Varför ruttnar korsvirket? Ek ska ju inte ruttna, eller hur?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför ruttnar korsvirket? Ek ska ju inte ruttna, eller hur?"

Transkript

1 Föreningens ordf. Styrelsens ordf. Vice ordförande Sekreterare Kassör Redaktion Föreningen Eric Lilius Tommy Carlstein Christer Fahlström Tore Persson Claes-Göran Kind Marianne Rosén Skånska Gårdar St Tibbaröd Flygelvägen 89 Lunnarp 3 Ljungvägen 21 A Ljungvägen 21 A Aspgatan 10 Box Röstånga Lund Dalby Höllviken Höllviken Malmö Malmö Postgiro Informationsblad för Skånska Gårdar nr 4 /01-1/02 Följ med till lantmäteriet! Den 26 februari besöker vi lantmäteriet i Malmö och får reda på vad de gör där och får se alla deras kartor sidan Varför ruttnar korsvirket? Ek ska ju inte ruttna, eller hur? Jo, det kan det göra under vissa förutsättningar. Tommy Carlstein berättar om hur det hänger ihop och hur man undviker det på sidan 3-6 Hur uttalar du ortnamnet Månasken? Det och mycket annat får du reda på om du följer med till Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund när vi besöker det i mars. Läs mer på sidan 2 Rapsolja, hur gör man det? På gården Gunnarshög i Hammenhög tillverkas raps- och linfröolja. Följ med och se hur det går till. Läs på sidan 6 Rapport från höstmarknaden och lista över alla utställare finner du på sidan 8-10 Har du grönkål i din trädgård? Då kan du gå ut och plocka råvaran till Anna Greta Perssons recept på gräddstuvad grönkål. Vi andra får gå till affären och köpa. sista sidan

2 Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Kära Skånska Gårdare! Året inleds med flera lärorika utflykter så att vi kan förkovra oss rejält. Vad sägs om att titta närmare på hur rapsoch linfröolja tillverkas? Eller att få reda på vad det där konstiga ortnamnet betyder? Eller hur man gör kartor? Vi hoppas att utflykterna ska väcka mångas intresse, men är det något du tycker vi borde göra så hör av dig till redaktionen eller någon i styrelsen så ska vi se om det går att ordna. MR Kalender 26 feb Besök på Lantmäteriet i Malmö 20 mars Besök på Dialekt- och ortnamnsarkivet 13 april Besök på Gunnarshög i Hammenhög slutet av maj (preliminärt) Öppen gård Det kom ett e-brev... till redaktionen som vi inte kunde besvara. Därför skickar vi frågan vidare till medlemmarna. Vet du något om det här så hör av dig till redaktionen. Besök på DAL Onsdagen den 20 mars klockan gör vi ett besök på DAL, dvs. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. Dess chef Göran Hallberg kommer att berätta om verksamheten vid DAL i Lund. Vi räknar med att besöket varar i cirka två timmar. Tillfälle till frågor ges. Till dess kan du fundera på hur följande ortsnamn skall uttalas: Månasken, beläget på vägen mellan Olofström och Kyrkhult i Blekinge. Arkivet är beläget på femte våningen i Humanisthuset, som ligger granne med UB. Gatuadressen är Helgonabacken 14, lättast hittar du in från Helgonavägen, då huset har en entré därifrån (den norra ingången). Du kan parkera på Helgonavägen, fritt efter kl. 18. Är du ny i Lund, så leta upp gamla vattentornet, numera astronomiska institutionen, kör Sölvegatan söderut mot centrum, dvs. utför backen, första gatan till höger (Helgonavägen), andra huset från korset (telefonkiosken) räknat på vänster hand. Det tredje huset är UB i sin park. Förhoppningsvis sitter det en skylt med Skånska Gårdar i entrén. Vi träffas i entrén, välkomna! From: Håkan Larsson Subject: Kopparvitriol förr i tiden Date sent: Wed, 24 Oct :08:14 Jag har två frågor där den om kopparvitriol är den jag är mest intresserad av. Första frågan: Jag har hört att man förr använde kopparvitriol (kopparsulfat) för att impregnera stängselstolpar. Stämmer det, och hur gjorde man. I gamla recept på Falu Rödfärg används kopparvitriol, men i den köpta används järnvitriol, på grund av nya miljölagar om jag har förstått det hela rätt. Kopparvitriol är verksam mot svampangrepp på träfasader och i vinodlingar, används som mineraltillskott, och används när man vill desinficera hovar på får. Så farligt kan det väl inte vara för landväxter. Andra frågan är om järnvitriol är verksam som skydd överhuvud taget. På säger man t.ex. Järnvitriolbehandling är huvudsakligen att betrakta som en kosmetisk åtgärd för att snabbt få den grånad av virket som annars naturen sköter av sig själv. Träskyddseffekten är närmast försumbar. Håkan Larsson 2

3 Varför ruttnar korsvirket och bålet även om det är i ek? Tommy Carlstein Förr i tiden eftersträvade man att bygga korsvirkeshus och bålelängor i ek, och även om det finns hus där man använt fur och gran, så dominerar trots allt eken i traditionella skånska korsvirkeshus. I bålelängorna var nästan alltid stolpar och fotträ i ek, medan man inte sällan i Göingebygden och uppe på Linderöds- och Hallandsåsen hade furubålar i dessa längor. Men även där man använt fur till bålarna var ofta den nedersta bålen eller två i varje fack i ek, eftersom det senare var mer beständigt, när det utsattes för takdropp och stänk från marken. Men hur länge varar då ekstommen i ett korsvirkes- eller bålehus? Många av de hus som fortfarande står kvar har ju byggts under första hälften av 1800-talet och en del till och med på 1700-talet, medan vissa är från den senare hälften av 1800-talet. De flesta bålelängor och korsvirkeshus kläddes över med sågad entumspanel, när sågverken blev allmänna på 1800-talets senare hälft eller under 1900-talets början. Den vanliga slutsatsen de flesta drar är att detta skyddade husen mot det regn och stänk som annars hade fått ekvirket i husen att ruttna utifrån. En viss sanning ligger i detta men frågan är mycket mer komplicerad än så. En lika viktig faktor kanske är att ytterligare ett lager på längan gör att daggpunkten eller kondensationspunkten flyttas några centimeter utåt några månader på året, när man klär ekstommen med gran eller fur. Alla träslag tåler inte fukt lika bra Att olika träslag är mer eller mindre fukttåliga är ett väletablerat faktum precis som att olika träslag har olika täthet och längd på sina fiber. Bok, som används till möbler och glasspinnar, har liksom björk relativt korta fibrer. Därför används dessa träslag mindre som konstruktionsvirke, eftersom hållfastheten har att göra med fiberlängden. Träfibrer armerar varandra och ju längre de är, desto bättre blir armeringseffekten. Ask användes förr mycket till redskap eftersom detta träslag var starkt men också tänjbart. Boken används till glasspinnar för att den inte innehåller en massa syror och kådämnen (som smakar). Av just detta skäl blir boken lätt angripen av mikroorganismer (svampar, bakterier) om den utsätts för fukt. Eken impregneras av sina syror (garvsyra) och ek smakar surt, precis som en och tall smakar kåda och en massa annat som också har en bevarande effekt. Få träslag tål fukt som en, ek och kådrik fur. Granen är inte särskilt fukttålig men har långa fibrer och är starkt konstruktionsvirke med låg egenvikt bara det hålls torrt. Eken är stark men har hög egenvikt, varför den lätt kan komma att bukta nedåt om den används som takbjälkar i skånelängor, särskilt om den inte fått chansen att torka ordenligt innan den sätts in i huset. Ek kan ju som alla gamla skepp som sänkts i Östersjön ligga länge i vatten eller gamla mossar och blir då svartek. Om nu ek är så fukttåligt, hur kommer det då sig att så många korsvirkesdelar i hus ruttnar och behöver bytas ut? När man börjar inspektera gamla hus eller montera ner rivningshotade och felplacerade gamla eklängor för att flytta dem till bättre lägen som jag haft tillfälle att göra, så börjar vissa regelbundenheter att avslöja sig. Vilken slags hus har klarat sig bäst eller sämst från tidens tand? Det visar sig att de båle- och korsvirkeslängor som nästan alltid klarat sig bäst är loglängorna, alltså de längor där man förvarat halm-, hö-, vagnar och redskap, och de som klarat sig sämst är stallen där man haft djur, medan boningshusen intar ett mellanläge. Varför klarar sig loglängorna bäst då? Skälet är ur biologisk synpunkt föga mystiskt. Det som får trä att ruttna är ju egentligen inte vatten utan vatten i kombination med mikroorganismer, svampar och bakterier. Utan vatten så klarar sig inte dessa organismer, precis som allt liv uppstått i hydrosfären och behöver vatten. Torrt (vattenlöst) virke är ett uselt substrat för mikroorganismer. Men liv behöver också något annat för att trivas: rätt temperatur. Visste ni att myror går mycket fortare när det är varmt än när det är kallt och att flygande insekter inte kan flyga när det blir för kallt? Varje slags liv trivs bäst inom vissa temperaturintervall, och insekter och mikroorganismer vill ha värme för att frodas. Nu ser vi varför loglängorna klarat sig bäst: De har varit kalla både ute och inne och därför har eventuell fukt spelat mindre roll då där varit lägre temperatur än vad som varit fallet i stalllängor och boningslängor. Vi kan också sluta oss till att om en loglänga angripits av viss röta, så är detta ett fenomen som följer sommarhalvåret. På vintern är det för kallt för röta och på våren och hösten är det blåsigt så fukten ventileras bort snabbare samtidigt som det är svalare. Den verkliga rötperioden infaller som bekant i juli eller sommaren som helhet. Effekten av uppvärmning inifrån I stall- och boningslängor kompliceras bilden av att där tillförs ju värme inifrån huset, och ju kallare det är ute, desto mer värme tillför man ju. Förr eldade man i spis och kamin och numera har man ju el- och oljevärme och andra metoder. Vi tillför alltså på konstgjord väg en förruttningsfaktor helt enkelt. I stallen står djuren och alstrar värme och dessutom urinerar de på golv och väggar. Därför ruttnar stallen fortare. I boningslängorna alstrar man en hel del värme, och stora delar av året i en kall region som Skandinavien måste vi elda med ved eller värma upp på annat sätt. Här uppe i Norden har vi dock glädjen att slippa ett antal träätande insekter som inte klarar kylan, så ur den synpunkten är vi gynnade. (Ni minns vårt besök på Historiska Museet i Lund där de påpekade att vi hade så många välbevarade medeltida träskulpturer i Norden, eftersom vi hade färre träkäkande insektsarter.) Vi har bevars en del fula typer ändå, som husbock, splintborrar och strimmig trägnagare (alias or). Men husbocken gillar inte ek till skillnad från fur och andra träslag, och or angriper mest halvrutten ek. Men allmänt sett är det så att mikroorganismerna banar vägen för insekter som fullbordar verket. De senare gillar också fuktigt virke mycket bättre än snustorrt. 3

4 För att återgå till uppvärmningen så skapar den en temperaturgradient, en skillnad mellan ut- och insidan, och denna skillnad är motorn till fuktvandring. Denna ger olika skikt i tak, golv och väggar där kondensation sker, dvs. där fukten tidvis blir stående och ger skador. Fuktvandringen blir olika vid olika årstider, liksom om ett hus används som permanenthus eller bara periodvis som fritidshus. Det hela blir ganska komplicerat. Korsvirkeshus i ek ruttnar inifrån! När värmefaktorn kommer in i bilden börjar vi förstå varför de flesta korsvirkeshus faktiskt ruttnar inifrån. Som amatör kan man ju lätt tro att det är regnvattnet som kommer på husfasaden utifrån som leder till att korsvirket ruttnar. Men vattnet som tillförs utifrån blir sällan gammalt. Det blåser oftast ganska snabbt bort igen, även om denna fukt när den sugs in nedtill i skarvar och ned i tapphålen har sin betydelse. Upptill skyddas ju fasaden delvis av takskägget. Det är ju så att de flesta korsvirkes- och båletimror ruttnar mera nedtill än upptill, och anledningen är ju dels att vatten som drabbar en fasad sjunker nedåt av jordens dragningskraft men en annan viktig faktor är att vatten kan sugas upp underifrån. I synnerhet om väggen är dubbel kan vatten sugas upp, dvs. att man på baksidan av korsvirket har murat upp en innervägg som vilar direkt på marken (alltså utan fuktspärr av typ grundpapp) och som murats dikt mot ytterväggen i t.ex. lersten. Denna sten suger då in fukten bakom korsvirket och suger upp fukt underifrån (markfukt). Det är när detta sker i kombination med att värme tillförs inifrån huset, som vi får standardfallet av hur korsvirke ruttnar: Det ruttnar på baksidan och nedtill; nedtill är alltid fuktigast och dessutom tillkommer värmefaktorn. I detta läge så klarar sig inte ens ek mer än i några generationer. Typen av färg påverkar fuktvandringen Men ekens varaktighet i en husstomme kan dessutom minska betydligt om man kletat på en tät färg på utsidan av korsvirket, typ tät oljefärg, plastfärg eller Matakis gamla imitation av falu rödfärg som kom på 50-talet. Den senare färgens destruktiva inverkan hade jag anledning att konstatera när jag gjorde vid korsvirkesstommen hos en föreningsmedlem i Konga förra sommaren. Nästan hela fasadens korsvirke fick bytas, trots att korsvirket redan bytts ut i hög grad någon gång på 1950-talet. (Se bilder.) Korsvirket var i ek och var 6 tum (15 cm) tjockt, men likväl var det ruttet till max. På bara 50 år! Ytfärgen hade spärrat fuktvandringen så att fukten hade fastnat i ekstommen i stället för att ventileras bort och eftersom huset varit uppvärmt och utgjort permanentbostad under stor del av tiden hade värme tillförts bakifrån (inifrån). Dessutom var facken murade delvis i cement plus tegel och cementen i facken hade också spärrat fukten i ekstommen från att dras ut i facken och ventileras bort av vinden. Resultatet var förödande. Inte ens 10 procent av korsvirket kunde återanvändas, medan jag genom åren haft massor av korsvirke som varit över 150 år gammalt och som ändå varit helt friskt och kunnat återanvändas sedan man kapat några centimeter nedtill på stolparna. (Dessa centimetrar har blivit dåliga av att det kommit vatten i tapphålet i fotträet liksom den ökade fuktexponeringen och nedrinningen av vatten mot underdelen av stolpen.) Ett av skälen varför korsvirket i Konga hade ruttnat var också att kondensationspunkten när det är kallt ute och varmt inne hamnar inne i korsvirkesstolparna, löshultarna och fotträna. Har man tät färg som ytskikt låser man fast denna fukt i än högre grad, och har man en lerstensvägg invändigt som magasinerar värmen inifrån så skapar man den idealiska grogrunden för förruttnelse: fukt i kombination med värme. Vad lär vi oss av detta? När man nu förstår de inblandade mekanismerna så följer slutsatserna för hur man skall bygga, men även lärdomen att även vissa traditionella tekniker inte är följsamma mot fysikens och biologins lagar. Principerna för hur fukt vandrar eller varför trä ruttnar har inte ändrats på miljoner år, medan teknik och byggmaterial har ändrats drastiskt bara de senaste hundra åren. Vi måste förstå och följa dessa lagar och nyttja dem till vår förmån i de tekniker och material som används. 4

5 Lärdom 1: Ytterstommen ska vara kall Ytterstommen i ett korsvirkes- eller inrett bålehus skall hållas kall, dvs. funktionen som god isolering har är inte bara att hålla kylan ute utan lika mycket hålla värmen inne, dvs. att förhindra att ytterstommen i ek blir varm. En god lösning är t.o.m. att ha en ventilerad luftspalt bakom korsvirkesstommen precis som man har under yttertaket. Även om spalten inte är ventilerad skall man alltså ha en vägg av ungefär följande konstruktion utifrån sett: Korsvirke med fyllning cm Luftspalt 3 cm Isoleringsmaterial 10 cm Lecablock m puts 13 cm Alternativt kan de inre två skikten ersättas med Siporex 25 cm eller Leca isolerblock på 29 cm med puts (även om Leca-lösningen ger en tjock vägg totalt). Man kan också göra en invändig regelstomme med isolering och asfaboard direkt efter luftspalten innan reglarna och deras isoleringsmaterial kommer). Lärdom 2: Lersten leder fukt och värme Den traditionella metoden att mura upp lersten eller tegel direkt mot korsvirkesstommen är tekniskt sett inte bra, eftersom det leder till att lerstensväggen blir ett värmemagasin direkt mot korsvirket, som ger kondenspunkten inne i korsvirket under stora delar av året. Lersten, har vi ofta inom det traditionella byggandet konstaterat, tilllåter en hel del fuktvandring, vilket är bra för då kan fukt ventileras bort. Men problemet med lerstensskikt bakom korsvirke är just att detta skikt magasinerar värme och detta var ju den ursprungliga anledningen till att man använde det och förtjockade väggen. Man fick mera värme i huset genom att värmen magasinerades i väggen. Värmemagasinering (även kallat värmetröghet) gäller för alla tätare material (även tegel och natursten) men detta skall inte blandas ihop med isolering (mätt som k-värde). Lera som blandats med halm får ett bättre isoleringsvärde genom att halmen är ihålig och innehåller luft som leder och magasinerar värme (eller kyla) dåligt. Leran blir då mest ett bindemedel för halmen. Men massiv lersten isolerar inte så bra som många tror utan är endast värmetrög, dvs. om huset eldats under dagen så blev ett sådant traditionellt byggt hus inte smällkallt när folk vaknade på morgonen, men man fick ändå elda ganska präktigt för att hålla huset varmt, för det läckte egentligen värme som ett såll på vintern. Hade man bara i de gamla traditionella lerstenshusen haft dubbla väggar med en luftspalt emellan, så hade situationen varit radikalt annorlunda, för då hade luftspalten isolerat en del. Men i 9 av 10 fall eller mer har man i korsvirkeshus med en inre lerstensvägg murat den senare dikt intill korsvirkesstommen. Det är då lerstenarna leder fukt såväl som värme mot den ekstomme som mår allra bäst och varar längst om den är kall. Effekterna av klädselbrädor utanpå ett korsvirkeshus blir flera. Kondenspunkten flyttas ut i eller omedelbart bakom dessa klädselbrädor under en längre del av året, så den blir en kortare tid inne i eken än vad som annars skulle vara fallet. En del fukt som kommer utifrån sugs inte in i eken utan stannar i klädselbrädorna, varvid eken sparas vad gäller fuktfaktorn. En del vatten som skulle hamnat i skarven mellan stolpe och fotträ och ibland rinna in i det hål i fotträet som stolpen är nedtappad i stoppas. Genom att klädselbrädor ofta är rakare än själva korsvirkesstommen blir det ofta en luftspalt under som återigen flyttar kondenspunkten utanför ekekorsvirket. Nackdelen med klädselbrädor är mest estetisk. Man ser inte den vackra korsvirkestimran när den blivit skyddad. Lärdom 3: Tät färg skadar korsvirket Tät färg på korsvirket är alltid negativt. Korsvirke skall endera vara obehandlat, kalkat, tjärat eller målat med falu rödfärg, eller eventuellt med ren linolja utan pigment. 5

6 Mitt intryck är att inte ens linoljefärg är genomsläpplig nog för vandrande fukt om den är tjockt påstruken, än mindre plastfärger eller andra täta färger, liksom asfalttjära. Dessutom är färg på ek mest kosmetika. Trätjära löses ganska snabbt upp av vatten som slår mot fasaden, och tränger inte djupt in i ek, vilket för övrigt knappast något gör. Linoljan vattnas ur ganska snabbt den också, medan falu rödfärg kanske är det som eken mår bäst av och som ger minst underhåll, eftersom pigmenten sitter kvar ganska länge. Gamla stommar som varit behandlade med falu rödfärg är oftast i bäst kondition. Gillar man inte rött kan man lika gärna låta eken bli grå, eftersom all behandling bara sitter lite på ytan i vilket fall. Lärdom 4: Luft under fotträna är bra Ställer man fotträ på en lite ojämn stengrund där det kommer luft under och bakom fotträna så varar de längst, medan om man tätar hårt till under fotträn så är risken större att man spärrar in fukt än att man motar ut den. Lärdom 5: Dubblar stommar förenklar När gamla korsvirkeshus renoveras eller när man bygger nytt på gammalt vis skall man ge husen dubbla stommar, så att innerstommen kan ändras och repareras utan att man påverkar ytterstommen, och så att den senare kan ändras eller repareras utan att man påverkar innerstommen. Lärdom 6: Bästa virket åt väster och söder Eftersom båle- och korsvirkeshus slits mest på söder och västersidorna (där finns de större fluktuationerna i värme och fukt genom regn), så skall man se till att virket är bäst på dessa sidor. Skall man totalrenovera och måste komplettera med nytt ekvirke skall man således lägga in mera av nytt virke på söder- och västersidorna och mer av det gamla på norr- och östersidorna. Lärdom 7: Sandblästra bort färg Sitter det för tät färg på ett korsvirkeshus eller gammalt korsvirke som skall återanvändas så är sandblästring en utmärkt metod. Blästrar man gran eller fur blir det nedslitet, men den hårda eken tål blästring. Fuktsamlande fnosk och skräpig färg försvinner och kvar blir idel kärna samtidigt som ekens vittrade struktur blir vacker. Dessutom upptäcker man lätt rötstråk som annars kanske skulle undgå att bli avslöjade. Det finns firmor med mobil blästerutrustning som kan komma ut till ett hus och blästra bort färg som inte hör hemma på korsvirke. Ett speciellt problem är när någon kladdat på asfalttjära på korsvirke. Denna substans är helt fel och den är alldeles för tät, men det finns de som trott att asfalttjära är lika mycket tjära som trätjära. Asfalttjäran går knappt att blästra bort när den är tjock för den är för seg så sanden från blästeraggregatet liksom studsar av igen. Lämpligen måste asfalttjära skrapas bort först, ibland genom att man värmer upp den med värmepistol, ett jobb som luktar illa och är mera nödvändigt än kul. Om det bara finns ett tunnare lager kvar orkar sedan blästern ta bort resten. Låt mig bara avslutningsvis konstatera, att av någon anledning så är det vanligare i Helsingborgstrakten, Kullabygden och på Bjäre att man kladdar ner korsvirkeshus med olämpliga täta färgtyper. Varför vet jag inte, men därmed inte sagt att vi inte har problemet med felmålade korsvirkestimror också i andra delar av Skåne. I Vägasked låg t.ex. en fin bålegård som målades med plastfärg precis som blev fallet med Nedangård i Röstånga. Här hjälper det inte ens med att stålborsta bort eländet för den som till äventyrs skulle orka, utan sandblästring är enda räddningen, liksom förebyggande verksamhet och en mera spridd förståelse kring hur korsvirkes- och bålehus egentligen fungerar. För att avsluta denna utredning, måste man konstatera att tyvärr är det alltså så att ek kan ruttna. Men ekstommen i ett hus kan säkert vara i två eller tre hundra år om man bygger rätt, eller accepterar att bo kallt som attan. För egen del föredrar jag att bygga rätt. Berätta om dina erfarenheter! Det finns säkert de i läsekretsen som kan ha synpunkter eller erfarenheter kring detta tema. Hör då av er till bladet, så att vi kan gå till botten med eventuella frågor. Lär dig mer om rapsolja på Gunnarshög! Lördagen den 13 april kl 13 besöker vi Gunnarshög vid Hammenhög på Österlen. Det är en gård som byggdes om i början på förra seklet och nästan ser ut som ett slott i silhuett. Numera tillverkar man raps- och linfröolja på gården. Gunnar Nilsson kommer att berätta om gården och vi får se produktionen av olja. Enligt se senaste rönen är ju både raps- och linfröolja nyttiga fetter som vi borde äta mer av. Gunnar kommer att berätta mer om de goda egenskaperna. Vi blir dessutom bjudna på kaffe. Besöket beräknas ta 2 till 21 2 timmar. Om du vill följa med så anmäl dig till Tore Persson på telefon eller med e-post till Vi vill ha föranmälan så att vi kan beräkna kak- och kaffemängden som går åt! Vägbeskrivning I Hammenhög kör Du mot Vallby, Glimmingehus. Efter 500 m kommer en korsning där Du ska köra mot Vallby, Glimmingehus (ej mot Borrby) och därefter kör Du 1,3 km och vrider höger och kör 600 m (asfalterad väg). 6

7 Gravstenen en gång till Två läsare, Björn Rosenberg och Anne-Marie Hammarlund, hörde av sig med anledning av artikeln om den mystiska gravstenen. Båda hade ungefär samma sak att förtälja. Födelsedatum på gravstenen är felaktig. Kapten Måns Mauritsson föddes 1767 eller 1768 och dog Då var han alltså ca 42 år gammal. Hustrun Helena Sjöström var född 1776 och dog 1847, 71 år gammal. Betydligt rimligare, eller hur? Det har dessutom cirkulerat uppgifter om att döttrarna skulle vara fosterbarn, kanske som förklaring till föräldrarnas höga ålder. Det var de alltså inte, men Helena Sjöström gifte om sig med styrmannen Jöns Fredrich Malm 1811, så flickorna blev hans styvbarn. Kanske en förklaring? Per Hans nye trädgårdsmästare Under höstmarknaden var det flera som lade märke till den välskötta trädgården. Det är K-G och Birgit Olssons förtjänst. Under höstmarknaden får vi en liten pratstund med K-G. Förr i tiden brukade Birgit och jag åka ut i skogen varje helg, men nu tar vi hit i stället och sköter om trädgården, säger K-G. Han berättar att han bodde på en gård i närheten som barn. Hans mors syster gifte sig med Per Hans son Fredrik, och detta gjorde att han ofta besökte gården på den tiden. - Jag minns hur Hanna brukade baka bröd i ugnen. Siste brodern på Per Hans dog i början på 70-talet och sedan förföll byggnaderna och trädgården växte igen. I början av 90-talet räddade Skånska Gårdar gården undan rivning och såg även till att trädgården blev kartlagd. Nästan ända sedan dess har K-G och Birgit vårdat trädgården. 7

8 Regnig höstmark Gunvor Mårdsten, Ottolina Antik. Hemslöjdens Eva Berg med kamrat handarbetar på höstmarknaden. Årets höstmarknad gynnades inte av vädrets makter på samma sätt som föregående års. Lördagen den 8 september var både grå och mulen med ofta återkommande duggregn vilket tvingade såväl besökare som utställare att hålla sig inomhus. Söndagens väder var dock något bättre och antalet besökare var också minst det dubbla mot lördagens. Besökarna möttes inte av den vanliga synen med alla Rovans Trädgårds underbara växter i entrén. Denna gång fick Lena Rova och hennes kamrater flytta inomhus, stallet/ladugården blev platsen och det gick alldeles utmärkt. Någon avmattning i försäljningen märktes inte genom den nya placeringen. Granne i stallet, på sin vanliga plats, var den alltid lika glade Mats Carlehed med Kakelugnsmakeri Myten. Denna gång spred han inte någon värme omkring sig genom att elda i en av sina spisar, men det gick bra ändå, och besökare hade han också. Det är alltid lika roligt att titta på hans gamla kakelugnar med det mest varierande utseende. Han samlar dessutom på gamla motorcyklar, vilket vi kanske får anledning att återkomma till längre fram. På sin vanliga plats i stallet fanns också vår medlem och mesta skånska-gårdar-byggare Tommy Carlstein, som lämnade råd och anvisningar till alla och envar som ställde frågor eller behövde hjälp med husbygge. På såväl färglagda ritningar som fotografier visade han att man även idag kan bygga skånska gårdar, men med modern inredning. Boställets Lin (Jan Greger Persson, Höjs boställe) visade upp sin rika flora av produkter för att skydda och bevara våra skånska gårdar. Det var inte bara den vid detta laget välkända råa kallpressade linoljan utan även tjära, terpentin och en mängd oljebaserade färger, i för en skånsk gård lämpliga nyanser. Längst in i stallet visades en av årets nyheter av undertecknad, nämligen ett gammaldags hantverk i form av bokbinderi. På en skärmvägg kunde man följa arkens väg till en färdig inbunden bok. Framför skärmväggen fanns också prov på de olika verktyg som man behöver för att binda in en bok, liksom prov på de olika material som ingår i ett bokband förutom de tryckta papperssidorna. På lördagen hölls ett extra årsmöte i stallet, mer därom på annan plats i bladet. På vägen över gården till längan passerar vi ekonomibyggnaden där vi hittar Holje Bok och dess ägare Johnny Karlsson. I Syd- 8

9 nad på Per Hans sverige är det förmodligen bara Gleerups universitetsbokhandel i Lund som har fler titlar i lager än Holje Bok. Som vanligt hade Johnny plockat med sig för oss intressanta böcker från en rad olika områden, vilket också märktes på försäljningen. I längan närmast Holje Bok och brunnen hittade vi vår gåramålare Petra Lindquist, som själv bor i en gammal skånelänga, ett s.k. koställe, som hon och sambon håller på att renovera. Vädrets makter tillät inte Petra att sitta utomhus, utan istället fick vi beundra några av de tavlor hon tidigare målat. I det stora rummet i längan hittade vi Hemslöjden i Skåne AB som visade upp prov på många av sina alster, samtidigt som man satt och utförde olika handarbeten. Här fanns verkligen mycket att se och begrunda. Vår medlem Asta Hansson visade bomullstyger, både rutigt och randigt, och tyckte det var så roligt att hon återkom på söndagen, trots att hon sedan länge planerat att göra annat den dagen. Till vänster i längan huserade våra antikhandlare Gunvor Mårdsten med Ottolina Antik samt Pia Andersson med Antikaffären i Ask. De delade på rummet och fyllde upp detta med möbler, antikviteter och kuriosa av sådant slag, att många besökare dröjde sig kvar där både länge och väl. På kontoret träffades både gamla och nya medlemmar och även styrelsens medlemmar, för att utbyta erfarenheter eller få hjälp med något spörsmål som rörde föreningen, medlemskap osv. Många passade på att ta en fikapaus i Hannas Café, där det oftast var fullt med folk båda dagarna. Här fanns kaffe, the eller saft, nybredda läckra smörgåsar, bullar, kakor och annat gott att smaka. Bytesmarknaden kunde i år visa upp en äkta AGA spis till försäljning, visserligen bara på bild men med originalbroschyren bifogad, förstorad fanns den på bytesväggen. En del annat smått och gott fanns också till försäljning. En annan av årets nyheter var de guidade turerna runt Per Hans, där arkitekt Per Stöckel berättade om gården och omgivningen samt dess invånare. Ett populärt inslag att döma av antalet besökare som följde med Per på rundvandringen. Christer Fahlström Pia Andersson från Antikhuset i Ask. Per Stöckel visar intresserade besökare runt på Per Hans. Samtliga bilder från höstmarknaden tagna av Birgitta Geijer. 9

10 Utställare på Höstmarknaden 2001 (i alfabetisk ordning) Firma Adress Telefon Inriktning Antikaffären i Ask Ask Antikviteter Pia Andersson Röstånga Kuriosa Boställets Lin Höjs Boställe Linolja, tjära Jan Greger Persson Kävlinge färger Byter, säljer, köper Per Hans Gård Förmedling Tommy Carlstein Flygelvägen Byggkonsult Lund Christer Fahlström Lunnarp Bokbinderi Dalby Petra Lindquist Johan Anders väg Gåramålare Staffanstorp Hannas Café Per Hans Gård Café Asta Hansson Västergatan Bomullstyger Åhus rutigt och randigt Hemslöjden i Skåne AB Solsidan Citadellet Hemslöjd Eva Berg Landskrona Holje Bok Box Böcker Johnny Karlsson Olofström Kakelugnsmakeri Myten Virke Kakelugnar, Mats Carlehed Kävlinge spisar mm. Ottolina Antik Röstångavägen Antikviteter Gunvor Mårdsten Billinge Rovans Trädgård Skåne Tranås Växter Lena Rova Tomelilla Skånska Gårdar Per Hans Gård Utställning Stallet Skånska Gårdar Per Hans Gård Medlems- Kontoret information Skånska Gårdar Box 6128 Bevarande av Malmö skånska gårdar 10

11 Som bekant hölls ett extra årsmöte på Per Hans. Här ovanför är protokollet därifrån. 11

12 Återanvänd eternit på Mattias länga Så här såg det ut efter stormen den 3 december I våras sågades de nästan 9 meter långa takbjälkar som behövdes till Mattias 28 meter långa loglänga som blåste ner i stormen december Det var en ovanligt bred länga och bjälkarna får tyngd därefter även om de var i skånsk gran. Eftersom han inte ville ha några stöd för bjälkarna mitt i längan, som skulle inhysa maskiner och annat, gav vi dessa dimensionen 4 x 7 tum, så att de inte skulle få för stor egenvikt och svikta nedåt på grund av detta. Framåt sommaren hade bjälkarna och takstolarna i 3 x 7 tum blivit torra nog att använda, så takstolarna kunde äntligen resas och påspikas med läkt, vilket jag och min son Mikael gjorde framåt sensommaren. (Se bilder) Att återanvända eternit får bara göras av privatpersoner men inte byggfirmor, så Mattias gjorde detta själv. Tidigare hade taket läktats med bärläkt i fur i dimensionen 2 x 3 tum (1 tum är ju 2,5 cm). Men nu valde vi bärläkten i 2x4 tums gran, som blir lite starkare och lättare att spika och skruva i. Innan hade man läktat med ett avstånd i höjdled på 105 cm som ungefär motsvarar eternitplattans längd. Detta hade dock nackdelen att när man skulle lägga taket så fick man använda stegar och det var alltför lätt att i ett svagt ögonblick trilla igenom taket och slå sönder sig mot marken. Genom att spika ytterligare rader med läkt emellan bärläkten (se bilder) kunde man omvandla hela taket till en slags stege att klättra på, för nu var det bara c.a 50 cm mellan läkten. På så sätt gick det betydligt fortare att spika på eternittaket, eftersom man slapp att balansera på bräckliga stegar. Hela resultatet av återuppbyggnaden av korsvirkeslängan har blivit mycket tillfredställande och så bra som längan är idag har den inte varit på 100 år. Den som är intresserad kan säkert svänga in till Mattias och titta, för huset syns bra från vägen mellan Höör och Hörby (3 km efter Höör på höger sida om vägen mot Hörby). Ändå känns det inte helt bra, när det är stormarna som dikterar hur husen mår, men allt är ju enligt sägen väl som slutar väl. Tommy Carlstein Mikael Carlstein tar en paus i sommarhettan

13 Så kan du bli kvitt dina objudna gäster För ett par år sen utgav Riksantikvarieämbetet en volym på 450 sidor under namnet Tidens tand. Det är främst en magasinshandbok i förebyggande konservering för museer. Den innehåller en rad rekommendationer till förhindrande av tidens gnagande förstörelse. Man finner där en del råd och tips som kan vara av mera allmänt intresse. Om vårt vanligaste skadedjur på trä, det vi kallar or, heter det t ex: Strimmiga trägnagare, Anobium punctatum, gör runda hål, 1,5-2 mm i diameter. Borrmjölet är ljust och grynigt och påträffas ofta i högar nedanför hålen. Åtgärder: Sopa bort mjölet och se sen om det kommer nytt, dvs om angreppet är aktivt. Med feronomfällor (luktfällor) kan den färdigutvecklade skalbaggen fångas under den varma årstiden. För bekämpning av larverna kan mindre föremål frysas, en behandling under 3 dygn vid minus 30 grader C dödar alla aktuella arter. Före frysningen bör föremålet förpackas i plastpåse med minsta möjliga luft emellan. Efter upptagandet behålles förpackningen tills rumstemperatur åter uppnåtts. Föremål sammansatta av olika material bör ej frysas. Ett alternativ är värmebehandling, ca 2 tim vid 52 grader C och 50 % relativ luftfuktighet. Även här gäller förpackning för att motverka uttorkning. Kemiska medel klass 3 får köpas och användas av allmänheten. Kontrollera att den aktiva substansen är tillämplig på den djurart, som skall bekämpas. Pyretrum är Mikroklimat gynnar mögel Mögel sprids av sporer. I gynnsam miljö växer det ut till hyfer, som grenar sig till mycel, vilka utsöndrar nedbrytande enzymer och organiska syror. Mörkfärgade mögelsvampar hittar man ofta på fönsterbågar. Fukt är en avgörande faktor inomhus när relativ luftfuktighet överstiger 6,5 %. Näring får mögel bl a genom tillsatser, bindemedel, ytbehandling med stärkelse, gelatin, läderbalsam, smuts och t o m fingeravtryck (!). Mögel på fuktigt trä kan ge hosta, feber och frossa, farmer lung, en allergisk inflammation i lungblåsorna. Råd: Undvik s k mikroklimat, d v s lokalt avvikande förhållanden i utrymme med dålig cirkulation, t ex garderober, bak rullgardiner o d. Vädra ordentligt. Upptorkning stoppar svamptillväxt. Isolera föremål med sporer i torrt utrymme. Borsta sen bort angreppen utomhus i medvind, eller dammsug med sportätt filter. Avtorkning med rent vatten är bättre än med spritlösning. Textila material: Stabila fukt- och temperaturförhållanden är bra. Vid dammsugning lägges skyddsnät mellan föremålet och munstycket. Tvätta i vanligt vatten, ev med tillsats av milt tvättmedel, s k tensid, utan blekmedel. Märk att textilier av sammansatt material kan kommas att deformeras. Från annan källa (saneringsfirma) har följande inhämtats: Husbock avger trävitt gnagmjöl, har oregelbundna, större flyghål med kvarsittande träflis i kanterna. Angriper endast gran och fur inomhus. Om angrepp konstaterats, bör trähus och takvirke stå under årlig kontroll av sakkunnigt folk eller saneringsfirma. Det finns även s k hempaket till salu per post för bekämpning av möss, myror och silverfisk. För bekämpning av större inventariegrupper, angripna av or, kan rökning utföras i container (med sulforylfluorid). Äkta hussvamp avger kanelfärgade sporer. Mycelet är vattentransporterande och har ofta nått större utbredning än vad själva den synliga svampkroppen låter en ana. Kontakta omedelbart sakkunnig. Sammanfattningsvis kan sägas att städning och god luftväxling är bra förebyggande åtgärder. Detta ska ses som ett första inlägg i en diskussion, som kanske kan leda fram till mera enhetliga rekommendationer. Georg Welin ett effektivt medel mot många insekter men bryts snabbt ner av ljus. Permetrin, cypermetrin och cyflutrin är tåligare. Borsyra används i betningsmedel mot myror. Använd skyddshandskar (ej vantar) vid hanteringen. Märk att damm från bekämpat material kan innehålla rester av kemikalier och allergener. Firma Slagarp som bl a renoverade skånska kyrkor gav i början av 70-talet (troligen) ut en handledning som hette Träkonservering. Erfarenheter och rön från 20-årig verksamhet. Här sägs att hussvamp och strimmig trägnagare kan bekämpas med fluorsaltlösning. Nackdelarna är att det är frätande, etsar glas och ofta bleker färger, men det kan användas på ofärgade träföremål. Har du något osvikligt recept på hur man blir av med ohyra? Eller har du provat något som inte gick så bra? Hör av dig till redaktionen och berätta om dina erfarenheter. Alla tips är välkomna. 13

14 Titta på kartor på Lantmäteriet! Det är nu rätt många år sedan föreningen besökte lantmäteriet i Malmö, så nu är det dags igen. Tisdagen den 26 februari kommer vi att guidas runt, få lyssna på föreläsning och visas kartor av Monica Olsson. Lantmäteriet är ju den myndighet som bildar nya fastigheter eller reglerar gamla, men också den myndighet som arkiverar och förvaltar en hel del av rikets kartmaterial. Vill man forska om sin hembygd eller där man har sitt lantställe, så finns det hos Lantmäteriet kartor som sträcker sig mer än 200 år bakåt i tiden. Förr i tiden gjorde man kartor genom att man skickade ut lantmätare som via olika tekniker som triangulering mätte in landet. Bra kartor var av stort intresse för t.ex. krigsmakten men även för staten i allmänhet och skattemyndigheterna i synnerhet som ville få en bild av skatteunderlaget. Ju längre bakåt vi går i historien, desto större ekonomisk betydelse hade areella näringar som jordbruk och skogsbruk men även gruvnäringen, så det var mycket viktigare då att landet var fullständigt karterat. För olika områden och regioner på kartan fördes också näringslivsoch befolkningsstatistik. Även på lokal nivå var det viktigt att kartera, speciellt gränser och äganderättsliga förhållanden. Vem som ägde vilken jord och var gränserna gick var ytterst viktigt för både samhället och enskilda, och jordregister av olika slag kräver goda kartor. Skifteskartorna En tidig och viktig generation kartor var skifteskartorna. De kom till stånd i samband med skiftesreformerna mot 1700-talets slut och 1800-talets början: storskiftet, enskiftet och laga skiftet. Skiftesreformerna hade ju Rutger MacLeans omorganisation på Svaneholm i Skåne som en viktig förebild. Där skulle byarna sprängas, tegarna slås ihop till större enheter och bonden flyttas närmare fälten, så att mindre tid ägnades åt att vandra mellan tegarna och mera åt en produktiv insats på fälten. Jordbruket skulle bli mer individuellt så att man fick skörda frukterna av sina egna investeringar. Den gamla bygemenskapen fick sig en rejäl törn, samtidigt som de mest konservativa krafterna i byn fick mindre inflytande på driften. En del av allmänningarna styckades upp redan då, en process som fortgått långt in till senare delen av 1900-talet. De hus som flyttades ut till utkanten av byarna var som regel de som var i sämst skick, och byborna som bodde kvar i byn fick hjälpa dem som tvangs flytta ut att bygga nytt. Redan på denna tid återanvändes korsvirke och båle och annat byggmaterial, inte minst i de skånska slättbygderna där virkesbrist rådde. Slättområdena var rejält nedbetade av boskapen och nästan kalhuggna av bönderna i början av 1800-talet trots att Linné och andra propagerat för pilevallarnas införande så att man skulle få mer bränne. Det var mest på godsen och i skogs- och risbygderna på åsarna som virkes- och vedläget var bättre. Många av dessa förhållanden kan man tolka fram från bland annat de vackra lantmäterikartorna för olika byar som upprättades i samband med skiftena under 1800-talets första hälft. En senare mera översiktlig karta var den skånska rekognoseringskartan från 1800-talet. Den visar var de viktiga orterna och huvudsakliga vägarna fanns. Dessa vägar såg för övrigt mera ut som breda kostigar än vad vi idag associerar med vägar, och läser man i gamla skrifter så var böndernas ständiga klagan att vägarna var leriga och håliga när de med häst och vagn skulle in till centralortens marknad eller när de från skogsbygden skulle leverera virke, t.ex. korsvirkesstolpar m.m., till den mera virkesfattiga risbygden (mellanbygden) och slättbygden. Inte ens Lund var ju mycket av en metropol på 1800-talet utan Tegnérs beteckning på Lund som en akademisk bondby var ganska adekvat. Framåt sekelskiftet mellan och 1900-talet börjar vi få hyggliga topografiska kartor i skala 1: eller liknande, där vi får detaljerade översikter av de skånska bygderna. Under 1900-talet kommer flera generationer sådana topografiska kartor, och en del blir dessutom tematiska och visar turistmål och annat. Ekonomiska kartor intressanta Mest intressant för Skånska Gårdare som vill lära sig sin hembygd eller miljön kring sina lantställen är de första ekonomiska kartorna. De var i skalan 1:20 000, dvs. en ganska detaljerad karta, där hustyp såväl som ägogränser mellan enskilda fastigheter framgår. Som exempel har jag kopierat den ekonomiska kartan för Hörröd, som idag ligger i södra delen av Kristianstad kommun. (Se karta, tyvärr framgår inte färgen.) Hörröds kyrkby framträder tydligt och det är roligt att jämföra denna karta med läget idag. I Hörröds fall har det skett förvånansvärt lite, medan andra bygder i Skåne blivit urbaniserade och många hus har rivits och ersatts. En ny och än mer detaljerad ekonomisk karta baserad på flygbilder kom under 1960-talet och några år framåt, och framåt 1980-talet kom en uppdaterad ekonomisk karta där man återigen valt skalan 1: Under tiden från 1900-talets början kom sedan de stora tekniska revolutionerna som radikalt påverkade kartframställningen och lantmäteriets villkor. Den första var framväxten av flyget. Tidigare var det endast med Nils Holgersson metoder man skulle kunna få en bild från ovan som redskap för att kartera landskapet, och att nyttja drivande luftballonger blev aldrig en effektiv metod. Men när man kombinerade flyget med kameran (som vanligt först en rent militär idé och teknik), då kunde man plötsligt få ett riktigt bra underlagsmaterial för kartframställning. Gamla flygfoton från 40-, 50- och 60-talet visar med fina detaljer hur landskapet då såg ut, hur mycket fäladsmark som fanns kvar, hur granen brett ut sig och mycket annat. Satellitkartor Nästa stora revolution kom med satelliterna, som återigen först var en militär teknik. Precis som de revolutionerat meteorologin och väderprognoserna kom de att gradvis betyda allt mer både för kartframställning och för miljö-övervakning. Från att ha haft en grov upplösning och bara kunnat identifiera föremål på 100 x 100 meter eller mer kom upplösningen att förbättras så att militären idag kan se enskilda personer, när inte moln och dis bil- 14

15 dar ett filter. Satelliter kan dessutom ta in strålning på andra våglängder än det synliga ljuset, så att man kan t.ex. få infraröda bilder som visar temperaturskillnader i landskapet. En annan fantastisk revolution som berör kartering och kartframställningen är naturligtvis datorn och möjligheten att digitalisera areell information. Ofantliga datamängder kan tas ned från t.ex. jordresurssatelliterna med hjälp av datorer, och stora delar av det svenska kartmaterialet har tack vare Lantmäteriverket i Gävle, (som Lundabon Gunn Hellsvik av någon anledning blivit chef för numera) blivit digitaliserat. Detta har naturligtvis starkt påverkat möjligheten att ajourföra geografiska data. Och nu kan detta kombineras med de oändliga mängder statistik som också ligger i digitaliserad form hos olika organisationer och myndigheter. Förr samlade lantmäterimyndigheten alla förändringar i ägogränser och byggande i den så kallade registerkartan, som var en uppdaterad ekonomisk karta. Numera kan man från lantmäteriet i Gävle beställa en rykande färsk karta precis över sin egen omgivning för runt 200 kronor, där allting är aktuellt. Dessutom i färg. Fantastiskt. Med denna lilla artikel ville jag bara presentera en del av det intressanta som man kan stöta på hos Lantmäterimyndigheten. På vårt studiebesök skall vi få se olika kartor och annat där så att vi kan få oss en rejäl överblick. Väl mött. Tommy Carlstein Besök på Lantmäteriet Adress: Davidshallsgatan 16, Malmö Tid: tisdagen den 26 februari Dörrarna låses kl 19. Om du blir försenad, ring Tommy Carlstein på så att du blir insläppt. Triangulering, triangelmätning, metod att bestämma läget av punkter på jordytan genom mätning av vinklar, kombinerade med basmätning och ev astronomiska ortbestämningar. (...)Triangulering grundar sig på att om i en triangel en sidas längd och två vinklar äro kända, de övriga elementen i triangeln kunna beräknas. Utdrag ur Nordisk familjeboks artikel, tryckt

16 Grönkål, javisst! Det svaret ger åtminstone en del Skånska gårdare, ifall man frågar om de i sin have möjligen har denna lättskötta grönsak. Därtill en av våra äldsta och nyttigaste trädgårdsväxter. Den trofasta grönkålen slogs ut av mera svårodlad vitkål ett underligt sakernas tillstånd. Annars brukar det bekväma tillåtas dominera. Men kanske handlade det om marknadskrafter, trender, mode och allt vad det heter. Denna januaridag när detta skrivs har jag just njutit gräddstuvad grönkål, ja, långkål på folkmål i Skåne och Danmark. Till detta en liten kokt potatis, kokt lättrökt skinka och skivad gladorange sharonfrukt den är lika frisk i smaken som den i färg står fint mot den djupgröna kålen. Tilltugg: Hembakat bröd tätt tryfferat med hasselnötskärnor. Sovlet till kålen kan lika gärna vara stekt rimmat eller rökt fläsk, eller korv. Eller importerad ljuvlighet: Florstunt skivad torkad skinka, italiensk typ. Man tar vad man har. Så snart snön ger med sej står grönkålen lika frisk och fräsch som nånsin, det är bara att bryta loss så många blad man behöver. I förbifarten skördas några slokande persiljekvistar, de piggnar till och blir spänstiga så snart de fått sej ett dopp i vatten. Några körvelkvistar och lite citrontimjan får också komma med inomhus. De ska vara med som smaksättning. Grönkål finns ju också att hämta i frysdiskarna, finmald, färdig för soppa eller att gräddstuva. Kålblocket kan tina i en sil över en skål om man vill bli av med överflödig vätska. Och ev använda till spädning när kålen stuvas. Koka mjuk, sila, mixa. Enkelt: Grönkålsbladen sköljs, repas från den grova mittnerven och läggs i en kastrull med fem centimeter högt kokande vatten. Riv gärna bladen i små bitar. Lock. Koka på kraftig värme till precis möra. Spola snabbt kålen i kallt vatten innan den tillsammans med persiljekvistarna plus körvel, timjan, kommer i mixern, ( hacka med kniv eller mixerstav) då behåller den sin klargröna färg. Tristare än gulaktiga överkokta grönsaker finns knappt. De är döda. Gräddstuva Förr lät man den mer eller mindre finhackade kålen puttra i stekpannan. Krydda: Riven muskotnöt, försiktigt. Kålen späddes med grädde och fick koka in efter hand som ytterligare grädde slogs i. Det kunde bli mastigt Någon matsked vetemjöl utrört i lite kall grädde ger en magrare men inte sämre långkål. Den metoden kan också duga. Äppelris Inte alls illa efter den stuvade grönkålen. Äppelris, men inte barndomens enkla något slätstrukna med vattnig smak och glest mellan de dyra äppelbitarna. Vi har bättre råd nu. Bra att ta till för mer än en gång, så har man lite på lager i frys eller kyl. Beräkna som alltid en halv deciliter risgryn per portion. Och dubbel mängd vätska mot ris. Bästa val, om man ser till näringen är råris och avorioris. God smak har de också. Det går fortare att koka riset om man dagen innan sköljer det och slår på den mängd vatten som behövs för koket. Nästa dag kokas riset. Man kan lägga i urkärnade klyftade äpplen som får koka mjuka samtidigt. Egenodlade äpplen behöver knappast skalas. Köpeäpplen bör nog befrias från skal. Sen kommer vi till smaksättningen. Socker, bestäm själv. Honung ger särdeles fin arom. Kryddor: Kanel, grovmald kardemumma. Ingefära. Och för extra nyttigt tugg grovmalda hasselnötskärnor, skållad mandel, pistagenötter. Eller valnötskärnor, de kan behöva skållas och i möjligaste mån skalas för att inte ge beskhet i överkant. Ingefärsmarmelad Detta historiska!: Att vi fått in färsk ingefära, något tidigare generationer aldrig skådat, ger chansen att koka ingefärsmarmelad. Fast recept ser man aldrig. Kanske vår improvisation kan bli till nytta: Man kokar ett hekto färsk ingefära en halvtimme i vatten som täcker. Skrapa loss skalet med en liten renskniv. Tunnskiva ingefäran och skär skivorna i strimlor. Koka strimlorna i en halv liter vatten och cirka tre deciliter strösocker. (Man kan också använda det nya syltsockret som säljs i kilo-påsar. Det är ganska dyrt med innehåll av både pektin och konserveringsmedel.) Jag brukar röra ner min kokta ingefära i äppelkompott. Väldigt gott ihop. Denna blandning är god inte bara i äppelris utan blir också sötningmedel på gröt, rågmjöls-, grahams- och havregrynsgröt. Liksom i filprodukter av alla de slag. Det gäller att variera, annars tröttnar man. Anna Greta Persson PS Är någon intresserad av att överta gammalt handsmide av diverse slag, plus dörrtrycken. Ring 040/ Anna Greta Persson

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER

SKÖTSEL OCH STÄDNING GOLV LINOLEUMMATTA OLJADE ELLER SÅPADE TRÄGOLV STEN- OCH KLINKER SKÖTSEL OCH STÄDNING Bostadens material och ytskikt är i regel tåliga och lätta att hålla rena. De flesta materialleverantörer har omfattande dokumentation om materialens egenskaper i olika avseenden,

Läs mer

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland

Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA

YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Bygg ett Villa Nybro-pepparkakshus

Bygg ett Villa Nybro-pepparkakshus Bygg ett -pepparkakshus Baka, baka liten kaka, eller ett pepparkakshus i -modell. Med detta recept och en portion tålamod kommer du att få ett fint och annorlunda pepparkakshus. Lycka till! Vi skickar

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Mattsgården Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Andreas Lindblad Rapport 2007:27 2 Mattsgården Genomgång och identifikation

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GRON-FRI Effektivt mot alger och lav. För alla ytor utomhus. Fasader, tak, staket, marksten, trätrall, murar, markiser m.m. GARANTERAD EFFEKT Upptäck fördelarna med Grön-Fri.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

adventspyssel Mysigt bygg pepparkakshuset ritat av Mia Öhrn hus & hems pepparkakshus 2011 Julstöka med oss!

adventspyssel Mysigt bygg pepparkakshuset ritat av Mia Öhrn hus & hems pepparkakshus 2011 Julstöka med oss! Mysigt adventspyssel bygg pepparkakshuset ritat av Mia Öhrn hus & hems pepparkakshus 2011 Julstöka med oss! 2011 Ritat av Mia Öhrn Bygg Hus & Hems historiska pepparkakshus! Att bygga pepparkakshus är roligt

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson

städningen Kerstin Lindblad Misse N Josefsson Fixa tvätten_omslag.indd 1 2011-10-24 10.26 tvätten städningen i köket 1 Fixa kök_omslag.indd 1 2011-10-24 10.25 Fixa städ_omslag.indd 1 2011-10-24 10.28 Lärarhandledning FIXA tvätten FIXA städningen FIXA

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus själva och lät fiskarhedenvillan bygga det åt dem. Text Nathalie Carlsson

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Revetering på trästomme med lättkalkbruk

Revetering på trästomme med lättkalkbruk Revetering på trästomme med lättkalkbruk INNEHÅLL: A. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på timmerstomme B. Underhåll av kalkbruksrevetering på spiktegel C. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta

KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Setra Trägolv. Upplev skillnaden med ett massivt trägolv. Tidlöst. Unikt. Äkta.

Setra Trägolv. Upplev skillnaden med ett massivt trägolv. Tidlöst. Unikt. Äkta. Setra Trägolv Upplev skillnaden med ett massivt trägolv. Tidlöst. Unikt. Äkta. 1 Noga utvalt Det är något speciellt med massiva trägolv. De är genuina och rejäla, samtidigt som de har tidlös design och

Läs mer

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum

Så funkar ett hus Husets delar. Anders Lund, Ekocentrum Så funkar ett hus Husets delar Anders Lund, Ekocentrum Varför har vi hus? Klimatskydd. Möjliggöra inneklimat. Förutsättningar för olika funktioner. Klimatskydd i vilken miljö? Huset på flotten Ra miljövänligt

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä.

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä. Måla med linoljefärg Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä. Alcro har färg för traditionellt måleri. Samtidigt som vi har utvecklat nya färger har vi alltid värnat om att behålla den fina, svenska målningstraditionen.

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24

Spätta med rödlöksgremolata. vecka 24 Spätta med rödlöksgremolata vecka 24 inspiration Spätta med rödlöksgremolata Ett utsökt fiskrecept där rödlöksgremolata serveras som tillbehör. Den fräscha gremolatan får smak av persilja, citron och lök

Läs mer

Skötsel av Kährs lackerade trägolv i bostadsmiljö

Skötsel av Kährs lackerade trägolv i bostadsmiljö Skötsel av Kährs lackerade trägolv i bostadsmiljö Följande text är ett utdrag är Kährs tekniska handbok. Den finns i sin helhet på www.kahrs.se 9.1 Skötsel och reparation av Kährs trägolv i bostadsmiljö

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Äppellunden Brantevik

Äppellunden Brantevik Äppellunden Brantevik Nära havet. I ett fiskeläge strax söder om Simrishamn. Mitt i en äppelodling. Där har arkitekten Lillemor Husberg ritat och byggt ett hus. Ett ovanligt hus. Stramt och resligt. Ett

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Daal-soppa på gula ärtor

Daal-soppa på gula ärtor Daal-soppa på gula ärtor 4 6 portioner 300 g gula delade ärtor 9 vitlöksklyftor, skalade 1 stor gul lök, skalad och grovt 1 bit färsk ingefära, stor som en tumme, skalad och grovt 1 tsk garam masala 1

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor. ARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter

Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Fem sätt att hålla ditt hem varmt i vinter Om du bor i ett dåligt isolerat hus vilket många av oss gör kan du spendera tusentals kronor extra i vinter på elräkningen. Tittar vi tillbaks lite i tiden på

Läs mer

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial 2015 Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial Takmaterial.nu Pjäsgatan 3, 261 45 LANDSKRONA Låt oss ta hand om Ert takbyte Ett nytt yttertak lyfter ofta hela huset. Ibland byter du för utseendets skull,

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING marmoleum LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Marmoleum click Allmän information Marmoleum Click har en ytbeläggning av linoleum som i huvudsak är

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Härlig Träning på morgonen med Lisa! Började med Intervallspinning.

Härlig Träning på morgonen med Lisa! Började med Intervallspinning. Härlig Träning på morgonen med Lisa! Började med Intervallspinning. Efter spinningen hade Lisa lagt upp styrkeövningar. Vi jobbade 2 minuter och vilade 30 sek. Lisa är Expert på att hitta mina svagheter.

Läs mer

Matmaskinen. Ett nytt sätt att laga mat. Skyllermarks www.matmaskinen.se. Vad gör du under tiden Matmaskinen lagar maten?

Matmaskinen. Ett nytt sätt att laga mat. Skyllermarks www.matmaskinen.se. Vad gör du under tiden Matmaskinen lagar maten? Matmaskinen Ett nytt sätt att laga mat. Vad gör du under tiden Matmaskinen lagar maten? Skyllermarks www.matmaskinen.se Lev livet - Matmaskinen fixar maten Släpp kontrollen Din mat ska inte vara en sak

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger! Handbok för lärare och elever som vill lära mer om trä, trähus och hållbart byggande. - ett samarbete mellan Västarvet och Kultur i Väst Tycker du

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer