Medlemsblad SKOLBIBLIOTEKS SYDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA. s. 3 AFRIKA I SIMRISHAMN LINDA BOSTRÖM. s. 4-5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlemsblad SKOLBIBLIOTEKS SYDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA. s. 3 AFRIKA I SIMRISHAMN LINDA BOSTRÖM. s. 4-5"

Transkript

1 SKOLBIBLIOTEK SYD Medlemsblad Årgång8 Nummer3 Oktober2006 I DET HÄR NUMRET: SKOLBIBLIOTEKS SYDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA MAUD HELL s. 3 AFRIKA I SIMRISHAMN LINDA BOSTRÖM s. 4-5 BIBLIOTEKET I SKEGRIE LINDA BOSTRÖM berättar om det nya biblioteket s. 6-7 MED BOKEN I CENTRUM GÖTEBORG: BOK & BIBLIOTEK LUND: LITTERALUND KRISTIANSTAD: BOKFESTIVAL KLARA ÖNNERFÄLT PETRA TUFVESSON ROLAND PERSSON LOTTA DB s. 8-9 s s.12 s. 13 DEN HÄRLIGA HÖGLÄSNINGEN - Susanna Ekström på Pedagogiska centralen i Malmö, GÖREL REIMER s. 14 SAGOR OCH FABLER PÅ ANNELUNDSKOLAN, MARIA BOLMEHAG s. 15 BERÄTTARNÄTET KRONOBERG/SAGOMUSSET LJUNGBY, MIA EINARSDOTTER s. 16 FÖRFATTAREN, KATARINA VON BREDOW, HAR ORDET s. 17 ÅRETS SKOLBIBLIOTEKARIE, SMiLE & SökaSpråkaLära s. 18 MEDLEMMAR TIPSAR OM BÖCKER OCH INTERNETSIDOR s. 19 INTRYCK FRÅN IASL-KONFERENSEN I LISSABON, MAUD HELL

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET Hösten är här med intensiv känsla av aktivitet och samtidigt skön eftersommar. Sommaren och början av terminen var också mycket händelserik. IASLkonferensen i Lissabon var en inspirationskälla. Ett viktigt seminarium där handlade om att arbeta efter FN:s deklaration om barnens rättigheter. Marian Koren från Holland påminde oss om att barn är hela människor och medborgare, som har rätt till information och behöver både skydd och möjlighet att delta i samhället. Information är knuten till utveckling, den är viktig både för att vi ska utvecklas som människor och för att vi ska kunna påverka våra liv. Vi skolbibliotekarier kan samarbeta med andra om att ge barnen möjligheter och följa med i utvecklingen för att sprida den bland alla. ENSIL hade en välbesökt träff i Lissabon för alla som var intresserade av europeiskt samarbete. Tänk på att vi har ett nätverk, om ni reser i Europa! Kolla bloggen vvbad.typepad.com/ensil ibland och bidra gärna till nätverket. Det största i sommar har varit besöket av sydafrikanerna. Att ordna en veckas aktiviteter för dem harvaritettkärtarbete, sedan kom LitteraLund och Bokmässan. Nu behövs ett höstlov. Efter årsmötet 25 oktober tar vi nya tag! Maud Hell SKOLBIBLIOTEK SYD är en ideell förening som arbetar med skolbiblioteksutveckling på bred front. Föreningen vill föra upp bibliotekets och bibliotekariens roll i skolan på dagordningen och stimulera till debatt och erfarenhetsutbyte. Ordförande MAUD HELL Vikingaskolan Lund Sekreterare LINDA BOSTRÖM Skegrie bibliotek Trelleborg Kassör GUNILLA GISSELQVIST Västra Ingelstads bibliotek V Ingelstad skola Vellinge MEDLEMSBLAD SKOLBIBLIOTEK SYDS medlemsblad utkommer med fyra nummer per år. Kasta dig över tangentbordet och skicka in tips, idéer, resereportage, artiklar, tankar och funderingar. Det är tillsammans vi blir klokare! För artiklar och idéer kontakta REDAKTIONSKOMMITTÉN: LINDA BOSTRÖM ASTRID DEPPERT GUNILLA GISSELQVIST S TYRELSEN Ledamot CHRISTINA STRÖMWALL Skönadalskolan Hofterup Ledamot MALIN TROLLERYD Klostergårdskolan Lund Ledamot MIMMI LYDEEN, Utbildningscentrum Örkelljunga Suppleanter ELNA ANDERSSON Fjälkinge skola, Kristianstad LOVISA ZANDER Örkelljunga MAUD HELL ELNA ANDERSSON CHRISTINA STRÖMWALL 2 Skolbibliotek Syd 3/2006

3 SKOLBIBLIOTEK S YDS SAMARBETE MED SYDAFRIKA Under en vecka från slutet av augusti var BUSI DLAMINI och MONA CRUYWAGEN NIEMAND från Johannesburg/Pretorias utbildningsförvaltning på besök i Sverige på inbjudan av Skolbibliotek Syd. Vi hade sökt och fått pengar till deras resa av Nätverk Södra Afrika. I Sydafrika arbetar de bl.a. med att stötta skolorna när det gäller skolbiblioteksutveckling, bokbussar till skolor och koordinerar verksamheten för mediekonsulter i 13 distrikt i provinsen Gauteng. De är också båda aktiva i LIASA, Sydafrikas biblioteksförening, särskilt i sektionen för skolbibliotek. BUSI DLAMINI har långvarig erfarenhet av att kämpa för det nya Sydafrika och av det hårda arbete och de problem det har inneburit. Många positiva saker har hänt, men mycket återstår. Busi Dlamini var också en av dem som hjälpte mig, när jag var i Sydafrika för att skriva om skolbibliotek och jag fick vara med på ett av mediekonsulternas möten och delta i en konferens för skolbiblioteksfolk. Det var roligt att kunna fortsätta samarbetet på det här viset och jag vill försöka upprätthålla kontakterna för att se vad som händer i framtiden. Gästerna besökte skolor och bibliotek i Lund, Hässleholm, Simrishamn och Stockholm och skolbibliotekscentralerna i Malmö (Pedagogiska Centralen) och Stockholm (Medioteket) och pratade med personalen där. I Malmö och Stockholm tittade vi bland annat på de möjligheter som finns att låna och visa film ute på skolorna via datorn. Det var något som sydafrikanerna ville undersöka vidare. De fick nog en hel del flera tips till sin egen verksamhet, som liknar den på centralerna. På Malmö högskola besökte vi biblioteket och lärarutbildare och bibliotekarie BIBI ERIKSSON, som ansvarar för skolbibliotekskurser och den nya utbildningen SökaSpråkaLära -ettprojektkring "Informationshantering och lärande" på gymnasiet. Vi samarbetade med Världsbiblioteket i Stockholm och Afrikagrupperna vid lunchmötet i Solhuset (Solidaritetshuset på söder, där många olika föreningar och Världsbiblioteket finns). Vi hade också kontakt med föreningen BiS i samband med planeringen av besöket och några BiS-medlemmar besökte mötet på Världsbiblioteket. I Stockholm träffade vi också ansvariga på Myndigheten för skolutveckling och ett framtida utbyte diskuterades. Gästerna önskade att Myndigheten skulle medverka vid någon konferens i Sydafrika, vilket inte verkade omöjligt. Busi planerar att bjuda in dem till IFLAkonferensen 2007 för att berätta om Myndigheten för Skolutvecklings satsning på förskolan LekaSpråkaLära och utbildningarna för skolan SMILE och SökaSpråkaLära. Hon håller på att förbereda en satellitkonferens om skolbibliotek tillsammans med LORENSE DAS, som förutom att hon är initiativtagare till ENSIL också är sekreterare i skolbibliotekssektionen av IFLA. I Lund ordnade vi ett möte, där vi serverade afrikansk mat, tillsammans med föreningen Safran (Södra Afrikaföreningen i Skåne). Veckan avslutades med konferensen i Simrishamn och en trevlig kväll med personalen på Folkbiblioteken i Lund. Kvantitativt skulle vi ha önskat fler deltagare i Simrishamn. Där deltog ca 15 skolbibliotekarier. En del uteblev p.g.a. sjukdom, men tidpunkten var troligen fel för tidigt på terminen och så mycket annat händer! Vi var ungefär lika många på Världsbiblioteket och på middagen i Lund. Det får ändå anses vara ganska bra. Som helhet tycker jag att besöket har varit lyckat. Gästerna fick mycket med sig hem och vi har utbytt många erfarenheter. MAUD HELL Besök på Stoby skola, som utnyttjar Hässleholms bokbuss. Vi satt i personalrummet på rasten och pratade med lärarna. Skolbibliotek Syd 3/2006 3

4 AFRIKA I S IMRISHAMN I september var det dags igen Afrika i Simrishamn, Skolbibliotek Syds Internationella dag. Den här gången handlade det om projekt i Zimbabwe och om förverkligandet av skolbibliotekspolicyn i olika provinser i Sydafrika. Både medlemmar i Skolbibliotek Syd som vistades i Afrika och gäster från Sydafrika berättade om sina upplevelser, idéer och visioner. SEPTEMBER MÅNADS första dag började med regn. Lite tråkigt tyckte jag på vägen till Simrishamn på morgonen. Vi har ju varit så bortskämda med strålande solsken deandraårenpåskolbiblioteksyds internationella dag i Simrishamn, men inte så i år trodde vi som kom till dagen laddade med paraplyer och regncaper. Den här gången höll vi till på Östra Park-skolan, högstadiedelen av Nils Holgerssonskolan. Vi välkomnades av MAUD HELL och CATARINA WALLES som presenterades programmet för dagen. LENA MATTISSON inledde sedan med en föreläsning om sitt år som biståndsarbetare i Zimbabwe, där uppdraget var att arbeta med skolbiblioteksutveckling. Hon arbetade i en förort till Harare och skapade där ett läscenter. Hon arbetade också med att sätta upp modellbibliotek och hann med ett sådant bibliotek, i en annan mer lantlig del av Zimbabwe, innan hennes arbetstillstånd drogs in och hon efter ca ett år i Zimbabwe tvingades att lämna landet, fast det egentligen var tänkt att hon skulle stanna i två år. Andra exempel på vad hon gjort i Zimbabwe var att anordna en bokmässa och att anordna workshops för lärare kring skolbibliotek, eftersom uppdraget handlade om kunskapsöverföring. Lena Mattisson berättade om svårigheterna med att genomföra sådana här projekt, det saknas ofta pengar och det saknas insyn i vad som händer med pengarna. Projektet bekostades med Sidapengar, men det var Forum Syd som skötte rekryteringen. Sedan var ZBDC (Zimbabwe Book Development Council) arbetsgivaren på plats och den som bestämde vad som skulle göras. Årets Afrikadag bjöd på ett uppskattat inslag. Nils Holgersson-skolans klass 4b med Margareta Åberg i spetsen framförde bl a en afrikansk sång. MAUD HELL berättade sedan om sina besök i Afrika. Det var ett BIS-projekt som första gången ledde till att hon besökte Sydafrika. Det var ett projekt i samarbete med en förening i Sydafrika som innebar en speciell satsning på skolbiblioteken. Nio stycken skolbibliotekarier åkte en vecka till Sydafrika, en resa som föregicks av studier i Sverige. Hon var sedan med på IASL-konferensen i Durban och rapporterade om projektet. Senaste gången Maud Hell besökte Sydafrika Busi Dlamini föreläste om Sydafrikas National School Library Policy. I policyn poängteras skolbibliotekets roll för att uppnå kursplanens mål, att utveckla läsning, skrivning, informationsfärdigheter och det livslånga lärandet och att vara en del i att etablera en läskultur i landet. handlade det om att skriva en uppsats inom ramen för en högskolekurs vid Malmö Högskola, Communication for Development. Hon skulle då titta på två skolors bibliotek, skolor som hade varit med i BIS-projektet, men som hon inte tidigare hade besökt. Den ena låg i Soweto, iprovinsengauteng, och den andra i Western Capeprovinsen. På skolan i Soweto hade man inte fått det att fungera, eftersom den som var utsedd att ha hand om biblioteket hade många andra uppgifter och inte hann med. På den andra skolan, som var en landsbygdsskola med många elever, hade man t.ex. bibliotekslektioner och biblioteksmedhjälpare. Det fanns dock ingen dator i biblioteket och bibliotekarien på det biblioteket berättade om svårigheterna att hitta litteratur på de inhemska språken. De firade Library week med olika aktiviteter i biblioteket. Kanske något att ta upp i Sverige funderade vi. Slutligen berättade Maud lite om sommarens IASL-konferens i Lissabon. Sedan var det dags för lunch som skulle förtäras nere vid hamnen dit vi skulle komma genom en kort promenad. Och vi upptäcker då att detharblivitriktigtsoligtväderute så vi slipper paraplyna. Vi ledsagades till lunchen av skönsång. MARGARETA ÅBERG kom med sin klass 4b som sjöng sånger för oss, bl.a. en sång om sill och en afrikansk sång. Under eftermiddagen fick vi sedan lyssna på våra gäster från Sydafrika. Titeln på BUSI DLAMINIS föreläsning var Aspects of School Library Policy and Implementation in South Africa arbetade en särskilt utsedd grupp i Sydafrika fram en rapport som utgjorde grunden för framarbetandet av en National School Library Policy. 4 Skolbibliotek Syd 3/2006

5 AFRIKA I S IMRISHAMN Man ville i policyn poängtera skolbibliotekets roll för att uppnå kursplanens mål, att utveckla läsning, skrivning, informationsfärdigheter och det livslånga lärandet och att vara en del i att etablera en läskultur i landet. Man vill att denna policy ska implementeras i alla provinserna. I policynpekarmanpåvilketansvarde olikanivåernaiutbildningssystemet bör ha. National Department of Education borde bedriva forskning och utvecklande projekt och dessutom genomföra kartläggningar över och granskning av skolbiblioteksverksamheten i landet. Provinsernas Departments of Education ska bl.a. ha personer anställda på olika nivåer för att implementera policyn, utveckla en policy för den enskilda provinsen, se till att varje skola har en utsedd teacher-librarian, etablera kontrollrutiner och utveckla riktlinjer för hur man ska välja biblioteksrelaterade resurser och emottagandet av donationer. Vad man bl.a. minst hoppas på är minst en halvtimme i veckan per årskurs att kunna använda biblioteketochatthaöppetminsten timme efter skoldagen. En annan modell är att ha integrerade bibliotek eller s.k. cluster libraries där två eller fler skolor delar på ett bibliotek och dess resurser och har en heltids/deltids teacher-librarian eller att man har ett mobile library. Till saken hör att policyn ännu inte är påskriven av politikerna vilket man arbetar för. För att kunna få igenom policyn lättare vill man prioritera vissa skolor, sådana som inte har bibliotek, de skolor som inte har skolavgifter, olika typer av skolor och inte ta med skolor med problem. Sista föreläsaren för dagen var MONA NIEMAND som pratade om The Mobile Library Service i Gauteng-provinsen. För tillfället har man tillgång till 3 bussar. 33 grundskolor besöks en gång per termin. Man har inte möjlighet att besöka alla grundskolor i provinsen utan man har fått göra ett urvalochdåharskolorutepålandet och skolor vid informal settlements prioriterats. Skolåret är indelat i fyra terminer och man besöker skolorna i starten av terminen. De har en service där de plockar ihop det lärarna efterfrågar, uppdelat efter de olika skolämnena. Man har med sig en låda till varje skola för annars skulle den första skolan tömma resurserna som man har med sig. Men man överlämnar inte bara en låda till läraren som efterfrågat material utan allting ställs upp vid bussen och läraren får själv välja med hjälp av rådgivning av bibliotekspersonalen. Man har förutom böcker med sig tidskrifter, audio-visuella resurser och planscher. De har också med sig kopieringsapparat. Verksamheten utvärderas vartannat år då man ser över resurserna, mediebeståndet och upplägget på servicen. Visioner för framtiden är decentralisering, att man ska kunna var on-line i bussarna och att man ska kunna expandera med skönlitteratur. Slutligenkundemankonstateraatt standarden på skolbiblioteken skiljer sig mellan skolor och mellan olika delar av landet i Sydafrika liksom i Sverige och att samma frågor diskuteras här som där, som t.ex. vilket ansvar skolan ska ta för skolbiblioteksverksamheten när det gäller eventuella integrerade bibliotek och skolans användande/utnyttjande av folkbiblioteken. LINDA BOSTRÖM, bibliotekarie, Skegrie bibliotek MONA CRUYWAGEN NIEMAND berättade om The Mobile Library Service i Gautengprovinsen En gång per termin besöker3 bussar ett urval av grundskolor. Det är 33 grundskolor främst ute på landet och skolor vid informal settlements kan använda sig av efterfrågade böcker och tidskrifter, audio-visuella resurser samt planscher. Även en kopieringsapparat finns med. Att vara uppkopplad on-line är än så länge en vision. Skolbibliotek Syd 3/2006 5

6 BIBLIOTEKET I S KEGRIE Skegrie är en by i Trelleborgs kommun med gamla anor som ligger invid E6:an på vägen mellan Trelleborg och Malmö. Det är en inflyttningsort och många nya hus har byggts och fler är på gång. SKEGRIE HAR FÅTT ett nytt bibliotek som invigdes förra hösten. Det har tidigare i många år funnits enfilialiskegrieien byggnad bredvid skolbyggnaden, där två förskoleavdelningar numera huserar, och som hade öppet ett par eftermiddagar iveckan,menfilialenlades ner på grund av ekonomiska skäl och böckerna lagrades. Istället fick byn en bokbuss som kom en gång i veckan och som också servade skolan. Det nya Skegrie bibliotek ligger i Skegrie skola, precis vid huvudingången. Skolan om- och tillbyggdes till förra året och det bestämdes då att Skegrie skulle få ett nytt bibliotek som placerades i den nya delen av byggnaden. Den gamla delen av skolan byggdes om för att kunna ge plats åt förskoleavdelningar. Skegrie skola är en F-6 skola, med ca 160 elever. Det finns dessutom fritidsverksamhet på skolan. Det finns totalt 9 förskoleavdelningar i Skegrie. Skegrie bibliotek fungerar både som en filial för allmänheten och som ett skolbibliotek. Biblioteket är nytt och fräscht med nya möbler ochhyllor.detärhögti tak och mycket ljusinsläpp och många har komplimenterat den fina lokalen, som är lite under hundra kvadratmeter stor. Här finns möjlighet att sitta och arbeta vid två bord och att sitta och läsa i en soffa och fyra fåtöljer, vilket utnyttjas av elever både under skoltid och under fritidstid. Det händer regelbundet att Skegrie bibliotek fungerar som en filial för allmänheten och som ett skolbibliotek. Det är samma lånekort som för Trelleborgs bibliotek som gäller och man har en gemensam katalog. En heltidsbibliotekarie ansvarar för verksamheten. elever har tid inbokad att sitta och läsa i biblioteket. Det finns två datorer i biblioteket, som kan användas till informationssökning på Internet och till att skriva ut på. Beståndet består av böckerna från den gamla filialen som lades ner och från den boksamling som tillhörde skolan. Det gallrades dock hårt bland dessa böcker. Till det här kom böcker som kunde avvaras från Trelleborgs bibliotek och från bokbussens bestånd. Beståndet ligger för närvarande på ca exemplar. Det finns också en liten avdelning att kunna sitta utanför biblioteket, med en mindre soffa och en fåtölj och ett par bänkar. Här kan man om man vill se ut på Skegries nya och enda staty, som invigdes i somras och som föreställer en ko. Ända in i det sista hölls det hemligt vad det skulle vara för något. Den är väldigt populär och barn älskar att klättra på den. Om du skulle vara hågad kan du komma till biblioteket och låna berättelsen om denna ko, som heter KOSINEN. I berättelsen kan man följa kons äventyr ochfåvetahurdetkommersigatthon numera befinner sig här på Skegrie skolgård. Jag är anställd på heltid på Skegrie bibliotek av kulturförvaltningen. Tanken är att 15 timmar ska gå till filialverksamheten och 25 timmar till skolan, men det går förstås i varandra för när filialen är öppen för allmänheten är den förstås också öppen för eleverna, och allmänheten kan komma till biblioteket på förmiddagar också. Det är bara att då kan man inte räkna med att biblioteket är tillgängligt och bemannat om jag t.ex. är hos en klass eller elever har kommit till biblioteket. Filialen är öppen 16 timmar i veckan för allmänheten och är då öppen på eftermiddagar fyra dagar i veckan och på kvällstid en gång i veckan. 6 Skolbibliotek Syd 3/2006

7 BIBLIOTEKET I S KEGRIE Som filial har vi samma lånekort som Trelleborgs bibliotek och en gemensam katalog. Det finns ingen självutlåning utan jag gör utlånen på datorn. Men det går att låna även när jag inte är här genom att lärarna har tillgång till biblioteket och kan låta sina elever skriva upp sina lån i en pärm. Lånekort får eleverna oftast i samband med 6-årsbesök på biblioteket då förskoleklassen kommer och får en liten genomgång av biblioteket. Det går en boklåda mellan Trelleborgs bibliotek och Skegrie bibliotek en gång i veckan och vi lånar flitigt därifrån för att komplettera vårt eget bestånd. Det går även att låna från Trelleborgs andra filial i Anderslöv och från bokbussens bestånd. Om det behövs kan filialerna också låna från depåns bestånd och det går förstås att beställa fjärrlån. Fjärrlånen anländer till Trelleborgs bibliotek och kommer med boklådan till Skegrie. Jag kan också komplettera beståndet med depositioner från Trelleborgs bibliotek, t.ex. med CDböcker. Jag håller just nu mycket bokprat för eleverna. För närvarande går jag in en gång i veckan och har ett kort bokprat för elever som går i 3-, 5- och 6:an och varannan vecka kommer 4:orna till biblioteket uppdelade i mindre grupper. Tvåorna kommer också en gång i veckan uppdelade i halvklass till biblioteket då jag har bokprat för dem och även ettorna kommer till biblioteket med lite längre mellanrum. Sago- och lässtunder har jag både för förskoleavdelningar, som efterfrågar det, och för allmänheten, d.v.s. föräldrar som kommer med sina barn. För tillfället har jag sagostund för förskolan en gång varannan vecka och för allmänheten är det ca 10 gånger per termin. I skolan finns det ett underbart litet rum, kallat Gläntan, som har en nästan rund utformning med små fönster ut mot korridoren och ut mot skolgården, och som är utrustat med kulsäckar och målat med en behagligt grön färg, där man kan ha olika aktiviteter, t.ex. sagostunder, vilket jag har för förskolan. Det nya biblioteket i Skegrie har nu varitöppetilitemeränettåroch verksamheten har kommit igång men biblioteket kommer att kunna utvecklas mycket framöver både som filial och som skolbibliotek. LINDA BOSTRÖM bibliotekarie, Skegrie bibliotek Biblioteket ger ett välkomnade intryck. Bland alla tusentals böcker i bibliotekets bestånd finns även berättelsen om Kosinen, Skegries hittills enda staty. Skolbibliotek Syd 3/2006 7

8 BOK &BIBLIOTEK GÖTEBORG KLARA ÖNNERFÄLT reste noggrant förberedd och med stora förväntningar till Göteborg. Stipendiet från Skolbibliotek Syd bidrog till att hon kunde välja bland alla seminarier och föredrag, vilket inte var så lätt. Hon berättar om samtalet mellan JACQUELINE WILSON och kulturjournalisten GUNILLA KINDSTRAND som verkligen var riktigt trevligt att lyssna på. NÄR JAG FÖRBEREDER mig inför årets bokmässa med att lusläsa programmet, inser jag snabbt att det kommer att bli en hård match. Hur ska jag kunna vara på två stora seminarier och ett litet seminarium samtidigt på torsdag morgon? Och hur ska jag bära mig åt för att både avnjuta Btj: s trevliga skollunch och lyssna på seminariet om sex, moral och normer i svensk barnlitteratur på samma gång? Jag vet att många skolbibliotekarier dagligdags önskar sig en möjlighet till kloning, ett sätt att helt hastigt utrusta sig med några par extra ögon, öron eller armar. Men sällan har behovet känts lika trängande som vid första anblicken av mässprogrammet. Det innehåller för många krockar! Jag läser, sållar, väljer, ångrar mig, läser och väljer igen. På torsdagen planerar jag att inleda men lite finsk barnlitteratur, intressant tänker jag, eftersom jag inte vet så mycket om det. Jag ser särskilt mycket fram emot Kulturrådets föreläsning Världens böcker till världens barn och två miniseminarier sent på dagen, ett om ungas nätkulturer och ett om svennar som skriver om blattar. På fredagen tänker jag låta förmiddagen gå till miniseminarier, det finns flera intressanta. Efter en del kval bestämmer jag mig för seminariet Att skapas till en riktig pojke, ett annat med PIJA LINDENBAUM och ett som barnens bokklubb har om rimmande. På eftermiddagen ser jag fram emot att lyssna på bl.a. JACQUELINE WILSON och ANGIE SAGE. På lördagen har jag sedan tidigare bestämt mig för att vara litemindreduktig,d.v.s.lyssna på seminarier för min egen skull snarare än jobbets. Det enda jag är säker på i förväg är att jag inte vill Jacqueline Wilson författaren som skrämmer föräldrarna I Sverige är hon i år aktuell med Vem älskar Prue och en ny bok om 11-åriga Tracy: Tracy Beaker skolans bästa elev. (Bild: quelinewilson) missa ERLEND LOE, somjagtyckerärenkulförfattare,och JONAS HASEN KHEMIRIS seminarium tillsammans med SARA STRIDSBERG. Med huvudet fullt av alla dessa planer och en hel hög förväntan, äntrar jag X torsdag morgon på Lunds Central. Med mig har jag mitt redan tummade exemplar av mässprogrammet, en påse frukt till frukost och bekväma skor på fötterna. Tre dygn senare befinner jag mig hemma igen framför datorn. Då inser jag att väljandets och sållandes plågor inte är förbi. För ska jag nu skriva om GUNILLA BERGSTRÖM, som var så arg för att hon var arg på underhållningsvåldet, eller om DOUGLAS FOLEY som var precis som Habib (fast något äldre), eller om EOINCOLFER som med irländsk munterhet hela tiden skämtade om kreditkortsräkningar, Guinness och sin sarkastiska fru? Eller varför inte om INGELIN ANGERBORN, som hävdade att hon var rädd, blyg, ohämmat pessimistisk och dessutom en usel författare med tråkighetskomplex? Eller ska jag skriva om hur besviken jag blev på seminariet om Världens böcker eller om hur irriterad jag blev på Sara Stridsberg? Nej, jag bestämmer mig för att berätta för er om något av allt det som verkligen var riktigt trevligt att lyssna på, och då väljer jag samtalet mellan Jacqueline Wilson och kulturjournalisten Gunilla Kindstrand. Kindstrand inleder med att presentera Wilson som skrivit böcker sedan 70-talet, men fick sitt riktiga genombrott först när Historien om Tracy Beaker kom ut 1991 (på svenska 2005). Wilson förklarar framgången med Tracy Beaker delvis med att förlaget kopplade ihop henne med illustratören NICK SHARRATT. Honmenarattutseendetpåen bokärviktigt.självkommerhonfrånen fattig uppväxt och hade få böcker hemma. När hon så småningom började tjäna egna pengar spenderade hon dem på böcker. Detta intresse har lett till att hon idag är en stor boksamlare. Som sådan uppskattar hon förstaupplagor, och säger skämtsamt att av hennes tidiga böcker finns det bara förstaupplagor, eftersom de sålde så dåligt. Hon berättar att böcker alltid varit viktigt för henne; att ha med en bok är lite som att ha en snuttefilt, något som alltid måste finnas till hands på t.ex. en resa. EtttemaiWilsonsböckerärfrånvarandeellerotillräckliga föräldrar. Ändå spelar de och i synnerhet mammorna en väldigt stor roll. Wilson förklarar att frånvarande föräldrar är ett klassiskt tema i barnlitteraturen eftersom det kittlar fantasin. I Wilsons litterära värld spelar mödrarna en betydligt större roll än fäderna, eftersom det, åtminstone enligt hennes erfarenhet, oftast är de som blir kvar hos barnen om familjer spricker. 8 Skolbibliotek Syd 3/2006

9 B OK &BIBLIOTEK GÖTEBORG Hon berättar dock att det i den kommande boken Candy floss, kommer att finnas med en pappa (och dessutom en trevlig sådan). Hon berättar också förtjust att hon sett en svensk småbarnspappa på mässan, som tog hand om sitt åttamånadersbarn, inte som om han vore en fantastisk hjälte, utan som om det vore den mest naturliga sak i världen. Av det kan man kanske dra slutsatsen att vi har kommit en bit längre i Sverige och att papporna inte ännu är lika närvarande i sina barns uppväxt i England. Fantasin är ett annat mycket viktigt tema hos Wilson. Hur eländigt hennes karaktärer än har det, kan de alltid få en frizon i fantasins värld. På frågan om det finns ämnen man inte kan beröra som barnboksförfattare, svarar Wilson att det alltid är viktigare hur man skriver något än om vad man skriver. Hon menar dock att hon aldrig skulle beskriva explicita sexscener eller glorifiera dåliga saker såsom rökning.honärmedvetenomatthennesböckerharett stort inflytande och hon vill vara ansvarsfull gentemot sina unga läsare utan att för den skull känna sig för begränsad. Hon hoppas t.ex. att hennes nya bok Vem älskar Prue? ska inspirera barn att läsa även andra böcker än hennes, eftersom huvudpersonen har Jane Eyre som en slags hemlig kompis. En annan förhoppning är att hennes böcker ska leda till att frågor med barn som far illa förs upp på dagordningen och hon menar att Tracy Beaker och då i synnerhet TV-serien om henne har höjt statusen för barnhemsbarn. En annan sak som populariteten hos Tracy Beakerharförtmedsigärenflodav merchandisingprodukter. Man kan köpa allt från pyjamasar till suddgummin med Sharratts Tracyillustrationer. Till detta förhöll sig Wilson först avvaktade. Men när hon upptäckte att produkterna ändå såldes på piratbasis, ändrade hon sig med stöd av resonemanget: if you can t beat them, join them. Nu har hon och Sharratt inflytande över vilka produkter som kommer ut, och de används också som priser i de tävlingar som anordnas av förlagets Tracy- Beaker-fanclub. Avslutningsvis säger Wilson att trots att hon har vunnit många fina litterära priser, är ändå det bästa priset att så många barn, både bokslukare och ovana läsare, läser och älskar hennes böcker. Hon är glad över att det just nu är en bra tid för barnlitteraturen, men oroad över att kravet på jättestora upplagor kan hindra många begåvade författare från att komma fram. Exempelvis hade varken hon själv eller PHILIP PULLMAN kunnat fortsätta att ge ut böcker om de hade debuterat idag, eftersom det tog så pass lång tid för dem att slå igenom som författare. Precis som förra året var besöket på bokmässan en bomb av inspiration som fullkomligt imploderat i mitt huvud. Jag tackar av hela mitt hjärta Skolbibliotek Syd och mina skolor som gav mig möjligheten att åka dit även i år. KLARA ÖNNERFÄLT skolbibliotekarie på Backa- och Lovisaskolorna i Lund Många kända författare diskuterade på Bok & Bibliotek: här Pija Lindenbaum (ovan) och Gunilla Bergström (bilden till höger). Skolbibliotek Syd 3/2006 9

10 LITTERALUND BOKFESTIVAL FÖR BARN OCH UNGA LitteraLund är en del av arbetet för Lund som Europas kulturhuvudstad Badande i solsken och en härlig festivalstämning gick LitteraLund av stapeln den 4-9 sept en sprakande ordfest! Dikter om glass, hemlig brittisk författare i svart cape och barnhungrande krokodiler! De tre delarna skolprogram, vuxenprogram och offentlig dag blev alla välbesökta och färgsprakande! FÖR ANDRA ÅRET iradfiradesden4-9september2006, LitteraLund, en unik bokfestival för barn och unga. Diktskrivande med MÅRTEN MELIN, Textskapande i Kulturens trädgård med CANNIE MÖLLER, en resa i universum med JONATHAN LINDSTRÖM... Spännande skolprogram avlöste varandra under LitteraLund-veckan och 1500 av Lunds elever deltog. Blommor, bin och pillefjong! DAN HÖJER, GUNNA GRÄHS och STEFAN CASTA pratade faktabok under vuxenseminarierna som invigdes högtidligt på torsdagen den 7 sept med invigningsord av Kulturrådets generaldirektör KRISTINA RENNERSTEDT. 11 olika seminarier följde under två dagar, som sammanlagt hade närmare 900 besök. Medverkade gjorde även illustratören STINA WIRSÉN, fackboksexperten CHRISTINA SVENSSON, bilderboksforskaren ULLA RHEDIN, författarna MATS BERGGREN,GUNILLA LUNDGREN,ULF STARK och barnläkaren LARS HGUSTAFSSON. Två internationella gäster gjorde entré under sista dagen och de var inga mindre än brittiskorna KATE CANN och MARY HOFFMAN, den senare kom uppskattat in som hemlig gäst i svart slängkappa under Kates seminarium. Stoj, skoj, manga och bokregn. Men också skrivarverkstäder och allvarliga möten mellan unga läsare och deras författare. Den stora offentliga dagen den 9 sept dränktes i solsken för andra året i rad. Klockan 11 strömmade barnfamiljer i stora horder till Tegnérsplatsen och startskottet för festivaldagen. En härligt dynamisk dag där folk i olika åldersgrupper rörde sig flitigt mellan arrangemang såsom programmet Kärlek och gotisk skräck med KATE CANN, danskavalkad med unga och rim&rams kalas med FRÖKNARNA KLACK.FramåtkvällenblevdetSpråkdebatt,en välbesökt Open Stage för unga talanger och konsert med Poetry Slam mästaren EMIL JENSEN som drog över 200 besökare. PETRA TUFVESSON LitteraLund består av tre delar: Seminarier som vänder sig till lärare, bibliotekarier, pedagoger, branschfolk med olika perspektiv, dimensioner och ingångar till barn- och ungdomslitteraturen. Författarbesök och workshop för skolbarn och skolungdom. Ett offentligt program i barn- och ungdomslitteraturens tecken och med andra konstarter som har anknytning till litteratur. 10 Skolbibliotek Syd 3/2006

11 BOKFESTIVAL FÖR BARN OCH UNGA -LITTERALUND Sju elever från årskurs åtta på Fäladsgården i Lund hade en särskild uppgift i årets upplaga av LitteraLund. De var utvalda att intervjua de medverkande författarna. DET HELA STARTADE ijunijustföresommarlovet. Skolbibliotekarien (dvs. undertecknad) rekryterade ungdomarna. Några av dem är med i biblioteksrådet, men det var inget krav. PETRA THUFVESSON, projektledare för LitteraLund, besökte skolan och träffade eleverna. Eleverna, som alla gick i sjuan då, är intresserade av böcker och läsning och ville gärna vara med. Visst var de lite nervösa när Petra berättade att de skulle intervjua både svenska och brittiska författare, men de tvekade inte. Petra berättade lite om författarna som skulle medverka och eleverna fick fakta om själva festivalen. Redan nu delade eleverna upp författarna mellan sig, de bestämde att hjälpas åt, ingen skulle intervjua ensam. Som en förberedelse lånade de författarnas böcker och läste flitigt under sommarlovet. Veckan före LitteraLund träffades gruppen två gånger på biblioteket och planerade intervjuerna. De utformade frågorna helt själva och översatte till engelska. Vad var det som var så bra med detta? Först ut att bli intervjuad var MÅRTEN SANDÉN. Hela gruppen fick ledigt från ordinarie lektioner på måndagseftermiddagen och åkte ner till Stadsbiblioteket. De var med och lyssnade när Mårten träffade en klass från Östervångskolan i Lund och efteråt intervjuade tre av dem honom. Mårten Sandén hade svar på alla deras frågor och de unga intervjuarna kände att de blev tagna på allvar. En journalist från Skånska Dagbladet satt med och när eleverna frågat färdigt gjorde hon sin intervju. Det hela resulterade i en artikel i Skånskan. (Den har vi uppsatt på anslagstavlan i biblioteket.) Jag tror att själva engagemanget är det viktigaste. När man låter ungdomarna bli delaktiga blir festivalen deras. De kan identifiera sig med LitteraLund, de blir nyttiga, de behövs. I förarbetet har ingått informationsbrev som eleverna har tagit hem till sina föräldrar. Lärare och skolledning har informerats och alla har varit mycket positiva till att ge eleverna ledigt från ordinarie lektioner. Allt efterarbetet är inte klart än. Eleverna har bland annat berättat om sina intervjuer för kamraterna på biblioteksrådets möte. Intervjuerna kommer att läggas ut på LitteraLunds hemsida så att alla kan läsa dem. De har verkat mycket nöjda med sin insats. Vad var det som var så bra med detta? Förutom att några unga människor fick möjlighet att träffa författare? Förutom att det kanske stimulerar dem i deras vidare läsning? Jag tror att själva engagemanget är det viktigaste. När man låter ungdomarna bli delaktiga blir festivalen deras. De kan identifiera sig med LitteraLund, de blir nyttiga, de behövs. Kanske några av dem hade kommit till festivalen även utan det här engagemanget, men flertalet hade inte åkt ner till stan på egen hand. För många ungdomar är det ett stort steg att åka till centrum, att besöka en bokfestival. Trots att eleverna överöses av information om allt spännande som ska hända är det svårt att greppa och se sig själv i det sammanhanget. Men när de blir involverade och delaktiga är det en helt annansak.ochvilketgrej,sjuungamänniskorharträffat och samtalat med författare, varav några världsberömda. Allt är möjligt! Är inte detta en av våra viktigaste uppgifter som skolbibliotekarier, att glänta på dörrar och visa på alla möjligheter som finns? TRÄFFA DIN FAVORITFÖRFATTAERE Övriga författare intervjuades under programpunkten Träffa din favoritförfattare på lördagens offentliga program. Inne i Café Athen myllrade intervjuarna i olika konstellationer runt författarna KATE CANN, MARY HOFFMAN, PETTER LIDBECK, THOMAS HALLING,CANNIE MÖLLER,ULF STARK och LOTTA OLIVECRONA. Alla svarade tålmodigt på frågor som handlade om allt från deras skrivande till tvåalternativsfrågor som Kaffe eller te? och Astrid LindgrenellerRoaldDahl? (BådeKateCannochMary Hoffman valde Astrid Lindgren!) Det var härlig stämning kring fikaborden och eleverna ställde entusiastiskt sina frågor medan de antecknade flitigt. Själva intervjuandet klarade de helt och hållet själva, min roll i det hela var att sammanföra intervjuare med författare och fixa fram fika. LOTTA DB Skolbibliotek Syd 3/

12 Den 1-2 september var det dags igen. Årets bokfestival i Kristianstad var den åttonde festivalen, och återigen bjöds deltagarna på en bred litterär blandning. ROLAND PERSSON, f.d. bibliotekschef, minns hur det egentligen började. IMPULSEN KOM från Kristianstads Bokhandel. De ville samarbeta med biblioteket om ett bokevenemang. De tänkte sig ett boktält med ett litet antal inbjudna bokförlag i Tivoliparken, mitt i sommaren, förmodligen i samband med Kristianstadsdagarna. Jag arbetade då som bibliotekschef i kommunen och gillade tanken på ett evenemang med den skönlitterära bokenicentrum,mentycktenogatt perspektivet var för smalt. Själv ville jag sätta hela staden på benen, testa lite nya tankar om relationen mellan staden och litteraturen. Speciellt förtjust var jag i tanken på ett långt bokbord på gågatorna, skapat av människorna själva, på att lyfta ut litteraturen på gator och torg, engagera föreningsliv, enskilda, företag och bokhandlare och antikvariat. Och varför inte dra in Bladet, det ständigt närvarande Kristianstadsbladet. Dessutom berömmer sig Kristianstad gärna om att ha en speciell relation till litteraturen och talar gärna om GUSTAF HELLSTRÖM, BIRGITTA TROTZIG och HJALMAR SÖDERBERG. Så Bokbord längs gatorna fanns med från början. De bidrar till att skapa en fantastisk känsla under Bokfestivalen. Foto: Kristina Hedberg därfannsentraditionattknytaanoch rätt mycket människor som nog kunde tänkas göra en insats. Vi valde den linjen. Vi bjöd in det vi kallade BokKristianstad som bestod av enskilda, föreningar, organisationer, företag som påettellerannatsättarbetademed litteratur, inklusive pappersproduktion (Nymölla) och tryckeri. Och tillsammans satte vi igång. Jag gav vår PR- och programansvarige i uppdrag att samordna alla olika spår. Vi anordnade sammanträden och fick gehör för det breda och stadsgenomgripande evenemanget. Kulturnämnden var med på noterna och efter en viss inledande skepsis även stadens Handelsförening. Vi engagerade författare, varje författare fick en kontaktperson som skulle guida runt i staden. Nosaby Scoutkår lovade att fixa bokbordens utplacering. Caféer engagerades för författarframträdanden och MARIA EHRENBERG, som efterträdde vår förste PR-ansvarige, kontaktade alla affärer längs gågatorna och förhandlade om bokbordens placering. Kristianstadsbladet kläckte den intressanta tanken på Poetry Slam (eller var det möjligen någon annan) och vi lyckades samla ett fullsatt bibliotek för att lyssna på rysk poesi. En lördag kväll! Fantastiskt! Dagarna var mer än lyckade. De var en strålande succé. Valet av månadsskiftet augusti/september var rätt. Folk var tillbaka efter semestern och skolorna var igång. Vädret brukar vara stabilt vid denna tid på året. Men det hade varit oerhört arbetsamma dagar. Bokfestivalen lades s.a.s ovanpå alla andra arbetsuppgifter och då kunde det kännas besvärligt. Vi överarbetade nog ett och annat också i vår oerfarenhet. OCH LITE TANKAR I EFTERHAND Nu har jag sedan flera år lämnat arbetet med Bokfestivalen, men jag kan i efterhand se det som vi utvecklade i form av seminarium kring litterära personligheter, skriftserie (det blev tyvärr bara ett nr), shop med litterär inriktning, initiativet till Gustaf Hellström-sällskapet och Kristianstadsbibliotekariernas pris som en profilering och förankring av biblioteket i stadens offentlighet. Och detta är inte bara viktigt, det är nog livsviktigt om biblioteken skall fortleva. Inte bara därför att man blir en levande del av stadens puls och intellektuella samtal, utan man får de nödvändiga erfarenheter som behövs för bibliotekets långsiktiga styrka och position. Personalen lyfte frågan om det inte räckte att Bokfestivalen arrangerades vartannat år. Men det ville inte föreningslivet höra talas om. Och så blev det. Och det var nog rätt. Att profilera biblioteket med litteratur var rätt tänkt. Som bekant är svenska folket ett läsande folk. Det kunde vi konstatera när vi såg hur folk svärmade runt bokborden. Och där fanns en delaktighet. Bokhandlare och förlagen stod bredvid privatpersoner och sålde böcker. Att blanda professionella och kommersiella aktörer med ideella och privata är med ett lyckat koncept. Kulturnämnden gillade också Bokfestivalen. Bra utåtriktad verksamhet genererar också resurser. Det är den berömdaevidensen.visaattbiblioteken kan göra intressanta grejor och nog ökar chansen att resurser kan tillföras. Av kommunen eller andra. Bokfestivalen måste ständigt utvecklas för att överleva. Jag tror nog grundkonceptet håller, men i enskilda delar måste det förnyas. Nya samarbetspartner plockas in. Nya överraskande inslag behöver också ständigt komma till. Och dessa idéer kläcker man bara om man också bygger ut och förnyar sina samarbetspartners. ROLAND PERSSON Bibliotekskonsulent. Länsbibliotek Skåne 12 Skolbibliotek Syd 3/2006

13 DEN HÄRLIGA HÖGLÄSNINGEN Varför högläsning även för de läskunniga barnen? Den frågan ställer vi oss, pedagoger och bibliotekarier, som har tagit sig till Pedagogiska centralen i Malmö den 14 september för att lyssna på SUSANNA EKSTRÖM. Den härliga högläsningen lockar med sitt tilltal. SUSANNA EKSTRÖM brinner för högläsning/läsning av barn- och ungdomsböcker, berättande och boksamtal. Därför ägnar hon sin tid åt detta. Hon arbetar som universitetsadjunkt vid Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL) vidlärarhögskolanistockholm. Läsrörelsen är ett uppdrag hon har, att vara lektör och jurymedlem i En bok för allas barnoch ungdomsutgivning ett annat. I samma ögonblick som hon börjar tala sätter hon an tonen för hela eftermiddagen. Med humor, värme och lekfullhet i samklang med djup kunskap och allvar varvar hon metod och högläsningsboktips med teori. Det allra viktigaste är att alla elever har tillgång till skönlitteratur i skolans värld, eftersom skolan av tradition har haft en nära relation till facklitteraturen. Susanna Ekström föreläsare som lockade med "Den härliga högläsningen. Ordet exponera återkommer och i detta kan man ju se högläsningen som en form. Som högläsare måste man ta sin uppgift på allvar. Jag kan inte tänka mig att någon av er ger er på att högläsa för era elever utan att ha läst boken själv först, utropar Susanna och plirar med sina bruna alerta ögon. Gör det bästa av högläsningssituationen. Läs boken innan!!! Det är otroligt viktigt vad vi gör med våra röster. Hur vill den här texten bli läst? Vilken målgrupp? Det är en självklarhet när hon säger det och naturligtvis så måste vi ge oss tid, tid, tid i våra förberedelser. För att inte tala om reflektionerna. En liten flicka som Susanna mött sa: Man måste tala om det man läst för att förstå det. Om hon bara visste vilken sanning hon for med. Susanna betonar vid ett flertal tillfällen att den viktigaste uppgiften för oss som arbetar med barn är att både högläsa och berätta, men lika viktigt att hjälpa barnen att bli goda berättare och högläsare. Högläsningen ger inte bara barnen ett bättre ordförråd. Än viktigare är kanske att högläsning binder samman en grupp. Man får liknande referensramar. Barnens koncentrationsförmåga stärks och de får melodin i språket gratis. Susanna vill också hävda att högläsning och boksamtal hänger ihop. Att det är väsentligt att bearbeta texten. Hon ger oss några exempel. Träna barnen på att se vem som har skrivit boken. Själv tycker jag det skulle vara en svår uppgift. Sanna menar dock att man ska lita på barns uppmärksamhet och om man tränar dem så blir de vassa. De kan lätt känna igen en Astrid Lindgrentext. Genom att ställa frågor a la AIDAN CHAMBERS såsom: Vad har du lagt märke till?, Vad gillar du bäst?, Vad tycker du är konstigt? Det är förbjudet att ställa varförfrågor. Då låser sig barnen och de tror att det finns något som är rätt svar. Att analysera en riktigt rutten bok, Min första prinsessbok, ärocksåettroligtsättattaktivera barnen. Att aktivera oss redan invigda vuxna blir dagens höjdpunkt. De flesta i publiken skrattar högljutt när Susanna med sina uttrycksfulla miner pekar på det som är verkligt dåligt med denna bok som handlar om Askungen. Det är ett under av dumhet att ge ut dessa undermåliga böcker och faktiskt en förolämpning mot barnen tänker jag i mitt stilla sinne. Jag går hem med ett leende om läpparna. Susanna har gett mig flera konkreta tips, hon bekräftar det som många av oss funderar kring, men hon gör det på sitt alldeles förtjusande och seriösa sätt, med flera infallsvinklar och med många högläsningstips. Hon vinner våra hjärtan med att dramatisera sina böcker och genom att använda egenhändigt gjord rekvisita. Så plocka fram dina dolda talanger. Hem och damma av din symaskin och spela lite teater. Locka in dina barn i berättelsernas magiska värld genom högläsning och dramatisering! GÖREL REIMER Pedagogiska centralen, Malmö Denna bok av Susanna Ekström är en handledning för högläsare och berättare som besöker barngrupper i förskolor och förskoleklasser. Skolbibliotek Syd 3/

14 SAGOR OCH FABLER PÅ ANNELUNDSKOLAN Annelundskolan ligger mitt i Kävlinge. Det är en nystartad (2005) skola med ca 150 elever. På skolan arbetar pedagoger och elever inspirerade av Reggio Emilia. Skolan har bl. a. ett samarbete med lokala konstnärer som inspirerar eleverna till eget skapande. REGGIO EMILIA-PEDAGOGIKEN har utvecklats i en stad med samma namn som ligger i norra Italien. Ledord inom Reggio Emilia är solidaritet och samarbete. Det är viktigt att bekräfta barnens individualitet. En bärande tanke i Reggio Emilia-pedagogiken är att Ett barn har hundra språk. Därmed vill man kombinera teoretiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man kan arbeta med lek och arbete, med verklighet och fantasi. På Annelundskolan märks detta bl.a. genom det samarbete som skolan har med de lokala konstnärerna ENID och STAFFAN BJÖRKLUND. Enid och Staffan driver Pegasus trädgård och Teater verkstaden i Hög (www.sbteater.se). Syftet med detta samarbete är att ge eleverna upplevelser som inspirerar till eget skapande. Samarbetet inleddes under förra läsåret. Några av skolans föräldrar har tillsammans med Staffan Björklund snickrat bänkar och bord som ska stå i skolans nyinredda ateljé. Odlingsbäddar har iordningsställts på skolgården och dessa dignar just nu av solrosor och olika grönsaker. Lin har odlats och skördats, tygbitar har färgats. Skolans ateljé har inretts med dessa vackra färgade tyger, flätade pilväggar samt de nytillverkade möblerna. Vid lärarnas planeringsdagar i augusti Staffan Björklund välkomnar eleverna på Annelundsskolan till teaterföreställningen. blev vi skolbibliotekarier, MARIA BOLMEHAG och CHRISTINA STRÖMWALL, kontaktade av en av skolans pedagoger, KERSTIN LARSSON. Honvillestartaupp höstterminen med ett Sagor och Fablertema. Detta tema skulle vara en bra utgångspunkt för eleverna och stämma väl överens med Enid och Staffan Björklunds fortsatta arbete på Annelundskolan. För att kunna genomföra detta tema på skolan har vi samlat ihop en mängd sagoböcker som vi ställt på skolans personalrum. Där finns även en del böcker att hämta metodtips ur. Vi har gett förslag på CD-böcker och diabilder som man kan använda som ett komplement i undervisningen. Vi har sammanställt en länklista med intressanta länkar till svenska och engelska sidor om sagor och fabler. Vi har också själva varit inne i klasser och berättat sagor och pratat om fabler. Vad finns det för mönster och karaktäristiska drag i en fabel? Eleverna är snabbt med på noterna. De lyssnar noga och kan oftast dra egna slutsatser till vad som är fabelns budskap. Att en berättare (tillika skolbibliotekarie) kommer in i klassrummet och berättar sagorärocksåpopulärt. Samtidigt som några klasser på skolan jobbar med sitt Sagor och Fabler-tema ger Staffan Björklund två teaterföreställningar i skolans ateljé. Teaterföreställningen heter Folk och fä och inleds med att Staffan tillsammans med Enids vackra dockor spelar upp den klassiska sagan Dummerjöns. Sagan blir fantastiskt levande med hjälp av de enkla men mycket uttrycksfulla dockorna. Eleverna rycks med i sagan, några fyller i dialogen, någon annan vill springa fram och hjälpa till när Dummerjöns trillar ner från sin get. När sagan är färdigspelad visar Staffan och Enid hur det går till att tillverka dockorna som är med i teatern. Barnen blir bekanta med vilket material som ska användas och hur det ska göras. I samband med föreställningen har paret Björklund en eftermiddag med skolans pedagoger. Enid och Staffan ger råd om hur man kan skapa en teaterföreställning med barn. Pedagogerna får bland annat tips om hur man färgar tyger, hur tygerna Detta är en av Enid Björklunds dockor. Han tillverkar alla dockor själv. draperas och hur man kan inreda ateljén. Man diskuterar här också kring sagors budskap. Det är viktigt att man funderar på vilket budskap en saga har. Vilka budskap vill vi ge till våra barn? För Annelundskolans del blir det en spännande höst. Inspirerade av samarbetet med Enid och Staffan Björklund samt den kreativa miljön som ateljén skapar återstår nu det spänningsfyllda arbetet, för elever och pedagoger, med att skapa och uppföra egna teaterföreställningar! MARIA BOLMEHAG, skolbibliotekarie, Kävlinge kommun 14 Skolbibliotek Syd 3/2006

15 BERÄTTARNÄTET KRONOBERG SAGOMUSEET LJUNGBY I Berättarårets tecken berättar MIA EINARSDOTTER om Sagomuseet, beläget i hjärtat av Sagobygden, som drivs av den ideella föreningen Berättarnätet Kronoberg. Se även BERÄTTARNÄTET KRONOBERG är en ideell förening som bildades 1990 och som har som mål att sprida och inspirera till muntligt berättande lyfta fram den småländska sagoskatten och med sagor, sägner och skrönor levandegöra alla de sägenomspunna platser som finns runtom i Sagobygden. Sagobygden utgörs av Ljungby, Alvesta och Älmhults kommuner. Föreningen driver Sagomuseet beläget i hjärtat av Sagobygden. Här gestaltas en del av den skatt vi har att förvalta, här ryms sagor och sägner, legender och spökhistorier, religiösa berättelser och erotiska. Museet är en upplevelse för såväl stor som liten. Museet anordnar bland annat berättarprogram, barnberättande och inspirationskurser. Här produceras även pedagogiska utställningar, som skall locka till berättande. Sagomuseet invigdes den 1 april Museet blev möjligt tack vare bidrag från Framtidens Kultur, Landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen och Länsarbetsnämnden i Kronobergs län, Sparbanksstiftelsen Kronan, tidningen Smålänningen samt Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner Idén att bygga ett sagomuseum kommer från föreningens ordförande PER GUSTAVSSON och det är Pers oförtrutna jakt på bidrag som har möjliggjort museet och stora delar av verksamheten. Per tog också fram allt det material av folklivshistoria, sagor, sägner och skrönor som ligger till grund för gestaltningen av Utsmyckning: Leda museet. Den konstnärliga utformningen skapades av KJELL SUNDBERG och MIA EINARSDOTTER med hjälp av lokala hantverkare och arbetet tog cirka 2 år. Denna vår pågår arbetet med att införliva ytterligare ett rum i museet. Ett rum J som skall fungera som kapprum vid gruppbesök Ä och som i sin konstnärliga utsmyckning knyter an till sagor och sägner kring djur, fåglar och T skogsväsen av skilda slag. T Trädgården invigdes den 1 april 2001 tack vare generösa bidrag från Landstinget Kronoberg och E Sparbanksstiftelsen och skapades av ANNA LENA KARLSSON,JAN POHL och KAJ N ENGSTRÖM. Tackvare Per Gustavssons forskning i folktro är varje buske och varje liten planta noga utvald och trädgården skall ses som en del av museet. Sagomuseet är under maj augusti öppet alla dagar utom måndagar och under övrig del av året torsdagar och söndagar. Bokade grupper är naturligtvis välkomna på andra tider. Sagomuseet har en omfattande pedagogisk verksamhet för skol- och förskolebarn. I samarbete med andra kulturinstitutioner driver vi även projekt i syfte att sprida kunskap om vår skatt av sagor och sägner och att inspirera till att hålla den muntliga berättartraditionen levande. Detta är möjligt tack vare bidrag från Allmänna Arvsfonden och Landstinget Kronobergs länsutvecklingsavdelning. Entrén till Sagomuseet MIA EINARSDOTTER Skolbibliotek Syd 3/

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

BARN & UNGA. Kulturspäckad höst på Lindängenbiblioteket! Sommarbokenfest. Sagostunder. Sångstunder

BARN & UNGA. Kulturspäckad höst på Lindängenbiblioteket! Sommarbokenfest. Sagostunder. Sångstunder BARN & UNGA Kulturspäckad höst på Lindängenbiblioteket! Vi hoppas att ni vill besöka oss i höst, då vi har en mängd spännande aktiviteter och program för alla åldrar! Nytt för terminen är bland annat Kulturögonblick

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Give me five barn, böcker, berättelser

Give me five barn, böcker, berättelser För bibliotek och förskolor: Give me five barn, böcker, berättelser Give me five är ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus. Tillsammans gör barn, bibliotekarier,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Norsjö kommunblad april 2013

Norsjö kommunblad april 2013 Norsjö kommunblad april 2013 Norsjödagen på Berättarfestivalen Onsdag den 24 april är Norsjö med på Berättarfestivalen i Skellefteå. Norsjö har ett eget program hela dagen på Nordanås caféscen. För att

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget:

CHECKLISTA TIPS. Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: CHECKLISTA TIPS Saker som kan vara bra att tänka på inför arrangemanget: Finns det en ansvarig för varje sak? Hur ser vår organisation ut? Är alla med? Känns det bra? Vet alla vad de ska göra? Överhuvudtaget

Läs mer

BIBLIOTEKEN I LOMMA & BJÄRRED

BIBLIOTEKEN I LOMMA & BJÄRRED BIBLIOTEKEN I LOMMA & BJÄRRED PROGRAM BARN HÖSTEN 2014 SAGOSKOJ PÅ LOMMA BIBLIOTEK BIBLIOTEKEN! Sagostunder från 3 år Ingen föranmälan behövs Följ med Saga och Vilda Hilda in i sagornas förtrollade värld!

Läs mer

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag!

-en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! -en hyllningsutställning till minnet av Tove Janssons 100 års dag! Foto: Maria Öhrn, Kulturhuset. Från utställningen Hur gick det sen? Moomin Characters Pedagogiskt program framtaget av Värmlands Museum

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen

I SKOLAN NYHETSBREV. Tema: förskolor. Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen I SKOLAN NYHETSBREV Ett nyhetsbrev från Barn- och utbildningsförvaltningen Tema: förskolor Nummer 2 November 2014 Barn- och utbildningsförvaltningen Köpmangatan 14 861 82 Timrå Växel: 060-16 31 00 Från

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Flaskposten juni. -15

Flaskposten juni. -15 Flaskposten juni. -15 Sommar, sol och fågelkvitter...då var det åter dags för en förhoppningsvis härlig sommar framför oss. Med lite framförhållning vill vi passa på att tala om att den 7 september har

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

kalle ankas stora lästävling!

kalle ankas stora lästävling! kalle ankas stora lästävling! Välkommen till Kalle Ankas stora lästävling! Detta är ett initiativ från serietidningen Kalle Anka & C:o för att främja läsförståelse och skapa intresse för läsning bland

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer

2014 BIBLIOTEKETS BARNPROGRAM

2014 BIBLIOTEKETS BARNPROGRAM Moomin CharactersTM 2014 BIBLIOTEKETS BARNPROGRAM TRÄFFA DJUREXPERTEN Charlotte Hage. FREDDE GRANBERG TOVE JANSSON 100 ÅR BARNTEATER CHARLOTTE HAGE JULIA LINDEN HILL SAGOSTUNDER BOKHÖRNAN RETROVECKA MÅRTEN

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

2. Innehållsförteckning

2. Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Marknadsföring betyder oerhört mycket för MQ. De sattsar allt på utomhusreklam som ger ett stort intryck istället för att sprida ut reklamen. De börjar förbereda sina kampanjer långt

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

BIBLIOTEKEN I LOMMA & BJÄRRED

BIBLIOTEKEN I LOMMA & BJÄRRED BIBLIOTEKEN I LOMMA & BJÄRRED PROGRAM BARN/UNGA VÅREN 2015 Sagostunder från 3 år Ingen föranmälan behövs! Lomma Bibliotek Följ med Vilda Hilda och Gurra Aktersnurra in i sagornas förtrollade värld! SAGOSKOJ

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Staffanstorps scoutkår i Djurslöv 2014-05-05

Staffanstorps scoutkår i Djurslöv 2014-05-05 Kretsmöte Lund Staffanstorps scoutkår i Djurslöv 2014-05-05 Staffanstorps scoutkår i Djurslöv hälsade oss välkomna och Richard Strand, kårordförande i kåren, startade upp mötet enligt agendan. Följande

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND Oj, vad tiden går fort! April är snart slut och sommaren närmar sig med stormsteg. Men innan sommaren kommer har vi ytterliggare en fartfylld månad att se fram emot! Vårinsamling, mångfaldsrunda, nätverksträff,

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden

MÅNSTORP OCH ARRIE. Här finns framtiden MÅNSTORP OCH ARRIE Här finns framtiden Verksamhetsplan förskola 2011/2012 Innehåll Vision 3 Gemensamma mål 4 Utveckling och lärande 5 Barns inflytande 6 Normer och värden 6 Förskola och hem 7 Lärargrupper

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl

Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl Jag studerar Samhällsbyggnad med inriktning anläggningsprojektering. Efter att ha velat lite för mycket över utbytesstudier såg jag äntligen

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samtal och reflektion. Författare: Arne Berggren

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samtal och reflektion. Författare: Arne Berggren sidan 1 Författare: Arne Berggren Vad handlar boken om? Filip är en kille som älskar att ligga i sängen och läsa böcker på sitt sommarlov. Men hans föräldrar vill att han ska ut i solen eftersom man mår

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009.

Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Malmö stad Kultur för barn och unga Idéer och tankar kring hur man kan arbeta vidare efter att ha sett Obanteaterns pjäs Kan man! hösten 2009. Kultur för barn och unga, vill väcka barns och ungas lust

Läs mer

skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt

skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt skolbio Pedagogisk resurs på Utvecklingsavdelningen, BUF. www.skola.gotland.se/lustfyllt Språkutveckling Språket och den språkliga medvetenheten utgör ett prioriterat utvecklingsområde inom förskoleverksamheten

Läs mer

Vår första vy över London från planet

Vår första vy över London från planet Slutrapporten Den 25:e oktober åkte vi i Es3 till London. Där utforskade vi staden, såg många olika sevärdheter, gick på museer och upptäckte en del av Londons musikliv. England och Sverige skilde sig

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012

Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Verksamhetsberättelse Distriktungdomssektionen 2012 Innehållsförteckning Ordförande har ordet 3 DUS STYRELSEN 2012 4 SAMMANTRÄDEN UNDER ÅRET 4 DUS VERKSAMHET UNDER 2012 5 DUS årsmöte 5 US-campen 5 Vi i

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Skegrie Skolas Föräldraförening

Skegrie Skolas Föräldraförening Skegrie Skolas Föräldraförening Onsdagen den 25 mars 2009 Innehåll 1. Lotta Forslund informerar från Skolan... 2 2. Rutiner... 2 3. Föreläsning... 2 4. Kulturellt evanemang... 3 5. Äskande... 3 6. Informationsspridning...

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist

Äventyrspedagogik. Verksamhetsplanen för Rödsleskolan. Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Äventyrspedagogik Verksamhetsplanen för Rödsleskolan Sammanställt av: Per Eriksson, Lotta Hellström, Eva Magnusson och Jessica Sandqvist Innehåll Kort presentation sid 3 Vad är äventyrspedagogik? sid 4

Läs mer

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens

Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning

Läs mer

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar.

Alla deltagare får också ett exemplar av lärarhandledningen Att öppna nya världar. Källa till webbadress: http://www.riksteatern.se/content/forelasningatt-oppna-nya-varldar-0 Om att gå på teater med barn i förskola och skola Att gå på teater kan vara en fantastisk upplevelse och bli

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Årsberättelse Ht 13- Vt 14 Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Biträdande förskolechef Mio Iller Givell Årsberättelse Andersbergsgårdens förskola 2014

Läs mer

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson Hej. Du håller en tipshandledning i din hand som satts ihop av barnbibliotekarierna på biblioteken i Kävlinge kommun. Tanken är att den ska ge uppslag

Läs mer

Barnteater. Bokfrukost

Barnteater. Bokfrukost Karlskoga biblioteks vårprogram 2013 Barnteater Foto: Martin Skoog Hemma hos med Teater TR3 Söndag 27 januari kl 11.00 och kl 13.00 Ålder 3-6 år. Cirka 35 minuter. En liten man i ett litet hus. En alldeles

Läs mer