Näringsliv och sysselsättning i Lunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Näringsliv och sysselsättning i Lunds kommun 1993-2004"

Transkript

1 KOMMUNKONTORET Staben Bengt-Åke Leijon Georgios Iliadis Näringsliv och sysselsättning i Lunds kommun Lunds kommun har årligt material om sysselsättningen i kommunen sedan 1986 då Statistiska centralbyrån (SCB) började publicera regional sysselsättningsstatistik. Tidigare erhölls uppgifter om sysselsättningen endast i samband med Folk- och bostadsräkningarna som då genomfördes vart femte år. Den senaste folkräkningen genomfördes Den registerbaserade sysselsättningsstatistiken var dock av dålig kvalitet för Lunds del de två första åren , vilket delvis framgår av figur 1. En stor del av sysselsättningsökningen dessa år kan förklaras av kvalitetsförbättringar i statistiken. Visserligen var arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige mycket god i slutet på 1980-talet och så var fallet även i Lund. I början på 1990-talet var det en kraftig nedgång i sysselsättningen i Sverige. Under en treårsperiod minskade sysselsättningen med nästan förvärvsarbetande. Även i Lund var det en nedgång dessa år då antalet förvärvsarbetande minskade med personer från toppåret 1990 till Vi har dock valt år 1993 som utgångspunkt för vår analys av sysselsättningen. Detta beroende på att SCB då genomförde en omfattande översyn av statistiken och införde en ny modell för avgränsning av antalet förvärvsarbetande personer. Detta innebar för Lunds del att antalet förvärvsarbetande dagbefolkning blev ca 4% lägre enligt den nya avgränsningen. År 2004 genomfördes vissa metodjusteringar i statistiken för bl a företagare och anställda år. Dessa justeringar innebar en ökning av antalet sysselsatta på riksnivå med 1,8%. Figur 1-1 -

2 1. Förändring i Lunds näringsliv Lunds näringsliv har genomgått en framgångsrik omställning under åren Vissa näringsgrenar har expanderat och vuxit starkt. Andra näringsgrenar har haft en förändring i negativ riktning, d.v.s. de har minskat i omfattning. Denna förändring har, i stora drag, samma mönster som näringslivsomställningen i övriga riket. Det är denna process som man kort kallar för strukturomvandling av näringslivet, och som har ökat de senaste 25 åren. Strukturomvandlingen leder till större specialisering. Forsknings- och kunskapsintensiva näringsgrenar växer och stabiliserar sig medan arbetsintensiva näringsgrenar avstannar eller avvecklas. Lunds näringsliv har genom strukturomvandlingsprocessen placerat kommunen på 10:e plats bland de största arbetsplatskommunerna i Sverige (se tabell 1). Tabell 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning (16-w år) i de största arbetsplatskommunerna i Sverige 2004 (mer än sysselsatta) Ordn.nr Kommun Förvärvarbetande dagbefolkning 1 Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Solna Örebro Västerås Jönköping Lund Helsingborg Norrköping Umeå Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses antalet sysselsättningstillfällen i kommunen. Under den studerade tidsperioden har antalet förvärvsarbetande dagbefolkning i Lund ökat med personer, vilket placerar kommunen på 5:e plats bland rikets kommuner avseende ökningen av antalet sysselsättningstillfällen (se tabell 2). I den procentuella ökningen av sysselsättningen hamnar Lunds kommun, med 24 procent, på den 22:a platsen i riket. Flera små kommuner som Värmdö, Vårgårda, Vallentuna och Ekerö (för att nämna några) kom före Lund i storleksordning beträffande den relativa ökningen av sysselsättningen. Bara Solna (33 procents ökning), bland de större kommunerna, placerade sig före Lund vad gäller procentuell tillväxt

3 Tabell 2. De 10 kommuner i Sverige som hade den största ökningen i sysselsättningstillfällen Ordn.nr Kommun Antal 2004 Förändring Antal Procent 1 Stockholm ,7 2 Göteborg ,8 3 Malmö ,4 4 Solna ,9 5 Lund ,9 6 Uppsala ,4 7 Jönköping ,3 8 Umeå ,4 9 Mölndal ,1 10 Huddinge ,8 Sysselsättningen i kommunen ökade med 24 procent under perioden Omräknat i årlig tillväxt blir det 2%. Riksgenomsnittet var under samma tidsperiod var 11,5 procent, vilket motsvarar en årlig ökning med 1%. Ökningstakten i Lunds kommun var således dubbelt så hög som riksgenomsnittet. 2. Sysselsättningen efter näringsgren 2004 De största näringsgrenarna i Lund är Vård och omsorg samt Utbildning och forskning som tillsammans svarar för nästan hälften (43%) av alla sysselsättningstillfällena. Figur 2 1 Jordbruk m m. 2 Tillverkningsindustri 3 Energiproduktion 4 Byggverksamhet 5 Handel och kommunikationer 6 Företagstjänster, finansv 7 Utbildning och forskning 8 Vård och omsorg 9 Personliga och kulturella tjänster 10 Offentlig förvaltning m.m

4 Dessa två näringsgrenar svarar också för högre andel av de sysselsatta i Lunds kommun (22% resp. 21%) än riksgenomsnittet (16% resp. 11%). På grund av dessa stora differenser mot riket blir således andelen för de övriga näringsgrenarna lägre än riksgenomsnittet. Mer än var femte sysselsatt i kommunen har sitt arbete inom Utbildning och forskning. Detta förhållande bekräftar Lunds styrka som utbildningscentrum. Inom denna näringsgren är det undergrenen Forskning och utveckling som svarar för den näst högsta tillväxten i kommunen (efter Datakonsulter o dataservicebyråer), 155 procents ökning, se tabell 4 på sidan 5. Skillnaden i näringsgrenen Handel och kommunikationer är betydande, rikets andel är 19% mot Lunds 11%. Även näringsgrenen Byggnadsverksamhet visar en högre andel sysselsatta i riket, 6%, än i Lunds kommun, 3%. Denna näringsgren är dock svår att kvantifiera på kommunal nivå p.g.a. svårigheten att definiera arbetsställe för byggarbetsplatser. Vissa byggföretag redovisar de sysselsatta på regional nivå i stället för på den faktiska arbetsplatsen i kommunen. Skillnaden av andelen sysselsatta i de övriga sex näringsgrenarna är mycket liten mellan Lunds kommun och riksgenomsnittet (se figur 2). 3. Förändring efter näringsgren Den stora förändringen i näringslivsstrukturen i Lund är tjänstesektorns framväxt d.v.s näringsgrenarna Företagstjänster samt Personliga och kulturella tjänster. Dessa näringsgrenar har ökat med nästan personer sedan 1993 och svarar för mer än en tredjedel av den totala sysselsättningsökningen. Företagstjänster och finansiell verksamhet är också den näringsgren som ökat mest i procent, 70% ökning sedan Detta innebär en årlig tillväxt med nästan 5%. Personliga och kulturella tjänster har i sin tur ökat med 31 procent. En stor del av dessa ökningar kan tillskrivas tillväxten av Ideon-området. Ideon, Skandinaviens första forskningsby, grundades 1983 i syfte att ta till vara på all den kunskap och idérikedom som finns inom Lunds universitet. Ideon har vuxit kraftigt sedan dess och har idag, augusti 2006, ca 240 företag. Tabell 3 Förvärvsarbetade dagbefolkning efter näringsgren i Lunds kommun 1993 och 2004 Personer 16-w år Näringsgren År 1993 År Förändring SNI Antal % Antal % Antal % 1 Jordbruk m m , , ,4 2 Tillverkning och utvinning , , ,7 3 Energiproduktion 392 0, , ,0 4 Byggverksamhet , , ,1 5 Handel och kommunikationer , , ,8 6 Företagstjänster, finansiell verks , , ,9 7 Utbildning och forskning , , ,2 8 Vård och omsorg , , ,2 9 Personliga och kulturella tjänster , , ,9 10 Offentlig förvaltning m.m , , ,9 11 Övrigt 713 1, , ,5 Summa , , ,9 1/ SNI 2002 = Ny EU-anpassad näringsgrensindelning. Ej helt jämförbar med tidigare års indelning 2/ Ny reviderad standard, SNI 2002, används fr o m AMPAK Förskolan hänförs i SNI 2002 till gruppen Utbildning och forskning i stället för till gruppen Vård och omsorg OBS! För jämförbarhetens skull har vi flyttat förskolan på motsvarande sätt i 1993 års siffror

5 Offentlig förvaltning har ökat med 33 procent. Befolkningen i Lunds kommun har under perioden ökat med personer eller 8 procent. Utbildning och forskning har ökat med personer (24%) till stor del beroende på Universitetets fortsatta tillväxt men även utbyggnad av skolväsendet p.g.a. ökat invånare- och barnantal. Antalet studenter vid Lunds universitet har under perioden ökat med studenter eller 16 procent. I grund- och gymnasieskolorna i Lund har antalet elever också ökat med 16 procent ( barn) under samma period. Starkast ökning resp. minskning Näringsgrenen Datakonsulter och dataservicebyråer, som präglas av specialisering, växer mycket starkt. Antalet sysselsatta ökade med 425 procent. Det är specialiseringen som gör att kunskapsintensiva tjänster expanderat snabbt. Det gäller framför allt datakonsulter och dataservice samt även andra företagstjänster och finansiella tjänster till företag och hushåll. En stor del av ökningen tillkommer olika bolag i Ericssonkoncernen, i synnerhet Ericsson Mobile Platforms, som expanderar kraftigt. Sony Ericsson redovisas dock under näringsgrenen Forskning och utveckling, se nedan. Datakonsulternas andel av den totala sysselsättningen är dubbelt så stor i Lund som i riket. Näringsgrenen Andra företagstjänster ökade bara med 48 procent. I denna grupp ingår juridisk verksamhet, bokföring och redovisning, marknadsföring, arkitektverksamhet m.m. Tabell 4 Näringsgrenar med stark ökning av förvärvsarbetande dagbefolkning Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Datakonsulter o dataservicebyråer ,5 4,2 200 Forskning och utveckling ,7 5,4 754 Maskinindustri ,4 7,4 322 Kemisk industri ,4 2,3 228 Hotell- och restauranger ,7 1,9 72 Andra företagstjänster ,7 5,6 77 Övrig vård och omsorg ,1 1,9 75 Handel o service motorford, bensinstationer ,5 1,0 53 Offentlig förvaltning m m ,9 5,5 96 Transport och magasinering ,4 1,6 35 Byggverksamhet ,1 3,3 58 Rekreation, kultur och sport ,5 2,0 87 Den näst kraftigaste ökningen visar näringsgrenen Forskning och utveckling som har ökat med 155 procent. Största delen av denna ökning har skett inom privata företag, Sony Ericsson samt forskningsföretag inom Ideonområdet, men även Lunds universitet svarar för en del av ökningen. Forskning och utveckling svarar för drygt 5% av den totala sysselsättningen i Lund. Jämfört med riket som helhet är denna andel 7,5 gånger större i Lund (index 754 i tabell 4). Ökningen i denna näringsgren skulle ha varit ännu högre om AstraZeneca redovisats här och inte under Kemisk industri, Tillverkning av läkemedel. AstraZeneca tilldelas samma näringsgrenskod (av Statistiska centralbyrån) som moderbolaget i Södertälje trots att företaget i huvudsak bedriver forskning och utveckling i Lund. Maskindustrin visar på en stark tillväxt. Antalet sysselsatta i denna näringsgren växte från personer till personer, d.v.s. en ökning med 148%. Större delen av denna ökning kan hänföras till TetraPak, men även Alfa Laval ingår i denna näringsgren. TetraPak har successivt minskat tillverkningen av förpackningar och ersatt denna med maskintillverkning

6 Två andra näringsgrenar, Kemisk industri samt Hotell och restauranger, visar på en tillväxt över 50%, avseende antalet sysselsatta. Kemisk industri är också utmärkande för Lund då dess andel av den totala sysselsättningen är dubbelt så hög som i riket (index 228 i tabell 4). Detta beroende på att AstraZeneca med ca anställda i Lund (år 2004) redovisas som Kemisk industri. De fyra näringsgrenarna i tabell 4 som visar på den högsta tillväxten svarar samtidigt för en betydligt högre andel av den totala sysselsättningen i Lund än riksgenomsnittet. Om index för riket sätts till 100 så har dessa näringsgrenar index mellan 200 och 700, d.v.s. deras andel av sysselsättningen i Lund är mellan 2-7 gånger större än i riket. Tabell 5 Näringsgrenar med stark minskning av förvärvsarbetande dagbefolkning Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Massa- och pappersindustri ,6 0,65 67 Skogsbruk ,5 0,03 7 Försäkringsbolag ,8 0,19 30 Textil- och beklädnadsindustri ,4 0,07 25 Gruvor och mineralbrott ,6 0,09 50 Metallindustri ,4 0,41 23 Jordbruk ,9 0,76 55 Tabell 5 visar att den kraftigaste minskningen har skett inom Massa- och pappersindustri med 81 procent. Nästan arbetstillfällen har försvunnit i denna näringsgren sedan Näringsgrenen Försäkringsbolag har haft en minskning av sysselsättningen under den studerade tidsperioden med 63% (eller med 186 pers). Det har skett en kraftfull strukturrationalisering inom denna näringsgren de senaste 10 åren. Försäkringsbolagen har, i stor utsträckning, lagt ner sina lokala kontor och erbjuder numera service via telefon och Internet. Bara Folksam och Länsförsäkringen (av de stora bolagen i branschen) har kontor i Lunds kommun. Folksam har flyttat 25 personer från Lund till Malmö för 5 år sedan då det fick lediga lokaler i Malmö i samband med försäljningen av personskadeavdelningen till Trygg Hansa. Näringsgrenarna Jord- och skogsbruk, Gruvor och mineralbrott samt Textil- och beklädnadsindustri visar på kraftiga minskningar av sysselsättningen med mellan 20-73%. I absoluta tal är det små minskningar. Dessa näringsgrenar är utpräglat arbetskraftsintensiva och utgör en mycket liten del av näringslivet i Lunds kommun. Ingen av dessa näringsgrenar har en andel av sysselsättningen som är större än 0,76% (se tabell 5). En mer utförlig framställning av näringslivets utveckling i Lunds kommun framkommer i Bilaga 1. Inom näringsgrenen Handel och kommunikationer svarar undergrenarna Handel och service av motorfordon, bensinstationer samt Transport och magasinering för stora ökningar, 35% resp 32%. De övriga undergrenarna i näringsgrenen visar en måttlig ökning, utom Post och tele som visar på en minskning av sysselsättningen med 11 procent. Det är nedläggningen av postkontoren som svarar för en stor del av denna minskning

7 4. Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning (16-w år) stadsdelsvis i Lunds kommun 2004 Tabell 6 visar att fördelningen av variablerna dag-, nattbefolkning och förvärvsfrekvens skiljer sig starkt mellan stadsdelarna i Lunds kommun. Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses antalet sysselsättningstillfällen i stadsdelen. Förvärvsarbetande nattbefolkning är antalet i stadsdelen bosatta förvärvsarbetande personer. Förvärvsfrekvensen är andelen förvärvsarbetande personer, år, i % av den totala befolkningen år. Stadsdelen Tuna svarar för hela 27% av förvärvsarbetande dagbefolkningen och endast för 3% av nattbefolkningen i kommunen. Samtidigt har denna stadsdel den lägsta förvärvsfrekvensen i kommunen, 50,6%. Universitetssjukhuset, läkemedelsföretaget Astra Zeneca, forskningsbyn Ideon, Tekniska Högskolan och stora delar av Lunds universitet är lokaliserade i denna stadsdel. Tuna inrymmer ett stort antal studentbostäder som förklarar förekomsten av den låga förvärvsfrekvensen. Tabell 6 Förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning (16-w år) stadsdelsvis i Lunds kommun 2004 Stadsdel Dagbefolkning Nattbefolkning Andel förvärvsarbetande år i % Antal % Antal % Hela befolkningen Utrikes födda Utländska medborgare Centrala staden , ,2 59,4 39,4 27,4 Möllevången 944 1, ,1 66,9 40,3 28,6 Norra Fäladen , ,1 51,9 44,9 34,5 Tuna , ,1 50,6 33,2 24,6 Ö Torn/Mårtens Fälad , ,7 75,4 59,6 46,8 Linero , ,8 68,7 54,8 46,8 Järnåkra/Nilstorp , ,9 61,3 45,5 32,9 Klostergården , ,5 66,0 49,1 39,4 Väster , ,3 62,3 45,4 33,7 Värpinge 813 1, ,1 75,0 56,2 41,6 Kobjer 573 1, ,7 73,3 49,6 41,8 Gunnesbo , ,4 77,5 65,4 49,0 Nöbbelöv 327 0, ,8 75,0 57,1 47,1 Vallkärratorn/Stångby 124 0, ,2 81,1 69,9 64,8 Torns glesbygd 233 0, ,5 82,1 64,8 51,9 Södra Sandby , ,4 83,5 71,6 61,6 Dalby , ,5 81,5 60,0 51,4 Veberöd , ,7 84,4 74,2 65,9 Genarp 642 1, ,0 83,3 61,5 51,7 Hela kommunen ,6 50,0 37,7 1) Inkl ospec arb.plat (2886) och På förs. skrivna (9). Andra stadsdelar som uppvisar högre andel av dagbefolkningen än nattbefolkningen är Centrala staden (15% resp 13%), Linero (6% resp 5%), Järnåkra/Nilstorp (6% resp 5%), och Gunnesbo (6% resp 4%). Väsentliga näringsgrenar som är förlagda i dessa stadsdelar är: 1) Centrala staden: Delar av Lunds universitet, Parti- och detaljhandel samt Offentlig förvaltning; 2) Linero (Gastelyckan): Parti- och detaljhandel, Hotellverksamhet, Utbildning, Konsultverksamhet, Tillverkning av elapparater samt Transporter. och kommunikationer; 3) Järnåkra/Nilstorp: Maskinindustri (Tetra Pak) och slutligen 4) Gunnesbo: Maskinindustri (Alfa Laval)

8 I Väster är fördelningen mellan dagbefolkning och nattbefolkning ganska jämn. Det största arbetsplatsomådet på Väster är Pilsåkers företagsområde. Byarna Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp samt stadsdelarna Vallkärratorn/Stångby och Torns glesbygd präglas av stora disproportioner mellan andelen dagbefolkning och andelen nattbefolkning. Den förstnämnda andelen är mindre än hälften av den sistnämnda. Samtidigt uppvisar byarna och de två nämnda stadsdelarna mycket hög förvärvsfrekvens. Den varierar mellan 81% och 84%, jämfört med 68% som är genomsnittet för hela kommunen (se tabell 6). Detta förhållande medför en stor utpendling från byarna och de två stadsdelarna till andra kommundelar i Lunds kommun och till andra grannkommuner. Beskrivningen av olika näringsgrenar i byarna och i de två nämnda stadsdelarna är besvärlig. Om den ska vara någorlunda fullständig måste man bryta ner näringsgrenarna till mycket små enheter/arbetsplatser, eftersom nästan alla företag är små. Vi nöjer oss med att presentera de näringsgrenar som har fler än 40 anställda. Först i ordningen kommer den offentliga verksamheten, förskola, skola samt Vård och omsorg. Södra Sandby (Revinge) inrymmer även den offentliga verksamheten Förvarsmakten (P7) och Statens Räddningsverk (sammanlagt drygt 400 anställda). Två andra näringsgrenar som är förlagda i S Sandby är Tillverkning av byggnadsmaterial och Partihandel. De största privata näringsgrenarna i Dalby är Grustäkt (makadamfabrik) och Fastighetsverksamhet. De övriga stadsdelarna, nämligen Möllevången, Klostergården, Värpinge, Kobjer, och Nöbbelöv har mindre andel dagbefolkning än nattbefolkning (se tabell 6). I synnerhet stadsdelen Nöbbelöv som har drygt fem gånger större nattbefolkning än dagbefolkning. Klostergården visar dock på något högre antal dagbefolkning än nattbefolkning. Tre av dessa stadsdelar, nämligen Värpinge, Kobjer och Nöbbelöv har relativt hög förvärvsfrekvens (73-75%). De övriga två stadsdelarna, Möllevången och Klostergården, har en förvärvsfrekvens som är nära genomsnittet för kommunen (67,6%). Större näringsgrenar i dessa fem stadsdelar är följande: 1) Möllevången: Hälso- och sjukvård, Högskoleutbildning, Vård och omsorg 2) Klostergården: Specialiserad sluten somatisk sjukvård (S:t Lars), Gymnasial utbildning, Marknads- och opinionsundersökningar, Centralköksverksamhet för sjukhus, Annan konsultverksamhet; 3) Värpinge: Vård och omsorg, Partihandel, Konsultverksamhet, Elinstallationer; 4) Kobjer: Maskintillverkning (Tetra Pak), Teknisk konsultverksamhet och Butikshandel; och 5) Nöbbelöv: Öppen hälso- och sjukvård, Vård och omsorg. Förvärvsfrekvensen stadsdelsvis Förvärvsfrekvensen visar på stora skillnader mellan olika stadsdelar, från lägst 51% i Tuna till 84% som högst i Veberöd, jämfört med 68% som är genomsnittet för hela kommunen. Variationen av förvärvsfrekvensen är stor mellan olika folkgrupper även inom samma stadsdel. Utrikes födda och i synnerhet utländska medborgare uppvisar lägre förvärvsfrekvens än genomsnittet. Detta gäller både för hela kommunen och för stadsdelarna, se figur

9 Figur 3 Vissa stadsdelar har ett stort antal studenbostäder och således en stor studentbefolkning som i sin tur medför en hög andel studerande av befolkningen. En närmare studie av andelen förvärvsarbetande och andelen studerande i de olika stadsdelarna visar att de kommundelar som har hög andel studerande, i åldern år, uppvisar en låg andel förvärvsarbetande. Det verkar vara självklart, men vi har ändå undersökt sambandet mellan förvärvsfrekvensen och andelen studerande. De fem stadsdelar med de lägsta andelarna förvärvsarbetande, och hög andel studerande är: 1) Tuna 45% studerande; 2) Norra Fäladen 40%; 3) Järnåkra/Nilstorp 37%; 4) Centrala staden 34%; och 5)Väster 30%. Byarna och stadsdelarna Vallkärratorn/Stångby och Torns glesbygd uppvisar en förvärvsfrekvens på mellan 81 och 84% samt en andel studerande mellan 4,5 och 9%

10 Vi gjorde en regressionsanalys för att fastställa sambandet mellan andelen studerande och förvärvsfrekvensen. Denna analys visar på ett starkt negativt samband mellan dessa två variabler. Detta starka samband bekräftas av värdet av korrelationkoefficienten (r) som var lika med -0,97. Korrelationkoefficienten kan anta ett värde mellan 1 och +1. Ett fullständigt linjärt positivt samband ger ett värde på +1 och motsvarande negativa samband -1. Med utgångspunkt i resultatet av regressionsanalysen kan vi säga att om t.ex. andelen studerande i en stadsdel växer med 2 procentenheter minskar förvärvsfrekvensen i samma stadsdel med 1,6 procentenheter. Vi har även undersökt sambandet mellan förvärvsfrekvensen och andelen utrikes födda. Vi valde utrikes födda framför utländska medborgare beroende på att det var en större grupp. Stadsdelar som har hög förvärvsfrekvens har låg andel utrikes födda invånare. Detta gäller främst byarna S Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp. Vi har även här gjort en regressionsanalys för att fastställa sambandet. Analysen visar att andelen utrikes födda har ett mindre negativt inflytande på förvärvsfrekvensen än andelen studerande. Detta bekräftas av värdet för korrelationskoefficienten som var lika med -0,4. Detta låga värde visar att det finns ett svagt negativt samband mellan förvärvsfrekvensen och andelen utrikes födda. Detta gäller enbart för Lunds kommun, för kommunerna i Skåne län finns ett starkare negativt samband (se sidan 17). Det finns andra faktorer som har starkt inflytande på förvärvsfrekvensen för de utrikes födda, men vi saknar uppgifter om vilka dessa är. En närmare studie för att bestämma arten av dessa faktorer och deras inflytande på förvärvsfrekvensen kan vara berättigad, men det faller utanför ramen för denna rapport. 5. Förvärvsarbetande (dagbefolkning), år, efter näringsgren och kommun i Skåne län 2004 I detta avsnitt har vi använt oss av en grov indelning av näringslivet i fyra näringsgrenar och beräknat andelen förvärvsarbetande som varje näringsgren svarar för i kommunerna i Skåne län. Näringsgrenarna i denna indelning är jordbruk, tillverkningsindustri, privat dominerande tjänster och offentligt dominerande tjänster. Offentligt dominerade tjänster För Lunds vidkommande konstaterar vi att näringsgrenen Offentligt dominerade tjänster är den största näringsgrenen i kommunen och den svarar för nästan hälften av alla sysselsatta i kommunen (drygt 48%). Det är den högsta andelen i länet. De kommuner som kommer efter Lund i storleksordning är Höör och Lomma med 43% samt Kristianstad med 40%. Den lägsta andelen i länet hittar vi i Perstorp med 17%, som följs i stigande ordning av Båstad 21%, Burlöv 22% och Bromölla 25%. Malmö har 30% och hamnar på 21:a plats i länet. Genomsnittet för länet är 33,5 procent nästan samma värde som riket 33%. Den högsta andelen i riket hittar vi i Boden med 54%, som följs av Salem 53%, Eksjö 53%, Danderyd 51% och Forshaga 50%. Lund hamnar på 8:e plats i riket

11 Den lägsta andelen i riket finns i Gnosjö med 16%. På andra plats från slutet kommer Perstorp med 17%, som följs i stigande ordning av Sigtuna och Götene med 18%. Figur

12 Privat dominerade tjänster Den andra näringsgrenen i storleksordning i Lund är Privat dominerade tjänster. Denna näringsgren svarar för 34% av de förvärvsarbetande i kommunen, vilket ger Lund den sjätte platsen från slutet i länet. Den lägsta andelen förvärvsarbetande i denna sektor finns i Perstorp, 24%. I stigande ordning nedifrån följer Bromölla 27%, Östra Göinge 29%, Bjuv 30% och Örkelljunga 33%. Figur

13 Den högsta andelen i länet finner vi i Malmö, 57%, som följs av Helsingborg 54%, Kävlinge 53% och Burlöv 52%. Genomsnittsandelen för länet är 45,5%. Sigtuna kommun har den högsta andelen förvärvsarbetande i privat dominerade tjänster i riket, 72%, följt av Sundbyberg med 69%, Stockholm med 65%, Sollentuna med 63% och Solna med 61%. Den lägsta andelen i denna näringsgren i riket hittar vi i Tranemo kommun som har 20% och som följs i stigande ordning av Olofström 20%, Gnosjö 21% och Finspång 22%. Lund, med sina 34 procent, hamnar på 28:e plats i länet och på 183:e plats i riket. Genomsnittet för riket är 46%. Tillverkningsindustri Lunds kommun har inte någon framstående position i denna näringsgren. Detta trots att storföretag som Tetra Pak, AlfaLaval och Gambro, är lokaliserade i Lund och trots att AstraZeneca, som endast bedriver forskning och utveckling i Lund, klassificeras som Tillverkningsindustri (tillverkning av läkemedel). Andelen förvärvsarbetande i denna näringsgren i kommunen är 16%. Denna andel placerar Lund på 19:e plats i länet och på 187:e plats i riket. Perstorp uppvisar den högsta andelen förvärvsarbetande inom tillverkningsindustri i Skåne län, 55%. På andra plats kommer Bromölla med 45% som följs av Bjuv med 40% och Östra Göinge med 38%. Den lägsta andelen i länet har Lomma med 7,7%. De kommuner som följer efter i stigande ordning är Höör med 8%, Ängelholm med 10%, Vellinge och Malmö med 12%. Genomsnittet för Skåne län är 17%. Den högsta andelen förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin i riket påträffas i Gnosjö, med 62%. På andra plats kommer Olofström med 56%, följt av Perstorp med 55%, Tranemo med 54%, Oxelösund och Emmaboda med 52% och Götene med 51%. Den lägsta andelen inom tillverkningsindustrin i riket finns i Salem som bara har 2% och som följs i stigande ordning av Arjeplog med 3%, Vaxholm med 4%, Solna och Boden 5% samt Danderyd med 6%. Genomsnittet för riket är 18%. Jordbruk, skogsbruk, fiske Vi benämner denna näringsgren för Jordbruk och den innefattar alla tre näringsgrenarna jordbruk, skogsbruk och fiske. Jordbruket är den minsta näringsgrenen i Sverige avseende antalet sysselsatta. Andelen förvärvsarbetande i denna näringsgren i Lund är bara 0,8%, och detta innebär att kommunen hamnar på andra plats från slutet i länet och på 266:e plats i riket. Malmö innehar sista platsen i länet med 0,3%. På tredje plats nedifrån kommer Helsingborg med 1,1%, följt av Burlöv med 1,2% och Landskrona med 1,5%

14 Den högsta andelen förvärvsarbetande inom Jordbruk i Skåne län finns i Svalöv, 14%. Sjöbo kommer på andra plats i länet med 10%, följt av Hörby med 8,8%, Tomelilla med 8,6% och Simrishamn med 7,6%. Genomsnittet för Skåne län är 2%. Svalövs kommun, med 14,3%, toppar även listan över andelen förvärvsarbetande inom Jordbruk i riket. På andra plats kommer Bjurholm med 14,1% och som följs av Ydre med 14%, Borgholm med 12% och Sjöbo med 10%. Två kommuner från Skåne län är således bland de fem kommuner i riket med den högsta andelen förvärvsarbetande inom Jord- och skogsbruk. Oxelösunds kommun svarar för den lägsta andelen förvärvsarbetande inom Jordbruk i riket, 0,1%. På andra plats nedifrån kommer Stockholm med 0,12%, följt av Göteborg med 0,21%, Sundbyberg och Solna med 0,22% d.v.s. naturligt nog större städer. Genomsnittet för riket är 1,9%. 6. Självförsörjningsgraden i Skåne län 2004 Självförsörjningsgraden är förhållandet mellan förvärvsarbetande dagbefolkning (antal sysselsatta) och förvärvsarbetande nattbefolkning (antal folkbokförda personer med förvärvsarbete) multiplicerat med 100. Detta är ett teoretiskt mått som anger i vad mån en kommun har tillräckligt med sysselsättningstillfällen för de i kommunen folkbokförda förvärvsarbetande invånarna. Har kommunen ett värde över 100 så räcker inte de förvärvsarbetande personerna till utan det erfordras en inpendling till kommunen. I praktiken fordras det en ännu större pendling då företagens efterfrågan på arbetskraft och den egna befolkningens utbildning och yrkeskunskaper inte stämmer överens. Fig 6 visar att Lund har den högsta självförsörjningsgraden i Skåne län, 128%. Malmö kommer på andra plats med 126%, och på tredje och fjärde plats kommer Perstorp och Burlöv med 122% respektive 114%. Även Helsingborg och Kristianstad har en självförsörjningsgrad över 100%. Dessa sex kommuner, och bara dessa av totalt 33 kommuner i Skåne län, har således en nettoinpendling från andra kommuner i Skåne län och i riket. Den lägsta självförsörjningsgraden i Skåne har Vellinge med 49%, därefter kommer Staffanstorp med 51%, Lomma med 53% och Kävlinge 57%. Teoretisk sett måste således hälften av de förvärvsarbetande personerna i dessa kommuner pendla till andra kommuner. I praktiken så ligger den faktiska utpendlingen på mellan 65-74% i dessa kommuner. Även de övriga 23 kommunerna i Skåne har en nettoutpendling till andra kommuner. Hela Skåne län har en självförsörjningsgrad på drygt 98%, vilket innebär att nästan 2% av de förvärvsarbetande i Skåne län pendlar ut till andra grannlän, övriga riket eller till Danmark. Den ökade specialiseringen i näringslivet och de förbättrade kommunikationsmöjligheterna har medfört att den kommunala arbetsmarknaden fått en mindre betydelse. Statistiska centralbyrån har därför gjort en indelning i lokala arbetsmarknader 1 för att bättre kunna studera hur arbetsmarknaden fungerar. Indelningen i lokala arbetsmarknader bygger på statistik om arbetspendlingen. Enligt den officiella avgränsningen 2003 så fanns det bara tre lokala arbetsmarknader i Skåne, Malmö-Lund, Kristianstad och Simrishamn-Tomelilla. Ser man på 2004 års pendlingsstatistik så försvinner Simrishamn-Tomelilla och ingår i Malmö-Lunds arbetsmarknad, som då omfattar samtliga kommuner i Skåne utom sex. Dessa är de fem nordöstskånska kommunerna Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge, Hässleholm och Perstorp samt Osby (som tillhör Älmhults arbetsmarknad). 1/ Statistiska centralbyrån: Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten

15 Inom den lokala arbetsmarknaden har man sedan fört kommunerna till den kommun som man har den största pendlingsströmmen till. För Lunds del så innebär detta att kommunerna Malmö, Eslöv, Kävlinge, Sjöbo, Hörby och Höör har förts till Lund. Större delen av de övriga kommunerna har förts till Malmö och Helsingborg. Figur

16 7. Förvärvsfrekvens i Skåne län 2004 Regeringen har satt som sysselsättningsmål att år 2007 så skall 80% av befolkningen i åldrarna år vara sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Figur

17 Förvärvsfrekvensen, för befolkningen i åldrarna år, är ojämnt fördelad i kommunerna i Skåne län. Det är endast fem kommuner i Skåne som år 2004 uppfyllde regeringens mål (en förvärvsfrekvens på minst 80%) nämligen Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala och Vellinge, se figur 7. Malmö har den lägsta förvärvsfrekvensen, 63%. På andra plats nedifrån kommer Landskrona med 65%, och Lund på tredje plats med 68%. Att Lund har en så pass låg förvärvsfrekvens kan förklaras av det stora antalet studerande i åldrarna år. I Malmö och Landskrona står en stor del av befolkningen utanför arbetskraften. Detta beroende på att dessa kommuner har en stor andel utrikes födda. I Malmö är 31% av befolkningen år födda utomlands och i Landskrona 25%. Dessa värden är de högsta i Skåne. Malmö har även på senare år fått fler studerande genom tillkomsten av Malmö högskola. Vi har studerat sambandet mellan förvärvsfrekvensen och andelen utrikes födda i Skånes kommuner och funnit ett starkt negativt samband. Detta samband innebär att om andelen utrikes födda stiger med t.ex. 1 procentenhet så minskar förvärvsfrekvensen med 0,7% procentenheter. Skåne som helhet har en förvärvsfrekvens på 71,8%, jämfört med 75,8%, för riket. Skillnaden på fyra procentenheter mellan genomsnittet för Skåne län och för riket beror till stor del på Malmö och Landskronas höga andel utrikes födda och på den höga andelen studerande i Lund. Vi har även studerat hur hög förvärvsfrekvensen skulle bli om vi exkluderar de som studerar vid högskola (införda i högskoleregistret). För Lunds del innebär detta en markant ökning av förvärvsfrekvensen från 67,6% till 77,1%. För övriga ovanstående kommuner innebär det bara marginella ökningar av förvärvsfrekvensen på 1-2 procentenheter. Förvärvsfrekvensen exkl högskolestuderande blir följande: Malmö 62,8%, Landskrona 65,3%, Helsingborg 71,5% samt Kristianstad 75,5%. 8. Avslutande kommentarer Denna rapport har översiktligt beskrivit näringslivet i Lunds kommun och dess strukturomvandling åren En omvandling som visar på Lunds näringslivs förmåga till förnyelse och dess många dimensioner. Av tabellerna och figurerna framgår det att näringslivet i Lund har bevarat och utvecklat sin roll som kunskaps- och forskningsintensivt centrum. De två näringsgrenarna Utbildning och forskning samt Vård och omsorg inrymmer bl a universitetet, LTH och universitetssjukhuset. Det är dessa institutioner som med sin forskning och utveckling samt vetenskapliga/tekniska framsteg gör Lund känt inte bara i Sverige och Europa utan även i den övriga världen. Kunskaps- och forskningsintensiteten samt kompetensutvecklingen i Lunds näringsliv genererar dess dynamik. Detta förhållande bekräftas bl a av att Lund hade den femte största ökningen av antalet sysselsättningstillfällen av rikets kommuner under perioden Beträffande kommunens självförsörjningsgrad för förvärvsarbetande så hamnar Lund också på femte plats i riket

18 Det är inte bara de stora företagen i kommunen, såsom Tetra Pak, AstraZeneca, SonyEricsson, Ericsson Mobile Platforms och Gambro, som gör stora insatser inom forskning och utveckling. Även många nybildade företag, främst inom näringsgrenen Datakonsulter och dataservicebyråer, kommer med nya idéer och skapar/utnyttjar nya nischer på marknaden. Strukturomvandling och förnyelse av näringslivet är av stor betydelse för att på lång sikt upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt. Med detta som utgångspunkt måste man medvetet anlägga ett långsiktigt perspektiv för att dels bevara den existerande dynamiken och dels sätta fokus på en mer genomgripande förändring/utveckling av näringslivet i Lunds kommun. Näringslivets utveckling hänger starkt samman med en väl fungerande offentlig sektor, som erbjuder offentliga tjänster i rätt tid, av hög kvalitet och lätt att ta till sig. Dessa tjänster underlättar näringslivets utveckling och förstärker dess konkurrenskraft. Kvaliteten på de offentliga tjänsterna ökar kommunens attraktivitet. Den offentliga sektorn har dels ett direkt inflytande på arbetsmarknaden genom att skapa arbetstillfällen, och dels ett indirekt inflytande genom att generera arbetstillfällen inom den privata sektorn. Vi gjorde en regressionsanalys för att undersöka om det finns något samband mellan variablerna offentligt dominerade tjänster och självförsörjningsgraden av förvärvsarbetande. Analysen, som omfattade alla kommuner i riket, visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan dessa variabler. Analysresultaten fick märkliga värden p.g.a. de extrema värden som de båda variablerna har, i vissa fall mycket stora och i andra fall mycket små värden utspridda i de olika kommunerna. Några kommuner har hög självförsörjningsgrad och hög andel offentligt dominerade tjänster såsom Boden, Salem, Eksjö, Danderyd och Lund. Andra kommuner, såsom Sigtuna, Stockholm, Solna och Malmö, har hög självförsörjningsgrad och hög andel privat dominerade tjänster. Slutligen har flera kommuner hög självförsörjningsgrad och hög andel tillverkningsindustri såsom Gnosjö, Olofström, Perstorp och Emmaboda. Det går därför inte att fastställa något statistiskt signifikant samband mellan variablerna självförsörjningsgrad och offentligt dominerade tjänster. Vi betraktar näringslivet i Lund inte bara som fristående företag utan först och främst som företag relaterade till den lokala/regionala arbetsmarknaden, till andra företag i forskningsbyn Ideon och till Lunds universitet och Lunds tekniska högskola. Avslutning I bilagorna efter texten redovisas separata tabeller. Detaljerade tabeller och figurer finns att tillgå hos Kommunkontoret, Staben

19 Bilaga 1 Förvärvsarbetande dagbefolkning (16-w år efter näringsgren i Lunds kommun 1993 och 2004 Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Jordbruk ,4 0,8 43 Jordbruk ,9 0,8 55 Skogsbruk ,5 0,0 7 Fiske 0 2 0,0 0,0 11 Tillverkningsindustri m m ,7 16,3 93 Gruvor och mineralbrott ,6 0,1 50 Livsmedelsindustri m m ,9 0,5 34 Textil- och beklädnadsindustri ,4 0,1 25 Trävaruindustri ,0 0,1 8 Massa- och pappersindustri ,6 0,6 67 Förlag och grafisk industri ,4 0,9 77 Kemisk industri ,4 2,3 228 Gummi- och plastvaruindustri ,8 122 Jord- och stenvaruindustri ,7 0,2 37 Stål- och metallverk 1 1 0,0 0,0 0 Metallindustri ,4 0,4 23 Maskindustri ,4 322 Industri f el- o optikprodukter ,0 2,2 115 Transportmedelsindustri ,2 6 Övr tillverkningsindustri ,6 51 Energiprod., vattenförs., avfallshant ,0 0,8 86 Byggverksamhet ,1 3,3 58 Handel och kommunikationer ,8 10,9 59 Handel o service motorfordon, bensinstationer ,5 1,0 53 Parti- och agenturhandel ,3 2,9 62 Detaljhandel m m ,4 4,5 77 Transport och magasinering ,4 1,6 35 Post och tele ,0 0,9 53 Finansiell verksamhet, media- och företagstjänster ,9 12,9 97 Banker o andra kreditinstitut ,5 1,0 68 Försäkringsbolag ,8 0,2 30 Fastighetsbolag o fastighetsförv ,9 1,8 108 Uthyrningsfirmor ,1 52 Datakonsulter o dataservicebyråer ,2 200 Andra företagstjänster ,7 5,

20 Bilaga 1 forts. Förvärvsarbetande dagbefolkning (16-w år efter näringsgren i Lunds kommun 1993 och 2004 Näringsgren År Förändr 2004 SNI % Andel Index % Riket=100 Utbildning och forskning ,2 20,9 188 (inkl förskola) 2 Utbildning ,4 15,5 149 Forskning och utveckling ,7 5,4 754 Vård och omsorg ,2 21,7 132 Hälso- och sjukvård ,3 14,8 199 Äldre- och handikappomsorg ,0 78 Övrig vård och omsorg ,1 1,9 75 Personliga o kulturella tjänster ,9 5,7 79 Hotell- och restauranger ,7 1,9 72 Intresseorganisationer o religiösa samfund ,9 1,3 89 Rekreation, kultur och sport ,5 2,0 87 Annan serviceverksamhet ,1 0,5 63 Offentlig förvaltning m m ,9 5,5 96 Ej spec verksamhet ,5 1,1 73 SUMMA ,9 100, / SNI 2002= Ny EU-anpassad näringsgrensindelning. Ej helt jämförbar med tidigare års indelning 2/ Ny reviderad standard, SNI 2002, används fr o m AMPAK Förskolan hänförs i SNI 2002 till gruppen Utbildning och forskning i stället för till gruppen Vård och omsorg OBS! För jämförbarhetens skull har vi flyttat förskolan på motsvarande sätt i 1993 års siffror

21 Bilaga 2 Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16-w år, efter näringsgren och kommun i Skåne 2004 Län/Kommun Näringsgren Jordbruk m m Tillverkn.industri Privat dominerade tjänster Offentligt dominera de tjänster Ej spec verksam het Totalt Procent Jordb Tillv ind Priva t Offen tlig Ej spec Bjuv ,0 39,9 29,9 25,8 1,4 Bromölla ,2 45,0 27,4 24,7 0,7 Burlöv ,2 24,5 51,8 21,7 0,8 Båstad ,6 20,9 47,4 21,1 5,0 Eslöv ,7 24,8 35,1 32,8 2,6 Helsingborg ,1 15,7 54,3 27,2 1,6 Hässleholm ,2 20,3 39,5 35,1 1,8 Höganäs ,5 24,4 38,2 31,0 2,9 Hörby ,8 15,3 39,4 32,8 3,6 Höör ,2 8,1 41,6 43,4 2,7 Klippan ,9 22,0 39,0 32,5 2,5 Kristianstad ,6 17,4 37,5 40,2 1,3 Kävlinge ,3 13,8 53,3 28,7 1,8 Landskrona ,5 28,2 35,3 33,7 1,2 Lomma ,8 7,7 44,1 43,1 2,4 Lund ,8 16,3 33,7 48,1 1,1 Malmö ,3 11,7 57,2 29,8 1,1 Osby ,8 27,4 36,3 31,5 1,9 Perstorp ,4 54,7 23,9 17,4 1,6 Simrishamn ,6 16,9 37,0 35,7 2,9 Sjöbo ,2 14,1 43,3 28,4 4,0 Skurup ,9 14,4 42,6 34,8 3,3 Staffanstorp ,0 16,8 46,0 32,2 2,2 Svalöv ,3 12,9 34,8 35,6 2,4 Svedala ,0 15,0 54,5 25,9 1,5 Tomelilla ,6 16,1 39,3 33,4 2,7 Trelleborg ,6 20,7 38,0 35,6 2,0 Vellinge ,8 11,6 49,5 33,4 2,7 Ystad ,8 16,3 38,8 39,3 1,8 Åstorp ,7 35,1 37,5 23,2 1,6 Ängelholm ,2 9,7 46,3 39,3 1,4 Örkelljunga ,4 33,6 32,8 28,4 1,9 Östra Göinge ,1 38,2 28,8 27,6 1,3 Skåne län ,3 17,2 45,5 33,5 1,6-21 -

22 Bilaga 3 Förvärvsarbetande dag- och nattbefokning, självförsörjningsgrad (16-w år) och förvärvsfrekvens, % (20-64 år) per kommun i Skåne län år 2004 Län/Kommun Dagbefolkning 16-w år Nattbefolkning 16-w år Självförsörjngsgrad Förvärvsfrekvens, %, år Skåne län ,1 71,8 Bjuv ,8 73,2 Bromölla ,7 78,9 Burlöv ,9 70,5 Båstad ,3 76,7 Eslöv ,0 76,5 Helsingborg ,8 71,5 Hässleholm ,3 76,7 Höganäs ,3 77,6 Hörby ,4 78,3 Höör ,2 76,9 Klippan ,6 72,6 Kristianstad ,4 75,5 Kävlinge ,4 82,2 Landskrona ,1 65,3 Lomma ,0 81,8 Lund ,0 67,6 Malmö ,1 62,8 Osby ,4 78,1 Perstorp ,7 72,2 Simrishamn ,2 76,1 Sjöbo ,5 77,0 Skurup ,9 76,2 Staffanstorp ,1 81,4 Svalöv ,4 75,7 Svedala ,0 81,4 Tomelilla ,4 76,0 Trelleborg ,3 75,4 Vellinge ,7 79,9 Ystad ,1 78,4 Åstorp ,1 74,2 Ängelholm ,5 78,9 Örkelljunga ,7 75,6 Östra Göinge ,1 78,4-22 -

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE

#4av5jobb. Skapas i små företag. SKÅNE #4av5jobb Skapas i små företag. SKÅNE Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ÄLMHULTS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord 2000

Konkurser och offentliga ackord 2000 1 Konkurser och offentliga ackord 2000 Bankruptcies and hearings on composition without bankruptcy 2000 Konkurser per 100 000 av medelfolkmängden 1866-2000 Per 100 000 300 250 200 150 100 50 0 1866 1886

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011

KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT. Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 KOMPETENSPLATTFORM SKÅNE EN LÄGESRAPPORT Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Arild 17 maj 2011 Uppdrag till regionala självstyrelseorgan och samtliga samverkansorgan Regionala självstyrelseorgan

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013

Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden under 2013 Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Fortsatt god utveckling på arbetsmarknaden

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden Kartor och statistik redovisning av branschförändringar på den svenska en Bilaga till Arbetsmarknad i förändring, 2011:12 Kunskapsöversikt Rapport 2011:12B Kunskapsöversikt Kartor och statistik redovisning

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Strukturomvandling i Skåne

Strukturomvandling i Skåne Strukturomvandling i Skåne - nedgång, omvandling och förnyelse Näringsliv Skåne Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040 675 34 12 Vi behöver en evidensbaserad utvecklingspolitik Dålig kunskap

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer