Näringsliv och sysselsättning i Lunds kommun

Transkript

1 KOMMUNKONTORET Staben Bengt-Åke Leijon Georgios Iliadis Näringsliv och sysselsättning i Lunds kommun Lunds kommun har årligt material om sysselsättningen i kommunen sedan 1986 då Statistiska centralbyrån (SCB) började publicera regional sysselsättningsstatistik. Tidigare erhölls uppgifter om sysselsättningen endast i samband med Folk- och bostadsräkningarna som då genomfördes vart femte år. Den senaste folkräkningen genomfördes Den registerbaserade sysselsättningsstatistiken var dock av dålig kvalitet för Lunds del de två första åren , vilket delvis framgår av figur 1. En stor del av sysselsättningsökningen dessa år kan förklaras av kvalitetsförbättringar i statistiken. Visserligen var arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige mycket god i slutet på 1980-talet och så var fallet även i Lund. I början på 1990-talet var det en kraftig nedgång i sysselsättningen i Sverige. Under en treårsperiod minskade sysselsättningen med nästan förvärvsarbetande. Även i Lund var det en nedgång dessa år då antalet förvärvsarbetande minskade med personer från toppåret 1990 till Vi har dock valt år 1993 som utgångspunkt för vår analys av sysselsättningen. Detta beroende på att SCB då genomförde en omfattande översyn av statistiken och införde en ny modell för avgränsning av antalet förvärvsarbetande personer. Detta innebar för Lunds del att antalet förvärvsarbetande dagbefolkning blev ca 4% lägre enligt den nya avgränsningen. År 2004 genomfördes vissa metodjusteringar i statistiken för bl a företagare och anställda år. Dessa justeringar innebar en ökning av antalet sysselsatta på riksnivå med 1,8%. Figur 1-1 -

2 1. Förändring i Lunds näringsliv Lunds näringsliv har genomgått en framgångsrik omställning under åren Vissa näringsgrenar har expanderat och vuxit starkt. Andra näringsgrenar har haft en förändring i negativ riktning, d.v.s. de har minskat i omfattning. Denna förändring har, i stora drag, samma mönster som näringslivsomställningen i övriga riket. Det är denna process som man kort kallar för strukturomvandling av näringslivet, och som har ökat de senaste 25 åren. Strukturomvandlingen leder till större specialisering. Forsknings- och kunskapsintensiva näringsgrenar växer och stabiliserar sig medan arbetsintensiva näringsgrenar avstannar eller avvecklas. Lunds näringsliv har genom strukturomvandlingsprocessen placerat kommunen på 10:e plats bland de största arbetsplatskommunerna i Sverige (se tabell 1). Tabell 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning (16-w år) i de största arbetsplatskommunerna i Sverige 2004 (mer än sysselsatta) Ordn.nr Kommun Förvärvarbetande dagbefolkning 1 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Solna Örebro Västerås Jönköping Lund Helsingborg Norrköping Umeå Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses antalet sysselsättningstillfällen i kommunen. Under den studerade tidsperioden har antalet förvärvsarbetande dagbefolkning i Lund ökat med personer, vilket placerar kommunen på 5:e plats bland rikets kommuner avseende ökningen av antalet sysselsättningstillfällen (se tabell 2). I den procentuella ökningen av sysselsättningen hamnar Lunds kommun, med 24 procent, på den 22:a platsen i riket. Flera små kommuner som Värmdö, Vårgårda, Vallentuna och Ekerö (för att nämna några) kom före Lund i storleksordning beträffande den relativa ökningen av sysselsättningen. Bara Solna (33 procents ökning), bland de större kommunerna, placerade sig före Lund vad gäller procentuell tillväxt

3 Tabell 2. De 10 kommuner i Sverige som hade den största ökningen i sysselsättningstillfällen Ordn.nr Kommun Antal 2004 Förändring Antal Procent 1 Stockholm ,7 2 Göteborg ,8 3 Malmö ,4 4 Solna ,9 5 Lund ,9 6 Uppsala ,4 7 Jönköping ,3 8 Umeå ,4 9 Mölndal ,1 10 Huddinge ,8 Sysselsättningen i kommunen ökade med 24 procent under perioden Omräknat i årlig tillväxt blir det 2%. Riksgenomsnittet var under samma tidsperiod var 11,5 procent, vilket motsvarar en årlig ökning med 1%. Ökningstakten i Lunds kommun var således dubbelt så hög som riksgenomsnittet. 2. Sysselsättningen efter näringsgren 2004 De största näringsgrenarna i Lund är Vård och omsorg samt Utbildning och forskning som tillsammans svarar för nästan hälften (43%) av alla sysselsättningstillfällena. Figur 2 1 Jordbruk m m. 2 Tillverkningsindustri 3 Energiproduktion 4 Byggverksamhet 5 Handel och kommunikationer 6 Företagstjänster, finansv 7 Utbildning och forskning 8 Vård och omsorg 9 Personliga och kulturella tjänster 10 Offentlig förvaltning m.m

4 Dessa två näringsgrenar svarar också för högre andel av de sysselsatta i Lunds kommun (22% resp. 21%) än riksgenomsnittet (16% resp. 11%). På grund av dessa stora differenser mot riket blir således andelen för de övriga näringsgrenarna lägre än riksgenomsnittet. Mer än var femte sysselsatt i kommunen har sitt arbete inom Utbildning och forskning. Detta förhållande bekräftar Lunds styrka som utbildningscentrum. Inom denna näringsgren är det undergrenen Forskning och utveckling som svarar för den näst högsta tillväxten i kommunen (efter Datakonsulter o dataservicebyråer), 155 procents ökning, se tabell 4 på sidan 5. Skillnaden i näringsgrenen Handel och kommunikationer är betydande, rikets andel är 19% mot Lunds 11%. Även näringsgrenen Byggnadsverksamhet visar en högre andel sysselsatta i riket, 6%, än i Lunds kommun, 3%. Denna näringsgren är dock svår att kvantifiera på kommunal nivå p.g.a. svårigheten att definiera arbetsställe för byggarbetsplatser. Vissa byggföretag redovisar de sysselsatta på regional nivå i stället för på den faktiska arbetsplatsen i kommunen. Skillnaden av andelen sysselsatta i de övriga sex näringsgrenarna är mycket liten mellan Lunds kommun och riksgenomsnittet (se figur 2). 3. Förändring efter näringsgren Den stora förändringen i näringslivsstrukturen i Lund är tjänstesektorns framväxt d.v.s näringsgrenarna Företagstjänster samt Personliga och kulturella tjänster. Dessa näringsgrenar har ökat med nästan personer sedan 1993 och svarar för mer än en tredjedel av den totala sysselsättningsökningen. Företagstjänster och finansiell verksamhet är också den näringsgren som ökat mest i procent, 70% ökning sedan Detta innebär en årlig tillväxt med nästan 5%. Personliga och kulturella tjänster har i sin tur ökat med 31 procent. En stor del av dessa ökningar kan tillskrivas tillväxten av Ideon-området. Ideon, Skandinaviens första forskningsby, grundades 1983 i syfte att ta till vara på all den kunskap och idérikedom som finns inom Lunds universitet. Ideon har vuxit kraftigt sedan dess och har idag, augusti 2006, ca 240 företag. Tabell 3 Förvärvsarbetade dagbefolkning efter näringsgren i Lunds kommun 1993 och 2004 Personer 16-w år Näringsgren År 1993 År Förändring SNI Antal % Antal % Antal % 1 Jordbruk m m , , ,4 2 Tillverkning och utvinning , , ,7 3 Energiproduktion 392 0, , ,0 4 Byggverksamhet , , ,1 5 Handel och kommunikationer , , ,8 6 Företagstjänster, finansiell verks , , ,9 7 Utbildning och forskning , , ,2 8 Vård och omsorg , , ,2 9 Personliga och kulturella tjänster , , ,9 10 Offentlig förvaltning m.m , , ,9 11 Övrigt 713 1, , ,5 Summa , , ,9 1/ SNI 2002 = Ny EU-anpassad näringsgrensindelning. Ej helt jämförbar med tidigare års indelning 2/ Ny reviderad standard, SNI 2002, används fr o m AMPAK Förskolan hänförs i SNI 2002 till gruppen Utbildning och forskning i stället för till gruppen Vård och omsorg OBS! För jämförbarhetens skull har vi flyttat förskolan på motsvarande sätt i 1993 års siffror

5 Offentlig förvaltning har ökat med 33 procent. Befolkningen i Lunds kommun har under perioden ökat med personer eller 8 procent. Utbildning och forskning har ökat med personer (24%) till stor del beroende på Universitetets fortsatta tillväxt men även utbyggnad av skolväsendet p.g.a. ökat invånare- och barnantal. Antalet studenter vid Lunds universitet har under perioden ökat med studenter eller 16 procent. I grund- och gymnasieskolorna i Lund har antalet elever också ökat med 16 procent ( barn) under samma period. Starkast ökning resp. minskning Näringsgrenen Datakonsulter och dataservicebyråer, som präglas av specialisering, växer mycket starkt. Antalet sysselsatta ökade med 425 procent. Det är specialiseringen som gör att kunskapsintensiva tjänster expanderat snabbt. Det gäller framför allt datakonsulter och dataservice samt även andra företagstjänster och finansiella tjänster till företag och hushåll. En stor del av ökningen tillkommer olika bolag i Ericssonkoncernen, i synnerhet Ericsson Mobile Platforms, som expanderar kraftigt. Sony Ericsson redovisas dock under näringsgrenen Forskning och utveckling, se nedan. Datakonsulternas andel av den totala sysselsättningen är dubbelt så stor i Lund som i riket. Näringsgrenen Andra företagstjänster ökade bara med 48 procent. I denna grupp ingår juridisk verksamhet, bokföring och redovisning, marknadsföring, arkitektverksamhet m.m. Tabell 4 Näringsgrenar med stark ökning av förvärvsarbetande dagbefolkning Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Datakonsulter o dataservicebyråer ,5 4,2 200 Forskning och utveckling ,7 5,4 754 Maskinindustri ,4 7,4 322 Kemisk industri ,4 2,3 228 Hotell- och restauranger ,7 1,9 72 Andra företagstjänster ,7 5,6 77 Övrig vård och omsorg ,1 1,9 75 Handel o service motorford, bensinstationer ,5 1,0 53 Offentlig förvaltning m m ,9 5,5 96 Transport och magasinering ,4 1,6 35 Byggverksamhet ,1 3,3 58 Rekreation, kultur och sport ,5 2,0 87 Den näst kraftigaste ökningen visar näringsgrenen Forskning och utveckling som har ökat med 155 procent. Största delen av denna ökning har skett inom privata företag, Sony Ericsson samt forskningsföretag inom Ideonområdet, men även Lunds universitet svarar för en del av ökningen. Forskning och utveckling svarar för drygt 5% av den totala sysselsättningen i Lund. Jämfört med riket som helhet är denna andel 7,5 gånger större i Lund (index 754 i tabell 4). Ökningen i denna näringsgren skulle ha varit ännu högre om AstraZeneca redovisats här och inte under Kemisk industri, Tillverkning av läkemedel. AstraZeneca tilldelas samma näringsgrenskod (av Statistiska centralbyrån) som moderbolaget i Södertälje trots att företaget i huvudsak bedriver forskning och utveckling i Lund. Maskindustrin visar på en stark tillväxt. Antalet sysselsatta i denna näringsgren växte från personer till personer, d.v.s. en ökning med 148%. Större delen av denna ökning kan hänföras till TetraPak, men även Alfa Laval ingår i denna näringsgren. TetraPak har successivt minskat tillverkningen av förpackningar och ersatt denna med maskintillverkning

6 Två andra näringsgrenar, Kemisk industri samt Hotell och restauranger, visar på en tillväxt över 50%, avseende antalet sysselsatta. Kemisk industri är också utmärkande för Lund då dess andel av den totala sysselsättningen är dubbelt så hög som i riket (index 228 i tabell 4). Detta beroende på att AstraZeneca med ca anställda i Lund (år 2004) redovisas som Kemisk industri. De fyra näringsgrenarna i tabell 4 som visar på den högsta tillväxten svarar samtidigt för en betydligt högre andel av den totala sysselsättningen i Lund än riksgenomsnittet. Om index för riket sätts till 100 så har dessa näringsgrenar index mellan 200 och 700, d.v.s. deras andel av sysselsättningen i Lund är mellan 2-7 gånger större än i riket. Tabell 5 Näringsgrenar med stark minskning av förvärvsarbetande dagbefolkning Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Massa- och pappersindustri ,6 0,65 67 Skogsbruk ,5 0,03 7 Försäkringsbolag ,8 0,19 30 Textil- och beklädnadsindustri ,4 0,07 25 Gruvor och mineralbrott ,6 0,09 50 Metallindustri ,4 0,41 23 Jordbruk ,9 0,76 55 Tabell 5 visar att den kraftigaste minskningen har skett inom Massa- och pappersindustri med 81 procent. Nästan arbetstillfällen har försvunnit i denna näringsgren sedan Näringsgrenen Försäkringsbolag har haft en minskning av sysselsättningen under den studerade tidsperioden med 63% (eller med 186 pers). Det har skett en kraftfull strukturrationalisering inom denna näringsgren de senaste 10 åren. Försäkringsbolagen har, i stor utsträckning, lagt ner sina lokala kontor och erbjuder numera service via telefon och Internet. Bara Folksam och Länsförsäkringen (av de stora bolagen i branschen) har kontor i Lunds kommun. Folksam har flyttat 25 personer från Lund till Malmö för 5 år sedan då det fick lediga lokaler i Malmö i samband med försäljningen av personskadeavdelningen till Trygg Hansa. Näringsgrenarna Jord- och skogsbruk, Gruvor och mineralbrott samt Textil- och beklädnadsindustri visar på kraftiga minskningar av sysselsättningen med mellan 20-73%. I absoluta tal är det små minskningar. Dessa näringsgrenar är utpräglat arbetskraftsintensiva och utgör en mycket liten del av näringslivet i Lunds kommun. Ingen av dessa näringsgrenar har en andel av sysselsättningen som är större än 0,76% (se tabell 5). En mer utförlig framställning av näringslivets utveckling i Lunds kommun framkommer i Bilaga 1. Inom näringsgrenen Handel och kommunikationer svarar undergrenarna Handel och service av motorfordon, bensinstationer samt Transport och magasinering för stora ökningar, 35% resp 32%. De övriga undergrenarna i näringsgrenen visar en måttlig ökning, utom Post och tele som visar på en minskning av sysselsättningen med 11 procent. Det är nedläggningen av postkontoren som svarar för en stor del av denna minskning

7 4. Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning (16-w år) stadsdelsvis i Lunds kommun 2004 Tabell 6 visar att fördelningen av variablerna dag-, nattbefolkning och förvärvsfrekvens skiljer sig starkt mellan stadsdelarna i Lunds kommun. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses antalet sysselsättningstillfällen i stadsdelen. Förvärvsarbetande nattbefolkning är antalet i stadsdelen bosatta förvärvsarbetande personer. Förvärvsfrekvensen är andelen förvärvsarbetande personer, år, i % av den totala befolkningen år. Stadsdelen Tuna svarar för hela 27% av förvärvsarbetande dagbefolkningen och endast för 3% av nattbefolkningen i kommunen. Samtidigt har denna stadsdel den lägsta förvärvsfrekvensen i kommunen, 50,6%. Universitetssjukhuset, läkemedelsföretaget Astra Zeneca, forskningsbyn Ideon, Tekniska Högskolan och stora delar av Lunds universitet är lokaliserade i denna stadsdel. Tuna inrymmer ett stort antal studentbostäder som förklarar förekomsten av den låga förvärvsfrekvensen. Tabell 6 Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning (16-w år) stadsdelsvis i Lunds kommun 2004 Stadsdel Dagbefolkning Nattbefolkning Andel förvärvsarbetande år i % Antal % Antal % Hela befolkningen Utrikes födda Utländska medborgare Centrala staden , ,2 59,4 39,4 27,4 Möllevången 944 1, ,1 66,9 40,3 28,6 Norra Fäladen , ,1 51,9 44,9 34,5 Tuna , ,1 50,6 33,2 24,6 Ö Torn/Mårtens Fälad , ,7 75,4 59,6 46,8 Linero , ,8 68,7 54,8 46,8 Järnåkra/Nilstorp , ,9 61,3 45,5 32,9 Klostergården , ,5 66,0 49,1 39,4 Väster , ,3 62,3 45,4 33,7 Värpinge 813 1, ,1 75,0 56,2 41,6 Kobjer 573 1, ,7 73,3 49,6 41,8 Gunnesbo , ,4 77,5 65,4 49,0 Nöbbelöv 327 0, ,8 75,0 57,1 47,1 Vallkärratorn/Stångby 124 0, ,2 81,1 69,9 64,8 Torns glesbygd 233 0, ,5 82,1 64,8 51,9 Södra Sandby , ,4 83,5 71,6 61,6 Dalby , ,5 81,5 60,0 51,4 Veberöd , ,7 84,4 74,2 65,9 Genarp 642 1, ,0 83,3 61,5 51,7 Hela kommunen ,6 50,0 37,7 1) Inkl ospec arb.plat (2886) och På förs. skrivna (9). Andra stadsdelar som uppvisar högre andel av dagbefolkningen än nattbefolkningen är Centrala staden (15% resp 13%), Linero (6% resp 5%), Järnåkra/Nilstorp (6% resp 5%), och Gunnesbo (6% resp 4%). Väsentliga näringsgrenar som är förlagda i dessa stadsdelar är: 1) Centrala staden: Delar av Lunds universitet, Parti- och detaljhandel samt Offentlig förvaltning; 2) Linero (Gastelyckan): Parti- och detaljhandel, Hotellverksamhet, Utbildning, Konsultverksamhet, Tillverkning av elapparater samt Transporter. och kommunikationer; 3) Järnåkra/Nilstorp: Maskinindustri (Tetra Pak) och slutligen 4) Gunnesbo: Maskinindustri (Alfa Laval)

8 I Väster är fördelningen mellan dagbefolkning och nattbefolkning ganska jämn. Det största arbetsplatsomådet på Väster är Pilsåkers företagsområde. Byarna Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp samt stadsdelarna Vallkärratorn/Stångby och Torns glesbygd präglas av stora disproportioner mellan andelen dagbefolkning och andelen nattbefolkning. Den förstnämnda andelen är mindre än hälften av den sistnämnda. Samtidigt uppvisar byarna och de två nämnda stadsdelarna mycket hög förvärvsfrekvens. Den varierar mellan 81% och 84%, jämfört med 68% som är genomsnittet för hela kommunen (se tabell 6). Detta förhållande medför en stor utpendling från byarna och de två stadsdelarna till andra kommundelar i Lunds kommun och till andra grannkommuner. Beskrivningen av olika näringsgrenar i byarna och i de två nämnda stadsdelarna är besvärlig. Om den ska vara någorlunda fullständig måste man bryta ner näringsgrenarna till mycket små enheter/arbetsplatser, eftersom nästan alla företag är små. Vi nöjer oss med att presentera de näringsgrenar som har fler än 40 anställda. Först i ordningen kommer den offentliga verksamheten, förskola, skola samt Vård och omsorg. Södra Sandby (Revinge) inrymmer även den offentliga verksamheten Förvarsmakten (P7) och Statens Räddningsverk (sammanlagt drygt 400 anställda). Två andra näringsgrenar som är förlagda i S Sandby är Tillverkning av byggnadsmaterial och Partihandel. De största privata näringsgrenarna i Dalby är Grustäkt (makadamfabrik) och Fastighetsverksamhet. De övriga stadsdelarna, nämligen Möllevången, Klostergården, Värpinge, Kobjer, och Nöbbelöv har mindre andel dagbefolkning än nattbefolkning (se tabell 6). I synnerhet stadsdelen Nöbbelöv som har drygt fem gånger större nattbefolkning än dagbefolkning. Klostergården visar dock på något högre antal dagbefolkning än nattbefolkning. Tre av dessa stadsdelar, nämligen Värpinge, Kobjer och Nöbbelöv har relativt hög förvärvsfrekvens (73-75%). De övriga två stadsdelarna, Möllevången och Klostergården, har en förvärvsfrekvens som är nära genomsnittet för kommunen (67,6%). Större näringsgrenar i dessa fem stadsdelar är följande: 1) Möllevången: Hälso- och sjukvård, Högskoleutbildning, Vård och omsorg 2) Klostergården: Specialiserad sluten somatisk sjukvård (S:t Lars), Gymnasial utbildning, Marknads- och opinionsundersökningar, Centralköksverksamhet för sjukhus, Annan konsultverksamhet; 3) Värpinge: Vård och omsorg, Partihandel, Konsultverksamhet, Elinstallationer; 4) Kobjer: Maskintillverkning (Tetra Pak), Teknisk konsultverksamhet och Butikshandel; och 5) Nöbbelöv: Öppen hälso- och sjukvård, Vård och omsorg. Förvärvsfrekvensen stadsdelsvis Förvärvsfrekvensen visar på stora skillnader mellan olika stadsdelar, från lägst 51% i Tuna till 84% som högst i Veberöd, jämfört med 68% som är genomsnittet för hela kommunen. Variationen av förvärvsfrekvensen är stor mellan olika folkgrupper även inom samma stadsdel. Utrikes födda och i synnerhet utländska medborgare uppvisar lägre förvärvsfrekvens än genomsnittet. Detta gäller både för hela kommunen och för stadsdelarna, se figur

9 Figur 3 Vissa stadsdelar har ett stort antal studenbostäder och således en stor studentbefolkning som i sin tur medför en hög andel studerande av befolkningen. En närmare studie av andelen förvärvsarbetande och andelen studerande i de olika stadsdelarna visar att de kommundelar som har hög andel studerande, i åldern år, uppvisar en låg andel förvärvsarbetande. Det verkar vara självklart, men vi har ändå undersökt sambandet mellan förvärvsfrekvensen och andelen studerande. De fem stadsdelar med de lägsta andelarna förvärvsarbetande, och hög andel studerande är: 1) Tuna 45% studerande; 2) Norra Fäladen 40%; 3) Järnåkra/Nilstorp 37%; 4) Centrala staden 34%; och 5)Väster 30%. Byarna och stadsdelarna Vallkärratorn/Stångby och Torns glesbygd uppvisar en förvärvsfrekvens på mellan 81 och 84% samt en andel studerande mellan 4,5 och 9%

10 Vi gjorde en regressionsanalys för att fastställa sambandet mellan andelen studerande och förvärvsfrekvensen. Denna analys visar på ett starkt negativt samband mellan dessa två variabler. Detta starka samband bekräftas av värdet av korrelationkoefficienten (r) som var lika med -0,97. Korrelationkoefficienten kan anta ett värde mellan 1 och +1. Ett fullständigt linjärt positivt samband ger ett värde på +1 och motsvarande negativa samband -1. Med utgångspunkt i resultatet av regressionsanalysen kan vi säga att om t.ex. andelen studerande i en stadsdel växer med 2 procentenheter minskar förvärvsfrekvensen i samma stadsdel med 1,6 procentenheter. Vi har även undersökt sambandet mellan förvärvsfrekvensen och andelen utrikes födda. Vi valde utrikes födda framför utländska medborgare beroende på att det var en större grupp. Stadsdelar som har hög förvärvsfrekvens har låg andel utrikes födda invånare. Detta gäller främst byarna S Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp. Vi har även här gjort en regressionsanalys för att fastställa sambandet. Analysen visar att andelen utrikes födda har ett mindre negativt inflytande på förvärvsfrekvensen än andelen studerande. Detta bekräftas av värdet för korrelationskoefficienten som var lika med -0,4. Detta låga värde visar att det finns ett svagt negativt samband mellan förvärvsfrekvensen och andelen utrikes födda. Detta gäller enbart för Lunds kommun, för kommunerna i Skåne län finns ett starkare negativt samband (se sidan 17). Det finns andra faktorer som har starkt inflytande på förvärvsfrekvensen för de utrikes födda, men vi saknar uppgifter om vilka dessa är. En närmare studie för att bestämma arten av dessa faktorer och deras inflytande på förvärvsfrekvensen kan vara berättigad, men det faller utanför ramen för denna rapport. 5. Förvärvsarbetande (dagbefolkning), år, efter näringsgren och kommun i Skåne län 2004 I detta avsnitt har vi använt oss av en grov indelning av näringslivet i fyra näringsgrenar och beräknat andelen förvärvsarbetande som varje näringsgren svarar för i kommunerna i Skåne län. Näringsgrenarna i denna indelning är jordbruk, tillverkningsindustri, privat dominerande tjänster och offentligt dominerande tjänster. Offentligt dominerade tjänster För Lunds vidkommande konstaterar vi att näringsgrenen Offentligt dominerade tjänster är den största näringsgrenen i kommunen och den svarar för nästan hälften av alla sysselsatta i kommunen (drygt 48%). Det är den högsta andelen i länet. De kommuner som kommer efter Lund i storleksordning är Höör och Lomma med 43% samt Kristianstad med 40%. Den lägsta andelen i länet hittar vi i Perstorp med 17%, som följs i stigande ordning av Båstad 21%, Burlöv 22% och Bromölla 25%. Malmö har 30% och hamnar på 21:a plats i länet. Genomsnittet för länet är 33,5 procent nästan samma värde som riket 33%. Den högsta andelen i riket hittar vi i Boden med 54%, som följs av Salem 53%, Eksjö 53%, Danderyd 51% och Forshaga 50%. Lund hamnar på 8:e plats i riket

11 Den lägsta andelen i riket finns i Gnosjö med 16%. På andra plats från slutet kommer Perstorp med 17%, som följs i stigande ordning av Sigtuna och Götene med 18%. Figur

12 Privat dominerade tjänster Den andra näringsgrenen i storleksordning i Lund är Privat dominerade tjänster. Denna näringsgren svarar för 34% av de förvärvsarbetande i kommunen, vilket ger Lund den sjätte platsen från slutet i länet. Den lägsta andelen förvärvsarbetande i denna sektor finns i Perstorp, 24%. I stigande ordning nedifrån följer Bromölla 27%, Östra Göinge 29%, Bjuv 30% och Örkelljunga 33%. Figur

13 Den högsta andelen i länet finner vi i Malmö, 57%, som följs av Helsingborg 54%, Kävlinge 53% och Burlöv 52%. Genomsnittsandelen för länet är 45,5%. Sigtuna kommun har den högsta andelen förvärvsarbetande i privat dominerade tjänster i riket, 72%, följt av Sundbyberg med 69%, Stockholm med 65%, Sollentuna med 63% och Solna med 61%. Den lägsta andelen i denna näringsgren i riket hittar vi i Tranemo kommun som har 20% och som följs i stigande ordning av Olofström 20%, Gnosjö 21% och Finspång 22%. Lund, med sina 34 procent, hamnar på 28:e plats i länet och på 183:e plats i riket. Genomsnittet för riket är 46%. Tillverkningsindustri Lunds kommun har inte någon framstående position i denna näringsgren. Detta trots att storföretag som Tetra Pak, AlfaLaval och Gambro, är lokaliserade i Lund och trots att AstraZeneca, som endast bedriver forskning och utveckling i Lund, klassificeras som Tillverkningsindustri (tillverkning av läkemedel). Andelen förvärvsarbetande i denna näringsgren i kommunen är 16%. Denna andel placerar Lund på 19:e plats i länet och på 187:e plats i riket. Perstorp uppvisar den högsta andelen förvärvsarbetande inom tillverkningsindustri i Skåne län, 55%. På andra plats kommer Bromölla med 45% som följs av Bjuv med 40% och Östra Göinge med 38%. Den lägsta andelen i länet har Lomma med 7,7%. De kommuner som följer efter i stigande ordning är Höör med 8%, Ängelholm med 10%, Vellinge och Malmö med 12%. Genomsnittet för Skåne län är 17%. Den högsta andelen förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin i riket påträffas i Gnosjö, med 62%. På andra plats kommer Olofström med 56%, följt av Perstorp med 55%, Tranemo med 54%, Oxelösund och Emmaboda med 52% och Götene med 51%. Den lägsta andelen inom tillverkningsindustrin i riket finns i Salem som bara har 2% och som följs i stigande ordning av Arjeplog med 3%, Vaxholm med 4%, Solna och Boden 5% samt Danderyd med 6%. Genomsnittet för riket är 18%. Jordbruk, skogsbruk, fiske Vi benämner denna näringsgren för Jordbruk och den innefattar alla tre näringsgrenarna jordbruk, skogsbruk och fiske. Jordbruket är den minsta näringsgrenen i Sverige avseende antalet sysselsatta. Andelen förvärvsarbetande i denna näringsgren i Lund är bara 0,8%, och detta innebär att kommunen hamnar på andra plats från slutet i länet och på 266:e plats i riket. Malmö innehar sista platsen i länet med 0,3%. På tredje plats nedifrån kommer Helsingborg med 1,1%, följt av Burlöv med 1,2% och Landskrona med 1,5%

14 Den högsta andelen förvärvsarbetande inom Jordbruk i Skåne län finns i Svalöv, 14%. Sjöbo kommer på andra plats i länet med 10%, följt av Hörby med 8,8%, Tomelilla med 8,6% och Simrishamn med 7,6%. Genomsnittet för Skåne län är 2%. Svalövs kommun, med 14,3%, toppar även listan över andelen förvärvsarbetande inom Jordbruk i riket. På andra plats kommer Bjurholm med 14,1% och som följs av Ydre med 14%, Borgholm med 12% och Sjöbo med 10%. Två kommuner från Skåne län är således bland de fem kommuner i riket med den högsta andelen förvärvsarbetande inom Jord- och skogsbruk. Oxelösunds kommun svarar för den lägsta andelen förvärvsarbetande inom Jordbruk i riket, 0,1%. På andra plats nedifrån kommer Stockholm med 0,12%, följt av Göteborg med 0,21%, Sundbyberg och Solna med 0,22% d.v.s. naturligt nog större städer. Genomsnittet för riket är 1,9%. 6. Självförsörjningsgraden i Skåne län 2004 Självförsörjningsgraden är förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning (antal sysselsatta) och förvärvsarbetande nattbefolkning (antal folkbokförda personer med förvärvsarbete) multiplicerat med 100. Detta är ett teoretiskt mått som anger i vad mån en kommun har tillräckligt med sysselsättningstillfällen för de i kommunen folkbokförda förvärvsarbetande invånarna. Har kommunen ett värde över 100 så räcker inte de förvärvsarbetande personerna till utan det erfordras en inpendling till kommunen. I praktiken fordras det en ännu större pendling då företagens efterfrågan på arbetskraft och den egna befolkningens utbildning och yrkeskunskaper inte stämmer överens. Fig 6 visar att Lund har den högsta självförsörjningsgraden i Skåne län, 128%. Malmö kommer på andra plats med 126%, och på tredje och fjärde plats kommer Perstorp och Burlöv med 122% respektive 114%. Även Helsingborg och Kristianstad har en självförsörjningsgrad över 100%. Dessa sex kommuner, och bara dessa av totalt 33 kommuner i Skåne län, har således en nettoinpendling från andra kommuner i Skåne län och i riket. Den lägsta självförsörjningsgraden i Skåne har Vellinge med 49%, därefter kommer Staffanstorp med 51%, Lomma med 53% och Kävlinge 57%. Teoretisk sett måste således hälften av de förvärvsarbetande personerna i dessa kommuner pendla till andra kommuner. I praktiken så ligger den faktiska utpendlingen på mellan 65-74% i dessa kommuner. Även de övriga 23 kommunerna i Skåne har en nettoutpendling till andra kommuner. Hela Skåne län har en självförsörjningsgrad på drygt 98%, vilket innebär att nästan 2% av de förvärvsarbetande i Skåne län pendlar ut till andra grannlän, övriga riket eller till Danmark. Den ökade specialiseringen i näringslivet och de förbättrade kommunikationsmöjligheterna har medfört att den kommunala arbetsmarknaden fått en mindre betydelse. Statistiska centralbyrån har därför gjort en indelning i lokala arbetsmarknader 1 för att bättre kunna studera hur arbetsmarknaden fungerar. Indelningen i lokala arbetsmarknader bygger på statistik om arbetspendlingen. Enligt den officiella avgränsningen 2003 så fanns det bara tre lokala arbetsmarknader i Skåne, Malmö-Lund, Kristianstad och Simrishamn-Tomelilla. Ser man på 2004 års pendlingsstatistik så försvinner Simrishamn-Tomelilla och ingår i Malmö-Lunds arbetsmarknad, som då omfattar samtliga kommuner i Skåne utom sex. Dessa är de fem nordöstskånska kommunerna Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge, Hässleholm och Perstorp samt Osby (som tillhör Älmhults arbetsmarknad). 1/ Statistiska centralbyrån: Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten

15 Inom den lokala arbetsmarknaden har man sedan fört kommunerna till den kommun som man har den största pendlingsströmmen till. För Lunds del så innebär detta att kommunerna Malmö, Eslöv, Kävlinge, Sjöbo, Hörby och Höör har förts till Lund. Större delen av de övriga kommunerna har förts till Malmö och Helsingborg. Figur

16 7. Förvärvsfrekvens i Skåne län 2004 Regeringen har satt som sysselsättningsmål att år 2007 så skall 80% av befolkningen i åldrarna år vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Figur

17 Förvärvsfrekvensen, för befolkningen i åldrarna år, är ojämnt fördelad i kommunerna i Skåne län. Det är endast fem kommuner i Skåne som år 2004 uppfyllde regeringens mål (en förvärvsfrekvens på minst 80%) nämligen Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala och Vellinge, se figur 7. Malmö har den lägsta förvärvsfrekvensen, 63%. På andra plats nedifrån kommer Landskrona med 65%, och Lund på tredje plats med 68%. Att Lund har en så pass låg förvärvsfrekvens kan förklaras av det stora antalet studerande i åldrarna år. I Malmö och Landskrona står en stor del av befolkningen utanför arbetskraften. Detta beroende på att dessa kommuner har en stor andel utrikes födda. I Malmö är 31% av befolkningen år födda utomlands och i Landskrona 25%. Dessa värden är de högsta i Skåne. Malmö har även på senare år fått fler studerande genom tillkomsten av Malmö högskola. Vi har studerat sambandet mellan förvärvsfrekvensen och andelen utrikes födda i Skånes kommuner och funnit ett starkt negativt samband. Detta samband innebär att om andelen utrikes födda stiger med t.ex. 1 procentenhet så minskar förvärvsfrekvensen med 0,7% procentenheter. Skåne som helhet har en förvärvsfrekvens på 71,8%, jämfört med 75,8%, för riket. Skillnaden på fyra procentenheter mellan genomsnittet för Skåne län och för riket beror till stor del på Malmö och Landskronas höga andel utrikes födda och på den höga andelen studerande i Lund. Vi har även studerat hur hög förvärvsfrekvensen skulle bli om vi exkluderar de som studerar vid högskola (införda i högskoleregistret). För Lunds del innebär detta en markant ökning av förvärvsfrekvensen från 67,6% till 77,1%. För övriga ovanstående kommuner innebär det bara marginella ökningar av förvärvsfrekvensen på 1-2 procentenheter. Förvärvsfrekvensen exkl högskolestuderande blir följande: Malmö 62,8%, Landskrona 65,3%, Helsingborg 71,5% samt Kristianstad 75,5%. 8. Avslutande kommentarer Denna rapport har översiktligt beskrivit näringslivet i Lunds kommun och dess strukturomvandling åren En omvandling som visar på Lunds näringslivs förmåga till förnyelse och dess många dimensioner. Av tabellerna och figurerna framgår det att näringslivet i Lund har bevarat och utvecklat sin roll som kunskaps- och forskningsintensivt centrum. De två näringsgrenarna Utbildning och forskning samt Vård och omsorg inrymmer bl a universitetet, LTH och universitetssjukhuset. Det är dessa institutioner som med sin forskning och utveckling samt vetenskapliga/tekniska framsteg gör Lund känt inte bara i Sverige och Europa utan även i den övriga världen. Kunskaps- och forskningsintensiteten samt kompetensutvecklingen i Lunds näringsliv genererar dess dynamik. Detta förhållande bekräftas bl a av att Lund hade den femte största ökningen av antalet sysselsättningstillfällen av rikets kommuner under perioden Beträffande kommunens självförsörjningsgrad för förvärvsarbetande så hamnar Lund också på femte plats i riket

18 Det är inte bara de stora företagen i kommunen, såsom Tetra Pak, AstraZeneca, SonyEricsson, Ericsson Mobile Platforms och Gambro, som gör stora insatser inom forskning och utveckling. Även många nybildade företag, främst inom näringsgrenen Datakonsulter och dataservicebyråer, kommer med nya idéer och skapar/utnyttjar nya nischer på marknaden. Strukturomvandling och förnyelse av näringslivet är av stor betydelse för att på lång sikt upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt. Med detta som utgångspunkt måste man medvetet anlägga ett långsiktigt perspektiv för att dels bevara den existerande dynamiken och dels sätta fokus på en mer genomgripande förändring/utveckling av näringslivet i Lunds kommun. Näringslivets utveckling hänger starkt samman med en väl fungerande offentlig sektor, som erbjuder offentliga tjänster i rätt tid, av hög kvalitet och lätt att ta till sig. Dessa tjänster underlättar näringslivets utveckling och förstärker dess konkurrenskraft. Kvaliteten på de offentliga tjänsterna ökar kommunens attraktivitet. Den offentliga sektorn har dels ett direkt inflytande på arbetsmarknaden genom att skapa arbetstillfällen, och dels ett indirekt inflytande genom att generera arbetstillfällen inom den privata sektorn. Vi gjorde en regressionsanalys för att undersöka om det finns något samband mellan variablerna offentligt dominerade tjänster och självförsörjningsgraden av förvärvsarbetande. Analysen, som omfattade alla kommuner i riket, visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan dessa variabler. Analysresultaten fick märkliga värden p.g.a. de extrema värden som de båda variablerna har, i vissa fall mycket stora och i andra fall mycket små värden utspridda i de olika kommunerna. Några kommuner har hög självförsörjningsgrad och hög andel offentligt dominerade tjänster såsom Boden, Salem, Eksjö, Danderyd och Lund. Andra kommuner, såsom Sigtuna, Stockholm, Solna och Malmö, har hög självförsörjningsgrad och hög andel privat dominerade tjänster. Slutligen har flera kommuner hög självförsörjningsgrad och hög andel tillverkningsindustri såsom Gnosjö, Olofström, Perstorp och Emmaboda. Det går därför inte att fastställa något statistiskt signifikant samband mellan variablerna självförsörjningsgrad och offentligt dominerade tjänster. Vi betraktar näringslivet i Lund inte bara som fristående företag utan först och främst som företag relaterade till den lokala/regionala arbetsmarknaden, till andra företag i forskningsbyn Ideon och till Lunds universitet och Lunds tekniska högskola. Avslutning I bilagorna efter texten redovisas separata tabeller. Detaljerade tabeller och figurer finns att tillgå hos Kommunkontoret, Staben

19 Bilaga 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning (16-w år efter näringsgren i Lunds kommun 1993 och 2004 Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Jordbruk ,4 0,8 43 Jordbruk ,9 0,8 55 Skogsbruk ,5 0,0 7 Fiske 0 2 0,0 0,0 11 Tillverkningsindustri m m ,7 16,3 93 Gruvor och mineralbrott ,6 0,1 50 Livsmedelsindustri m m ,9 0,5 34 Textil- och beklädnadsindustri ,4 0,1 25 Trävaruindustri ,0 0,1 8 Massa- och pappersindustri ,6 0,6 67 Förlag och grafisk industri ,4 0,9 77 Kemisk industri ,4 2,3 228 Gummi- och plastvaruindustri ,8 122 Jord- och stenvaruindustri ,7 0,2 37 Stål- och metallverk 1 1 0,0 0,0 0 Metallindustri ,4 0,4 23 Maskindustri ,4 322 Industri f el- o optikprodukter ,0 2,2 115 Transportmedelsindustri ,2 6 Övr tillverkningsindustri ,6 51 Energiprod., vattenförs., avfallshant ,0 0,8 86 Byggverksamhet ,1 3,3 58 Handel och kommunikationer ,8 10,9 59 Handel o service motorfordon, bensinstationer ,5 1,0 53 Parti- och agenturhandel ,3 2,9 62 Detaljhandel m m ,4 4,5 77 Transport och magasinering ,4 1,6 35 Post och tele ,0 0,9 53 Finansiell verksamhet, media- och företagstjänster ,9 12,9 97 Banker o andra kreditinstitut ,5 1,0 68 Försäkringsbolag ,8 0,2 30 Fastighetsbolag o fastighetsförv ,9 1,8 108 Uthyrningsfirmor ,1 52 Datakonsulter o dataservicebyråer ,2 200 Andra företagstjänster ,7 5,

20 Bilaga 1 forts. Förvärvsarbetande dagbefolkning (16-w år efter näringsgren i Lunds kommun 1993 och 2004 Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Utbildning och forskning ,2 20,9 188 (inkl förskola) 2 Utbildning ,4 15,5 149 Forskning och utveckling ,7 5,4 754 Vård och omsorg ,2 21,7 132 Hälso- och sjukvård ,3 14,8 199 Äldre- och handikappomsorg ,0 78 Övrig vård och omsorg ,1 1,9 75 Personliga o kulturella tjänster ,9 5,7 79 Hotell- och restauranger ,7 1,9 72 Intresseorganisationer o religiösa samfund ,9 1,3 89 Rekreation, kultur och sport ,5 2,0 87 Annan serviceverksamhet ,1 0,5 63 Offentlig förvaltning m m ,9 5,5 96 Ej spec verksamhet ,5 1,1 73 SUMMA ,9 100, / SNI 2002= Ny EU-anpassad näringsgrensindelning. Ej helt jämförbar med tidigare års indelning 2/ Ny reviderad standard, SNI 2002, används fr o m AMPAK Förskolan hänförs i SNI 2002 till gruppen Utbildning och forskning i stället för till gruppen Vård och omsorg OBS! För jämförbarhetens skull har vi flyttat förskolan på motsvarande sätt i 1993 års siffror

21 Bilaga 2 Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-w år, efter näringsgren och kommun i Skåne 2004 Län/Kommun Näringsgren Jordbruk m m Tillverkn.industri Privat dominerade tjänster Offentligt dominera de tjänster Ej spec verksam het Totalt Procent Jordb Tillv ind Priva t Offen tlig Ej spec Bjuv ,0 39,9 29,9 25,8 1,4 Bromölla ,2 45,0 27,4 24,7 0,7 Burlöv ,2 24,5 51,8 21,7 0,8 Båstad ,6 20,9 47,4 21,1 5,0 Eslöv ,7 24,8 35,1 32,8 2,6 Helsingborg ,1 15,7 54,3 27,2 1,6 Hässleholm ,2 20,3 39,5 35,1 1,8 Höganäs ,5 24,4 38,2 31,0 2,9 Hörby ,8 15,3 39,4 32,8 3,6 Höör ,2 8,1 41,6 43,4 2,7 Klippan ,9 22,0 39,0 32,5 2,5 Kristianstad ,6 17,4 37,5 40,2 1,3 Kävlinge ,3 13,8 53,3 28,7 1,8 Landskrona ,5 28,2 35,3 33,7 1,2 Lomma ,8 7,7 44,1 43,1 2,4 Lund ,8 16,3 33,7 48,1 1,1 Malmö ,3 11,7 57,2 29,8 1,1 Osby ,8 27,4 36,3 31,5 1,9 Perstorp ,4 54,7 23,9 17,4 1,6 Simrishamn ,6 16,9 37,0 35,7 2,9 Sjöbo ,2 14,1 43,3 28,4 4,0 Skurup ,9 14,4 42,6 34,8 3,3 Staffanstorp ,0 16,8 46,0 32,2 2,2 Svalöv ,3 12,9 34,8 35,6 2,4 Svedala ,0 15,0 54,5 25,9 1,5 Tomelilla ,6 16,1 39,3 33,4 2,7 Trelleborg ,6 20,7 38,0 35,6 2,0 Vellinge ,8 11,6 49,5 33,4 2,7 Ystad ,8 16,3 38,8 39,3 1,8 Åstorp ,7 35,1 37,5 23,2 1,6 Ängelholm ,2 9,7 46,3 39,3 1,4 Örkelljunga ,4 33,6 32,8 28,4 1,9 Östra Göinge ,1 38,2 28,8 27,6 1,3 Skåne län ,3 17,2 45,5 33,5 1,6-21 -

22 Bilaga 3 Förvärvsarbetande dag- och nattbefokning, självförsörjningsgrad (16-w år) och förvärvsfrekvens, % (20-64 år) per kommun i Skåne län år 2004 Län/Kommun Dagbefolkning 16-w år Nattbefolkning 16-w år Självförsörjngsgrad Förvärvsfrekvens, %, år Skåne län ,1 71,8 Bjuv ,8 73,2 Bromölla ,7 78,9 Burlöv ,9 70,5 Båstad ,3 76,7 Eslöv ,0 76,5 Helsingborg ,8 71,5 Hässleholm ,3 76,7 Höganäs ,3 77,6 Hörby ,4 78,3 Höör ,2 76,9 Klippan ,6 72,6 Kristianstad ,4 75,5 Kävlinge ,4 82,2 Landskrona ,1 65,3 Lomma ,0 81,8 Lund ,0 67,6 Malmö ,1 62,8 Osby ,4 78,1 Perstorp ,7 72,2 Simrishamn ,2 76,1 Sjöbo ,5 77,0 Skurup ,9 76,2 Staffanstorp ,1 81,4 Svalöv ,4 75,7 Svedala ,0 81,4 Tomelilla ,4 76,0 Trelleborg ,3 75,4 Vellinge ,7 79,9 Ystad ,1 78,4 Åstorp ,1 74,2 Ängelholm ,5 78,9 Örkelljunga ,7 75,6 Östra Göinge ,1 78,4-22 -