Så kan det bli med Götalandsbanan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så kan det bli med Götalandsbanan"

Transkript

1 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 6 Persontrafik Godstrafik Kommer banan att användas?

2 6 Så kan det bli med Götalandsbanan I det här kapitlet tar vi upp hur persontrafiken kan komma tänkas se ut och vilken roll banan har för godstrafiken. Det finns många förväntningar på Götalandsbanan. Samhället har en rad olika önskemål om tågtrafik på banan och vi försöker beskriva möjligheter och hot. Vi tittar på hur många som kommer att ha möjlighet att åka med Götalandsbanan och hur resvanorna ser ut idag. Här beskriver vi även tänkbara tågtyper och försöker uppskatta för- respektive nackdelar med en bana sammanbyggd med övriga banor i Sverige och en helt separat bana. Den fullständiga trafikanalysen finns i underlagsrapporten trafikanalys. 90

3 Persontrafik Vilken inverkan kan Götalandsbanan få för persontrafiken? Hur människor resor, behov och önskemål spelar en stor roll för hur banan kan komma att fungera. Varför studeras framtida persontrafik på Götalandsbanan i förstudien? När man planerar en höghastighetsbana är det viktigt att veta hur trafiken ska se ut på järnvägen. Viktiga frågor att ställa är till exempel: Vilka tåg ska köra på järnvägen? Hur många tåg ska köra? Hur ofta ska de gå? Var ska de stanna? Ska alla tåg gå lika fort? Svaret på frågorna beror på hur man löser tekniska problem kring järnvägen, var stationerna ska finnas och hur stationerna ska se ut. Var ska det finnas möjligheter att byta till andra banor? Det finns mycket höga förväntningar från samhället på olika typer av tågtrafik som ska kunna gå på och uppfyllas av Götalandsbanan. Till exempel vill man ha kort restid mellan Göteborg och Stockholm, bra möjligheter att byta till andra tåg och andra sätt att resa längs banan. Flera av samhällets förväntningar på Götalandsbanan kommer kanske inte att kunna uppfyllas. Det behövs därför olika sorters tågtrafik med olika priser på biljetter och olika service. Det kan behövas vissa tåg för affärsresor, vissa för fritidsresor och andra för arbetsresor. Restiden kommer att vara olika lång och tågen stannar på olika stationer. Om alla olika tåg ska försöka få plats på den nya banan kan det bli kö när höghastighetstågen kör ifatt de långsamma tågen. Var ska stationerna ligga? I ändamålsbeskrivningen står att bytespunkter ska finnas längs Götalandsbanan så att det blir enkelt komma in i staden. Därför ska stationer inte finnas långt utanför staden. Samtidigt måste järnvägen vara ganska rak för att restiden ska vara så kort som möjligt. I Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås behövs stationer i centrum. Här bor tillräckligt många människor för att höghastighetståget ska kunna stanna. Mellan dessa städer måste man tänka på att bygga Götalandsbanan så rak som möjligt. I Europa finns flera exempel på städer som är anslutna till höghastighetsjärnvägen med både en förbifart utanför stadskärnan och en ny mindre bana som går till en station i centrum. Så tänker Banverket att man kan göra i Nyköping när man bygger Ostlänken. Det är dyrt att bygga på detta sätt, därför är det viktigt att planera noga var man ska göra så. I denna del av förstudien beskrivs sambanden mellan samhällets önskemål om restider, täta förbindelser, tillgänglighet och punktlighet för den framtida tågtrafiken på Götalandsbanan och den infrastruktur och trafikplanering som krävs för att uppfylla krav och förväntningar. När den nya anläggningen står klar ska den kunna uppfylla ett antal funktioner, vi kalllar dem trafikfunktioner. Exempel på sådana funktioner är direkta tågförbindelser, turtäthet och restidsmål. Vissa trafikfunktioner samverkar och kan lätt uppfyllas utan att någon måste väljas bort, andra är svårare att kombinera. Därför är det viktigt att kunna prioritera mellan olika trafikfunktioner så att den trafik som till sist kommer till stånd motsvarar det som utlovades i ändamålsbeskrivningen. 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 91

4 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 92 Godstrafik Banverket har identifierat viktiga godsstråk för utvecklingen av godstransporter på järnväg. Godsstråken ska inte bara ge effektiva transporter inom landet utan även medverka till att Sverige kopplas samman med de viktigaste transportstråken i Europa. Genom att göra det möjligt med fler godståg och större och tyngre godstransporter skapas förutsättningar för att kunna hantera kraftigt ökade transportvolymer på järnväg. Bärigheten, axellast och jämt fördelad last, så kallad metervikt, och lastutrymmet ska förbättras på de strategiska godsstråken. Det långsiktiga målet är att de strategiska godsstråken ska vara fullt utbyggda för att klara 750 meter långa tåg. För att de framtida godstransporterna ska fungera tillfredställande är det viktigt att höghastighetsbanan inte påverkar eller begränsar det befintliga godstransportsystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Götalandsbanan kommer troligen inte att användas för tunga godståg. Det kan bli aktuellt med transporter av lättare, mer värdefulla varor. Brev och lättare ömtåliga paket är ett exempel på varor som kan komma att transporteras på Götalandsbanan. KTH har gjort en underlagsrapport till Banverkets rapport Svenska Höghastighetsbanor (2008). KTH:s analys visar att godstrafiken på stambanorna kan två- till tredubblas om vi får ett höghastighetsnät, och snabbtågen lyfts av från stambanorna. Ökningen av kapacitet gäller godstrafiken dagtid (06-20) vilket innebär att det kan finnas ytterligare plats för transporter nattetid. Banverkets analys visar att ett höghastighetsnät kan innebära en ökning av godstrafiken med 70 procent på Västra stambanan och 100 procent på Södra stambanan. Bedömningen görs med förbehållen: avgörande är samordningen mellan ökad godtrafik och ökad regionaltrafik, utvecklingen av snitthastigheten för regiontrafik respektive godstrafik det är viktigt för kapaciteten att det är så lika som möjligt samt hanteringen av ankommande godståg i ändpunkterna, det vill säga rangeringskapacitet och genomfartskapacitet i framförallt Göteborg och Skåne.

5 Kommer banan att användas? Är marknadsunderlaget tillräckligt stort för höghastighetståg? För att en höghastighetsbana ska bli lönsam krävs ett tillräckligt stort marknadsunderlag. De flesta existerande höghastighetsbanor sträcker sig mellan miljonstäder eller utgår från en mycket stor stad med flera miljoner invånare. Befolkningstätheten i Sverige är låg jämfört med de flesta länder som har höghastighetsbanor, samtidigt är resandet per person relativt högt i Sverige. Därför är dagens resande längs sträckan Stockholm- Göteborg i Götalandsbanestråket jämförbart med resandet mellan andra betydligt större storstadsregioner i Europa. I Sverige finns endast tre fullskaliga storstadsregioner, Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket innebär att en stor andel av affärsresandet i Sverige koncentreras till mellan dessa tre. Storstäderna ligger på ett avstånd från varandra, mil, som är gynnsamt ur konkurrenssynpunkt för ett trafiksystem med höghastighetståg. Redan idag är trafikutbudet med tåg och flyg omfattande mot internationella jämförelser, med avgångar varje timme och ännu tätare under högtrafik. Genom att bygga Götalandsbanan via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås ökar marknadsunderlaget ytterligare eftersom dessa viktiga mellanmarknader kan anslutas direkt till höghastighetsbanan. Bild Så kan det bli med Götalandsbanan 93

6 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 94 Ett trafiksystem uppbyggt kring knutpunkter SIKA, statens institut för kommunikationsanalys har kartlagt det interregionala resandet i Sverige mellan olika regioncentra. Analysen bygger på en resvaneundersökning som utfördes under 2005 och 2006 där personer intervjuades om hur de reser. Kartan till höger är en bild av det totala resandet i södra Sverige. Alla resrelationer med minst resor per år är utlagda så att de går den kortaste vägen mellan start och mål för resa, men via mellanliggande knutpunkter. Bilden visar inte de verkliga resvägarna utan istället hur resflödet skulle kunna se ut i ett idealt transportsystem som är uppbyggt kring knutpunkter. Då hamnar till exempel resorna mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping istället för via Skövde. Transportflödet mellan Stockholm och Malmö förskjuts västerut och går via Halmstad istället för längre inåt landet längs E4:an och Södra stambanan. Transportflödet längs Götalandsbanans sträckning blir mycket högt. Det blir särskilt högt mellan Linköping och Jönköping. Bilden visar att det finns stor potential för ett utvecklat transportnät söder om Vättern, samt att knutpunkterna Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås har en avgörande betydelse om resorna ska kunna koncentreras till detta nät. Bild 35. Karta som beskriver interregionalt resande. Källa: SIKA PM 2009:2, Kartografisk analys av interregionala resestråk

7 Hur ska Götalandsbanan trafikeras? Götalandsbanan ska planeras på ett sådant sätt att när allt står klart ska det vara möjligt att genomföra en tågtrafik som motsvarar målen enligt Götalandsbanans ändamålsbeskrivning. Det ska både vara möjligt att nå mycket korta restider mellan Stockholm och Göteborg, vilket förutsätter få uppehåll på mellanliggande stationer, samtidigt som målen om sammanvävda regioner ska uppnås, vilket kräver fler uppehåll. Det finns alltså behov av minst två trafiksystem på Götalandsbanan som har olika karaktär och som ska samordnas på samma spår. Bilden till höger är en utveckling av Sikas analys, den baseras på samma resvaneundersökning. Korta resrelationer är markerade med grått. Pendlingssträckorna Stockholm-Nyköping och Göteborg-Borås är markerade med blått. De långa sträckorna är markerade med lila. De korta resorna är möjliga att genomföra på högst en timmes restid. De utgör marknaden för ett trafiksystem som syftar till att binda samma regioncentra och underlätta pendling. De långa resorna är marknaden för höghastighetståg. Marknadsunderlaget är totalt sett högre på korta sträckor, men på långa sträckor kan tåget nå en betydligt högre marknadsandel eftersom konkurrensen från bil minskar med avståndet. Bilden visar att det finns marknadsunderlag både för trafiksystem med inriktning på de långa resrelationerna som för de korta. Totalt sett är marknadsunderlaget störst på delsträckorna Stockholm-Nyköping och Borås- Göteborg. Göteborg 9 milj 1,5 milj Borås 1,6 milj ,9 miljoner Jönköping 3,2 milj Bild 36. Antal resor mellan orter längs Götalandsbanan. Mellan Göteborg och Stockholm har resandet justerats till en nivå enligt tillgänglig resandestatistik för Källa: SIKA PM 2009:2, Kartografisk analys av interregionala resestråk 1,5 milj Linköping/ Norrköping milj Nyköping 3,7 milj Stockholm 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 95

8 6 Så kan det bli med Götalandsbanan Vilken typ av tåg ska användas? Höghastighetståg Ett av målen i ändamålsbeskrivningen är att minska restiden mellan Stockholm och Göteborg till högst 2 timmar och 15 minuter. För det krävs höghastighetståg som kan hålla minst 300 kilometer i timmen, om det ska vara möjligt att stanna vid upp till två mellanliggande stationer. Till höghastighetståg räknas tåg som i reguljär trafik har en högsta tillåtna hastighet på minst 250 kilometer i timmen. Det finns i nuläget höghastighetståg som kör mellan 250 till 320 kilometer i timmen. I bland annat Frankrike och Japan planeras för reguljär trafik som ska köra i 360 kilometer i timmen. I Ryssland och Turkiet byggs nya höghastighetsbanor som kommer att få hastigheten 250 kilometer i timmen. Valet av hastighet kan alltså variera stort eftersom förutsättningarna är unika i varje land. Den valda hastigheten är en avvägning mellan förutsättningarna, ställda funktionskrav och anläggningskostnad. Övriga tåg I Spanien trafikeras höghastighetsbanor av både höghastighetståg och tåg med regionala trafikfunktioner. De snabba regionaltågen är anpassade för trafikuppgiften och har lägre 96 Bild 37. Italienskt snabbtåg med lutande vagnskorg, högsta hastighet 250 kilometer i timmen. Källa Alstom Bild 38. Spanskt höghastighetståg, högsta hastighet 350 kilometer i timmen. Källa: Siemens

9 topphastighet men bättre acceleration än höghastighetstågen. Biljettpriset per kilometer är lägre. En effektiv trafikförsörjning av de korta resrelationerna på Götalandsbanan kräver troligtvis snabba regionaltåg som liknar den spanska motsvarigheten. Hur ska trafiksystemen samordnas? Förbestämda tidtabeller Om både höghastighetståg och snabba regionaltåg ska få plats på Götalandsbanan måste tidtabellerna planeras noggrant. Ungefär lika många tåg måste gå längs hela banan. Om en del av banan får mycket hög belastning kan det påverka trafiken på andra delar av banan till det sämre. I förstudien har Banverket testat hur olika tidtabeller kan fungera. Separerat eller integrerat trafiksystem Ett viktigt strategiskt beslut i planeringen är om Götalandsbanan ska byggas som ett i möjligaste mån separat trafiksystem eller om det istället ska integreras med det övriga järnvägsnätet. Planeringen av trafiken förenklas om tågen på Götalandsbanan kan hållas skilda från tåg som går på andra banor. Då minimeras risken för att störningar sprids mellan banorna. En sådan separering innebär också att tågtrafiken på övriga banor kan utvecklas utan att bli påverkad av trafiken på Götalandsbanan. Det behövs inte heller lika många platser där den vanliga järnvägen möter Götalandsbanan och det minskar kostnaderna för att bygga banan. Det blir också enklare att ställa särskilda krav på de fordon som ska gå på Götalandsbanan om de inte även trafikerar andra banor. Samtidigt innebär en fullständig separering en del nackdelar. Det blir inte möjligt med direkta tågförbindelser till orter som ligger vid sidan av Götalandsbanan. Bild 39. Tågstation med plattformar i två plan, Flintholm i Köpenhamn. Alla sådana resor måste ske med byten. I ett separerat system blir det extra viktigt att bytespunkter planeras så att resenärer enkelt och snabbt kan byta mellan tåg eller olika transportslag. 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 97

10 6 Så kan det bli med Götalandsbanan 98 Samma hastighet eller hastighetsskillnader mellan tågen Hur ofta tågen ska kunna gå beror på hastigheten hos de olika tågen. Om tågen kör olika fort är det svårare att få tågen att gå oftare. Om det finns många långsamma tåg som stannar ofta, kan de snabba tågen inte gå lika ofta. En höghastighetsbana är byggd för att tågen ska ha en högre medelhastighet än på de andra järnvägarna. Om medelhastigheten är lägre än vad man kan köra blir höghastighetsbanan inte lika lönsam för samhället. Enkelriktad eller dubbelriktad trafik I planeringsprocessen förutsätts att Götalandsbanan byggs med dubbelspår vilket innebär att tågen i samma riktning normalt går på ett och samma spår. Trafiken blir då enkelriktad. På svenska dubbelspåriga järnvägar byggs dock alltid signalsystemet dubbelriktat så att det går att köra i båda riktningarna. Det är en fördel till exempel när det uppstår ett fel på ett av spåren, då kan trafiken fortfarande komma fram i båda riktningarna på det andra spåret. Det är också vanligt att spåret med trafik i motsatt riktning behöver korsas för att till exempel nå ett sidospår vid en station, eller för att växla över på en annan bana. Denna tågrörelse kallas för korsande tågväg och är inte bra ur kapacitetssynpunkt. Den innebär också en ökad risk för störningar i trafiken eftersom den skapar ett beroende mellan trafiken i vardera riktningen. Med den täta tågtrafik som förväntas uppstå på Götalandsbanan finns knappast utrymme för att tillåta korsande tågvägar mer än i yttersta nödfall. Om den slutsatsen kan dras i planeringen får det stora konsekvenser på utformningen av stationer och kopplingspunkter. Dessa måste i sådana fall planeras med broar och tunnlar så att det går att planskilt passera Götalandsbanans huvudspår till exempel när ett tåg på Götalandsbanan ska växlas över på en annan bana. Bild 40. Flygbilden visar ett planskilt trafiksystem. Foto: Pekka Kärppä

11 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 7 Landskap - genom Götaland Naturens resurser Rekreation och friluftsliv Befolkning och näringsliv Klimat och hälsa Risk, sårbarhet och säkerhet Vad kommer banan att kosta? Samhällsekonomi

12 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 100 För att kunna planera för ett långsiktigt hållbart transportsystem är det viktigt att veta hur till exempel naturen och landskapet ser ut där banan ska byggas. Banverket tittar på hur landskapet ser ut idag och hur landskapet har använts förut. Det är viktigt att ta reda på hur landskapet ser och har sett ut för att kunna ta tillvara och bevara viktiga värden. Landskapet bär även på en historia som vi vill bevara. Genom att studera hur landskapet ser ut kan vi undvika känsliga områden och utesluta områden som inte skulle må bra av en höghastighetsbana. Landskapsanalysen beskriver också vilka områden som är särskilt värdefulla och skyddas av olika naturvårdsbestämmelser. Områden som är intressanta för hela landet skyddas av lagar, mindre områden skyddas av bestämmelser om hur man får använda marken. Det är viktigt att veta vilka naturresurser som finns i området och hur värdefulla de är. Naturresurser kan vara vatten, skog eller åkermark. De kan vara förnyelsebara eller inte. Resurser som inte kan förnyas måste man vara särskilt rädd om. Särskilt värdefulla naturresurser skyddas ofta av lagar. Att vara i naturen på fritiden är viktigt för att människor ska kunna koppla av och vila från arbete. För att kunna bygga Götalandsbanan på rätt plats är det viktig att veta hur möjligheterna är till friluftsliv i området för Götalandsbanan. Att kunna vara i naturen på fritiden är en del i att ha ett bra liv och kan vara viktigt när människor väljer att bo kvar eller att flytta. Banverket undersöker också hur befolkningen är sammansatt, var de olika orterna ligger, hur många som bor där och vad människor arbetar med där.

13 Landskap - genom Götaland I detta kapitel analyseras det landskap som kan komma att beröras av den nya höghastighetsbanan. De första avsnitten ger en överblick och en grov indelning av landskapet i karaktärsområden. Indelningen bygger huvudsakligen på terrängens former. Efter detta följer fördjupade tematiska studier av landskapets ekologi och historiska utveckling. Den metodik som använts presenteras i kapitel 4 tillsammans med den värdeskala som tillämpats. Metodiken tar sin utgångspunkt i att det krävs kunskap om biologi, historieförståelse och formkänsla för att avgöra hur järnvägen kan anpassas till landskapet. Hela landskapsanalysen presenteras i underlags-rapporten om landskap. Bakgrunden man sällan tänker på En höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg kan ses starkt kopplad till uppkomsten av begreppet Sverige. Om inte nationalstaten Sverige vuxit fram under tidig medeltid skulle dagens infrastruktur ha sett mycket annorlunda ut. Om Kalmaru- nionen inte upplösts skulle Linköping, Jönköping och Borås troligen varit starkare kopplade mot Öresund än mot Göteborg respektive Stockholm. Om 1600-talets stormaktsvälde levt kvar skulle det kanske varit snabbsvävare till Tallinn, Riga och Stralsund som planerades istället för en järnväg mellan Stockholm och Göteborg. Därför handlar projektet Götalandsbanan om en framtidstro för kärnsverige i ett kommande regionernas Europa och kan då ses Bild 41. Höghastighetsbana genom Götaland. Illustration av Pekka Kärppä. som vård av Sveriges varumärke. Från den synpunkten kan Götalandsbanan snarare stärka än hota vissa övergripande kvaliteter av svenskt kulturarv.götalandsbanan kommer att förbinda tre av Sveriges mest tillväxtkraftiga stadsliknande centra Linköping, Jönköping- Huskvarna och Borås. Dessa centra har alla varit betydelsefulla för Sveriges framväxt och Götalandsbanan kommer att bli den senaste i en lång historisk svit av sammanbindande kommunikationstråk mellan dem. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 101

14 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Till exempel kommer banans sträckning mellan Linköping och Jönköping troligen att nära följa den medeltida Eriksgatans sträckning. Från Jönköping gick den vidare till dåtidens västsvenska huvudstad Skara, medan banan förstås söker sig mot dagens motsvarighet Göteborg. Bild 42. Götalandsbanan mellan Linköping och Jönköping kommer i stort sett att följa den sträckning som kungarna red på sin Eriksgata under medeltiden. Kungen valdes på Mora sten söder om Uppsala och red sedan runt i de viktigaste landskapen för att vinna erkännande och hyllas av folket. Många av de vägar längs vilka Eriksgatan gick finns kvar än idag. Illustration: Olle Ekberg. 102

15 Fem landskapstyper Mellan Linköping och Borås kommer Götalandsbanan att passera fem skilda landskapstyper: östgötaslätten, småländska höglandet, vätternsänkan, övergångslandskapet och Västergötlands sprickdalslandskap. Ett tydligt band med sprickdalar går genom området, tvärs över Sverige, från Bohuslän mot Vättern och vidare österut genom norra Småland. Här har berggrunden spruckit upp och skapat stora höjdskillnader mellan slätterna på Vätterns båda sidor och höjdområdena söder om dessa. Den största relativa höjdskillnaden i hela södra Sverige finns kring Vättern, vars yta ligger 200 meter lägre än omgivande berg. Götalandsbanan möter mellan Linköping och Jönköping ett landskap som är typiskt för hela Östergötland. Ett stycke av den rika, bördiga östgötaslätten, följt av övergångslandskapet kring Hålaveden - Sommen, där odlingsbygden steg för steg trängs samman i snävare ådalar, medan landet som helhet gradvis höjer sig upp mot småländska höglandet. Västergötlands sprickdalslandskap Vätternsänkan Östgötaslätten Övergångslandskapet 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Det småländska höglandet gör här verkligen skäl för sitt namn. Det gamla häradsnamnet Vedbo betyder skogsbornas härad och här finns skog och berg, där höjderna når över 300 meter. De norra delarna är mest kuperade, medan de relativa höjdskillnaderna avtar mot söder. Småländska höglandet Bild 43. Götalandsbanan kommer att passera flera landskap med olika karaktär. På kartan redovisas höjden över havet. Sprickdalsmönstret genom södra Östergötland, norra Småland och Västergötland framträder tydligt, liksom bergsbranten längs Vätterns östra strand. Västgöta- och östgötaslätterna syns också tydligt norr om sprickdalsområdet. 103

16 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? Söder om Jönköping finns många mossar och sluttningarna som är platta. Detta är en bygd som använts för jakt och fiske långt innan Sverige började odlas upp. Vätternsänkan har karaktären av djup havsvik, omgiven av förkastningsbranter och berg som höjer sig hundratals meter över sjön. Dalgångarna söder om Jönköpings stadsbygd reser sig brant upp mot det omgivande höglandet. Sluttningarna runt stadskärnan domineras av bostadsbebyggelse. I de trånga dalarna längs Tabergsån och Huskvarnaån ligger bebyggelse och industrier tätt. Söder om Västgötaslätten finns, precis som i Östergötland en övergångsbygd, där slätten övergår i ett mer uppbrutet odlingslandskap och Västergötlands sprickdalslandskap. Skogklädda höjder blir alltmer vanliga i söder. Landskapet är mer storskaligt böljande, med större avstånd mellan höjderna och med vidare dalar än i Östergötland. De nordsydliga vattendragen bildar tydliga dalgångar med branta sidor, framför allt i södra delen av förstudieområdet, medan terrängen i norra delen är mer uppbruten. Ett naturligt gränsland Det finns i huvudsak tre förklarande faktorer bakom naturens karaktär och struktur inom förstudieområdet. Mötet mellan den barrskogsdominerade taigan och det mellaneuropeiska lövskogsbältet. Området utgör den nordliga utkanten av lövskogsbältet som är mycket betydelsefullt för många av Europas lövskogsarter (både växter och djur). Dessa arter har i övriga Europa blivit undanträngda av ständigt växande tätorter och uppodling. I detta gränsområde mellan två naturgeografiska regioner är variationen mycket betydelsefull. Hålaveden och biosfärsområdet Östra Vätterbranten har störst mängd av biologiskt rika skogsmiljöer. Vätterns förkastningsbranter har ett klimat som lämpar sig för sydliga arter medan höglandet mer liknar Norrland och därför passar arter med en nordlig utbredning. Taiga: Världens största skogsområde som sträcker sig runt norra halvklotet. Barrskogar dominerar. Taigan sträcker sig från Skandinavien genom ryska Sibirien samt vidare genom Nordamerika. Det gamla bondesamhällets sätt att bruka hagar, ängar och utmarksbeten medförde att den biologiska mångfalden ökade, både i skogen och i ängarna. Fram till andra världskriget höll man fast vid stora delar av det tidigare bruket men därefter har en kraftig förändring av odlingslandskapet ägt rum. Naturbetesmarker har övergivits, ängar har ersatts av vallodling på åker och utmarksbetena omvandlats till tät skog. I vissa delar av landskapet har det äldre och mer småskaliga jord- och skogsbruket bevarats. Till exempel utgör Hålaveden och Övergångsbygden, mellan Östgötaslätten och Småländska höglandet, ett av fastlandssveriges största sammanhängande ängs- och hagmarksområden. Förkastningsbrant: Den höjdskillnad som uppstår då en bit av jordskorpan har rört sig i relation en annan bit. Utmarksbeten: I det gamla bondesamhället delade man in markerna i inägor, som bestod av åkrar och ängar och utmarker som brukades som betesmarker och för gagnvirke med mera. Inägorna stängslades in medan djuren strövade fritt på utmarken. Biosfärsområde: Områden med hög biologisk mångfald som nomineras av nationella regeringar till FN-organet UNESCO. Övergången från kontinentalt till oceaniskt klimat är den tredje faktorn som förklarar naturens skiftningar. Öster om Vättern är nederbörden lägre och klimatet mer kontinentalt. Åt väster sker en övergång till ett oceaniskt 104

17 och nederbördsrikare klimat. Nederbörden är avgörande för många arter som kräver hög luftfuktighet och för att så kallade högmossar ska utbildas. Väster om Vättern finns ett myller av stora och små våtmarker med bland annat några av Sveriges största högmossar, Komosse och Dumme mosse. Genom detta område går också ett stort sammanhängande, nordsydligt skogsmarksområde som förbinder Tiveden med det småländska höglandet. Naturbetesmark: Är en benämning på en hagmark som inte konstgödslats eller brukats med plog. Det är vanligt med en stor artrikedom på naturbetesmarker. Ett landskap med många minnen När ett Svea rike tog form under yngre järnålder låg dess centrum kring Mälaren. Några motsvarigheter till Birka och Uppsala fanns, under denna tid, inte i området kring Vättern. När sedan Sverige på 1000-talet drogs in i Europa, gick utvecklingen däremot fortast i de rika slättbygderna kring Vättern. Under och början av 1200-talen, när de inrikes kommunikationerna fortfarande var viktigast, var det dessa bygder som ledde utvecklingen i landet. Näs borg på Visingsö blev kungligt huvudsäte för att kunna kontrollera Götalanden (nu Götaland). Skara och Linköping var de snabbast utvecklade kristna centrumen och klostren runt Vättern spred kunskaper och odlingsmetoder från mer utvecklade delar av Europa. Bakom klostrens tillkomst stod och 1200-talens kungaätter, vilka alla hade sitt ursprung i Götalanden. Mellan Jönköping och Borås kommer Götalandsbanan att korsa de sprickdalar där de halländska åarna Nissan, Ätran och Viskan rinner. Banan kommer därmed att gå tvärs landskapets riktning och topografiska former. Dessa ådalar, i gränstrakten mellan Västgötaslätten och de tidigare danska områdena i Halland, har varit viktiga kommunikationsleder. Gränstrakter är ofta områden där olika kulturer möts, vilket här har gett upphov till en tidigt startad industri- och handelsverksamhet. Till exempel uppstod här knallesystemet, som var unikt för Sverige, med kringvandrande försäljare på landsbygden. Både Danmark och Sverige har på många sätt försökt att styra över handeln i detta gränsområde. Att kontrollera handeln längs stråken mot Halland blev lika viktigt för det framväxande svenska riket som att skapa ett vägnät som förband Jönköping med Göteborgs föregångare Lödöse. På motsvarande sätt var det ett danskt intresse att ha tillgång till handel med de dåvarande svenska gränslanden. De speciella omständigheterna gav upphov till en tidig industriell utveckling i Sjuhäradsbygden och till det unika knallesystemet, med kringvandrande försäljare på landsbygden. Söder om Vättern ner mot den gamla danska gränsen låg de små landen. När Sverige tog form försökte man bilda ett särskilt landskap av dem, Småland, som aldrig blev en naturlig enhet och länge förblev en utmark i söder. Men när järnvägarna byggdes under senare delen av 1800-talet drogs de i sträckningar som inte följde de historiska vägstråken. Då öppnades Småland samtidigt som en helt ny industriproduktion tog fart där. Bild 44. Medeltidens vägnät i södra Sverige ger en fingervisning om Jönköpings strategiska betydelse. Med mörkare färgton visas det första försöket att ena Småland under namn av Tiohärads lagsaga. Illustration: Olle Ekberg 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 105

18 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 106 Järnvägen i landskapet Landskapsanpassning är ett uttryck för förhållandet mellan järnvägen och landskapet. Järnvägens lokalisering i landskapet beror ytterst på valet av målpunkter, det vill säga de orter som banan ska förbinda. Den kortaste vägen mellan målpunkterna är en rät linje. Hur stora avvikelser som kan tillåtas beror på valet av restider och hastighet. Geometriska krav i plan och profil De geometriska kraven innebär svårigheter att anpassa banan till kuperade landskap. En höghastighetsbana för persontransporter kan dock luta mer än en järnväg för tunga godståg, 35 meter per kilometer, jämfört med 10 meter per kilometer. Det krävs stora ingrepp i terrängen om höjdskillnaden mellan en dal och omgivande höjder är stor framför allt om avståndet mellan topp och dal är kort. För att göra byggandet så enkelt som möjligt placerades äldre järnvägar oftast så att de så långt som möjligt följde landskapets former. Det var till exempel enklare att bygga en järnväg längs en dalgång än tvärs densamma, och så länge kravet på korta restider var lågt kunde järnvägen följa dessa huvudformer. En modern höghastighetsbana kan inte ta denna typ av hänsyn då de önskvärda målpunkterna (stationerna) ligger på stora avstånd från varandra och restiden mellan dessa ska vara så kort som möjligt. Höjda krav på hastighet och bekvämlighet har lett till att järnvägen blivit stelare. Radierna i horisontal- och vertikalled måste vara stora för att önskad hastighet skall kunna uppnås utan att resenärerna ska uppleva obehag. Kravet på horisontalradier, helst inte mindre än meter och vertikalradier, meter är för Götalandsbanan större än för andra typer av järnvägar. Järnvägens stela och storskaliga geometri skall möta en omgivning som oftast har helt andra geometriska villkor. Denna relation är avgörande för landskapsanpassningen. Bild 45. En järnväg som byggs för höga hastigheter får inte svänga för mycket. Den raka och jämna banvallen för ofta med sig stora ingrepp i landskapet. Foto Bengt Schibbye

19 Kopplingspunkter och bytespunkter Kopplingar mellan en höghastighetsbana och befintligt järnvägsnät tar stor plats. Det kan röra sig om kvadratkilometerstora områden för att järnvägarna skall kunna korsa varandra planskilt i önskade hastigheter. Valet av plats för kopplingspunkterna är därför av stor vikt för landskapsanpassningen. Stationer och resecentra ligger oftast i tätt bebyggda områden, med små frihetsgrader vad gäller lokalisering. Kraven på en välfungerande station (bytespunkt) och järnvägens stela geometri påverkar i hög grad anpassningsmöjligheterna till stadens och landskapets övriga strukturer och värden. Krav på stängsel/avskärmning På grund av en ny järnväg kan en barriär uppstå. Av de mindre goda följderna är detta kanske den viktigaste. Det gäller såväl funktionellt som ekologiskt, kulturhistoriskt, visuellt och känslomässigt. Höghastighetsbanor utomlands är dessutom ofta försedda med stängsel och andra avskärmningar, som bullerdämpande vallar eller skärmar. Även i Sverige kan det bli aktuellt med dessa åtgärder och det påverkar möjligheterna till landskapsanpassning. 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 107

20 7 Hur ser det ut och hur kan det bli? 108 Tolv karaktärsområden De fyra övergripande landskapstyperna kan delas in i tolv delar, så kallade karaktärsområden. Områdenas skilda karaktärer har uppstått genom olika kombinationer av jord- och bergarter, höjdskillnader, vattenförhållanden, växtlighet, bebyggelse och brukningssätt. 1 Slätten Västanstång Detta är en öppen och mycket platt fullåkersbygd som varit befolkad ända sedan landet höjde sig ur havet. Vägarna förbinder slättens gårdar och byar med E4 och järnvägen i södra delen av området. Mellan Linköping och Mjölby ligger samhällena tätt längs både den gamla riksvägen och järnvägen. Nedskurna i sedimenten, slingrar över slätten åar som Svartån, Kapellån och Lillån. Åarna har till stor del kvar sitt naturliga, meandrande lopp. Meandrande: Meander är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap skapad av nedbrytning i ytterkurvorna av floden och avlagring i innerkurvorna. Bukterna kallas meanderslingor och området som omsluts av en slinga kallas meandernäs. När en slinga blivit tillräckligt utpräglad kan den bryta igenom ett näs och bilda en ny vattenfåra. Den slinga som då inte längre har något vattenflöde kan så småningom bilda en korvsjö. Ett meandrande lopp är den naturliga formen för varje vattendrag som flyter fram över ett slättlandskap. Namnet kommer av floden Maiandros i västra Turkiet. Bild 46. Över slättens rationellt brukade åkrar höjer sig Skänninge kyrka och silotorn. Östgötaslättens stora historiska betydelse kan inte upplevas direkt, men spåren i form av vägnät, byar och kyrkor gör det möjligt att berätta historien på plats. Foto: Bengt Schibbye

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Götalandsbanan delen Linköping - Borås

Götalandsbanan delen Linköping - Borås Slutrapport 2010-03-17 Förstudie diarienr: F08-12021/SA20 Götalandsbanan delen Linköping - Borås 1 Slutrapport - utgör underlag för huruvida planeringsprocessen för projektet Götalandsbanan, delen Linköping

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

2 Förutsättningar marknad och trafik

2 Förutsättningar marknad och trafik 2 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R M A R K N A D O CH T R A FIK 2 Förutsättningar marknad och trafik Ostlänkens trafikering på sträckan Norrköping Linköping definieras utifrån den marknad som finns för nationella

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund Att planera för Vindkraft i våra Landskap Karin Hammarlund Problemställning Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som motverkar klimatförändringar och andra miljöproblem. Samtidigt kan okänsliga lokaliseringar

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

Praktisk bruk av Landskapskaraktärsanalys i Sverige

Praktisk bruk av Landskapskaraktärsanalys i Sverige Praktisk bruk av Landskapskaraktärsanalys i Sverige Trafikverkets forskningsprojekt Landskap i långsiktig planering Bodö 5 nov 2015 Emily Wade Landskapsarkitekt Lar/MSA, Landskapslaget AB www.landskapslaget.se

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Höghastighetståg igenom landskapet

Höghastighetståg igenom landskapet SMÅLANDSPOSTEN 2015-03-13 Sida 8-9 Författare: BOSSE VIKINGSON, FILIP SJÖFORS Höghastighetståg igenom landskapet Med en rasande hastighet, 320 kilometer i timmen, kommer tågen att kunna susa förbi. Genom

Läs mer

Future Rail Sweden. 21 januari 2010

Future Rail Sweden. 21 januari 2010 Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM Ydre kommun Ydre är en av Sveriges minsta kommuner med en befolkning på ca 4000 personer, vilket samtidigt kanske är den

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult

Läs mer

Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06

Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Bilaga 1 Väg 56 delen förbi Äs Landskapsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Projektnummer: 109430 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box 1140

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Göteborg Höghastighetståg (sth >320 km/h) Interregionala snabbtåg (typ Regina, sth 250 km/h) Pendeltåg (typ X40 eller X60, sth 180 km/h) Trafik under en maxtimme,

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten.

Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten. Europakorridoren - Grönt ljus i klimatdebatten. *Europako Det finns idag inget transportalternativ som har så liten miljö- och i förlängningen klimatpåverkan som snabbtåg och höghastighetståg. Alla kända

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren.

Gunnar Sibbmark och Göran Johansson, VD respektive ordförande i Europakorridoren. Diskussionen om Europakorridoren stannar ofta vid höga hastigheter och korta restider. Då glömmer vi något viktigt: Den utbyggda korridoren frigör också kapacitet för en kraftigt utökad spårbunden godstrafik.

Läs mer

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid

Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet

Läs mer

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län

SÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN

Läs mer

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet

Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Runt sjön Lago Nahuel Huapi

Runt sjön Lago Nahuel Huapi Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Översiktlig landskapskaraktärsanalys, södra Sverige

Översiktlig landskapskaraktärsanalys, södra Sverige Översiktlig landskapskaraktärsanalys, södra Sverige Underlagsrapport till åtgärdsvalsstudier för ny höghastighetsjärnväg Linköping Borås samt Jönköping Malmö Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 551

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Förstudie. Bollebygd-Borås

Förstudie. Bollebygd-Borås Förstudie Bollebygd-Borås Beslutshandling December 2007 Innehåll 1 Inledning 5 2 Banverkets beslut 6 3 Beslutsmotivering 7 Måluppfyllelse Miljö och samhällsutveckling 7 7 4 Förstudiens förslagshandling

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv

Åtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv Nodstadsseminarium i Västerås 14 november 2014 Skövde kommun/västra Stambanegruppen Jan Bremer Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv Jan Bremer

Läs mer

Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15

Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15 Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15 Vid höstens kommundelsstämma i Mölnlycke informerade Trafikverket om planeringsprocessen för utbyggnaden av sträckan Göteborg-Borås. Vid mötet fanns

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Sverigeförhandlingen Beräkningslinje Götalandsbanan delen Linköping - Tranås - Jönköping. Slutrapport 2014-03-19 Norrbotniabanan AB

Sverigeförhandlingen Beräkningslinje Götalandsbanan delen Linköping - Tranås - Jönköping. Slutrapport 2014-03-19 Norrbotniabanan AB Sverigeförhandlingen Beräkningslinje Götalandsbanan delen Linköping - Tranås - Jönköping Slutrapport 2014-03-19 Norrbotniabanan AB Tranås Kommuns projektgrupp Deltagande personer i projektgruppen från

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 12 september Maria Ek Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTMANLAND Vi är alla

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer