Tanum. Information från Tanums kommun Nummer 26 Juni EMA: Näringslivet Ti Tanum. 15Entreprenöriellt. 10Elmwood. lärande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tanum. Information från Tanums kommun Nummer 26 Juni 2008. EMA: Näringslivet Ti Tanum. 15Entreprenöriellt. 10Elmwood. lärande."

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 26 Juni 2008 EMA: Näringslivet Ti Tanum erövrar världen 10Elmwood lärande 15Entreprenöriellt

2 I sommar talar vi Tanumsmål Lyckligtvis är det många som fortfarande talar eller åtminstone förstår Tanumsmål. Årets sommartävling har mottot: Jä begriber hô du sier. Här några exempel på Tanumsmål: Hôrre ska slévé vära om ente i grydá. Nä tjärlégen ä stärk loktar fisen kanél. En får både kunna hála å fira. Nä främmatten ä mer än tré daer loktarn. Du hittar tävlingen på efter midsommar. Välkommen att delta! INNEHÅLL TEMA: NÄRINGSLIV Näringslivet i Tanum Handlingskraft Tanum Turist Företagarna Elmwood erövrar världen Tanumsföretag i Thailand Utpräglad besökskommun Att kunna lära sig Yrkesprogram med status Upphandlingar & konkurrens IAC slår igen Bredband i Tanum SKA-rådet Skapa strukturella förutsättningar Ny skolplan Notiser från samhällsbyggnad Tanums Bostäder Bokslut Kalender för sommaren OMSLAGSBILD: Hoghem Foto: Kjell Holmner 4 Årets FÖRETAGARTRÄFF äger rum den 10 juli på TanumStrand. Håll utkik efter inbjudan på

3 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 26 Juni 2008 Företagare och kommun i samverkan I Tanum finns det cirka företag, inräknat jord-, skog- och fiskenäringen. Många av företagen är en eller fåmansföretag, vilket enligt min uppfattning är en styrka för kommunen. De stora företagen är artärerna, de mindre företagen är venerna och de anställda är blodcellerna i kommunens näringslivskropp. Näringslivet i Tanums kommun har en stor bredd och består av en rad intressanta företag och företagare. I kommunens västra del finns av naturliga orsaker fiskekåren med cirka 90 licensierade och aktiva fiskare, vilket innebär fjärde plats bland kommunerna i Sverige med antalet licensierade fiskare. I den östra delen av kommunen finns ett stort antal företag med anknytning till skogsnäringen inte minst virkestransportörer. I mellanområdet finns en kombination av jord- och skogsföretag, där jordbruksnäringen ser framtiden an med stor tillförsikt. Tanum har en mångfacetterad flora av egna företagare inom framförallt byggsektorn, jord, skog och fiske. De stora företagen, Tanums Fönster, Tetra Pak Inventing, ExtraFilm med flera är givetvis ryggraden i företagsstrukturen i Tanums kommun. Näringslivet i sin helhet ser positivt på framtiden och utvecklingen i kommunen. För att utöka samarbetet mellan näringslivsföreträdare och kommunen har under det senaste halvåret genomförts tematräffar, som behandlat bland annat turismutvecklingen samt handel. Därutöver har det arrangerats möten under ett antal kvällar där kommunen och näringslivet jobbat i arbetsgrupper. Exempel på frågor som diskuterats är bland annat bygglov- och tillståndsfrågor. Därutöver har utbildningsfrågor varit en huvudfråga för att få tillgång till rätt kompetens i företagen. Lärlingsutbildningen är ett exempel på en mycket lyckad satsning. Arbetsgrupperna kommer att ta fram en handlingsplan som ska utveckla kontakten mellan företag, kommun och andra berörda. Syftet är att ytterligare förbättra företagsklimatet. Kommunens roll i kontakter med företagsföreträdare är att kratta i manegen. Detta sker genom en smidig hantering av beslut om bygglov, olika tillstånd, genomförande av markköp och detaljplaner. Inte minst är den dagliga kontakten med politiker och tjänstemän mycket viktig. Den enskilde företagaren ska få en god och relevant information om vilka mått och steg som behövs för att genomföra företagets aktuella projekt. I olika projekt brukar inte sällan uppstå frågeställningar som behöver lösas. Exempelvis brukar så vara fallet i detaljplaneläggningar där det finns en fastställd demokratisk process som måste följas. För att förhoppningsvis få nya företag att etablera sig i kommunen skulle jag gärna se att delårsboende företagsledare deltar i kommunens näringslivsutveckling. Det finns några goda exempel på sådant engagemang men det finns utrymme för fler av er att etablera företag i kommunen. Jag vet att det finns idéer och tankar. Ni är välkomna att i en dialog med företrädare för kommunen presentera embryon till nya företag. Det är ni företagare som skapar flertalet arbetstillfällen i kommunen och därmed skatteintäkter. God kommunal ekonomi är en förutsättning för att kommunen fortsatt ska utvecklas och bedriva en bra verksamhet inom skola, vård och omsorg. Alltså har vi ett tydligt gemensamt intresse att verka för Sveriges bästa näringslivsklimat samt att vi ska vara Tanumsbor år 2013! Kommunstyrelsens ordförande Clas-Åke Sörkvist REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: PAPPER: 120 g Munken Polar TRYCKERI: CW Carlssons Eftr Tryckeri AB FOTOGRAFIER: Omslag, Kjell Holmner, sid 7-9, 11-12, 14-15, 17, 20 Magnus Lindström, sid 13 Lisa Nestorsson. TEXTER: Sid 6-12, 14-15, 17, 20 Magnus Lindström.

4 Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet Svenskt Näringsliv genomför varje år en enkät i alla Sveriges kommuner om hur företagen uppfattar det lokala företags-klimatet i den egna kommunen. Enkätsvaren sammanställs sedan och kommunerna rankas. Rankingen bygger dels på företagens uppfattningar om företagsklimatet och dels på sex statistiska faktorer som ingår i databasen. Den baseras på tre block statistik, enkätsvar och sammanfattande omdöme av företagsklimatet. De tre blocken väger en tredjedel var och har därmed lika stor betydelse i den sammanvägda bedömningen av förutsättningarna för företagande. I enkäten för 2007 behåller Stenungsund sin position som etta i Bohuslän. Tjörn och Munkedal har kraftigt förbättrat sina platser. Bäst i Sverige är Solna kommun, tvåa Vellinge, trea Danderyd. Sämst är Norberg. Här är listan för Bohuslän: 93. Stenungsund (-22) 107. Munkedal (+44) 137. Kungälv (-12) 164. Tjörn (+68) 172. Strömstad (+17) 182. Uddevalla (-5) 229. Tanum (-23) 236. Orust (-35) 265. Sotenäs (+2) 279. Lysekil (-5) Tanums kommun har år efter år hamnat runt placering 200 på rankinglistan, så även för 2007 då placeringen blev 229. Under vintern/våren 2008 har vi därför för att förbättra företagsklimatet startat ett arbete tillsammans med representanter för näringslivets olika organisationer med målsättningen att kartlägga och undanröja de problem som företagarna upplever finns. Företagaren i Tanums kommun tycker främst att attityden till företagande från olika grupper inte är helt bra, bland annat är man inte nöjd med politikernas och kommunala tjänstemäns attityder. Den kommunala servicen kan också bli bättre enligt enkäten. Detta är företagarnas uppfattning om vad exempelvis andra har för attityd gentemot företagandet i kommunen. Den första spalten visar vilket betyg mellan 1-5 som givits. Den andra spalten visar rankingen jämfört med Sveriges alla kommuner. Områden i enkätfrågorna Allmänhetens attityder 3,8 103 Politikers attityder 3,2 242 Tjänstemäns attityder 3,0 252 Medias attityder 3,5 192 Skolans attityder 3,6 233 Service till företagen 2,8 249 Regler och byråkrati 2,9 262 Kommunal konkurrens 3,9 37 Vägnät, tåg och flyg 2,4 240 Tele- och IT-nät 3,4 221 Tillgång kompetens 2,5 255 För att få en kontrollbild har kommunen genom SCB under våren 2008 genomfört en enkät som vänt sig till ett bredare underlag av företagare. Svaren från den enkäten är relativt samstämda med Svenskt Näringslivs enkät. Företagen är mest nöjda med den allmänna bilden av regionen som en plats att bo och leva på. Här får kommunen ett högt betyg av 46 procent av de svarande. Mest kritiska är att det saknas lämpliga företagslokaler och mark för företagsetableringar. 55 procent ger här ett underkänt betyg. Vill du veta mer om enkäterna kan du höra av dig till Kerstin Danielsson på telefon eller e-post: eller titta in på Vision och utvecklingsområde Tanums kommun har en vision att vara invånare år Ett sätt att nå denna vision är att prioritera vissa områden. Det finns fyra utvecklingsområden som prioriteras, näringslivet är ett av dem. Mer om detta finns att läsa på Ny reception Tanums kommun har tillsammans med lokala näringslivet och den egna personalen jobbat fram konkreta förslag på vad som kan utveckla vår verksamhet inom miljö- och byggnadsnämnden på ett positivt sätt. Ett av förslagen är att utveckla kontakten med våra brukare och näringsidkare. Som ett led av detta har samhällsbyggnadsförvaltningen bestämt att inrätta en reception för miljö- och byggnadsnämndens verksamheter. Där kan man få hjälp med sina blanketter och checklistor, samt enklare rådgivning. Man kan också boka tid med en handläggare om man behöver ytterligare hjälp i sitt ärende. Utifrån den förstärkning med resurser som kommunen prioriterat kommer receptionen att kunna utöka sina öppettider. Den som ringer in till oss kommer alltid att träffa en person med verksamhetsanknytning. Vi kommer också, under året, att använda en enklare enkät vid sökande av bygglov i vårt utvecklingsarbete, och hoppas på ert deltagande i detta utvecklingsarbete. 4

5 Företagsservice på Under Näringsliv & Arbete finns information till dig som företagare. Här hittar du information om och inbjudningar till olika träffar och kurser, senaste nytt om samarbetet med företagarna i kommunen, lediga lokaler och ledig mark, information om bredband, aktuella projekt inom EU, utvecklingsprogram som är aktuella, blanketter och checklistor för bygglov och tillståndsansökningar, hjälp med kontakter vid start av företag, många länkar till bra information för dig som företagare, och mycket, mycket mer Du kan alltid kontakta näringslivsutvecklare Kerstin Danielsson, telefon , e-post om du har frågor, tips eller bara vill diskutera. Tillsammans med representanter för näringslivet i Tanum har kommunen tagit fram ett förslag till en handlingsplan för att förbättra näringslivsklimatet i Tanums kommun. Några punkter ur planen: Ökad dialog och samarbete med företagen. Kommunrepresentanter ska besöka/ träffa minst 150 företag per år. Minska byråkrati och onödigt krångel. Öka tillgängligheten för besök och telefonkontakt. Bättre information och fler tjänster för näringslivet på hemsidan Tanum - en tillväxtkommun antalet sysselsatta ökar mest i Tanum Tanum har den högsta tillväxten i Västra Götalandsregionen när det gäller ökningen av antalet sysselsatta. Mellan åren 2006 och 2007 ökade sysselsättningen med 206 personer till personer som motsvarar en ökning med 3,2 procent. Ett annat mått som man mäter tillväxt efter är ökningen i lönesummor i kommunen, även här ligger Tanum bra till med en ökning på 5,2 procent vilket motsvarar femte plats bland kommunerna i Västra Götalandsregionen. Den totala lönesumman uppgår till 891 miljoner för I realiteten är beloppet större och antalet högre då personer som pendlar till Norge inte ingår i dessa siffror. Vad gör vi för att bli bättre? Tanum ska vara en kommun som ger bra service. Öka kunskapen hos politiker och tjänstemän om företagens villkor. Ökade resurser för att korta handläggningstiderna på plan- och byggärenden. Fler och enklare upphandlingar. Prioritera att skaffa fram mark för näringsändamål. Fakta om kommunens näringsliv Visste du att det finns fler än företag i kommunen. Det motsvarar cirka 140 företag per invånare. Förra året registrerades 73 nya företag. Det motsvarar sex nya företag per invånare. Fördelning mellan olika företagsformer Aktiebolag 431 Handelsbolag och kommanditbolag 151 Enskild firma 996 Övriga 165 Antal anställda Ingen anställd Fler än 10 anställda 54 Antal företag inom olika branscher Jord, skog och fiske 514 Handel 238 Byggverksamhet 211 Tillverkning 83 Transporter och magasinering 79 Hotell och restaurang 68 Vi vill ha din hjälp att förbättra företagsklimatet i Tanum. Har du idéer och synpunkter kontakta gärna näringslivsutvecklare Kerstin Danielsson, telefon , e-post kommunstyrelsens ordförande Clas- Åke Sörkvist, telefon , e-post Företagarnas ordförande Maggie Ciprian Olevik, telefon , e-post 5

6 Handlingskraft för näringslivet Nu tar Tanums kommun nya tag för att utveckla näringslivet tillsammans med företagarna själva. Flera tematräffar har redan resulterat i arbetsgrupper kring konkreta förslag på områden som kan bli bättre. Och fler träffar blir det. Framför allt är det just detta att mötas kring frågorna på ett strukturerat sätt som ger resultat, säger Kerstin Danielsson, kommunens ansvariga i sammanhanget. Tidigare har vi också träffat representanter för företagen, men ofta en och en. Det har gjort att många av deras gemensamma frågeställningar haft svårt att komma fram. I år har företagen och kommunen mötts i två tematräffar, den ena kring utbildning och kompetens, den andra kring plan- och byggfrågor. Träffarna har varit mycket välbesökta, säger Kerstin Danielsson, och i höst kommer en ny träff kring upphandling och konkurrens. Utbildnings- och kompetensfrågorna har SKA-rådet fått på sitt bord, plan- och byggfrågorna hänsköts till en arbetsgrupp som går närmare in på åtgärder för att förbättra hanteringen av sådana ärenden. Till samtliga möten har företagare som representanter för organisationerna Företagarna, Svensk Handel, LRF och Tanum Turist bjudits in. Det nya är att de som berörs får närmare kontakt med kommunen, säger Clas- Åke Sörkvist, kommunalråd (c). Vi vill naturligtvis att politiker och tjänstemän ska vara lätta att nå. På det här sättet kan vi tillgodogöra oss företagens synpunkter på hur vi ska gå till väga. Samtidigt får vi ett tillfälle att informera om hur man kan använda kommunen. Det är viktigt att vi tillsammans med näringslivet arbetar med att förbättra näringslivsklimatet i kommunen, säger Ulf Björkman, kanslichef. Det svåra, menar Clas-Åke Sörkvist, är att avgöra när kommunen är myndighet och när den är serviceorganisation. Lagstiftningen går mer och mer mot servicesynen när det gäller tillsyns- och miljöfrågor till exempel. En bra sak med att mötas som vi gör med utgångspunkt i tematräffarna, är att vi får större förståelse för varandras villkor, menar Kenneth Eriksson, samhällsbyggnadschef. Vi på kommunen får inblick i företagens värld och företagen i den kommunala världen. Vi arbetar inte med riktigt samma förutsättningar och det kan vara viktigt att vi är medvetna om det. Att veta hur saker och ting ligger till är ju en bra grund för förändring och utveckling. Nytt i samarbetet mellan kommun och näringsliv är alltså att skapa informationsmöten kring olika teman. För den enskilde företagaren är det kanske minst lika viktigt med de besök som politiker och tjänstemän gör hos företagen. Det är också något om kommunen prioriterar. Vi får inte glömma bort att vi trots allt gjort en hel del, påminner Clas-Åke Sörkvist, fått fram mark att bygga på, kommit ikapp med förskolorna, utvecklat inom barn- och utbildningsområdet till exempel. Det främsta området för etablering av verksamheter är Tanums Näringspark. Just nu pågår en revidering av planen som fordrar arkeologiska undersökningar. Dessutom har kommunen köpt 40 ha i anslutning till näringsparken, som också ska planeras. Rabbalshede har också mark som ännu är oplanerad, men till kustorterna är det kö. I Fjällbacka planeras mark, i Hamburgsund är planeringen på gång men i Grebbestad saknas mark helt. Trycket på planarbetet är jämförbart med det i en stor kommun, påpekar Gerd Melin, oppositionsråd (s). Vi har detaljplaner för boende och verksamheter under arbete. Folk tycker det är bra att bo här. Det gäller bara att inte bygga bort attraktionskraften. Det byggs mycket i Tanums kommun och det är mycket tack vare det som arbetslösheten är så låg 1,5 procent i mars. Det gör också att företagen har svårt att hitta arbetskraft. Bland annat saknas hantverkare av alla slag. Så näringslivet blomstrar för närvarande, även om en av de största arbetsgivarna, IAC slår igen i sommar och dubblar arbetslösheten. Mer om det i artikeln på sidan 17. Kommunen medverkar i flera projekt för att stödja utvecklingen av olika sektorer inom näringslivet. Grön affärsutveckling för jord- och skogsbruket är 6

7 Från vänster Clas-Åke Sörkvist, Gerd Melin, Kenneth Eriksson, Kerstin Danielsson och Ulf Björkman. ett sådant, båt och hav ett annat. Jämsides går kurser och informationsträffar kring nyföretagande och entreprenörsskap, välbesökta och uppskattade. Inom kommunens gränser finns också kompetens för mentorskap som kommunen kan förmedla. Det kan gälla att börja med export eller att styra upp produktionen till exempel. I innovationsfrågor är Almi medspelare. Styrelseutveckling genomförs i Fyrbodals regi. Kommunens roll är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för näringslivet, slår Clas-Åke Sörkvist fast. Visst rör det på sig i Tanums näringsliv och det är nog ingen tvekan om att det är småföretagen som är både ryggrad och muskler. Av de företagen i kommunen har bara ett par tre fler än hundra anställda. Det tillkommer ungefär 70 nyregistrerade företag varje år och med cirka 140 företag per tusen invånare är Tanum en företagstät kommun. Infrastrukturen är ett av de prioriterade områden som Tanums kommun arbetar med för att nå sin vision invånare E6:ans utbyggnad är viktig men också utbyggnaden av cykel- och gångvägar. Bredband är i stort sett utbyggt i tillfredsställande omfattning, det trådlösa kommer mer och mer. Den allra största och viktigaste kommunala investeringen närmar sig beslut: ett nytt gemensamt reningsverk för Grebbestad, Fjällbacka och Tanumshede. När det står klart är en av bromsklossarna för utvecklingen i kommunen undanröjda. Företag i Grebbestad expanderar Swedemount AB, ägare till Sportshopen-butikerna, har tecknat avtal med markägare om köp av kvadratmeter mark väster om väg 163 strax söder om Grebbestad. Området ska detaljplaneras. Den tänkta byggnationen omfattar butikslokaler med kafé på mellan kvadratmeter, lager på cirka till kvadratmeter, parkeringsytor och ett lekområde. Om planeringen och byggnationen går som beräknat ska det nya området med butik och övriga lokaler kunna tas i bruk om två år. Det nya affärskomplexet ger utrymme för expansion av företagets verksamhet. Utan engagemang från kommunen hade vi inte kommit fram till en lösning, säger Reinert Sörensson, ägare till Swedemount AB. 7

8 Samarbete ett nyckelbegrepp I turistsammanhang är det ett gott samarbete mellan branschen och Tanums kommun, säger Anders Karlsson, ordförande i näringens organisation Tanum Turist. Även i övrigt visar kommunen nu tydligt att den vill vara en företagskommun. Generellt sett tycker jag det är en öppen dialog, debatten är levande och leder framåt. Tanum Turist organiserar nu 250 företag, en tillväxt på 20 procent det senaste året. Kommunens bolag Tanums Hamn & Turism AB arbetar åt Tanum Turist som köper deras tjänster. Mötena mellan Tanums kommun och näringslivet som började i våras kan bara få goda konsekvenser i samspelet företagkommun. Båda parter har blivit mer medvetna om tidsaspekten. Mest positivt tycker jag det är att att kommunen visar att den bryr sig om småföretagarna. Det har nog länge varit en väl stark tro på att det är de stora företagen som ska rädda en tryggad sysselsättning här. Men nu verkar det ha vänt. Här i Hamburgsund där jag bor, är vi personer året runt. Vi har ett företag här som är någorlunda stort, Gunnar Johansson, med kanske 100 anställda. Men mest är det företag med 1-5 anställda. Räknar man efter så är nog småföretagen Tanums största arbetsgivare. Anders Karlsson har drivit turistinformationen i Hamburgsund, bokningscentral för boende och biljetter, uthyrning av cyklar och båtar i 6-7 år men har nu sålt verksamheten och ägnar sig åt sin huvudsyssla: Att bygga hus. Ja, jag är inte verksam inom turismen längre, men precis som alla andra här är jag ändå beroende av den. För Anders Karlsson är samarbete ett nyckelbegrepp: Samarbetet inom turistnäringen har gjort att organisationen vuxit sig stark och handlingskraftig. I dag är det ett betydligt bättre samförstånd än för tio år sedan. Då var det mycket bytänkande, inte i vår styrelse men ute i samhällena. Allt går till Grebbestad, sades det, men där fokuserade man på just samarbete. Nu är det bättre även om vi kanske har en bit kvar i en del av samhällena. Turistnäringen har också börjat samarbeta med andra kommuner. Det är bra menar Anders Karlsson. Det har också lett till en smickrande upptäckt: Strömstad har länge varit ett föredöme för oss och andra, men vi märker nu att vi ockå ses som en förebild i olika avseenden. Det är roligt. Turistinformation hittar du på 8

9 Välkommen dialog mellan företagarna och kommunen Vi har fått en oerhört bra dialog med Tanums kommun, säger Maggie Ciprian Olevik, ordförande i Företagarna Tanum. Vår styrelse, där Kerstin Danielsson, ansvarig för kommunens näringslivsfrågor är med, tog i våras initiativ till en närmare och mer strukturerad dialog mellan företagen och kommunen. Vi behövde på båda sidor bättre inblick i och förståelse för varandras verklighet. Svenskt Näringslivs undersökning Lokalt företagsklimat 2007 gav Tanum en plats långt bak i kön. Resultatet väckte frågor både hos kommunen och Företagarna om vad man kunde göra åt det. Framför allt visade sig ett tydligt missnöje med hanteringen av plan- och byggfrågor. Det här blev startskottet för ett samarbete och öppnade diskussionen, säger Maggie Ciprian Olevik. Redan vid första mötet kom det fram frågeställningar att börja jobba med. Det är oerhört viktigt att öppna för en dialog mellan olika förhållningssätt, att få förklara sin världsbild. Hur uppfattar vi varandra, egentligen? Vilka svårigheter finns i respektive läger? Det här är en väldigt bra samarbetsform, lika uppskattat på båda håll, tror Maggie Ciprian Olevik. Företagarnas missnöje i till exempel bygglovsfrågan beror ju inte på att kommunen vill göra ett dåligt jobb. Men företagens förväntningar och den kommunala realiteten har legat för långt ifrån varandra. Det är viktigt både att företagarna känner till hur en kommun arbetar och att kommunen får veta vad företagare prioriterar. Efter bara ett par möten har arbetsgruppen gjort en åtgärdslista som tar upp tillgänglighet, handläggningstider för bygglov och miljöärenden, service, kompetens, info, öppethållande och telefontider ur olika aspekter. Konkret innebär det till exempel att bygga om lokaler för större tillgänglighet, för att få det fysiska flödet att fungera. Göra det lättare att komma till tals med varandra, helt enkelt. Likadant tar nu SKA-rådet tag i frågor som vilka behov det finns i företagen, vilken kompetens som saknas och vilka förväntningar företagen har på skolan. En annan och stor fråga är vad som ska attrahera folk att etablera sig här. Där är konkurrenskraft och utbildningsnivå två viktiga faktorer att ta upp. Företagarnas representerar 120 företag i kommunen och är nu remissorgan i frågor som berör näringslivet. Det är verkligen behövligt både i kommunikations- och kunskapshänseende. Tillsammans med kommunen har vi satt igång en närmast organisk process. Den ska vi fortsätta driva. På finns mer information. 9

10 Erövrar världen från Tanum Har ni hört sagan om de tre kompisarna från Tanum som erövrade världen? Ja, det låter som en saga, men det är faktiskt sant. Jan Alm konstruerade en gitarrförstärkare som slog allt som de mest kräsna hade upplevt. Peter Samzelius kom in och fick styr på ekonomi, försäljning och inköp. Erland Pålsson tog hand om marknadsföringen på nätet. Det har tagit tio år att lägga en stabil grund, men nu är den lagd. Elmwood Amps AB fördubblade omsättningen det senaste året. Nästan all produktion går på export över hela världen. Som de flesta framgångar har inte heller den här kommit utan ansträngning. Men i botten ligger en unik begåvning: Jan Alms förmåga att lyssna och att åstadkomma det han vill höra. Peter och Erland är eniga: Jan har en väldig förmåga att lyssna in saker. Inte alla tolvåringar som börjar spela gitarr gör samma resa som Jan. Spela har han förstås fortsatt med, men det som tog honom ordentligt var under tele- och kommunikationsutbildningen i början av 90-talet. Jag började byta ut delar i de förstärkare jag använde och försökte fixa till det ljud jag ville ha. Från -95 har jag jobbat på heltid med det som skulle bli Elmwood. Jag gav mig den på att göra allting på en förstärkare bättre. Jag körde tidningar på morgnarna och förstärkarutveckling resten av dygnet. Första stora framgången kom -97. Den svenska facktidningen Musikermagasinet testade en prototyp och fick sina cirklar rubbade. Det var det bästa de hade testat. Sedan följde lovorden slag i slag i tidning efter tidning och på nätet i forum efter forum. Dags för aktiebolag -98 och fem år senare stabiliserades ägandet till 50/50 när Peter kom med. Nu är Erland också på väg in som delägare. Han får avsluta sitt jobb som it-chef på ExtraFilm först. Vad är det nu som är så märkligt med en förstärkare från Elmwood? Det är tre saker som utmärker en bra förstärkare, säger Jan med självklar auktoritet. Ljud, funktionalitet och kvalitet. Ljudet har med spelkänsla att göra, hur förstärkaren svarar på instrumentet. Funktionalitet handlar om att förstärkaren täcker in olika musikstilar från jazz till heavy metal, att den levererar efter olika musikers intentioner det de vill ha, helt enkelt. Kvalitet är en fråga om hållbarhet både när det gäller ljud och finish. Någon fara för den materiella kvaliteten bör det inte vara. Elmwood köper bara in det allra bästa från kvalitetsleverantörer över hela världen, både standardkomponenter och specialdelar. Lådorna legotillverkas i masurbjörk av svenska producenter och två svenska företag löder innanmätet. Det går inte att bygga sådana här förstärkare på löpande band, säger Peter. Det är stora komponenter som kräver hantverk. Vi monterar allt själva här i våra lokaler och det har vi sparat mycket på. Allt ska testas också och det gör bara vi (läs Jan) bäst. Vi har otroligt många leverantörer att hålla kontakt med men vi har inga fördelar av att vara en kvalitetskund. Det är Minimum Order Quantity som gäller och de är väldigt stora för oss. Med en produktion på som nu 300 enheter per år kan lagerkostnaderna bli kännbara. Första gången vi köpte rattar till exempel gick kronor åt i den affären, av det årets omsättning på Våra ändå relativt små beställningar gör att vi inte blir särskilt högt prioriterade hos leverantörerna. Det kan bli långa leveranstider som i sin tur gör att vi inte kan använda båtfrakt utan är tvungna att använda flyg. Det blir det inte billigare av. Logistiken är svår, sammanfattar Peter. Då är mottagandet på marknaden roligare att berätta om. Faktum är att de som provat Elmwood inte vill ha något annat. Det gäller svenska musiker lika mycket som utländska. Vi riktar oss till professionella musiker som söker det bästa. Det är också de som köper. Sedan hakar de som vill vara som de stora på och amatörer som inte kan tänka sig att någon annan har bättre utrustning. Och så samlarna förstås. Det är inga förstagångsköpare någon av dem. De stora aktörerna riktar in sig på amatörmarknaden, säger Peter. De köper eller sponsrar professionella musiker för stora pengar och tjänar sedan på kidsen. Det där är en av de svåra trösklarna för oss. Dels vill vi inte agera på det sättet och dels är många stora musiker låsta av sina kontrakt med andra tillverkare. De får inte visa sig tillsammans med Elmwood. Elmwood arbetar inte heller med traditionell marknadsföring. Deras viktigaste marknadsförare är de som redan köpt och använder förstärkarna. Nätet heter sedan det viktigaste mediet, med olika gitarrforum där musiker ger varandra råd och tips. 10

11 Från vänster Peter Samzelius, Jan Alm och Erland Pålsson. Elmwood har ett otroligt bra rykte i forumvärlden, säger Peter. Forumen är tongivande för marknaden och det händer ofta att nya återförsäljare vaknar på den efterfrågan som kommer därifrån. Själva påverkar vi inte forumen på minsta sätt, som andra tillverkare försökt göra och gjort bort sig. Vi riktar in oss på att göra bästa tänkbara produkt och har en transparent, ärlig marknadsföring. Hemsidan, är störst och viktigast för Elmwoods marknadsföring med tusentals besökare i veckan. Googlar man på Elmwood ligger de högst av nära fem och en halv miljon träffar. Det största lyftet var när ett av våra då tre-fyra fans i USA spelade in och lade ut ett videoklipp på YouTube. Gensvaret var makalöst visningar. Det öppnade USA-marknaden för oss. Nu har han lagt ut fler så hans demonstrationer ligger kring visningar. Idag har Elmwood fyra-fem återförsäljare bara i USA och resten går till återförsäljare i Canada, Finland, Danmark, Spanien, Tyskland, Australien, England, Grekland och Portugal. En mindre del säljs i Sverige och direkt till kunder i länder utan återförsäljare. I år har vi varit med på tre mässor också, Los Angeles i januari, Frankfurt i mars och Göteborg i maj. På mässorna samlas vår publik och får lyssna och prova. Men utan nätet och lyssnandet där skulle det vara svårt. Vi har just varit i kontakt med Tanums kommun om möjligheterna att få ännu bättre fart på exporten. Själva stannar vi kvar där vi är. Vi trivs här, har våra familjer här och bra lokaler på Företagsporten. Det är förstärkarna, inte vi, som ska erövra världen. 11

12 Svenskt företagsklimat i Thailand I Rayong, öster om Bangkok i Thailand har Bico Formplast i Fjällbacka byggt en fabrik med svenskt klimat inuti en annan byggnad. Folk trodde inte vi var kloka, säger Conny Klarqvist, vd, men med den värme och luftfuktighet som råder där måste vi säkra att våra verktyg fungerar. Blir de för varma riskerar vi produktionsstopp. Fukt skulle lätt göra verktygen till offer för rostangrepp. Tio miljoner kronor har Bico Formplast satsat i sin thailändska fabrik tillsammans med sin danska motsvarighet. Båda företagen tillverkar bäraren rullen låter för enkelt för den plastremsa som försluter all världens förpackningar från TetraPak. Vår fabrik har tillverkat bobiner, som det egentligen heter, sedan Min hustru Birgitta och jag tog över 2003, byggde ut och köpte nya maskiner. Inga problem de gånger vi sökt bygglov eller så, allt har gått snabbt och smidigt. Idag har vi sex anställda som arbetar dygnet runt i sextimmars arbetspass. Vi producerar närmare fyra miljoner bobiner per år och omsätter 18 miljoner kronor. Den danska fabriken är ungefär lika stor. För tre år sedan fick de båda företagen frågan från TetraPak om de var intresserade att följa med vid investeringar. Två år senare hade de köpt lokal och mark i Thailand. April i år startade produktionen vid Nordic Plastic (Thailand) Co Ltd (NPT). Än så länge har vi tre anställda där, plus det danska företagets vd Finn Pedersen och jag själv som turas om. Men det är snart sex som producerar för TetraPaks anläggning tre kilometer bort med motorvägsstandard. Deras fabrik är av ungefär samma storlek som TetraPak i Fjällbacka. Den isolerade och klimatkontrollerade fabriken i fabriken gör identiskt samma jobb som fabrikerna i Sverige och Danmark. När man kommer dit själv för att arbeta är det lite jobbigare än hemma i Fjällbacka, medger Conny Klarqvist. Efter tre-fyra dagar har man vant sig vid klimatet, men det är ändå sex mil till jobbet i en trafik som är svår att föreställa sig om man bara kört i Sverige. I Fjällbacka har jag en kilometer till jobbet. NPT ligger i ett stort industriområde, Thailands Detroit som det kallas, där människor passerar in och ut varje dag. Det är ju en helt annan kultur för övrigt också, berättar Conny Klarqvist. Det finns inget betalsystem utan pengarna får lämnas ur hand i hand. Skatter och avgifter får man lämna personligen till myndigheterna. Det gäller att träna sitt tålamod och inte stressa. Allt Inne i sin fabriksbyggnad i Thailand har Nordic Plastic (Thailand)Co Ltd (NPT) byggt en helt isolerad och klimatkontrollerad anläggning för produktionen av bobiner åt TetraPak. Conny Klarqvist är nöjd med satsningen i Thailand. funkar bra, men inte på riktigt samma sätt som här. Precis som vi har fått bra hjälp av kommunen hemma när det gäller bygglov och annat, så har de thailändska myndigheterna varit mycket tillmötesgående. Mark och fastighet kunde vi köpa med bra skattevillkor till exempel. När man hamnar på andra sidan klotet är det lite oväntat att möta ett lika bra företagsklimat. Tanum är ändå en kommun som uttalat vill fokusera på företagare och företagsamhet. Miljömedvetenheten i företagen är hög både här hemma och i Thailand. I Sverige köper Bico Formplast råvaran livsmedelsgodkänd polystyren från Trelleborg och i Thailand från en lokal tillverkare. Tillverkningen ger inga utsläpp, produkterna är helt återvinningsbara och kylsystemet använder luft som kylmedel. Eftersom fabrikerna ligger nära sina kunder blir det inga långa transporter och allt emballage går i retur och används i flera år. 12

13 Tanum en utpräglad besökskommun För andra året i rad blev det en fjärde-plats för Tanum när Svensk Handel och Sveriges Hotell- och restaurangföretagare presenterade sin årliga rankinglista över landets mest utpräglade turistkommuner. Anders Eklund, vd i Tanums Hamn & Turism AB tolkar resultatet: Branschens ranking visar i hårdvaluta hur mycket besöksnäringen betyder för hela Tanums kommun, inte bara för företagen i kustzonen. Byggbranschen, handeln, hantverkare alla kategorier företag har till icke oväsentlig andel sin utkomst genom besöksnäringen. Strömstad med Norgehandeln hamnade inte oväntat i topp och på andra och tredje plats Åre och Malung. Sotenäs och Lysekil kom på åttonde och elfte plats. Rankingsystemet och de aktuella kriterierna är också ett ekonomiskt mått på hur Tanums näringsidkare lyckats. Mätetalen i rankingen bygger på bland annat antalet fritidshus, antalet gästnätter på campingar och i båtar och omsättningen i restaurangnäring, detaljhandel och drivmedel, allt i relation till kommunens storlek. Antalet årsarbeten som direkt och indirekt är beroende av besöksnäringen i Tanums kommun ökar ständigt. År 2006 beslutade de fem nordbohuslänska kommunerna om en gemensam strategi för sitt arbete och ansvar inom besöksnäringen. Nu är näringslivet genom bildandet av Norra Bohuslän Turist Ekonomisk Förening också ordentligt på banan. Under vintern och våren har Turistkontoret tillsammans med Tanum Turist planerat och genomfört medverkan på Reiseliv i Oslo, TUR-mässan i Göteborg och en specialmässa på Torp i Uddevalla. Målet är att sälja Bohuslän i allmänhet och Tanum i synnerhet till presumtiva besökare. Nu pågår de sista förberedelserna inför sommarsäsongens hårda och glädjefyllda arbete på turistinformationer, besöksmål och sevärdheter och hos alla företag som ingår i besöksnäringsnätverken i kommunen. Inför 2008 års sommar har Tanums Hamn & Turism efter upphandling engagerat nya entreprenörer som ska sköta gästhamnarna i Hamburgsund, Fjällbacka och Grebbestad. Daniel och Stefan Abrahamsson, i sitt bolag Turisten Väst Bröderna Abrahamsson HB, tar hand om Hamburgsund och Fjällbacka. I Grebbestad gick uppdraget till Olle Olsson och Verkstadshuset Respons HB. Gästhamnen på Resö sköts efter upphandling 2007 av Galtö-Resö Samhällsförening. Tillsammans ansvarar entreprenörerna för en verksamhet med ca gästbåtsnätter och därigenom ca gästnätter under en hektisk period från midsommar till mitten av augusti. Det motsvarar en boendeanläggning med ca bäddar som är fullbokad under 6-7 veckor. Många av de kommunala hamnanläggningarna är uppförda under 60- och 70- talen. Det innebär att de börjar falla för åldersstrecket rent tekniskt. Därför pågår ett omfattande upprustningsarbete på många håll för att uppgradera dem till 2000-talet, med helt andra krav på utförande, säkerhet och service. Just nu är upprustning aktuellt för två längre pirar i Grebbestad samt under hösten i Edsvik. Planering pågår dessutom för Grebbestadsbryggans gästhamn och T-piren. I Fjällbacka görs en planstudie i hamnområdet med målet att lägga planerna för området kring Planane, Källvik och Badholmen bland annat. Mer information om Tanums Hamn & Turism finns på 13

14 Den viktigaste kunskapen: Att kunna lära sig Till hösten kommer gymnasieettorna i Tanum att möta en helt annan skola med ett helt annat pedagogiskt förhållningssätt. Eleven och hans eller hennes intresse bestämmer hur kunskaperna ska inhämtas, utan att släppa kopplingen till de kunskapsmål som finns. Vi vill få ungdomar att ta makten över sina liv, lära sig att lära sig själva, hitta sina styrkor, få dem att tro på sig själva och sina drömmar, säger Hans Schub, projektledare för Entreprenörsskap som förhållningssätt i Fyrbodal. Vi behöver av- och omprogrammera både lärare och elever, säger Hans Schub, som själv betraktar sig som avprogrammerad adjunkt. Lärarens uppgift blir att handleda och eleverna måste också få en annan syn på sin egen roll. Vill de till exempel lära sig ett yrke ska läraren coacha eleverna för kontakter. De ska ta reda på vad yrket är, se hur det stämmer med deras drömmar och föreställningar och inhämta de kunskaper de behöver på det sätt de själva betämmer. Det här är nytt för Tanum men man behöver inte resa så långt ut i världen för att möta tankarna förverkligade. Närmast kommer inspirationen från Sunne gymnasium som hållit på några år. Där har Tanums kommun varit med i ett utbildningsprojekt med fem lärare nio dagar under våren. Skolan måste inse att den inte är ensam som kunskapsförmedlare. Det viktiga är inte inte vad man lär sig utan hur man lär sig. Bia Håkansson Michalski, rektor för ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen i Tanum, berättar närmare hur det går till: Lärarnas roll tar formen av processledning där varje lärare har sin del. I höst har vi fem lärare där två delar processledarskapet. Pedagogerna är schemalagda en dag i veckan med ansvar för de projekt eleverna arbetar med. Vi följer samma kursplaner mot samma kursmål. Skillnaden är att eleverna har initiativet och får stöd att genomföra sitt arbete. Vi har en formativ bedömning som beskriver hur eleverna klarar att tillgodogöra sig lärandet. Det här innebar i Sunne till exempel att några tjejer som ville prata om smink, killar och fester fick prata färdigt om det. Andra sysslade med dataspel och tävlade i veckor. De upptäckte själva vad de höll på med, att de kunde använda tiden och möjligheterna bättre, att det finns andra saker. Första kullen i Sunne skrev en bok, Påtända osläckbara själar. Helt vanliga ungdomar som bland annat hade lärt sig att lita på sin förmåga. Skolan är inte ensam som kunskapsförmedlare, säger Hans Schub. Internet till exempel, ger nya sätt att hämta information och att göra kunskap av den, inte just in case utan just in time. Arbetslivet är också en kunskapskälla som ungdomarna måste få hämta så mycket som möjligt från. Tanum har varit med i Fyrbodals projekt i två år, diskussioner, seminarier och föreläsningar. Nu har alltså Bia Håkansson Michalski dragit igång med att införa det nya synsättet i gymnasieskolan till hösten. Hans Schub menar att idéerna har gott stöd: Skolchef och rektorer ser kraften i det och tillsammans har de arbetat fram en ny skolplan för hela barn och ungdomsskolan. Där beskrivs skolans uppdrag på ett delvis nytt sätt, viktigare än tidigare är t ex ett gemensamt förhållningssätt till målen med lärandet, från förskolan till gymnasiet. Utvecklingsarbetet kring formativ bedömning är ytterligare en viktig pusselbit för att nå en mer lika syn. Oavsett trögheten och motståndet generellt inom skolvärlden kommer arbetssätten att förändras. Prov och betyg är kontraproduktivt. Den traditionella skolan är bara en del av det totala lärandet och måste acceptera att den har överlevt sig själv som institution och att lärande och kunskaper inte är något motsatspar. En nationell strategi för så kallat entreprenöriellt lärande kommer. En sådan måste fram både inom närings- och utbildningsdepartementen. Norge har det redan. Näringslivet rekryterar allt oftare efter attityd och lär sedan efter behov dem som de anställer. Världen förändras så snabbt att den viktigaste kunskapen skolan kan ge våra elever är hur de kan lära sig när de behöver ha kunskap. 14

15 Yrkesprogram med status Det unika med yrkesprogrammen vid Tanums gymnasieskola är att utbildningen i karaktärsämnena är förlagd till företag. Yrkesteorin inhämtar eleverna på Futura men två dagar i veckan eller för tvåorna och treorna tre dagar är de ute i det verkliga arbetslivet. Yrkesprogrammen i Tanum har hunnit få status sedan de startade för sex år sedan. I höst startar Tanums gymnaieskola sitt omvårdnadsprogram med många sökande från hela regionen. Byggprogrammet med inriktning husbyggnad eller måleri och fordon har gått sedan starten. Frisörprogrammet startade förra året och kompletteras alltså nu med omvårdnad. Hotell och restaurang har kvar årskurserna två och tre, medan nya elever går i Strömstad. Tanum får i gengäld elever till andra program. Byggoch omvårdnadsprogrammen finns också för vuxna. I snitt är det sju elever i varje årskurs på hotell och restaurang, bygg, fordon, frisör och omvårdnad, säger Bia Håkansson Michalski. Positivt är att från årskurs två på naturvetenskaps- och samhällsprogrammen läser ungdomar och vuxna ihop. Det tillför oerhört mycket. I höst kan vi också ha en utbildning till butikssäljare för tidigare IAC-anställda. Det är särskilt kul att skapa nytt när behoven uppstår. Totalt har Tanums gymnasieskola 140 elever inklusive 20 på natur, 20 på samhälle och 20 på IV-programmet. Därutöver är det 200 vuxna på enstaka kurser. Sfi för Tanum och Strömstad har elever medan det är svagare tryck på högskoleutbildningen med åtta studerande. Steget mot ett entreprenöriellt förhållningssätt på Tanums gymnasieskola är ganska naturligt: I år ville hotell- och restaurangeleverna i trean resa till slowfood-distriktet i Italien och satte igång att dra ihop pengar, allt på eget initiativ. Inte ett öre i början, nu i april har de fått ihop med målet första veckan i juni. Det klarar de säkert. I skolan lagar de italiensk mat för catering och på sin lediga dag gjorde de maten åt 40 lärare som hade studiedag exempel på hur de arbetat hop pengar till sin resa. Mer om Tanums gymnasieskola finns på Entreprenöriellt lärande är ett arbetsätt som utgår från eleven och stimulerar entreprenöriella kompetenser, om läroplanen föreskriver. Det kan gälla till exempel ledarskap och förändringskompetens. Entreprenöriellt lärande är på riktigt och ger makten tillbaka till eleven att göra egna val och genomföra valen. Det utvecklar förmågan att ta personligt ansvar och att göra sig nytta av sina kunskaper. Entreprenöriellt lärande förbereder eleverna för de utmaningar som finns i arbetsliv och samhälle. Kunskap kan inte hamras in, den utvecklas hos var och en. Entreprenöriellt lärande visar hur man kan nå mot läroplanens strävansmål, något om hittills varit svårt med traditionella undervisningsmetoder. 15

16 Inköp för 250 miljoner kronor per år Tanums kommun gör en mängd inköp som har föregåtts av en upphandling. Kommun köper varor och tjänster för cirka 250 miljoner kronor per år. Vid upphandlingar, där vi kan se samordningsvinster, samarbetar vi främst med de nordbohuslänska kommunerna Strömstad, Munkedal, Sotenäs och Lysekil. Annars sköts upphandlingen av kommunen själv. Vid större upphandlingar såsom livsmedel, sjukvårdsmaterial, kontorsmaterial så samarbetar vi även med Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Även om Tanum deltar i gemensamma upphandlingar ska det alltid vara möjligt att lämna anbud på bara Tanums kommun eller någon av de andra kommunerna. Upphandlingar som gäller för Tanums kommunen och dess bolag publiceras på och/eller respektive hemsida, och Kommunen annonserar också frekvent i Björklövet och Bohusläningen. Enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) ska alla upphandlingar annonseras i en allmän databas. Tanums kommun använder Här kan du som företagare ha en prenumeration och få information direkt om alla upphandlingar som är på gång inom ett visst produktområde och/eller kommun. Inköp och upphandlingar som sker i Tanums kommun ska ske i enlighet med LOU. Till grund för denna lag ligger ett EG-direktiv. Lagen, LOU, reglerar all anskaffning/upphandling som sker i kommunal och statlig verksamhet samt landsting och dess bolag. Här ingår majoritetsägda kommunala bolag såsom Tanums Bostäder AB och Tanums Hamn & Turism AB. Sedan 1 september 2007 är Konkurrensverket (KKV) tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. Under våren undertecknades avtal på livsmedelsinköp med avtalsstart under hösten. Under hösten kommer bland annat däck, efterbevakning av kommunens fordringar, kemikalier till VAverk, mindre transportfordon, vägskyltar samt sjukvårdsmaterial att upphandlas. Upphandling för hantverkare inom bland annat snickeri, måleri och el-arbeten, bevaknings- och säkerhetstjänster, företagshälsovård är exempel på områden som kommunen kommer att arbeta med under Upphandlingar av entreprenader pågår kontinuerligt. Ett arbete med att identifiera nya områden som bör upphandlas pågår ständigt. Kommunens upphandlingar annonseras på Hör av dig till Paula Kellett, telefon , e-post för att hålla dig uppdaterade på vilka områden som är på gång eller under upphandling. Kommunen konkurrerar inte med näringslivet Tanum tillhör de kommuner i landet som har en stor del av verksamheten på entreprenad. Det är framför allt inom den tekniska verksamheten som andelen entreprenader är störst. Tanum har ingen egen personal anställd för underhåll av exempelvis fastigheter och andra anläggningar utan köper det av olika entreprenörer. Val av entreprenör sker alltid efter upphandling. Ett annat område med låg andel egenregi-verksamhet är barnomsorg där det i Tanum alltid funnits en stor andel kooperativa förskolor. Inom grundskolan finns det en friskola på Resö. Inom äldreomsorgen drivs däremot all verksamhet av kommunen. Tanum bedriver i princip all verksamhet i förvaltningsform. Kommunen har två kommunala bolag, Tanums Bostäder AB och Tanums Hamn & Turism AB. Inom bostadsområdet har kommunens eget bolag Tanums Bostäder AB en betydligt mindre andel av bostadsmarknaden än i de flesta andra kommuner. Tanums Bostäder AB har ingen egen anställd personal anställd för drift, underhåll och skötsel av fastigheter utan upphandlar alla dessa tjänster. Tanums andra bolag, Tanums Hamn & Turism AB, ansvarar för kommunens hamnverksamhet. Skötseln av de fyra största gästhamnarna har upphandlats och sköts i dag på entreprenad. Dessutom görs alla underhålls- och ombyggnadsarbeten genom upphandlade entreprenader. 16

17 Största privata arbetsgivaren slår igen International Automotive Components Group (IAC) Tanumshede varslade i höstas de 326 anställda om uppsägning. Tanums största privata arbetsgivare stänger nu sin anläggning sista juli och dubblar därmed arbetslösheten i kommunen. Lokalerna står då också lediga för annan användning. Vid varslet tog Tanums kommun tillsammans med IAC och Västra Götalandsregionen initiativ för att hjälpa anställda vidare på arbetsmarknaden och hitta nya verksamheter till lokalerna. Lokalerna Ett av landets största fastighetsbolag, Landic Property, är ägare till lokalerna i Tanumshede som IAC nu lämnar. Fastigheten består av byggnader på ca m 2 och lika mycket asfalterad markyta. Lokalerna är i bra skick. Tillsammans med fastighetsägaren arbetar kommunen aktivt med att få in nya företag i lokalerna. Kommunens kontaktperson Gunnar Mellander har sedan hösten 2007 arbetat med att få andra företag intresserade. Både tillverkande företag och företag inom handel och service har anmält sitt intresse. Ska lokalerna användas för detaljhandel måste en planändring genomföras. Är du som läser detta intresserad av lokalerna hör av dig till Gunnar Mellander på telefon Mer information finns under Näringsliv & arbete/aktuellt på IAC:s produktionslokaler i Tanumshede. Jobben Eia Stenman Carpenter fungerar som länk mellan Arbetsförmedlingen och de anställda på IAC för att de anställda ska kunna gå vidare till andra jobb. Syftet är att skapa möten mellan arbetsgivare och anställda. Jag tar kontakt med arbetsgivare och scannar av marknaden och har arrangerat två jobbmässor hittills plus en kompetensoch utbildningsmässa. Vi gör studiebesök på arbetsplatser och de anställda får hjälp att leta jobb på Plats-banken på nätet. 70 anställda får grunddatautbildning för att kunna söka jobb på nätet. Dessutom har jag haft tio informationsträffar för de anställda på IAC kring arbetslöshetsförsäkringen och hur man skriver in sig. Det blir fler träffar framåt sommaren. På IAC har företaget avsatt en utbildningspott. Diskussioner om att starta chaufförs och butikssäljarutbildning pågår. För de varslade tjänstemännen gör Trygghetsrådet insatser på individnivå och för de kollektivanställda bistår Startkraft med coaching. Ledningsgruppen är anställd vid Färgelanda och berörs inte av nedläggningen. Har du som läser detta behov av arbetskraft hör av dig till Eia Stenman Carpenter på telefon

18 Bredband i Tanum Telefonabonnenter i Tanums kommun kan sedan drygt tre år få en Internetanslutning. Detta gäller alla telefonabonnenter, med några få undantag, oavsett var i kommunen bostaden eller företaget finns. Kommunen har tecknat avtal med TeliaSonera, om att samtliga växelstationer i kommunen ska utrustas för bredbandskommunikation. Tekniken, som används mellan växelstation och kund, är ADSL, d.v.s. bredband över det befintliga kopparnätet, som också används för telefoni. Den tekniska utrustningen i växelstationerna utnyttjas, förutom av Telia självt, av ett flertal andra bredbandsoperatörer för att ansluta kunder. Företag och bredband Många företag har dragit nytta av utbyggnaden av bredband i Tanum. De kommunicerar med kunder, leverantörer, myndigheter och egna servrar på webboch serverhotell över bredbandet. Bredbandet används också i stor omfattning för företagens ekonomiska transaktioner. Anställda söker information om produkter, kommunicerar via e-post och distansarbetar. För en kommun, med spridd bosättning och där också många av företagen finns på landsbygden, är en väl utbyggd infrastruktur för bl a datakommunikation, som täcker hela kommunen, en viktig förutsättning för en fortsatt positiv utveckling. Rabbalshede Kraft AB, som nyligen invigt sin vindkraftspark på Huds moar, är ett företag som är beroende av moderna kommunikationer, berättar företagets vd Ingemar Ung. Driften av de sex vindkraftverken på Hud övervakas kontinuerligt av leverantören. Driftdata från verken samlas in via ett fiberoptiskt nät på Hud och förs via ADSL över till bredbandsnätet för vidare befordran till leverantörens server i Tyskland. Från Rabbalshede Krafts kontor utanför Rabbalshede kan den aktuella situationen i verken på Hud följas minut för minut genom att data hämtas från servern i Tyskland via kontorets ADSL-anslutning. Mer om Rabbalshede kraft och vindkraftverken på Hud kan du läsa på Magnus Olsson, IT-ansvarig på Tanums Fönster AB (www.tanumsfonster.se), berättar att företaget planerar att låta de större återförsäljarna lägga order via en webbsida, som mer eller mindre direkt kommunicerar med de ITsystem som styr produktionen. I samband med denna förändring kommer företaget dels att uppdatera sin hemsida, vars server då flyttas hem till fabriken, dels uppgraderas Internetförbindelsen, idag en ProLane 2 Mbit/s, till en bredare förbindelse för att säkra kommunikationen. Magnus uppskattar att uppemot 50 procent av beställningarna till Tanums Fönster redan idag kommer in via Internetförbindelsen, men nu som e-post. Den store bandbreddslukaren i Tanum är ExtraFilm (www.extrafilm.se). Företaget tar emot bilder tagna med digital- kameror och för över ettor och nollor till pappersbilder. IT-ansvarige Christian Hansson förklarar att ExtraFilm har en 50 Mbit/s-förbindelse mot Internet. Tidigare, när många kunder samtidigt laddade upp sina bilder, slog trafiken vid enstaka tillfällen i taket. För att säkra kundernas kommunikation med ExtraFilm ligger numera de servrar även svenska kunder kommunicerar med i det belgiska moderbolagets högpresterande datacenter. Data för de digitala bilderna hämtas från Belgien till Tanumshede via 50 Mbit-förbindelsen. Christian påpekar att kommunikationen är mycket stabil, det inte varit ett enda avbrott under de senaste åren. Betydligt mindre bandredd än ExtraFilm kräver Ingemar Andersson när han jobbar från hemmet i Havstenssund. Men ibland känns ändå 8 Mbit/s ADSL lite för trångt, säger Ingemar, som är kvalitets- och miljöansvarig hos Maxit AB (www.maxit.se) Företaget, som tillverkar och säljer mineralbaserade produkter till byggnadsindustrin, har huvudkontor i Solna och tolv fabriker runt om i Sverige. Ingemar besöker huvudkontor och fabriker regelbundet. Ungefär hälften av årets arbetsdagar är Ingemar på resande fot och andra hälften jobbar han från hemmet i Havstenssund. Hemifrån består jobbet huvudsakligen av att hålla de tre ledningssystem, som han ansvarar för, uppdaterade. Systemen finns på företagets centrala servrar. - Att ha det här jobbet och bo kvar i Havstenssund skulle inte fungera utan ADSL, säger Ingemar. 18

19 Kan alla få bredband? Ett fåtal telefonabonnenter i kommunen kan inte få bredband på grund av tekniska hinder. Med nuvarande teknik kan den verkliga längden för telefontrådarna mellan växelstationen och kunden vara maximalt 9 km. Ett annat hinder är att fler än en abonnent kan var anslutna via samma kopparledning, en så kallad bärvågsinstallation. I de flesta fall byggs bärvågsinstallationerna bort utan extra kostnad för kunden. Beställa bredband i Tanum Inför en beställning av bredband måste man som kund bestämma sig för dels önskad bandbredd dels vilken leverantör man önskar anlita. I Tanum är växelstationerna anslutna till bredbandsstomnätet på olika sätt, detta ger olika maximal bandbredd i respektive växelstation. På kommunens hemsida, bredband finns information om tillgängliga bandbredder i respektive växelstation och tillgängliga leverantörer samt hur man beställer bredband. Planerad utbyggnad För närvarande är det sju växelstationer, som har en enklare typ av anslutning. För dessa är maximala bandbredden 0,5 Mbit/s. Två av dessa, Vassbylund och Åseröd, kommer att byggas ut under hösten Efter höstens utbyggnad återstår följande enklare stationer: Fagerhult, Smeviken, Jonsbo, Svandal och Trättestad. Förhoppningen är att nya statliga medel ska ge möjlighet att komplettera åtminstone några av dessa stationer till större bandbredder under de kommande åren. Trådlöst bredband Som ett alternativ till trådburet bredband kan en blivande bredbandskund även överväga anslutning via trådlöst bredband i mobilnäten. Opartisk information om mobilt bredband finns på PTS hemsida Utbyggnaden av mobilt bredband sker helt på kommersiell grund. Kommunen har ingen information om täckning, tillgängliga bandbredder och utbyggnadsplaner utöver den som finns publikt tillgänglig på respektive mobiloperatörs hemsida. Länktips Bredbandsutbyggnad i Tanums kommun: Kolla din bandbred med Bredbandskollen: PTS om Internetsäkerhet: Välj: Internetsäkerhet SKA-rådet samverkan skola-arbetsliv SKA står för Skola Kontakt - Arbete och är ett mötesforum för frågor gällande skola arbets- och näringsliv. SKA-rådet består av representanter från arbetsoch näringsliv, branschorganisationer, politiker och tjänstemän från Tanums kommun. Huvudsyftet är dels att finna olika samverkansformer mellan skolor och arbets- och näringsliv, dels att belysa och skapa ömsesidig förståelse för arbetslivets och skolans verkligheter. Skolan är den plattform som våra ungdomar oftast har att utgå ifrån. Denna plattform får inte vara isolerad utan ska ha många och öppna kanaler till den omvärld, där ungdomarna så småningom ska befinna sig i. För arbets- och näringslivets del handlar det om att marknadsföra sig till dagens unga, väcka nyfikenhet och inspirera, så att man på längre sikt ökar möjligheterna att få sitt behov av kompetens och arbetskraft tillgodosedd. Skolan är arbets- och näringslivets viktigaste leverantör arbets- och näringslivet är skolans viktigaste kund! Beröringspunkterna är många. SKArådet diskuterar och tar fram förslag till samverkansmodeller, som kan gagna och fungera för inblandade parter. Ett nära och engagerat samarbete med arbetslivet förbättrar ungdomars förmåga att ta ställning till frågor som rör deras framtid, utbildning och yrkesval. ger en koppling mellan teoretiska studier och verkliga exempel och kan på så sätt öka motivationen och förståelsen för de olika skolämnena. ger ungdomarna ökade kunskaper om närsamhället, dess arbetsliv, möjligheter och villkor. Många av kommunens företag och verksamheter är idag okända bland ungdomarna. Hur ska vi få ungdomarna att söka jobb på hemmaplan eller vända åter efter utbildning på annan ort, om de inte blir medvetna om vad som finns? ger ungdomarna insikt om hur ett företag fungerar i praktiken från affärsidé till produktutveckling. ger det lokala näringslivet en möjlighet att säkra långsiktig rekrytering av rätt arbetskraft. Därmed stärks kommunens utveckling och långsiktiga överlevnad. Önskas ytterligare uppgifter om SKArådet kontakta Åke Adriansson, barn- och utbildningsförvaltningen, e-post eller tfn

20 Hans Bjerklinger, ordförande i tekniska nämnden: Skapa strukturella förutsättningar för etablering Med kepsen från Janssons båtvarv på skulten och labradoren Elliot intill sig ser Hans Bjerklinger ut att trivas förträffligt. När vi hälsar på har han just kommit hem från jobbet på varvet: skrapa, måla, hederligt hantverk. Ja, det är skönt att inte vara chef längre, säger Hans. Jag är snart 63 år och har tillbringat 34 av dem med produktionsledning på Volvo i Skövde. Det här är ett helt annat liv. Att vara ordförande i tekniska nämnden ser jag inte heller som ett chefsjobb och att gå in i politiken hade jag inte haft en tanke på förrän jag blev tillfrågad. Det jag kunde tänka mig var tekniska nämnden. Efter en tid som ledamot har Hans Bjerklinger varit nämndens ordförande i en och en halv mandatperiod nu. Det är snarare givande än betungande. Den stora och svåra frågan har länge varit behovet av ett nytt reningsverk. Där måste vi hitta en lösning, strukturellt och ekonomiskt, för en investering på mellan 150 och 200 miljoner. Nu står vi precis inför beslut. Den låga kapaciteten på dagens reningsverk är en stoppkloss för etableringar, det är kommunfullmäktige enigt om. Det är en knäckfråga för expansion inom Tanums kommun. Grebbestad till exempel är det helstopp som det nu är. En annan fråga som upptar Hans i anslutning till att skapa strukturella förutsättningar för etablering, är hur man på bästa sätt ska utnyttja det kapital som kommunens mark utgör. Vi måste kunna exploatera mark som det inte går att göra något av idag, menar Hans, och vi måste hålla ett marknadsmässigt pris på den mark som kommunen kan avyttra. Där ligger ett enormt värde och slumrar, som vi kan göra oss nytta av. Ett välskött bostadsbolag är en tillgång och där kan jag tänka mig någon form av subventionerat boende för ortsbefolkningen, istället för att hålla nere markpriserna. Hans Bjerklingers kompetens när det gäller produktionsledning kommer väl till pass i tekniska nämndens arbete. Han har konkreta tankar om hur nämnden kan arbeta bättre. Vi kan samarbeta mycket mer med grannkommunerna, till exempel i projekt. Vi kan samutnyttja kompetens och göra gemensamma upphandlingar. Där finns mycket att vinna. Också på sin geografiska hemmaplan, Fjällbacka, arbetar Hans för att tillvarata tillgångarna. Fjällbacka förbereder sig nu för att ta emot fler besökare efter exponeringen i TV med filmerna på Camilla Läckbergs deckare. Det ska vi ta tillvara på bästa möjliga sätt, både för Fjällbacka och Tanums kommun som helhet. 20

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning

Läs mer

Gemensam näringslivsutveckling i Tanum

Gemensam näringslivsutveckling i Tanum Lägesrapport och avstämning Gemensam näringslivsutveckling i Tanum Tänk att man får bo så här! Gemensam näringslivsutveckling Tanum. Palmnäs & Co. Arena för Tillväxt 10 1 Näringslivsklimatet och utvecklingsförutsättningarna

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 23 24 28 17 12 18 12 17 12 1-5 anställda 51 52 56 46 42

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sotenäs kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Lokalt företagsklimat Karlskrona

Lokalt företagsklimat Karlskrona Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 3 7 8 11 14 5 12 8 12 1-5 anställda 31 41 46 43 43 44 42 37 40 6-25 anställda 18 24 29 26

Läs mer

Lokalt företagsklimat Umeå

Lokalt företagsklimat Umeå Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 28 14 26 12 25 12 1-5 anställda 24 29 32 43 43 43 42 44 40 6-25 anställda 28 25 31 17

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

Lokalt företagsklimat Sundsvall

Lokalt företagsklimat Sundsvall Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 8 14 7 12 10 12 1- anställda 18 24 31 46 43 43 42 38 40 6-2 anställda 26 26 31 27 26 26

Läs mer

Lokalt företagsklimat Hudiksvall

Lokalt företagsklimat Hudiksvall Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 5 5 8 13 14 10 12 11 12 1-5 anställda 32 43 42 43 43 43 42 38 40 6-25 anställda 33 31 35 30

Läs mer

Lokalt företagsklimat Klippan

Lokalt företagsklimat Klippan Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 12 16 17 11 14 9 12 9 12 1-5 anställda 41 48 47 41 43 40 42 38 40 6-25 anställda 22 26 31

Läs mer

APRIL Företagen och de kommunala upphandlingarna

APRIL Företagen och de kommunala upphandlingarna Företagen och de kommunala upphandlingarna APRIL 2011 Företagen och de kommunala upphandlingarna Företagen och de kommunala upphandlingarna 1 Företagen och de kommunala upphandlingarna Sammanfattning Kommunens

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Lokalt företagsklimat Ranking

Lokalt företagsklimat Ranking Lokalt företagsklimat Ranking 2012 1 Lokalt företagsklimat Företagsklimatet = Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen (Svenskt Näringslivs definition)

Läs mer

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Eda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Eda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Svenljunga kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 50600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2016

Företagsklimatet i Stockholms stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 508000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 20400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Österåkers kommun 2016

Företagsklimatet i Österåkers kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 7800 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 18700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östersunds kommun 2016

Företagsklimatet i Östersunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 18300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 19400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 31300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2016

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 22800 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Falkenbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Falkenbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 15700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 49500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 36300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 13500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 8800 personer 2 1700

Läs mer

Företagsklimatet i Västerås stad 2016

Företagsklimatet i Västerås stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 49400 personer 2 8100

Läs mer

Företagsklimatet i Norrtälje kommun 2016

Företagsklimatet i Norrtälje kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 15500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Skellefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Skellefteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 21400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 15900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 30600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Norrköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Norrköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 40100 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Sjöbo kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Solna stad 2016

Företagsklimatet i Solna stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 48200 personer 2 9700

Läs mer

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Haparanda stad 2016

Företagsklimatet i Haparanda stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 2200 personer 2 330

Läs mer

Företagsklimatet i Strömstads kommun 2016

Företagsklimatet i Strömstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 4900 personer

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Skola, utbildning. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Lokala företagsklimatet Skola, utbildning Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster Företag

Läs mer

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Lokala företagsklimatet Fastigheter. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Lokala företagsklimatet Fastigheter Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster Företag

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Kramfors kommun 2017

Företagsklimatet i Kramfors kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 22500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 38300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6100 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3600 personer

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Ranking av företagsklimatet 2015 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vår definition av företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder,

Läs mer

Industriell livskraft. i Fyrbodal

Industriell livskraft. i Fyrbodal Industriell livskraft i Fyrbodal IUC Väst en partner för industriell utveckling Industriföretagen i Sverige utgör en stor del av landets tillväxt och sysselsätter idag över en halv miljon svenskar. Branschen

Läs mer

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå

Företagsklimatet i Linköpings kommun Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Företagsklimatet i Linköpings kommun 2013 Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Luleå Det samhällsekonomiska kretsloppet Bra företagsklimat i kommunen Ökade förväntningar från medborgarna på välfärdstjänster

Läs mer

Företagsklimatet i Hörby kommun 2016

Företagsklimatet i Hörby kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2016

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 2000 personer

Läs mer

Hur är företagsklimatet i Sölvesborg?

Hur är företagsklimatet i Sölvesborg? Hur är företagsklimatet i? Lokalt företagsklimat Handlar om förutsättningar för företagande Vi definierar företagsklimatet som summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som företagaren

Läs mer

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping Företagsklimatet i Halmstads kommun 2016 Anna Gillek Dahlström, Jönköping Vad är företagsklimat? Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 3 Företagens välfärdsavtryck

Läs mer

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 8900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 1700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4200 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Torsås kommun 2016

Företagsklimatet i Torsås kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 1700 personer

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2017

Företagsklimatet i Ronneby kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 10700 personer 2 2700

Läs mer

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 2500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 5500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 4500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 7300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 5500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Vaxholms stad 2016

Företagsklimatet i Vaxholms stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 2000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Haninge kommun 2016

Företagsklimatet i Haninge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 17900 personer

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Företagsklimatet i Uppsala kommun 2016

Företagsklimatet i Uppsala kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 57300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Ljungby kommun 2016

Företagsklimatet i Ljungby kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 11300 personer

Läs mer