Ort och datum Stockholm Vår referens /0511

Transkript

1 VAROFÖRBUNDET Socialdepartementet Stockholm Ort och datum Stockholm Vår referens /0511 Handläggare Carita Fallström Er referens S2008/2022/ST Vårdförbundets yttrande över betänkandet Lov att välja - Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Sammanfattning V årdförbundet tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Vårdforbundets utgångspunkter Vårdförbundet anser att vård och omsorg ska vara demokratiskt styrd, solidariskt finansierad och ges efter behov. Alla ska ha lika rätt till god vård och omsorg, oavsett privat ekonomi. Vården och omsorgen ska vara trygg och säker oavsett vilken vårdgivare eller utförare medborgaren väljer att vända sig till. Vården och omsorgen ska bedrivas med hög kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Alla vårdgivare och utförare - offentliga och privata - ska verka under samma villkor om de vill medverka i den offentligt finansierade vården och omsorgen. Varje individ ska ha möjlighet att själv välja vård och vårdgivare respektive omsorg och utförare. Vården och omsorgen behöver ett utbud av olika vårdgivare och utförare där enskilda entreprenörer har en given plats. För att garantera rätten till ett fritt och individuellt val är det nödvändigt att vården och omsorgen präglas av öppenhet och av mångfald i fråga om innehåll, form och utförare. En ökad valfrihet ställer krav på möjligheten att jämföra, varför det krävs öppna redovisningar av kvalitet och resultat. En ökad reell valfrihet bidrar till att medborgarens ställning stärks och att vården och omsorgen utgår från medborgarens behov.. VAROFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box Stockholm Tel (5)

2 Den enskilde har rätt till en sammanhållen vård och omsorg, även om vården utförs av olika vårdgivare och av olika utförare. Vårdförbundet ser ett ökat behov av samordning mellan olika vårdnivåer och mellan vård, omsorg och socialtjänst. Ökad helhetssyn, hälsoperspektiv och samordning krävs för utveckling av hälsa, vård och omsorg. Detta måste vara utgångspunkter när man diskuterar valfrihetssystem såväl inom vård som inom omsorg. Det är viktigt att det finns ett lednings- och styrsystem som tar ansvar för samordning av vård- och omsorgsprocesser så att vården och omsorgen blir sammanhängande för den enskilde. De olika delarna i vårdens och omsorgens system har ansvar för att samverka för individens bästa. Både för att ge den bästa vården och omsorgen för individen, utrymme för individens egna val, tillgänglighet samt hushållning av resurserna. En viktig förutsättning för en fungerande samverkan, samordning och säkerhet är en sammanhållen vårddokumentation. Vårdförbundet har en ide om att samla dokumentationen i något vi kallar Min Vårdbok. Den ska vara nationellt samordnad och göra det möjligt för alla behöriga vårdgivare att nå relevant information i rätt tid och på rätt plats efter medgivande av vårdtagaren. Vårdtagaren ska ha full tillgång till Min Vårdbok och själv kunna dokumentera i den. Då ökar såväl säkerheten i vården som vårdtagarens inflytande och delaktighet. Synpunkter på utredningensförslag 1. Medborgarfokus Utredningens syfte är bl.a. att öka valfrihet och inflytande för medborgaren när det gäller vård och omsorg. Den enskilde medborgaren önskemål och behov ska vara i fokus. I förslaget till lagtext omnämns den enskilde endast på tre ställen, i 2 kap. 7 där valfrihetssystem definieras samt i 9 kap. 1 och 2 som handlar om information och ickevalsaltemativ. Syftet med lagstiftningen borde framgå av lagtexten. Det borde vidare framgå tydligt hur individens valrnöjlighet och inflytande ska realiseras, rätt att välja om, ändra sig osv. 2. Kvalitet och säkerhet Enligt utredningen behövs det inte några nationella krav och kvalitetskriterier eftersom det råder ett avtalsförhållande mellan kommunen/landstinget och utföraren. Utredningen anger att det så småningom kan komma nationella krav som bygger på arbetet med kvalitetsindikatorer som bedrivs av Socialstyrelsen och SKL. Det kan dock dröja väldigt länge innan det kommer några sådana krav. Genom att det inte blir några nationella krav på kvalitet blir det upp till varje enskild kommun/landsting att avgöra vilkakrav man ställer genom vad som ska stå i förfrågningsunderlaget. 2(5)

3 .J VÄRDFÖRBUNDET Kvalitet och säkerhet nämns inte ens i lagtexten. För Vårdforbundet är det angeläget att krav på kvalitet och säkerhet i valfrihetssystem regleras i lagtexten. Det kan utformas som krav på vad, vilka områden, som ska finnas med i förfr ågningsunderlaget eller genom uttryckliga hänvisningar till den lagstiftning och övrig reglering som redan finns om kvalitet och säkerhet. Avsnitt handlar om de krav kommuner och landsting kan eller bör ställa på leverantörer. Det handlar bla. om kunskaps- och erfarenhetsbakgrund, personalens kompetens, trygghet for den enskilde, klagomålshantering, kontroll och uppföljning. Dessa krav omnämns inte heller i lagtexten. Dessa krav är så viktiga for fortroendet för valfrihetssystem och for säkerheten i vård och omsorg att de borde vara med i lagtexten. De bör vidare vara utformade som "skall"krav och inte som "bör"krav. (På s. 292 i utredningen anges att det i 3 kap. LYRS ställs krav på legitimation for att få bedriva hälso- och sjukvård. Detta stämmer inte.) 3. Samordning och samverkan mellan olika huvudmän, vårdgivare och utforare Det står inget i lagtexten om samordning och samverkan. Vård- och omsorgsprocesserna måste samordnas så att de är sammanhängande för den enskilde individen. Samordning och samverkan är också avgörande for säkerheten i vård och omsorg. Detta borde framgå av lagtexten. 4. Information, kommunikation och sammanhållen vårddokumentation Information och kommunikation mellan olika vårdgivare och utforare måste fungera i ett valfrihetssystem. Detta är viktigt, främst av patientsäkerhetsskäl. Det finns exempel från vårdval Stockholm där patientjournaler skickats per vanlig post och där vårdcentraler fått hämta sina försändelser med patientjournaler från vanliga postutlämningsställen som t.ex. rea-butiker. Detta är otillfredsställande och måste kunna lösas på något annat sätt. Det är också viktigt att vårdgivare/utforare i valfrihetssystem använder sig av dokumentationssystem som är kompatibla med varandra och som går att använda vid kommunikation mellan olika vårdgivare och olika utförare. 5. Mångfald och jämställdhet Utredningen har haft i uppdrag att främja mångfald av utforare när det gäller storlek och inriktning och det ska enligt utredningens direktiv också finnas ett jämställdhetsperspektiv. Utredningen anser att införandet av valfrihetssystem inom kvinnodominerade branscher i sig bidrar till ökad jämställdhet. Vårdforbundet anser inte att enbart detta bidrar till ökad jämställdhet. 3(5)

4 En förutsättning för många kvinnor som är intresserade av att ägna sig åt eget företagande är att man kan börja i en liten skala. Då måste också kommuner och landsting utforma sina förfrågningsunderlag så att även mindre företag kan uppfylla kraven. I förslaget till lagtext finns inget som kräver att kommuner och landsting ska utforma sina förfrågningsunderlag på ett sådant sätt att det uppstår en reell mångfald av stora och små företag. Det är fortfarande upp till varje huvudman att själv bestämma vilka krav man ställer. 6. Vem ska uteslutas som leverantör? Vårdförbundet anser att avsnitt 5.5 om uteslutning av leverantörer bör utvecklas mer så att det blir klart och tydligt i vilka situationer som leverantörer ska kunna uteslutas i andra fall än de där det är fråga om brott som regleras EG-rättsligt. I den nu aktuella skrivningen framgår ingenting om arten av brott som kan föranleda uteslutning. Det kan rimligen inte vara utredningens uppfattning att alla typer av brott kan föranleda uteslutning. Det framgår inte heller vad som avses med allvarliga fel i yrkesutövningen. Är det ett allvarligt fel att ha ålagts en disciplinpåföljd av HSAN eller krävs det något annat? Ska man för alltid vara diskvalificerad från att bedriva verksamhet inom vård och omsorg om man begått ett misstag vid yrkesutövningen? I detta sammanhang skulle man i utredningen också kunna diskutera om det inte borde vara ett kravatt uppvisa utdrag ur belastningsregistret för att få delta i ett valfrihetssystem. Vårdförbundet vill också framhålla vikten av att kommuner och landsting i sina förfrågningsunderlag ställer krav på F-skattesedel och kollektivavtal hos leverantörerna. Vidare bör kommuner och landsting vara noggranna med att följa upp att de anlitade leverantörerna lever upp till de skatterättsliga och arbetsrättliga krav man kan ställa på verksamheterna. Det har nyligen rapporterats i media att hälften av de 50 hemtjänstföretag som godkänts av Nacka kommun är oseriösa. Flera företag hade inte lämnat in sina årsredovisningar, inte betalat in pensionsavgifter och inte heller redovisat moms. 35 av företagen saknar kollektivavtal (se tidningen City ). Vårdförbundet anser att det är angeläget att motverka att oseriösa verksamheter etablerar sig i valfrihetssystem. 7. Insyn och meddelarfrihet Inom all offentligt finansierad verksamhet är det angeläget att medborgarna får insyn i hur verksamheten fungerar. Meddelarfrihet är en del av möjligheten till insyn och den borde garanteras för anställda hos alla vårdgivare och utförare i valfrihetssystem, oavsett om de är offentliga eller privata. 8. Ikraftträdandet Enligt utredningens förslag ska lagen träda i kraft den l januari 2009 och stimulansbidraget ska börja administreras redan under Det pågår för närvarande 4(5)

5 flera andra viktiga utredningar som är av betydelse även för införandet av LOV som t.ex. Patientsäkerhetsutredningen, Patientens rätt i vården och Värdighetsgaranti - en äldreomsorg med respekt för människovärdet. Vårdförbundet anser att man bör avvakta med införandet av LOV till dess att sistnämnda utredningar avslutats. (kjb~ fjj/) Aima-Karin Eklund Förbundsordförande 5(5)