Hållbar dagvattenhantering i Malmö. Sustainable storm water management in Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar dagvattenhantering i Malmö. Sustainable storm water management in Malmö"

Transkript

1 Hållbar dagvattenhantering i Malmö Fastighetsägare och VA-Syds syn på dagvattenhantering i ett förändrat klimat Sustainable storm water management in Malmö Property owner and VA-Syds view on storm water management in a changing climate Petter Medelberg Kandidatexamen huvudområde Miljövetenskap 180 p MV109A 15 p VT 2015 Handledare: Göran Ewald

2 Sammanfattning Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver. Den traditionella dagvattenhantering med rörsystem blir alltmer kritiserad för att vara ohållbar. I Malmö är dagvattenfrågan högst aktuell då staden nyligen blivit drabbad av översvämningar. Studiens fokus ligger på vilken syn större fastighetsägare och VA-huvudmannen har på dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Studien är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär och består av två intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. De slutsatser som framkommit av studien är följande: Det behövs ett ökat samarbete med skyfallsproblematiken i Malmö, förändring av lagstiftningen för tydligare ansvarsförhållanden, fastställa finansieringen av åtgärder, arbeta mer mot öppna lösningar och minska fokus på ledningsnätet, öka kunskapen hos stadsplanerare och fastighetsägare, lyfta dagvattenfrågan tidigt i planprocessen samt våga arbeta mot en långsiktigt hållbar stadsplanering som inte fokuserar på kortsiktiga vinstintressen. Nyckelord: Dagvattenhantering, öppna dagvattenlösningar, lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), hållbar dagvattenhantering, klimatanpassning, planeringsteori, risksamhället. 1

3 Abstract As a result of the changing climate precipitation and intensified rainfalls is expected to increase. This combined with an increased urbanisation and more of hard surfaces in cities causes greater pressure on exsisting storm water systems. The precipitation over Sweden is expected to increase with percent and the run-off with 5-25 percent over the next century. Due to the urbanisation the natural drainage areas have disappeared and areas with high flood risk have been exploitated. To avoid negative consequenses in the future, sustainable storm water management is needed. Conventional storm water systems is more and more criticized of being unsustainable. The storm water issue is a highly disscused topic in Malmö as the city flooded during The focus of the study is property owner and the public water suppliers view on storm water management in a changing climate. The study uses both quantitative and qualitative methods and consists of two interviews and a supplementary questionnaire. The study s conclusions are as followed: the need for increased cooperation with torrential rain problems in Malmö, change in legislation in terms of clarify responsibilities, determine the financing of measures, work more towards open solutions and reduce the focus on pipe-based storm water system, increase knowledge among city planners and property owners, bring up the stormwater issue early in the planning process and a determenation to work towards long-term sustainable planning rather than focusing on shortterm profits. Keywords: Stormwater management, low impact developement, open storm water management, sustainable stormwater management, climate adaption, planning theory, risk society. 2

4 Innehållsförtäckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsningar Fördjupad bakgrund Utmaningar och risker Ansvar Styrmedel och Lagstiftning Öppna dagvattenlösningar Teoretiska perspektiv Planeringstoeri Risksamhället Metod Intervjuguide och genomförande av intervjuer Utformning av enkät Intervjupersoner Innehållsanalys av intervjumaterialet VA-Syds syn på dagvattenhantering Utmaningar och risker Ansvar Styrmedel och lagstiftning MKB fastighets syn dagvattenhantering Åtgärder Kostnader mot nytta Möjliga lösningar Tro på ökat samarbete Enkätsvar från fastighetsägare Diskussion Slutsatser Referenser

5 1. Inledning Idag ser vi att intensiva skyfall överbelastar dagvattensystemen i större utsträckning än tidigare. Det är främst städer som drabbas, där hårdgjorda ytor som exempelvis hustak och asfalterade ytor täcker större områden och vatten därmed har svårt att tränga igenom. Detta är ett problem som förväntas öka i framtiden och kopplas i dagsläget till klimatförändringar och urbanisering (Boverket, 2010; Dagvattenstrategi för Malmö, 2008; Stahre, 2004). Problemet beror till stor del på att städer vuxit och förtätats och de hårdgjorda ytorna ökat i stor utsträckning det senaste halvseklet (Stahre, 2004). Andra orsaker är underdimensionerade ledningar, vattendrag och naturliga översvämningsområden som har torrlagts och fastigheter som byggs i dalar eller andra platser där översvämningsrisken är stor (Boverket, 2010). I framtiden kan vi förvänta oss att skyfallen kommer inträffa oftare och med högre intensitet. Infrastrukturen är ofta dimensionerad efter nederbördsstatistik (SMHI, 2013a). Intensiteten för ett så kallat 10-årsregn, som i genomsnitt återkommer vart tionde år väntas öka kraftigt i framtiden. I slutet av seklet beräknas antalet kraftiga skyfall (>10mm/dygn) vara 5-15 fler per år jämfört perioden (SMHI, 2014a). Nederbörden förväntas öka med procent totalt sett över landet och detta kommer öka avrinningen med 5-25 procent i Sverige som helhet, men med stora regionala skillnader (SMHI, 2013b). En av de viktigaste vädervariablar samhället måste planeras efter är den förväntade ökningen av nederbörd. Hållbar dagvattenhantering är något som måste tas hänsyn till i strävan efter en långsiktigt hållbar samhällsutveckling (Dagvattenstrategi Malmö, 2008) och för att säkra framtida generationers möjlighet till ett bra liv (Cahill, 2012). Begreppet hållbar dagvattenhantering är enligt Stahre (2004) ett samlingsnamn på olika anläggningar för omhändertagande, fördröjning och magasinering av dagvatten i öppna system. Dagvatten kan ses som en positiv tillgång i stadsmiljön då öppna dagvattensystem och infiltrationsytor kan skapa estetiska värden till parker och öppna ytor i staden (Stahre, 2008). Den öppna dagvattenhanteringen minskar samtidigt översvämningsrisker då belastningen på VA-ledningarna minskar. Gröna tak, vegetationsklädda fasader, gatuträd, fickparker, och infiltrationsbäddar har vattenfördröjande, temperatursänkande samt luftrenande egenskaper (Boverket, 2010). 4

6 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka större fastighetsägare och VA-syds syn på och möjlighet att verka för hållbar dagvattenhantering i ett förändrat klimat. Då klimatanpassning av dagvattenhantering är kostsamt för kommunerna kommer denna uppsats också undersöka hur privata fastighetsägare ställer sig till dagvattenproblematiken samt vad som skulle kunna få dem att ta ett större ansvar i denna fråga. 1.3 Frågeställningar Vilka utmaningar och risker står Malmö stad inför med avseende på dagvattenproblematik i ett förändrat klimat och ökad urbanisering? Vilka hinder respektive möjligheter finns för att få privata fastighetsägare att ta större ansvar i denna problematik? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kommun, VA-organisation och fastighetsägare? Utveckla ledningsnätet eller öppna dagvattenlösningar? 1.4 Avgränsningar Malmö är inne i en expansiv fas samtidigt som klimatet förändras. Som följd av detta har en översvämningsproblematik uppstått. Det valda geografiska området är därför relevant för studiens sammanhang. Stadsbyggnadskontoret i Malmö uppmuntrade till ämnesvalet då de ser ett ökat behov av kunskap i ämnet då Malmös dagvattenhantering behöver ses över. Studien består av två fallstudier som utförts på VA-Syd (Vatten och avlopp Syd) och MKB fastighets AB (Malmö kommuns bolag för bostadsförsörjning). En fallstudie innebär i denna studie att en aktuell företeelse studeras i dess verkliga sammanhang. Företeelsen i detta fall är de utmaningar dagvattenhanteringen står inför och hur de valda organisationerna ställer sig till detta. Angränsande ämnen som havsnivåhöjning och föroreningar i grundvatten omfattas inte av studien. Dessa ämnen berörs endast ytligt i studien. 5

7 2. Fördjupad bakgrund 2.1 Utmaningar och risker Med största sannolikhet är det människans utsläpp av växthusgaser som ligger bakom huvuddelen av den uppvärmning vi haft under 1900-talets andra hälft (IPCC, 2007; IPCC, 2013; SMHI, 2014). De fortsatta utsläppen av växthusgaser kommer att öka uppvärmingen och förändringar i klimatsystemet. Effekterna av uppvärmningen leder till en ökad frekvens av extremväder med bland annat värmeböljor, kraftigare skyfall, intensivare stormar och höjda havsnivåer (IPCC, 2007), vilket medför att vårt samhälle blir mer sårbart framöver (SMHI, 2014b). IPCC:s senaste rapport visar en ökning av tillfällen med extrem nederbörd och ökad avrinning som kommer öka riskerna för översvämningar (IPCC, 2014). Klimatförändringarna kommer utmana samhället, ekonomin och miljön. Dessutom finns miljömässiga, ekonomiska, informativa, sociala, beteende- och attitydmässiga hinder för genomförandet av klimatanpassningen. En mer omfattande anpassning än vad som i dagsläget förekommer krävs för att minska sårbarheten för framtida klimathot (IPCC, 2007b). På grund av ökade översvämningsrisker i Europa införde EU översvämningsdirektivet 2007 (2007 /60/EG). Syftet med direktivet är att minska konsekvenserna av översvämningar på människors hälsa, miljö, kultur och ekonomi (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011). Översvämningar kan orsaka stora skador på bebyggelse och infrastruktur. Vattenskador på enskilda fastigheter kan uppstå vid direkt översvämning eller att vatten kommer in bakvägen via överbelastade ledningssystem. I Sverige uppskattar försäkringsbolagen att vatten som strömmar in via avloppsenheter står för cirka 80 procent av de naturskaderelaterade vattenskadorna på fastigheter (Olshammar & Baresel, 2012). Med klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ökar risken för översvämningar i Malmö. I den täta staden där hårdgjorda ytor dominerar är det svårt att hantera stora mängder vatten vid skyfall då ledningsnätet inte klarar av att transportera bort vattenmängderna. Klimatanpassningsåtgärder innebär långsiktiga och kostsamma investeringar och ansvarsförhållandena mellan stat, kommun, VA-organisation och enskild fastighetsägare är idag oklara (Hall, Lund & Rummukainen (red), 2015). Många kommuner står i dagsläget inför ett vägval om huruvida de antingen ska fortsätta att bygga vidare på de tekniska ledningssystemen och kulvertar eller utforma öppna dagvattenlösningar som vid extrema väderhändelser tillåter vissa utvalda markområden att översvämmas (Risinger, 2014). 6

8 Dagvatten är ytavrinnande regn- och smältvatten från exploaterade områden som når recipient eller reningsverk via hårdgjorda ytor, genomsläpplig mark, diken och/eller va-anläggning (VA-Syd, 2014). Enligt länsstyrelsens regionala handlingsplan för klimatanpassning är skyfall och en ökning av intensiva regn det mest kostsamma problemet för VA-kollektivet (Länstyrelsen Skåne, 2014). Vidare skriver Länstyrelsen (2014) att det är omöjligt att dimensionera VA-systemet för alla slags regn och därför måste det för de mest extrema regnen finnas översvämningsytor som vatten kan ledas till. Malmö är en låglänt stad vilket kan medföra stora utmaningar i samband med höjda havsnivåer. Höjningen beräknas till cm före år 2100 med en tvågraders uppvärmning (Hall, Lund & Rummukainen (red), 2015). Havsnivåhöjningen har en dämmande effekt på kustnära vattendrag och ökar risken för att stora markytor hamnar under vatten i flacka avrinningsområden. Kombinationen av höjd havsnivå och översvämningar i vattendrag kan bli svårbemästrade för framtida dagvattenhantering. Under översvämningen som lamslog Malmö i augusti 2014 beräknas kostnaderna för försäkringsbolagen uppgå till minst 260 miljoner kronor (Mikkelsen, 2014, 12 setptember). Det kraftiga skyfallet i Köpenhamn 2011 genererade skadekostnader på 8 miljarder kronor för den danska försäkringsbranchen och lika stora kostnader drabbade troligen samhället i övrigt (Svensk försäkring, 2013). I dagsläget erbjuder försäkringsbranchen ett omfattande skydd mot översvämningsskador. Om naturkatastroferna ökar i framtiden kommer försäkringsbranchen få svårt att erbjuda ett gott försäkringsskydd för boende i utsatta områden (Svensk försäkring, 2014). Vid översvämningar uppstår negativa miljökonsekvenser i form av förorenat vatten som hamnar i Östersjön och andra recipienter (Berndtsson & Jean-Paul, 2015), som kommer från städers hårdgjorda ytor samt bräddningar av avloppsvatten från överbelastade reningsverk (Länstyrelsen Skåne, 2014). Dagvattenstrategin i den aktuella översiktplanen för Malmö säger att dagvatten ska hanteras på ett ekologisk hållbart och säkert sett (Översiktsplan Malmö, 2014). Fokus ska ligga på en bra höjdsättning och god kontroll på recipienter som skapar säkra vattenvägar i nya områden. Vidare pekar man på att mångfunktionella ytor behövs för ett effektivt markuttnyttjande där dagvattenhantering kan fungera tillsammans med andra funktioner. Många av rekommendationerna från Boverkets (2010) rapport Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur återfinns i Malmös dagvattenstrategi. Rapporten syftar till att ge stöd och inspiration för 7

9 kommuners klimatanpassning. Vidare pekar Malmös översiktsplan (2014) på att de framtida utmaningarna ligger i förebyggande åtgärder för att förhindra föroreningar att nå dag- och grundvatten. En utfasning av de kombinerade avloppssytemen behövs för framtidens hållbara alternativ (Översiktsplan Malmö, 2014). 2.2 Ansvar Förutsättningarna för en framgångsrik dagvattenhantering är att invanda handlingsmönster som ofta råder i den kommunala planprocessen bryts (Stahre, 2004). Vidare menar Stahre (2004) att ett områdes VA-försörjning brukar lösas först efter att huvuddragen i byggelseplaneringen är klara. Stadsplanerare och markexploatörer har inte alltid tillräcklig med kunskap om betydelsen av dagvattenfrågan. Att behöva ta hänsyn till dagvattenfrågan har på vissa håll börjat upplevas som ett stort hinder för en rationell exploatering av våra urbana områden. Det är viktigt att undanröja dessa konfliktpunkter i planprocessen för att etablera ett förtroende mellan vatten- och miljöingenjörer, stadsplanerare, arkitekter och alla beslutsfattare i staden. Betydelsen av att dagvattenfrågan lyfts i ett tidigt skede i planprocessen är avgörande för det fortsatta arbetet (Stahre, 2004; Mottaghi, Aspegren & Jönsson, 2015). Vidare menar Mottaghi et al. (2015) att Malmö måste börja definiera de urbana planeringsmålen och gå hela vägen för att integrera stadsplanering med planeringen av vattensystem för att skapa förutsättningar för förändring. Alla steg i planeringen bör utarbetas i detalj och erbjuda dräneringsguider för framtida vattendelare (Mottaghi et al., 2015). På en övergripande nivå bör översiktsplanen visa vilka ambitioner som gäller för dagvattenhanteringen (Stahre, 2004). Krav på lokalt omhändertagande av dagvatten bör alltid skrivas in i exploateringsavtalet och eventuella krav inne på tomtmark skall också skrivas in i planbestämmelserna. Stahre (2004) påpekar vikten av att man redan i planskedet klarar ut vilka delar av dagvattensystemet som ska skötas av kommunens VA-förvaltning, privata fastighetsägare och av eventuella samfällighetsföreningar. Lokalt omhändertagande av dagvatten syftar till att ta hand om dagvattnet på privat mark innan vattnet hamnar i det allmänna dagvattensystemet (Stahre, 2004). Flera olika lösningar finns för detta, exempelvis infiltration av vattnet direkt ned i marken, fördröjning i dammar eller avledning på markytan för infiltration på annan plats (Henrikson, Stenmark, Berggren, et. al, 1991). Även om minskningen av dagvattenavrinningen från varje enskild tomt inte är så stor vid lokalt omhändertagande av dagvatten så blir den sammanlagda effekten av ett 8

10 konsekvent uttnyttjande högst betydande (stahre, 2004). Vidare menar Stahre (2004) att man bör beakta möjligheterna att ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten vid nybebyggelse. Lokalt omhändertagande av dagvatten har också visat sig effektivt på redan befintliga områden där belastningen på dagvattennätet minskat. 2.3 Styrmedel och Lagstiftning Hanteringen av dagvatten är inte fångat i något specifikt lagrum och begreppet dagvatten hanteras inte heller som ett enskilt begrepp i lagstiftningen (Alm & Åström, 2014). Flera olika lagrum berör dagvatten- och vattenhantering där enskilda och allmänna intressen vägs mot varandra, exempelvis plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster. VA-lagstiftningen tydligör att gemensam dagvattenhantering i vissa fall är ett allmänt intresse och att hanteringen ska tillgodoses i kommunal regi. Endast för att dagvatten är ett allmänt intresse betyder det inte att kommunen ska ta hand om all dagvattenhantering och ansvaret är i vissa avseenden delat mellan den enskilde och det allmänna (Alm & Åström, 2014). I nuläget finns en otydlighet i väntan på rättsprövningar i ansvarsfrågan, vilket skapar osäkerheter om när och vilka insatser som krävs av VA-huvudmannen. Detta kan leda till felaktiga och uteblivna investeringar och där otydligheten kan orsaka samhällsekonomiskt dyrare hantering (Alm & Åström, 2014). VA-aktörerna i Skåne anser det nödvändigt att kunna reglera fördröjningsvolymer i planbestämmelser (Länstyrelsen Skåne, 2014). Länstyrelsen i Skåne anser dock att tvingande bestämmelser med stöd av 4 kap 14 pkt 1 Plan- och bygglagen är olämpligt att tillämpa i verksamhetsområde för dagvatten då bestämmelser om detta regleras i Lag om allmänna vattentjänster (LAV). Där står det tydligt att VA-huvudmannen ansvarar för allt dagvatten som allstras inom verksamhetsområdet (Prop 2005/06:78 s 43). Länstyrelsen i Skåne anser att det inte är lämpligt att reglera frågor i plan- och bygglagen som regleras i annan lagstiftning (Länstyrelsen Skåne, 2014). Länstyrelsen (2014) menar att lokalt omhändertagande av dagvatten inom verksmahetsområde bör ske frivilligt och uppmuntras med diffrentierade dagvattentaxor. Berlin är ett exempel på dagvattenhantering som skiljer sig från Sveriges då fastighetsägarnas ansvar är betydligt större. I Berlin är det i normalfallet inte tillåtet att avleda dräneringsvatten från fastigheter till avloppssytem (Bäckman, 2015, februari). Bäckman (2014, februari) skriver att fastighetsägarna själva ansvarar för att hantera dräneringsvattnet, antingen genom 9

11 vattentäta grundkonstruktioner eller genom att pumpa upp vattnet till en damm på den egna tomten. Berlins reningsverk har mycket lägre belastning jämfört med våra i Sverige. Den försålda dricksvattenmängden på 192 miljoner m 3 /år ökar till 238 m 3 /år inkommande avloppsvatten till reningsverken. Ökningen sker på grund av tillskottsvatten och är knappt 25 procent. Genomsnittet för motsvarande siffra i Sverige är cirka 100 procent (Bäckman, 2015, februari). Berlin har också höga krav på skydd av grundvatten. Dagvatten måste genomgå filtrering i jordlager eller annan rening innan det når grundvattnet (Bäckman, 2015, februari). Dagvattnet fördröjs i flera steg med gröna tak och vegetationsmagasin på privat mark. Vid nybyggen måste man påvisa att byggnationen inte förändrar vattenbalansen med mer än 10 procent. Bäckman (2015, februari) skriver att dagvattenavgiften separerades från avloppstaxan för att höja incitamenten till ökad fördröjning. Den årliga dagvattenavgiften är i nuläget 1,9 euro/m 2 fastighetsyta vilket kan bli kostsamt för exempelvis parkeringsplatser. Därför väljer många att omhänderta dagvattnet i egna anläggningar (Bäckman, 2015, februari). Detta kan jämföras med VA-Syds (2015) dagvattentaxa som ligger på 3,46 kr/m 2 och år. 2.4 Öppna dagvattenlösningar Infrastrukturen i dagens samhälle är utformad efter tidigare klimat och strukturer (SMHI, 2013a). Innan 1950 byggdes avledningssytem för spillvatten och dagvatten gemensamt i kombinerade system. Efter 1960 har samhället nästan utelsutande lagt separerade ledningar som kallas duplikatsystem (Stahre, 2004). Som följd av denna systemförändring har städer idag ofta dubbla system med kombinerat i de centrala äldre delarna och duplikat i de omgivande områdena. Snabbt växande städer och ökad förtätning är huvudorsakerna till behovet av en hållbar dagvattenhantering för att undvika negativa konsekvenser (Cettner, Ashley, Hedström & Viklander, 2014). Således blir den traditionella dagvattenhanteringen med rörsystem blir alltmer kritiserad för att vara ohållbar (Cettner, et. al, 2014). Öppen dagvattenhantering innebär att dagvatten kopplas bort från befintligt avlopps- och dagvattensystem och hanteras i synliga dammar som passas in i stadens landskap eller infiltreras direkt ned i marken (Hall et al., (red), 2015). Om man ser till de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna finns det flera fördelar med öppna dagvattenlösningar. Detta kan ge flera nyttor som minskning av översvämningsproblematik, renare dagvatten, 10

12 ökad biologisk mångfald och att vattnets attraktivitet i staden utnyttjas (Hall et al., (red), 2015). Avrinning från hårdgjorda ytor har länge visat på högre grad av förorenat vatten till recipient, ökad transport av sediment, större risk för erosion samt minskad grundvattenbildning (Brattebo & Booth, 2004). Det är betydligt billigare att fördröja dagvattenflöden och rena föroreningar från trafiken i en grön buffertzon jämfört att anlägga konventionella underjordiska reningsanläggningar (Stahre, 2004). Stora kostnader i samband med översvämningar kan också minimeras då kostnader för att bygga och upprusta ledningsnät minskas. Ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar kan kopplas till varandra, Kostnaden för ekologisk dagvattenhantering betalas på lång sikt genom samhällsekonomiska vinster i form av en renare och rikare livsmiljö för människor, djur och växter (Lönngren, G., 2001, s. 11). Det finns flera sociala värden som estetiska, rekreativa, pedagogiska och historiska. Öppna dagvattenlösningar kan upplevas som estetiskt tilltalande och bidra till vackra stadsmiljöer (Stahre, 2004). Rekreativa värden i form av gång- och cykelvägar, strövstigar och ridstigar skapas. Dessa kan ofta samordnas med sammanhängande avrinningsstråk för dagvatten och skapar mervärden för friluftslivet. Vidare pekar Stahre (2004) på det pedagogiska värdet som innebär att de öppna dagvattenlösningarna kan utnyttjas för att sprida kunskap om vatten till skolungdomar och allmänhet. Med en genomtänkt planering kan en öppen dagvattenanläggning uttnyttjas som ett biologiskt klassrum. Att återskapa ett gammalt vattendrag som genom urbaniseringen försvunnit kan dessutom skapa ett historiskt och kulturellt värde (Stahre, 2004). Positiva miljömässiga värden är att föroreningsbelastningen på miljön minskar då föroreningarna fastnar i växtlagren eller sedimenterar när dagvattnet passerar den öppna anläggningen. Ökad biologisk mångfald är ytterligare en positiv aspekt (Stahre, 2004) samt att de öppna dagvattenlösningarna också har temperatursänkande och luftrenande egenskaper (Boverket, 2010). Dessa fördelar kan bidra till att uppnå flera miljökvalitetsmål som begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfrimiljö, god bebyggd miljö, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård (Naturvårdsverket, 2014). 11

13 3. Teoretiska perspektiv I denna del presenteras studiens teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. 3.1 Planeringstoeri En fördjupning i planeringsteorin kan skapa en större förståelse av vad som påverkar samhällets framväxt och infrastruktur. Dagvattenhantering handlar om stadsplanering och dess utformning är beroende av planerarnas syn på hur dagvattnet ska omhändertas. Fokus inom planeringsteorin ligger i frågor om vilken roll planering kan spela i utvecklandet av en god stad och region inom ramarna för en kapitalistisk ekonomi och ett demokratiskt politiskt system (Campbell and Fainstein, 2003). Planeringsteorin är abstrakt och kan vara problematisk att definiera, teorin täcker främst fälten stadsplanering och markutveckling (Campbell och Fainstein, 2003). Då det inte finns några entydiga objektiva svar på hur samhällsutvecklingen ska ske är stadsplanering en politiskt verksamhet som involverar invånare, beslutsfattare, markägare, företagare och andra som påverkas av planeringen. De olika parterna påverkas av planeringen och nödvändigtvis har inte alla samma uppfattning om vad som är en god utveckling av staden. Enligt Wilkinson (2011) har planeringsteorin ägnat väldigt lite uppmärksamhet till den miljömässiga och ekologiska dimensionen. Wilkingson (2011) menar att efter två årtionden av ansträngningar i arbetet mot hållbar utveckling har inte mycket hänt för att stoppa förfallet av ekosystemtjänster. Vidare påpekar Wilkingson (2011) att det socialekologiska fältet har mycket att bidra med inom planeringsteorin. Även om hållbarhetsfrågor fått uppmärksamhet inom planeringsteorin är det viktigt att klargöra hur det ska appliceras på stadsutveckling i en tid av ekologisk kris. Campbell och Fainstein (2003) tar upp kluvenheten mellan planering och marknaden som kan ses som ett utmärkande problem i planeringsteorin. Författarna menar att vissa anser att den privata marknaden ska konfronteras medan andra ser planering som en hjälp till marknaden. Då planerare inom den privata sektorn ökar kan frågan om lojaliteten till det offentliga försvinna i takt med detta. Ett komplicerat dilemma skapas då planerarens funktion sträcker sig längre än till endast tekniska aktiviteter och även berör större sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar (Campbell och Fainstein, 2003). Dagvattenhanteringen kan komma 12

14 att bli ett hinder för exploatering och förätning av städer då det finns många potentiella ytor som inte är lämpliga för exploatering ur ett hållbarhetsperspektiv. Figur 1, Planeringens triangel: Tre prioriteringar, tre konflikter Inom samhället i stort krockar ofta värderingar mellan demokrati, jämställdhet och effektivitet. Campbell och Fainstein (2003) skriver att dessa konflikter reflekterar de val planerare ställs inför när de försöker försona de mål som finns i ekonomisk utveckling, social rättvisa och miljöhänsyn som illustreras i bilden ovan. Trots långsiktiga löften om ett arbete för hållbar utveckling har dessa mål skapat djupa spänningar mellan planerare, omvärlden och inom planering i sig (Campbell och Fainstein, 2003). Med denna teori som bakrund vill jag undersöka hur dagvattenhanteringen kan utvecklas och därmed hjälpa planerare att uppnå en god stad som är fokus inom planeringsteorin. I studien kommer de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna att behandlas. Med planerings triangeln som verktyg kommer prioriteringar, eventuella konflikter och fördelar med hållbar daggvattenhanteringen undersökas. Målet med studien är att kunna bidra till den miljömässiga dimensionen, som enligt Wilkingson (2011) behöver implementeras i planeringsteorin. 13

15 3.2 Risksamhället För många samhällen är det brådskande att klimatanpassa sig i ett försök att minimera risker för naturkatastrofer som redan börjat uppenbara sig. Ulrich Becks teori om risksamhället är en av de mest inflytelserika försöken att öppet kritisera modernismen och dess risker (Hannigan, 2006). Becks s tes grundar sig på den förändring det västerländska samhället gör från ett industrielt modernt samhälle, där det primära målet är att skapa rikedom genom att behärska naturen, till att hantera de risker som uppstår till följd av det moderna industrisamhället (Hannigan, 2006). Beck menar att väst nu har rört sig från ett industri och klassamhälle där målet var att producera social värfärd som kunde distrubueras på ett ojämlikt sätt samtidigt som man försökte minimera fattigdom, till det nya paradigmet av risksamhället, där faror och risker produceras som en del av moderniseringen (Hannigan, 2006). Enligt Beck kommer risker att fördelas mer jämlikt framöver jämfört tidigare (Hannigan, 2006). I samband med klimatförändringarna som det moderna samhället ger upphov till är den ökade risken för översvämningar en av alla de risker som uppstår och som samhället måste skydda sig mot. Denna teori kommer också ligga till grund för analysen av dagvatten- och skyfallsproblematiken. 4. Metod Studien kommer vara av både kvalitativ och kvantitativ karaktär med två intervjuer och en kompletterande enkätundersökning. Två semi-strukturerade intervjuer har utförts med relevanta personer som arbetar för MKB fastighets AB samt VA-Syd. Enkäten som utformats för denna studie skickades till privata fastighetsägare i Malmö. Valet av intervju som metod grundar sig på att den valda metoden bedöms som mest optimal för att få ut relevant information i förhållande till det valda syftet. Bakgrunden till metodvalet är att svårigheter finns att på ett annat sätt komma åt den typ av information som studien är intresserad av. Då dokument rörande framtida dagvattenhanteringen tas fram i nuläget är det svårt att komma åt relevant information. Ämnet är dessutom i fokus efter översvämningar i 14

16 Malmö sommaren Detta innebär att mycket händer på området och där intervjuer kan fånga upp det som är aktuellt i dagsläget. Ett förberedande arbete med en genomgång av relevant litteratur för ämnet utfördes innan intervjuerna (May, 2013). Samtliga intervjuer spelades in och under intervjuerna antecknades stödord. Inspelningarna transkiberades samma dag medan upplevelsen av intervjun var färsk. Detta är mest optimalt för inte glömma det latenta och manifesta innehållet i materialet (Bryman, 2011). Informanterna presenteras utifrån vilken organisation de kommer ifrån, deras identitet behandlas anonymt i uppsatsen. 4.1 Intervjuguide och genomförande av intervjuer Olika frågor har utformats till de två organisationerna som intervjuas. Detta beroende på att de har skilda verksamheter där studien varit intresserad av olika aspekter från de två organisationerna. Intervjuerna kommer presenteras var för sig och gemensamma beröringspunkter behandlas i diskussionen. Intervjuernas längd var mellan 35 och 50 minuter och utfördes på vederbörandes arbetsplats. Följdfrågor har också förbretts inför intervjuerna för att få så uttömmande svar som möjligt. Vissa följdfrågor har även anpassats under intervjuns gång för att uppnå bästa möjliga resultat. Nedan presenteras de specifika frågorna som ställdes till informanterna under intervjuerna. Intervjufrågor fastighetsägare: Har ni blivit drabbade av översvämningar i någon av era fastigheter och hur ser ni på översvämningsrisker? Har några förebyggande åtgärder mot översvämningar utförts? Kan ni tänka er att själva bekosta lokalt omhändertagande av dagvatten för att slippa stora skador och kostnader i samband med översvämningar? Exempelvis: (gröna tak, vegetation), genomsläpplig yta (infiltration), trög avledning (ex. diken, kanaler, bäckar) samt samlad fördröjning (ex. dammar, våtmarker). Hur ni ser på ansvarasfördelningen i dagvattenfrågan mellan kommunen och er, tydlig/otydlig? Finns det något samarbete? Skulle olika incitament bidra till en större vilja att genomföra åtgärder? Exempelvis diffrentierad dagvattentaxa som tar hansyn till om åtgärder vidtas. 15

17 Har försäkringsbolagen haft synpunkter kring problematiken? Förändrad premie för utsatta områden? Intervjufrågor VA-Syd: Finns oro för kapacitetsproblem med dagvattenhanteringen i framtiden? Hur ser ni på ansvarsfördelningen inom dagvattenhantering (större ansvar fastighetsägare)? Bör den förändras? Speglar dagvattentaxan de kostnader som finns för att klimatanpassa dagvattenhanteringen? Hur ser ni på diffrentierad taxa för fastighetsägare som vidtar åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten? Hur ställer sig försäkringsbolagen till kostnader för framtida översvämningshot? 4.2 Utformning av enkät En enkätundersökning har också genomförts för att få en större spridning i materialet, vilket är tänkt att komplettera intervjuerna. Enkäten är utformad med tre stycken ja och nej frågor. Detta för att den ska vara snabb och enkel att utföra i syfte att få största möjliga respons. Enkätfrågor: Har ni blivit drabbade av översvämningar i någon av era fastigheter? Budgeterar ni kostnader för dagvattenhantering utöver dagvattentaxan som betalas till VA-Syd? Kan ni tänka er att själva bekosta lokalt omhändertagande av dagvattenlösningar för att slippa stora skador och kostnader i samband med översvämningar? Exempelvis: (gröna tak, vegetation), genomsläpplig yta (infiltration), trög avledning (ex. diken, kanaler, bäckar) samt samlad fördröjning (ex. dammar, våtmarker). 16

18 4.3 Intervjupersoner Urvalet av informanter har gjorts genom att försöka nå de personer som kan förmedla den mest relevanta informationen för studiens innehåll. Utifrån denna urvalsmetod har mejl skickats ut till berörd person eller avdelning och frågat efter intervju med relevant person. De informanter jag försökt komma i kontakt med är personer som är insatta i dagvattenfrågan på respektive organisation. VA-Syd har den övergripande kunskapen om dagvattenhantering i samhället. De har även huvudansvaret för dagvatten vad gäller utbyggnad, strategier, struktur och utbyggnad. Informanten från VA-Syd arbetade aktivt med dagvattenfrågor i Malmö och nationellt. MKB fastighets AB är ett av de fastighetsbolag som ligger i framkant när det gäller utvecklandet av en hållbar stad. MKB fastighets AB är Malmö kommuns bolag för bostadsförsörjning och äger 15 procent av det totala bostadsbeståndet i Malmö. Enligt ägardirektivet ska bolaget vara ett föredöme för andra fastighetsägare där de ska utveckla innovativa och högt ställda miljöambitioner i nyproduktion och förvaltning (Ägardirektiv MKB, 2013). Två personer intervjuades samtidigt från MKB fastightes AB. I Resultat och diskussionsdelen kommer bolaget presenteras förkortat som MKB. 4.4 Innehållsanalys av intervjumaterialet Innehållsanalysen av intervjuerna grundar sig på Graneheim och Lundman (2004) tillvägagångssätt för analys av intervjutexter. Intervjumaterialet som transkiberats har kondenserats ned till meningsbärande enheter bestående av ett fåtal meningar. Målet med detta är att korta ned texten men samtidigt behålla innehållet. De meningsbärande enheterna tolkades på både en latent och manifest nivå för att innefatta det som direkt uttrycks i texten samt den underförstådda innebörden. 17

19 5. VA-Syds syn på dagvattenhantering I denna del presenteras resultaten från intervjun som utfördes den 12 april 2015 med VA-Syd. Den första intervju som här presenteras är indelad i följande tre teman, utmaningar och risker, ansvarsfördelning samt styrmedel och lagstiftning. Temana är indelade i underrubriker som strukturerar materialet. 5.1 Utmaningar och risker Kapacitetsproblem Informanten berättar att det finns kapacitetsproblem men att man måste skilja på dagvattenhantering och skyfallsproblematik. Informanten har föreläst om detta i fem år och Svenskt Vatten har pekat på problematiken i tio år. Detta är en stor pedagogisk utmaning som fortfarande inte riktigt nått fram. VA-huvudmannen är skyldig att hantera de normala regnen och har dimensioneringskrav som de arbetar efter. VA-systemen är inte konstruerade för att hantera skyfall, vilket inte heller är meningen menar informanten. Enligt informanten är det många som säger att det är lättare att bygga ledningar och anser att man ska dimensionera för ett 100 årsregn. Regnet som översvämmade Malmö den 31 Augusti år 2014 var ett 370 årsregn när det var som intensivast. Informanten frågar sig vart går gränsen, ska vi bygga för ett 1000 årsregn eller vad?. Vidare delger informanten att det inte är lönt att bygga sjukt stora rör som hanterar sjukt mycket vatten som endast används någon procent av den totala användningstiden. Istället bör man bygga ledningsnätet för normalregn och staden för skyfall. Förr skulle rören klara ett tvåårsregn och nu för tiden ett tioårsregn medan tätbebyggda områden förut skulle klara ett tioårsregn och idag ett trettioårsregn innan det dämmer upp. Informanten menar att VAhuvudmannens standarder faktiskt ökat. Utöver detta måste vattnet hanteras på så vis att det rinner till rätt ytor. Exempelvis ska inte vattnet rinna in på ett sjukhusområde utan exempelvis till en fotbollsplan istället. Ledningar och öppna lösningar En kombination av öppna lösningar och ledningssystem är optimalt anser informanten. Bygger man nytt handlar det om att höjdsätta rätt och hitta översvämningsytor, detta är lättare vid nybyggen och svårare inne i den befintliga staden. För att återkoppla till Becks teori om 18

20 risksamhället kan vi se att dagens samhälle organiserar sig i högre grad för att hantera de risker som uppkommer till följd av det moderna samhället (Hannigan, 2006). Arbetet mot mer av öppna dagvattenlösningar kan ses som en del i det riskförebyggande samhället. Informanten förklarar att tanken med det planerade bygget av en tunnel under Malmö inte i första hand var menad för klimatanpassning utan för att minska bräddningarna till kanalerna. Tunneln kommer naturligtvis hjälpa mot skyfall och därför planerar man nu att dimensionera upp den ytterligare. Ibland rör det sig om väldigt små åtgärder för att undivka översvämningar på fastigheter menar informanten. Exempelvis kan det räcka med en 20 centimeter hög stödmur för att leda ut vatten på en grönyta istället för ned i en källare. Informanten berättar att det fanns en närliggande park i det område som drabbades värst under översvämningen 2014 och där husen blev helt förstörda. Efter beräkningar som informanten gjort hade en sänkning av den parken med en halvmeter motsvarat cirka fem kilometer 1600 milimeters ledningar. Dessa ledningar hade inte hjälpt ändå och mångmiljonbelopp hade plöjts ned i onödan. En sänkning av parken tillsammans med de befintliga ledningarna hade löst problemet bättre, samtidigt som parken är multifunktionell och kan användas all den tid den inte står under vatten. En öppen lösning hade i detta fallet sparat kostnader för kommun, försäkringsbolag och de boende samtidigt som det gynnat miljön. Sådana lösningar bör implementeras för en hållbar stadsutveckling (Wilkinson, 2011). Kostnader Under åren var kostnaderna för skyfallsrelaterade skador mellan miljoner kronor per år. Under 2014 uppgick kostnaderna till en miljard, varav 300 miljoner uppskattas till de sex timmarna det regnade i Malmö säger informanten. På sex timmar brände försäkringsbolagen 300 miljoner, det vill säga lika mycket som tidigare år och informanten menar att försäkringsbolagen nu är på tårna. VA-Syd tycker att försäkringsbolagen kan kräva backventil av de fastigheter som har källare vilket exempelvis görs i Köln. Har man inte en godkänd backventil fås ingen ersättning. Försäkringsbolagen kunde förr bestämma angående liknande frågor, där krav behövde sättas för att inte behöva ersätta orimliga händelser. Vidare förklarar informanten att detta inte är möjligt idag då det räknas som kartellbildning. Angående förändrade premier för utsatta områden så tror informanten att vi kommer dithän då det redan fungerar så på flera håll i andra länder. I vissa länder kan man inte ens försäkra bostaden om den ligger i ett utsatt läge. Informanten anser att ett större ansvar måste läggas på 19

21 kommunen, vilka är ansvariga för det som planlagts i tio år. Händer det en olycka efter tio år så är det inte kommunens ansvar längre. Vidare uttrycker informanten detta på följande vis: Som VA-huvudman är vi ansvariga för alltid och därför måste man som kommun kanske ta det större ansvaret för invånarna och inte exploatera till varje pris och När det kommer till ett område där vattnet inte kan rinna någonstans så kanske man inte ska bygga där även om det hade varit ett bra läge. Om kommunen bygger hus som ska stå i hundra år bör man också ha ett hundraårsperspektiv på hållbarheten för bygget. Det finns utmaningar och risker med dagvattenhanteringen idag som kräver stora insatser för att undvika höga kostnader i samband med översvämningar. Insatser behövs för att anpassa staden till klimatförändringarna. Mark inne i staden behöver avsättas för att kunna ta emot vatten vid skyfall och kommunen behöver planlägga ansvarsfullt. Den ökade exploateringen och förtätningen av staden har skapat större klimatrisker för invånarna (Hannigan, 2006). Av citatet kan utrönas att det finns en konflikt mellan koventionell exploatering och hållbart byggande (Campbell & Fainstein, 2003) som också Stahre (2004) tar upp. Privata exploatörer vill åt marken och kommunen vill förtäta samtidigt som hänsyn ska tas till långsiktig hållbarhet, detta kan skapa ett dilemma för planerare. 5.2 Ansvar Många anser att när det gäller vatten så är det VA-Syds ansvar. Efter skyfallet den 31 augusti år 2014 gick flera högt uppsatta tjänstemän ut och menade att förnyelsetakten på ledningsnätet var för låg. Informanten menar att problemet inte är att ledningarna byts ut för långsamt utan att det handlar om stadsbyggnadsfrågor som att göra rätt höjdsättning. Vidare påpekar informanten att även om vi skulle dubbla takten för att förnya ledningarna så skulle det ta cirka 200 år innan det är färdigställt. Det blir en extrem kostnad samtidigt som hela centrala Malmö måste grävas upp. Informantens uttalande visar att det finns ett fokus på ledningsnätet hos stadsplanerare och detta kan härledas till Wilkinson (2011) som anser att en brist på hållbart tänkande finns hos planerare. Detta kan samtidigt kopplas till ett modernistiskt tänk vilket är något Beck kritiserar (Hannigan, 2006). Det kan hävdas att planerare vill avhjälpa problem med metoder som de är vana vid trots att det ofta inte lönar sig att dimensionera upp ledningar som informanten beskrev ovan, i stycket kapacitetsproblem. Således saknas en öppenhet för nytänkande. Vidare förklarar Informanten att det inte finns någon myndighet som har ansvaret för ledningsnätet. Gäller det reningsverken så är det naturvårdsverket och havsmyndigheten som 20

22 har ansvaret. Gäller det dricksvatten så är livsmedelsverket ansvariga. Då ingen myndighet har ett övergripande ansvar och kontrollerar hur vi anlägger ledningsnätet, får vi göra det själva där Svenskt Vatten (branschorganisation) tar fram vilka kriterier som vi använder när vi dimensionerar. Samarbete och klimatanpassning Att höja taxan för att klimatanpassa är svårt menar informanten. VA-bolagen måste kunna motivera att det är en reell kostnad som de verkligen har. Om VA-Syd exempelvis får ett krav på sig att bygga ett reningsverk för dagvatten kan taxan höjas. Vidare säger informanten att man i Köpenhamn har lagt i princip alla kostnader på VA-bolaget (de ansvarar endast för ledningsnätet). I Köpenhamn ändrade man lagstiftningen så att VA-huvudmannen fick mycket större mandat att åtgärda saker. Vidare frågar sig informanten om klimatanpassningen av dagvattenhanteringen är en VA-fråga eller stadsbyggnadsfråga. Om det är en stadsbyggnadsfråga så bör kanske inte kostnaderna läggas på VA-taxan, men det är upp till politikerna att besluta. Informanten klargör att det inte går att klimatanpassa med de medel som finns idag och oavsett hur det utförs så måste extra pengar in för ändamålet. I den skyfallsplan som Malmö påbörjat ska flera förhållanden analyseras, vad som har hänt, var vi har de största problemområdena, var måste vi göra akuta insatser och var kan vi ha vattenvägar och översvämningsytor förklarar informanten. Även en plan för hur vi gör när vi bygger nytt samt bygger om i staden ska tas fram. Vidare berättar informanten att skyfallsplanen faktiskt kommer ledas från gatukontoret då en stor del av vattnet som leds bort hamnar på allmän platsmark som är ytor gatukontoret ansvarar för. Det har varit pedagogiskt besvärligt att få dem att förstå detta men det är deras ansvar och många på gatukontoret börjar nu acceptera menar informanten. Alla förvaltningarna är med och samarbetar kring skyfallsplanen. Vidare pekar informanten på att det finns en plan som rör allt vatten i Malmö och är ett tematiskt tilläg till översiktsplanen och styrs av stadsbyggnadskontoret. Det är väldigt viktigt att det inte bara är VA-huvudmannen som gör alla dessa överväganden menar informanten och fortsätter När stämpeln på dokumentet är från Malmö stad blir ansvaret också deras och inte enbart VA-Syd. Informanten ställer sig positiv till att VA-Syd verkligen fått upp frågan kring dagvattenproblematiken på agendan och menar vidare att det är väldigt viktigt att få med 21

23 fastighetsägarna i samarbetet så att också de förstår vad de kan göra. Svenskt vatten har ett samarbete med försäkringsbranschens branschorganisation som är väldigt engagerade i översvämningsfrågan och har rankat kommuner som är bra på att hantera detta samt påbörjat en klimat- och sårbarhetsutredning. Då planering är en politisk verksamhet som involverar, beslutsfattare, fastighetsägare samt invånare är det en komplex del av samhällsutvecklingen som innefattar många viljor (Campbell och Fainstein, 2003). Detta gör att planeringsprocesser kan vara svårhanterliga och tröga. Som informanten beskriver ovan börjar dagvattenfrågan nu tas på allvar och arbetet leder i en positiv riktning där de olika parterna börjar samarbeta. Krav på fastighetsägare VA-Syd klarar inte att lösa dagvattenproblematiken på egen hand, utan i samverkan med kommunen och fastighetsägarna. I nya detaljplaner kan VA-Syd kräva att max 50 procent ska vara hårdgjorda ytor, vilket inte går att ställa på gamla fastigheter enligt informanten. Vidare menar informanten att om du asfalterar hela din tomt kanske inte just du drabbas av översvämningar men din granne 50 meter bort blir drabbad. Det är väldigt svårt att ställa krav på fastighetsägare fast man skulle vilja det menar informanten och tror att det är väldigt viktigt att öka medvetenheten hos allmänheten. Informanten anser att det system för dagvatten som tillämpas i Berlin är intressant där man i nybyggda områden inte får släppa något alls till dagvattensystemet om vattnet inte genomgått infiltration. Informanten har varit på besök i både Berlin och Portland som har delvis liknande system. Där kan man därmed ha mindre dimension på rören säger informanten. Både i Berlin och Portland finns kommunikatörer som är ute och jobbar med informationsinsatser för att försöka främja öppen dagvattenhantering. Vidare anser informanten att samhället bör planera bättre innan åtgärder genomförs inom infrastrukturprojekt. Vid nyasfaltering och när man gräver i gatan frågar man vanligen om någon annan behöver gräva om sina ledningar. Enligt informanten kanske man förutom detta bör ställa sig frågan om åtgärder för vatten behövs, exempelvis översvämningsyta, infiltrering eller dike. Behöver man exempelvis asfaltera en hel skolgård och tycker barnen ens om det? frågar sig informanten. Vilka åtgärder som än görs så måste samhället få in det här tänket menar informanten. 22

24 5.3 Styrmedel och lagstiftning Att införa differentierad taxa för att uppmuntra fastighetsägare att göra åtgärder på eget initiativ har diskuterats mycket säger informanten. Vidare förklarar informanten att det finns ett problem med taxedifferentiering då det inte är säkert att man kommer åt just de man vill komma åt. Om man har problem i ett visst område kan det vara så att just de struntar i styrmedlet och hellre betalar taxan. Informanten menar att det självklart kan vara bra för att uppmuntra till åtgärder och att detta kombinerat med något annat kan fungera, då det i utsatta områden inte kan vara valfritt, där krav på åtgärder måste finnas. Informanten menar att det är svårt att göra något då det i gällande lagstiftning råder total förvirring. VA-organisationerna förhåller sig till miljöbalken, plan och bygglagen samt lagen om allmänna vattentjänster, vilka inte korrelerar alls. Problemet har lyfts på regeringsnivå och en utredare ska undersöka problematiken. Informanten delger att ändringar i lagen absolut behövs och sitter själv med i Rörnät och Klimats kommitte vilka försöker uppmärksamma problemet och arbetar för att främja nationella lagändringar. Det råder även delade meningar om vilken typ och mängd av vatten VA-huvudmannen måste ta emot säger informanten. VA-Syd är exempelvis endast skyldiga att ta emot spillvatten för hushållsändamål. Stora industrier med avvikande spillvatten måste rena det innan de släpper det till VA-Syd men informanten frågar sig också vart gränsen går Är vi skyldiga att ta emot orenat och ofördröjt dagvatten från exempelvis Schenkers stora ytor ute i hamnen eller skulle vi kunna sätta krav på att endast ta emot hushållsdagvatten. Informanten förklarar att det inte är någon som riktigt vet om det går att sätta krav och att jurister haft olika syn på hur man tolkar den lagen. Det finns en kontrovers inom planeringsteorin gällande huruvida den privata marknaden ska konfronteras eller om planeringen ska ses som en hjälp till marknaden (Campbell och Fainstein, 2003). Att kunna ställa krav på exempelvis Schenker eller andra företag inom dagvattenhantering kan tolkas som att det offentliga (VA-Syd) vill konfrontera marknaden med ett större ansvarstagande. 23

25 6. MKB fastighets syn dagvattenhantering I denna del presenteras intervjun som utfördes den 21 maj 2015 med MKB. Två personer intervjuades vid samma tillfälle och benämns nedan som informant 1 och 2. Intervjun är indelad i följande fyra teman, åtgärder, kostnader mot nytta, möjliga lösningar och tro på ökat samarbete. 6.1 Åtgärder Under översvämningen den 31 augusti 2014 blev 75 procent av fastighetsbeståndet hos MKB drabbat. Denna händelse har det senaste året verkligen satt dagvatten- och översvämningsfrågan på kartan menar informant 1. Vidare menar informant 1 att MKB redan innan skyfallet i augusti 2014 var igång med arbetet att bygga upp en beredskap då de blivit drabbade av mindre översvämningar tidigare. Augustenborg är det främsta exemplet på förebyggande åtgärder även om det var ett tag sedan det byggdes nu menar informant 2. Vidare säger informant 1 att Augustenborg klarade sig väldigt bra under skyfallet. Området är både en ekologisk och ekonomisk investering mellan flera samarbetspartners och är en hållbarhetssatsning som slagit väl ut. Informant 1 pekar på att vid nyproduktion så finns ambitionen i Malmös dagvattenpolicy att övergripande verka för lokalt omhändertagande av dagvatten men i mindre grad öppna system. Bortsett ekostaden så har inte MKB gjort den typen av stora satsningar på sitt fastighetsbestånd menar informant 1. Informant 2 pekar på att de har ett stort bestånd av gröna tak, uppemot 200 stycken varav majoriteten är mindre tak som avfallsstationer och resterande hustak. De grönytor som anlagts beror sällan på att de tänker översvämningsförebyggande, utan oftast är det utlöst för att tillfredställa kunderna med ökad trivsel. Grönytor har en svalkande samt luftrenande effekt menar informant 1. I nyproduktionen återfinns mer av gröna tak och annan grönska för att uppnå en viss grönytefaktor vilket är positivt för dagvattnet fortsätter informant 1 och säger att grönytefaktorn skiftar beroende på vilket projekt det rör sig om. Anläggandet av grönytor visar att MKB själva börjat anpassa sig efter externaliteterna som Beck menar är en följd av det moderna industrisamhällets utsläpp (Hannigan, 2006). Detta visar att inte enbart de styrande beslutar om åtgärder utan att inititiv också tas från en enskild aktör. På frågan om det kommer uppstå något liknande projekt som Augustenborg svarar informanterna att det finns tankar kring detta, men att de inte har kommit fram till något 24

26 konkret i nuläget. Informant 2 säger följande det börjar kännas väldig relevant att göra något liknande, vi måste ha mer kunskap samt välja hur vi ska gå tillväga för vi vill jobba med det. 6.2 Kostnader mot nytta MKB har nu fått erfara stora kostnader i samband med översvämingar och informant 2 menar att lokalt omhändertagande av dagvatten är något de definitivt kommer att se över samt var det är rimligt att göra insatser. Vidare säger informant 1 att MKB är i ett kunskapssökande läge där de känner att de inte har vetskapen om vilka de bästa förebyggande insatserna är och hos vem ansvaret ligger. MKB känner osäkerhet i ansvarsfrågan kring lokalt omhändertagande om dagvatten, ligger det på ledningsnätsansvarig, dem själva eller är det ett kombinerat ansvar frågar sig informant 1. MKB:s behov av kunskap samt förtydligande i ansvarsförhållanden kan återknytas till Wilkinsons (2011) kritik mot bristen av hållbarhetstänk i stadsutveckling. Planerarnas uppgift bör vara att tydliggöra ansvar samt förse aktörer som MKB med verktyg för att underlätta tillämpningen av hållbarhetsarbetet. Informanterna säger att MKB funderar på och överväger vad de själva kan göra i dagvattenfrågan, men att nyttan i förhållande till insatsen måste avvägas. Här ställs ekonomisk effektivitet mot miljömässiga åtgärder, som är två prioriteringar vilka befinner sig i konfliktförhållande (Campbell och Fainsteins, 2003). MKB har en skadesamordnare som kontrollerar alla händelser utöver det vanliga. Alla kostnader för att åtgärda en specifik händelse konteras till samma projektnummer vilket gör att de får en väldigt bra bild över vad saker kostar samt vilka områden som drabbas berättar informant 2. Detta innebär att de så småningom kan få en bild över vilka insatser som kan göra skillnad. De kan väga åtgärdskostnader mot vilka kostnader som kan undvikas genom att arbeta förebyggande. Vidare påpekar informant 1 att de generellt jobbar mot lokalt omhändertagande av dagvatten när de ändå gör förändringar. Försäkringsbolagen har börjar intressera sig för dessa frågor och har enligt informant 1 hållit en mer allmän konferens angående klimatanpassning. De har synliggjort vad som kommer att hända och hur premier kan komma att förändras i framtiden samt vad som i framtiden kommer vara möjligt och inte möjligt att försäkra. De har även stämt av var MKB står i frågan och om gemensamma intressen finns. Informanterna har inte riktigt agerat på detta men de har blivit medvetande över vad som kommit fram menar informant 1. 25

27 6.3 Möjliga lösningar Informanterna menar att det är givet att en diffrentierad taxa skulle ge incitament till en större vilja att genomföra åtgärder. Informant 1 tar upp att det också kan vara en bra ide att samköra åtgärder och olika insatser inom dagvattenhanteringen i Malmö istället för att lägga fokus på diffrentierad taxa. Vidare tar informant 1 upp att gemensamma lösningar vid byggprojekt med flera aktörer skulle kunna vara en annan lösning. Problemet med en sådan lösning är att det kan bli krångligt vid samordning av skötsel och drift. Det viktigaste är hur man hittar lösningar som blir smidiga för så många som möjligt. Informant 2 säger att det tidigare har funnits initiativ från staden att jobba med frågan, det fanns en otydligthet i vilken förvaltning som drev frågan och vilka resurser som skulle avsättas. Vidare menar informant 2 att något som skulle underlätta för MKB är en bättre samsyn i staden. 6.4 Tro på ökat samarbete Hur väl samarbetet mellan MKB och Malmö stad är beror i hög grad på vad det gäller, i vissa frågor har de ett tätt samarbete och ibland känns det som att vi jobbar i skilda världar menar informant 2. Vidare lyfter informant 1 upp att det vid nyproduktion är ett väldigt närgånget samarbete i samband med utvecklandet av detaljplan. Inom klimatanpassningsfrågan håller man på att bygga upp ett samarbete som i nuläget är lite trevande. Orsaken till detta är huvudsakligen att ingen historik finns i samarbetet med dessa frågor och att nya kontaktnät måste uppstå menar informant 1. Dagvattenfrågan är en av de viktigare framöver och ett ökat samarbete mellan förvaltningar i staden behövs för att tydliggöra hur vi ska gå vidare. Malmö stad är ägare till MKB och när det kommer till miljöarbete ger ägarna mer generella direktiv för hur arbetet med miljöfrågor som ekologisk anpassning eller hållbarhetsfrågor ska gå till säger informant 1. I övrigt är det upp till MKB att avgöra hur de ska genomföra hållbarhetsarbetet. Vidare menar informant 1 att MKB gör avvägningen om vad som är ekonomiskt och miljömässigt möjligt i olika projekt. I enskilda projekt kan samarbete med staden förekomma kring exempelvis ett utvecklingsprojekt eller att staden har en speciell önskan för ett visst område. Ett exempel är ett utvecklingsprojekt i Hyllie som ska ligga i frontlinjen för en klimatsmart stadsdel inom energi, infrastruktur, och beteende. 26

28 7. Enkätsvar från fastighetsägare Som en del av studiens emperi har en enkätundersökning utförts som ett kompletterande material till utförda intervjuer. Delar av resultatet presenteras i figurerna nedan och resterande resultat i text. Totalt deltog tio större fastighetsägare i undersökningen. Den första frågan i enkäten handlade om hur många av fastighetsägarna som drabbats av översvämningar och merparten hade råkat ut för problem med detta. Nej 10% Fråga 1 Ja 90% Figur 2. Har ni blivit drabbade av översvämningar i någon av era fastigheter? Fråga två visar att det var något fler som inte budgeterade för dagvattenhantering utöver dagvattentaxan. Resultatet visar att 63 procent inte budgeterat medan 37 procent budgeterat utöver taxan. Fråga 2 Nej 63% Ja 37% Figur 3. Budgeterar ni kostnader för dagvattenhantering utöver dagvattentaxan som betalas till kommun/va-bolag? 27

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Vattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB

Vattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB Vattnet i staden Gilbert Svensson Urban Water Management AB Dagvatten ett problem eller ett positivt inslag i staden Motstående krav att hantera Upp med husen ned med gatan kontra tillgänglighet Närhet

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Konsekvensbeskrivning för förslag till riktlinjer för hållbar dagvattenhantering

Konsekvensbeskrivning för förslag till riktlinjer för hållbar dagvattenhantering 1(6) 2018-06-04 TN 2018/0270 Handläggare, titel, telefon Maria Rothman, projektledare 011 15 33 36 Konsekvensbeskrivning för förslag till riktlinjer för hållbar dagvattenhantering Sammanfattning Norrköpings

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) 2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun

Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Innehåll Inledning... 1 Dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten... 2 Fastighetsägarens roll i dagvattenhanteringen... 2 Lokalt omhändertagande

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun Skellefteå Närhet. Trygghet. Kvalité. En av Sveriges snabbast växande turistregioner. Runt midsommar är solen uppe 22 timmar per dygn. Stad

Läs mer

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Stadens strategi och vägledning för dagvatten

Stadens strategi och vägledning för dagvatten Stadens strategi och vägledning för dagvatten Förvaltnings- och bolagsövergripande arbete Styrgrupp: Styrgruppen för god vattenstatus Arbetsgrupp: Stockholm Vatten och Avfall (projektledare) Miljöförvaltningen

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

Införande av ny taxa - Frågor och svar

Införande av ny taxa - Frågor och svar Införande av ny taxa - Frågor och svar 1. Vattentjänstlagen 2. Ny taxa Anläggningsavgiften - Parametrar Anläggningsavgift Höjning Brukningsavgift Höjning 3. Dagvatten Dagvatten från fastighet Df Dagvatten

Läs mer

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy 2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och

Läs mer

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88

Läs mer

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) 1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift,

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3: Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande

Läs mer

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad 2013-03-12 Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad består av två delar, Dagvattenpolicy och Ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Kommunfullmäktige

Läs mer

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Foto: Siv Degerman Kontaktperson dagvattenfrågor inom EVAA-projektet: Sofia Dahl Samordnare för EVAA-projektet inom NSVA: Marinette Hagman Datum: Inledning Per

Läs mer

Dagvattenhantering problem och möjligheter

Dagvattenhantering problem och möjligheter Dagvattenhantering problem och möjligheter Underrubrik Herman Andersson 151127 1 Agenda Norconsult vilka är vi? Definition av dagvatten Svenskt Vatten P104, P105, P110 Dagvattenlösningar Länsstyrelsen

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag 2015 Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag Innehåll Åtgärdsförslag... 2 Södra industriområdet... 2 Åstorp tätort... 5 Hyllinge... 8 Färdigställd 2015-08-24 Antagen av Kommunfullmäktige

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING

PM DAGVATTENHANTERING 1 (6) Kv. Varvet 1 Botkyrka Kommun PM DAGVATTENHANTERING Satellitbild över del av fastigheten Varvet 1, Fågelviksvägen 18-20. Synlig naturmark inom fastighet är området som skall exploateras. Täby 2015-11-04

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Styrdokument. Dagvattenpolicy. Övergripande inriktningsdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 120 Giltighetstid

Styrdokument. Dagvattenpolicy. Övergripande inriktningsdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 120 Giltighetstid Styrdokument Dagvattenpolicy Antagen av kommunfullmäktige, 120 Giltighetstid 2018-12-31 2 (10) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde,

Läs mer

UMEVAs uppbyggnad av en dagvattentaxa

UMEVAs uppbyggnad av en dagvattentaxa UMEVAs uppbyggnad av en dagvattentaxa - 5 år efter införandet i UMEÅ - Conny Persson conny.persson@umeva.se 090-16 13 99, 070-517 13 99 Varför dagvattentaxa? Vattentjänstlagen (LAV) medger inte att kostnader

Läs mer

Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland

Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland Dagvatten en fråga för samhällsplaneringen Utbildningsdag om dagvatten 21 nov 2013, Miljösamverkan Östergötland Hans Bäckman Svenskt Vatten Rörnät & klimat (dagvatten) VASS / Benchmarking Europastandardisering

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder

Läs mer

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng Dagvattenutredning Hammarängen 2010 01 01 Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Området... 4 2.1 Markförhållanden... 4 2.2 Avrinningsförhållanden...

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har

Läs mer

Information om dagoch dräneringsvatten

Information om dagoch dräneringsvatten Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM Bilaga 4 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.

Läs mer

Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning.

Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. www.sevab.com eem.se Information om dag- och dräneringsvatten Mer än

Läs mer

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation. Bil 1 Bil 1 Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation Antagen av Trafiknämnden (2016XXXX) Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2016XXXX) Stadsbyggnadsnämnden (2016XXXX) Exploateringsnämnden(2016XXXX)

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Dagvattenutredningar i Täby kommun

Dagvattenutredningar i Täby kommun Dagvattenutredningar i Täby kommun Kravspecifikation, checklista och förslag till arbetsgång vid dagvattenberäkningar Dagvattenhanteringen blir en allt viktigare del i stadsplaneringen. Detta dels med

Läs mer

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 28 000 invånare Ca 2000 kvm2 Bolmen, vattentäkt Lagan E4 Klimatanpassningsplan Ljungby kommun Varför en klimatanpassningsplan? Varför en klimatanpassningsplan? Bottenkartering av Lagan, hösten 2012 Bottenkartering

Läs mer

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ

SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Hur hantera dagvatten i urban miljö?

Hur hantera dagvatten i urban miljö? Klimatanpassning i den fysiska planeringen Hur hantera dagvatten i urban miljö? Presentation den 2 dec 2010 Länsstyrelsen i Stockholms Län Hans Bäckman, Svenskt Vatten hans.backman@svensktvatten.se 1 Svenskt

Läs mer

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation

Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå. vid ny- och större ombyggnation Dagvattenhantering Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation Antagen av Trafiknämnden (2016-11-10) Miljö- och hälsoskyddsnämnden (2016-10-25) Stadsbyggnadsnämnden (2016-10-27) Exploateringsnämnden(2016-11-10)

Läs mer

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har

Läs mer

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner Problem och lösningar på kort och lång sikt Mikael Ulf Samhällenas avvattning kläms från två håll Mer intensiva regn och ändrade

Läs mer

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge)

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Tällberg 2011-11-16. Jesper Johansson, Affärsområdeschef VA. El Elnät Avfall VA

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE UNDERLAG & KÄLLOR ARBETSGRUPP DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. Bredingegatan BAKGRUND & SYFTE Svalövs kommun har tagit fram förslag till ny detaljplan för Felestad 27:57 m.fl. i södra delen av Svalövs tätort (Figur

Läs mer

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun 1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för

Läs mer

Ärende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten

Ärende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Ärende 22 Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-01-18 KS. 2018-00338 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Svar på medborgarförslag om tillvaratagande

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Dagvattenhantering. Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet

Dagvattenhantering. Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet Dagvattenhantering Maria Viklander Stadens Vattensystem Luleå tekniska universitet Min resa 1989 1997 2002-2005 2010 Idag Ett axplock. Dagvattenhantering Dagvattensystemet Nederbörd Samhället Vad? När?

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum: Dagvattenutredning Boviksvägen, Alhem Datum: 2018-07-04 1 Innehåll Bakgrund... 3 Förutsättningar... 4 Topografin i området:... 4 Flödesberäkningar... 5 Flöden före exploatering... 5 Markanvändning efter

Läs mer

Vi skall inte bygga nya problemområden!

Vi skall inte bygga nya problemområden! Revidering av P90 Dimensionering av avloppssystem P90 blir P110 Rörnät och klimat 1 april, 2014 Slakthuset, Malmö Hans Bäckman Svenskt Vatten 08 506 00 200 hans.backman@svensktvatten.se Gilbert Svensson

Läs mer

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!

Läs mer

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20 Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ

Läs mer

Vatten i fysisk planering

Vatten i fysisk planering Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig

Läs mer

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS Tjänsteskrivelse Datum 2017-08-16 Kommunstyrelseförvaltningen Utvecklingsavdelningen Linda Corneliusson Linde 0346-88 64 09 linda.corneliusson-linde@falkenberg.se Yttrande på Klimatanpassningsutredningens

Läs mer

MKN i fysisk planering

MKN i fysisk planering MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer 2016-04-07 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm? Sammanfattning

Läs mer

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1 1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Tommy Giertz.

Tommy Giertz. D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj

Läs mer

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin. Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion

Läs mer

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG 2016-06-07 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning... 3 3 Grönytefaktor... 3 4 Lokala miljömål- förutsättningar för markanvisning.

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och

Läs mer

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN Industridoktorand: Pär Öhrn Sagrelius (Tyréns och LTU) Handledare: Lars Marklund (Tyréns) Maria Viklander (LTU) INNEHÅLL DRIZZLE Nyttor av hållbara dagvattensystem

Läs mer

Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation

Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation 2019-03-25 DAGVATTENHANTERING Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation Ytan som planläggs för bebyggelse är 5500 m2. Idag är

Läs mer

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare

Läs mer

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området

Läs mer