Åsa centrum, dagvattenutredning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åsa centrum, dagvattenutredning"

Transkript

1 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Kungsbacka kommun Åsa centrum, dagvattenutredning Göteborg

2 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Åsa centrum, dagvattenutredning ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Kjell Norberg Mikaela Rudling Camilla Wenke Uppdragsledare Handläggare Granskare i ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

3 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Innehållsförteckning 1. Inledning och Bakgrund Syfte och Genomförande Underlag Beräkningar Delområden, avvägningar och föreslagna åtgärder Ytterligare åtgärder och dagvattenlösningar... 9 Bilagor Bilaga 1: Delområden samt åtgärdsförslag Bilaga 2: Sammanfattande översiktliga beräkningar Bilaga 3: Idéskiss, Åtgärdsförslag i centrum Bilaga 4: Exempel på dagvattenlösningar Bilaga 5: Sektion och profilskiss, avskärmningsdike banvallen ii ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

4 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Åsa centrum, dagvattenutredning (PM/Rapport) 1. Inledning och Bakgrund Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Kungsbacka kommun att utreda och ta fram idéförslag för dagvattenhantering för Åsa centrum. Åsa centrum ligger ca 20 km söder om Kungsbacka längs med Varbergsvägen och har varit utsatt för upprepade översvämningar vid kraftiga regn. En översvämningsutredning framtagen av DHI visar att stora delar av centrum utgörs av riskområden för översvämningar, Figur 1. I samband med kommunens planer på att förtäta Åsa centum, där man bland annat planerar att bebygga den gamla banvallen, skall även en utredning göras för att förbättra motståndskraften mot översvämningar. Åsa centrum ligger i en dalgång med berg och skogsområden på både västra och östra sidan om centrum. Parallellt med Varbergsvägen löper en kulverterad bäck som avvattnar området och har sitt utlopp i söder till Kuggaviken, vid Åsa camping och havsbad. 1.1 Syfte och Genomförande Syftet med utredningen är att ta fram idéförslag för en övergripande dagvattenhantering för Åsa centrum baserad på flödes- och volymberäkningar. Dagvattenhanteringen skall syfta till att förbättra områdets förmåga att klara av extremregn och därmed minska antalet översvämningar i området. Utredningen skall också säkerställa att vidare exploatering av området ej ökar belastningen på recipienten. Genomförandet av uppdraget har bestått av upprepade diskussionsmöten där olika förslag på dagvattenhantering togs upp och diskuterades. Redovisningen av uppdraget består av en idéskiss över Åsa centum, en enkel sammanställning av beräkningsresultat i tabellform samt en förklarande text till de olika lösningsförslagen. Idéskissen togs fram till samrådsutställningen som kommunen anordnade i december Underlag Nedan listas tillgängligt material som använts under utredningen. Kartmaterial: Grundkarta, befintligt VA-nät och höjddata för området, tillhandahållet av Kungsbacka kommun (2014) Fördjupning av översiktsplanen för Åsa centrum, Kungsbacka kommun ( ) 1 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

5 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Översvämningsutredning, Översiktlig riskvärdering i samband med kraftig nederbörd i Åsa, DHI (2013) Miljögeotekniska utredningar för Åsa centrum och banvallen, Tyréns ( , , ) Geoteknisk utredning, Översiktlig geoteknisk undersökning för planprogram, Norconsult ( ) Kungsbacka kommuns dagvatten policy och riktlinjer (2012) Vid beräkningar har Svenskt vattens publikationer P90-Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104-Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem och P105-Hållbar dag- och dränvattenhantering. Figur 1. Beräknade maximala vattendjup (m) och huvudsakliga flödesvägar i centrala Åsa i samband med 100-årsregn. Från Översvämningsutredningen av DHI, Beräkningar Åsa centrum utgörs av ett avrinningsområde som är ca 160 ha stort och har sitt utlopp i söder i kuggaviken. Avrinningsområdet avgränsas av åkermark i norr och av två höjdryggar i väster och öster. Förutom dessa höjdryggar är avrinningsområdet väldigt flackt. Avrinningsområdet har vid beräkningsarbetet delats upp i olika delområden för att lättare kunna beräkna och relatera olika förslag på åtgärder inom området, Bilaga 1. 2 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

6 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Översiktliga beräkningar har gjorts enligt Svenskt vattens publikationer P90, P104 och P105. Flöden före och efter exploatering har beräknats med rationella metoden där avrinningsområdet och de olika delområdena har delats in i tre olika marktyper med olika avrinningskoefficienter. De tre olika marktyperna är villaområden med en avrinningskoefficient på 0,5, starkt sluttande naturmark och berg 0,3 och naturmark 0,1. Erforderlig fördröjningsvolym beräknades för de olika delområdena där varje delområde har olika utsläppskrav i form av befintlig ledningskapacitet, maximal avrinning från naturmark enlig figur 4,6, P90 eller markavvattning för jordbruksmark enligt jordbruksverket (se Bilaga 2 samlingstabell för översiktsberäkningar). Vid extrem regn (100 års-regn) beräknas befintligt ledningssystem för dagvatten ta hand om ca 5 % av regnvolymen. Resten av vattnet rinner av på ytan och ansamlas i lågpunkterna i området (DHI, 2013). Beräkningar gjordes för två regn med återkomsttid 20 år respektive 100 år. De föreslagna åtgärderna är beskrivna för respektive delområde. I Bilaga 1 och 3 finns åtgärdsförslagen utritade i plan, Bilaga 1 visar hela avrinningsområdet medan Bilaga 3 är fokuserat på centrala Åsa. Dimensioneringen av åtgärdsförslagen är översiktliga uppskattningarna och kan varieras med hänsyn till olika fördröjningskrav och mark- och grundvattennivåer. De översiktliga beräkningarna har gjorts efter befintliga förhållanden och uppskattad grundvattennivå för området. I Bilaga 4 presenteras exempel på olika dagvattenlösningar lite mer preciserat. 3. Delområden, avvägningar och föreslagna åtgärder Delområde A utgörs av åkermark och är beläget norr om Åsa centrum, Bilaga 1. Idag kommer dagvatten från området in i Åsa centrum via en dagvattenledning (D 400 mm) och belastar ett redan påfrestat system. Dagvattnet från åkermarken tros även innehålla höga halter näringsämnen som kan bidra till övergödning såsom kväve och fosfor. Åtgärdsförslaget är att anlägga en fördröjningsdamm med strypt utlopp (2 l/s och ha), se Bilaga 2 och Bilaga 4, rubrik 3. Öppna fördröjningsmagasin. Dammen skall fördröja men även användas för att till viss del rena dagvattnet. Syftet med dammen är att minska belastningen på dagvattensystemet i Åsa centrum och generera ett utjämnat och begränsat flöde. Det diskuterades även att pumpa detta dagvatten till närmsta recipient norr om avrinningsområdet. Området för den föreslagna dammen översvämmas ofta i dagsläget vilket gör placeringen 3 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

7 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx lämplig. Storleken på dammen bör dimensioneras efter vilken återkomsttid kommunen finner lämplig. Delområde B utgörs främst av villa- och radhusområden och är beläget i den västra delen av avrinningsområdet, Bilaga 1. Området innehåller även idrottsplaner. Från området kommer en betydande del av ytavrinningen från höjdryggen som föreslås fördröjas i underjordiska magasin under idrottsplanerna (Bilaga 4, rubrik 7. Underjordiska fördröjningsmagasin). Vid beräkningsexemplet i Bilaga 2 har de underjordiska fördröjningsmagasinen utgjorts av makadammagasin. Vid extrema regn räcker inte dessa underjordiska magasin till utan en sänkning av idrottsplanen rekommenderas för att leda ytvattnet dit. Där kan ytvattnet från delområdet ansamlas och fördröjas och därmed minska belastningen på Åsa centrum. De underjordiska magasinen bör vara utrustade med ett strypt utlopp vilket ansluts till det befintliga ledningsnätet. Delområde C utgörs av själva centrum där den mesta av ytan utgörs av bostadsområden och Varbergsvägen vilken sträcker sig genom centrala Åsa från norr till söder, Bilaga 1 och Bilaga 3. I delområde C finns ett av de områden som främst är utsatta för extremregn enligt DHIs utredning, Figur 1. Området är format som en kil och är placerat öster om Varbergsvägen. Området består idag av ett dike och är bevuxet med vass, buskar och sly, Figur 2. Utloppet för området består av en stenbeläggning vilket leder in dagvattnet till en dagvattenledning med dim 800 mm, Figur 2. Norr om det kilformade området finns även ett befintligt fördröjningsmagasin, Figur 3, samt en större gräsyta. 4 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

8 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Figur 2. Det kilformade området i befintlig skick. Området ligger lågt och översvämmas vid extremregn. Idag finns ett befintligt dike och är bevuxet med vass, sly och små björkar, vänstra fotot, taget i riktning mot söder. Utloppet är gjord som en stenbeläggning vilket leder in till en dagvattenledning, högra fotot som är taget i riktning mot sydöst. Föreslagen åtgärd är att binda ihop befintligt fördröjningsmagasin, den större gräsytan och det kilformade området till en samlad dagvattenhantering för delområdet men även för delområdena A, B, och D, Bilaga 1. Dagvattnet från delområde A och B leds med befintligt ledningssystem. Dagvattnet från delområde D leds via en öppet dike som går från slutet av banvallen i öst genom den större gräsytan till det kilformade området i väst. Den befintliga gräsytan får därmed ett mer parkliknade uttryck med lekytor och översvämningsbara grönytor i norr, Bilaga 3. Det kilformade området fördjupas och utformas till ett mer våtmarks liknande område med en meandrande bäck och små dammar. Det kilformade området föreslås att utformas med olika nivåer, där den lägsta nivån har permanentvattenyta, nästa överliggande nivå har växter som ofta kan översvämmas medan nivån däröver kan klara viss översvämning. Hela det kilformade området skall kunna översvämmas vid extremregn. Det befintliga fördröjningsmagasinet, Figur 3, föreslås få en mer organisk utformning likt det föreslagna våtmarksområdet med olika nivåer och ett meandrande utseende. Detta rekommenderas då utformningen resulterar i en mer naturlig fördröjning och även rening av dagvattnet samtidigt som det knyter ihop området till en mer tilltalande parkmiljö. 5 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

9 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Figur 3. Befintligt fördröjningsmagasin i delområde C. Fotot är taget i sydlig riktning. Den samlade fördröjningen i delområdet som beskrivits ovan utgörs av flera olika dagvattenlösningar vilka finns presenterade närmare i Bilaga 4 under rubrikerna, 3. Öppna fördröjningsmagasin, 3.1 Torr fördröjningsdamm/översilningsyta och 6.1 Svackdiken. I den södra delen av delområdet finns också befintlig parkering vid Åsa centrums matbutik. Parkeringen föreslås bli en del av en större torgyta med underjordiska fördröjningsmagasin. Se Bilaga 4 för en mer utförlig beskrivning av olika typer av underjordiska fördröjningsmagasin under rubrik 7. I beräkningsexemplet i Bilaga 2 har dagvattenkasetter används för beräkning av erforderlig fördröjningsvolym. Delområde D utgörs främst av höjdryggen och naturmarken i öster och avgränsas i väster av banvallen, Bilaga 1. Från delområdet kommer stora mängder ytvatten vid kraftiga regn då höjdryggen består av skarpt sluttande terräng med ett tunt jordlager med små egenskaper för infiltration. Åtgärdsförslaget för detta delområde består i att anlägga ett avskärmningsdike som kan samla upp och fördröja dagvattnet från delområdet innan det leds vidare till den samlade dagvattenfördröjningen i delområde C, Bilaga 3. Banvallen löper parallellt med Varbergsvägen genom centrala Åsa och planeras att bebyggas med nya bostäder. Idag finns ett befintligt dike som är placerat öster om banvallen, mellan banvallen och befintlig lokalgata, Figur 4. Befintligt dike föreslås att flyttas ungefär till mitten av banvallen för att bilda ett nytt blå- och grönstråk genom planerad bebyggelse. Vid ny exploatering av området skall banvallens massor bytas ut och föroreningsrisk för dagvattnet bör därför inte 6 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

10 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx förekomma. Förflyttningen av diket görs för att tillgängliggöra mer markyta för bebyggelse. Figur 4. Befintligt dike öster om banvallen. Fotot är taget i riktning mot söder, med banvallen till höger i bild och diket i mitten. En lokalgata finns till vänster om diket strax utanför bild. Fotot är taget i riktning mot söder. För att leda ytvattnet från den östa naturmarken till det planerande avskärmningsdiket föreslås makadamdiken anläggas längs befintlig lokalgata. Makadamdike kan utföras där det översta lagret består av en skålad gräsyta där dagvattnet samlas. Makadamdiken beskrivs i Bilaga 4, under rubrik 6,2 Makadamdiken. Makadamdikena avtappas och leds mellan planerat bostadsområde till avskärmningsdiket. Vid kraftiga regn kommer inte allt ytvattnet att infiltreras ner i makadamdikerna, utan istället transporteras i makadamdikets gäsbeklädda yta och på så vis ledas till avskärmningsdiket. Det är viktigt att lokalgatan och de privata fastigheterna är höjdsatt så att ytvattnet finner dessa avledningsstråk ner till avskärmningsdiket. Med användning av kantsten kan dagvattnet lättare ledas till avledningsstråken. Det planerade avskärmningsdiket skall utformas med ett meandrande utseende. Ett dike eller vattendrag med varierande brädd och djup ökar den biologiska mångfalden då den bidrar till ett mer varierat ekosystem och därmed förbättrar reningsgraden genom naturlig nerbrytning av föroreningar. Se beskrivande text 7 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

11 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx om svackdiken vilket liknar den föreslagna åtgärden i Bilaga 4 under rubrik 6.1 Svackdiken. Det planerade avskärmningsdiket föreslås att bestå av ett flertal öppna fördröjningsmagasin vilka avdelas genom korsande gångstigar. Under gångstigarna placeras ett strypt utlopp som binder ihop magasinen, detta görs för att erhålla erforderlig fördröjningsvolym i diket. Förslagsvis utgörs de strypta utloppen av en ledning med begränsad dimension vilket mynnar i nästa fördröjningsmagasin (nästa del av diket), på andra sidan gångstigen. Vid extremflöden föreslås bräddning av diket ske över de korsande gångstigarna till nästa del av diket. Därför bör de korsande gångstigarna nivåsättas med en lägre höjd när de korsar diket än den angränsande marknivån, se Bilaga 5 för skisser av en exempel sektion och en exempel profil av avskärmningsdiket. Delområde E Delområdet utgörs till största del av villaområden, ett naturområde i västra delen och Åsa camping och havsbad i södra delen av området, Bilaga 1. Villaområdet och bensinstationen i norra delen av delområdet ligger väldigt lågt och drabbas ofta av översvämningar, Figur 1 och Figur 5. Att bensinstationens fastighet ofta översvämmas kan medföra att föroreningar från verksamheten sprids via dagvattnet ut i Kuggaviken. Det förordas för att bensinstationen flyttas. Åtgärdsförslag för detta område är att öppna upp en sträcka av det kulverterade vattendraget och göra en öppen fördröjningsdamm, Bilaga 3. Dammen skulle öka fördröjningen av dagvattnet samt att en större yta skulle avsättas för dagvattenhantering och därmed tillåta viss översvämning av ytan på ett mer kontrollerat sätt. Se Bilaga 4 för en beskrivning av dagvattendamm under rubrik 3. Öppna fördröjningsmagasin. 8 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

12 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx Figur 5. Området som ofta översvämmas i de norra delarna av delområde E. Till vänster ligger villaområdet och tillhöger bensinstationens baksida. Under gräsytan går idag en kulverterad bäck (D 1000m). Gäsområdet och delar av bensinstationens baksida föreslås grävas upp och anlägga en dagvattendamm som skall integreras med det nya centrumområdet. 4. Ytterligare åtgärder och dagvattenlösningar För att minska de negativa konsekvenserna vid extremregn kan gator, parkeringar och torgytor användas som tillfälligt fördröjningsmagasin. Dessa fördröjningsmagasin skulle kunna åstadkommas genom välplanerad höjdsättning av området samt genom att använda kantstöd. En ytterligare åtgärd för området för att förhindra översvämningar vid extrem regn är att anlägga en mur vid gränsen av det västra och det östra naturområdet. Murarna behöver bara ca cm höga och skulle användas för att förhindra att ytavrinningen från naturområdet kommer ner i centrala Åsa, se avskärmningsmur i Bilaga 1. Andra dagvattenlösningar som skulle kunna användas i området och som främst förbättrar dagvattenhanteringen vid regn med kort återkomsttid på 1 årsregn är till exempel gröna tak (Bilaga 4, rubrik 1. Gröna tak) och olika genomsläppliga ytor (Bilaga 4, rubrik 5. Genomsläppliga beläggningar). Andra lämpliga metoder 9 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

13 v:\45\14\ \3_teknik\w\dokument\beskrivningar\pm_översiktlig dagvattenutredning_åsa centrum_korrigerad_efter stavfelskomentar från beställaren_ docx som också kan användas vid en vidare utveckling av Åsa centrum är trädplanteringar (Bilaga 4 rubrik 4. Träd och skelettjordar) Regnträdgårdar skulle kunna användas för att avvattna parkeringsytor och gator. Regnträdgårdar är nersänkta planteringar med vattentåliga växter (Bilaga 4, rubrik 2. Regnträdgårdar). 10 av 10 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING Åsa centrum, dagvattenutredning Unr

14

15 SAMMANFATTANDE ÖVERSIKTLIGA BERÄKNINGAR Bilaga Delområde A Delområde B Delområde C Delområde D Delområde E Area [ha] 43,2 23,0 46,7 13,7 36,6 Rinntid/varaktighet [min] 90,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Flöde innan Exploatering [l/s] Flöde efter Exploatering [l/s] 3710 Utlopps krav från fördröjningsmagasin 2 l/s ha (avvattning av jordbruksmark) 105 l/s (ledning, 400 mm ) 1240 l/s / 105 l/s (ledning, 1000mm/400mm) 20 l/s ha (Max avrinning från Naturmark) 1240 l/s (Ledning, 1000mm) Erfoderlig Fördröjningsvolym 20 år [m3] / Erfoderlig Fördröjningsvolym år [m3] / Åtgärdsförslag 20 år Jordbruksmark Idrottsplan Våtmark: 2790 Banvallen Åsa bäckväg Fördröjningsvolym [m3] Fördröjningsdamm Makadammagasin Bef. Fördröjningsdike: 1460 Avskärmningssdike Fördröjningsdamm djup 1 m Parkering (kasetter): 1240 Totalt: Åtgärdsförslag 100 år Bräddning på markytan. Höjdsättning av kringliggande mark, kantstöd. Pumpning av dagvatten till närmsa recepient norr om utredningsområdet Fotbollsplan Marksänkning 0,3 m och makadam 1 m (1020 m3) Bräddning på markytan. Höjdsättning av kringliggande mark, kantstöd. Vägarna blir försdröjningsmagasin Fördröjningsdike Banvallen + Mur Mur + Fördröjningsdamm, Åsa bäckväg. Höjdsättning av kringliggande mark, kantstöd. Vägarna blir försdröjningsmagasin

16

17

18 BILAGA EXEMPEL PÅ DAGVATTENLÖSNINGAR Nedan presenteras olika varianter av dagvattenlösningar i form av fördröjningsåtgärder som kan användas för att uppfylla det erforderliga fördröjningsbehovet. 1. Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (Figur 1 och 2). Figur 1. Parhus med sedumtak i västra hamnen, Malmö. Källa: Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, det vill säga under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. Förutsättningar Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens

19 energibehov för uppvärmning. Gröna tak kan ha kylningseffekten på sommaren. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling med mera för att bibehålla sin funktion och karaktär. Figur 2. Stadsbiblioteket i Halmstad. Källa: 2. Regnträdgårdar Regnträdgårdar (Rain Gardens) (Figur 3) är en genomsläpplig växtbädd som används för att infiltrera dagvatten från närliggande hårdgjorda ytor. Figur 3. En regnträdgård i Portland, Oregon. Dit leds dagvatten från vägarna och byggnaderna.

20 Eftersom regnträdgård byggs upp på en väldränerad växtbädd ställs det krav på att växterna ska klara perioder av både torka och höga vattennivåer. Med en välkomponerad växtmix får man regnträdgård som fyller en teknisk funktion men också ett mycket vackert inslag i gatumiljön eller parken. En regnträdgård byggs upp så att allt det inströmmande vattnet ska kunna magasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer regnträdgården att ha någon synlig vattenyta. Eftersom bädden är planterad med växter så medför det att en regnträdgård dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en steril infiltrationsbädd av makadam. Systemen med regnträdgård har utvecklats och används nu med framgång även i städernas gatumiljöer. Dagvattnet från tak, vägar och parkeringsytor leds till närliggande regnträdgård där växterna renar och avdunstar stora delar av vattnet innan överskottet infiltrerar ned genom bädden (www.vegtech.se). Jämfört med en öppen dagvattendamm i stadsmiljön så genererar regnträdgård i idealfallet inget överskottsvatten som måste ledas vidare i det konventionella dagvattensystemet. Allt vatten infiltreras lokalt och kan skapa ett slutet dagvattensystem inom kvarteret. 3. Öppna fördröjningsmagasin Med öppna vattenytor skapas tilltalande inslag i bostadsmiljön (Figur 4 och 5). Dagvattenmagasinen kan utföras på många sätt och förutsättningarna på platsen får ofta styra utförandet. Fysiska begränsningar är kanske den faktor som spelar störst roll och kan leda till en viss problematik gällande dagvattenhantering i redan bebyggda områden. Befintliga bebyggelsestrukturer tillåter kanske bara en viss kategori av öppen dagvattenhantering på grund av platsbrist. För att magasinen ska vara snygga så krävs underhåll och eventuellt behövs kontinuerligt tillflöde av vatten för att undvika stillastående vatten som kan få problem med bland annat alger. Ett ytterligare sätt att undvika alg-beväxning är att plantera träd runt dammen för att ge skugga och därmed sänka temperaturen i vattnet vilket hämmar tillväxten av alger. Vid utformning av fördröjningsdamm bör följande tas i beaktning: Dammens slänter bör ges flacka lutningar, 1:4 eller flackare, med hänsyn till skötsel samt säkerhetsaspekter. Djupet i dammen bör variera för rikare biologiskmångfald samt bättre rening. Dock får inte dammen vara för djup då det kan leda till syrefria miljöer och anaerobnedbrytning vilket ger upphov till dålig lukt. Dammen bör vara långsmal. Längd: bredd cirka 3:1 rekommenderas. Vattnet ska ha så lång rinntid i dammen som möjligt. Fördröjningsdammens djup och placering beror på grundvattennivån i området. Fördröjningsdammen kommer att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten genom sedimentation.

21 Figur 4. Öppet fördröjningsmagasin i form av en dagvattendamm med permanent vattenyta. Källa: VA-SYD Figur 5. Fördröjningsdamm inne bland bebyggelsen. Källa: 3.1 Torr fördröjningsdamm/översilningsyta En torr fördröjningsdamm kan användas för att fördröja vatten vid höga flöden i samband med nederbörd. Under vissa perioder kommer fördröjningsdammen att vara helt torr (Figur 6). Det är därför viktigt att den utformas så att den blir ett tilltalande inslag i landskapsbilden även under torrperioder. Man kan till exempel välja att utforma den som en torr damm med gräsklädd botten så att den i samband med nederbörd kan användas som ett magasin, men utgöra parkyta eller liknande under torra perioder.

22 Fördröjningsdammen kommer att utjämna dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvattnet genom sedimentation. Efter dammen leds dagvattnet via utloppsledning till befintligt dike. Figur 6. Exempel på utformning av en torr fördröjningsdamm. Källa: Härryda kommuns dagvattenstrategi, En översilningsyta är en anlagd eller befintlig lägre liggande vegetationsklädd yta som utformas för att ta emot ett jämnt utspritt dagvattenflöde över ytans hela bredd (Figur 7). Figur 7. Översilningsyta i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. Förutsättningar Bygghöjd för magasin beror på flera förutsättningar, ex vattenmängder, grundvattenytans djup, naturliga höjdskillnader och tillgängliga ytor påverkar djupet på magasinet och därmed fördröjningsvolymen. Dammarna kräver skötsel i form av slamuppsamling, rensning/gräsklippning, etc. Slammet hanteras på samma sätt som slam från rännstensbrunnar och vägdiken.

23 4. Träd och skelettjordar Dagvatten kan effektivt omhändertas med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar. Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen. Träd kan med fördel kombineras med andra metoder för omhändertagande av dagvatten, till exempel med vattengenomsläppliga beläggningar (Figur 8). Figur 8. Träd för stadens dagvatten, Uppsala. Källa: Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att minska flödesintensiteten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten. Optimalt om träd kan omges med undervegetation. Vid trädplantering bör skelettjordar användas för att fördröja dagvattnen och därmed till viss del även rena det. Skelettjord består av en kombination av jord och makadam, vilket inte enbart förbättrar dagvattenfördröjningen men även underlättar trädrötternas tillväxt. Dagvattnet fördelas ut i skelettjorden med hjälp av en dräneringsledning eller en perkolationsbrunn. Avledningen av dagvattnet sker sedan till allmän dagvattenledning. Exempel på trädplantering med skelettjord vid körbana och GC-väg visas i Figur 9.

24 Figur 9. Principskiss för en smalare gatusektion med en GC-väg, ett infiltrationsstråk som är försett med gräs och träd och skelettjord. Källa: Svenskt vattens publikation P105: hållbar dag- och dränvattenplanering. 5. Genomsläppliga beläggningar I stället för täta asfaltytor kan olika typer av vattengenomsläppliga ytmaterial väljas. Infiltrationskapacitet i dessa är dock svår att beräkna och på sikt kommer dessa ytor till viss del sättas igen. 5.1 Hålad marksten och rasterytor Hålad marksten och rasterytor är försedda med öppna hål eller fogar där dagvattnet har möjlighet att infiltrera ned till en vattengenomsläpplig dränerad överbyggnad. Möjligheter finnas att förse hålen med gräs eller makadam (Figur 10). Figur 10. Hålsten av betong som bildar en stabil och genomsläpplig yta Källa: Utemiljö & Stenprodukter i Skåne AB 2012.

25 För att mer genomsläppliga ytor ska fungera krävs det att de inte sätts igen av mindre fraktioner som transporteras med dagvatten till ytorna. Om mindre fraktioner sätter igen de genomsläppliga ytorna riskerar de i så fall att förlora sin funktion. Det är också viktigt att en underbyggnad till ytorna är gjord av ett material med tillräckligt stora fraktioner att det säkerställer genomsläpplighet. Under ytorna magasineras och fördröjs dagvattnet som sedan dräneras bort och leds till de kommunala avloppsledningarna. Ytterligare en fördel med den här typen av mer genomsläppliga ytor är så mycket som 30 % av dagvattnet avdunstar. Nackdelen är däremot att det kan bli svårare för funktionshindrade att ta sig fram över ytorna. 5.2 Permeabel asfalt Permeabel asfalt är en typ av asfalt som har små öppna hålrum i sig vilket gör att vattnet kan infiltrera ner till underliggande lager. De underliggande lagren är uppbyggda av olika relativt grova material för att underlätta infiltrationen. Permeabel asfalt är mycket beroende av lämpliga lokala förutsättningar för att fungera. Den har ett relativt stort skötselbehov, då den måste högtrycksspolas med jämna mellanrum för att inte porerna i asfalten skall sättas igen. 5.3 Pelleplatta Pelleplattan (Figur 11) är en produkt tillverkad av återvunnen HDPE-plast och används som gräs- eller singelarmering i flera olika sammanhang. Figur 11. Förstärkt grusgång med pelleplatta. Källa: Underlaget förbereds precis som vid en stensättning efter förväntad belastning. Plattan läggs sedan enkelt och snabbt på plats och kapas lätt efter platsens behov på ett stabilt och väl förberett underlag. Plattan tål belastningar på 200 ton/m² och fördelar lasten från ett fordon som kör på ytan så att kompaktering av underlaget undviks. Pelleplattan fungerar också bra med hänsyn till framkomlighet för barnvagnar, rullstolar och rollatorer.

26 6. Diken För att avleda avrinning kan olika avrinningsstråk användas (avrinningsstråk kan även syfta på infiltrationsstråk och dräneringsstråk). Ofta utgörs avrinningsstråken av olika typer av diken, till exempel öppna gräsbeklädda diken, svackdiken, eller underjordiska diken, makadamdiken. 6.1 Svackdiken Svackdikena är ytliga avrinningsstråk där dagvattnet visualiseras, renas och fördröjs. Svackdiken (Figur 12) avser grunda, öppna avrinningsstråk med flacka slänter. Avbördningsförmågan i ett svackdike påverkas i hög grad av friktion mellan vattnet och gräsytan, den så kallade råheten samt lutningen i flödesriktningen. Råheten påverkas av växtval och skötsel av grönytan. När dagvattnet rinner i svackdikena reduceras hastigheten på grund av vegetationen och därmed avskiljs föroreningar genom sedimentering. Avrinningshastigheten minskar avsevärt jämfört med transport i ledningar. Flödestopparna nedströms minskar. Är lutningen större än 2 % bör svackdiket förses med fördämningar för att på så sätt minska vattenhastigheten och öka fördröjningseffekt. Figur 12. Svackdiken i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. Dikena bör göras flacka och breda för att få högsta reningseffekt genom att få så lång uppehållstid som möjligt så att föroreningar hinner suspendera. Den beväxta ytan binder och bryter ner föroreningarna och tar även upp de näringsämnen som finns i dagvattnet. Det beväxta lagret bör ha en tjocklek på ca 30 cm. Dikena bör också utformas med permiabla väggar vilket gör att vattnet kan infiltrera. Svackdikena bidrar till en reduktion av vattenvolymerna samt minskar flödestopparna. Vid höga flöden skall det finnas bräddningsmöjligheter från svackdikerna för att minimera risken att bundna föroreningar slammar upp och sprids. Även under vinterförhållanden och i samband med snösmälting har det konstaterats att smältvattnet infiltreras i gräsytor. Vintertid kan svackdikena användas som snöupplag vilket lämpar sig då snö som röjs från gator och vägar anses innehålla föroreningar som delvis renas i svackdikerna. Fördelen med svackdiken är att dagvattnet renas till viss del och att det är ett trevligt inslag med kombinationen vatten och grönyta i området. En nackdel är att de är ytkrävande och kräver ett visst underhåll.

27 6.2 Makadamdiken Ett alternativ till svackdiken är makadamfyllda diken, så kallade makadamdiken. Fördelar med makadamfyllda diken jämfört med svackdiken är att makadamdiken inte kräver lika stor plats. Makadamdike kan utföras även under en skålad gräsyta där dagvattnet samlas. Under gräsytan görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, typ makadam. Magasinerings- eller fördröjningvolymen i makadamdiken utgörs av porvolymen (hålrumsvolymen) i fyllningsmassorna, cirka 30 % av den totala volymen. Ett lager geotextil skyddar makadammen från det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, kan placeras ovan den skålade gräsytan. Avtappningen av makadamdiket utförs med en dräneringsledning som läggs nära botten i fyllningen (Figur 13). För att tömningen inte skall bli för snabb av magasinet bör dräneringsledningens kapacitet strypas. På så vis säkerställs att inte föreskrivet maximalt utflöde överskrids. Makadamdiken kan även utföras under tät beläggning så som vägar eller parkeringar. Figur 13. Makadamdike med dräneringsledning i botten. Källa: Svenskt Vatten P Underjordiska fördröjningsmagasin Där det inte finns utrymme för öppna fördröjningsmagasin kan underjordiska magasin anläggas och förläggas till exempel inom parkeringsytor. Det finns flera olika typer av underjordiska magasin för dagvatten på marknaden idag. Vid hög grundvattennivå måste fördröjningsmagasin som anläggs under mark sannolikt utgöras av täta magasin som till exempel rörpaket. Om magasinen utförs som en otät konstruktion som till exempel plastkasseter måste grundvattennivån vara känd. Den bör vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Magasinen behöver också dimensioneras för aktuell last, exempelvis trafik och vid täta magasin och hög grundvattennivå även för lyftkrafter. 7.1 Dagvattenmagasin av plast, till exempel polyetenrör Polyeten är korrosions- och kemikaliebeständigt vilket innebär att rören har en lång livslängd. Dessutom har materialet låg densitet om det jämförs med exempelvis betong. För att skapa ett magasin av rördelar i polyeten (Figur 14) krävs det att de sammankopplas och det görs antingen genom att de gängas eller svetsas samman eller att de både gängas och svetsas. I och med att varje rördel anpassas utifrån beställarens krav kan magasinet utformas efter de topografiska förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

28 Figur 14. Dagvattenmagasin av Weholite dubbelväggiga lättviktsrör, polyeten. Källa: Installationstiden exklusive schaktning är vid den här magasinstypen kort jämfört med andra magasinstyper. Detta tack vare att rördelarna är lätta, prefabricerade och kan göras längre än betongrör. Samt att de snabbt och enkelt kan monteras samman. Ett magasin av polyeten beräknas hålla i cirka 100 år och kräver, förutom eventuell spolning, i stort sett inget underhåll. Livslängden baseras på kunskap om materialets beständighet samt skicket på de rör som tagits upp ur marken efter att varit i bruk i ca 50 år (www.kwhpipe.se). 7.2 Dagvattenmagasin av betongrör Dagvattenmagasin gjorda av armerade betongrör (Figur 15) fungerar på samma sätt som de dagvattenmagasinen av polyetenrör. Figur 15. Dagvattenmagasin av betongrör Källa: Skillnaden är de egenskaper som materialen har. Tyngden av betongen gör att rörsektionerna blir svårare att hantera vid montering och dyrare att transportera. Det går inte heller att göra lika långa längder av betongrör som med polyetenrör vilket medför fler skarvar mellan rördelarna. Fler

29 skarvar ger en längre installationstid. Armerad betong kan dock bära större laster än polyetenrörsmagasin vid till exempel ytligt liggande dagvattenmagasin. Betongrörens ungefärliga livslängd är 100 år. Bara i undantagsfall är mark- och vattenförhållandena sådana att kemiska angrepp förkortar livslängden (www.alfaror.se). 7.3 Dagvattenmagasin i betong Dagvattenmagasin gjorda av betong kan ha olika former och tillverkningssätt. Det finns både cirkulära och rektangulära magasin. Magasinen går både att platsgjuta (Figur 16) och att prefabricera. Figur 16. Plastgjutet dagvattenmagasin som är beläget under en parkeringsyta. Foto: Malin Engström. Källa: Svenskt vattens publikation P105: hållbar dag- och dränvattenplanering. Att installera ett fördröjningsmagasin i betong kan variera i tid beroende på vilka förutsättningar som finns på platsen, vilken typ av magasin som skall installeras och magasinets storlek. 7.4 Infiltrationsmagasin eller Stenkistor Infiltrationsmagasin används främst då dagvatten från takytor inte kan avledas till någon yta med vegetation där det kan infiltrera ner i marken. Infiltrationskapacitet varierar stark mellan olika jordarter där morän och sand har 2-3 gånger större kapacitet än silt respektive anlagda grönytor (matjord). Lera har en nästan försumbar infiltrationskapacitet. Viktigt är grundvattenytans nivå. Den bör vara under magasinets botten annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Det är även viktigt att de omkringliggande fastigheterna inventeras noga så att de inte skadas om det skulle komma så mycket nederbörd att infiltrationsanläggningen inte kan klara flödet utan att vatten blir stående och rinner av längs marken. Infiltrationsmagasin är i princip en grop i marken som täcks in av en geotextilduk och fylls med ett grovt material (makadam) som dagvattnet leds till. Duken ska förhindra smuts och finare fraktioner från omgivande material att ta sig in i magasinet och minska porvolymen och därmed kapaciteten för magasinet. hålrumsvolymen för makadam som används i infiltrationsmagasin brukar vara cirka 30 %. Infiltrationsmagasinet samlar upp dagvattnet och låter det sedan infiltrera i marken, magasinet kan även utrustas med en perkolationsbrunn. Magasinet ska förses med en bräddning till dagvattennätet eller dike för bortledning av avrinnande vatten som inte infiltreras för att förhindra översvämningar vid mycket kraftiga regn. Ett infiltrationsmagasin räknas ha en livslängd på ett par årtionden beroende hur skötseln är på magasinet. Skulle en längre period vara aktuellt bör fyllningsmaterialet och duken som kan sättas igen bytas ut.

30 7.5 Dagvattenkasseter Ett alternativ till att anlägga ett infiltrationsmagasin fyllt med ett grovt material är dagvattenkassetter av plast. Dagvattenkassetternas (Figur 17) hålrumsvolym är 95 % vilket innebär att man sparar mer än 2/3 av ytbehovet jämfört med en traditionell anläggning av makadam. Figur 17. Dagvattenkassetter. Källa: Kassetterna kan användas för avledning av dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. De bör förses med bräddanslutning för indikation på framtida igensättning. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med makadamfyllda infiltrationsmagasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats och möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större. Utformningen och vikten på modulerna gör att transportkostnader kan minskas med upp till 75 % jämfört med makadamfyllda infiltrationsmagasin. Noteras bör att kassettmagasin måste anläggas ovan grundvattenytan. Annars kan inte hela volymen utnyttjas till magasinering. Kassetterna har olika utseende och storlek beroende på vilken typ av kassett det är och vilken leverantör som den kommer från. Gemensamt för de olika kassettyperna är att en geotextilduk måste placeras runt kassetterna för att hålla smuts och jord utanför magasinet annars kan sediment tränga in och minska fördröjningsvolymen och sätta igen magasinet. Denna magasinstyp har en lägre bärighetsförmåga än magasin av polyetenrör och dess livslängd varierar med hur arbetet med tätningen kring kassetterna är utförd. Till mindre magasin fungerar dessa utmärkt då de är billiga och enkla att montera. Till större fördröjningsmagasin blir arbetet mer omfattande med monteringen av kassetterna. 7.6 Infiltrations- och perkolationsbrunnar Dagvattnet rinner ner genom brunnens betäckning, alternativt förses brunnen med en inloppsledning från närliggande dagvattensystem. De partiklar som kommer in i Infiltrationsbrunnen sjunker ner till botten eller lägger sig på ytan. Vattnet i brunnen kommer via utloppsröret att rinna ner genom botten och infiltreras genom gruset runt brunnen. Blir flödet så stort att vattnet inte hinner infiltreras kommer vattnet att flöda över genom nödutloppet som ansluts till befintligt dagvattensystem (Figur 18). Finns inget dagvattensystem kan brunnen givetvis utföras utan nödutlopp.

31 Figur 18. Infiltrationsbrunn med sandfång. Källa: Förutsättningar Bygghöjder varierar beroende på val av magasin, mängd dagvatten som ska fördröjas, platsens förutsättningar och trafikbelastning. Generellt behövs en överbyggnad med tätskikt, dräneringsskikt och beläggning. Rörmagasin finns i dimensioner från mm (även större). Dagvattenkassetter kan staplas på höjd eller läggas i bara ett lager, höjd från 400mm. Dimensioner för infiltrationsbrunnar variera, för brunn i Figur 18 är brunnshöjden 2100mm.

32

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen

Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen PM Dagvattenutredning Dagvattenutredning Detaljplan del av Kopper 2:1 m fl, Bergsvägen 2013-09-15 Halmstad 1 av 10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Underlag... 3 2. Befintliga

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld UPPDRAG Östra Torp, förprojektering UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson DATUM 3 UPPDRAGSNUMMER 7001092000 UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld KVALITETSGRANSKAD AV Göran Wallgren 1. Dagvattenhantering

Läs mer

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby. Box 1146 183 11 Täby Tel 8-732 58 Tel, dir 8-732 28 83 Fax 8-732 22 e-post david.kallman@marktema.se PM - Vilunda 2:24, Dagvattenutredning Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget

Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget MUNKEDALS KOMMUN Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget Göteborg Dagvattenhantering Hensbacka, Smedberget, Munkedals kommun Datum 2010-06-11 Uppdragsnummer 61440932881-4 Utgåva/Status Tea Cole Stefan

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Järntorget Bostad AB, Ekerö Uppsala 2015-02-23 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 , Ekerö Datum 2015-02-23 Uppdragsnummer

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

Dagvatten-PM, Storvreta centrum

Dagvatten-PM, Storvreta centrum Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Dagvatten-PM, Klockstapeln

Dagvatten-PM, Klockstapeln Tengbom Upprättad av: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.1 Befintliga ledningar... 5 1.2 Markförutsättningar... 5 2. Dimensionering... 6 3. Metoder... 7 3.1 Fördröjning

Läs mer

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 Gällivare kommun Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 2016-06-15 Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2 Datum 2016-06-15 Uppdragsnummer 1320019004 Utgåva/Status Slutleverans Sandra Viklund Axel Sahlin

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 5 st. Göteborg DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, västra HÄRRYDA KOMMUN Totalt antal blad: 5 st. Göteborg 2015-04-29 DAGVATTENUTREDNING sid 2/5 Innehållsförteckning Allmänt 3 Befintliga förhållanden 3 Dagvattenavledning

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

PM-DAGVATTENUTREDNING. Kungsbacka kommun. Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14. Göteborg 2015-12-01

PM-DAGVATTENUTREDNING. Kungsbacka kommun. Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14. Göteborg 2015-12-01 PM-DAGVATTENUTREDNING Kungsbacka kommun Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14 Göteborg 2015-12-01 Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14 PM-DAGVATTENUTREDNING

Läs mer

Dagvattenutredning Önnestad 112:1

Dagvattenutredning Önnestad 112:1 Sida 1(10) Dagvattenutredning Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Dagvattenutredning Kållered köpstad

Dagvattenutredning Kållered köpstad Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2015-06-01 Project ID 702224 Client Mölndals Kommun Dagvattenutredning Kållered köpstad ÅF-Infrastructure

Läs mer

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58

REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22 Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för 2014-05-07 Principlösningar för LOD vid nyproduktion av bostäder. RIKTLINJER OCH KRAV I Stockholms stads dagvattenstrategi (2002) står att dagvattnet inte får försämra miljön. I första hand ska åtgärder

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg 2014-06-02

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg 2014-06-02 DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp HÄRRYDA KOMMUN Totalt antal blad: 8 st. Göteborg -- ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen, Box SE- Göteborg Telefon +. Fax + 9. Säte i Stockholm. www.afconsult.com

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Dagvattenutredning Sparsör

Dagvattenutredning Sparsör Author Hanieh Esfahani Phone +46 10 505 94 79 Mobile +46706788714 hanieh.esfahani@afconsult.com Date 2014-12-05 Project ID 701324 Client Borås Energi & Miljö Dagvattenutredning Sparsör Hållbar dagvattenutredning

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING Dragonvägen i Upplands Väsby Kommun, Riksbyggen

DAGVATTENUTREDNING Dragonvägen i Upplands Väsby Kommun, Riksbyggen ADRESS COWI AB Solna Strandväg 78 171 54 Solna TEL 010 850 23 00 FAX 010 850 23 10 WWW cowi.se DAGVATTENUTREDNING Dragonvägen i Upplands Väsby Kommun, Riksbyggen PROJEKTNR. A070552 DOKUMENTNR. A070552-002

Läs mer

Skogsallén Fastighetsprojektering AB. Kvarteret Tjädern. Dagvattenutredning till detaljplan 2014-01-13

Skogsallén Fastighetsprojektering AB. Kvarteret Tjädern. Dagvattenutredning till detaljplan 2014-01-13 Skogsallén Fastighetsprojektering AB Beställare: Skogsallén Fastighetsprojektering AB Viktor Rydbergsgatan 10 411 32 Göteborg Beställarens representant: Carl-Johan Carlsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare:

Läs mer

Bostäder i Nya Kristinedal VA-utredning till detaljplan

Bostäder i Nya Kristinedal VA-utredning till detaljplan Bostäder i Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Förvaltnings AB Gassin BOX 100348 43424 KUNGSBACKA Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Martin Nord Herman Andersson Uppdragsnr: 102 20 51

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Furulidsskolan Kompletterande dagvattenutredning till detaljplan

Furulidsskolan Kompletterande dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Kungsbacka Kommun 434 81 Kungsbacka Beställarens representant: Maria Malone Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Jennifer Löfvendahl

Läs mer

Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning

Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Dagvattenutredning för Borstahusen 1:1 detaljplan för Bovieran

Dagvattenutredning för Borstahusen 1:1 detaljplan för Bovieran Sida 1(12) Dagvattenutredning för Borstahusen 1:1 detaljplan för Sida 2(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar...

Läs mer

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Dagvattenutredning Nithammaren 8 2014-12-09

Dagvattenutredning Nithammaren 8 2014-12-09 Dagvattenutredning Nithammaren 8 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Vanessa Scheffler och Josefina Söderberg Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hantverkargatan

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare

Läs mer

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun , Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN

FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN UNDERLAGSRAPPORT TILL DETALJPLAN MAGASINET1 OCH INTENDENTEN3 FÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTEN KONCEPT 2015-09-28 Uppdrag 258868, DP Magasinet 1 och Intendenten 3 i Hässleholm Titel på rapport: Förutsättningar

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan. Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny detaljplan Det planeras för nytt fritidsområde med konferensanläggning, camping med tält, husvagnar, stall, ridhus och ca 316 st campingstugor. Yta inom

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Eftra 2:54 och 4:24 VA-utredning till detaljplan

Eftra 2:54 och 4:24 VA-utredning till detaljplan Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman Andersson Jennifer Löfvendahl Uppdragsnr: 102 38 57 Filnamn

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar

Hareslätt, Kungälvs kommun Avvikelser mellan utförd VA-utredning och projekterade lösningar Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Beställaren representant: Micael Pehrson Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig VA: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Karin Gamberg Håkan Emqvist Uppdragsnr:

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro

Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro Sid 1 (7) Uppsala 26 juni 2014, rev. 16 april 2015 PM Dagvattenhantering dp Härnevi 1:17 i Upplandsbro Inledning Flexhouse AB/Härnevi Fastighets AB planerar för smålägenheter på fastigheten Härnevi 1:17

Läs mer

PM DAGVATTEN - JAKOBSBERG

PM DAGVATTEN - JAKOBSBERG 29 Bakgrund och syfte Sweco har fått I uppdrag av Karlstads kommun att ta fram underlag för detaljplanen gällande grönstruktur i östra Jakobsberg. Detta innefattar bland annat parkmiljöer och grönstråk.

Läs mer

Mikaelsplan, Uppsala Utredning

Mikaelsplan, Uppsala Utredning Dagvatten, Uppsala Uppdragsgivare: Uppsalahem Upprättat av: Anna Thorsell Konsult: Structor Uppsala 753 30 UPPSALA Utredning Revideringsdatum: , 753 30 UPPSALA Dagvatten ANTAL BLAD: 8 BLAD NR: 1 Innehåll

Läs mer

Avledning av vatten med diken

Avledning av vatten med diken Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett

Läs mer

Dagvattenhantering Alehagen, Mölnlycke

Dagvattenhantering Alehagen, Mölnlycke Härryda kommun Dagvattenhantering Alehagen, Mölnlycke Göteborg Dagvattenhantering Alehagen, Mölnlycke Datum 2013-10-28 Uppdragsnummer 13200003328 Utgåva/Status Arbetsmaterial Kjell Norberg Kristoffer Larsson

Läs mer

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning

Kvartersmarksexempel dagvattenflödesberäkning 1 Beräkningar för förtätningskvarter 1a Välj Å(återkomsttid för regn)=10 år samt R djup =20 mm för beräkningarna, vilket enligt Figur 1 innebär att ca 90 % av årsvolymen tas om hand. Genomsläpplig beläggning

Läs mer

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen UPPDRAG Kronandalen UPPDRAGSNUMMER 2474656000 UPPDRAGSLEDARE Andreas Asplund UPPRÄTTAD AV Matthias Borris DATUM Redovisning kompletterande dagvattenutredningen Detta redovisar kortfattat resultaten från

Läs mer

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24

SVEDALA KOMMUN. Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129:50 och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 2008-11-24 SVEDALA KOMMUN Svedala 129:53, 129:54 samt delar av 129: och 129:52. Marielund Dagvattenutredning 28-11-24 Innehåll - Utredningstext - Ritning M-1 - Magasinsberäkning Drottninggatan 16 254 33 HELSINGBORG

Läs mer

Uponor IQ Utjämningsmagasin

Uponor IQ Utjämningsmagasin Uponor IQ Utjämningsmagasin 1 2013 32010 6.3 Utjämningsmagasin Inledning Uponor IQ är ett komplett och flexibelt system, som används i hela Norden. De många erfarenheterna av systemet gör att det är väl

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

VÄXJÖBOSTÄDER AB. Avrinningsplan för dagvatten Kv Kråkan Växjö

VÄXJÖBOSTÄDER AB. Avrinningsplan för dagvatten Kv Kråkan Växjö Uppdrag Avrinningsplan Kv. Kråkan Växjö Beställare Växjöbostäder AB Upprättad Ingel Magnusson Kontrollerad av Rev Datum15-11-09 Sidan 1 av 3 Handling Avrinningsplan dagvatten Godkänd av Förslagshandling

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Dokumentnamn Dagvatten Vår referens Datum Uppdragsnr Louise Björkvald 2015-03-03 335191 PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Ett detaljplanearbete pågår i utkanten

Läs mer

Dagvattenutredning Streteredsvägen 36b

Dagvattenutredning Streteredsvägen 36b Uppdragsnr: 10204727 1 (4) PM Dagvattenutredning Streteredsvägen 36b WSP Samhällsbyggnad i Halmstad har fått i uppdrag av Livered AB att inför detaljplansändring utreda dagvattenhantering inom fastigheten

Läs mer

Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård

Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård Projekteringsförutsättningar för dagvatten i Solbacka Trädgård Datum: 2013-08-07 reviderad 2013-10-17 Pauline Sandberg Uppdragsledare Erik Gustavsson Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING

GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING 1/3 GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING UTSTÄLLNINGSHANDLING Göteborg 2012-12-17 Rickard Andersson Göran Skålberg ADWICE AB Skeppet Ärans väg 3 426 71 Västra Frölunda Telefon 031-3012300 www.adwice.se Org nr

Läs mer

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88

Läs mer

NCC Boende. Kvarnbyterrassen 2012-02-22. Dagvattenutredning. Uppdragsnummer: 7180423

NCC Boende. Kvarnbyterrassen 2012-02-22. Dagvattenutredning. Uppdragsnummer: 7180423 NCC Boende Kvarnbyterrassen Dagvattenutredning 2012-02-22 Uppdragsnummer: 7180423 Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende Kvarnbyterrassen Handlingens status Datum 2012-02-22 Rubrik

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen

Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen Dagvattenutredning till detaljplan för Höjdvägen 216-3-4 Befintligbebyggelse och dagvattensystem Dagvattnet i området för Länsmansvägen tas omhand via två stycken allmänna dagvattenledningar. Den ena är

Läs mer

Principlösningar för dagvattenhantering inom Tungelsta Ålsta 28:1, Tungelsta 1:47 och 1:52 m.fl., Haninge kommun Dagvattenutredning STEG 1

Principlösningar för dagvattenhantering inom Tungelsta Ålsta 28:1, Tungelsta 1:47 och 1:52 m.fl., Haninge kommun Dagvattenutredning STEG 1 1 (12) Principlösningar för dagvattenhantering inom Tungelsta Ålsta 28:1, Tungelsta 1:47 och 1:52 m.fl., Haninge kommun Dagvattenutredning STEG 1 Täby 2015-12-18 MARKTEMA AB Johanna Rennerfelt Tel 0704-378087

Läs mer

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29.

Underlag på befintliga ledningar har erhållits från Trafikverket, relationshandlingar E4, Förbifart, Norrköping, daterade 1996-10-29. Vectura Mark&Samhälle Box 412 581 04 Linköping Telefon: 0771-159 159 Fax: 010-484 00 00 Lars Skoog Telefon: 010-4845187 Datum: 2011-04-21 Beteckning: Väg E4 Helsingborg-Stockholm, delen Trafikplats Bråvalla

Läs mer

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Uppdragsnr: 10144353 1 (11) PM Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen Komplettering 2011-04-07 Bakgrund PEAB Bostad AB och Skanska Nya Hem AB i samarbete med Upplands-Bro kommun har beslutat att ta fram

Läs mer

Dagvattenutredning Säfsen

Dagvattenutredning Säfsen SÄFSENS FASTIGHETER Dagvattenutredning Säfsen Falun 2012-01-04 Dagvattenutredning Datum 2012-01-04 Uppdragsnummer Michael Eriksson Malin Eriksson Lars Jansson Uppdragsledare Handläggare Granskare i Innehållsförteckning

Läs mer

Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen

Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen Härryda kommun Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen Göteborg 2014-03-31 Kullbäckstorp 2:2 Mölnlycke Vällkullevägen Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer 1320006628 Utgåva/Status Förhandskopia Kjell Norberg

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

Dagvattenutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen 2014-11-10. Upprättad av: Göran Söderlund. Mark och VA Teknik

Dagvattenutredning Lilla Beddinge 21:3 och 35:2 Gröningen 2014-11-10. Upprättad av: Göran Söderlund. Mark och VA Teknik PM 2014-11-10 Upprättad av: Göran Söderlund Mark och VA Teknik 1 Status: PM Beställare Hans Erik Hansson Konsult Mark och VA Teknik i Sverige AB Södra Bulltoftavägen 51 212 22 Malmö Tel: 040 23 03 20 Org

Läs mer

Svarte Utredning för VA och höjdsättning

Svarte Utredning för VA och höjdsättning Malmö Uppdragsnummer: 232583 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Omfattning... 4 1.4 Ingående personal... 4 1.5 Följande underlag har använts i uppdraget... 4 2 UTREDNING

Läs mer

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM

Läs mer

Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning

Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning Uppdragsnr: 1018 9908 1 (9) PM Dagvattenhantering Tuna Park, inför detaljplan för Gallerian 1 m.fl. 1 Inledning Warburg-Hendersson Eskilstuna AB äger fastigheten Gallerian 1 i området Tuna Park i Eskilstuna.

Läs mer

Eskilstuna Dagvattenutredning

Eskilstuna Dagvattenutredning Valsverket 3-5 Eskilstuna PM Dagvattenutredning 2016-09-02 Structor Uppsala AB Mats Ekström 753 20 UPPSALA Tel. 018-888 08 50 www.structor.se Sida 1 av 10 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 2 1.1. Underlag... 2 2.1

Läs mer

Hossaberget, Öjersjö Dagvattenutredning till detaljplan

Hossaberget, Öjersjö Dagvattenutredning till detaljplan 211-11-1, rev. 213-3-27 211-11-1, rev. 213-3-27 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Norconsult AB Box 8774 42 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson

Läs mer

Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning

Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Dagvattenutredning Utby 3:25 m.fl., Älvängen, Ale kommun Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Charlotte Lundberg Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Herman

Läs mer

PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK

PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK PRINCIPFÖRSLAG FÖR DAGVATTENHANTERING INOM KVARTERSMARK 8 1 7 2 6 5 3 4 2013-04-22 1 Dikeslo sningar Dikeslösningar används här som samlingsnamn för ett antal lösningstyper. De har alla fördelen att de

Läs mer

Genom att utnyttja markens egenskaper för avledning av dagvatten uppnås både ekonomiska såväl som miljömässiga vinster

Genom att utnyttja markens egenskaper för avledning av dagvatten uppnås både ekonomiska såväl som miljömässiga vinster UPONOR INFRASTRUKTUR UPONOR DAGVATTENKASSETTER OCH TUNNLAR Genom att utnyttja markens egenskaper för avledning av dagvatten uppnås både ekonomiska såväl som miljömässiga vinster 05 2011 32007 5.10 Uponor

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18.

Tekniskt PM, VA-teknik. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Teoretisk, översiktlig beräkning för dagvattenhantering gällande etablering av Tullstation, E18. Datum: 21.12.2013 Uppdragsnummer: 113427 Tekniskt PM, VA-teknik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer