheten för pappersbruket Holmens Bruk AB, blev byggnadsminne 1990 och en symbol för Norrköpings industriella arv invigdes sedan den nya konserthallen Louis De Geer, även den i en byggnad tillhörande Holmens Bruks gamla maskinhallar och senare införlivade man Värmekyrkan, Holmens Bruks gamla ångpannecentral, som en eventarena i Louis De Geers konsert och kongress flyttar Linköpings Universitet in i Industrilandskapet genom att Campus Norrköping öppnade i kvarteret Kåkenhus. Man lät överta de gamla industriella byggnaderna på norra sidan av Motala ström. På 1990-talet blev därmed Industrilandskapet ett kulturellt och representativt område i Norrköping och stadens slitna fabriksområde blev en öppen, attraktiv yta för kultur och bildning. Analys av referensobjekt Arbetets museum - "Strykjärnet" Historik 24 VA 49/1980, Bilaga 5. Sakkunnigutlåtande till Växjö Tingsrätt

13 Arbetets museum, även känt i folkmun som "Strykjärnet", uppfördes på Laxholmen i Motala ström. 27 Här fanns tidigare enbart träbyggnader och då man ville maximera den användbara ytan på holmen uppförde man en något annorlunda formad, sjukantig byggnad. Strykjärnet är byggt i armerad betong i klassicistisk stil efter arkitekten Folke Bensow, på uppdrag av Holmens Bruk. Fram till 1934 användes byggnaden som väveri och senare bl.a. tvinning och spolning men under och 60-talets textilkris avvecklades textilarbetet lade Holmens Bruk ner bomullsindustrin och 1970 försvann yllefabrikationen från Industrilandskapet, men byggnaderna fanns kvar. Strykjärnet blev byggnadsminne 1991 och här huserar idag Arbetets museum, ett museum med inriktning på arbetets och arbetarrörelsens historia - en väldigt lämplig lokalisering med tanke på Norrköpings bakgrund som industristad. Beskrivning och analys Byggnadens västra fasad utgörs av ett hörn i spetsig vinkel som skär genom strömmen mot dess flöde. Byggnaden består av fem våningar med valmat mansardtak och putsad gul fasad. Accentfärg på fönsterkarmar, dekor och sektionsindelande halvpelare är genomgående mörkgrå. Gällande de södra, västra, och nordvästra fasaderna har samtliga fem våningar spröjsade fönster, där våning 2, 3 och 4 är identiska och indelade i fyra symmetriska sektioner av centrerade mitt- och tvärposter. Den första våningens fönster är de högsta med centrerad mittpost och tvärposten placerad 3/7 avstånd från fönstrets överkant. På den västra samt nordvästra gaveln har dessa dekorativa fönsterbleck och kröns av uppåtvinklade frontoner, likt gaveln av ett sadeltak. Den överste våningens fönsterrad liknar den nedersta, med dess fönsterbleck och fördelning av spröjs, men är av något lägre höjd. De norra, södra, och östra sidornas fasader ekar efter varandra med skillnaden att den östra saknar band av kvadratiska spröjsade källarfönster. Vandrande norrifrån möts man av byggnadens nordöstra hörngavel som är sammanlänkad med den österomliggande byggnaden strykbräden genom en passage på tredje våningen. Valvet under detta är asymmetriskt och följer Strykbrädans puts och stil, samt utgör entré till båda byggnaders förgård. 27 Alzén 1996, s.64 13

14 Värmekyrkan - Turistbyrån Historik Den nyaste delen av den så kallade Värmekyrkan byggdes 1958 i armerad betong efter arkitekten Bertil Berg. 28 Den nya byggnaden är en del av Holmens Bruks gamla ångpannecentral, som uppfördes 1927 och 1930, och är ett senare tillägg till Industrilandskapet. Namnet kommer från dess form som anspelar på klassiska svenska kyrkobyggnader. Värmekyrkan är idag mest känd för sina evenemang med klubbkvällar och stora utställningar, men också för sina fyra skorstenar som agerar adventsljusstake under julsäsongen. Värmekyrkan är en del av Louis de Geers konsert och kongress. Under 2015 byggdes Värmekyrkan om med bl.a. ett nytt interiört våningsplan för att kunna husera rymdutställningen NASA - A Human Adventure. 29 Om ombyggnationerna kommer att bli permanenta återstår att se. Beskrivning och analys Värmekyrkan ligger vid den nordvästra sidan av Holmentorget, tvärsemot konserthuset Flygeln. Fasaden är putsad i ljus blekgult med olivgrön kulör på fönstrens karmar, bågar och poster samt kornisch och övrig accentuering och dekor. Taket är av typen sadeltak svart plåt med sluttande trappgavel och fyra stycken höga skorstenar i ljust grå regelbundet utplacerade på taket vänstra sida löpande med långsidan. På översta delen av byggnadens södra långsida löper ett regelbundet band av nio oculusfönser, som alla kröner en egen vertikal fönsterlängd som sträcker sig från lägsta till högsta våning. De första fyra fönsterlängderna från väst är uppdelade i tre sektioner där de två lägsta är rektangulärt formade och i samma höjd, medan den översta sektionen är kvadratiskt och därmed lägre i höjd. De följande fem fönsterordningarna är smalare och något lägre samt avslutas på höjden i valvform. Den norra långsidan utgörs av tio smala och långa fönster med rundade valv likt de fem sista på den södra sidan, men här saknas både oculusfönster samt de bredare fönstren med rätvinkliga karmar. Samtliga fönster är av spröjsad typ. Entrén finns längst åt vänster på den västra gaveln av huset nedsänkt mellan mark- och källarplan

15 Campus Norrköping - kvarteret Kåkenhus Historik Fastigheten Kåkenhus och dess namn går tillbaka till 1600-talet, kanske ännu längre. Namnet kommer från fästningen Kokenhausen i nuvarande Lettland. Vid forsen, i kvarterets västra del, fanns en kvarn redan på 1500-talet och 1547 ägde Alvastra Kloster en mjölkvarn i kvarteret. 30 Under 1700-talet fanns här en smedja, men mot slutet av 1700-talet återkommer kvarnen som verksamhet. Denna verksamhet avtog först 1894 då man istället nyttjade byggnaderna för spinneri och magasinering. Den östligaste delen av Campus Norrköping huserar i en byggnad med en hushöjd om 7 våningar utöver källarplanet, som nyttjades som monteringslokaler. Byggnaden uppfördes av arkitekt Ivar Tengbom, som även var inblandad i uppförandet av den äldre delen av Holmens gamla ångpannecentral, med en bärande stomme i armerad betong. Strax väster om ligger själva entrén och den centrala byggnaden i Campus Norrköping; en gammal klädesfabrik som även den använts för montering i industrin. Detta är en fyravåningsbyggnad med vindsvåning med en bärande stomme av gjutjärn och primärbalkar av stål. Bakom entrén tornar ett sexvåningstrapptorn upp mellan huskropparna. Tidigare användes trapphuset som konstväveri och kontor. Byggnaden uppfördes 1915 under ledning av arkitekt Werner Northun. Bjälklag samt trappor är i armerad betong. Insprängd mellan entrén och sjuvåningshuset är en gammal klädesfabrik som en gång huserade en kraftstation brann två stora byggnader ner i det som idag utgör hjärtat av Campus Norrköping men fem år senare uppfördes en trevåningsbyggnad efter ett samarbete mellan Arvid Helander och Werner Northun. Byggnaden har en bärande stomme, tak och bjälklag av armerad betong och mot Strömmen en hög granitklädd sockel. Det pågår just nu en expansion av Kåkenhus på Campus Norrköping men då intresset för denna uppsats ligger kring den industriella bebyggelsen berörs inte tilläggen från 2008 samt vidareutbyggnaden från 2013 och Norrköpings Kommun, Industrilandskapet vid Strömmen (västra delen), AB Trycksaker Norrköping 1981, s.41 15

16 Beskrivning och analys Vid ankomst till Skvallertorget från Bredgatan i västlig riktning tornar Norrköping Campus ståtliga tegelfasad upp sig. Det är den vertikalt betonade tillbyggnaden på fyra våningar som spontant åtdrar sig besökarens blick med sin höjd över omgivningen och är ett vackert exempel på en modern industribyggnad. Teglet är genomgående i löpförband. På markplan finns entrén med två dubbeldörrar. Andra våningen domineras av en hel fönstervägg uppdelat i fyra sektioner markerat med två smala parallella lister. På den tredje våningen finns endast två fönster, båda belägna på vänster sida av fasadens mitt. Fönstrens höjd och bredd är detsamma som sektionerna på tidigare våning, men uppdelningen utgörs här av den befintliga tegelväggen istället för sektion i glas mellan två vertikala lister. De separerande sektionerna ekar dock varandra i bredd samt följer samma vertikala utplacering. På den fjärde våningen återfinns två fönster i samma rytm och sektioner som på tidigare våning, men istället mer än hälften så höga samt uppdelade av samma svarta plåt som utgör fönsterkarmarna på samtliga våningar. Till vänster om den nya gaveln ligger det ursprungliga Kåkenhuset med långsidan parallellt till strömmen. Gaveln vi möter från Skvallertorget är i två våningar av rött tegel i korsförband med sadeltak. Tillhörande den andra våningen på gavelfältet finns enbart ett fönster centrerat beläget, och på markplanets vånings finns tre stycken med det mittersta placerat direkt under den andra våningens. Samtliga fönster är spröjsade och i välvd form med stickbåge i tegel omkring överkanten. Från motsatt sida strömmen kan byggnadskomplexet egentliga volym uppfattas tydligare. Här är de olika sektionerna tydligt uppdelade och representanter för olika tidsperioder, men samspelar i en harmoniserande enhet. Österut längs strömmen finns en nybyggd sektion i horisontell rektangulär form med modernistiska heltäckande fönsterväggar på två våningar inramat av en vit fasad. På taket av denna del finns en terrass som leder till nästa sektion. Detta är den först nämnda nybyggda gaveln som här syns ifrån sin långsida, och domineras av tre parallella fönsterlängor löpande utöver hela huslängden. Den översta våningens fönster är uppdelade i sektioner innehållande två kvadratiska fönster med vertikal mittpost separerade av en smalare svart plåtsektion. Andra våningens fönster har samma avstånd och är av samma bredd som de övre men sträcker sig här från golv till tak. Denna fönsterordning återkommer på våningsplanet under. Ovanför denna sektion återkommer den modernistiska vita kulören uppdelat på tre våningar staplade i 16

17 en trappordning, där den nedersta har en längre långsida än de två översta. Fönsterordningen är här densamma som på föregående sektion. Väster om dessa sektioner kommer den av mest majestätisk volym och karaktäristiska stildrag. Fasaden består återigen av rött tegel i kryssförband med ljust beigea putsade dekorelement i form av kornischer, valvutfyllnad, fönsterbleck och övrig accentuering. Byggnadsdelens första plan är upphöjt en våning över dess grannsektion åt öster, och är uppdelat totalt fyra våningar. De tre första våningarna är indelade i vertikala grunda fönsternischer med tre fönsterrutor inkluderade för var våning. Samtliga fönster är spröjsade och vertikalt utdragna med svagt välvda avslut i överkant och kring dem en teglad segmentbåge. I nordvästlig anslutning till denna sektion tornar ett trapptorn på sex våningar över samtlig byggnadsvolym. Tornet är kvadratiskt i rött tegel av korsförband med krenelerad avslutning och pryds längst upp på var gavel av två små oculusfönster. Den översta sektionen av tornet förankras i en kornisch med förenklad dorisk kymation. Övriga våningars fönster är av enklare variant med varierande välvda avslut samt konstaterande svarta mitt- och tvärposter. Sett från campuskomplexets norra sida framträder trapptornets sammankoppling med den östra sektionens byggnadskropp som bäst. Sammanlänkningen utgörs av en lägre sektion där det översta planet utgörs av en helinglasad passage, och därunder en del av den ursprungliga verkstadsbyggnaden vilket framhäver de skilda epokerna. Utsträckt framför detta är vestibulen på ett plan som utgör den norra entrén för Norrköping campus. Sektionen är utförd fullständigt i glas med ljusgrå karmar. Den östligaste sektion är av majestätisk volym uppdelat på fem våningar. Stilen ekar vad som tidigare observerats i trapptornet gällande fasad, kornisch och enkla fönsterrader av icke spröjsade fönster med svarta tvär- och mittposter. Taket är av låg sadeltyp. Slutsats Vattenkraften är och har alltid varit en viktig del i Norrköpings ekonomiska historia, varför Motala ström blivit ett naturligt nav både i den gamla industriella stadsbilden och i den nya 17

18 informationsteknologiska stadsbilden. Kring Strömmen samlades industrier som krävde vattenkraft och då placeringen av Industrilandskapet var i stadskärnan skapade detta föreställningen om Norrköping som en industristad. Inte bara stadens identitet har förändrats genom åren, synen på vad som bör bevaras har också förändrats. Innan kulturarvet blev ett vedertaget koncept talades det om bevarandet av enskilda kulturminnen, medan man idag talar om det kollektiva bevarandet. Istället för att fokusera på att bevara enskilda föremål eller byggnader blev det naturligt att man utvidgade diskussionen till att bevara en hel stadsmiljö. Det är intressant att konstatera att det uppstod en givande dialog i diskursen kring Industrilandskapets vara eller inte vara, en dialog mellan de konserverande antikvarierna och de moderna arkitekterna som tillsammans skapat en ny harmonisk stadskärna och att man därmed lyckats lyfta fram helt nya kvaliteter i området kring Strömmen. Förnyelseivern och tankar kring att återanvända byggnaderna i Industrilandskapet bidrog till dess räddning och att utöka både det materiella och estetiska värdet på området. Vidare bidrog förnyelsen av området till en omvärdering av Industrilandskapet som ett kulturarv och hur stadens invånare uppfattade området. Att rusta upp en stadsdel som till största del bestått av slitna arbetarfastigheter, och alla negativa föreställningar om fattigdom och elände detta förde med sig, gjorde att invånarna i staden började uppleva stadsdelen på ett nytt sätt - både estetiskt och känslomässigt. Upplevelsen av Industrilandskapet har förändrats drastiskt sedan upprustningen. Då den arbetande befolkningen tidigare kunde gå omvägar för att undvika arbetets misär, är gångvägarna via Holmentorget idag högt uppskattade promenadstråk, särskilt om kvällarna då de putsade fasaderna och de strömmande vattenmassorna är vackert belysta i skiftande färger. Det finns ett kulturvärde i ett industrilandskap som sträcker sig utöver det materiella värdet, det är även av stor vikt att man knyter samman dåtid med nutid utan att utplåna historien. Arbetets museum fyller därför en enormt viktig funktion som en påminnelse över bakgrunden till Industrilandskapet, utöver att Strykjärnet är en vacker och ovanlig industribyggnad. Ett så pass stort område som det industriella landskapet kring Motala ström bär på en lång historia som gör bäst i att visas upp istället för att förpassas till historiens mörka vrår. 18

19 Norrköpings förändring i stadens identitet passar väl ihop med konceptet "den fjärde storstadsregionen", som man delar med Linköping. Då de båda städerna idag delar ett profilerande fokus på bildning med respektive campus under expansion samt en stor andel studenter, kan Norrköpings modernisering från industristad till kulturcentrum anses ha god genomslagskraft. Men trots att Norrköping har närmat sig Linköping i dess akademiska anspråk särskiljer sig den förstnämnda genom att hålla arbetarklassens och industrialiserings minne nära till hands genom kultur och arkitektur, vilket skapar en bredare och mer mångfacetterad identitet. Författarna anser att den eklektiska statsidentiteten är en modern och gynnsam profilering då det skapar en välkomnande miljö för besökare och invånare av olika bakgrund samt ambitioner. Detta påverkar stadens framtid då närheten till god utbildning och arbetsmöjligheter inom stort antal branscher gynnar befolkningen och stadens ståndkraftighet vid motgångar. Det expansiva kulturlivet, men rötter i den lokala historien, och känsla för samtidens puls bidrar till en attraktiv stadsbild som kan konkurrera med övriga storstäder på nationell nivå. Genom analysen av de arkitektoniska objekten drar författarna slutsatsen att ambitionen att förena historien med de nya verksamheterna och modernare design skapar en harmonisk och estetiskt tilltalande helhetsbild. Som exempel av en lyckad förening av epoker och anpassning av befintlig arkitektur för nya syften anser vi att Campus Norrköping tillhörande det gamla kvarteret Kåkenhus är det främsta i dess grannskap. Dess roll som fanbärare för den nya tiden av bildningsfokus samt nostalgisk påminnelse av den äldre brukskulturen kan heller inte undermineras i sin betydelse för den samlade stadsbilden. Byggnaderna i området kring Motala ström är snävt placerade för maximal exploatering av markytan, längs med alla strandkanter uppfördes fabriksbyggnader för att nyttja vattenmassornas framfart. Då det gäller detaljer i de arkitektoniska objekten konstaterar författarna att formen fyller sin funktion enligt tidens anda. Under och 1860-talen började fabriksbyggnaderna i Industrilandskapet att få en mer enhetlig form med ljusa, slätputsade fasader i vitt eller gult som livades upp av höga fönsterrader - något som även Bensow följde upp vid tillblivelsen av Strykjärnet. Salarna är övergående höga och ljusa i hela 19

20 landskapet och flera arkitektoniska element så som trapphus, dammtorn och ventiler förpassades till byggnadens exteriör. Enligt Norrköping 2030 Vision för visioner för arkitektur och stadsbyggnad vill man återigen knyta an till vattnets viktiga roll i stadens historia samt utveckla kontakten i framtiden. 31 Inkluderad i denna plan är även vikten av att skapa en attraktiv grönmiljö i stadskärnor istället för en enhetlig fokus på arkitektonisk nybyggnation. Den tredje punkten betonar att Norrköping ska fortsatta bevaringen av den historiska arbetarkaraktären och inte förlora dess själ i modernisering och anpassning. Detta bekräftar slutsatsen gällande vikten av historiebevarandet och kontakt med ursprunget för skapandet av en attraktiv och framgångsrik stadsidentitet

21 Referenser Tryckta källor Alzén, Annika, Fabriken som kulturarv, Symposion Stockholm 1996 Andersson, Sten m.fl. Textilen som försvann. En studie av strukturomvandlingen, arbetarrörelsen och det nya Norrköpings framväxt. Norrköpings kommun Conway, Hazel & Roenisch, Rowan, Understanding Architecture. An Introduction to architecture and architectural history, Routledge Devon UK, Helmfrid, Björn, Holmens bruk i Norrköping. Svensk Litteratur Stockholm 1955 Lundström, Mats & Nyström, Louise (red.), Industrilandskapet kulturmiljö och resurs för stadens framtid, Malmberg, Arne, Stad i nöd och lust - Norrköping 600 år, Sörlings förlag, Norrköping Norrköpings Kommun, Industrilandskapet vid Strömmen (västra delen), AB Trycksaker Norrköping 1981 Widmark, Henrik, Föreställningar om den urbana världen, diss. Uppsala VA 49/1980, Bilaga 5. Sakkunnigutlåtande till Växjö Tingsrätt. Otryckta källor Norrkoping/ 21

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus - norra fasadens västra del Grupp 4, 7 okt 2008 Innehållsförteckning Inledning 2 Presentation av resultatet i kronologisk följd Fas 1: Strandmuren, 1400-tal

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län. Byggnadsantikvarisk utredning Västra Dockan UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:001 Olga Schlyter Malmö Museer

Läs mer

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER

CARL 1 A från NO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. CARL 1 A från N MÖNSTERMUR- NING. CARL 1 A från N SKYLTFÖNSTER fastighet: CARL 1, hus A. adress: Stora Östergatan 36. ålder: Omkring 1800. Ombyggt 1932, 1935, 1988. arkitekt / byggm: E. Olsson (1932), Karl Eriksson (1935), Nilsson & Persson (1988). användning: Affärer

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Exkursion Norrköping 2012

Exkursion Norrköping 2012 Exkursion Norrköping 2012 Under kursen Kulturgeografisk teoribildning med fältarbete som ingår i Kulturgeografi/Geografi C 61-90 hp ingår en exkursion i två dagar till Norrköping. Vi åkte till Norrköping

Läs mer

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full

att bli kunskapsstaden. En rad projekt sattes igång för att rädda Malmö. Projekteringen av Citytunneln började 1991 och är i skrivande stund i full 2 MALMÖS UTVECKLING 2.1 Malmö från industristad till kunskapsstad Malmö var länge starkt förknippat som industristad med arbetarrörelsen och varvet. I Malmö var industrin främst koncentrerad till textil,

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm Öppen planlösning Industrihus Egen lastport Nacka Strand Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm LOKALEN Kontor och showroom i äldre industrihus Kontorsyta 345 kvm Antal arbetsplatser 20 arbetsplatser

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V

HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun. Juryutlåtande

Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun. Juryutlåtande Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun Juryutlåtande Stabben Syftet med markanvisningstävlingen har varit att stärka stadslivet i Industrilandskapet och bredda en redan befi ntlig mångfald

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen).

K = 4, M = 2 (1-våningsdelen) 4 (2- våningsdelen). fastighet: INGVAR 1, hus A. adress: Lilla Östergatan 11. ålder: ca 1850. Ombyggt 1898, 1910, 1962, 1989. arkitekt / byggm: Gustaf Hansson (1910), Kai Krüger (1962), Roger Stigson (1989). användning: Kontor

Läs mer

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 , Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

Mellan sjö och skog. entréplan 1:100. Plan 2 1:100. Från entrén har man en siktlinje rakt genom köket ut mot skogen och sjön.

Mellan sjö och skog. entréplan 1:100. Plan 2 1:100. Från entrén har man en siktlinje rakt genom köket ut mot skogen och sjön. Mellan sjö och skog Blanka sjöar, täta skogar, djupa dalar och höga höjder. Dalsland- Årjäng har fantastiska förutsättningar att erbjuda ett bra boende. Dalslandsstugan 2.0 byggs inte bara i ett fantastiskt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön.

med balkonger emellan. Litet skärmtak runt nästan hela huset. K = 2, M = 1. Fint exempel på funkis, mycket viktig för torgmiljön. fastighet: ÖSTEN 1. adress: Lingsgatan 3, Bollhusgatan 8. ålder: 1938. arkitekt / byggm: August Ewe. användning: Affärer, bostäder. antal våningar: 3 Gråmålad puts. Gråmålad puts, mörkare på bottenvåningen.

Läs mer

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER 1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

projekt kulturkvarteret

projekt kulturkvarteret projekt kulturkvarteret HISSAR BIBLIOTEK LILLA SALEN FOAJÉ/CAFÉ KÖK MUSIK I SYD Syftet med det pågående projektet med arbetsnamnet Kulturkvarteret är: Samverkan att med en ny sammanbindande tillbyggnad

Läs mer

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger

Läs mer

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om.

Vissa konstruktiva ändringar gjordes i huset, bl.a. revs en betongsilo från 1950-talet och husets övre del, som var vattenskadad, byggdes om. BESKRIVNING AV PROJEKT LAGERHUSET, ESLÖV HISTORIA I slutet av första världskriget rådde livsmedelsbrist i Sverige. Riksdagen beslutade då att på nio platser i landet med järnvägsanknytning uppföra lagerhus

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

projekt: pa k li p pa n Grus Gräs Mur situationsplan 1:1000

projekt: pa k li p pa n Grus Gräs Mur situationsplan 1:1000 projekt: pa k li p pa n N Grus Gräs Mur situationsplan 1:1000 0 10 20 30 40 50 m platsen Projektets mål har varit att evara platsens öppenhet och offentlighet och Röda sten som tydligt landmärke och samtidigt

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen.

KS Teknik & Service arbetar i nuläget med att projektera gata, VA och bilda tomter för både en- och flerbostadshus uppe på Årbol, ovanför Orrvägen. VD Roland Kindslätt Tjänsteskrivelse 2015-03-05 Bakgrund Sedan sekelskiftet så har behovet av bostäder sakta men säkert ökat. Främst Edshus AB hade då betydande vakanser men kurvan har över tid ständigt

Läs mer

Samtliga delar av märket är varumärkesskyddade.

Samtliga delar av märket är varumärkesskyddade. 1(8) 2(8) När företag och organisationer vill markera tillhörighet till Dalarna finns det ett märke att använda. Märket har tagits fram under arbetet med projektet Bilden av Dalarna och har formen av en

Läs mer

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.

Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna. fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Siktsektorer och stadssiluett

Siktsektorer och stadssiluett Detaljplan för kvarteret Plantskolan, utredning Siktsektorer och stadssiluett 2012-11-12 INNEHÅLL INLEDNING 3 ÖVERSIKTSKARTA 4 VATTHOLMAVÄGEN 5 VAKSALAGATAN 6 UPPSALA KONSERT & KONGRESS 8 VRETGRÄND 9 UPPSALASLÄTTEN

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM

F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N. Stockholm, december 2009 BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM F ÄRGUNDE RSÖ KNING M USIKALISKA A KADE MIE N BLASIE HOLMSHAMNE N, NYBROKAJE N 13, STOC KHOLM Stockholm, december 2009 Box 3605, 103 59 Stockholm, www.konservering.se Färgundersökning: Kjellbergska huset,

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Gustav iii:s paviljong på Haga

Gustav iii:s paviljong på Haga restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Profilmanual, internt

Profilmanual, internt Profilmanual, internt Källa: securitasbrand.com Vid frågor eller framtagande av marknadsmaterial kontakta marknadskommunikation. Våra färger 1. Logotypfärger Logotypen består av tre färger - svart, vit

Läs mer

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre

Nya City-saneringen. Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Nya City-saneringen Gråskala och glas i stället för färg och puts Påbyggnader och Riva och bygga högre Helheter eller kontraster i ett stadsrum och i en stadsdel? 151120 Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Simonsland. Ett fastighetsutvecklingsprojekt.

Simonsland. Ett fastighetsutvecklingsprojekt. Simonsland Ett fastighetsutvecklingsprojekt. En ny stadsdel. I nästan 100 år har Simonsland pulserat av industriellt liv. Här har företagsamma män och kvinnor utvecklat sina idéer och presenterat en rad

Läs mer

UMa 1/8 SITUATIONSPLAN 1:400. UMa

UMa 1/8 SITUATIONSPLAN 1:400. UMa UMa Sametinget fungerar som samesamhällets egen märkesbyggnad och som en viktig symbol för omvärlden. Byggnadens karaktär präglas av naturnärhet och mystik, samtidigt som den uppfyller kraven på funktionalitet

Läs mer

BEBYGGELSENS KULTURHISTORISKA VÄRDEN

BEBYGGELSENS KULTURHISTORISKA VÄRDEN Byggnadsantikvarisk utredning Ljungmans i Limhamn BEBYGGELSENS KULTURHISTORISKA VÄRDEN Fastigheten Gjuteriet 18 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:001 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk

Läs mer