Att anmäla eller inte anmäla?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att anmäla eller inte anmäla?"

Transkript

1 Att anmäla eller inte anmäla? Faktorer som kan underlätta alternativt försvåra för sjuksköterskan att fullfölja anmälningsskyldigheten vid misstanke om barnmisshandel En litteraturstudie To report or not to report? Factors that can facilitate alternatively make it more difficult for nurses to fulfill their obligation to report suspicions of child abuse A litterature study Liv Estenstad Lina Karlsson Fakultet för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå, 15 hp. Handledare: Ingrid Andersson Examinerande lärare: Barbro Renck Datum:

2 SAMMANFATTNING Titel: Fakultet: Institution: Ämne: Kurs: Författare: Att anmäla eller inte anmäla? Faktorer som kan underlätta alternativt försvåra för sjuksköterskan att fullfölja sin anmälningsskyldighet vid misstanke om barnmisshandel. En litteraturstudie. To report or not to report? - Factors that can facilitate alternatively make it more difficult for nurses to fulfill their obligation to report suspicions of child abuse. A litterature study. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper. Institutionen för Hälsovetenskaper. Omvårdnad. Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå. Liv Estenstad, Lina Karlsson. Handledare: Ingrid Andersson. Sidor: 27 Nyckelord: Barnmisshandel, anmälningsskyldighet, sjuksköterska. Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har sjuksköterskor anmälningsskyldighet vid misstanke om barnmisshandel. Anmälningsskyldigheten har brustit inom hälso- och sjukvården, inkluderat är både när vården haft kontakt med barnet direkt, samt när barnet finns med som anhörig. Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som underlättar alternativt försvårar för sjuksköterskor att fullfölja sin anmälningsskyldighet vid misstanke om barnmisshandel. Metoden som användes var en litteraturstudie som följde Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna som användes i litteratursökningen var CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades kritiskt och de som motsvarade studiens syfte, samt gick igenom kvalitetsgranskningen inkluderades i studien, vilket resulterade i tolv artiklar. I databearbetningen utarbetades elva grupperingar som sedan utgjorde resultatdelens sex teman. Temana var kunskap och utbildning, stöd och organisation, bevis, samarbete och kommunikation med socialtjänsten, sjuksköterskans attityd och sjuksköterskans oro. Slutsatsen är att det finns ett flertal faktorer som påverkar om sjuksköterskan anmäler vid misstänkt barnmisshandel. Det är viktigt att faktorerna identifieras för att främja de underlättande faktorerna och arbeta vidare med de försvårande faktorerna. Sjuksköterskan ska arbeta både för att främja hälsa samt förebygga ohälsa, i detta ingår att skydda barnen. Barn kan inte skydda sig själva.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 4 Barn... 4 Barnmisshandel... 4 Anmälningsskyldighet... 5 Sjuksköterskans kompetens... 6 Problemformulering... 7 Syfte... 8 METOD... 9 Litteratursökning... 9 Urval Databearbetning Etiska överväganden RESULTAT Kunskap och utbildning Stöd och organisation Bevis Samarbete och kommunikation med socialtjänsten Sjuksköterskans attityd Sjuksköterskans oro DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Förslag till fortsatt forskning Slutsats REFERENSLISTA Bilaga 1. Artikelmatris

4 INTRODUKTION Johannas mamma skulle aldrig slå sin dotter. I stället låser hon in henne på sitt rum i några timmar så att hon får tänka över sitt uppförande och sitt skolk. Johannas föräldrar vill att hon ska lära sig något av den här händelsen, därför konverserar de bara varandra vid middagsbordet och försöker låtsas som om Johanna inte är där. För man får ju inte skolka från skolan. Martins mamma har vid flera tillfällen druckit så mycket att hon behövt komma in på sjukhuset. Martin tycker det är både jobbigt och pinsamt. Han vill att hans mamma ska vara som andra mammor. (Barnens Rätt i Samhället 2014) Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barns rättigheter som består av 54 artiklar med fyra grundläggande och vägledande principer. Enligt barnkonventionen ska bland annat alla barn ha samma rättigheter och lika värde, alla barn ska ha rätt till liv och utveckling, alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad, samt där alla beslut som rör barn ska barnets bästa alltid beaktas (United Nations 1989). I Föräldrabalken (SFS 1949:381) kap. 6 2 beskrivs föräldrarnas ansvar över barnens omvårdnad, uppfostran och att tillgodose barnens behov. När vårdnadshavaren brister i sitt föräldraansvar är det samhället som ska träda in och se till att barnens behov tillgodoses (Socialstyrelsen 2014). I Sverige är det socialtjänsten som bär det yttersta ansvaret och för att de ska kunna utföra sitt arbete behöver de få in orosanmälan om att barn kan fara illa. Sjuksköterskor är en av flera yrkesgrupper som har skyldighet att meddela socialtjänsten när de upptäcker brister kring barns behov. Socialstyrelsen (2012) påtalar att anmälningsskyldigheten har brustit inom hälso- och sjukvården. Inkluderat är både när vården har haft kontakt med barnet direkt och när en vuxen har haft kontakt med vården och då det funnits barn i den vuxna patientens närhet. Barn Med barn avses varje människa under 18 år (SFS 2001:453, 1 kap 2 ). Barnmisshandel Barnmisshandel används synonymt med barn som far illa och utsatta barn. Det är svårt att komma fram till en definition som fungerar både nationellt och internationellt. Detta på grund av skillnader i erfarenheter, synsätt, sociala och kulturella förhållanden, och därför finns det ingen tydlig definition av barnmisshandel (Statens offentliga utredningar [SOU] 2001:72). I ett försök att definiera begreppet kom kommittén mot barnmisshandel fram till att barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för försummelse, misshandel eller sexuella övergrepp. Med försummelse menas att barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda inom områden som påverkar barnets fysiska och psykiska utveckling. Behov som goda levnadsförhållanden, uppmärksamhet, stimulans, utbildning, hälsa, hygien och kost är några av de grundläggande behoven. Misshandel innefattar både fysisk och psykisk misshandel. Fysisk barnmisshandel är då en vuxen utövar kroppslig skada på barnet som till exempel slå, bränna, nypa eller förgifta. När barn bevittnar våld mellan vuxna i hemmet så handlar det om psykisk barnmisshandel. Psykisk barnmisshandel är det även då en vuxen utsätter barnet för isolering, hån eller olika kränkningar som kan få barnet att känna sig värdelöst eller oönskat. Hot om att bli 4

5 övergiven eller att ett barn utestängs från sociala interaktioner mellan familjemedlemmar eller kamrater är ytterligare exempel på handlingar som ingår i begreppet psykisk barnmisshandel. När en vuxen person utövar någon som helst form av sexuell handling mot barn går det under begreppet sexuellt övergrepp. I detta ingår sexuella handlingar som kränker barnets integritet och är emot barnets vilja (SOU 2001:72). World Health Organisation [WHO] (2014) allmänna definition av barnmisshandel innefattar all form av vanvård, fysisk- och psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande, emotionell misshandel, försummelse och all form av exponering av våld som kan vara skadligt för barnen. Sverige var första land i världen med att införa förbud mot aga år Ytterligare 31 länder har sedan dess infört samma förbud. I 163 länder är det fortfarande fullt lagligt att utöva våld mot barn (Rädda Barnen 2010). Medvetenheten om problemet kring barnmisshandel skiljer sig åt länderna emellan, på grund av politisk styrning, ekonomisk situation och den kulturella miljön (D Antonio et al. 1993). WHO arbetar globalt mot barnmisshandel och samarbetar med International Society for prevention of child abuse and neglect (ISPCAN) med att förbättra länders organisation i att förhindra barnmisshandel (WHO 2014). Barnmisshandel förekommer i alla samhällsskikt, i storstäder och på mindre orter. De grupper som har visat sig vara mer utsatta är familjer med svag ekonomi, bristande socialt nätverk, missbruk eller om det förekommer våld mellan vuxna i hemmet (Rädda Barnen 2010). De barn som löper störst risk för att bli utsatta för barnmisshandel är förstfödda barn, långvarigt sjuka barn, barn med funktionsnedsättning och för tidigt födda barn (SOU 2001:72). Det finns idag inga säkra siffror på förekomsten av barnmisshandel, varken nationellt (Socialstyrelsen 2014) eller internationellt (WHO 2014). Omfattningen av barnmisshandel är svår att bestämma dels på grund av att begreppet barnmisshandel är svårdefinierat (SOU 2001:72) samt att det enligt Brottsförebyggande Rådet [BRÅ] (2014) tros vara ett stort mörkertal. Mörkertalet kan bland annat bero på att barn yngre än 15 år inte intervjuas och att små barn inte själva kan göra en anmälan (BRÅ 2014). Konsekvenser hos de barn som utsätts för någon form av barnmisshandel kan vara att hjärnans utveckling påverkas negativt, barn kan bli utåtagerande alternativt passiva, samt att barns tillväxt kan hämmas. Barn som har utsatts för barnmisshandel kan även löpa större risk att bli inblandade i mobbning, få koncentrationssvårigheter eller hamna i missbruk (Rädda barnen 2010). Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldighet lyder under Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) kap.14 1 Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden mm. De som omfattas av lagen är myndigheter där verksamheter möter barn och unga som till exempel hälso- och sjukvård, förskola/skola och socialtjänsten med flera. De yrkesgrupper som står under lagen är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. Enligt lagen bör även allmänheten anmäla (SFS 2001:453). Det behövs inga tydliga tecken eller bevis för att göra en anmälan. Det är heller inte anmälarens sak att bedöma 5

6 allvarlighetsgraden utan det är socialtjänstens arbete. Sjuksköterskan behöver inte träffa barnet, utan uppgifter som framkommer genom till exempel förälder är fullt tillräckligt (Socialstyrelsen 2014). Det är barnets behov som ska vara utgångspunkten i en anmälningssituation. Det behöver inte vara klarlagt att socialnämnden behöver ingripa till skydd för ett barn utan det är en möjlighet att erbjuda barnet och familjen stöd och hjälp. Även svårbedömda och obestyrkta uppgifter ska anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av skydd eller stöd. Sjuksköterskor kan inte överlämna anmälningsskyldigheten till någon annan och i motsats till allmänheten är det inte möjligt för sjuksköterskan att vara anonym vid en orosanmälan till socialtjänsten (Socialstyrelsen 2014). Om en person som är anmälningsskyldig låter bli att anmäla kan den dömas till tjänstefel enligt 20 kap. 1 brottsbalken (SFS 1962:700). För att uppmärksamma barnets behov när en vuxen anhörig befinner sig i sjukvården gjordes ett särskilt tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Sjukvården åläggs att beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Verksamheter inom hälso- och sjukvården ska ha rutiner för anmälan i enlighet med 4 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Landstinget i Värmland (2014) har utarbetat en riktlinje som omfattar anmälningsskyldighet och ansvar för barn och ungdomar upp till 18 år gällande barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det har framkommit i studier (Delaronde et al. 2000; Flaherty et al. 2000; Hawkins & McCallan 2001; Lagerberg 2004; Levine 2005; Ziegler et al. 2005; Borres & Hägg 2007; Annerbäck et al. 2010; Feng & Tingberg 2010) att det föreligger en underrapportering till socialtjänsten från hälso- och sjukvårdspersonal. Även Socialstyrelsen (2012) påtalar att anmälningsskyldigheten har brustit inom hälso- och sjukvården. Bristerna påträffas både när barnet haft kontakt med vården och när barnet finns som anhörig till en vuxen patient. Hälso- och sjukvården tar inte i tillräckligt stor utsträckning reda på om det finns barn i en vuxens patients närhet trots att de haft skyldighet att anmäla (Socialstyrelsen 2012). Socialstyrelsen har i dagsläget inte genomfört utredningar som har haft som avsikt att visa vad det beror på att hälso- och sjukvården inte har anmält när ett barn misstänks fara illa (Socialstyrelsen 2014). Mathews et al. (2008) påtalade i sin forskning vikten av att försöka identifiera vad det är som påverkar sjuksköterskor att inte anmäla. Underlåtenhet att anmäla kan i vissa fall ha bidragit till att barn inte fått det stöd och skydd som de haft behov av (Socialstyrelsen 2012). Sjuksköterskans kompetens Eftersom sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret för patienterna är det sjuksköterskan som i en högre utsträckning, jämfört med läkare, får en djupare och närmre kontakt med patienterna och då även kan upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa (Feng et al. 2010). Detta gäller både när barnet är patient och när barnets föräldrar för egen del vänder sig till hälso- och sjukvården. Barnen själva kan påträffas på akuten, när de kommer på besök på en vårdavdelning eller följer med till vårdcentralen. Barnens föräldrar påträffas bland annat i verksamheter som ortopedi, kirurgi, akutsjukvård och 6

7 vårdcentraler (Socialstyrelsen 2014). I Karlstad har kommunen hemsjukvårdsansvaret för alla personer över 7 år. Det innebär att sjuksköterskan kan ha både barn och föräldrar som patienter (Karlstad kommun 2014). I enlighet med kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor ska sjuksköterskor följa de författningar och lagar som gäller och kunna förmedla kontakt med rätt instans. De ska även kunna möta behov som rör både det fysiska, psykiska, det andliga, det kulturella och det sociala. I detta ingår att se alla former för misshandel och kunna följa anmälningsskyldigheten. Vidare påtalar kompetensbeskrivningen att sjuksköterskor i sin yrkesprofession ska ha ett holistiskt och etiskt tänkande och kunna identifiera och aktivt förebygga hälsorisker (Socialstyrelsen 2005). För att stärka möjligheten att identifiera och hjälpa barn som far illa är det viktigt att se hela barnet samt kunna se barnen som anhöriga (Hornor 2005). Enligt International Council of Nurses s [ICN] (2014) etiska kod ska sjuksköterskan stötta svaga och utsatta grupper vilket barnen räknas till då de är beroende av vuxna. Sjuksköterskan ska kommunicera och hjälpa patienten utifrån dennes behov och förmågor (Socialstyrelsen 2005). Detta kan göras genom att se, identifiera, möta och kommunicera med barnen på deras nivå oavsett om barnen är patienter eller finns med som anhöriga (Karlsson et al. 2014). År 2010 inkluderades sex kärnkompetenser i beskrivningen svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor (Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2010). Ett av de sex områden är samverkan i team. Enligt Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet (2013) är samverkan i team en nyckelfaktor för en personcentrerad och patientsäker vård. Samverkan kan förstås som när några tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper till en gemensam uppgift (Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling & Rikspolisstyrelsen 2007). Samverkan i team kan se ut på många sätt och kan äga rum i flera olika sammanhang (Svensk sjuksköterskeförening & Svenska läkaresällskapet 2013). För att lösa sammansatt problematik kan samverkan med ett tydligt syfte användas som medel (Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling & Rikspolisstyrelsen 2007). Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (SFS 1982:763) är sjuksköterskan skyldig att samverka med socialnämnden och andra instanser på socialnämndens initiativ. Detta kan vara aktuellt kring barnmisshandel eller misstanke om barnmisshandel. Barnets bästa är utgångspunkten för all samverkan (Socialstyrelsen 2014). På merparten arbetsplatser där allmänsjuksköterskan befinner sig är det ofta teamarbete, och sjuksköterskorna påträffar barnen och deras familjer som representanter i ett team där de olika kompetenserna ska komplettera varandra (Feng et al. 2010). Problemformulering Sjuksköterskan har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om barnmisshandel (SFS 2001:453). Det föreligger dock en underrapportering hos hälso- och sjukvårdspersonal (Lagerberg 2004; Feng & Levine 2005; Ziegler et al. 2005; Borres & Hägg 2007; Annerbäck et al. 2010; Tingberg 2010; Socialstyrelsen 2012). Underrapporteringen förekommer både när barnet har haft kontakt med vården och när en vuxen har haft kontakt med vården och det har funnits barn i den vuxna patientens närhet. Det har inte genom Socialstyrelsens utredningar framkommit vad det beror på att hälso- och sjukvårdspersonal inte har anmält när ett barn misstänkas fara illa (Socialstyrelsen 2014). Dock är detta viktigt att identifiera (Mathews et al. 2008) för 7

8 underlåtenhet att anmäla kan i värsta fall leda till att barn inte får det stöd och skydd som de har behov av (Socialstyrelsen 2012). Syfte Syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som underlättar alternativt försvårar för sjuksköterskor att fullfölja anmälningsskyldigheten vid misstanke om barnmisshandel. 8

9 METOD Metoden som har använts för denna studie var en litteraturstudie. En litteraturstudie sammanställer och belyser kunskapsläget inom ett specifikt ämne (Forsberg & Wengström 2013). Polit och Becks (2012 s.97) niostegsmodell har använts vid studien (figur 1). Figur 1. Niostegsmodell av litteraturstudie, fri översättning (Polit & Beck 2012 s.97). Litteratursökning Ett syfte formulerades enligt steg 1 (Polit & Beck 2012). Utifrån Polit och Becks (2012) steg 2 och 3 i niostegsmodellen välja databaser och nyckelord och sök och identifiera material, användes databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL. PubMed är medicinsk inriktad medan CINAHL är omvårdnadsinriktad och PsycINFO bidrar med psykologisk forskning inom bland annat omvårdnad (Forsberg & Wengström 2013). Sökning genomfördes även i Sociological Abstract som inte tillförde något ytterligare. Relevanta MeSH- och Headingstermer som användes var child abuse, mandatory reporting och voluntary reporting. Child abuse täcker alla former för misshandel och omsorgssvikt. I PubMed täckte inte Child abuse sexual abuse vilket det gjorde i CINAHL och PsycINFO. Kombinationen av child abuse både med mandatory och voluntary reporting gjordes i CINAHL för att täcka över alla former av anmälningar. I PubMed täckte mandatory reporting all rapportering kopplat till barnmisshandel. I PsycINFO användes child abuse reporting istället för mandatory reporting. Nurs användes som fritextsökning i PubMed och PsycINFO för att precisera att sökningen skulle involvera sjuksköterskor. Sökordet nurs gjordes med trunkering (*) för få med alla typer av ändelser (Forsberg & Wengström 2013). Sökningarna redovisas i nedanstående tabell 1, 2 och 3. 9

10 Tabell 1. Sökning i CINAHL Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S 1 Child abuse (MH) 4505 S 2 Mandatory reporting 1378 (MH) S 3 Voluntary reporting 665 (MH) S 1 AND S S 1 AND S (2) 0 0 ( ) = varav intern dubblett. (MH) Major Heading. Tabell 2. Sökning i PubMed Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S 1 Child abuse (MeSH) 7662 S 2 Sexual abuse (MeSH) 2666 S 3 Mandatory reporting 1433 (MeSH) S 4 Nurs* S 1 AND S S 1 AND S ((4)) 2 2 AND S 4 S 2 AND S 3 76 S 2 AND S 3 AND S ((1)) 0 0 (( ))= Varav extern dubblett. (MeSH) Medical Subject Headings. Tabell 3. Sökning i PsycINFO Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 S 1 Child abuse reporting 171 (major) S 2 Nurs* S 1 AND S 18 9 ((6)) (( ))= varav extern dubblett. Urval Enligt steg 4 i Polit och Beck (2012) sortera källor för lämplighet och relevans valdes flera inklusions- och exklusionskriterier. Sökningarna har inkluderat artiklar på engelska och nordiska språk, artiklar som är peer rewieved och som är publicerade mellan 2004 och Inkluderat är artiklar där allmänsjuksköterskor finns med. Artiklar som hade fokus på vidareutbildade sjuksköterskor exkluderades i sökningen. I sökningen exkluderades även reviewartiklar. Via manuell sökning hittades ytterligare tre artiklar. I steg 4 (Polit & Beck 2012) granskades materialets titel och abstrakt, vilket resulterade i totalt 30 artiklar i urval 1 (tabell 1, 2, 3). Urval 2, i steg 5 (Polit & Beck 2012) lästes artiklarna och artiklarnas metoddel och resultatdel granskades mot litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades först 10

11 individuellt av författarna och sedan gemensamt. Av de 30 artiklar från urval 1 behölls tolv artiklar. Artiklar exkluderades då de inte motsvarade syftet. I steg 6 i Polit och Beck (2012) lästes artiklarna upprepade gånger och information inhämtades från studierna. Urval 3, i steg 7 i Polit och Becks modell (2012) lästes, utvärderades och kritiserades studierna av båda författarna, först individuellt och sedan gemensamt. Granskningsmallarna som användes för att säkerställa studiernas kvalitet var Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report (Polit & Beck 2012). Efter detta moment behölls samtliga tolv artiklar som redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1. Matrisen innehåller författare, titel, år, land, syfte, metod och huvudresultat. Fyra studier var baserade på kvalitativ metod, sju studier på kvantitativ metod och en studie hade delar av båda, så kallad mixed methods (Polit & Beck 2012). Tabell 4. En summering av artiklarna i databaserna, manuell sökning och i de olika urvalsstegen. Databas Urval 1 Urval 2 Urval 3 CINAHL PubMed PsycINFO Manuell sökning Totalt Databearbetning I steg 8 i Polit och Beck (2012) analyserades och samordnades materialet. Enligt Forsberg och Wengström (2013) handlar analysarbete om att dela upp innehållet i artiklarna till mindre delar och sedan sätta ihop det på ett nytt sätt. Text som bedömdes betydelsefull för studiens syfte, meningsbärande enheter markerades (Olsson & Sörensen 2011). De meningsbärande enheterna koncentrerades till kortare meningar och skrevs över på postit-lappar, utan att förlora de meningsbärande enheternas innehåll och betydelse. Varje post-it-lapp numrerades efter artikelnummer för att kunna härledas till respektive artikel. Det blev slutligen 78 post-it-lappar som sorterades och grupperades efter likheter i de meningsbärande enheterna. Totalt elva grupperingar bildades som sedan gick vidare till steg 9 enligt Polit och Beck (2012). De elva grupperingarna analyserades för att finna olika teman och eventuella samband enligt steg 9 i Polit och Beck (2012). Totalt sex teman arbetades fram ur de elva grupperingarna. Slutligen sammanställdes litteraturstudiens resultat och redovisades genom figur och löpande text med referenser i enlighet med Polit och Beck steg 9 (2012). Etiska överväganden Enligt Forsberg och Wengström (2013) är det etiskt riktigt att presentera alla resultat som stämmer överens med litteraturstudiens syfte. De beskriver att de studier som skall ingå i en litteraturstudie skall belysa syftet, oberoende av forskarens förväntningar. Att vara neutral är en förutsättning för ett rättvist resultat (Forsberg & Wengström 2013). För att bibehålla neutralitet har författarna läst artiklarna flertal tillfällen individuellt för att sedan diskutera de tillsammans innan något skrevs in. Då minskade sannolikheten att privata 11

12 åsikter tolkade vad artiklarna förmedlade. För att stärka litteraturstudien ska metoden redovisats så noggrant att studien kan upprepas (Vetenskapsrådet 2014), vilket författarna har bland annat redogjort för i de olika tabellerna. Alla studier som innefattade inklusionskriterierna och motsvarade syftet har inkluderats då det är oetiskt att utesluta någon artikel utan en lämplig orsak (Forsberg & Wengström 2013). Forsberg och Wengström (2013) påtalar vidare att det inte är etiskt riktigt att plagiera text eller att förvränga resultaten i studierna. Fusk som förvrängning av forskningsprocessen, plagiering eller fabricering av data får inte förekomma (CODEX 2014). Då andrahandskällor kan förvränga data har författarna undvikit det, genom att använda sig av primärkällor. För att undvika feltolkningar har lexikon och Google Translate använts, samt att citat är skrivna på originalspråk. 12

13 RESULTAT Till grund för resultatet ligger tolv vetenskapliga artiklar, varav i fyra studier hade forskarna använt kvalitativ metod, sju hade använt kvantitativ metod och i en artikel hade forskarna använt sig av både kvalitativ och kvantitativ metod. Ur dataanalysen framkom sex teman: kunskap och utbildning, stöd och organisation, bevis, samarbete och kommunikation med socialtjänsten, sjuksköterskans attityd samt sjuksköterskans oro. Samtliga teman, förutom temat om sjuksköterskans oro, kunde te sig både som underlättande eller försvårande faktorer för sjuksköterskan att anmäla vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskans oro visade sig endast vara en försvårande faktor. De teman som framkom presenteras i figur 2 och resultatet beskrivs i löpande text illustrerat med citat. Figur 2. Faktorer som underlättar alternativt försvårar för sjuksköterskor att fullfölja anmälningsskyldigheten vid misstanke om barnmisshandel. Kunskap och utbildning Temat kunskap och utbildning återfanns i samtliga studier (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Lazenbatt & Freeman 2006; Lee et al. 2007; Land & Barclay 2008; Mathews et al 2008; Fraser et al. 2009; Davidov et al. 2012a; Davidov et al. 2012b; Feng et al. 2012; Francis et al. 2012; Raman et al. 2012). Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring vad som definierades som barnmisshandel när barn bevittnat våld mellan partners, och det medförde en underlåtenhet i att anmäla (Davidov et al. 2012a). For instance, the father hit the mom in the mouth with the baby in her arms, or he choked her with the baby in her arms. Is that abuse to the baby? I mean that s a call I have to make. (Davidov et al. 2012a, s. 604) I Davidov et al. (2012a), Davidov et al. (2012b), Raman et al. (2012) studier upplevde sjuksköterskorna osäkerhet angående att anmäla på grund av bristande utbildning. 13

14 Sjuksköterskornas brist på kunskap om anmälningsskyldigheten var ett problem för att kunna fullfölja sin skyldighet (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Mathews et al. 2008; Feng et al 2010). Sjuksköterskorna uppgav att de hade haft lite utbildning om barnmisshandel under grundutbildningen och inte haft någon fortbildning på arbetsplatsen. Vilket enligt sjuksköterskorna resulterade i att de hade otillräckligt med kunskap till att fullfölja sin anmälningsskyldighet och därför lät bli att anmäla (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Lee et al. 2007; Land & Barclay 2008; Davidov et al. 2012a; Davidov et al. 2012b; Francis et al. 2012; Raman et al. 2012). I feel my professional training doesn t meet the clinical needs for child abuse. (Feng & Wu 2005, s. 345) Ett sätt att öka kunskap kunde, förutom utbildning, vara träning i att identifiera och anmäla (Davidov et al. 2012b). Enligt Fraser et al. (2009) fanns det ytterligare sätt att tillägna sig kunskap. Utbildning och fortbildning på arbetsplatsen var en del, antal år i yrket (Lee et al. 2007; Raman et al. 2012) och att man själv var förälder ansågs också påverka kunskapsläget om vad barnmisshandel är (Fraser et al. 2009). En kunskapsökning ledde till att sannolikheten för att anmäla vid misstänkt barnmisshandel ökade (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Lee et al. 2007; Raman et al. 2012). Sjuksköterskorna önskade mer utbildning om och träning runt anmälningsskyldigheten i tvärprofessionella team. Introduktion i användbara, konkreta verktyg skulle ge sjuksköterskorna en bättre förutsättning att identifiera och anmäla barnmisshandel (Lazenbatt & Freeman 2006). I need a lot more multi-professional and voluntary agency training and awareness sessions on procedures for identifying and reporting child physical abuse. (Lazenbatt & Freeman 2006, s. 232) Stöd och organisation Temat som handlar om stöd och organisation återfanns i sju av de tolv studierna (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Lazenbatt & Freeman 2006; Land & Barclay 2008; Mathews et al 2008; Feng et al. 2010; Francis et al. 2012). Sjuksköterskorna såg sig som en del av ett team. De tyckte inte att de skulle ta initiativ till att anmäla och inte att det var de som slutligen skulle lämna anmälan, utan det ansvaret låg på andra kollegor (Feng et al. 2010; Francis et al. 2012). I reported my suspicions to the doctor that was looking after the child and he reported it to the consultant. (Francis et al. 2012, s. 63) Brist i kommunikation mellan kollegorna och brist i det tvärprofessionella samarbetet visade sig medföra att sjuksköterskorna fullföljde sin anmälningsskyldighet i lägre utsträckning (Land & Barclay 2008; Feng et al. 2010). Sjuksköterskorna påtalade att om läkaren inte stöttade deras misstanke om barnmisshandel lät de bli att anmäla (Feng et al. 2010). Sjuksköterskorna upplevde att stöd alternativt brist på stöd från kollegor eller överordnade påverkade deras beslut om att anmäla eller inte anmäla misstanke om barnmisshandel (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Mathews et al. 2008; Francis et al. 2012). 14

15 I was very disappointed when the doctor said, oh that s just stuff, just you know, it s not, we re not; he didn t feel it was worthy of a report. (Francis et al. 2012, s. 64) Det framkom att hög arbetsbelastning kunde medföra att sjuksköterskorna inte gick vidare med en anmälan vid misstanke om barnmisshandel (Mathews et al. 2008). Sjuksköterskorna hade behov av stöd från sina chefer när de skulle anmäla till sociala myndigheter (Lazenbatt & Freeman 2006). Ett bra samarbete över yrkesgränserna var en faktor till att sjuksköterskorna gick vidare med en anmälan (Francis et al. 2012). Feng et al. (2010) fann att om barnmisshandel upptäcktes på sjukhuset var det större sannolikhet att sjuksköterskorna anmälde. Anledningen till detta var att de upplevde mer stöd från sina kollegor på sjukhuset. Feng et al. (2005) och Land och Barclay (2008) visade att tydliga riktlinjer skulle vara ett stöd för sjuksköterskorna i att fullfölja sin anmälningsskyldighet, och brist av sådana medförde att de inte anmälde. Lazenbatt och Freeman (2006) kom fram till att tydliga riktlinjer tillsammans med arbete i multiprofessionella team skulle medföra att sjuksköterskor lättare fullföljde sin skyldighet att anmäla. Bevis What makes management of suspected cases of child abuse easier is having clear protocols and guidelines. (Lazenbatt & Freeman 2006, s. 232) Temat bevis berördes av fem studier av totalt tolv (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008; Francis et al. 2012). En faktor som sjuksköterskorna uppgav påverkade att anmälan blev gjord eller inte vid misstanke om barnmisshandel, var att de upplevde att de inte hade tillräckliga bevis för att påvisa att barnmisshandel faktiskt förekom (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Mathews et al. 2008; Francis et al. 2012). Sjuksköterskorna uppgav att brist på bevis var den största faktorn till att inte anmäla (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005). Francis et al. (2012) påtalade det faktum att sjuksköterskorna hellre väntade och samlade bevis i stället för att anmäla när de fattade misstanke. If abuse is clear cut (i.e., physical abuse) the reporter has no problems in making a report but, if abuse is not accompanied by clear measurable evidence (i.e., sexual abuse, emotional abuse or neglect) professionals may not report but engage in watchful waiting. (Francis et al. 2012, s. 65) I Feng och Levine s (2005) och Feng och Wu s (2005) studier framkom att hur tydlig misshandeln var påverkade om sjuksköterskan anmälde eller inte. Vid sexuella övergrepp var de mer benägna att anmäla än vid psykisk misshandel (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005). Även Land och Barclay (2008) kunde påvisa att när sjuksköterskorna kunde se tydliga tecken på fysisk misshandel tyckte de att det var lättare att göra en anmälan än vid enbart misstanke om misshandel och omsorgssvikt. Samarbete och kommunikation med socialtjänsten I litteraturstudien berördes temat om samarbete och kommunikation med socialtjänsten av sex studier av totalt tolv (Feng & Levine 2005; Lazenbatt & Freeman 2006; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008; Feng et al. 2010; Francis et al. 2012). Det framkom att sjuksköterskorna upplevde att de inte fick något stöd från socialtjänsten efter att en anmälan var gjord (Feng et al. 2010; Francis et al. 2012), och Land och Barclay (2008) 15

16 uppgav att de hade fått ett dåligt mottagande från socialtjänsten vid lämnandet av en anmälan. Påföljden av brist på stöd och dåligt mottagande från socialtjänsten blev att sjuksköterskorna lät bli att anmäla (Land & Barclay 2008; Feng et al. 2010; Francis et al. 2012). It s this lack of, they don t give you, seem to give you much feedback. (Land & Barclay 2008, s. 22) Sjuksköterskorna uttryckte även att dålig kunskap om socialtjänstens arbete var en faktor till att de inte anmälde, samt att de upplevde att det var en en-vägs-kommunikation gentemot socialtjänsten (Land & Barclay 2008). It s pretty much a one way street as far as information goes. I find that really frustrating. (Land & Barclay 2008, s. 22) Uttryck för misstro mot socialtjänstens arbete, och brist på förtroende framkom som faktorer till att inte anmäla (Feng & Levine 2005; Lazenbatt & Freeman 2006; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008; Feng et al 2010). Sjuksköterskorna trodde heller inte att socialtjänsten hade förmågan att skydda barnen och därför lät de bli att anmäla (Feng & Levine 2005; Lazenbatt & Freeman 2006; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008; Feng et al. 2010). You might report something and that you can feel as if nothing happens, nothing changes. (Land & Barclay 2008, s. 22) Om sjuksköterskorna fick bättre mottagande och fick höra att de gjort rätt efter en anmälan skulle de i större utsträckning anmäla (Land & Barclay 2008; Feng et al. 2010; Francis et al. 2012). En faktor som skulle underlätta för sjuksköterskorna att anmäla var om de kunde få någon form av uppföljning på de fall de anmälde (Mathews et al 2008; Feng et al. 2010). Sjuksköterskans attityd I nio av de tolv artiklarna som litteraturstudien har behandlat återfanns temat om sjuksköterskornas attityd (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Lazenbatt & Freeman 2006; Lee et al. 2007; Mathews et al. 2008; Fraser et al. 2009; Feng et al. 2010; Davidov et al. 2012b; Francis et al 2012). Faktorer som försvårade för sjuksköterskan att fullfölja sin anmälningsplikt var om sjuksköterskan ansåg att barnmisshandel löstes bäst genom att inte anmäla eller att anmälningsskyldigheten åligger andra yrkesgrupper som till exempel kuratorer och läkare (Mathews et al 2008; Feng et al. 2010). Likväl försvårade det för sjuksköterskan att anmäla om de inte trodde att en anmälan skulle leda till något bättre för barnet och dess familj (Mathews et al 2008). Faktorer som underlättade för att göra en anmälan var om sjuksköterskan var positivt inställd till anmälningsskyldigheten (Lazenbatt & Freeman 2006; Lee et al. 2007; Mathews et al. 2008; Fraser et al. 2009; Francis et al 2012), trodde själv att en anmälan skulle komma att göra skillnad (Feng & Wu 2005) och skulle skydda barnet (Davidov et al. 2012b). Sjuksköterskor som var öppna för att identifiera barnmisshandel och att rapportera (Lazenbatt & Freeman 2006; Francis et al 2012), samt var positiva till att anmälningsskyldigheten är ett professionellt ansvar (Feng & Levine 2005) hade lättare 16

17 för att anmäla (Lazenbatt & Freeman 2006; Francis et al. 2012). I Lazenbatt och Freeman (2006) framkom att sjuksköterskor som var mer engagerade i att jobba mot barnmisshandel anmälde i större utsträckning vid misstanke om barnmisshandel. Ytterligare faktorer som underlättade att en anmälan genomfördes, var om sjuksköterskan var mer positiv till att skydda barn, var mindre tolerant mot barnmisshandel och var mer positiv till att utövare fick en rättslig påföljd (Feng & Levine 2005). Sjuksköterskans oro Temat sjuksköterskans oro återfanns i sju av tolv studier (Lee et al. 2007; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008; Fraser et al. 2009; Davidov et al. 2012a; Davidov et al. 2012b; Francis et al. 2012). Oron som beskrevs av sjuksköterskorna tog sig olika uttryck, som oro för försämrad vårdrelation (Davidov et al. 2012a; Davidov et al 2012b), oro för att splittra en familj (Davidov et al. 2012a; Francis et al. 2012), oro för att sjuksköterskan skulle få obehagliga konsekvenser (Lee et al. 2007; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008) samt en oro för att som privatperson möta familjen efter en anmälan (Fraser et al. 2009; Francis et al. 2012). Davidov et al. (2012a) och Davidov et al. (2012b) beskrev i sina studier sjuksköterskors jobb i familjer där det har förekommit barn som bevittnat partnervåld. Sjuksköterskorna (som har kvinnan/mannen som blir slagen som patient) beskrev att de kände en oro för att en anmälan skulle skada relationen mellan sjuksköterska och patient och därför lät de bli att anmäla (Davidov et al. 2012a; Davidov et al. 2012b). Sjuksköterskorna var medvetna om att kvinnorna som utsatts för partnervåld var rädda att förlora vårdnaden om barnen om en anmälan skulle göras och därför undvek de att anmäla (Davidov et al. 2012a). En ytterligare faktor till att inte anmäla var att sjuksköterskorna tänkte på vilka konsekvenser en anmälan skulle kunna få för barnen och familjerna (Francis et al. 2012). Sjuksköterskorna lät även bli att anmäla för att de var oroliga för familjernas reaktioner, att de skulle komma att bli hotfulla mot sjuksköterskorna (Lee et al. 2007; Land & Barclay 2008; Mathews et al. 2008) och att de skulle behöva gå upp i rätten (Land & Barclay 2008). I didn t want to go out of the house for my own safety I was feeling a bit vulnerable. (Land & Barclay 2008, s. 23) Fraser et al (2009) och Francis et al. (2012) beskrev i sina studier att sjuksköterskors anmälningsskyldighet påverkades av om de bodde och arbetade på en mindre ort. Sjuksköterskorna gav uttryck för att de drog sig för att göra en anmälan eftersom risken fanns att de skulle komma att mötas senare, eller att de redan kände till varandra under olika omständigheter. Sjuksköterskorna hade svårare att behålla sin anonymitet i ett mindre samhälle (Francis et al. 2012)..just saw the mum in the supermarket yesterday which is the other part of my role that I can t escape from and you know. (Francis et al. 2012, s. 63) 17

18 DISKUSSION Syftet med litteraturstudien var att identifiera vilka faktorer som underlättar alternativt försvårar för sjuksköterskor att fullfölja sin anmälningsskyldighet vid misstanke om barnmisshandel. Resultatet visade på att kunskap och utbildning, stöd och organisation, bevis, kommunikation och samarbete med socialtjänsten, sjuksköterskans attityd samt sjuksköterskans oro var faktorer som påverkade beslutsfattandet om att anmäla vid misstänkt barnmisshandel. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat påvisade att kunskap var en faktor till att sjuksköterskor kunde fullfölja sin anmälningsskyldighet. Om sjuksköterskorna inte hade kunskap upplevde de en osäkerhet och lät bli att anmäla. Sege et al. (2011) påvisade i en studie på allmänläkare, och Berkowitz (2008) visade i sin studie gjord på två fallbeskrivningar av barnmisshandel, att utbildning ger kunskap, och kunskap om barnmisshandel och anmälan gör att de anmälningsskyldiga väljer att anmäla i högre utsträckning. Det finns ytterligare studier som bekräftar litteraturstudiens resultat, som till exempel Paavilainen et al. (2002) som genomförde en studie på en barnavdelning, Wang och Daro (1998) som studerade aktuella fall av barnmisshandel inom anmälningsskyldiga yrken och Kurt och Tracy (1999) som genomförde en studie utifrån socialtjänstens synvinkel. Samtliga kom fram till i sina studier att brister i kunskapsnivån medförde att sjuksköterskor inte anmälde vid misstänkt barnmisshandel. Socialstyrelsen (2014) har påtalat att kunskap om anmälningsskyldigheten är en förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna fullfölja skyldigheten. Sjuksköterskor behöver ha kunskap om vad som innefattas i begreppet barnmisshandel samt vilka tecken och symtom barnen kan uppvisa i samband med att de far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen 2014). Feng et al. (2012) studerade olika etiska dilemman som anmälningsskyldiga kan uppleva och Rowse (2009) studerade sjuksköterskor på en barnavdelning. De påvisar i sina studier att en möjlighet för att underlätta hanteringen av anmälningsprocessen kan vara att en i personalgruppen har barnmisshandel som specialområde. Denna person ska ha extra utbildning inom området. Det blir någon att vända sig till för att få stöd och återkoppling (Rowse 2009; Feng et al. 2012). Litteraturstudiens resultat visade att om läkaren inte stöttade sjuksköterskans bedömning blev inte en anmälan gjord. Mårtensson och Jansson (2010) gjorde en nationell undersökning angående barnläkares utbildning om barnmisshandel och socialtjänstlagen. Det visade sig att det fanns brister i utbildningen inom barnmisshandel och vanvård för majoriteten av Sveriges blivande barnläkare. Borres och Hägg (2007) studerade attityder och erfarenheter av anmälningsskyldigheten hos svenska läkare och läkarstuderande, och då framkom att brist på utbildning var en faktor till att inte anmäla. Litteraturstudiens resultat påvisade att sjuksköterskor ofta arbetar i team med bland annat läkare, och behöver läkarens stöd för att gå vidare med en anmälan, vilket väcker tanken att det även för sjuksköterskor blir avgörande vilken kunskapsnivå läkarna har. Frågan blir dock huruvida sjuksköterskans villighet, kunskap och kompetens kan väga tyngre än läkares, överordnades och andra kollegors motstånd? En välfungerande organisation med bra teamarbete där sjuksköterskor upplevde stöd från både kollegor och överordnade visade sig vara en framträdande faktor som underlättade 18

19 för sjuksköterskor att fullfölja sin anmälningsskyldighet. Dels visade studien att stöd från kollegor och chefer gjorde att en anmälan genomfördes. Det visade sig också att sjuksköterskorna trodde att teamarbete skulle vara underlättande för framtida anmälningar. Goad (2008) och Jones et al. (2008) har båda genomfört studier på barnavdelningar. De har visat att bra kommunikation och samarbete på arbetsplatsen medförde att sannolikheten för att anmäla vid misstänkt barnmisshandel ökade. Effektivt samarbete handlar om en ömsesidig förståelse, acceptans och respekt för varandras områden, inklusive styrkor och brister (Goad 2008). Enligt Socialstyrelsen (2014) är det viktigt att samverkan internt inom hälso- och sjukvården fungerar för att hälso- och sjukvårdens personal skall fullfölja sin anmälningsskyldighet. Samverkan behövs dels för att aktörerna ska få kunskap om varandras kompetensområden och för utarbetandet av handlingsplaner och rutiner. Feng et al. (2010) visade på flera fördelar med att arbeta som ett team i barnmisshandelsärenden: minskad oro/ångest för att genomföra en anmälan, minskad risk för repressalier från familjen och bättre vård till barnet och familjen. För att lyckas med detta behövs organisationer som främjar och belönar samarbete över yrkesprofessioner (Feng et al. 2010). Tydliga riktlinjer på arbetsplatsen var en annan organisatorisk faktor som främjade att sjuksköterskor fullföljde anmälningsskyldigheten. Tingberg et al. (2008) kom också fram till, i sin studie på Astrid Lindgrens barnsjukhus, att riktlinjer var avgörande för att identifiera och rapportera barnmisshandel. Under 2014 arbetade Landstinget i Värmland fram nya riktlinjer gällande anmälan vid misstanke om barnmisshandel. Funderingar kan vara vilken skillnad det kommer att göra för sjuksköterskorna i sitt arbete, räcker det med att införa riktlinjer? Krävs något ytterligare? Litteraturstudiens resultat visade att brist på bevis var en avgörande faktor för att sjuksköterskor inte anmälde vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskor väntade och samlade bevis i stället för att anmäla vid misstanke. Jones et al. (2008) bekräftade studiens resultat. De kom också fram till att vikten av att ha bevis var en avgörande faktor för om de anmälde eller inte. Konsekvensen av att sjuksköterskorna väntade med en anmälan och samlade bevis var att familjerna blev medvetna om att någon uppmärksammade dem, och då flyttade till ett nytt ställe där ingen kände till dem (Francis et al. 2012). Francis et al. (2012) påvisade att trots det i många länder krävs misstanke, inte bevis, för att lämna en anmälan, fortsätter anmälningsskyldiga att vänta in bevisfrågan innan anmälan görs. Om sjuksköterskor känner osäkerhet om en anmälan ska göras, finns en möjlighet att diskutera med socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet (Socialstyrelsen 2014). Är sjuksköterskor medvetna om att denna möjlighet finns? Om inte, skulle det kunna underlätta för sjuksköterskor att fullfölja anmälningsskyldigheten om de använde sig av denna möjlighet? Till exempel i situationer där sjuksköterskorna funderar över bevisfrågan. Litteraturstudiens resultat visade att bristande samarbete med socialtjänsten genererade att sjuksköterskor anmälde i lägre utsträckning. I Herenden et al. (2013) studie på barnsjuksköterskor och Jones et al. (2008) studie framkom också att negativa erfarenheter med socialtjänsten påverkade sjuksköterskor på så vis att de underlät att följa anmälningsskyldigheten. I litteraturstudiens resultat framkom att socialtjänstens bristande feedback var en faktor till att sjuksköterskor inte anmälde vid misstanke om barnmisshandel. Socialstyrelsen (2012) visar att den lagstadgade skyldigheten för myndigheter att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa inte fungerar tillfredsställande. Det gäller framförallt samverkan mellan socialtjänst, hälso- 19

20 och sjukvård, polis och skola. Samverkan ska både ske kring det enskilda barnet, och på övergripande nivå. Det finns möjlighet att få information om att en anmälan har tagits emot och av vem. Socialtjänsten får informera anmälningsskyldiga som har gjort en anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår (Socialstyrelsen 2014). Francis et al. (2012) påtalade att det borde tas fram ett formellt system för feedback till de som lämnar anmälan för att stärka anmälningsskyldiga. Även Socialstyrelsen (2014) har berört denna fråga och menar att socialtjänsten bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som har gjort en anmälan ett möte, ifall det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa. Eisbach och Driessnack (2010) genomförde en studie på barnsjuksköterskor som bekräftade litteraturstudiens resultat om sjuksköterskans oro i förhållande till anmälningsskyldigheten. Studiens barnsjuksköterskor talade om en oro över att relationen med familjen kunde skadas, vilket medförde en rädsla för att barnet skulle hamna i ytterligare risk om sjuksköterskan gick vidare med en anmälan. Sjuksköterskorna ville heller inte ha på sitt samvete att barnet skulle tas från föräldrarna. Nayda s (2002) studie om sjuksköterskor och barnmisshandel bekräftade också litteraturstudiens resultat angående sjuksköterskans oro. Sjuksköterskor var motvilliga att anmäla på grund av oro för negativa konsekvenser för de själva, barnet och familjen. Mathews et al. (2008) såg ett samband i sin studie att negativ erfarenhet av samarbete med socialtjänsten och en misstro till socialtjänstens arbete, genererade en negativ attityd till att anmäla vid misstänkt barnmisshandel. Sjuksköterskor som ansåg att anmälningsskyldigheten var en del av deras jobb och som hade en tro på att en anmälan kunde vara positivt för barnet och familjen var mer positiva till att fullfölja anmälningsskyldigheten. Bortsett från några enstaka exempel har inte litteraturstudiens resultat kunnat visa om det finns några tydliga samband mellan de olika faktorerna och hur de påverkar varandra. Har sjuksköterskor med positiv attityd till anmälningsskyldigheten lättare att ta till sig kunskap? Kan tvärvetenskapligt arbete och tydliga riktlinjer påverka kunskapsläget och attityder? Kan känslan av att behöva samla bevis och rädsla reduceras av kunskap och samarbete? Metoddiskussion Från urval 1 fanns 30 artiklar varav 12 svarade på litteraturstudiens syfte och som senare gick vidare till urval 2 och 3. I några av de 18 artiklar som exkluderades var det studier gjorda på sjuksköterskor och andra yrkesgrupper som till exempel lärare och poliser som likt sjuksköterskor har anmälningsskyldighet vid misstanke om barnmisshandel. Enbart de studier där det gick att utläsa vad som gällde för sjuksköterskor ingick i studien. Av de tolv studierna var det fem studier (Feng & Levine 2005; Feng & Wu 2005; Lee et al. 2007; Land & Barclay 2008; Fraser et al. 2009) där det förutom allmänsjuksköterskor från akutmottagning och kommun, ingick sjuksköterskor från psykiatriavdelning och barnavdelning. I de studierna gick det inte att utläsa vad som framkom från enbart allmänsjuksköterskorna utan de utgjorde cirka en tredjedel av resultatet. Resultatet i de fem studierna överensstämde med de övriga sju studiernas resultat. I tre av studierna (Feng & Wu 2005; Land & Barclay 2008; Fraser et al. 2009) fanns det inte diskuterat huruvida det skulle finnas skillnader mellan sjuksköterskorna i de olika verksamheterna. I Lee et al. (2007) studie påtalades att tanken med att inkludera sjuksköterskor från flera verksamheter var för att få generellt en större helhetsbild. De diskuterade att det inte fanns 20

21 några skillnader mellan responsen från allmänsjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna (Lee et al. 2007). Feng och Levine (2005) inkluderade i sin studie sjuksköterskor från akutmottagning, neonatalavdelning och psykiatriavdelning. Den skillnad som Feng och Levine (2005) fann mellan de olika grupperna av sjuksköterskor var vissa skillnader gällande sjuksköterskans attityd. De upptäckte dock att skillnaden handlade mer om var de arbetade snarare än vidareutbildning. Utifrån detta kan det tolkas som att litteraturstudiens resultat inte har påverkats nämnvärt av de fem studier där sjuksköterskor med vidareutbildning har förekommit. Skulle det kunna ses som en styrka för litteraturstudien att resultaten är lika trots olika urval? I fyra artiklar hade forskarna använt kvalitativ metod, i sju artiklar kvantitativ metod och i en studie baserades metoden på mixed methods. Litteraturstudiens resultat kan ha stärkts utav blandningen av kvantitativ och kvalitativ metod i artiklarna tillsammans med att studierna genomgående redovisade liknande resultat (Polit & Beck 2012). En trolig svaghet till resultatet var att Lazenbatt och Freeman (2006) och Davidov et al. (2012) hade i sina studier en låg svarsfrekvens, dock inte så låg att den föll bort i kvalitetsgranskningen. Båda studierna har använt sig av enkätundersökningar, vilket enligt Forsberg och Wengström (2008) ofta kan ge stort bortfall. Studierna i litteraturstudien kommer från Australien, Nord-Irland, Taiwan och USA. Lagstiftningen gällande barnmisshandel är olika länderna emellan, men likheten är att de alla har en anmälningsskyldighet vid barnmisshandel. Då syftet med litteraturstudien var att identifiera faktorer som underlättar alternativt försvårar för sjuksköterskan att fullfölja sin anmälningsskyldighet, tänker författarna att det relevanta för studien är att alla länder har en skyldighet att anmäla, inte vad som klassificeras som barnmisshandel. Utifrån detta har det inte ansetts relevant att fördjupa sig i och redogöra för de olika ländernas lagstiftning och definition av barnmisshandel. I litteraturstudien har samma författare skrivit flera av studierna. Polit och Beck (2012) menar att det kan ses som att artiklarna kan vara vinklade och då medföra en svaghet till studien. Det kan även ses som en styrka eftersom forskarna kan vara experter inom ämnet. I studien gjord av Mathews et al. (2008) hade respondenterna nyligen genomgått en utbildning om barnmisshandel och anmälningsplikten, vilket kan ha påverkat studiens resultat. För att säkerställa att resultatet i studien inte berodde på nytillkommen kunskap, på grund av utbildningen, påtalade Mathews et al. (2008) att ytterligare forskning behöver göras. I de artiklar som ingår i litteraturstudien, förutom två (Davidov 2012a; Davidov 2012b), går det inte att utläsa om det var barnet självt som var patient eller om barnet fanns med som anhörig till en vuxen patient, eller både och. Det går heller inte att utläsa i artiklarna vilka situationer sjuksköterskorna tänkte på gällande barnmisshandel eller anmälningsförfarandet när de deltog i studien. Det fanns dock inte någon artikel som diskuterade anmälan av barnmisshandel när barnet finns med som anhörig. Kan bristen på diskussion tyda på att de aktuella studier som använts inte har med detta perspektiv i sin forskning? En fundering är om bristen på kunskap som påtalades i alla studier även kan syfta till att sjuksköterskor eventuellt inte har den kunskapen, att anmälningsskyldigheten gäller även när barnen finns med som anhöriga. Författarna kan inte dra några slutsatser utifrån detta men en fundering är om litteraturstudiens resultat 21

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Barn som riskerar att fara illa

Barn som riskerar att fara illa Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett

Läs mer

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Läs mer

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Barn som far illa & våld i nära relationer

Barn som far illa & våld i nära relationer Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på

Läs mer

Att anmäla oro för barn

Att anmäla oro för barn Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Vid misstanke om att barn far illa

Vid misstanke om att barn far illa Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Anmälan När, hur och sen då?

Anmälan När, hur och sen då? Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. 1 Innehållsförteckning Vision Syfte FN:s konvention

Läs mer

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Våld i nära n relationer Borås s den 22 mars-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare,

Läs mer

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker

Läs mer

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

1 januari (HSL 2 g )

1 januari (HSL 2 g ) 1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad

Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och

Läs mer

Antagen av SN 27/090225

Antagen av SN 27/090225 RIKTLINJER För anmälan av allvarliga missförhållanden inom verksamheter enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS 24 a SOSFS 2008:11 Antagen av SN 27/090225 POSTADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år

RIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL 2015-2018 LS-LED15-0349 (kopplad till Anvisning LS-LED15-0349) 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Bästa platsen att växa upp på

Bästa platsen att växa upp på Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/

Läs mer

Arbete med närstående

Arbete med närstående Sida 1 av 10 Arbete med närstående lokal instruktion Sida 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. NÄRSTÅENDE... 3 3. MINDERÅRIGA NÄRSTÅENDE... 4 3.1 SOCIALTJÄNSTLAGEN OROSANMÄLAN... 4 3.2 INFORMATION,

Läs mer

Rutin hantering av Lex Sarah

Rutin hantering av Lex Sarah Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen

Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Riktlinje för samverkan mellan utbildnings, vård och omsorgs samt kultur och fritidsförvaltningen Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill... Per Isdal,

Läs mer

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot barn ska förebyggas och bekämpas med alla till buds stående

Läs mer

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande ansvarig: Enhetschef, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sida 1 av 6 Bilaga 6 Kommunstyrelsen 75 SYFTE: OMFATTNING: Upptäcka och komma till rätta med brister i verksamheten och förhindra att liknande n

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Österåkers kommun ska vara en inkluderande arbetsplats med gott arbetsklimat, fritt från diskriminering,

Läs mer

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen Författningssamling Dokumenttyp Riktlinje Beslutsinstans Utskott 1 Beslutsdatum 2018-10-16 140 Dokumentansvarig HR-chef Gäller för Nässjö kommun Senast reviderad Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer