Miljö och material i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö och material i förskolan"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Miljö och material i förskolan en undersökning av två Montessoriförskolors inomhusmiljö utifrån aspekten barns självständighet Environment and material in pre-school a study of the indoor environment in two Montessori pre-schools from the aspect children s independence Martina Nilsson Rebecka Nord Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Ingegerd Tallberg Broman Handledare: Siv Benn

2

3 Abstract Nilsson, Martina och Nord, Rebecka (2007). Miljö och material i förskolan en undersökning av två Montessoriförskolors inomhusmiljö utifrån aspekten barns självständighet I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga. Miljön och materialet tillåter däremot inte barnen till att demokratiskt vara med och påverka utformningen av miljö och material, utan allting är iordningställt av pedagogerna och har sin bestämda plats och ordning. Nyckelord: förskola, miljö, material, självständighet, Montessoriförskola, barns inflytande

4

5 Förord Vi har i vårt arbete undersökt hur miljön är utformad i förskolan och hur materialet är placerat. Under vårt arbetes gång har vi kommit i kontakt med många trevliga samarbetsvilliga personer och vill härmed tacka för visat intresse och samarbete. Det har varit väldigt intressant att ta del av alla tankar och erfarenheter av alla inblandade på vägen. Vi vill även tacka vår handledare Siv Benn som har varit till stor hjälp under arbetets gång. Ett stort tack till alla som har bidragit till detta arbete och stöttat oss på vägen. Ni vet vilka ni är och utan Er hade det inte gått att genomföra detta arbete. Ett stort tack till Er alla! Malmö Martina Nilsson & Rebecka Nord

6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion till problemområdet Läroplanen för förskolan Pilotstudie Studiens betydelse och tidigare forskning Syfte Frågeställningar Disposition.15 2 Teori och tidigare forskning Teoretiskt perspektiv Montessoripedagogiken Maria Montessori Förberedd miljö Konkret material Självständighet Miljö och material Centrala begrepp 24 3 Tillvägagångssätt och empirisk studie Metodval Pilotstudie Observation Intervju Urval och genomförande Kontakta förskolor Beskrivning av undersökningsgruppen Traditionell förskola - Koltrasten Montessoriförskola - Rosen Montessoriförskola - Liljan Forskningsetiska överväganden Analysbeskrivning Uppdelning av arbetet 36 4 Analysresultat och reflektion Analysfrågor och kategorier Miljö och material Utmaning och stimulans Initiativ och självständighet Demokrati och medinflytande Utveckling och inspiration Sammanfattning och slutsatser.45 5 Diskussion och kritisk reflektion Tillförlitlighet och trovärdighet Egna tankar och reflektioner Kritisk reflektion av arbetsprocessen...50

8 5.4 Våra tankar kring Montessoripedagogiken Förslag på vidare forskning..52 Referenslista Bilaga 1: Observationsfrågor Bilaga 2: Intervjufrågor

9 1 Inledning I detta kapitel ringar vi in problemområdet, samt redogör för undersökningens syfte och frågeställningar. Vi avslutar kapitlet med en disposition, där vi redogör för examensarbetets kommande delar. 1.1 Introduktion till problemområdet Jakob sitter på golvet och leker med lastbilarna när han plötsligt reser sig upp och tittar upp mot den höga hyllan. Däruppe, allra högst upp, ligger de snabba racerbilarna i en låda. Jakob brukar leka med racerbilarna och vet att i den lådan och på den hyllan, där är racerbilarnas plats. Han vet också att han måste be fröken om hjälp för att kunna leka med dem. (Fältanteckningar, ) Såhär såg det ut i den traditionella förskolan där vi gjorde våra observationer. Material och leksaker förvarades på höga hyllor, där barnen inte själva kunde nå materialet/leksakerna. Tavlor och bilder på väggarna var placerade i de vuxnas höjd. Inomhusmiljön var utformad mer utifrån ett vuxenperspektiv, än ett barnperspektiv. Vi har under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) sett liknande problem, men det var först under sidoämneskursen Det lilla barnet 10 p som vårt verkliga intresse för miljö och material väcktes. Under observationer på en förskoleavdelning såg vi bl.a. hur Jakob som ville leka med racerbilar var tvungen att be en av pedagogerna om hjälp. Det var efter att vi hade sett Jakobs situation som vi bestämde oss för att i vårt examensarbete undersöka hur inomhusmiljön i en traditionell förskola och två Montessoriförskolor är utformad, samt hur materialet är placerat. I Jakobs fall såg vi hur miljön försvårade Jakobs möjligheter till att vara självständig. Jakob hade ingen möjlighet att ta egna initiativ och själv hämta racerbilarna som han ville leka med, pga. att miljön inte tillät detta. Jakob hade heller inte möjlighet att nå och troligtvis inte se racerbilarna som låg i en blå plastlåda. Att inte ha möjlighet att se materialet och framförallt inte ha möjlighet att nå materialet verkar inte vara någon direkt utmanande och stimulerande miljö för barnen. Som vi tidigare har nämnt har vi under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) sett liknande situationer där barnen inte själva har haft möjlighet att hämta det material de vill ha. Försvårar miljöns utformning barnens möjligheter att ta egna initiativ och att vara självständiga? I Johansson och Pramling Samuelsson (2003) står det att den pedagogiska miljöns organisation 9

10 har stor betydelse för hur kompetenta barnen har möjlighet att vara, samt hur de har möjlighet att utveckla sina kompetenser. Vidare står det att vissa saker, speciellt målarfärg, penslar och liknande, brukar förvaras på en hylla där barnen inte kan nå dem. Detta stämmer väl överens med förvaringen av materialet i den traditionella förskolan där vi gjorde våra iakttagelser. Utifrån de erfarenheter vi har kring miljön i förskolan har vi insett att det finns en del problem gällande miljöns utformning, som gör att förskolans uppdrag inte alltid uppfylls. I läroplanen för förskolan (Lärarförbundet, 2001 s.27-32) står det att förskolan ska vara en levande miljö som stimulerar barnen att ta egna initiativ och att den pedagogiska verksamheten ska utföras på ett sätt som utmanar och stimulerar barnens lärande och utveckling. Vidare ska förskolan sträva efter att barnen utvecklar självständighet och tro på sin egen förmåga, samt ansvara för att förskolan använder ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt kan delta. För att se närmare på hur miljön kan utformas utifrån aspekterna utmanande och stimulerande miljö, barns möjlighet till initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande har vi valt att utifrån ett barnperspektiv undersöka hur man i två Montessoriförskolor arbetar med den pedagogiska miljön. Halldén (2003) skriver i sin artikel om begreppet barnperspektiv. Hon menar att begreppet är mångtydigt och att det kan användas i flera olika sammanhang och ha flera olika innebörder, bl.a. att fånga barnens röster och tolka dessa. Halldén (a.a.) diskuterar skillnader mellan begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Hon skriver att barnperspektiv kan innebära att man studerar en kultur som är skapad för barnen, medan barns perspektiv kan innebära att man fångar en kultur som är barnens. I vårt examensarbete använder vi begreppet barnperspektiv eftersom vi studerar en miljö som är skapad för barnen, av de vuxna. Eftersom vi inte gör några intervjuer med barnen, och därmed inte hör barnens egna röster, kommer vi att försöka se barnens perspektiv utifrån våra observationer. Vi använder begreppet barnperspektiv genom att försöka se på miljön och materialet utifrån barnens höjd och synlighet. Genom att sätta oss ner på golvet så att vi blir lika långa som barnen, kan vi därmed se vad barnen ser och nå det som barnen har möjlighet att nå. 10

11 Anledningen till att vi har valt att undersöka miljön i Montessoriförskolor, är att vi har hört många positiva saker kring hur deras miljö är utformad, bl.a. att den är anpassad efter barnen genom att allting finns i barnens höjd och synlighet. Enligt Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (1997 s.14, 39, 95) är miljön i Montessoriförskolan förberedd på ett sätt som är anpassat till barnen och deras olika utvecklingsnivåer. Vidare menar de att miljön är utformad på ett sätt som gör att barnen själva kan nå de sakerna som de vill ha, utan att behöva fråga pedagogerna, detta för att barnen ska kunna vara självständiga. Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (a.a.) poängterar också den vuxnas roll när det gäller att ordna en miljö som är stimulerande för barnen och en miljö som är utformad så att barnen kan vara självständiga. De menar att de vuxna kan underlätta för barnen genom att uppmuntra dem, ge dem rörelsefrihet, samt rätt miljö och stimulans. Liksom Nordin - Hultman (2004, kap.2, 3) undersökte vi pedagogiska miljöer i två olika pedagogiska verksamheter. Nordin - Hultman undersöker i sin avhandling engelska förskolor för att få syn på företeelser i svenska förskolor gällande pedagogisk miljö. Vi har inspirerats av hennes metod att undersöka en verksamhet för att få syn på företeelser i en annan. Vi undersöker den pedagogiska miljön i en traditionell förskola för att få syn på hur miljö och material ser ut i två Montessoriförskolor, samt hur den traditionella förskolan kan inspireras av Montessoripedagogiken, gällande miljö och material. 1.2 Läroplanen för förskolan I läroplanen för förskolan finns det mål som förskolan ska sträva efter, när det gäller den pedagogiska miljön, för att uppnå förskolans uppdrag. Efter att ha tittat i läroplanen har vi valt att utgå från följande mål i vårt examensarbete. Miljön ska vara innehållsrik, öppen och inbjudande. Verksamheten ska ge plats för barnens fantasi, kreativitet och egna planer när det gäller lek och lärande, inomhus som utomhus. Förskolan ska vara en levande miljö som stimulerar barnen att ta egna initiativ. Den pedagogiska verksamheten ska utföras på ett sätt som utmanar och stimulerar barnens lärande och utveckling. Arbetslaget ska ansvara för att arbetet i barngruppen utförs på ett sätt som gör att barnen ställs inför nya utmaningar. 11

12 Förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar självständighet och tro på sin egen förmåga. Arbetslaget ska ansvara för att förskolan använder ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt kan delta. (Lärarförbundet, 2001 s.27-32) I vår studie har vi utgått ifrån läroplanen för förskolan. Utifrån de mål som lyfts fram ur förskolans läroplan ovan har vi skapat nyckelbegreppen utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. Vi valde dessa nyckelbegrepp eftersom vi utifrån tidigare erfarenheter, under vår utbildnings gång, har upptäckt att det finns en del problem gällande dessa begrepp i förhållande till miljö och material i förskolan. Bl.a. i Jakobs situation där miljön försvårade hans möjligheter till att ta egna initiativ och vara självständig. Nyckelbegreppen utmaning och stimulans, initiativ och självständighet respektive demokrati och medinflytande kopplade vi till miljö och material i de två Montessoriförskolorna som vi valde att undersöka. Vi använde också dessa nyckelbegrepp som underlag för våra observationer och intervjuer, samt använde dem som analysfrågor i vårt analysarbete. Frågor som vi ställde till oss själva och till intervjupersonerna var bl.a. Utmanar och stimulerar miljö och material barnen? Tillåter miljö och material barnen att ta egna initiativ och vara självständiga, samt får barnen demokratiskt vara med att påverka och bestämma hur miljö och material ska vara utformat? 1.3 Pilotstudie Vi genomförde en pilotstudie i en traditionell förskola för att få underlag till de kommande observationerna och intervjuerna i Montessoriförskolorna. Trots tidigare erfarenheter ansåg vi att vi behövde mer information angående miljöns och materialets utformning i den traditionella förskolan. Vi gick runt och observerade miljön och materialet i varje rum, samt fotograferade och antecknade. Detta gjorde vi under en halvtimmes tid. Vi fotograferade så att vi i efterhand kunde studera fotografierna, för att slippa lägga ner för mycket tid på att anteckna under tiden vi var på förskolan. För att få syn på miljön och materialet utifrån ett barnperspektiv satte vi oss ner på golvet så att vi skulle vara på samma höjd som barnen och därmed se vad barnen ser. Vi tyckte att det var bäst att göra pilotstudien när barnen inte var närvarande, därför gjorde vi observationen när barnen var ute och lekte. Anledningen till detta var att materialet då skulle finnas på sin rätta plats, annars hade kanske barnen lekt med det och då hade det varit svårt att undersöka hur materialet var placerat. I pilotstudien tittade vi på 12

13 hur inomhusmiljön var utformad och hur materialet var placerat utifrån aspekten barns möjlighet till självständighet och egna val. Utifrån vår pilotstudie kunde vi se att materialet var placerat på höga hyllor. Det var främst material som saxar, klister och liknande som var placerat högre upp på hyllorna, men även en del pussel och spel samt böcker och leksaksbilar var placerade utom barnens räckhåll. Under hyllorna fanns en pall som barnen kunde dra ut och ställa sig på, men trots pallen var det omöjligt för dem att nå allt material. Nordin - Hultman (2004 s.78) skriver i sin avhandling att det finns en hel del material som förvaras otillgängligt för barnen. Det material som oftast förvaras otillgängligt för barnen är material som anses skapa oordning och smutsa ner, såsom färg och klister, medan material som papper och kritor, småbilar och dockvråutrustning ofta placeras tillgängligt för barnen. Vi kunde liksom Nordin - Hultman se en viss tendens till att materialet som skapade oordning förvarades högt upp men till skillnad från Nordin - Hultman kunde vi också se att även material som inte bör ses som smutsiga eller oordningsskapande, såsom pussel och spel, böcker och bilar, också var placerade på höga hyllor. I vår pilotstudie kunde vi även se att bord och stolar var i vuxenstorlek och att alla bilder och tavlor var placerade i vuxenhöjd. Det fanns ett förråd där mycket material förvarades. Dörren var låst med en hasp så att barnen inte kunde ha tillträde där. Utifrån vår pilotstudie kan vi se att barnen inte alltid själva kan ta det material som finns synligt för dem i förskolan. Denna miljö, med material förvarat på höga hyllor och i förråd försvårar barnens möjlighet till självständighet eftersom de själva inte har möjlighet att ta det de vill ha. Enligt Björklid (2005 s.11) ska miljön vara utformad på ett självinstruerande sätt så att barnen ska kunna klara sig själva och inte behöva be om hjälp. Att miljön skulle vara självinstruerande kunde vi inte riktigt se i den traditionella förskolan där vi genomförde vår pilotstudie. 1.4 Studiens betydelse och tidigare forskning Vi tror att vår undersökning kan ge inspiration och idéer till andra förskolor, eftersom vi har utgått ifrån läroplanen för förskolan och utifrån den undersökt miljö och material. Vår undersökning kan kanske bidra med att förskolorna kan få inspiration och idéer till att lättare uppfylla läroplanens mål, gällande barnanpassad miljö, i förskolan. Vi anser att det är viktigt 13

14 att fortsätta forska kring miljö eftersom det är något som vi ständigt har runtomkring oss och som påverkar vårt liv och vår hälsa. I dagens samhälle tillbringar många barn större delen av dagen i förskolan pga. föräldrarnas arbetstider. Det är då extra viktigt att miljön är utformad så att barnen trivs och får stöd för sin utveckling. Efter att ha undersökt tidigare forskning kring miljö har vi upptäckt att det finns en del forskning kring ämnet, bl.a. två c-uppsatser där Haara, Parfa och Tieva (2006), samt Helgeson, Svensson och Williams (2007) har undersökt hur förskollärare i en traditionell förskola, samt en Reggio Emilia inspirerad förskola ser på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande. Till skillnad från de tidigare uppsatserna inriktar vår studie sig på hur inomhusmiljön i en traditionell förskola och två Montessoriförskolor är utformad, samt hur materialet är placerat. Vi undersöker inomhusmiljön i relation till barns självständighet och vad pedagoger säger om miljö och material utifrån aspekterna utmaning och stimulans, initiativ och självständighet respektive demokrati och medinflytande, samt hur de vill utveckla detta. Utifrån ovanstående uppsatser har vi använt oss av liknande observationsfrågor som Haara, Parfa och Tieva (2006) har gjort. Följande observationsfrågor har vi tagit del av: Hur ser avdelningen ut? Hur förvaras material? Är material lättillgängligt för barnen? Miljö är ett stort område som kan innefatta mycket, bl.a. miljön inomhus och miljön utomhus. Vi har valt att begränsa oss till inomhusmiljön eftersom vi finner den mest intressant att undersöka utifrån våra nyckelbegrepp, utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. Vi har valt att undersöka två Montessoriförskolor för att sedan se på vilket sätt de kan inspirera den traditionella förskolans miljö och material. 1.5 Syfte Syftet med vår studie är att utifrån ett barnperspektiv undersöka hur inomhusmiljön i två Montessoriförskolor är utformad, samt hur materialet är placerat. Meningen är att utifrån nyckelbegreppen utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande, hämtade från läroplanen för förskolan, undersöka miljö och material i två Montessoriförskolor, genom att göra observationer och intervjuer. Intervjuerna görs med pedagoger och de tillfrågas hur de ser på miljö och material utifrån nyckelbegreppen utmaning och stimulans, initiativ och självständighet respektive demokrati och medinflytande, 14

15 samt hur de vill utveckla detta. Avsikten är att försöka ta reda på om inspiration från Montessoris arbetssätt, gällande miljö och material, kan användas i traditionella förskolor för att lättare uppnå läroplanen för förskolans mål. 1.6 Frågeställningar Frågeställning till pilotstudien. Hur är inomhusmiljön i en traditionell (icke profilerad) förskola utformad och hur är materialet placerat utifrån aspekten barns möjlighet till självständighet och egna val? Frågeställningar till huvudstudien. Hur är inomhusmiljön i två Montessoriförskolor utformad och hur är materialet placerat, utifrån aspekterna utmanande och stimulerande miljö, samt barns möjlighet till initiativ och självständighet? Hur ser pedagogerna i en Montessoriförskola på miljö och material, utifrån aspekterna utmanande och stimulerande miljö, barns möjlighet till initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande, och hur vill de utveckla detta? 1.7 Disposition I kapitel 2, Teori och tidigare forskning, sammanfattar vi en del av de teorier och den forskning som finns inom vårt problemområde, samt motiverar vårt urval. Vi delar in kapitlet i underrubrikerna Teoretiskt perspektiv, Montessoripedagogiken, Miljö och material samt Centrala begrepp. Underrubriken Montessoripedagogiken delar vi i sin tur in i följande underrubriker: Maria Montessori, Förberedd miljö, Konkret material och Självständighet. I kapitel 3, Tillvägagångssätt och empirisk studie, redogör vi för hur vår undersökning har genomförts. Vi delar in kapitlet i fem underrubriker, Metodval, Urval och genomförande, Forskningsetiska överväganden, Analysbeskrivning och Uppdelning av arbetet. Under rubriken Metodval beskriver och motiverar vi de metoder som vi använde oss av i vår studie. Genom att dela in underrubriken i följande rubriker: Pilotstudie, Observation och Intervju, motiverar och diskuterar vi kritiskt våra val av metoder. Under rubriken Urval och genomförande redogör vi för hur urvalet ser ut samt beskriver och diskuterar hur vår undersökning har utförts under följande underrubriker: Kontakta förskolor, Beskrivning av undersökningsgruppen, Traditionell förskola - Koltrasten, Montessoriförskola - Rosen och 15

16 Montessoriförskola - Liljan. Under rubriken Forskningsetiska överväganden presenterar vi vilka forskningsetiska överväganden vi har gjort i vår undersökning. Under rubriken Analysbeskrivning beskriver vi bearbetningen av vårt material och slutligen under rubriken Uppdelning av arbetet skriver vi hur vi har delat upp arbetsuppgifterna oss emellan. I kapitel 4, Analysresultat och reflektion, redovisar vi vårt resultat och våra slutsatser av undersökningen, samt besvarar våra frågeställningar. Vi delar in kapitlet i två underrubriker, vilka är följande: Analysfrågor och kategorier samt Sammanfattning och slutsatser. Under rubriken Analysfrågor och kategorier presenterar vi våra kategorier. Vi delar in avsnittet i fem delar och redovisar där resultatet av våra observationer och intervjuer. Avsnittet delas in i följande delar: Miljö och material, Utmaning och stimulans, Initiativ och självständighet, Demokrati och medinflytande samt Utveckling och inspiration. Under rubriken Sammanfattning och slutsatser sammanfattar vi vårt resultat samt drar våra slutsatser av undersökningen. I kapitel 5, Diskussion och kritisk reflektion framför vi våra egna tankar och reflektioner kring undersökningen, samt reflekterar kritiskt vår arbetsprocess och ger förslag till nya undersökningar. Vi delar in kapitlet i följande underrubriker: Tillförlitlighet och trovärdighet, Egna tankar och reflektioner, Kritisk reflektion av arbetsprocessen, Våra tankar kring Montessoripedagogiken och Förslag på vidare forskning. Under rubriken Tillförlitlighet och trovärdighet diskuterar vi trovärdigheten i vårt arbete. Under rubriken Egna tankar och reflektioner redogör vi för våra egna tankar och reflektioner kring vår undersökning. Under rubriken Kritisk reflektion av arbetsprocessen tar vi upp problem som vi har stött på under arbetets gång, som kan ha påverkat vår undersökning. Under rubriken Våra tankar kring Montessoripedagogiken tar vi upp våra egna tankar kring Maria Montessoris teorier. Under rubriken Förslag på vidare forskning ger vi förslag till nya undersökningar. 16

17 2 Teori och tidigare forskning I detta kapitel sammanfattar vi en del av de teorier och den forskning som finns inom vårt problemområde, samt motiverar vårt urval. Vi delar in kapitlet i underrubrikerna Teoretiskt perspektiv, Montessoripedagogiken, Miljö och material och Centrala begrepp. 2.1 Teoretiskt perspektiv I vårt examensarbete utgår vi ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv. Enligt Backman (1998 s.48) riktar det kvalitativa synsättet intresset mot individen, vilket innebär att forskaren är intresserad av hur individen tolkar och upplever den omgivande verkligheten. Detta synsätt utgick vi ifrån när vi genomförde våra observationer och intervjuer samt när vi formulerade våra intervjufrågor. Vi använde oss av öppna frågor där intervjupersonerna till stor del kunde berätta fritt kring frågorna och vi kunde ställa frågor och följdfrågor utifrån det intervjupersonerna pratade om. Enligt Backman (1998 s.50) innehåller den kvalitativa forskningsprocessen mycket flexibilitet, vilket ger utrymme till variationer. Den kvalitativa forskningsprocessens flexibilitet var något som vi uppmärksammade under arbetets gång. Vi upptäckte hur nya frågor väcktes under våra olika tillvägagångssätt. Under vår pilotstudie väcktes frågor till våra observationer och intervjuer och under våra observationer väcktes ytterligare frågor till intervjuerna. I vår undersökning använder vi oss av kvalitativa forskningsmetoder som observationer och kvalitativa intervjuer. Enligt Backman (1998 s.48, 53) utgörs de vanligaste metoderna inom det kvalitativa forskningsperspektivet av intervjuer och olika slag av deltagande studier. Han skriver också att forskaren i den kvalitativa undersökningen finns nära det som studeras och att forskaren ibland ingår själv som en del i metoden. När vi gjorde våra intervjuer var vi båda delaktiga för att intervjun skulle bli så givande som möjligt. Vi var på så sätt nära det som vi studerade. 2.2 Montessoripedagogiken Vi har valt att använda oss av Maria Montessoris teorier eftersom vi anser att hennes teorier är relevanta för vår undersökning, där vi bl.a. undersöker miljö och material i Montessoriförskolor. Nedan beskriver vi vem Maria Montessori var, samt redogör för några 17

18 av Montessoripedagogikens grundtankar, förberedd miljö, konkret material och självständighet Maria Montessori Nedan får ni ta del av Maria Montessoris innehållsrika liv, hur hon levde och hur hennes teorier växte fram. Detta är av intresse för vårt examensarbete eftersom vi använder oss av Montessoris teorier och undersöker en verksamhet som är formad efter dessa. Montessoris teorier är över hundra år gamla men lever fortfarande kvar i dagens samhälle. Nedanstående beskrivning av Maria Montessoris liv är hämtad från Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (1997 s.9-14) Maria Montessori föddes i Chiaravalle i Italien den 31 augusti Samma år enades Italien. Maria Montessori föddes som enda barnet i en medelklassfamilj. Modern var liberal medan fadern var mycket konservativ. Modern var ett stort stöd för sin dotter när det gällde hennes studier, modern hade själv en god utbildning. Familjen hjälpte grannar och andra som behövde hjälp. De var mycket socialt engagerade. Maria Montessori beslöt sig vid 12 års ålder att bli ingenjör. Hon började på en teknisk skola. Hon insåg dock efter ett tag att hon ville studera medicin, men på den tiden hade inte kvinnor tillträde till medicinska studier. Maria Montessori blev slutligen antagen och 1896 blev hon Italiens första kvinnliga läkare. Montessori ingick efter sin utbildning i ett forskarlag som studerade barn med mentala handikapp. Hon kom då i kontakt med barn som var mentalt handikappade och som var placerade på ett sinnessjukhus för vuxna, utan någon stimulans alls. Maria Montessori blev väldigt upprörd och tyckte att något borde göras för att förbättra barnens situation och tyckte att något borde göras för att stimulera barnen så att de fick ett drägligare liv. Maria Montessori blev förälskad i en av sina närmaste medarbetare, dr Giuseppe Montesano föddes deras gemensamma barn, Mario. Familjen Montesano motsatte sig äktenskap, så barnet föddes i hemlighet och lämnades på landsbygden hos en familj. Maria Montessori besökte ofta sin son men sorgen att inte få lov att erkänna sin son var kanske orsaken till att Maria Montessori ägnade resten av sitt liv till att belysa barndomens betydelse. Det var först efter 15 år som Maria Montessori fick återförenas med sin son Mario. 18

19 Maria Montessori studerade fransmännen Jean Itard och Edouard Séguin för att kunna hjälpa de handikappade barnen. Itard var mest känd för sitt arbete med dövstumma barn i talets Paris och Séguin började som lärare, men blev sedan läkare. Han ägnade hela sitt liv åt att hjälpa mentalt handikappade barn. De båda hade utarbetat material som stimulerade och tränade olika sinnesfunktioner. Maria Montessori blev chef för ett pedagogiskt institut för mentalt handikappade barn som inrättades i Rom, där även lärare utbildades. Hon fick pröva att vidareutveckla Séguins och Itards material. Maria Montessori lyckades över förväntan och så föddes idén om att låta normalbegåvade barn arbeta med praktiskt och sinnestränande material. Efter att Maria Montessori hade studerat antropologi 1907 blev hon ansvarig för ett daghem i slumområdet San Lorenzo i Rom. Hon fick här för första gången ta hand om normalbegåvade barn. Daghemmet kallades Casa dei Bambini Barnens hus. Där fanns det ca 60 barn i åldrarna 3-6 år. Barnen fick själva välja vad de ville göra i en miljö som Maria Montessori hade iordningsställt. Barnen fick hålla på så länge de önskade, men de fick inte störa varandra. Barnen fick arbeta med saker som kändes meningsfulla för dem och utvecklade så småningom en inre disciplin. Trots att förskolan låg i ett socialt belastat område och barnen från början var helt vilda, lyckades Maria Montessori skapa något enastående. Ryktet om den fantastiska skolan spreds och det kom besökare från hela världen för att titta på barnen. För att utbilda lärare runtom i världen höll Maria Montessori kurser och skolor startades i Italien, Spanien, Nederländerna, Storbritannien, Indien och flera andra länder. Alla Montessoriskolor stängdes 1933 i Tyskland. Året därpå hölls den sista Montessorikongressen i Italien strax innan alla Montessoriskolor stängdes även där. Maria Montessori tvingades fly från Spanien 1936 när det Spanska inbördeskriget bröt ut. Hon reste 1939 tillsammans med sin son Mario till Indien för att hålla kurser och föredrag. Efter kriget 1940 reste Maria Montessori kors och tvärs över jorden. Hon gjorde stort intryck på många och föreläste på många kongresser. Maria Montessoris sista hemland blev Holland. Dit hade även hennes son och barnbarn flyttat. Hon dog där 1952, 82 år gammal. Maria Montessoris erfarenheter av fascismen i Italien, två världskrig och ett inbördeskrig övertygade henne om att människan måste förändras. För att 19

20 människan ska börja värna om fred och samexistens måste en ny moral genomsyra barnens uppfostran och undervisning. Maria Montessori nominerades flera gånger till Nobel fredspris Förberedd miljö En av Montessoripedagogikens grundtankar är den förberedda miljön, som innebär att miljön är anpassad efter barnens utvecklingsstadier och behov. Lokalerna bör vara ljusa, färgglada och rymliga med bestämda platser för varje sak. Allting ska vara anpassat efter barnens storlek. Flyttbara mattor ska finnas tillgängliga så att arbete kan göras på golvet (Signert, 2000 s.34-35). Enligt Montessori (1987 s.89, 97, 149) måste barnets miljö vara välförsedd med sådant som intresserar det och sådant som kan motivera barnet till aktivitet och därmed inbjuda det till att göra egna erfarenheter. Vidare anser Montessori (a.a.) att vi som vuxna måste fråga oss själva vad vi bör göra och vilken miljö vi bör skapa för att hjälpa barnen, samt utrusta barnet med sådant som motiverar det till aktiviteter som passar dess utvecklingsstadium. Montessori (a.a.) menar att rummen ska vara gjorda för barnen. Barnen ska kunna röra sig fritt, tala och engagera sig med utvecklande aktiviteter. Enligt Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (1997 s.95) har rummets färg, form och inredning stor betydelse för stimulansen av barnens inneboende krafter. Alla hyllor och tavlor ska vara i barnhöjd. Vidare skriver de att miljön runtomkring barnen är viktig för deras utveckling både fysiskt, psykiskt, känslomässigt, andligt och socialt Konkret material En annan grundtanke inom Montessoripedagogiken är det konkreta materialet. Materialet ska hjälpa barnen att nå koncentration och ska motsvara barnens utvecklingsperioder. Mycket av materialet går ut på att barnen ska bekanta sig med språkliga begrepp, inte bara med hjärnan utan med alla sinnena. Materialet ska vara attraktivt, självrättande och ha en lämplig storlek som passar barnen (Signert, 2000 s.42). Enligt Montessori (1987 s.149, 195, 240) ska allt material hållas i noggrann ordning. Materialet ska vara rent och i perfekt skick. Ingenting får saknas och materialet måste alltid framstå som komplett, nytt och färdigt att användas. Materialen ska vara speciellt framställda för barnen. De ska vara i rätt storlek så att de passar för barnens styrka. Vidare menar Montessori (a.a.) att det bara bör finnas en uppsättning av varje material för att undvika förvirring hos barnen, samt för att barnen ska lära sig att vänta på sin tur, vilket är en viktig förutsättning för att fungera socialt. Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (1997 s.96, , 104) skriver att Montessorimaterialen fokuserar på en 20

21 sak åt gången och att de är uppbyggda på ett sätt som går från en enkel till en mer komplicerad form och användning. Materialet ska stimulera alla barnens sinnen, såsom syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Vidare skriver Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (a.a.) att materialen presenteras för barnen av läraren och att det oftast sker individuellt, men ibland även i grupp. Vidare skriver de att det är viktigt att läraren är väl förberedd när materialet ska presenteras och att det presenteras på ett sätt som väcker barnens lust och nyfikenhet Självständighet Självständighet är ytterligare en grundtanke inom Montessoripedagogiken. Det är viktigt att barnen blir oberoende av de vuxna (Signert, 2000 s.36). Enligt Montessori (1987 s.82-86, 139, 196) börjar barnets utveckling mot självständighet direkt efter födseln och utvecklingen sker sedan stegvis. Vidare menar hon att barnet endast kan utvecklas normalt om det får möjlighet att använda de nya förmågor som det har skaffat sig, förmågor som har gjort att barnet har blivit mer självständigt. Montessori (a.a.) menar också att man uppnår självständighet genom att man gör egna försök, utan att få hjälp från någon annan. Vidare säger hon att barnet själv klarar av att lösa problem och att det till viss del klarar sig utmärkt själv. Skjöld Wennerström och Bröderman Smeds (1997 s.41) skriver att barnet i Montessoriförskolan stöds i sin självständighetssträvan, pga. den anpassade miljön och materialet. Vidare skriver de att barnen gör sina egna val med läraren som stöd, samt använder material som är självrättande, vilket också främjar barnens självständighet. 2.3 Miljö och Material Nedan redogör vi för en del teorier, utöver Maria Montessoris teorier, som vi anser vara relevanta för vår undersökning. Vi tar med en del äldre skrifter som är skrivna innan läroplanen för förskolan kom, detta för att vi finner det intressant att se vad som står skrivet om miljöns och materialets utformning, innan läroplanen för förskolan skrevs. I läroplanen för förskolan finns inte en så detaljerad bild av hur miljö och material ska vara utformat i förskolan. Det står i Lärarförbundet (2001 s.27-32) att miljön ska vara innehållsrik, öppen och inbjudande. Förskolan ska vara en levande miljö som stimulerar barnen att ta egna initiativ. Vidare ska den pedagogiska verksamheten utföras på ett sätt som utmanar och stimulerar barnens lärande och utveckling. Verksamheten ska också ge plats för barnens 21

22 fantasi, kreativitet och egna planer när det gäller lek och lärande, inomhus som utomhus (a.a.). Hur förskolans uppdrag och förskolans strävansmål ska uppnås när det gäller miljö och material får tolkas av pedagogerna, utifrån läroplanen för förskolan. Om man tittar i äldre skrifter som skrevs innan läroplanen för förskolan kom, beskrivs föreskrifter för miljöns utformning väldigt detaljerat. I Socialstyrelsen (1990 s.42-43) finns det föreskrifter på hur stora ytor man bör ha i en förskola, vilken storlek det bör vara på inredning osv. Enligt Socialstyrelsen (a.a.) ska det finnas stolar, bord, speglar och väggtavlor både i barnens höjd och i de vuxnas höjd. Vidare bör fönster utformas på ett sätt som gör att det är möjligt för små barn att få utblick. Även Lagerbielke (1982 s.10-12, 34) beskriver exempel på hur miljön bör vara utformad, men ger främst förslag på material som är lämpliga för barn i olika åldrar. Enligt Lagerbielke (a.a.) bör barnen ha låga bord och stolar när de äter så att de själva ska kunna sätta sig till bords. Vidare behöver barn och vuxna olika höjd på bord och stolar för att kunna sitta bra. Lagerbielke (a.a.) skriver också att barnen måste veta var de kan hitta de olika materialen för att de ska kunna arbeta självständigt. Vidare är det viktigt att man låter barnen, så långt som det är möjligt, delta i materialplaneringen. Om barnen får vara med och påverka sin miljö blir de mer rädda om miljön och känner mer ansvar för den (a.a.). Nordin - Hultman (2004 s.78) skriver i sin undersökning av engelska och svenska förskolor att rummets vertikala höjddimension ofta används i de svenska förskolorna, genom att visst material placeras högt på hyllor. Vidare skriver hon att det material som oftast förvaras otillgängligt för barnen är material som anses skapa oordning och smutsa ner, såsom färg, lera, klister, vatten, pärlor och instrument. Detta får enligt Nordin - Hultman (a.a.) en konsekvens av att mycket av det materialet som placeras otillgängligt och som används sällan är sådant material som är till för skapande verksamhet eller laborerande och experimenterade aktiviteter. Material som däremot anses vara rumsrena placeras oftast tillgängliga för barnen. Rumsrena material anses vara papper och kritor, Lego, småbilar samt dockvråutrustning. Lindahl (1998 s.13-14) skriver att omgivningen, förskola och hem, utgör under hela barnets utveckling en strukturell utvecklingsmiljö. Vidare menar hon att de vuxnas sätt att ordna miljön har betydelse för barnets handlande och kan avgöra gränserna för vidare utveckling. Även Johansson och Pramling Samuelsson (2003) skriver om miljöstrukturens betydelse för 22

23 barnens utveckling. De menar att den pedagogiska miljöns organisation har stor betydelse för hur kompetenta barnen har möjlighet att vara, samt hur de har möjlighet att utveckla sina kompetenser. Carlgren (1999 s.12) skriver däremot att pedagogiska verksamheter inte enbart utgör miljöer som mer eller mindre främjar individernas lärande, utan de blir en del av lärandet. Björklid (2005 s.11, 27, 39, ) gör en kunskapsöversikt över lärande och fysisk miljö. Hon skriver bl.a. om det interaktionistiska perspektivet som innebär att det finns ett ömsesidigt samspel mellan miljöfaktorer och personliga faktorer. Med detta menar Björklid att individen både påverkas av miljön samt påverkar den själv. Vidare menar hon att miljön inte upplevs på samma sätt av alla människor. Björklid (a.a.) skriver också att den fysiska miljön skapar både hinder och förutsättningar för lek och lärande. Om den fysiska miljön inte uppfattas som tillgänglig, trygg och stimulerande för barnen, leker och utforskar barnen inte den miljön, vilket hämmar deras utveckling. När det gäller lokaler i förskolan menar Björklid (a.a.) att det finns brist på utrymme och att lokalerna ofta är trånga, vilket har mycket att göra med att många förskolor ursprungligen är byggda för mindre barngrupper än vad som är vanligt idag. Vidare skriver hon att lokaler ofta kommer i skymundan vid planering och utvärdering av pedagogiska verksamheter. Hon poängterar också att miljön ska vara utformad på ett självinstruerande sätt så att barnen ska kunna klara sig själva och inte behöva be om hjälp. Björklid (a.a.) hänvisar till Pramling Samuelsson och Sheridan som menar att förskolans fysiska miljö aldrig får vara statisk. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006 s.94-95) ska man på ett flexibelt sätt kunna använda och förändra miljön beroende på vad som intresserar barnen för tillfället samt beroende på vilka verksamheter som pågår. Vidare menar de att det är viktigt att barnen deltar aktivt i den fysiska miljöns utformning samt är delaktiga i sitt eget lärande. Pramling Samuelsson och Sheridan (a.a.) skriver också att förskolans olika rum ska organiseras av lärare och barn tillsammans för att möjliggöra självständiga val samt för att stimulera barnen till olika aktiviteter. Vidare skriver de att det bör finnas ett varierat och rikt utbud när det gäller material. Materialet ska finnas tillgängligt för barnen och innehålla olika svårighetsgrader. Material från olika kulturer ska också finnas tillgängligt. Det finns en hel del tidigare forskning och teorier kring miljö och material. Vi har utöver Maria Montessoris teorier valt en del teorier som vi anser vara relevanta i vårt examensarbete 23

24 utifrån våra nyckelbegrepp utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. När det gäller utmaning och stimulans skriver Pramling Samuelsson och Sheridan (2006 s.94-95) att förskolans olika rum ska organiseras av lärare och barn tillsammans, för att stimulera barnen till olika aktiviteter. Materialet i sin tur ska innehålla olika svårighetsgrader. Vi använder i vårt arbete Pramling Samuelsson och Sheridans teorier tillsammans med Maria Montessoris teorier. När det gäller initiativ och självständighet menar Björklid (2005 s.11) att miljön ska vara utformad på ett självinstruerande sätt så att barnen ska kunna vara självständiga. I vårt arbete använder vi Björklids teorier tillsammans med Maria Montessoris teorier kring självständighet. Gällande demokrati och medinflytande poängterar både Pramling Samuelsson och Sheridan (2006 s.94) samt Lagerbielke (1982 s.12) vikten av att barnen får vara med att påverka miljön och materialets planering och utformning. Deras teorier använder vi i kontrast till Maria Montessoris (1987 s.97) teorier om en miljö som är skapad för barnen, av de vuxna. 2.4 Centrala begrepp Nedan beskriver vi centrala begrepp som finns med och som återkommer i vårt examensarbete. Traditionell förskola använder vi som begrepp på en förskola som inte är profilerad eller inspirerad av någon speciell inriktning, och som innefattar barn i åldrarna ett till fem år. Montessoriförskola är i vår undersökning ett begrepp på en förskola som arbetar efter Montessoripedagogiken. Miljö använder vi som ett begrepp för inomhusmiljön i förskola, vilket innefattar de olika lokalerna, inredning och möblering. Material är i vår studie ett begrepp för alla saker som finns i förskolan. Här räknas leksaker, material för skapande, utklädningskläder och Montessorimaterial in. Barnperspektiv använder vi som ett begrepp när vi försöker se miljön och materialet utifrån barnens utgångspunkt. Detta gör vi genom att sätta oss ner på golvet så att vi 24

25 blir lika långa som barnen, och därmed ser vad barnen ser och når det som barnen har möjlighet att nå. Utmaning och stimulans använder vi som ett begrepp på hur miljö och material lockar barnen till aktivitet, gör dem nyfikna och intresserade av det de håller på med samt inbjuder dem till undersökande och utforskande arbete. Självständighet är i vårt arbete ett begrepp på det som barnen har möjlighet att göra utan pedagogernas hjälp, när det gäller miljö och material. Initiativ är ett begrepp som vi använder när det gäller barnens samspel med miljö och material, hur barnen tar initiativ och har möjlighet att prova på nya saker utan pedagogernas hjälp. Demokrati och medinflytande använder vi som ett begrepp i vår studie. Detta begrepp innefattar vad barnen får vara med att bestämma om och påverka, gällande miljö och material. 25

26 3 Tillvägagångssätt och empirisk studie I detta kapitel redogör vi för hur vår undersökning har genomförts. Vi delar in kapitlet i fem underrubriker, Metodval, Urval och genomförande, Forskningsetiska överväganden, Analysbeskrivning samt Uppdelning av arbetet. 3.1 Metodval Nedan beskriver, motiverar och diskuterar vi kritiskt de metoder som vi har använt oss av i vår studie. Vi delar in våra metodval i tre underrubriker, Pilotstudie, Observation och Intervju Pilotstudie Anledningen till att vi valde pilotstudie som metod, var dels för att prova observation som metod och dels för att använda materialet som underlag till kommande observationer och intervjuer. Trots tidigare erfarenheter ansåg vi att vi behövde få mer information angående miljöns och materialets utformning och så ville vi fotografera. Enligt Patel och Davidsson (2003 s.58) gör man en pilotstudie när man behöver testa en viss uppläggning eller en särskild teknik för att samla information. Vi tyckte att det var bäst att göra pilotstudien när barnen inte var närvarande, därför gjorde vi observationen när barnen var ute och lekte. Anledningen till detta var att materialet då skulle finnas på sin rätta plats, annars hade kanske barnen lekt med det och då hade det varit svårt att undersöka hur materialet var placerat. I pilotstudien valde vi att begränsa oss till en frågeställning vilken är följande: Hur är inomhusmiljön i en traditionell förskola utformad och hur är materialet placerat utifrån aspekten barns möjlighet till självständighet och egna val? Anledningen till att vi valde att begränsa oss till ovanstående frågeställning var att vi i pilotstudien främst var intresserade av att se hur miljön var utformad och hur materialet var placerat och hur det i sin tur skulle kunna påverka barnens möjligheter till självständighet. Pilotstudien väckte i sin tur ytterligare frågeställningar som vi undersökte i huvudstudien genom observationer och intervjuer med pedagoger. 26

27 3.1.2 Observation Vi valde att använda observation som metod för att se hur barnen i Montessoriförskolorna samspelade med miljö och material, samt för att vi skulle få underlag till kommande intervjuer. Patel och Davidsson (2003 s.88) skriver att när man använder metoden observation så kan man studera händelseförloppet i ett naturligt sammanhang i samma stund som det inträffar. När man observerar är man inte, till skillnad från intervju och enkät, beroende av att individerna har en tydlig minnesbild som de dessutom ska kunna vidarebefordra så att man uppfattar det rätt. Även Andersen (1994 s.76) skriver att när man använder observation som metod kan man iaktta det sociala agerandet direkt. Under våra observationer placerade vi oss i samma höjd som barnen för att se miljön utifrån ett barnperspektiv. Barnen var till skillnad från pilotstudien närvarande när vi observerade. Anledningen till att vi valde att låta barnen vara närvarande när vi gjorde observationerna i Montessoriförskolorna var att vi utifrån det vi hade sett i pilotstudien, och de ytterligare frågorna som hade väckts genom pilotstudien, ville fördjupa vår undersökning genom att låta barnen vara närvarande och även undersöka barnens samspel med miljö och material. Under observationerna var vi båda i samma rum och på samma plats för att få en djupare inblick istället för en bredare. Enligt Repstad (1993 s.24) finns det både för- och nackdelar med att vara flera observatörer på samma fält. En fördel kan vara att man kompletterar varandras intryck samt jämför tolkningar. En nackdel kan vara att samordningsproblem kan uppstå och att forskningseffekten, dvs. förändringarna i aktörernas beteende pga. att de studeras, kan bli massiv. Trots riskerna med förändringar i aktörernas beteende ansåg vi att det var bättre för vår undersökning att tillsammans observera på samma fält. Vi ansåg att vår undersökning på så sätt skulle bli djupare, eftersom vi kunde komplettera varandras intryck och jämföra våra tolkningar. För att minska risken för massiv forskningseffekt valde vi att vara icke deltagande observatörer för att störa aktörerna så lite som möjligt och få ut det vi ville av observationerna. Patel och Davidsson (2003 s.95-98) skriver att när man är deltagande observatör så tar man en aktiv del i den situation som ska observeras. Att vara icke deltagande observatör medför i gengäld en del praktiska problem. Man måste placera sig så att man kan observera och registrera utan att det märks (a.a.). Vi valde att sätta oss i en soffa samt på 27

28 golvet där vi inte var i vägen för barnen när de skulle arbeta. På så sätt störde vi dem inte och risken för massiv forskningseffekt minskade. Vårt fokus i observationerna var att titta på miljön, hur den var utformad och hur materialet var placerat. Detta gjorde vi för att se om miljön var utformad så att barnen kunde nå materialet och själva kunde ta sakerna, utan att behöva fråga pedagogerna om hjälp hela tiden. Är möblerna i barnens höjd så att de kan sätta sig själva utan att pedagogerna ska bära upp dem och kan barnen själva ta saker från hyllorna? Observationsfrågor Hur ser miljön ut? Hur är materialet placerat? Når barnen materialet eller måste de fråga pedagogerna om hjälp? Hur utmanar och stimulerar miljö och material barnen? Tillåter miljö och material barnen till att ta egna initiativ och vara självständiga? Vi gjorde observationer innan vi gjorde intervjuer. Anledningen till detta var att vi genom observationerna trodde att vi skulle få underlag till de frågor vi skulle ställa i intervjuerna. Enligt Patel och Davidsson (2003 s.79) kan förberedelser för en kvalitativ intervju inledas med att man gör pilotstudier, studiebesök eller observationer, detta för att få underlag till intervjuerna. Under våra observationer undersökte vi hur miljön var utformad och hur materialet var placerat utifrån aspekterna utmanande och stimulerande miljö, samt barns möjlighet till initiativ och självständighet. Det var under våra observationer som vår frågeställning om demokrati och medinflytande väcktes. Denna frågeställning undersökte vi genom att intervjua pedagoger. I likhet med Lindahl (1995 kap.1, 5) har vi presenterat våra observationer genom att beskriva barn i olika situationer och därefter tolka och analysera dessa. Att beskriva och tolka barns agerande kan vara svårt. Enligt Lindahl (1995 s.13) måste man utgå från barnets agerande i ett socialt sammanhang, för att kunna göra tolkningar av barnets medvetande och för att kunna förstå barnets avsikter och önskningar. 28

29 För att försöka undvika de svårigheter som finns gällande tolkningar av barns agerande, gjorde vi på den ena Montessoriförskolan observationer vid två olika tillfällen. Vid första observationstillfället var vi med under samlingar och såg då främst barnens samspel med miljön, medan vi vid vårt andra observationstillfälle även såg barnens samspel med materialet, då de arbetade med Montessorimaterialen. Vi fick under de två observationstillfällena se barnen i flera olika situationer, vilket gjorde att vi kunde se barnens agerande i ett socialt sammanhang och på så sätt lättare kunna förstå en del av barnens avsikter och önskningar Intervju Vi gjorde kvalitativa intervjuer eftersom vi ansåg att det passade vår studie bäst och att vi på det sättet skulle få ut så mycket som möjligt av våra intervjuer. Patel och Davidsson (2003 s.78) skriver att intervjuaren i kvalitativa intervjuer oftast ställer frågor som ger intervjupersonen utrymme att svara med egna ord. Anledningen till att vi valde att intervjua var att vi trodde att det skulle vara lättare att få reda på det vi behövde veta. Genom att intervjua kunde vi ställa följdfrågor. Detta skulle vi inte kunna göra om vi skickade ut enkäter, då vi bara skulle få svar på de frågor vi hade ställt i enkäterna. Enligt Patel och Davidsson (2003 s.74) finns det möjlighet att komplettera frågorna i en intervju, vilket inte är möjligt i en enkät där frågorna redan är formulerade. När vi intervjuade var vi båda delaktiga under alla intervjuer, detta för att intervjun skulle bli så givande som möjligt. Vi ansåg att om vi båda var närvarande vid intervjuerna skulle det vara lättare att ställa givande följdfrågor. Vid intervjuerna använde vi oss av en bandspelare, samt gjorde anteckningar. Enligt Widerberg (2002 s.93) är det en säkerhetsåtgärd att både använda bandspelare och anteckna, ifall bandspelaren skulle sluta fungera under intervjun. När vi diskuterade om vi skulle använda bandspelare eller inte, kunde vi se att det fanns både för- och nackdelar med att använda bandspelare. Enligt Patel och Davidsson (2003 s.83) är en av fördelarna med att använda bandspelare att svaren registreras exakt och en av nackdelarna är att svaren kan påverkas av bandspelarens närvaro. Trots risken att svaren kunde påverkas av bandspelarens närvaro ansåg vi att det var bäst att använda bandspelare. Vi kunde på så sätt lyssna på intervjuerna flera gånger och undvika att missa något som intervjupersonerna 29

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris.

Föräldramöte! Maria Montessori blev flera gånger nominerad till Nobels fredspris. Föräldramöte! Maria Montessori (1870-1952) föddes den 31 augusti 1870 i Chiaravalle i Italien. Hon var enda barnet i en medelklassfamilj. Fadern var mycket konservativ medan modern var liberal. Vid 12

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential

montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential montessori Friskola Gotland Extra omtanke tillvaratar varje elevs unika potential vem väljer framtid? Tänk på människans långa utveckling från beroende barn till självständig vuxen. Och hur viktig skoltiden

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen

Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Visioner och mål för Montessoriförskolan Lindängen Förskolans vision och mål är att erbjuda en montessoriverksamhet i enlighet med Maria Montessoris pedagogik och läroplan samt med stöd av de riktlinjer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Verksamhetsidé för Solkattens förskola Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen

Läs mer

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Backeboskolans förskola. Nacka kommun Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun Djursholms Montessoriförskola Svalan Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Regina Bergendahl Nacka kommun Siv Kevin Sollentuna Kommun Veckorna 41 och 42, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan Guldmedens Förskola Lokal arbetsplan Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är: Ett barn ÄR: nyfiket företagsamt lärande skapande Ett barn HAR: intressen

Läs mer

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet

Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Dnr 82-2013-1.2.1 Sida 1 (5) 2013-08-28 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström

Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström Att organisera för lek och fantasi Vem är jag och varför vet jag det jag gör? 2 Att organisera för lek och fantasi outveckla en pedagogisk miljö som

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola!

2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola! 2015-05-29 Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016 Ängens förskola! Förutsättningar Förskolan Ängen: Består av två avdelningar Smörblomman med barn i åldrarna ett till

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR 2015-12-15 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR SIG3000, v4.0, 2012-09-24 [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2015-2016 Vår vision: Att förskolan är en plats där både barn och vuxna känner sig trygga, kan mötas

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun

Montessoriförskolan Delfinen. Sollentuna kommun Montessoriförskolan Delfinen Sollentuna kommun Observationen genomfördes av: Linda Lovén Nacka kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Vecka 43, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek

Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek Förskollärarprogrammet Förskollärarroll i utveckling 15hp HT 2015 Maria Hedefalk Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek Grupp 21: Amanda, Majda, Julia, Miranda och William Inlämningsdatum:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden

Verksamhets- presentation. Ängsulls Förskola. För barnet i tiden Verksamhets- presentation Ängsulls Förskola För barnet i tiden 2009-2010 Välkommen till Ängsulls Förskola Ängsulls Förskola verksamhet bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), FN:s barnkonvention,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun

Svalans Montessoriförskola i Danderyd. Danderyds kommun Svalans Montessoriförskola i Danderyd Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Siv Kevin Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Veckorna 41 och 42, Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan

Läs mer

Pedagogers förhållningssätt till inomhusmiljön

Pedagogers förhållningssätt till inomhusmiljön Malmö högskola Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Pedagogers förhållningssätt till inomhusmiljön Teachers approach to indoor environment Bozica Möller Katja Ferragamo Lärarexamen

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Vad händer med barn i olika undervisnings situationer? Jessica Ekdahl Lärarexamen 210hp Kultur,

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Välkommen till Torps förskoleområde

Välkommen till Torps förskoleområde Välkommen till Torps förskoleområde Bågskyttens förskola Förskolan Torps Ängar Nyarps förskola Trånghalla förskola Våra förskolor ligger naturskönt med närhet till skogen och Vättern. Pedagogerna har ett

Läs mer

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor Lokal arbetsplan Centrala Östermalms förskolor I vår enhet vill vi utifrån Lpfö-98 skapa en gemensam pedagogisk grundsyn. Det gör vi genom vår lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska fungera som

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön sett i två olika pedagogiska verksamheter

Lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön sett i två olika pedagogiska verksamheter Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön sett i två olika pedagogiska verksamheter The role of the Teacher,

Läs mer

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer