DYNAMO. Beskrivningar av de 18 projekt som ingår i programmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DYNAMO. Beskrivningar av de 18 projekt som ingår i programmet"

Transkript

1 DYNAMO Beskrivningar av de 18 projekt som ingår i programmet DYNAMO-seminariet i Sigtuna den 31 januari 1 februari

2 Förord DYNAMO är ett program som startades av Vinnova den 1 juli Programmet innefattar ett regeringsuppdrag och har som långsiktigt mål att bidra till ökad kunskap om faktorer som påverkar lokal rörlighet och minskad ohälsa. Rörligheten i Sverige är lägre än i många andra jämförbara länder. Programmet bygger på en uppfattning, som stöds av aktuell forskning, att väl fungerande arbetsmarknadsprocesser är viktiga inte bara för ökad tillväxt, sysselsättning och för kompetensförsörjning, utan även för en god arbetsmiljö, lägre sjuktal och minskad utslagning. Med ökad frivillig rörlighet minskar risken att människor fastnar på fel arbetsplats eller i fel jobb. DYNAMO finansierar ett brett spektrum av forsknings- och utvecklingsprojekt med olika infallsvinklar på rörlighet. Bland de 18 projekten återfinns flera som är inriktade på arbetsgivarsamverkan och arbetsgivarringar med huvudfokus på att få sjukskrivna åter i arbete. Bland projekten ingår också studier av matchning och kompetensförsörjning för ökad tillväxt samt projekt som fokuserar på regionförstoring och pendling. Ett av projekten analyserar arbetsrättsliga och avtalsmässiga aspekter på hinder och möjligheter att få till stånd ökad rörlighet. Vi hoppas denna breda och spännande flora av projekt tillsammans skall generera nya tankar och framgångsvägar för en angelägen ökad rörlighet i landet. I denna skrift har sammanställts redigerade projektbeskrivningar som presenterades vid en konferens på Sigtunastiftelsen i januari Casten von Otter Ordf i bedömargruppen för DYNAMO Erling Ribbing Programledare 2

3 Innehåll Inledning 1. Projekt för rörlighet och ökad hälsa genom aktiv samverkan 1.1 Ökad rörlighet för ett livslångt och hälsofrämjande arbetsliv 1.2 Vägar tillbaka en studie av arbetsbyte för hälsa, utveckling och rehabilitering 1.3 Livsmodellen 1.4 Arbetsgivarringar som strategi för rörlighet och hälsa i arbetslivet 1.5 Dynamo-projektet i Sörmland 1.6 ABL en långsiktigt hållbar modell 1.7 Rörlighet för ökad hälsa 1.8 Drivkrafter för ökad rörlighet 1.9 Arbetsgivarsamverkan för minskad ohälsa 2. Projekt för rörlighet, kompetensförsörjning, tillväxt och sysselsättning 2.1 Win-Win Skaraborg, Arbetsgivarringen 2.2 Gemensam arbetsmarknad som strategi och mål för omvårdnadspersonal 2.3 Samarbete för ökad rörlighet, minskad ohälsa och ett hållbart arbetsliv 2.4 Dynamiska regioner och innovativ kollektivtrafik DINKOLL 2.5 Rörlighet och näringslivsdynamik 2.6 Regionförstoring ur ett genusperspektiv 2.7 Kollektivtrafik värd sitt pris 2.8 Rörlighet på en lokal arbetsmarknad 2.9 Transportsystem, rörlighet och sjukskrivningar 3

4 Inledning Den 31 januari till 1 februari 2005 hölls ett seminarium i Sigtuna där företrädare för de projekt som ingår i DYNAMO-programmet var inbjudna. Projektledningarna medverkade genom att för varandra och för programmets bedömargrupp beskriva projekten och informera om vad man vill uppnå med projektet och hur långt man kommit i arbetet. En stor del av seminariet ägnades åt erfarenhetsutbyte och diskussioner. I denna skrift har en sammanställning gjorts över de olika DYNAMO-projekten. Tanken är att sprida information om det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom DYNAMO-programmet. 4

5 1. Projekt för rörlighet och ökad hälsa genom aktiv samverkan 1.1 Ökad rörlighet för ett livslångt och hälsofrämjande arbetsliv Projektledare: Ulla Larsson, Kalmar arbetsgivarring Ringen i Kalmar omfattar idag 48 företag. Det geografiska område i vilket dessa återfinns sträcker sig mellan Emmaboda, Torsås, Öland och Västerås. Sammantaget omfattas ca anställda i medlemsföretagen. En förstudie är genomförd i form av en lägesbeskrivning. Hundra intervjuer är genomförda varav hälften med arbetsgivarrepresentanter och den resterande halvan med fackliga representanter. På tre företag har även första linjens chefer intervjuats om sin syn på rörlighet. Planerade åtgärder för att förbättra rörligheten Inom projektet kommer följande aktiviteter att genomföras: - Förankringsarbete på arbetsplatser genom samtal med ledningsgrupper, fack och anställda - Fördjupningsarbete med arbetsplatser som är särskilt positiva till att satsa på rörlighet - Utveckla praktiska modeller för intern och extern rörlighet rörlighetstrappa - Inspirationsdag kring arbetsglädje och rörlighet - Rörlighetsinspiratörsutbildning - Utbildning Friska arbetsplatser där rörlighet ingår - Ekonomisk analys - Kartläggning och uppföljning - Handbok i rörlighet Förväntade resultat Det projektet avser att uppnå är att: - Utveckla strategier för olika typer av rörlighet - Skapa praktiska modeller för rörlighet. Arbetsgrupp tillsatt med nio arbetsgivare och åtta fackliga representanter - Medverka för att rörlighet blir ett bestående inslag i arbetsplatsers verksamhet - Hitta möjliga lösningar på olika problem och hinder som kan finnas i samband med rörlighet. 5

6 1.2 Vägar tillbaka - en studie av arbetsbyte för hälsa, utveckling och rehabilitering Projektledare: Gunnar Aronsson, Arbetslivsinstitutet Projektet syftar till att öka kunskaperna om betingelserna för rörlighet och enskildas överväganden och strategier för byte av arbetsgivare och/eller yrke. Projektet hänger nära samman med Starck & Partners (S&P) projekt Arbetsgivarringar som strategi för rörlighet och hälsa i arbetslivet som presenteras längre fram i denna skrift. Vilket samhällsproblem är projektet fokuserat på? Projektet fokuserar på ohälsa och sjukskrivningar med åtföljande samhällskostnader. Det finns idag många människor som inte befinner sig på för dem rätt arbetsplats och/eller i rätt yrke. Cirka 20% av dem med fast anställning är sk dubbelinlåsta dvs varken i sitt önskade yrke eller på sin önskade arbetsplats. Denna grupp har större ohälsa än samtliga övriga grupper. Orsaksbeskrivningen är multidimensionell. En del av problemets lösning finns i individuell mobilitet och arbetsgivarsamverkan. Aktörssamverkan och planerade åtgärder En mycket bred bas för aktörssamverkan är skapad. Denna innefattar företrädare för: Svenskt Näringsliv, LO, TCO, AFA, VINNOVA, Arbetsmarknadsverket, Näringsdepartementet, Försäkringskassan, Folktandvården, Järfälla kommun, Arla Foods samt forskare vid Arbetslivsinstitutet. Projektet är ett åtgärdsinriktat FoU-projekt, vilket syftar till att öka kunskapsnivån om individuella, sociala, och organisatoriska mekanismer och förhållanden, som bidrar till att anställda blir kvar i för dem skadliga arbetsmiljöer. Projektet syftar också till att öka kunskapen om vad som kan bidra till bra rörlighet. Här studeras särskilt, vad man kommit att kalla, psykologiska vändpunkter. För att försöka fånga den individuella processen genomförs intervjuer med personer som befinner sig mittemellan, dvs i en övergångsperiod. Uppföljning kommer att ske efter 12 månader. En fråga som ställs är varför en individ kommit till S&P. Här studeras särskilt om klienten blickar framåt eller bakåt. Är klienten där för att ta sig vidare, framåtblickande eller är han där för att han varit sjuk och blivit sjukskriven, tillbakablickande. Viktigt är även att försöka fånga omgivande processer som medverkat till psykologiska vändpunkter. De personer som ingår i studien har i genomsnitt varit sjukskrivna i 18 månader. Förväntade resultat Projektet syftar till att utveckla en organisationsmodell som motverkar inlåsning. Uppföljningar kommer att göras på individuell nivå. Att det ska ha löst sig för individerna på ett eller annat sätt blir då ett sätt att mäta resultaten. När det gäller vad som ses som en bra lösning, är det alltför snävt att enbart arbeta utifrån kriteriet att alla ska vara tillbaka i arbete. Ibland kan sjukpension vara den bästa lösningen. Viktigt att ha med sig i arbetet är att detta är långsamma processer där människor fattar viktiga beslut. Området är relativt outforskat. 6

7 1.3 Livsmodellen Projektledare: Magnus Andersson, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet Avd. 5 Malmö Livsmodellen är en samarbetsmodell inom livsmedelskedjan som bygger på tvärfacklig samverkan över företagsgränser för förebyggande och rehabiliterande arbete. Samhällsproblem och orsaker Många människor behöver byta arbete för att över huvud taget kunna fortsätta att arbeta efter en sjukdom. För en sådan person med låg utbildningsnivå kan det vara extra svårt att komma vidare. Har han/hon t ex arbetat i ett bageri och fått mjölallergi kan vederbörande inte gå tillbaka till sin gamla arbetsplats. Finns det däremot ett branschvist samarbete för att underlätta återgång i arbete kan personen ha nytta av de branschspecifika kunskaperna han/hon besitter t ex hygienkunskap och livsmedelshanteringskunskap. Planerade åtgärder och samverkan Tanken är att skapa nya former för rehabilitering och förebyggande arbete. Vidare vill man i projektet skapa fackligt engagemang och drivkraft i rehabiliteringsarbetet råda bot på facklig passivitet. Om de fackliga företrädarna får bättre kunskap, har de också bättre förutsättningar att vara drivande när det gäller att skapa nytt arbete för de medlemmar, som löper risk att bli långtidssjuka. Projektet arbetar för att öka rörligheten i kedjan Jord till bord. Med uttrycket Jord till bord menas det faktum att det finns många tänkbara arbetsplatser inom livsmedelskedjan för en person som kan branschen, exempelvis hotell, restaurang, skolkök, livsmedelsaffär. Arbetssättet i projektet är parvis samverkan. En facklig företrädare och en arbetsgivarrepresentant arbetar tillsammans inom och mellan företag för att skapa möjligheter för anställda att pröva nya jobb. Vidare handlar det om att utbilda fackliga förtroendemän i sk coaching, för att dessa ska kunna ge sina medlemmar vägledning och stöd. Man vill också uppnå att projektet får kopplingar till andra stora program t ex VINN VÄXT samt att modellen sprids i landet, bl a genom LO. Förväntade resultat Maj 2005: En Livsring 8 medlemmar i nytt arbete utprovning av modellen samt redskap Dec 2005: Livsringar i Malmöregionen Dec 2006: Livsringar i Skåne 1.4 Arbetsgivarringar som strategi för rörlighet och hälsa i arbetslivet Projektledare: Lennart Svensson, Starck & Partner AB Starck & Partner har funnits sedan år Ringen omfattar 44 företag och organisationer i en geografisk räckvidd som omfattar Strängnäs, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Ramavtal är upprättade med samtliga företag. Den genomsnittliga sjukskrivningslängden för 7

8 personer som ringen arbetar med var tidigare ca 18 månader men en ökning har nu skett till ca månader. Samhällsproblem och orsaker Efter ett antal år på ett och samma arbete brukar prestationen och motivationen börja dala för många människor. Det kan finnas många olika orsaker till detta, både interna i arbetet och externa dvs utanför arbetet. I denna fas är det många som självmant söker sig till ett nytt jobb, internt eller externt. Ringen vänder sig till personer som inte tar sig vidare utan fortsätter att röra sig nedåt i prestationskurvan. Många som kommer till Starck & Partner beskriver det som att få sätta sig i väntrummet, dvs de väntar på att något ska hända. Åtgärder och förväntade resultat Aktuella exempel på företag, där ringen har lyckats uppnå sin målsättning att komma in tidigt, är Roslagståg och Nynäshamns kommun. På Roslagståg, som har många högutbildade invandrare anställda som konduktörer, får hela personalen tillgång till karriärplanering. Denna insats vänder sig alltså inte till sjukskrivna utan till friska och det är givetvis frivilligt att delta. Arbetsgivarsidan resonerar som så, att om de anställda inte är motiverade att stanna kvar i företaget så är det bäst för alla parter att de söker sig vidare. Varför ska vi ha människor anställda som är färdiga med oss? Dessa individer kommer även att erbjudas stöd när det gäller att söka nytt jobb, ca 30h/individ. I Nynäshamns kommun har man istället satsat på att ge korttidssjukskrivna möjlighet att komma helt anonymt och frivilligt till ringen. De har även möjlighet att komma på kvällstid. Det svåra i sammanhanget är attityderna till rörlighet. Den anställde kan ha svårt att uttrycka sin önskan om att gå vidare om han inte vet att han faktiskt kan göra det. Arbetsgivaren å andra sidan kan ha svårt att säga till en anställd att det nog är dags för honom/henne att gå vidare. Det är dessa personer som är trötta på sitt arbete och vill gå vidare som man hoppas ska komma till ringen. Ännu är det dock för tidigt att säga om man kommer att nå denna grupp eller om det är andra personer som kommer att använda sig av möjligheten. 1.5 Dynamo-projektet i Sörmland Projektledare: Lars Spjut, Landstinget Sörmland Rigionala Arbetsmiljö & Rehabiliteringsgruppen, RAR, i Sörmland bedriver sedan 2002 ett arbetsmiljö- och rehabiliteringsprojekt med medverkan av länets kommuner, Försäkringskassan i länet samt Arbetsmiljöinspektionen i Linköping/Eskilstuna. Under arbetets gång upptäckte man, att arbetet med rehabilitering av långtidssjukskrivna mer eller mindre havererat. För att kunna utöka arbetsinsatserna vad gäller rehabiliteringen sökte och erhöll man bidrag från Vinnova. Planerade åtgärder och aktörssamverkan Målet med detta tilläggsprojekt är att identifiera och om möjligt lösa de systemfel som försvårar arbetet med att avsluta långa sjukfall på ett bra sätt. Detta arbete bedrivs i tre steg: 1. Kategorisering av samtliga långtidssjukskrivningsärenden, > 6 mån i en av länets kommuner. Detta arbete genomförs av rehabsamordnare i 8

9 samråd med Tor Larsson och Peter Westerholm, ALI. Tor Larsson leder forskningsdelarna av projekten. 2. Analys av ärendegången, identifiering av de naturliga eller bästa möjliga lösningarna/avsluten samt identifiering av existerande handläggningsproblem eller hinder. Denna analys utförs av en arbetsgrupp bestående av erfarna personalhandläggare från tre av de medverkande kommunerna, Försäkringskassans verksamhetsutvecklare samt en utredare från Länsarbetsnämndens kansli i samråd med Tor Larsson och Peter Westerholm. I detta skede befinner sig projektet våren Samråd mellan berörda myndighetschefer mot bakgrund av det underlag som den myndighetsgemensamma arbetsgruppen tagit fram - Detta beräknas ske hösten Förväntade resultat Målet är att analysera och åtgärda idag existerande systemfel samt att, om så krävs, mobilisera det stöd från nationell nivå, som erfordras för att åstadkomma effektivare arbetslivsinriktat rehabiliteringsarbete i Sörmland. Förhoppning är givetvis, att om projektet finner framkomliga vägar för att effektivisera detta arbete, resultaten kan spridas till resten av landet. 1.6 ABL - en långsiktigt hållbar modell Projektledare: Krister Rosendahl, Arbetsgivarringen Boden Luleå ABL står för Arbetsgivarringen Boden Luleå. Utgångspunkt för projektet är att på sikt göra samverkan som process mera självgående genom att utveckla en modell som understöder medlemsorganisationernas interna förankring av ringverksamheten, interorganisatoriskt utbyte samt kunskapsspridning. Nuvarande samhällsproblem Två huvudproblem presenterades under seminariet: 1. Problematisk framtida arbetskraftsförsörjning - Allt fler lämnar arbetslivet med ålderspension. Samtidigt står en stor del av arbetskraften utanför arbetsmarknaden, t ex genom förtidspension och arbetslöshet. 2. Den ökade sjukfrånvaron - Medför en ökad samhällskostnad, kostnad för företagen samt skapar en ond spiral på arbetsplatser genom ökad arbetsbelastning och stress. Problemets orsaker Ett antal faktorer har identifierats av projektet: - Otydliga arbetsorganisationer, oklar arbets-och ansvarsfördelning - Uppskruvat tempo, flexibilitet och omställningar - Temporära lösningar, ej långsiktiga strategier 9

10 - Litet utbyte och rörlighet av kompetens - Osäkerhet i kontakt med rehabiliteringsaktörer om regeltolkning. Planerad aktörssamverkan Projektet går ut på att skapa förutsättningar för livskraftig, långsiktigt hållbar samverkan genom att: - Mötesplatser skapas - Behov lyfts, möts och samordnas - Plattform för utbyte över bransch- och sektorsgränser skapas, balanserade av likheter/olikheter - Helikopterperspektiv anammas - Kanaler för återföring skapas, kontaktpersonernas ökade kunskaper/erfarenheter förs vidare och nyttjas inom moderorganisationerna Samverkan planeras med Gällivareprojektet genom att erfarenhetsutbyte/träffar kommer ordnas. Förväntade resultat Ett ökat utbyte mellan arbetsgivare skapar: - Lärande genom erfarenhetsutbyte samt synergieffekter - Metod- och kompetensutveckling, långsiktiga strategier - ej tillfälliga lösningar - Optimalt utnyttjande av befintliga resurser. I förlängningen ser man även som ett önskvärt resultat att nätverket blir mer självgående och inte så personbundet samt att de informella kontakterna ökar. Uppföljning Ständig, processuell uppföljning kommer att ske. Följeforskningen omfattar två delar: 1. Horisontell studie: Förståelse, öppenhet och ömsesidighet i utbytet mellan ringanslutna arbetsgivare. Studien genomförs med hjälp av inventering, social nätverksanalys samt deltagande observationer. 2. Vertikal studie: Intern medvetenhet om nätverkets roll. Kunskapsspridning och kommunikation kring kunskaper/erfarenheter hos ringmedlemmarna. Studien genomförs vid ett strategiskt urval av 4-6 arbetsgivare med fortlöpande djupintervjuer samt deltagande observationer. 1.7 Rörlighet för ökad hälsa Projektledare: Kathrin Abrahamsen, Ludvika kommun Föreliggande projekt är ett samarbetsprojekt mellan offentlig sektor och det privata näringslivet i Västerbergslagen. I projektet samverkar medlemsföretagen kring arbetslivsinriktad rehabilitering och förebyggande arbete. För närvarande är Samhall, ABB, Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Ruukki och Landstinget anslutna till nätverket i samarbete med bl a Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Högskolan i Dalarna. De tre perspektiv man utgår ifrån är främjande, förebyggande och rehabiliterande. 10

11 Samhällsproblem i fokus Ohälsan i Ludvika och Smedjebacken är mycket hög vilket framgår av Försäkringskassans statistik för Dalarna. Vidare finns problem med inlåsning och låg rörlighet. Vissa får t o m dubbel guldklocka. Ytterligare ett problem som särskilt lyfts fram är det faktum att kvinnor är sjukskrivna längre tid och i större utsträckning än män. Samtidigt får kvinnorna generellt sett sämre rehabilitering än män, enligt forskning på området. För att underlätta för kvinnor att återgå i arbete ger ringen sk hemresurs. Denna tjänst som tillhandahålls av Samhall kan givetvis även ges till män. Forskarstöd och utvärdering Högskolan Dalarnas bidrag till projektet är forskarstöd och utvärdering utifrån ett interaktivt förhållningssätt med nyttan i fokus. Forskarna finns med i projektet och tillför tvärvetenskapliga kompetenser. Syftet är att de ska fånga upp det som projektet, ringen, uppfattar t ex när det gäller skillnader mellan män och kvinnor. Projektets mål De mål man satt upp i projektet är att: - Minst 100 individer har deltagit i projektet - Deltagarna upplever att de funnit en lösning, fått en personlig utveckling, hälsan och arbetsförmågan är förbättrad. - 80% av deltagarna är i arbete eller studerar - 1/3 av deltagarna är med i förebyggande syfte - Arbetsgivarringen är en permanent ekonomisk förening som är självbärande - Minst 10 nya arbetsgivare har anslutit sig till ringen under 2005 och minst fem nya under En metod för att fånga upp tidiga signaler på ohälsa hos individer är utvecklad och implementerad hos arbetsgivarna. 1.8 Drivkrafter för ökad rörlighet Projektledare: Kerstin Ekberg, LIU, Linköpings universitet Forskargruppen samverkar med tre ringar; företagsringen i Boxholm, företagsringen i Norrköping samt Handelskompetens i Östergötland. Två av dessa, Boxholm och Handels är partssammansatta varför de inte kallas arbetsgivarringar utan företagsringar. En översikt över ringarna, deras intressenter och inriktning, vilken bransch/sektor de riktar sig mot, hur de har organiserat sin verksamhet, hur länge de varit verksamma samt vilken integration de har med samhällsaktörer, redovisades under seminariet. Syfte Projektets övergripande syfte är att stödja en ökad rörlighet, hälsa och kompetensförsörjning inom och mellan organisationer. Inom organisationen avser kompetensutvecklingsåtgärder, alternativa karriärvägar, systematisk arbetsrotation etc. Mellan organisationer syftar på byte av arbetsgivare och handlar om att komma åt inlåsningsproblematiken. 11

12 Åtgärder och aktörssamverkan Hittills har projektet arbetat med planering och förankring. Under våren genomförs ett kartläggningsarbete. Intervjuer kommer även att genomföras med relevanta aktörer. Vidare kommer ett seminarium att genomföras för att identifiera de utvecklingsbehov som finns i ringarna. Projektet har fyra huvudfokus: - Utveckling och prövning av metoder för rehabilitering tillbaka till arbete - Prevention av ohälsa - Kompetensutveckling av anställda och ledare i medlemsföretagen - Utveckling av företagsringar vad gäller deras inriktning och arbetsformer/metoder Den första punkten omfattar inte enbart enskilda individer utan även arbete med företagen. Den tredje punkten handlar om att skapa en beredskap att hantera rörlighetsfrågor. Den sista punkten handlar om hur arbetsgivarringen kan utvecklas för att bli ett nav, en intermediär, för att jobba med rörlighet. Förankring Projektet har arbetat mycket med förankring. Detta har tagit sig uttryck i att en styrgrupp tillsats bestående av de tre ringrepresentanterna, en företagsrepresentant, en person från Försäkringskassan, en person från Arbetsförmedlingen, de två forskarna samt en processtödjare. Vidare har en referensgrupp tillsatts bestående av en utökad grupp: representanter från ringarna medlemsföretagen, Försäkringskassan, Arbetsmarknadsverket/Arbetsförmedlingen, Företagshälsovården, fackliga organisationer samt forskare. Förväntat resultat Forskningen bedrivs i en cirkulär process. Arbetsprocessen startar i ringarna där deras utvecklingsbehov och olika idéer kommer fram. Nästa steg i processen består av forskning och analys. Detta steg återkopplas sedan till ringarna. Man jobbar alltså genom ringarna för att skapa förutsättningar för rörlighet. Tanken är att resultaten ska få spridning genom de centrala aktörer som sitter med i referensgruppen. 1.9 Arbetsgivarsamverkan för minskad ohälsa Projektledare: Kjell Degerman, Gällivare RehabTjänster Samarbetet mellan arbetsgivarna i Gällivare, såväl offentliga som privata har döpts till Initiativet. Kjell Degerman är koordinator medan Lena Rantakyrös roll är att följa upp, utvärdera samt vara bollplank till projektledaren. En stor fördel anser man det vara att arbetsgivarna är drivande i ringen. På så vis har man tilltro till ringens överlevnad då den sk eldsjälsproblematiken inte blir aktuell. Planerade aktiviteter och aktörssamverkan I starten har man planerat för följande aktiviteter: 12

13 - En konferens om arbetsgivarsamverkan för att öka kunskaperna om fördelarna med ett arbetsgivarsamarbete samt för att fånga upp idéer, problem och önskemål om kommande aktiviteter. - Kartlägga nuläget hos företag och organisationer i relation till målsättning - Kartlägga den förväntade nyttan av samverkan hos organisationerna i nätverket - Utse resurspersoner som kan kommunicera inom olika områden i nätverket - Upprätta en webbplattform för att medlemsföretagen och övriga intressenter i samhället ska kunna följa och ta del av arbetet. Detta är ett aktionsforskningsprojekt och alla aktiviteter följs upp kontinuerligt. Ett samarbete finns även med Arbetsgivarringen Boden Luleå när det gäller t ex utbildning och konferenser. Förväntade resultat Fyra utmaningar som projektet lyfter fram är: - Kompetensförsörjningen i framtiden - Att öka arbetskraftens rörlighet genom arbetsprövning eller praktik - Att minska sjukfrånvaron och effektivisera rehabiliteringen - Att utveckla en hållbar modell för arbetsgivarsamverkan. 13

14 2. Projekt för rörlighet, kompetensförsörjning, tillväxt och sysselsättning 2.1 Win Win Skaraborg, Arbetsgivarringen Projektledare: Ulf Andersson, Pomona Balance Aktiebolag Syftet med projektet är att bilda en arbetsgivarring i Skaraborg av organisationerna Industrikompetens i Skaraborg och Medflyttarakademin i Skaraborg. Projektet utgår således från två befintliga projekt. Medflyttarakademin svarar mot problemet att rekrytera utbildad personal till Skaraborg och syftar till att underlätta för människor att ta kvalificerade anställningar genom att hjälpa deras medflyttande att också få anställning. Medlemmarna är i huvudsak offentliga förvaltningar, Skövde kommun, Vara kommun, Skara kommun och Primärvården. Industrikompetens är skapat för att de ingående företagen ska kunna byta personal inbördes. Medlemmarna är tillverkande företag i Skaraborg och organisationen har idag 24 medlemmar, Volvo Personvagnar, Electrolux, Arla Foods, Euromation, Grönlunds Plåt, Mago, Autokaross i Floby. Syfte Projektet svarar mot behov att: - stimulera tillväxt - öka rörligheten i arbetslivet - stödja människors karriärutveckling - stödja och motivera människor i sjukskrivning och arbetslöshet - minska sjukskrivningar - motverka utslagning - stödja förbättring av arbetsplatser Orsaker till problemet Orsaken till problemet beskrivs som fyrdelat i projektet. Dels handlar det om splittrat ansvar mellan de olika aktörerna, dels medför regelverk att det är svårt att starta åtgärder i ett tidigt skede. Projektledaren menar vidare att attitydförändringar behövs kring rörlighet och identifikation med yrket. Slutligen belyser man problematiken kring slimmade företag och förvaltningar vilket medför att omplaceringsmöjligheter många gånger saknas inom organisationen. Planerade åtgärder och aktörssamverkan Viktigt är att sätta individen i fokus, det handlar om medvetna val från individens sida. Här kommer man att arbeta med sk coaching. Attitydförändringar är en annan viktig del att arbeta med. Vidare är det viktigt att skapa fasta kontakter mellan intressenter såsom arbetsgivare, fack, samhällets institutioner och individerna själva. 14

15 Förväntade resultat De uppsatta projektmålen omfattar 250 individuella insatser årligen, vilket med 50% framgång leder till en halvering av de långa sjukskrivningarna. När det gäller effektmål har man satt upp halverad sjukskrivning, minskad tillströmning och fokus på friskhet, samt effektivare kompetensförsörjning. En doktorand kommer att följa upp arbetet och titta på eventuella attitydförändringar. Vad är gjort? - Projektorganisationen är etablerad - Förstudie är genomförd - Beslut om en förening är taget - Metodiken är anpassad - kommer från annan verksamhet - Ledarutveckling genomförd för två grupper - Deltagarutveckling genomförd för två grupper - En speciell underprojektgrupp för tidiga insatser är i arbete - Ansökan om kompetensanalys är inskickad. 2.2 Gemensam arbetsmarknad som strategi och mål för omvårdnadspersonal Projektledare: AnnSofie Svensson, Landstinget Kronoberg Målet med projektet är att skapa möjlighet för en gemensam och rörlig arbetsmarknad mellan kommun och landsting för vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Dessa kategorier omvårdnadspersonal har kortast utbildning, låg status och är kvinnodominerade. De kommuner som inkluderas i projektet vid sidan av Landstinget Kronoberg är Växjö och Ljungby. Samhällsproblem Två huvudproblem identifieras av projektet. Det första är att inlåsning på arbetsmarknaden och i yrket kan leda till hög sjukfrånvaro. Det andra är att den låga statusen på vårdyrket kan resultera i bristande tillgång på arbetskraft. Planerade åtgärder och aktörssmverkan Tre olika åtgärdsmöjligheter redovisas. Den första är att skapa adekvata utvecklingsmöjligheter, den andra är att genomföra kompetensutveckling på olika nivåer och inom olika ämnesområden. Slutligen anges som möjlig åtgärd att göra en översyn av arbetsrättsliga lagar och avtal samt personalpolitiska regler. När det gäller aktörssamverkan hänvisas till det gemensamma ägaransvaret mellan kommun och landsting, partsammansatt arbete, de nio arbetsplatser som ingår samt det faktum att Sveriges Kommunalarbetareförbund och Sveriges kommuner och landsting, fd Kommun och landstingsförbundet, är engagerade. 15

16 Förväntade resultat Förväntade utfall av projektet är ökad kompetens, ökad personalrörlighet, höjd status i yrket samt ökad mångfald och slutligen bibehållen/förbättrad hälsa. De specifika krav som ställs på anställda i vårdyrken kan verka som en försvårande faktor när det gäller arbetsgivarringstanken. Höjd kompetens leder till minskade inlåsningseffekter dvs ökad rörlighet som leder till ökad status vilket även leder till att mångfald uppnås vilket i sin tur innebär förbättrad hälsa och minskade sjukskrivningar. Det är denna kedja projektet vill se i sitt arbete. En modell för den gemensamma arbetsmarknaden presenterades under seminariet. I mitten befinner sig medarbetaren samt patienten/omsorgstagaren. Utanför denna cirkel har vi klimat, kultur, organisation, ledarskap och förhållningssätt. Allra längst ut i cirkelmodellen befinner sig samhället med kommun och landsting i fokus. Mellan dessa yttre cirklar har vi kompetensutveckling, gemensam fortbildning och erfarenhetsutbyte som en del. Vägledningscentrum, validering av den tysta kunskapen för att skapa rörlighet, lärcentrum och utbildningar på nätet, flexibelt lärande som en annan del. Gemensamt resursutbyte i Ljungby som ytterligare en del samt slutligen arbetsrättsliga lagar och avtal samt personalpolitik. Sveriges kommuner och landsting är engagerat på riksnivå i detta projekt. Projektet syftar till att skapa en gemensam arbetsmarknad och lämna sk revirtänkande, vilket gör att detta kan ses som ett normprojekt. Personalförsörjningen kommer att bli problematisk när 40-talisterna går i pension om vi inte skapar attraktiva arbetsplatser som gör det möjligt att attrahera/rekrytera yngre personer. Utvärdering FoU Kronoberg kommer att svara för utvärderingen av projektet, vilken kommer att ske med såväl kvalitativ som kvantitativ metodik, djupintervjuer respektive statistiska underlag, samt tester och statistiska bearbetningar. 2.3 Samarbete för ökad rörlighet, minskad ohälsa och ett hållbart arbetsliv Projektledare: Lotta Vahlne Westerhäll, GU, Göteborgs universitet, Projektet har en rättsvetenskaplig utgångspunkt och syftar till att identifiera rättsliga hinder och möjligheter när det gäller arbetsgivarsamverkan i rehabiliteringsprocessen. Studien tar sin utgångspunkt i arbetsrättsliga och socialrättsliga normsystem som lagar, författningar såsom myndighetsnormer, föreskrifter och anvisningar, samt praxis och kollektivavtal. Exempel på arbetsrättsliga normsystem är Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningar (AFS 1994:1, 2000:1) samt Lagen om anställningsskydd. Exempel på socialrättsliga normsystem är Lagen om allmän försäkring, Lagen om sjuklön samt Lagen om finansiell samordning. Olika angreppssätt som redovisas är: 16

17 1. a) Regelsystemet ur individens perspektiv b) Regelsystemet ur arbetsgivarens perspektiv c) Regelsystemet ur de offentliga aktörernas perspektiv 2. a) Lagbundna regelsystem b) Kollektivavtal c) Praxis 3. a) Regler om individens försörjning b) Arbetsrättsliga regler såsom arbetsgivarens skyldigheter att anpassa arbetet, omplacera etc. 4. a) Regler som berör själva rehabprocessen, såsom individens möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering b) Regler som rör övergången från en arbetsgivare till en annan, såsom reglerna om anställningstrygghet. Forskningsfrågor 1. Är Lagen om allmän försäkring med arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, Arbetsmiljölagen, Lagen om anställningsskydd och Lagen om sjuklön på kollisionskurs med varandra? Blir arbetsgivarens rehabiliteringsansvar tydligt i den konkreta tillämpningssituationen eller omvänt? Samt om nämnda lagar underlättar, möjliggör eller förändrar arbetsgivarsamverkan? 2. Är den sk rehabiliteringstrappan i LAF möjliggörande eller hindrande när det gäller att åstadkomma arbetsgivarsamverkan? 3. Hur fungerar Försäkringskassans samordningsansvar vid arbetsgivarsamverkan? Hur förhåller sig möjligheterna till finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Primärvården och Socialtjänsten till rehabiliteringssamverkan på arbetsgivarsidan? 4. Om man skulle argumentera de lege ferenda (dvs om den lag som bör skapas) för att underlätta arbetsgivarsamverkan, hur skulle en sådan argumentation gestalta sig? Den första frågeställningen avses att besvaras inom ramen för Dynamoprojektet dvs de första två åren. Målsättningen är dock att bedriva projektet under fyra år. Metod Jämte lagtexter och förarbeten till dessa kommer 100 redan insamlade rehabiliteringsakter från Försäkringskassan i Västra Götalands län att ligga till grund för besvarandet av frågorna. Föreskrifter och allmänna råd från aktuella statliga myndigheter kommer att studeras. Metoden är således traditionellt rättsvetenskaplig men även intervjuer och enkäter kommer att användas. Utgångspunkter ska tas i hur Försäkringskassan i Västra Götaland har lagt upp sitt lagstadgade samverkansansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gestaltar sig, dels på den privata sidan, Volvo, och dels på den offentliga sidan, Göteborgs kommun. 17

18 2.4 Dynamiska regioner och innovativ kollektivtrafik - DINKOLL Projektledare: Tomas Svensson, Statens väg- och transportforskningsinstitut Projektet är en förstudie som ska resultera i upplägget till ett huvudprojekt. Syftet är att studera förväntade effekter av ett nytt kollektivtrafiksystem sk duospårväg. Duospårvägen är inte beroende av elektrifierad järnväg utan kan även gå på stadsspårvägnätet. Detta innebär goda möjligheter till direktförbindelser. Frågeställningar kring pendling Föreliggande förstudie syftar till att fördjupa frågeställningarna kring pendling och rörlighet och vill i detta arbete fokusera på: -Pendling och rörlighet -Planering för kollektivtrafiken och förstärka kollektivtrafikens attraktivitet -Potential för dynamik och tillväxt -Implementering Att ha med funktionshindrade som en målgrupp i projektet är viktigt då denna grupp är helt beroende av fungerande kollektivtrafik. Planerade åtgärder och aktörssamverkan De delprojekt som planeras inom projektet är: -Infrastruktur - vad behöver göras och planeras bättre -Duospårvagn demotrafik -Ekonomi och planering, linjenätets dragning och kvalitet, trafikering och resande, integration i transportsystemet samt lokalisering av boende och verksamheter. Aktörer är Regionförbundet ÖSTSAM, Länsarbetsnämnden i Östergötland samt ett antal kommuner. Det som projektet efterfrågar är att aktörerna enas om vilka områden som är de mest intressanta att de skapar en konsensus kring fokuseringen. 2.5 Rörlighet och näringslivsdynamik Projektledare: Anders Malmberg, UU, Uppsala universitet Projektet ägs av CIND som är ett virtuellt centrum där ekonomisk geografi, ekonomisk historia och företagsekonomi möts och samverkar. CIND är en gemensam satsning av Riksbankens jubileumsfond, VINNOVA och Uppsala universitet, som resulterat i ett fyraårigt forskningsprogram. Samhällsproblem i fokus Projektet syftar till att studera den lokala arbetsmarknadens betydelse för dynamiken i kluster och innovationssystem. För detta studium används longitudinella individdata. För att räknas 18

19 till en lokal arbetsmarknad måste pendlingen ha ett visst omfång. Hur många lokala arbetsmarknader det finns i Sverige beror på hur man gör indelningen. En uppskattning är dock att det finns mellan När man studerar rörlighet tittar man på flöden av arbetskraft, t ex högutbildade svenska män. Det finns stora skillnader mellan olika branscher. Planerade aktiviteter Projektet är ett rent forskningsprojekt. Ett nationellt erfarenhetsutbyte har hittills ägt rum. Fyra delprojekt är planerade: - Individrestriktioner/arbetsmarknadens geografiska utsträckning - A-rörlighet större i kluster? - Rörlighet och företagens utveckling - Rörlighet och dynamik, höna-ägg-problematiken. 2.6 Regionförstoring ur ett genusperspektiv Projektledare: Tora Friberg, Linköpings universitet Bebyggelsestrukturen har under senare år allt mer utvecklats i riktning mot att lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser för industri och tjänster, samt anläggningar för service och handel tvingar fram en ökad rörlighet på ett individuellt plan och i ett vardagligt sammanhang. Bebyggelsen kan sägas karaktäriseras av ett utspritt lokaliseringsmönster. Mycket pekar på att denna trend kommer att fortsätta. Bakomliggande faktorer är bl.a. den demografiska utvecklingen som innebär en tyngdpunktsförskjutning i ålderspyramiden som återverkar på de små kommunerna vilket i sin tur leder till att dessa kommuner försöker locka barnfamiljer till kommunen för att de ska bosätta sig där. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsutvecklingen sker i täta och stora agglomerationer. Detta genererar sammantaget en ökad rörlighet hos befolkningen i form av dagliga arbetsresor. Samhällsproblem i fokus De krav på flexibilitet och rörlighet hos arbetskraften, som den faktiska utvecklingen pressar fram och som styrs av den förda politiken, är inte bara en befriande möjlighet. Den kan också vara en ny börda. Måhända gäller det i synnerhet kvinnor. Denna misstanke eller snarare ifrågasättande av en utveckling som verkat oundgänglig är utgångspunkten för denna studie. Regionförstoring ett nytt begrepp Ett nytt magiskt begrepp har dykt upp i den regionalpolitiska diskursen regionförstoring. Detta begrepp är liksom tillväxt positivt värdeladdat. Argumenten är många och förstärker varandra. Regionförstoring ses nu som något positivt därför att stora regioner fungerar bättre än små. Motiveringen är att de stora är diversifierade och lättare att hitta jobb i, likaså att finna rätt arbetskraft i. De utgör därmed ett alternativ till flyttning för både arbetstagare och arbetsgivare. I diskussionen förs också fram att i stora regioner är transportsystemet bättre utbyggt inte minst kollektivtrafiken och kan fås att fungerar bättre och snabbare t.ex. genom att det är möjligt att skapa funktionella transportkorridorer. Täta miljöer som större städer ger således goda transportmöjligheter, god tillgänglighet, goda data- och telemöjligheter, flexibel 19

20 arbetskraft och skapar förutsättningar för att folk skall kunna bo kvar. Allt detta borgar för en internationell specialisering, skapar effektivitet och bättre förutsättningar för tillväxt Syfte och planerade aktiviteter Det övergripande syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv granska diskursen kring regionförstoring och ställa den emot hushålls, särskilt kvinnors, vardagserfarenheter där förvärvsarbete, arbetsresor, oavlönat arbete med familj och hem pusslas ihop till en helhet i tidrummet. Särskild uppmärksamhet kommer att fästas på effekterna på omsorgsarbetet som i dagens samhälle i hög grad bärs upp av kvinnor. Frågeställningen har diskuterats på ett antal olika konferenser. Detta har givit en inblick i hur tjänstemän och politiker diskuterar och hur de ser på denna problematik. Under hösten 2005 kommer Tora Friberg, i egenskap av vetenskaplig ledare för Centrum för kommunstrategiska studier, att uppsöka kommunledningarna i alla kommuner i Östergötland och får då tillfälle till fördjupade samtal om hur de ser på kommunens framtid där bebyggelseutveckling, sysselsättningsutveckling, demografisk förändring, lokala utvecklingsstrategier. Här ryms också ökande arbetspendlingen. I det sammanhanget blir det viktigt att också leda in samtalen på hur kommunföreträdarna ser på genusproblematiken. Detta berör den första frågeställningen. Förväntade resultat Resultatet från projektet förväntas leda till en fördjupad förståelse bland politiker och tjänstemän för effekterna av politiska beslut; att se vilka lösningar den enskilda människan eller det enskilda hushållet kommer fram till för att hantera en samhällsförändring som de upplever att de själva varken kan styra eller påverka. Vidare kan resultatet från projektet och dess kritiska ansats berika den pågående diskussionen om lokal/regional utveckling med inspel av vad som är önskvärt, möjligt och rimligt. 2.7 Kollektivtrafik värd priset Projektledare: Karl Kottenhoff, KTH, Kungliga Tekniska Högskolan Projektet avser belysa hur minskad resuppoffring med kollektivtrafiken kan vidga arbetsmarknaderna i Mälardalen. Målgruppen är således de som inte kan eller inte vill åka bil. Aktörssamverkan, mål och utvärdering En referensgrupp finns med i projektet och består av Mälardalsrådet, SL, BV, SLTF och Mälab samt andra forskare. Projektets mål är att bryta länsgränser som barriärer speciellt Stockholm - Mälardalsområdet. Vidare vill man studera vad som händer med pendlingen när barriärer tas bort samt hur en integrerad lösning kan se ut när det gäller: - Krav på fordon, t ex möjligheter att arbeta effektivt eller vila - Taxeutformning utan trösklar - Trafikeringsintegration mellan länen. Utvärdering av åtgärdernas effekter kommer att ske genom simulering i analysverktyget VIPS. Med hjälp av detta instrument kan man få fram t ex tid och pris för område till område, 20

21 resvägar, intäkter och kostnader per linje, byten, tillgänglighet för hela trafiklösningen uttryck som t ex kostnad eller minuter totalt. Förväntade resultat Utifrån VIPS-analyser kan man således få fram pendlarnas nytta av förändringarna, regionala fördelningseffekter och kartor, operatörernas finanser, externa effekter som miljö och olyckor, samt beräknat samhällsekonomiskt nettoutfall. 2.8 Rörlighet på en lokal och regional arbetsmarknad Projektledare: Göran Sidebäck, Mälardalens Högskola Samhällsproblem i fokus Projektidén grundar sig i tanken att rörligheten är för låg samt att sysselsättning och inkomstutveckling med mera gynnas av rörlighet. Möjligheten till rörlighet ser dock olika ut för olika grupper. Projektet syftar till att studera skillnader mellan olika grupper beträffande hinder och möjligheter till rörlighet. Studien bygger på registerdata från år 1990 och framåt. Enkät och intervjustudie kommer dock också att ingå. Projektet tar ett helhetsgrepp med arbetsmarknaden i fokus och studerar vertikal, horisontell samt social rörlighet. Med social rörlighet avses att utbilda sig, att tillträda/lämna arbetsmarknaden, att byta arbetsställe eller att förändra yrkesposition. Planerade åtgärder Inledningsvis kommer intervjuer att genomföras med regionala aktörer som kommuner, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden m fl. Syftet med dessa intervjuer är att få deras bild av läget, vilka problemen är, åtgärder som behöver vidtas osv. Projektet verkar inom ett etablerat stort nätverk och har även annan finansiering. 2.9 Transportsystem, rörlighet och sjukskrivningar Projektledare: Gunnar Isacsson, Statens väg- och transportforskningsinstitut Föreliggande projekt är en del i ett större paraplyprojekt. Det är ett renodlat forskningsprojekt. De viktigaste avnämarna är Vägverket (VV), Statens Institut för KommunikationsAnalys (SIKA), Försäkringskassan (FK) samt Banverket (BV). Samhällsproblem i fokus Projektet utgår från två observationer. Den ena är att det finns en stor regional variation i tillgänglighet såväl som i sjukskrivningar. Den andra observationen består i att det finns en stor variation i användandet av deltidssjukskrivning. 21

22 1. Sjukskrivningar och restriktioner på rörlighet till och från arbetsstället, samt tillgängligheten till alternativa arbetsgivare. 2. Transportinfrastrukturen och bruttoflöden på arbetsmarknaden. Poäng för regionalekonomiska analyser av åtgärder i transportinfrastrukturen. Syfte och planerad aktörssamverkan Hela projektets syfte: Ekonometrisk-statistiska metoder på speciellt datamaterial. Olika modeller är i användning på Banverket (BV), Vägverket (VV) och SIKA men ingen koppling finns till sjukskrivningar och bruttoflöden på arbetsmarknaden. Tilltänkt aktörssamverkan är dels genom RFV-samverkan och dels genom en referensgrupp bestående av BV, VV, SIKA och RFV. Förväntade resultat 1. Kvantifiering av orsakssamband. Kommunicera resultat till bl.a. berörda myndigheter. 2. Effekter/påverkan på myndigheters, trafikverkens, arbete med dessa frågor. Vad ska ingå i modellerna? Sjukskrivningsgranden är/bör vara direkt kopplad till arbetsförmågan. Eventuellt skulle det vara intressant att prissätta övergångar från heltid till deltid kopplat till pendling. 22

23 Kontinuerlig information om DYNAMO sprids genom DYNAMOnytt som utkommer ca en gång i månaden. Vill Du som läser denna skrift få tillgång till detta nyhetsblad från DYNAMO skickar Du bara ett mail med Din mailadress till erling.ribbing@vinnova.se eller barbro.buren@vinnova.se så ska vi se till att Du får DYNAMOnytt elektroniskt. 23

DYNAMO. Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet

DYNAMO. Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet V I N N O V A I N F O R M A T I O N V I 2 0 0 5 : 0 4 DYNAMO Beskrivningar av de 18 utvecklings- & forskningsprojekt som ingår i programmet D Y N A M O - S E M I N A R I E T I S I G T U N A 3 1 J A N U

Läs mer

DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. Januari - februari 2006

DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. Januari - februari 2006 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN Januari - februari 2006 Nyss var det nyår med goda föresatser och stora förväntningar och vips har första månaden på året bara

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun Kommunstyrelsens förvaltning Ledningskontoret HR och kommunikation Dokumentansvarig befattning: HR strateg Revidering: vid inaktualitet Uppföljning: som en del av internkontrollen Riktlinjer för arbetslivsinriktad

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post:

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-02-17 Dnr: 2014/257-UAN-150 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Ylva Wretås Strateg Stadsledningskontoret

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV

Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV 15209_Aktivt åldrande_2018.indd 1 2018-01-16 15:23:16 Bakgrund Som Sveriges chefsorganisation vill Ledarna att samhället ska präglas av

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång 2016-05-27 1(7) Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Insatsens namn KUPO Kompetensutveckling inom psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och är idag den vanligaste

Läs mer

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd Bidrag till arbetsgivare - Arbetsplatsnära stöd Start 2014

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting

AVSIKTSFÖRKLARING Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting 1 (10) AVSIKTSFÖRKLARING Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting Kommuner och landsting står inför särskilda utmaningar. En åldrande befolkning, etablering av stora grupper nyanlända

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD POSITIONSPAPPER REGIONSAMVERKAN SYDSVERIGE ARBETSMARKNAD/KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2018 1 2 INTRODUKTION Regionsamverkan Sydsverige är ett samarbetsorgan

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring

Läs mer

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar

Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum 2017-05-03 Dnr 170023 Landstingsdirektörens stab Centrala HR-enheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/14 En plan för att minska sjukskrivningar Förslag till beslut

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv En arbetsgivares perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering och hur vi utvecklar samverkan med vården Hanna

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Vad skulle chefen säga...

Vad skulle chefen säga... Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare

Läs mer

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND Friskt satsat För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND 1 Varför ännu ett hälsoprojekt? Projektet Friskt satsat drivs i samverkan

Läs mer

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Mål Skapa en fungerande kedja för Samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer Rörlighet på arbetsmarknaden Möjligheter till livslång utveckling och karriär Jämställdhet

Läs mer

Plattform för välfärdsfrågor

Plattform för välfärdsfrågor Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering Hösten 2018 Helene Möller, HR-konsult Rehabilitering Region Östergötland Region Östergötland Hälso- och sjukvården

Läs mer

PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM

PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM PERSONAL- STRATEGISKT PROGRAM 2017 2019 Dokumenttyp Fastställd Program Av kommunfullmäktige 2017-04-10, 18 Samtliga nämnder Detta dokument gäller för Giltighetstid 2017 2018 Dokumentansvarig Personalchef

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska

Läs mer

Regionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län

Regionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län Regionalt kompetenskansli 26 april 2016 Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län TEMA Kompetensplattform 2.0 hur går vi vidare? Omvärdsbevakning

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser

Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-11-06 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan beslut om insatser Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor bestående

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2017 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF, är sedan 1970 en väletablerad ideell förening

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3

Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3 Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 2020 i Stockholm - Inriktning för 2018 Reviderat avsnitt i kapitel 3 BESLUTAD AV STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET I STOCKHOLMS LÄN 16 JUNI 2017 Det övergripande

Läs mer

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen

Läs mer

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad 180928 justerat efter beslut i styrelsen för Regionsamverkan Sydsverige Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad Introduktion Regionsamverkan

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2016 04 25 Re=åter Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning Maria Välitalo Linköping 2018-01-17 1 Mjölbyfabriken Mjölbyfabriken i siffror 2200 anställda 1325 i produktionen Andel kvinnor/män 16% / 84% 2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro:

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges: Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2018-09-18 178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges: HR inom kommunens förvaltningar. Dnr 18KS370 Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-18 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Genomförandeprocessen

Genomförandeprocessen 1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

SLUTDOKUMENTATION FRISK-SATSNINGEN April Januari 2008

SLUTDOKUMENTATION FRISK-SATSNINGEN April Januari 2008 SLUTDOKUMENTATION FRISK-SATSNINGEN April 2004 - Januari 2008 Förenade Regionala Initiativtagare Startar Kampen Birgitta Johansson, processledare Anna-mari Ruisniemi, processassistans Bakgrund Förstudie

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden

Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från

Läs mer

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer