Medlemsblad SKOLBIBLIOTEKS SYDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA. s. 3 AFRIKA I SIMRISHAMN LINDA BOSTRÖM. s. 4-5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlemsblad SKOLBIBLIOTEKS SYDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA. s. 3 AFRIKA I SIMRISHAMN LINDA BOSTRÖM. s. 4-5"

Transkript

1 SKOLBIBLIOTEK SYD Medlemsblad Årgång8 Nummer3 Oktober2006 I DET HÄR NUMRET: SKOLBIBLIOTEKS SYDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA MAUD HELL s. 3 AFRIKA I SIMRISHAMN LINDA BOSTRÖM s. 4-5 BIBLIOTEKET I SKEGRIE LINDA BOSTRÖM berättar om det nya biblioteket s. 6-7 MED BOKEN I CENTRUM GÖTEBORG: BOK & BIBLIOTEK LUND: LITTERALUND KRISTIANSTAD: BOKFESTIVAL KLARA ÖNNERFÄLT PETRA TUFVESSON ROLAND PERSSON LOTTA DB s. 8-9 s s.12 s. 13 DEN HÄRLIGA HÖGLÄSNINGEN - Susanna Ekström på Pedagogiska centralen i Malmö, GÖREL REIMER s. 14 SAGOR OCH FABLER PÅ ANNELUNDSKOLAN, MARIA BOLMEHAG s. 15 BERÄTTARNÄTET KRONOBERG/SAGOMUSSET LJUNGBY, MIA EINARSDOTTER s. 16 FÖRFATTAREN, KATARINA VON BREDOW, HAR ORDET s. 17 ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE, SMiLE & SökaSpråkaLära s. 18 MEDLEMMAR TIPSAR OM BÖCKER OCH INTERNETSIDOR s. 19 INTRYCK FRÅN IASL-KONFERENSEN I LISSABON, MAUD HELL

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET Hösten är här med intensiv känsla av aktivitet och samtidigt skön eftersommar. Sommaren och början av terminen var också mycket händelserik. IASLkonferensen i Lissabon var en inspirationskälla. Ett viktigt seminarium där handlade om att arbeta efter FN:s deklaration om barnens rättigheter. Marian Koren från Holland påminde oss om att barn är hela människor och medborgare, som har rätt till information och behöver både skydd och möjlighet att delta i samhället. Information är knuten till utveckling, den är viktig både för att vi ska utvecklas som människor och för att vi ska kunna påverka våra liv. Vi skolbibliotekarier kan samarbeta med andra om att ge barnen möjligheter och följa med i utvecklingen för att sprida den bland alla. ENSIL hade en välbesökt träff i Lissabon för alla som var intresserade av europeiskt samarbete. Tänk på att vi har ett nätverk, om ni reser i Europa! Kolla bloggen vvbad.typepad.com/ensil ibland och bidra gärna till nätverket. Det största i sommar har varit besöket av sydafrikanerna. Att ordna en veckas aktiviteter för dem harvaritettkärtarbete, sedan kom LitteraLund och Bokmässan. Nu behövs ett höstlov. Efter årsmötet 25 oktober tar vi nya tag! Maud Hell SKOLBIBLIOTEK SYD är en ideell förening som arbetar med skolbiblioteksutveckling på bred front. Föreningen vill föra upp bibliotekets och bibliotekariens roll i skolan på dagordningen och stimulera till debatt och erfarenhetsutbyte. Ordförande MAUD HELL Vikingaskolan Lund Sekreterare LINDA BOSTRÖM Skegrie bibliotek Trelleborg Kassör GUNILLA GISSELQVIST Västra Ingelstads bibliotek V Ingelstad skola Vellinge MEDLEMSBLAD SKOLBIBLIOTEK SYDS medlemsblad utkommer med fyra nummer per år. Kasta dig över tangentbordet och skicka in tips, idéer, resereportage, artiklar, tankar och funderingar. Det är tillsammans vi blir klokare! För artiklar och idéer kontakta REDAKTIONSKOMMITTÉN: LINDA BOSTRÖM ASTRID DEPPERT GUNILLA GISSELQVIST S TYRELSEN Ledamot CHRISTINA STRÖMWALL Skönadalskolan Hofterup Ledamot MALIN TROLLERYD Klostergårdskolan Lund Ledamot MIMMI LYDEEN, Utbildningscentrum Örkelljunga Suppleanter ELNA ANDERSSON Fjälkinge skola, Kristianstad LOVISA ZANDER Örkelljunga MAUD HELL ELNA ANDERSSON CHRISTINA STRÖMWALL 2 Skolbibliotek Syd 3/2006

3 SKOLBIBLIOTEK S YDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA Under en vecka från slutet av augusti var BUSI DLAMINI och MONA CRUYWAGEN NIEMAND från Johannesburg/Pretorias utbildningsförvaltning på besök i Sverige på inbjudan av Skolbibliotek Syd. Vi hade sökt och fått pengar till deras resa av Nätverk Södra Afrika. I Sydafrika arbetar de bl.a. med att stötta skolorna när det gäller skolbiblioteksutveckling, bokbussar till skolor och koordinerar verksamheten för mediekonsulter i 13 distrikt i provinsen Gauteng. De är också båda aktiva i LIASA, Sydafrikas biblioteksförening, särskilt i sektionen för skolbibliotek. BUSI DLAMINI har långvarig erfarenhet av att kämpa för det nya Sydafrika och av det hårda arbete och de problem det har inneburit. Många positiva saker har hänt, men mycket återstår. Busi Dlamini var också en av dem som hjälpte mig, när jag var i Sydafrika för att skriva om skolbibliotek och jag fick vara med på ett av mediekonsulternas möten och delta i en konferens för skolbiblioteksfolk. Det var roligt att kunna fortsätta samarbetet på det här viset och jag vill försöka upprätthålla kontakterna för att se vad som händer i framtiden. Gästerna besökte skolor och bibliotek i Lund, Hässleholm, Simrishamn och Stockholm och skolbibliotekscentralerna i Malmö (Pedagogiska Centralen) och Stockholm (Medioteket) och pratade med personalen där. I Malmö och Stockholm tittade vi bland annat på de möjligheter som finns att låna och visa film ute på skolorna via datorn. Det var något som sydafrikanerna ville undersöka vidare. De fick nog en hel del flera tips till sin egen verksamhet, som liknar den på centralerna. På Malmö högskola besökte vi biblioteket och lärarutbildare och bibliotekarie BIBI ERIKSSON, som ansvarar för skolbibliotekskurser och den nya utbildningen SökaSpråkaLära -ettprojektkring "Informationshantering och lärande" på gymnasiet. Vi samarbetade med Världsbiblioteket i Stockholm och Afrikagrupperna vid lunchmötet i Solhuset (Solidaritetshuset på söder, där många olika föreningar och Världsbiblioteket finns). Vi hade också kontakt med föreningen BiS i samband med planeringen av besöket och några BiS-medlemmar besökte mötet på Världsbiblioteket. I Stockholm träffade vi också ansvariga på Myndigheten för skolutveckling och ett framtida utbyte diskuterades. Gästerna önskade att Myndigheten skulle medverka vid någon konferens i Sydafrika, vilket inte verkade omöjligt. Busi planerar att bjuda in dem till IFLAkonferensen 2007 för att berätta om Myndigheten för Skolutvecklings satsning på förskolan LekaSpråkaLära och utbildningarna för skolan SMILE och SökaSpråkaLära. Hon håller på att förbereda en satellitkonferens om skolbibliotek tillsammans med LORENSE DAS, som förutom att hon är initiativtagare till ENSIL också är sekreterare i skolbibliotekssektionen av IFLA. I Lund ordnade vi ett möte, där vi serverade afrikansk mat, tillsammans med föreningen Safran (Södra Afrikaföreningen i Skåne). Veckan avslutades med konferensen i Simrishamn och en trevlig kväll med personalen på Folkbiblioteken i Lund. Kvantitativt skulle vi ha önskat fler deltagare i Simrishamn. Där deltog ca 15 skolbibliotekarier. En del uteblev p.g.a. sjukdom, men tidpunkten var troligen fel för tidigt på terminen och så mycket annat händer! Vi var ungefär lika många på Världsbiblioteket och på middagen i Lund. Det får ändå anses vara ganska bra. Som helhet tycker jag att besöket har varit lyckat. Gästerna fick mycket med sig hem och vi har utbytt många erfarenheter. MAUD HELL Besök på Stoby skola, som utnyttjar Hässleholms bokbuss. Vi satt i personalrummet på rasten och pratade med lärarna. Skolbibliotek Syd 3/2006 3

4 AFRIKA I S IMRISHAMN I september var det dags igen Afrika i Simrishamn, Skolbibliotek Syds Internationella dag. Den här gången handlade det om projekt i Zimbabwe och om förverkligandet av skolbibliotekspolicyn i olika provinser i Sydafrika. Både medlemmar i Skolbibliotek Syd som vistades i Afrika och gäster från Sydafrika berättade om sina upplevelser, idéer och visioner. SEPTEMBER MÅNADS första dag började med regn. Lite tråkigt tyckte jag på vägen till Simrishamn på morgonen. Vi har ju varit så bortskämda med strålande solsken deandraårenpåskolbiblioteksyds internationella dag i Simrishamn, men inte så i år trodde vi som kom till dagen laddade med paraplyer och regncaper. Den här gången höll vi till på Östra Park-skolan, högstadiedelen av Nils Holgerssonskolan. Vi välkomnades av MAUD HELL och CATARINA WALLES som presenterades programmet för dagen. LENA MATTISSON inledde sedan med en föreläsning om sitt år som biståndsarbetare i Zimbabwe, där uppdraget var att arbeta med skolbiblioteksutveckling. Hon arbetade i en förort till Harare och skapade där ett läscenter. Hon arbetade också med att sätta upp modellbibliotek och hann med ett sådant bibliotek, i en annan mer lantlig del av Zimbabwe, innan hennes arbetstillstånd drogs in och hon efter ca ett år i Zimbabwe tvingades att lämna landet, fast det egentligen var tänkt att hon skulle stanna i två år. Andra exempel på vad hon gjort i Zimbabwe var att anordna en bokmässa och att anordna workshops för lärare kring skolbibliotek, eftersom uppdraget handlade om kunskapsöverföring. Lena Mattisson berättade om svårigheterna med att genomföra sådana här projekt, det saknas ofta pengar och det saknas insyn i vad som händer med pengarna. Projektet bekostades med Sidapengar, men det var Forum Syd som skötte rekryteringen. Sedan var ZBDC (Zimbabwe Book Development Council) arbetsgivaren på plats och den som bestämde vad som skulle göras. Årets Afrikadag bjöd på ett uppskattat inslag. Nils Holgersson-skolans klass 4b med Margareta Åberg i spetsen framförde bl a en afrikansk sång. MAUD HELL berättade sedan om sina besök i Afrika. Det var ett BIS-projekt som första gången ledde till att hon besökte Sydafrika. Det var ett projekt i samarbete med en förening i Sydafrika som innebar en speciell satsning på skolbiblioteken. Nio stycken skolbibliotekarier åkte en vecka till Sydafrika, en resa som föregicks av studier i Sverige. Hon var sedan med på IASL-konferensen i Durban och rapporterade om projektet. Senaste gången Maud Hell besökte Sydafrika Busi Dlamini föreläste om Sydafrikas National School Library Policy. I policyn poängteras skolbibliotekets roll för att uppnå kursplanens mål, att utveckla läsning, skrivning, informationsfärdigheter och det livslånga lärandet och att vara en del i att etablera en läskultur i landet. handlade det om att skriva en uppsats inom ramen för en högskolekurs vid Malmö Högskola, Communication for Development. Hon skulle då titta på två skolors bibliotek, skolor som hade varit med i BIS-projektet, men som hon inte tidigare hade besökt. Den ena låg i Soweto, iprovinsengauteng, och den andra i Western Capeprovinsen. På skolan i Soweto hade man inte fått det att fungera, eftersom den som var utsedd att ha hand om biblioteket hade många andra uppgifter och inte hann med. På den andra skolan, som var en landsbygdsskola med många elever, hade man t.ex. bibliotekslektioner och biblioteksmedhjälpare. Det fanns dock ingen dator i biblioteket och bibliotekarien på det biblioteket berättade om svårigheterna att hitta litteratur på de inhemska språken. De firade Library week med olika aktiviteter i biblioteket. Kanske något att ta upp i Sverige funderade vi. Slutligen berättade Maud lite om sommarens IASL-konferens i Lissabon. Sedan var det dags för lunch som skulle förtäras nere vid hamnen dit vi skulle komma genom en kort promenad. Och vi upptäcker då att detharblivitriktigtsoligtväderute så vi slipper paraplyna. Vi ledsagades till lunchen av skönsång. MARGARETA ÅBERG kom med sin klass 4b som sjöng sånger för oss, bl.a. en sång om sill och en afrikansk sång. Under eftermiddagen fick vi sedan lyssna på våra gäster från Sydafrika. Titeln på BUSI DLAMINIS föreläsning var Aspects of School Library Policy and Implementation in South Africa arbetade en särskilt utsedd grupp i Sydafrika fram en rapport som utgjorde grunden för framarbetandet av en National School Library Policy. 4 Skolbibliotek Syd 3/2006

5 AFRIKA I S IMRISHAMN Man ville i policyn poängtera skolbibliotekets roll för att uppnå kursplanens mål, att utveckla läsning, skrivning, informationsfärdigheter och det livslånga lärandet och att vara en del i att etablera en läskultur i landet. Man vill att denna policy ska implementeras i alla provinserna. I policynpekarmanpåvilketansvarde olikanivåernaiutbildningssystemet bör ha. National Department of Education borde bedriva forskning och utvecklande projekt och dessutom genomföra kartläggningar över och granskning av skolbiblioteksverksamheten i landet. Provinsernas Departments of Education ska bl.a. ha personer anställda på olika nivåer för att implementera policyn, utveckla en policy för den enskilda provinsen, se till att varje skola har en utsedd teacher-librarian, etablera kontrollrutiner och utveckla riktlinjer för hur man ska välja biblioteksrelaterade resurser och emottagandet av donationer. Vad man bl.a. minst hoppas på är minst en halvtimme i veckan per årskurs att kunna använda biblioteketochatthaöppetminsten timme efter skoldagen. En annan modell är att ha integrerade bibliotek eller s.k. cluster libraries där två eller fler skolor delar på ett bibliotek och dess resurser och har en heltids/deltids teacher-librarian eller att man har ett mobile library. Till saken hör att policyn ännu inte är påskriven av politikerna vilket man arbetar för. För att kunna få igenom policyn lättare vill man prioritera vissa skolor, sådana som inte har bibliotek, de skolor som inte har skolavgifter, olika typer av skolor och inte ta med skolor med problem. Sista föreläsaren för dagen var MONA NIEMAND som pratade om The Mobile Library Service i Gauteng-provinsen. För tillfället har man tillgång till 3 bussar. 33 grundskolor besöks en gång per termin. Man har inte möjlighet att besöka alla grundskolor i provinsen utan man har fått göra ett urvalochdåharskolorutepålandet och skolor vid informal settlements prioriterats. Skolåret är indelat i fyra terminer och man besöker skolorna i starten av terminen. De har en service där de plockar ihop det lärarna efterfrågar, uppdelat efter de olika skolämnena. Man har med sig en låda till varje skola för annars skulle den första skolan tömma resurserna som man har med sig. Men man överlämnar inte bara en låda till läraren som efterfrågat material utan allting ställs upp vid bussen och läraren får själv välja med hjälp av rådgivning av bibliotekspersonalen. Man har förutom böcker med sig tidskrifter, audio-visuella resurser och planscher. De har också med sig kopieringsapparat. Verksamheten utvärderas vartannat år då man ser över resurserna, mediebeståndet och upplägget på servicen. Visioner för framtiden är decentralisering, att man ska kunna var on-line i bussarna och att man ska kunna expandera med skönlitteratur. Slutligenkundemankonstateraatt standarden på skolbiblioteken skiljer sig mellan skolor och mellan olika delar av landet i Sydafrika liksom i Sverige och att samma frågor diskuteras här som där, som t.ex. vilket ansvar skolan ska ta för skolbiblioteksverksamheten när det gäller eventuella integrerade bibliotek och skolans användande/utnyttjande av folkbiblioteken. LINDA BOSTRÖM, bibliotekarie, Skegrie bibliotek MONA CRUYWAGEN NIEMAND berättade om The Mobile Library Service i Gautengprovinsen En gång per termin besöker3 bussar ett urval av grundskolor. Det är 33 grundskolor främst ute på landet och skolor vid informal settlements kan använda sig av efterfrågade böcker och tidskrifter, audio-visuella resurser samt planscher. Även en kopieringsapparat finns med. Att vara uppkopplad on-line är än så länge en vision. Skolbibliotek Syd 3/2006 5

6 BIBLIOTEKET I S KEGRIE Skegrie är en by i Trelleborgs kommun med gamla anor som ligger invid E6:an på vägen mellan Trelleborg och Malmö. Det är en inflyttningsort och många nya hus har byggts och fler är på gång. SKEGRIE HAR FÅTT ett nytt bibliotek som invigdes förra hösten. Det har tidigare i många år funnits enfilialiskegrieien byggnad bredvid skolbyggnaden, där två förskoleavdelningar numera huserar, och som hade öppet ett par eftermiddagar iveckan,menfilialenlades ner på grund av ekonomiska skäl och böckerna lagrades. Istället fick byn en bokbuss som kom en gång i veckan och som också servade skolan. Det nya Skegrie bibliotek ligger i Skegrie skola, precis vid huvudingången. Skolan om- och tillbyggdes till förra året och det bestämdes då att Skegrie skulle få ett nytt bibliotek som placerades i den nya delen av byggnaden. Den gamla delen av skolan byggdes om för att kunna ge plats åt förskoleavdelningar. Skegrie skola är en F-6 skola, med ca 160 elever. Det finns dessutom fritidsverksamhet på skolan. Det finns totalt 9 förskoleavdelningar i Skegrie. Skegrie bibliotek fungerar både som en filial för allmänheten och som ett skolbibliotek. Biblioteket är nytt och fräscht med nya möbler ochhyllor.detärhögti tak och mycket ljusinsläpp och många har komplimenterat den fina lokalen, som är lite under hundra kvadratmeter stor. Här finns möjlighet att sitta och arbeta vid två bord och att sitta och läsa i en soffa och fyra fåtöljer, vilket utnyttjas av elever både under skoltid och under fritidstid. Det händer regelbundet att Skegrie bibliotek fungerar som en filial för allmänheten och som ett skolbibliotek. Det är samma lånekort som för Trelleborgs bibliotek som gäller och man har en gemensam katalog. En heltidsbibliotekarie ansvarar för verksamheten. elever har tid inbokad att sitta och läsa i biblioteket. Det finns två datorer i biblioteket, som kan användas till informationssökning på Internet och till att skriva ut på. Beståndet består av böckerna från den gamla filialen som lades ner och från den boksamling som tillhörde skolan. Det gallrades dock hårt bland dessa böcker. Till det här kom böcker som kunde avvaras från Trelleborgs bibliotek och från bokbussens bestånd. Beståndet ligger för närvarande på ca exemplar. Det finns också en liten avdelning att kunna sitta utanför biblioteket, med en mindre soffa och en fåtölj och ett par bänkar. Här kan man om man vill se ut på Skegries nya och enda staty, som invigdes i somras och som föreställer en ko. Ända in i det sista hölls det hemligt vad det skulle vara för något. Den är väldigt populär och barn älskar att klättra på den. Om du skulle vara hågad kan du komma till biblioteket och låna berättelsen om denna ko, som heter KOSINEN. I berättelsen kan man följa kons äventyr ochfåvetahurdetkommersigatthon numera befinner sig här på Skegrie skolgård. Jag är anställd på heltid på Skegrie bibliotek av kulturförvaltningen. Tanken är att 15 timmar ska gå till filialverksamheten och 25 timmar till skolan, men det går förstås i varandra för när filialen är öppen för allmänheten är den förstås också öppen för eleverna, och allmänheten kan komma till biblioteket på förmiddagar också. Det är bara att då kan man inte räkna med att biblioteket är tillgängligt och bemannat om jag t.ex. är hos en klass eller elever har kommit till biblioteket. Filialen är öppen 16 timmar i veckan för allmänheten och är då öppen på eftermiddagar fyra dagar i veckan och på kvällstid en gång i veckan. 6 Skolbibliotek Syd 3/2006

7 BIBLIOTEKET I S KEGRIE Som filial har vi samma lånekort som Trelleborgs bibliotek och en gemensam katalog. Det finns ingen självutlåning utan jag gör utlånen på datorn. Men det går att låna även när jag inte är här genom att lärarna har tillgång till biblioteket och kan låta sina elever skriva upp sina lån i en pärm. Lånekort får eleverna oftast i samband med 6-årsbesök på biblioteket då förskoleklassen kommer och får en liten genomgång av biblioteket. Det går en boklåda mellan Trelleborgs bibliotek och Skegrie bibliotek en gång i veckan och vi lånar flitigt därifrån för att komplettera vårt eget bestånd. Det går även att låna från Trelleborgs andra filial i Anderslöv och från bokbussens bestånd. Om det behövs kan filialerna också låna från depåns bestånd och det går förstås att beställa fjärrlån. Fjärrlånen anländer till Trelleborgs bibliotek och kommer med boklådan till Skegrie. Jag kan också komplettera beståndet med depositioner från Trelleborgs bibliotek, t.ex. med CDböcker. Jag håller just nu mycket bokprat för eleverna. För närvarande går jag in en gång i veckan och har ett kort bokprat för elever som går i 3-, 5- och 6:an och varannan vecka kommer 4:orna till biblioteket uppdelade i mindre grupper. Tvåorna kommer också en gång i veckan uppdelade i halvklass till biblioteket då jag har bokprat för dem och även ettorna kommer till biblioteket med lite längre mellanrum. Sago- och lässtunder har jag både för förskoleavdelningar, som efterfrågar det, och för allmänheten, d.v.s. föräldrar som kommer med sina barn. För tillfället har jag sagostund för förskolan en gång varannan vecka och för allmänheten är det ca 10 gånger per termin. I skolan finns det ett underbart litet rum, kallat Gläntan, som har en nästan rund utformning med små fönster ut mot korridoren och ut mot skolgården, och som är utrustat med kulsäckar och målat med en behagligt grön färg, där man kan ha olika aktiviteter, t.ex. sagostunder, vilket jag har för förskolan. Det nya biblioteket i Skegrie har nu varitöppetilitemeränettåroch verksamheten har kommit igång men biblioteket kommer att kunna utvecklas mycket framöver både som filial och som skolbibliotek. LINDA BOSTRÖM bibliotekarie, Skegrie bibliotek Biblioteket ger ett välkomnade intryck. Bland alla tusentals böcker i bibliotekets bestånd finns även berättelsen om Kosinen, Skegries hittills enda staty. Skolbibliotek Syd 3/2006 7

8 BOK &BIBLIOTEK GÖTEBORG KLARA ÖNNERFÄLT reste noggrant förberedd och med stora förväntningar till Göteborg. Stipendiet från Skolbibliotek Syd bidrog till att hon kunde välja bland alla seminarier och föredrag, vilket inte var så lätt. Hon berättar om samtalet mellan JACQUELINE WILSON och kulturjournalisten GUNILLA KINDSTRAND som verkligen var riktigt trevligt att lyssna på. NÄR JAG FÖRBEREDER mig inför årets bokmässa med att lusläsa programmet, inser jag snabbt att det kommer att bli en hård match. Hur ska jag kunna vara på två stora seminarier och ett litet seminarium samtidigt på torsdag morgon? Och hur ska jag bära mig åt för att både avnjuta Btj: s trevliga skollunch och lyssna på seminariet om sex, moral och normer i svensk barnlitteratur på samma gång? Jag vet att många skolbibliotekarier dagligdags önskar sig en möjlighet till kloning, ett sätt att helt hastigt utrusta sig med några par extra ögon, öron eller armar. Men sällan har behovet känts lika trängande som vid första anblicken av mässprogrammet. Det innehåller för många krockar! Jag läser, sållar, väljer, ångrar mig, läser och väljer igen. På torsdagen planerar jag att inleda men lite finsk barnlitteratur, intressant tänker jag, eftersom jag inte vet så mycket om det. Jag ser särskilt mycket fram emot Kulturrådets föreläsning Världens böcker till världens barn och två miniseminarier sent på dagen, ett om ungas nätkulturer och ett om svennar som skriver om blattar. På fredagen tänker jag låta förmiddagen gå till miniseminarier, det finns flera intressanta. Efter en del kval bestämmer jag mig för seminariet Att skapas till en riktig pojke, ett annat med PIJA LINDENBAUM och ett som barnens bokklubb har om rimmande. På eftermiddagen ser jag fram emot att lyssna på bl.a. JACQUELINE WILSON och ANGIE SAGE. På lördagen har jag sedan tidigare bestämt mig för att vara litemindreduktig,d.v.s.lyssna på seminarier för min egen skull snarare än jobbets. Det enda jag är säker på i förväg är att jag inte vill Jacqueline Wilson författaren som skrämmer föräldrarna I Sverige är hon i år aktuell med Vem älskar Prue och en ny bok om 11-åriga Tracy: Tracy Beaker skolans bästa elev. (Bild: quelinewilson) missa ERLEND LOE, somjagtyckerärenkulförfattare,och JONAS HASEN KHEMIRIS seminarium tillsammans med SARA STRIDSBERG. Med huvudet fullt av alla dessa planer och en hel hög förväntan, äntrar jag X torsdag morgon på Lunds Central. Med mig har jag mitt redan tummade exemplar av mässprogrammet, en påse frukt till frukost och bekväma skor på fötterna. Tre dygn senare befinner jag mig hemma igen framför datorn. Då inser jag att väljandets och sållandes plågor inte är förbi. För ska jag nu skriva om GUNILLA BERGSTRÖM, som var så arg för att hon var arg på underhållningsvåldet, eller om DOUGLAS FOLEY som var precis som Habib (fast något äldre), eller om EOINCOLFER som med irländsk munterhet hela tiden skämtade om kreditkortsräkningar, Guinness och sin sarkastiska fru? Eller varför inte om INGELIN ANGERBORN, som hävdade att hon var rädd, blyg, ohämmat pessimistisk och dessutom en usel författare med tråkighetskomplex? Eller ska jag skriva om hur besviken jag blev på seminariet om Världens böcker eller om hur irriterad jag blev på Sara Stridsberg? Nej, jag bestämmer mig för att berätta för er om något av allt det som verkligen var riktigt trevligt att lyssna på, och då väljer jag samtalet mellan Jacqueline Wilson och kulturjournalisten Gunilla Kindstrand. Kindstrand inleder med att presentera Wilson som skrivit böcker sedan 70-talet, men fick sitt riktiga genombrott först när Historien om Tracy Beaker kom ut 1991 (på svenska 2005). Wilson förklarar framgången med Tracy Beaker delvis med att förlaget kopplade ihop henne med illustratören NICK SHARRATT. Honmenarattutseendetpåen bokärviktigt.självkommerhonfrånen fattig uppväxt och hade få böcker hemma. När hon så småningom började tjäna egna pengar spenderade hon dem på böcker. Detta intresse har lett till att hon idag är en stor boksamlare. Som sådan uppskattar hon förstaupplagor, och säger skämtsamt att av hennes tidiga böcker finns det bara förstaupplagor, eftersom de sålde så dåligt. Hon berättar att böcker alltid varit viktigt för henne; att ha med en bok är lite som att ha en snuttefilt, något som alltid måste finnas till hands på t.ex. en resa. EtttemaiWilsonsböckerärfrånvarandeellerotillräckliga föräldrar. Ändå spelar de och i synnerhet mammorna en väldigt stor roll. Wilson förklarar att frånvarande föräldrar är ett klassiskt tema i barnlitteraturen eftersom det kittlar fantasin. I Wilsons litterära värld spelar mödrarna en betydligt större roll än fäderna, eftersom det, åtminstone enligt hennes erfarenhet, oftast är de som blir kvar hos barnen om familjer spricker. 8 Skolbibliotek Syd 3/2006

9 B OK &BIBLIOTEK GÖTEBORG Hon berättar dock att det i den kommande boken Candy floss, kommer att finnas med en pappa (och dessutom en trevlig sådan). Hon berättar också förtjust att hon sett en svensk småbarnspappa på mässan, som tog hand om sitt åttamånadersbarn, inte som om han vore en fantastisk hjälte, utan som om det vore den mest naturliga sak i världen. Av det kan man kanske dra slutsatsen att vi har kommit en bit längre i Sverige och att papporna inte ännu är lika närvarande i sina barns uppväxt i England. Fantasin är ett annat mycket viktigt tema hos Wilson. Hur eländigt hennes karaktärer än har det, kan de alltid få en frizon i fantasins värld. På frågan om det finns ämnen man inte kan beröra som barnboksförfattare, svarar Wilson att det alltid är viktigare hur man skriver något än om vad man skriver. Hon menar dock att hon aldrig skulle beskriva explicita sexscener eller glorifiera dåliga saker såsom rökning.honärmedvetenomatthennesböckerharett stort inflytande och hon vill vara ansvarsfull gentemot sina unga läsare utan att för den skull känna sig för begränsad. Hon hoppas t.ex. att hennes nya bok Vem älskar Prue? ska inspirera barn att läsa även andra böcker än hennes, eftersom huvudpersonen har Jane Eyre som en slags hemlig kompis. En annan förhoppning är att hennes böcker ska leda till att frågor med barn som far illa förs upp på dagordningen och hon menar att Tracy Beaker och då i synnerhet TV-serien om henne har höjt statusen för barnhemsbarn. En annan sak som populariteten hos Tracy Beakerharförtmedsigärenflodav merchandisingprodukter. Man kan köpa allt från pyjamasar till suddgummin med Sharratts Tracyillustrationer. Till detta förhöll sig Wilson först avvaktade. Men när hon upptäckte att produkterna ändå såldes på piratbasis, ändrade hon sig med stöd av resonemanget: if you can t beat them, join them. Nu har hon och Sharratt inflytande över vilka produkter som kommer ut, och de används också som priser i de tävlingar som anordnas av förlagets Tracy- Beaker-fanclub. Avslutningsvis säger Wilson att trots att hon har vunnit många fina litterära priser, är ändå det bästa priset att så många barn, både bokslukare och ovana läsare, läser och älskar hennes böcker. Hon är glad över att det just nu är en bra tid för barnlitteraturen, men oroad över att kravet på jättestora upplagor kan hindra många begåvade författare från att komma fram. Exempelvis hade varken hon själv eller PHILIP PULLMAN kunnat fortsätta att ge ut böcker om de hade debuterat idag, eftersom det tog så pass lång tid för dem att slå igenom som författare. Precis som förra året var besöket på bokmässan en bomb av inspiration som fullkomligt imploderat i mitt huvud. Jag tackar av hela mitt hjärta Skolbibliotek Syd och mina skolor som gav mig möjligheten att åka dit även i år. KLARA ÖNNERFÄLT skolbibliotekarie på Backa- och Lovisaskolorna i Lund Många kända författare diskuterade på Bok & Bibliotek: här Pija Lindenbaum (ovan) och Gunilla Bergström (bilden till höger). Skolbibliotek Syd 3/2006 9

10 LITTERALUND BOKFESTIVAL FÖR BARN OCH UNGA LitteraLund är en del av arbetet för Lund som Europas kulturhuvudstad Badande i solsken och en härlig festivalstämning gick LitteraLund av stapeln den 4-9 sept en sprakande ordfest! Dikter om glass, hemlig brittisk författare i svart cape och barnhungrande krokodiler! De tre delarna skolprogram, vuxenprogram och offentlig dag blev alla välbesökta och färgsprakande! FÖR ANDRA ÅRET iradfiradesden4-9september2006, LitteraLund, en unik bokfestival för barn och unga. Diktskrivande med MÅRTEN MELIN, Textskapande i Kulturens trädgård med CANNIE MÖLLER, en resa i universum med JONATHAN LINDSTRÖM... Spännande skolprogram avlöste varandra under LitteraLund-veckan och 1500 av Lunds elever deltog. Blommor, bin och pillefjong! DAN HÖJER, GUNNA GRÄHS och STEFAN CASTA pratade faktabok under vuxenseminarierna som invigdes högtidligt på torsdagen den 7 sept med invigningsord av Kulturrådets generaldirektör KRISTINA RENNERSTEDT. 11 olika seminarier följde under två dagar, som sammanlagt hade närmare 900 besök. Medverkade gjorde även illustratören STINA WIRSÉN, fackboksexperten CHRISTINA SVENSSON, bilderboksforskaren ULLA RHEDIN, författarna MATS BERGGREN,GUNILLA LUNDGREN,ULF STARK och barnläkaren LARS HGUSTAFSSON. Två internationella gäster gjorde entré under sista dagen och de var inga mindre än brittiskorna KATE CANN och MARY HOFFMAN, den senare kom uppskattat in som hemlig gäst i svart slängkappa under Kates seminarium. Stoj, skoj, manga och bokregn. Men också skrivarverkstäder och allvarliga möten mellan unga läsare och deras författare. Den stora offentliga dagen den 9 sept dränktes i solsken för andra året i rad. Klockan 11 strömmade barnfamiljer i stora horder till Tegnérsplatsen och startskottet för festivaldagen. En härligt dynamisk dag där folk i olika åldersgrupper rörde sig flitigt mellan arrangemang såsom programmet Kärlek och gotisk skräck med KATE CANN, danskavalkad med unga och rim&rams kalas med FRÖKNARNA KLACK.FramåtkvällenblevdetSpråkdebatt,en välbesökt Open Stage för unga talanger och konsert med Poetry Slam mästaren EMIL JENSEN som drog över 200 besökare. PETRA TUFVESSON LitteraLund består av tre delar: Seminarier som vänder sig till lärare, bibliotekarier, pedagoger, branschfolk med olika perspektiv, dimensioner och ingångar till barn- och ungdomslitteraturen. Författarbesök och workshop för skolbarn och skolungdom. Ett offentligt program i barn- och ungdomslitteraturens tecken och med andra konstarter som har anknytning till litteratur. 10 Skolbibliotek Syd 3/2006

11 BOKFESTIVAL FÖR BARN OCH UNGA -LITTERALUND Sju elever från årskurs åtta på Fäladsgården i Lund hade en särskild uppgift i årets upplaga av LitteraLund. De var utvalda att intervjua de medverkande författarna. DET HELA STARTADE ijunijustföresommarlovet. Skolbibliotekarien (dvs. undertecknad) rekryterade ungdomarna. Några av dem är med i biblioteksrådet, men det var inget krav. PETRA THUFVESSON, projektledare för LitteraLund, besökte skolan och träffade eleverna. Eleverna, som alla gick i sjuan då, är intresserade av böcker och läsning och ville gärna vara med. Visst var de lite nervösa när Petra berättade att de skulle intervjua både svenska och brittiska författare, men de tvekade inte. Petra berättade lite om författarna som skulle medverka och eleverna fick fakta om själva festivalen. Redan nu delade eleverna upp författarna mellan sig, de bestämde att hjälpas åt, ingen skulle intervjua ensam. Som en förberedelse lånade de författarnas böcker och läste flitigt under sommarlovet. Veckan före LitteraLund träffades gruppen två gånger på biblioteket och planerade intervjuerna. De utformade frågorna helt själva och översatte till engelska. Vad var det som var så bra med detta? Först ut att bli intervjuad var MÅRTEN SANDÉN. Hela gruppen fick ledigt från ordinarie lektioner på måndagseftermiddagen och åkte ner till Stadsbiblioteket. De var med och lyssnade när Mårten träffade en klass från Östervångskolan i Lund och efteråt intervjuade tre av dem honom. Mårten Sandén hade svar på alla deras frågor och de unga intervjuarna kände att de blev tagna på allvar. En journalist från Skånska Dagbladet satt med och när eleverna frågat färdigt gjorde hon sin intervju. Det hela resulterade i en artikel i Skånskan. (Den har vi uppsatt på anslagstavlan i biblioteket.) Jag tror att själva engagemanget är det viktigaste. När man låter ungdomarna bli delaktiga blir festivalen deras. De kan identifiera sig med LitteraLund, de blir nyttiga, de behövs. I förarbetet har ingått informationsbrev som eleverna har tagit hem till sina föräldrar. Lärare och skolledning har informerats och alla har varit mycket positiva till att ge eleverna ledigt från ordinarie lektioner. Allt efterarbetet är inte klart än. Eleverna har bland annat berättat om sina intervjuer för kamraterna på biblioteksrådets möte. Intervjuerna kommer att läggas ut på LitteraLunds hemsida så att alla kan läsa dem. De har verkat mycket nöjda med sin insats. Vad var det som var så bra med detta? Förutom att några unga människor fick möjlighet att träffa författare? Förutom att det kanske stimulerar dem i deras vidare läsning? Jag tror att själva engagemanget är det viktigaste. När man låter ungdomarna bli delaktiga blir festivalen deras. De kan identifiera sig med LitteraLund, de blir nyttiga, de behövs. Kanske några av dem hade kommit till festivalen även utan det här engagemanget, men flertalet hade inte åkt ner till stan på egen hand. För många ungdomar är det ett stort steg att åka till centrum, att besöka en bokfestival. Trots att eleverna överöses av information om allt spännande som ska hända är det svårt att greppa och se sig själv i det sammanhanget. Men när de blir involverade och delaktiga är det en helt annansak.ochvilketgrej,sjuungamänniskorharträffat och samtalat med författare, varav några världsberömda. Allt är möjligt! Är inte detta en av våra viktigaste uppgifter som skolbibliotekarier, att glänta på dörrar och visa på alla möjligheter som finns? TRÄFFA DIN FAVORITFÖRFATTAERE Övriga författare intervjuades under programpunkten Träffa din favoritförfattare på lördagens offentliga program. Inne i Café Athen myllrade intervjuarna i olika konstellationer runt författarna KATE CANN, MARY HOFFMAN, PETTER LIDBECK, THOMAS HALLING,CANNIE MÖLLER,ULF STARK och LOTTA OLIVECRONA. Alla svarade tålmodigt på frågor som handlade om allt från deras skrivande till tvåalternativsfrågor som Kaffe eller te? och Astrid LindgrenellerRoaldDahl? (BådeKateCannochMary Hoffman valde Astrid Lindgren!) Det var härlig stämning kring fikaborden och eleverna ställde entusiastiskt sina frågor medan de antecknade flitigt. Själva intervjuandet klarade de helt och hållet själva, min roll i det hela var att sammanföra intervjuare med författare och fixa fram fika. LOTTA DB Skolbibliotek Syd 3/

12 Den 1-2 september var det dags igen. Årets bokfestival i Kristianstad var den åttonde festivalen, och återigen bjöds deltagarna på en bred litterär blandning. ROLAND PERSSON, f.d. bibliotekschef, minns hur det egentligen började. IMPULSEN KOM från Kristianstads Bokhandel. De ville samarbeta med biblioteket om ett bokevenemang. De tänkte sig ett boktält med ett litet antal inbjudna bokförlag i Tivoliparken, mitt i sommaren, förmodligen i samband med Kristianstadsdagarna. Jag arbetade då som bibliotekschef i kommunen och gillade tanken på ett evenemang med den skönlitterära bokenicentrum,mentycktenogatt perspektivet var för smalt. Själv ville jag sätta hela staden på benen, testa lite nya tankar om relationen mellan staden och litteraturen. Speciellt förtjust var jag i tanken på ett långt bokbord på gågatorna, skapat av människorna själva, på att lyfta ut litteraturen på gator och torg, engagera föreningsliv, enskilda, företag och bokhandlare och antikvariat. Och varför inte dra in Bladet, det ständigt närvarande Kristianstadsbladet. Dessutom berömmer sig Kristianstad gärna om att ha en speciell relation till litteraturen och talar gärna om GUSTAF HELLSTRÖM, BIRGITTA TROTZIG och HJALMAR SÖDERBERG. Så Bokbord längs gatorna fanns med från början. De bidrar till att skapa en fantastisk känsla under Bokfestivalen. Foto: Kristina Hedberg därfannsentraditionattknytaanoch rätt mycket människor som nog kunde tänkas göra en insats. Vi valde den linjen. Vi bjöd in det vi kallade BokKristianstad som bestod av enskilda, föreningar, organisationer, företag som påettellerannatsättarbetademed litteratur, inklusive pappersproduktion (Nymölla) och tryckeri. Och tillsammans satte vi igång. Jag gav vår PR- och programansvarige i uppdrag att samordna alla olika spår. Vi anordnade sammanträden och fick gehör för det breda och stadsgenomgripande evenemanget. Kulturnämnden var med på noterna och efter en viss inledande skepsis även stadens Handelsförening. Vi engagerade författare, varje författare fick en kontaktperson som skulle guida runt i staden. Nosaby Scoutkår lovade att fixa bokbordens utplacering. Caféer engagerades för författarframträdanden och MARIA EHRENBERG, som efterträdde vår förste PR-ansvarige, kontaktade alla affärer längs gågatorna och förhandlade om bokbordens placering. Kristianstadsbladet kläckte den intressanta tanken på Poetry Slam (eller var det möjligen någon annan) och vi lyckades samla ett fullsatt bibliotek för att lyssna på rysk poesi. En lördag kväll! Fantastiskt! Dagarna var mer än lyckade. De var en strålande succé. Valet av månadsskiftet augusti/september var rätt. Folk var tillbaka efter semestern och skolorna var igång. Vädret brukar vara stabilt vid denna tid på året. Men det hade varit oerhört arbetsamma dagar. Bokfestivalen lades s.a.s ovanpå alla andra arbetsuppgifter och då kunde det kännas besvärligt. Vi överarbetade nog ett och annat också i vår oerfarenhet. OCH LITE TANKAR I EFTERHAND Nu har jag sedan flera år lämnat arbetet med Bokfestivalen, men jag kan i efterhand se det som vi utvecklade i form av seminarium kring litterära personligheter, skriftserie (det blev tyvärr bara ett nr), shop med litterär inriktning, initiativet till Gustaf Hellström-sällskapet och Kristianstadsbibliotekariernas pris som en profilering och förankring av biblioteket i stadens offentlighet. Och detta är inte bara viktigt, det är nog livsviktigt om biblioteken skall fortleva. Inte bara därför att man blir en levande del av stadens puls och intellektuella samtal, utan man får de nödvändiga erfarenheter som behövs för bibliotekets långsiktiga styrka och position. Personalen lyfte frågan om det inte räckte att Bokfestivalen arrangerades vartannat år. Men det ville inte föreningslivet höra talas om. Och så blev det. Och det var nog rätt. Att profilera biblioteket med litteratur var rätt tänkt. Som bekant är svenska folket ett läsande folk. Det kunde vi konstatera när vi såg hur folk svärmade runt bokborden. Och där fanns en delaktighet. Bokhandlare och förlagen stod bredvid privatpersoner och sålde böcker. Att blanda professionella och kommersiella aktörer med ideella och privata är med ett lyckat koncept. Kulturnämnden gillade också Bokfestivalen. Bra utåtriktad verksamhet genererar också resurser. Det är den berömdaevidensen.visaattbiblioteken kan göra intressanta grejor och nog ökar chansen att resurser kan tillföras. Av kommunen eller andra. Bokfestivalen måste ständigt utvecklas för att överleva. Jag tror nog grundkonceptet håller, men i enskilda delar måste det förnyas. Nya samarbetspartner plockas in. Nya överraskande inslag behöver också ständigt komma till. Och dessa idéer kläcker man bara om man också bygger ut och förnyar sina samarbetspartners. ROLAND PERSSON Bibliotekskonsulent. Länsbibliotek Skåne 12 Skolbibliotek Syd 3/2006

13 DEN HÄRLIGA HÖGLÄSNINGEN Varför högläsning även för de läskunniga barnen? Den frågan ställer vi oss, pedagoger och bibliotekarier, som har tagit sig till Pedagogiska centralen i Malmö den 14 september för att lyssna på SUSANNA EKSTRÖM. Den härliga högläsningen lockar med sitt tilltal. SUSANNA EKSTRÖM brinner för högläsning/läsning av barn- och ungdomsböcker, berättande och boksamtal. Därför ägnar hon sin tid åt detta. Hon arbetar som universitetsadjunkt vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) vidlärarhögskolanistockholm. Läsrörelsen är ett uppdrag hon har, att vara lektör och jurymedlem i En bok för allas barnoch ungdomsutgivning ett annat. I samma ögonblick som hon börjar tala sätter hon an tonen för hela eftermiddagen. Med humor, värme och lekfullhet i samklang med djup kunskap och allvar varvar hon metod och högläsningsboktips med teori. Det allra viktigaste är att alla elever har tillgång till skönlitteratur i skolans värld, eftersom skolan av tradition har haft en nära relation till facklitteraturen. Susanna Ekström föreläsare som lockade med "Den härliga högläsningen. Ordet exponera återkommer och i detta kan man ju se högläsningen som en form. Som högläsare måste man ta sin uppgift på allvar. Jag kan inte tänka mig att någon av er ger er på att högläsa för era elever utan att ha läst boken själv först, utropar Susanna och plirar med sina bruna alerta ögon. Gör det bästa av högläsningssituationen. Läs boken innan!!! Det är otroligt viktigt vad vi gör med våra röster. Hur vill den här texten bli läst? Vilken målgrupp? Det är en självklarhet när hon säger det och naturligtvis så måste vi ge oss tid, tid, tid i våra förberedelser. För att inte tala om reflektionerna. En liten flicka som Susanna mött sa: Man måste tala om det man läst för att förstå det. Om hon bara visste vilken sanning hon for med. Susanna betonar vid ett flertal tillfällen att den viktigaste uppgiften för oss som arbetar med barn är att både högläsa och berätta, men lika viktigt att hjälpa barnen att bli goda berättare och högläsare. Högläsningen ger inte bara barnen ett bättre ordförråd. Än viktigare är kanske att högläsning binder samman en grupp. Man får liknande referensramar. Barnens koncentrationsförmåga stärks och de får melodin i språket gratis. Susanna vill också hävda att högläsning och boksamtal hänger ihop. Att det är väsentligt att bearbeta texten. Hon ger oss några exempel. Träna barnen på att se vem som har skrivit boken. Själv tycker jag det skulle vara en svår uppgift. Sanna menar dock att man ska lita på barns uppmärksamhet och om man tränar dem så blir de vassa. De kan lätt känna igen en Astrid Lindgrentext. Genom att ställa frågor a la AIDAN CHAMBERS såsom: Vad har du lagt märke till?, Vad gillar du bäst?, Vad tycker du är konstigt? Det är förbjudet att ställa varförfrågor. Då låser sig barnen och de tror att det finns något som är rätt svar. Att analysera en riktigt rutten bok, Min första prinsessbok, ärocksåettroligtsättattaktivera barnen. Att aktivera oss redan invigda vuxna blir dagens höjdpunkt. De flesta i publiken skrattar högljutt när Susanna med sina uttrycksfulla miner pekar på det som är verkligt dåligt med denna bok som handlar om Askungen. Det är ett under av dumhet att ge ut dessa undermåliga böcker och faktiskt en förolämpning mot barnen tänker jag i mitt stilla sinne. Jag går hem med ett leende om läpparna. Susanna har gett mig flera konkreta tips, hon bekräftar det som många av oss funderar kring, men hon gör det på sitt alldeles förtjusande och seriösa sätt, med flera infallsvinklar och med många högläsningstips. Hon vinner våra hjärtan med att dramatisera sina böcker och genom att använda egenhändigt gjord rekvisita. Så plocka fram dina dolda talanger. Hem och damma av din symaskin och spela lite teater. Locka in dina barn i berättelsernas magiska värld genom högläsning och dramatisering! GÖREL REIMER Pedagogiska centralen, Malmö Denna bok av Susanna Ekström är en handledning för högläsare och berättare som besöker barngrupper i förskolor och förskoleklasser. Skolbibliotek Syd 3/

14 SAGOR OCH FABLER PÅ ANNELUNDSKOLAN Annelundskolan ligger mitt i Kävlinge. Det är en nystartad (2005) skola med ca 150 elever. På skolan arbetar pedagoger och elever inspirerade av Reggio Emilia. Skolan har bl. a. ett samarbete med lokala konstnärer som inspirerar eleverna till eget skapande. REGGIO EMILIA-PEDAGOGIKEN har utvecklats i en stad med samma namn som ligger i norra Italien. Ledord inom Reggio Emilia är solidaritet och samarbete. Det är viktigt att bekräfta barnens individualitet. En bärande tanke i Reggio Emilia-pedagogiken är att Ett barn har hundra språk. Därmed vill man kombinera teoretiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man kan arbeta med lek och arbete, med verklighet och fantasi. På Annelundskolan märks detta bl.a. genom det samarbete som skolan har med de lokala konstnärerna ENID och STAFFAN BJÖRKLUND. Enid och Staffan driver Pegasus trädgård och Teater verkstaden i Hög (www.sbteater.se). Syftet med detta samarbete är att ge eleverna upplevelser som inspirerar till eget skapande. Samarbetet inleddes under förra läsåret. Några av skolans föräldrar har tillsammans med Staffan Björklund snickrat bänkar och bord som ska stå i skolans nyinredda ateljé. Odlingsbäddar har iordningsställts på skolgården och dessa dignar just nu av solrosor och olika grönsaker. Lin har odlats och skördats, tygbitar har färgats. Skolans ateljé har inretts med dessa vackra färgade tyger, flätade pilväggar samt de nytillverkade möblerna. Vid lärarnas planeringsdagar i augusti Staffan Björklund välkomnar eleverna på Annelundsskolan till teaterföreställningen. blev vi skolbibliotekarier, MARIA BOLMEHAG och CHRISTINA STRÖMWALL, kontaktade av en av skolans pedagoger, KERSTIN LARSSON. Honvillestartaupp höstterminen med ett Sagor och Fablertema. Detta tema skulle vara en bra utgångspunkt för eleverna och stämma väl överens med Enid och Staffan Björklunds fortsatta arbete på Annelundskolan. För att kunna genomföra detta tema på skolan har vi samlat ihop en mängd sagoböcker som vi ställt på skolans personalrum. Där finns även en del böcker att hämta metodtips ur. Vi har gett förslag på CD-böcker och diabilder som man kan använda som ett komplement i undervisningen. Vi har sammanställt en länklista med intressanta länkar till svenska och engelska sidor om sagor och fabler. Vi har också själva varit inne i klasser och berättat sagor och pratat om fabler. Vad finns det för mönster och karaktäristiska drag i en fabel? Eleverna är snabbt med på noterna. De lyssnar noga och kan oftast dra egna slutsatser till vad som är fabelns budskap. Att en berättare (tillika skolbibliotekarie) kommer in i klassrummet och berättar sagorärocksåpopulärt. Samtidigt som några klasser på skolan jobbar med sitt Sagor och Fabler-tema ger Staffan Björklund två teaterföreställningar i skolans ateljé. Teaterföreställningen heter Folk och fä och inleds med att Staffan tillsammans med Enids vackra dockor spelar upp den klassiska sagan Dummerjöns. Sagan blir fantastiskt levande med hjälp av de enkla men mycket uttrycksfulla dockorna. Eleverna rycks med i sagan, några fyller i dialogen, någon annan vill springa fram och hjälpa till när Dummerjöns trillar ner från sin get. När sagan är färdigspelad visar Staffan och Enid hur det går till att tillverka dockorna som är med i teatern. Barnen blir bekanta med vilket material som ska användas och hur det ska göras. I samband med föreställningen har paret Björklund en eftermiddag med skolans pedagoger. Enid och Staffan ger råd om hur man kan skapa en teaterföreställning med barn. Pedagogerna får bland annat tips om hur man färgar tyger, hur tygerna Detta är en av Enid Björklunds dockor. Han tillverkar alla dockor själv. draperas och hur man kan inreda ateljén. Man diskuterar här också kring sagors budskap. Det är viktigt att man funderar på vilket budskap en saga har. Vilka budskap vill vi ge till våra barn? För Annelundskolans del blir det en spännande höst. Inspirerade av samarbetet med Enid och Staffan Björklund samt den kreativa miljön som ateljén skapar återstår nu det spänningsfyllda arbetet, för elever och pedagoger, med att skapa och uppföra egna teaterföreställningar! MARIA BOLMEHAG, skolbibliotekarie, Kävlinge kommun 14 Skolbibliotek Syd 3/2006

15 BERÄTTARNÄTET KRONOBERG SAGOMUSEET LJUNGBY I Berättarårets tecken berättar MIA EINARSDOTTER om Sagomuseet, beläget i hjärtat av Sagobygden, som drivs av den ideella föreningen Berättarnätet Kronoberg. Se även BERÄTTARNÄTET KRONOBERG är en ideell förening som bildades 1990 och som har som mål att sprida och inspirera till muntligt berättande lyfta fram den småländska sagoskatten och med sagor, sägner och skrönor levandegöra alla de sägenomspunna platser som finns runtom i Sagobygden. Sagobygden utgörs av Ljungby, Alvesta och Älmhults kommuner. Föreningen driver Sagomuseet beläget i hjärtat av Sagobygden. Här gestaltas en del av den skatt vi har att förvalta, här ryms sagor och sägner, legender och spökhistorier, religiösa berättelser och erotiska. Museet är en upplevelse för såväl stor som liten. Museet anordnar bland annat berättarprogram, barnberättande och inspirationskurser. Här produceras även pedagogiska utställningar, som skall locka till berättande. Sagomuseet invigdes den 1 april Museet blev möjligt tack vare bidrag från Framtidens Kultur, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Kronobergs län, Sparbanksstiftelsen Kronan, tidningen Smålänningen samt Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner Idén att bygga ett sagomuseum kommer från föreningens ordförande PER GUSTAVSSON och det är Pers oförtrutna jakt på bidrag som har möjliggjort museet och stora delar av verksamheten. Per tog också fram allt det material av folklivshistoria, sagor, sägner och skrönor som ligger till grund för gestaltningen av Utsmyckning: Leda museet. Den konstnärliga utformningen skapades av KJELL SUNDBERG och MIA EINARSDOTTER med hjälp av lokala hantverkare och arbetet tog cirka 2 år. Denna vår pågår arbetet med att införliva ytterligare ett rum i museet. Ett rum J som skall fungera som kapprum vid gruppbesök Ä och som i sin konstnärliga utsmyckning knyter an till sagor och sägner kring djur, fåglar och T skogsväsen av skilda slag. T Trädgården invigdes den 1 april 2001 tack vare generösa bidrag från Landstinget Kronoberg och E Sparbanksstiftelsen och skapades av ANNA LENA KARLSSON,JAN POHL och KAJ N ENGSTRÖM. Tackvare Per Gustavssons forskning i folktro är varje buske och varje liten planta noga utvald och trädgården skall ses som en del av museet. Sagomuseet är under maj augusti öppet alla dagar utom måndagar och under övrig del av året torsdagar och söndagar. Bokade grupper är naturligtvis välkomna på andra tider. Sagomuseet har en omfattande pedagogisk verksamhet för skol- och förskolebarn. I samarbete med andra kulturinstitutioner driver vi även projekt i syfte att sprida kunskap om vår skatt av sagor och sägner och att inspirera till att hålla den muntliga berättartraditionen levande. Detta är möjligt tack vare bidrag från Allmänna Arvsfonden och Landstinget Kronobergs länsutvecklingsavdelning. Entrén till Sagomuseet MIA EINARSDOTTER Skolbibliotek Syd 3/

16 FÖRFATTAREN HAR ORDET: KATARINA VON BREDOW KATARINA VON BREDOW har sedan debuten med Syskonkärlek skrivit sju ungdomsromaner om omöjlig och förbjuden kärlek, alla intensivt engagerande, men också två spännande och roliga barnböcker. Hon ger även Skrivar-workshops med inspirerande övningar och glada prosaexperiment för tonåringar. Hon är bosatt på landsbygden i Småland. SOMLIGA DAGAR har man inte alls det. Ordet är då något som ständigt tycks halka undan, smita precis utom räckhåll för författarens famlande händer. Andra dagar, de underbara, hänger orden som svällande frukter omkring en, vart och ett med sin egen smak, form, färg och lyster, bara att plocka och blanda efter behag. Just nu är det torka i min fruktträdgård. Bara ett och annat halvmogetkartstårattfinnablandgrenarna.mendetkan ju delvis bero på att det just kommit ut en ny bok. Räcker det om jag älskar dig? heter den, och ännu en gång handlar det om omvälvande känslor, om kärlek, längtan, vänskap och det där otroligt komplicerade som man lite torftigt kan kalla för familjerelationer. Ämnen som jag ständigt tycks återkomma till, oavsett vad jag bestämmer mig för i förväg. Man lämnar en historia bakom sig när man skickar iväg det färdiga manuset, men när boken sedan släpps i handeln så återvänder historien med full kraft och upptar ens tid och tankar på nytt eftersom man ska presentera den, svara på frågor om den, ta emot kritikernas synpunkter och mötet med de första läsarna. Min simultankapacitet när det gäller berättelser är obefintlig. Jag kan bara ägna mig åt en historia i taget. Häromdagen hade jag emellertid en fantastisk upplevelse blandskrivnaordsomförvandladestilltydligaröster.ien dryg timmas tid chattade jag med mina läsare på Lunarstorm, träffade tonåringarna på deras hemmaplan och kände en kontakt och en omedelbarhet man sällan lyckas åstadkomma när man träffar dem i ett klassrum eller på ett bibliotek. På biblioteket möter jag dem tvivelsutan bäst genom de skrivna orden i mina böcker. Hur nära man kommer människor genom den fiktiva berättelsen inser man bara ibland, under korta, skimrande stunder genom läsarmejlen eller - som sagt - via en chatt på Lunarstorm. Personer jag har hittat på, romankaraktärer, blir på något förunderligt sätt betydelsefulla, ja, närmast att likna vid nära vänner, för andra, alldeles verkliga människor vars blickar man sällan möter, vars svar kan vara så undvikande, vars språk ibland bara känns delvis tydbart. En av många frågor från Lunarstorms medlemmar som fick mig att le brett vid datorn var denna: Hur kommer det sig att du vet precis hur vi tänker och känner, hur det är att vara JAG, när det var så väldigt länge sen du själv var ung? Just då, i det intensiva flödet av frågor som jag ändå aldrig skulle hinna svara på hälften av, blev min replik kort och skämtsam. Först efteråt tänkte jag att jag borde ha skrivit något annat, något om att precis som det barn hon en gång var bor kvar i henne, så ska också tonåringen få bo kvar. När hon är lika uråldrig som jag, det vill säga 39, handlar det bara om förmågan att släppa taget och våga plocka fram sig själv. Nu har jag strax använt alla de 600 ord som jag fått lov att ha på den här sidan. Egentligen ville jag nog bara säga ett, och det är ett stort TACK! TACK till alla fantastiska skolbibliotekarier som arbetar överallt i landet! Det är ni som förmedlar kontakten, ni som är bredbandet över vilket vi vanligen möts, mina läsare och jag. Det är er förtjänst att jag får dessa mejl som börjar med Jag gillar egentligen inte böcker, men så sa min skolbibliotekarie att jag skulle pröva den här som du har skrivit, och Ibland är det en kompis som har satt den förlösande boken i händerna på brevskrivaren. Men väldigt ofta är det just en skolbibliotekarie. Ni är ovärderliga! KATARINA VON BREDOW Katarina von Bredow signerar på bokmässan i Göteborg sin senaste bok Räcker det om jag älskar dig. Den handlar om Fanny och hennes första steg ut i vuxenlivet. Om att vara ihop med Johan, om en mamma med problem och om en rätt het lärare. Om att saker inte alltid blir som man har tänkt sig. Men att de kan bli rätt bra ändå. Foto: Christina Strömwall 16 Skolbibliotek Syd 3/2006

17 ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE 2006 CHRISTINA S TRÖMWALL CHRISTINA STRÖMWALL, vice ordförande i Skolbibliotek Syd, har i år utsetts till Årets skolbibliotekarie! Bonnier Carlsen och Bonnier Utbildning som utser Årets skolbibliotekarie har lagt ut sin motivering på nätet: Gå där vidare på länken Årets skolbibliotekarie Christina, som arbetar på Skönadalsskolan i Kävlinge kommun, återkommer i nästa medlemsblad och berättar där om skolbiblioteket och om sitt arbete på Skönadalsskolan. Christina säger att det är väldigt roligt att ha fått priset och hon känner sig stolt och bekräftad. Hela skolan är glad över priset och hon tycker det är underbart att se elevernas stolthet över sitt bibliotek. Att ha fått priset ger också kraft till att orka arbeta vidare och att fortsätta att driva viktiga frågor. Det har kommit gratulationer även från utanför skolan i form av ord, glädje och presenter och Christina har inbjudits att tala om sitt arbete inför kulturnämnden. Pristudelningen skedde den 22 september på Bok- och Biblioteksmässan i Bonnier Carlsens monter. MÅNS GAHRTON och JOHAN UNENGE var prisutdelare. Vid prisutdelningen lästes motiveringen upp och Christina fick hålla ett tacktal. Skolledare från Kävlinge kommun, representanter för Skolbibliotek Syd, Skolbibliotek Öst, Skolbibliotekscentralen och Nationella skolbiblioteksgruppen var där. Extra roligt, berättar Christina, var att en elev från skolan och hennesmammaocksåkom.christinaframfördeisitttalattdetvarhelaskolansprisochattutan stödjande skolledare och träget arbetande och intresserade lärare hade det inte blivit något pris. Men Christina Strömwall återkommer alltså i nästa medlemsblad med en artikel om sitt arbete och Skolbibliotek Syd planerar att ordna ett studiebesök till Skönadalsskolan senare i år. Håll utkik efter inbjudan! LINDA BOSTRÖM START FÖR SÖKASPRÅKALÄRA OCH SMILE HÖGSKOLAN I KRISTIANSTAD och Malmö högskola har fått i uppdrag av Myndigheten för skolutveckling att starta gemensamma utbildningar för arbetslag på skolor i södra Sverige. Den ena satsningen heter SökaSpråkaLära och vänder sig till lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan. Den andra satsningen har fått namnet SMiLE (Skolbibliotekets Möjligheter i Lärandet) och riktar sig till lärare och bibliotekarier i grundskolan. Här ska också skolledarna finnas med under hela arbetet. Det är Malmö högskola med BIBI ERIKSSON som kontaktperson som kommer att driva projektet SökaSpråkaLära. Medan SMiLE drivs av Högskolan i Kristianstad med MARIA GUNNARSSON CONTASSOT som kontaktperson. Fortbildningarna är ett resultat av samarbete mellan högskolorna, Myndigheten för Skolutveckling och skolbibliotekscentralerna i södra Sverige. Till kursomgång 1 inbjöds kommunerna att söka kursplatser under våren. Ett tjugotal arbetslag, jämnt fördelade på de två utbildningarna, blev uttagna. Den 4 oktober inleddes satsningen då alla medverkande träffades i Hässleholm. Skolbibliotek SYD planerar att följa och fortbildningen och komma med återkommande rapporter. Vi hoppas att ni i nästa nummer ska få läsa artiklar skrivna av några av de medverkande arbetslagen. CHRISTINA STRÖMWALL Skolbibliotek Syd 3/

18 MEDLEMMAR TIPSAR OM BÖCKER OCH INTERNETSIDOR Ingrid Carlberg, Rosalies hemliga kompis, 2005 (Hcf, kapitelbok) Tredje boken om Rosalie som nu hunnit bli åtta år (snart) och går i första klass. Något har hänt med hennes bästisar Linda och Vendela. Förut hade de en hemlig klubb och lekte efter skolan, nu är det som om de inte ser Rosalie, faktum är att ingen verkar se henne. Jo, när mamma lämnar Rosalie i skolan på morgonen, då kommer alla framrusande för att gulla med Rosalies nyfödde lillebror, men sen glömmer de bort Rosalie igen. Fröken hittar en dag på en ny lek, Hemlig Kompis. Alla får en lapp med namnet på en klasskamrat som de i hemlighet ska vara extra snälla mot. Visst vill Rosalie hemskt gärna ha en hemlig kompis, alla utom just den här! Bra högläsningsbok. Läs också Jag heter Rosalie och Rosalie på djupt vatten. P.S. Rosalie kan rapa nästan hela alfabetet! MAGNUS CADIER barnbibliotekarie, Trelleborgs bibliotek Gillian Cross, Den gömda skogen, 2005, Det svarta rummet, 2006 ÅÅhhh, vad jag längtar tills sista delen kommer ut! Ni som har sett omslaget vet att det är ganska speciellt; när man vippar på boken ändras bilden. Ett passande omslag för en bok där man till en början är precis lika vilse som huvudpersonen Robert. Upplägget liknar tv-serien Lost: En obehaglig upplevelse i ett flygplan, uppvaknande i en djungel, märkliga djur och tät mystik. Jag vill inte avslöja för mycket, för när jag väl kom på var Robert hade hamnat, så var det en aha-upplevelse som fick mig att sträckläsa både ettan och tvåan. Handlingen ligger i gränslandet mellan det verkliga och det övernaturliga, är ganska mörk och väldigt, väldigt spännande! Sista delen kommer på engelska i november. Måtte jag inte bli besviken! ANNIKA OLSSON skolbibliotekarie, Köpingeskolan Trelleborg Philip Reeve, De vandrande städerna, 2006 (ca 12 år och uppåt) Prisbelönt första del i en serie science fantasy, alltså science fiction med inslag av magi. I en avlägsen framtid och en sönderfallande civilisation vandrar städerna fram drivna av enorma motorer. En av dessa motordrivna städer är London. De mindre städer och bosättningar som fortfarande befinner sig på marken riskerar att bli byte för de större städerna. Hester, vanställd i ansiktet efter ett svärdshugg, kommer till London för att hämnas på Valentine, chefshistoriker på London och mannen som mördade hennes mamma. Tom som bor på London är femton år och föräldralös lyckas avstyra attacken mot Valentine, som han ser upp till. Som tack blir han utknuffad tillsammans med Hester till Utomlandet, alltså ner på den skövlade marken. Sakta går sanningen upp för Tom om Valentines rätta jag. Han beslutar att hjälpa Hester att hämnas. På sin väg tillbaka till London stöter de på de mest osannolika maskiner gjorda av skrotdelar och teknik från den gamla Världen. En mycket spännande och annorlunda historia för den som har mycket fantasi, så fort man trott sig räddad tar historien en ny vändning och oväntade faror och hinder dyker upp. Här berättas om en hård och brutal värld, men ändå med den oväntade kärleken och vänskapen som lysande punkter i det härjade landskapet. Tidskrift om fantasy och science fiction. (4 nr/år, 125 kr) LENA NILSSON BERG skolbibliotekarie, Kävlinge kommun 18 Skolbibliotek Syd 3/2006

19 Intryck från IASL-konferensen 2006 i Lissabon Årets IASL CONFERENCE genomfördes i Lissabon, Portugal. Tema var: The Multiple Faces of Literacy: Reading. Knowing. Doing. EFTERSOM JAG ALDRIG varit i Portugal, valde jag i sommar en kombination av semester och jobb under en vecka i Lissabon. Där träffade jag GENIVIEVE HART från Kapstaden, som sedan vi träffades sist i Oslo hade blivit doktor i biblioteks- och informationsvetenskap. Hon delgav oss en del av sina resultat från forskning om samarbete mellan skola och folkbibliotek. I hennes slutsatser ingår att personalen på skolor och bibliotek har mycket olika utgångspunkter och ofta har svårt att förstå varandra. Det är ett av argumenten för att det behövs skolbibliotek, men också för att yrkeskategorierna måste närma sig varandra och samarbeta. Jag träffade också SIBONGILE NZIMANDE från KWAZULUNATAL, som utsågs till IASL-direktör (director) för Södra Afrika. Hon är en eldsjäl när det gäller skolbibliotek och har lyckats genomföra en skolbiblioteksplan för sin provins i Sydafrika. Avsikten var att hon skulle utse någonfrånkwazulunatal,somkundekommatillsverige och Skolbibliotek Syd. Det hade hon också gjort fick jag vetailissabon,menvificktyvärraldrigmeddelandet. Ytterligare en av mina sydafrikanska vänner var i Lissabon, LYNE METCALFE från Kapstaden, som arbetar med skolbibliotekssamordning i Västra Kap. De kämpar på bl.a. genom att skapa regionala centraler, där skolorna kan få hjälp och råd. Några svenskar, som jag mötte i Lissabon var HELLE BARRETT och BIBI ERIKSSONfrån Malmö, ANETTE och CHRISTER HOLMQVIST från Stockholm. Vi hade mångaolika intressanta seminarier att välja på. Man kan läsa mera på PORTUGISISK SKOLBIBLIOTEKSSATSNING En grupp från portugisiska Utbildningsdepartementet rapporterade på IASL-konferensen om den satsning som gjorts på att utveckla skolbiblioteken. Redan 1996 skapades ett nätverk för skolbibliotek i samarbete mellan Utbildnings- och Kulturdepartementena, då en undersökning visat att skolbiblioteken kan spela en viktig roll som basresurs för undervisningen började det placeras ut regionala kontaktpersoner för nätverket i de olika regionerna. Det finns nu minst 15 sådana kontaktpersoner utplacerade (Portugal har drygt 10 miljoner inv.). Det är lärare som har speciell kompetens inom skolbiblioteksområdet, som ska stödja skolor i arbetet med att skapa bättre skolbibliotek. I Portugal finns inte fackbibliotekarier på skolor. Kontaktpersonerna ska besöka skolor, stötta ledningen i frågor om kvalitet, lärande och literacies olika förmågor som läsning, matte osv fanns det 1651 skolor med i nätverket. På en del mycket små skolor, som annars skulle vara helt utan biblioteksservice, används boklådor eller vandringsbibliotek. Skolor har fått ansöka om projekt för många olika ändamål, från möbler till rekrytering av personal för ett eller flera skolbibliotek, beroende på skolans storlek. Man försöker också skapa fortbildningsmöjligheter för skolbibliotekspersonal. Kontaktpersonerna hjälper till med utvärderingar av det som görs, hjälper till att identifiera problem, sprider informationmellanskolorna,stöttarfortbildningavteamen och produktion av vägledningar. Projektet är nytt och ännu inte utvärderat, men gruppen från departementet trodde att det skulle bli ett nyttigt komplement inom skolbiblioteksnätverket. I konferensen ingick också skolbesök och utflykter. Jag besökte Sintra, en kulturarvsstad norr om Lissabon, och dess vackra bibliotek med utsikt mot medeltidsborgen. MAUD HELL Anm: iartikelnpå besök i Portugal (Medlemsbladet 2/2006) finns mer att läsa om biblioteken i Portugal. /Red. Skolbibliotek Syd 3/

20 KONFERENSER OCH STUDIEBESÖK SKOLBIBLIOTEK SYD erbjuder alla medlemmar möjligheten att fyra gånger per år träffa spännande föreläsare som öppnar för diskussioner om allt som rör skolbibliotek. Tillsammans funderar vi över källkritik, informationssökning, skönlitteraturens roll etc. etc. Vi åker även iväg och hämtar inspiration från andra skolbibliotek i Sverige eller något grannland. Har du själv tips och idéer för någon konferens eller studiebesök, kontakta: HEMSIDA Skolbibliotek Syds hem på Internet är I brevlådan välkomnar Webmadame, alias MIMMI LYDEÉN, protokoll och inbjudningar från styrelsen, aktiviteter på gång från arbetsgrupperna och skolbiblioteksrelaterade tips från alla medlemmar. Välkommen att besöka sidan! Skicka dina bidrag till: KALENDARIUM (se även 8 NOVEMBER FÖRNYELSE AV SKOLBIBLIOTEKEN GÖTEBORG DIK, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Skolledarförbundet anordnar ett endagsseminarium med temat Mångkultur som värdegrund skolbibliotek som verktyg. Läs mer: (under Kalendarium). Sista anmälningsdag: 1 november. VECKA 46 NATIONELL BARNBOKSVECKA 16 NOVEMBER NATIONELL LÄSDAG SKOLBIBLIOTEK SYDS MEDLEMSSTIPENDIUM Läs mer: Sista dag att lämna in ansökan till något av Skolbibliotek Syds två medlemsstipendier är den 31 december 2006.

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun Program för kultur - barn och unga i Vara kommun Kulturplan för Vara kommun 2017-2021 Bilaga 1 Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 8 unga i Vara kommun Sidan 1 Innehållsförteckning Inriktningsmål...

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! -en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! Foto: Maria Öhrn, Kulturhuset. Från utställningen Hur gick det sen? Moomin Characters Pedagogiskt program framtaget av Värmlands Museum

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27

PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA. Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 Det är vi som medverkar i projektet PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA Margaretha Karlsson, Gräsö förskola Anna-Lena Lindgren Jorlin, Öregrunds bibliotek 2007 04-27 PROJEKTRAPPORT LEKA SPRÅKA LÄRA GENOMFÖRANDE

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

kalle ankas stora lästävling!

kalle ankas stora lästävling! kalle ankas stora lästävling! Välkommen till Kalle Ankas stora lästävling! Detta är ett initiativ från serietidningen Kalle Anka & C:o för att främja läsförståelse och skapa intresse för läsning bland

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013

Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013 Månadsbrev från bibliotekens barnavdelningar i november 2013 Vi är inne i en av de mörkaste tiderna på året. Kanske är det därför som böckerna jag tipsar om rymmer allvar och som får oss att fundera och

Läs mer

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek

Program hösten 2013. Sjöbo bibliotek Program hösten 2013 Sjöbo bibliotek Biblioteket - allt från böcker till barnteater Biblioteket erbjuder böcker inom många olika ämnesområden. Här finns ljudböcker, e-böcker, film, tv-spel, tidningar och

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby.

Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Utvärdering av Arena för min berättelse Ljungby. Inom ramen för projektet Arena för min berättelse valde vi i Ljungby att arbeta med spår 2. Filma och publicera. Vi ville genomföra projektet med en lokal

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år)

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas Läsnyckel Mingla och Errol av Åsa Storck Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

LÄSGLÄDJE ÅR 3. Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers. Gustavslundskolan, Växjö

LÄSGLÄDJE ÅR 3. Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers. Gustavslundskolan, Växjö LÄSGLÄDJE ÅR 3 Vi vet inte vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger Aidan Chambers Gustavslundskolan, Växjö Paula Högström/ biblioteket (Skolbiblioteksforum), Maria Löfqvist/ Ljusglimten, Kerstin Lundberg/

Läs mer

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor

Läs mer

Sjöbo bibliotek Blentarps bibliotek Vollsjö bibliotek Lövestad bibliotek

Sjöbo bibliotek Blentarps bibliotek Vollsjö bibliotek Lövestad bibliotek Sjöbo bibliotek Vårprogram 2015 Sjöbo bibliotek måndag 10-19 tisdag 10-18 onsdag 12-18 torsdag 10-19 fredag 10-18 lördag 10-14 Gamla Torg 10, 275 80 Sjöbo Tel: 0416-271 60 E-post: biblioteket@sjobo.se

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Flaskposten juni. -15

Flaskposten juni. -15 Flaskposten juni. -15 Sommar, sol och fågelkvitter...då var det åter dags för en förhoppningsvis härlig sommar framför oss. Med lite framförhållning vill vi passa på att tala om att den 7 september har

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare.

Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Daniel Johannes Petri skola Nacka Värdens bästa lärare tycker jag är Daniel på Johannes petri skola som ligger i Nacka. Han är gympalärare. Jag tycker att Daniel är Sveriges bästa lärare därför att han

Läs mer

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard

Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard Läsnyckel Lukas är en drak- krigare av Dorthe Skytte illustrationer av Kim Dalsgaard Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans!

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans! Nu väntar Lucia och julen står för vår dörr! Ni är varmt välkomna att fira lucia hos med oss fredagen den 12 dec. Vi tänker att alla som vill får vara luciaklädda (lämna kläderna redan på morgonen märkta)

Läs mer

Ny termin med ny energi!

Ny termin med ny energi! Ny termin med ny energi! I DETTA NYHETSBREV: Månadens Barnrättskämpe Anna Sandkull s. 2 Hänt i januari s. 3 - SVT sydnytt, kommunbidrag, intervju i city, praktikantpresentation Händer i februari s. 6 -

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

Om författaren. Om boken

Om författaren. Om boken av Joel Om författaren Namn Joel Ålder 10 år Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Böcker som jag inspireras av Marlons böcker. Intressen Jag gillar att göra sagor, spela datorspel och titta på tv.

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum

Läs mer

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett

Läs mer

Program barn & unga. Våren 2015. Öppettider: Mån kl. 9.00 19.00 Tis kl. 9.00 19.00 Ons kl. 11.00 19.00

Program barn & unga. Våren 2015. Öppettider: Mån kl. 9.00 19.00 Tis kl. 9.00 19.00 Ons kl. 11.00 19.00 Älmhlts Bibliotek Program barn & nga Våren 2015 http://bibliotek.almhlt.se Öppettider: Mån kl. 9.00 19.00 Tis kl. 9.00 19.00 Ons kl. 11.00 19.00 Tors kl. 9.00 19.00 Fre kl. 9.00 17.00 Lör kl. 10.00 14.00

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Norsjö kommunblad april 2013

Norsjö kommunblad april 2013 Norsjö kommunblad april 2013 Norsjödagen på Berättarfestivalen Onsdag den 24 april är Norsjö med på Berättarfestivalen i Skellefteå. Norsjö har ett eget program hela dagen på Nordanås caféscen. För att

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Blackebergsmodellen. Memmo och Mysen i förskoleklassen

Blackebergsmodellen. Memmo och Mysen i förskoleklassen För skolor och bibliotek Blackebergsmodellen Memmo och Mysen i förskoleklassen I projektet Memmo och Mysen i förskoleklassen samarbetade bibliotek, skolor, förlag och författare för att låta sexåringar

Läs mer

Bibliotekets vårprogram BARN OCH UNGA BARN OCH. Barnteater. Diktatorn. Barnteater. Petras Prick. www.karlskoga.se

Bibliotekets vårprogram BARN OCH UNGA BARN OCH. Barnteater. Diktatorn. Barnteater. Petras Prick. www.karlskoga.se Bibliotekets vårprogram 2014 BARN OCH UNGA BARN OCH Foto: Frida Edlund (omslag), Love Lannér (Petras Prick), Martin Skoog (Diktatorn). Barnteater Diktatorn Barnteater Petras Prick www.karlskoga.se Illustration:

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Månadsbrev december-januari-13

Månadsbrev december-januari-13 Månadsbrev december-januari-13 Det har nu hunnit bli nytt år och ny termin på förskolan. Vi har inte skrivit något månadsbrev sen november men här kommer en sammanfattning av vad vi gjort under december

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt

skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt Språkutveckling Språket och den språkliga medvetenheten utgör ett prioriterat utvecklingsområde inom förskoleverksamheten

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler. Lokal Pedagogisk Planering i Svenska Ämnesområde: Reflektion - Diskussion - - Skrivning Ansvarig lärare: Ellinor Falk mail: ellinor.falk@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Läsa och skriva Språkets

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samtal och reflektion. Författare: Arne Berggren

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samtal och reflektion. Författare: Arne Berggren sidan 1 Författare: Arne Berggren Vad handlar boken om? Filip är en kille som älskar att ligga i sängen och läsa böcker på sitt sommarlov. Men hans föräldrar vill att han ska ut i solen eftersom man mår

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>SYSTRAR Affischbild: Pia Nilsson Grotherus >>VÄLKOMNA Vad kul att du har valt att se Systrar på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår

Läs mer

SÖDERMÖRES MEDBORGARPANEL. 25 september 2 oktober 2014. Tema: dialog om biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel.

SÖDERMÖRES MEDBORGARPANEL. 25 september 2 oktober 2014. Tema: dialog om biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel. SÖDERMÖRES MEDBORGARPANEL 25 september 2 oktober 2014 Tema: dialog om biblioteksverksamheten i Södermöre kommundel Metod: E-enkät 1 67 av 158 har svarat, 42,4% svarsfrekvens 2 har påbörjat enkäten men

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Kulturförvaltningen El Sistema Stockholm

Kulturförvaltningen El Sistema Stockholm Kulturförvaltningen El Sistema Stockholm Nybörjare erövrar nya världar Musik är El Sistemas verktyg, vårt gyllene nav. Det är musiken som bidrar till att ge barn, ungdomar och familjer energi, styrka,

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Staffanstorps scoutkår i Djurslöv 2014-05-05

Staffanstorps scoutkår i Djurslöv 2014-05-05 Kretsmöte Lund Staffanstorps scoutkår i Djurslöv 2014-05-05 Staffanstorps scoutkår i Djurslöv hälsade oss välkomna och Richard Strand, kårordförande i kåren, startade upp mötet enligt agendan. Följande

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Kursledare: Jenny Mårtensson, erfaren kommunikatör och skribent, diplomerad i intuitivt/kreativt skrivande.

Kursledare: Jenny Mårtensson, erfaren kommunikatör och skribent, diplomerad i intuitivt/kreativt skrivande. EVENEMANG VÅREN 2013 På Albert har vi ständigt lite smakfulla och välarrangerade kvällar på gång. Nedan finner ni ett antal av dessa som är planerade för våren 2013. Håll utkik för den kan komma att fyllas

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Medborgardialog Sjöbo bibliotek

Medborgardialog Sjöbo bibliotek Medborgardialog Sjöbo bibliotek 1 Hur gammal är du? Namn Antal % Yngre än 15 11 13,8 16-20 4 5 21-30 4 5 31-40 9 11,2 41-50 11 13,8 51-60 18 22,5 61-70 13 16,2 71-80 7 8,8 Äldre än 80 3 3,8 Total 80 100

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

Jag är en häxa Lärarmaterial

Jag är en häxa Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera har köpt ett trollspö på ebay och lyckas till sin egen förvåning få liv sin gamla nalle genom att säga en trollramsa. Problemet

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer