Maglarp 28:20 och 23:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maglarp 28:20 och 23:1"

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:79 ARKEOLOGISK UTREDNING 2013 Maglarp 28:20 och 23:1 Förhistoriska spår utmed Albäckens lopp Skåne, Trelleborgs kommun, Maglarps socken, Maglarp 28:20 och 23:1, fornlämning Maglarp 11, 13, 32 och Adam Bolander

2

3 UV RAPPORT 2013:79 ARKEOLOGISK UTREDNING 2013 Maglarp 28:20 och 23:1 Förhistoriska spår utmed Albäckens lopp Skåne, Trelleborgs kommun, Maglarps socken, Maglarp 28:20 och 23:1, fornlämning Maglarp 11, 13, 32 och Dnr Adam Bolander

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:79 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Albäckens meandrande lopp genom delområde D, sett från norr. Foto: Adam Bolander. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013

5 Innehåll Resultatsammanfattning 5 Bakgrund 6 Naturgeografiska förutsättningar 6 Syfte och frågeställning 7 Metod och genomförande 7 Resultat 8 Resultat av arkivstudie 8 Tidigare utförda undersökningar 15 Resultat av kartstudie 16 Resultat av fältbesiktning och inventering 23 Förslag till åtgärder 28 Det uppdragsarkeologiska systemet 29 Referenser 30 Administrativa uppgifter 32 Bilagor Bilaga 1. Detaljplan 33

6 Svalöv Landskrona V Ringsjön Häljarp Ö Rings Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Kävlingeån Bjärred Lund S Sandby Krankesjön Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Skurup Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan,Skåne län. Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1

7 Resultatsammanfattning Trelleborgs kommun avser att detaljplanelägga rubricerade fastigheter för att bland annat anlägga en bensinmack, pendlarparkering, bullervall, ny tillfartsväg och ett våtmarksområde. Exploateringsområdet omfattar cirka 55 hektar. Riksantikvarieämbetet UV Syd har under våren 2013 utfört en arkeologisk utredning steg 1, genom en sammanställning av arkiv- och kartmaterial, samt en fältinventering. Vid fältinventeringen kunde ca hälften av undersökningsområdet undersökas. Övriga delar låg antingen i den sk Albäcksskogen i söder, eller var vid inventeringstillfället bevuxna med gröda. Utifrån förekomst av fynd kunde 10 särskilt intressanta och tidigare okända objekt avgränsas. Flera av dem (objekt 7 10) kringgärdade ett nu uttjänt och övertäckt grustag, vars drift resulterat i upptäckten av en boplats (RAÄ 11). Möjligen utgör de alla delar av ett större och sammanhängande boplatsområde. Fyndmaterialet bestod förutom av flintavslag även av ett slipat yxfragment, en kniv, spånfragment, skrapor och bränd flinta. Från flera av undersökningsområdets delar härrör ett stort antal föremål som ingår i den sällsynt omfattande gårdssamlingen (RAÄ 34) som förvaras på Albäcksborg. Topografin var generellt plan, med endast ett fåtal svaga höjdryggar. Därmed kunde eventuella boplatslägen endast avgränsas genom fyndförekomst, vilket föranleder en viss osäkerhet i avgränsningarna. Det kan inte uteslutas att ytterligare under mark dolda fornlämningar kan finnas även i de delar av undersökningsområdet som saknade koncentrationer av fynd. Exempelvis kan närheten till Maglarps medeltida bytomt betyda att spår efter en järnåldersbebyggelse kan stå att finna inom området. En sådan är ofta svår att lokalisera genom ytinventering av matjorden. Riksantikvarieämbetet UV Syd förordar vidare insatser i form av sökschaktsgrävning (AU2 och FU) inom undersökningsområdet, även inom de delar som inte var möjliga att inventera. Gestaltningen av planerna för området är av exploatören ännu inte helt fastställd. Albäcksskogen avses dock att bevaras, varför det delområdet i händelse av framtida exploatering bör återaktualiseras för eventuell arkeologisk undersökning. Maglarp 28:20 och 23:1 5

8 Bakgrund Trelleborgs kommun avser att upprätta en detaljplan för fastigheterna Maglarp 28:20 och 23:1, sammanlagt omfattande ca 55 hektar. Området planeras till stor del att bli ett naturområde, varvid planteringar och viss terrängmodellering planeras att utföras. Därtill avses en mindre del av området att avsättas för pendlarparkering, bensinmack, bullervall och våtmarksområde (se bilaga 1). Kommunen har för avsikt att i görligaste mån undvika ingrepp i fornlämningar i samband med detaljplaneläggningen. Länsstyrelsen kontaktade Riksantikvarieämbetet UV Syd med en förfrågan om upprättandet av en förenklad undersökningsplan och tillhörande kostnadsberäkning för en arkeologisk utredning steg 1. Dessa sammanställdes av Adam Bolander under vintern 2012/2013. Efter beslut från Länsstyrelsen utfördes arbetet under våren Naturgeografiska förutsättningar Undersökningsområdet (nedan benämnt UO) är beläget i den västra utkanten av Trelleborg och på ett avstånd av ett par hundra meter från strandlinjen. Större delen av UO karaktäriseras precis som det omgivande landskapet av sandberikade åkrar, med endast små topografiska variationer. Den södra delen av UO utgörs däremot av ett populärt rekreationsområde och ett värdefullt naturområde, den så kallade Albäcksskogen, vilken planterades år Skogen består till stor del av barrträd såsom gran, lärkträd, tall och bergtall, men även lövträd som silverpoppel, balsampoppel, knäckepil och korgvide ingår i planteringarna. Inom området finns därtill flera konstgjorda dammar, motionsslingor och gångstigar (fig. 2). Skogsområdet har fortsatt att utvidgas under och 2000-talet då bland annat delar av en avfallstipp tagits i anspråk för att återställas. Direkt norr om skogen finns våtmarksområden som är rester efter de så kallade Rådmarksängarna. Miljön är en viktig biotop för såväl växt- som djurliv. Genom såväl skog som våtmark flyter den så kallade Albäcken, vars lopp delvis blivit uträtat under 1900-talet. Under senare år har däremot ett arbete lagts ned för att åter meandra dess lopp och återställa anslutande våtmarksområden. Ån är näringsrik, till stor del beroende på att dess lopp går genom åkermark som ständigt tillförs näring i såväl naturlig som konstgjord form. Söder om Albäcksområdet övergår karaktären från skog till strandängar, vilka sträcker sig ned mot havsbandet. Här återfinns även den snart 50-åriga golfbanan Fågelviksängar. Väster och norr om Albäcksskogen präglas omgivningarna däremot av det för bygden annars så karaktäristiska fullåkerslandskapet, omfattande större delen av undersökningsområdets areal. I öster återfinns en stor avfallsanläggning, vilken delvis återställts och infogats i Albäcksområdet. 6 Maglarp 28:20 och 23:1

9 Figur 2. I Albäcksskogens mitt återfinns en större anlagd damm som flitigt frekventeras av olika fågelarter. Vy från söder. Foto: Adam Bolander. Syfte och frågeställning Utöver att översiktligt redovisa den kända fornlämningssituationen, utgjordes det huvudsakliga syftet med utredningen även av att påvisa vilka övriga delar av UO som skulle kunna hysa under mark dolda fornlämningar. Arbetet syftade också till att resultera i ett beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggande av ärendet enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen (KML). Det framtagna materialet avsågs att hålla sådan kvalitet att det skulle kunna användas vid ett eventuellt urval. Metod och genomförande Arkeologisk utredning steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs och att en inventering av undersökningsområdet görs i fält. Syftet är att peka ut vilka områden som är känsliga ur fornminnessynpunkt. En genomgång av fornlämningsmiljön har utförts genom en sammanställning av de poster som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregistreringssystem (FMIS). Som komplement har använts Riksantikvarieämbetet UV Syds undersökningsregister och i vissa fall även tillgängliga rapporter över utförda undersökningar. Tillgängligt kartmaterial har analyserats i GIS-miljö, i programmen Intrasis Analysis och ArcMap. Bland kartmaterial som använts kan särskilt Maglarp 28:20 och 23:1 7

10 Fastighetskartan, Generalstabskartan, Häradskartan, ett antal historiska kartor (ofta med anknytning till byarnas skifte), jordartskartan, samt Arrhenius fosfatkartering nämnas. Fältbesiktningen utfördes genom att området undersöktes okulärt och alla topografiska avvikelser noterades manuellt på kartmaterial för att användas i den vidare bearbetningen. Därtill noterades även flera praktiska förhållanden som kan vara väsentliga vid eventuell vidare hantering av ärendet i en arkeologisk utredning steg 2. Digitalkamera användes för att belysa områdets generella karaktär och dokumentera särskilt anmärkningsvärda förhållanden. De områden som utgjordes av åkermark genomsöktes även efter synliga fynd i plogytan. Där sådana påträffades skedde en digital inmätning med gps. Fältbesiktningen och inventeringen utfördes och av Adam Bolander och Ola Kronberg, Riksantikvarieämbetet UV Syd, samt praktikant Oskar Spjuth, Lunds universitet. De fynd som uppvisade tydliga spår av bearbetning, det vill säga att de hade en markerad slagbula eller tydlig retusch, samlades in och förvaras tillsvidare hos Riksantikvarieämbetet UV Syd. Resultat Resultat av arkivstudie Kustnära områden har av hävd varit attraktiva, då de erbjudit ett såväl gynnsamt näringsfång som en lämplig plats att slå ned sina bopålar på. Söderslätts synnerligen bördiga jordar har tillsammans med det fiskbemängda havsbandet erbjudit fördelaktiga förutsättningar för hushållens försörjning. De kustnära transportlederna har också varit eftertraktade platser för att manifestera sig i landskapet, exempelvis genom anläggandet av gravmonument. Slättlandskapets intensiva jordbruk med ständigt moderniserade maskinparker med större maskiner och mer djupgående plogar har dock inneburit att en stor del av de fasta fornlämningarna odlats bort. Synliga spår efter förhistorisk aktivitet är således förhållandevis få jämfört med områden med en lägre andel jordbruksmark. Lämningar kan däremot fortfarande finnas bevarade dolda under mark, men identifieras generellt endast vid arkeologiska undersökningar i samband med exploatering. Den kustnära Maglarpstrakten är följaktligen rik på fornlämningar. I de norra och östra delarna finns en påtaglig koncentration av megalitgravar, vilket tyder på en intensiv bosättning under yngre stenålder. På det blyga avståndet av ca 5 km från UO återfinns inte minst det manifesta Döserygg, med ett rikligt bestånd av döstomter, processionsväg och palissadanläggning (Andersson & Wallebom 2010). Bronsålderns bebyggelse tycks i huvudsak ha upptagit andra områden, då gravhögarna från denna tid främst är belägna på de styvare jordarna något längre in från kusten. Järnålderns gravar och bebyggelse finns representerade i såväl kustnära lägen som i inlandet. 8 Maglarp 28:20 och 23:1

11 Västra Tommarp 9:1 Maglarp 44:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Maglarp 31:1 Maglarp 60 Maglarp 6:1 Maglarp 45:1 Västra Tommarp 6:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 34:1 2 Maglarp 55 Maglarp 10:1 Maglarp 28:1 Maglarp 33:1 Maglarp 61 Maglarp 18:1 Maglarp 11:1 Maglarp 46:1 Maglarp 22:1 Maglarp 19:1 Maglarp 47:1 Maglarp 32:1 Maglarp 57 Maglarp 48:1 Maglarp 43:1 Maglarp 56 Maglarp 20:1 Maglarp 13:1 Maglarp 4:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 21:1 Maglarp 5:1 Maglarp 40:1 Maglarp 25:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Figur 3. Registrerade lämningar i och inom närområdet av UO, på ett underlag av Fastighetskartan. Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1 9

12 Tabell 1. Registrerade lämningar som är belägna inom undersökningsområdet. Fornlämning Typ Datering Anmärkning Antikvarisk bedömning Maglarp 11:1 Boplats Stenålder Fyndplatser Fast fornlämning Maglarp 13:1 Flatmarksgravfält Neo, brå, jäå Delundersökt Fast fornlämning Maglarp 32:1 Fyndplats Förhistorisk Flintyxa Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 46:1 Boplats Förhistorisk Fyndplatser Fast fornlämning Maglarp 47:1 Boplats Förhistorisk Fyndplatser Fast fornlämning Maglarp 48:1 Boplats Förhistorisk Fyndplatser Fast fornlämning Undersökningsområdet berör direkt 6 registrerade fornlämningar (tabell 1), varav Maglarp 13:1 är belägen i den södra begränsningen av området, i Albäcksskogen. Lämningen som även kallas Albäcksbacken består av ett gravfält anlagt på en i nordsydlig riktning löpande moränrygg. Gravfältet ansluter i söder, men utanför UO, till höggravfältet Maglarp 5 (se nedan) och innehåller främst skelettgravar från romersk järnålder, varav flera multipelgravar innehållande mellan 3 5 individer har dokumenterats. Att platsen varit åtråvärd för gravläggningar understryks ytterligare av förekomsten av en senneolitisk dubbelgrav och en urnegrav från yngre bronsålder. Arkeologiska undersökningar i Albäcksbacken har utförts av Folke Hansen (Hansen 1945), C-A Altin 1947, Berta Stjernquist 1967 (Stjernquist 1995) och Bengt Jacobsson ( Jacobsson 1978 & 1984). Caroline Arcini har osteologiskt analyserat 35 skelett från gravar i Albäcksbacken, visande på att de gravlagda männen (26 stycken) var av en ansenlig kroppslängd. Med ett genomsnitt på 178,6 cm visade de sig vara 1,1 cm längre än ett genomsnitt för den danska populationen under yngre romersk järnålder och hela 4,6 cm längre än motsvarande population i äldre romersk järnålder. Noterbart är också att hela 86,7 % av de gravlagda vuxna individerna utgjordes av män (Arcini 1997: 91ff ). Ej undersökta delar av Albäcksbacken återstår än idag, inkorporerade i den befintliga Albäcksskogen. Inom nu aktuellt undersökningsområde återfinns därtill 4 boplatser (11, 46, 47 och 48) som avgränsats genom koncentrationer av fyndförekomster. Merparten av fynden ingår i en omfattande samling som förvaras på gården Albäcksborg (Maglarp 34), omfattande cirka 1000 flint-, sten-, keramik-, benoch metallföremål. Fynden har insamlats från gårdens ägor från år 1922 och en bit in i 1970-tal. Maglarp 32 utgör därtill en fyndplats för en 26 cm lång tunnackig flintyxa. Tilläggas bör att RAÄ 11 avgränsats efter iakttagelser i samband med driften av ett grustag, där man i kanterna kunnat beskåda gropar med svart jord. I en av dessa noterades skörbrända stenar och en flintyxa. Ytterligare fynd från RAÄ 11 ingår även i ovannämnda samling, RAÄ 34. Grustagets omfattning är tydlig på ett flygfoto från år 1940 (fig. 4). Utifrån skalan kan beräknas att det vid tiden för fotot hade tagits cirka kvadratmeter i anspråk för verksamheten. Inom begränsningen får förmodas att inget eller litet av antikvariskt intresse finns bevarat, medan det i och utanför dess begränsning bör finnas större utsikter att finna bevarade lämningar. 10 Maglarp 28:20 och 23:1

13 Figur 4. Flygfoto över undersökningsområdet, daterat Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1 11

14 Skegrie 32:1 Bodarp 4:1 Hammarlöv 44:1 Hammarlöv 49:1 Hammarlöv 45:1 Hammarlöv 25:1 Hammarlöv 2:1 4 Skegrie 47 Skegrie 6:1 Hammarlöv 32:1 2 Hammarlöv 28:1 Skegrie 31:1 Bodarp 12:1 2 Skegrie 45 Bodarp 23:1 Skegrie 42 Skegrie 35:1 Skegrie 5:1 Skegrie 51 Bodarp 6:1 Skegrie 2:3 Skegrie 53 Skegrie 54 Hammarlöv 27:1 Skegrie 2:1 2 Skegrie 25:1 Västra Tommarp 25:1 Skegrie 39:1 Skegrie 26:1 Skegrie 37:1 Västra Tommarp 23:1 Skegrie 20:1 Hammarlöv 3:2 Västra Tommarp 1:1 2 Hammarlöv 50 Skegrie 4:1 Skegrie 36:1 Skegrie 49 Skegrie 50 Skegrie 15:1 Västra Tommarp 27:1 Västra Tommarp 17:1 Skegrie 11:1 Skegrie 8:1 Västra Tommarp 22:1 Västra Tommarp 22:1 2 Skegrie 21:1 Skegrie 23:1 Västra Tommarp 18:2 Västra Tommarp 18:1 Västra Tommarp 39 Västra Tommarp 40 Skegrie 22:1 Skegrie 19:2 Västra Tommarp 21:1 Skegrie 38:1 Skegrie 18:1 Skegrie 17:1 Västra Tommarp 8:1 Västra Tommarp 28:1 Skegrie 24:1 Västra Tommarp 5:1 Västra Tommarp 19:1 Västra Tommarp 30:1 Västra Tommarp 9:1 Maglarp 30:1 Maglarp 6:1 Maglarp 44:1 Västra Tommarp 6:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Maglarp 60 Maglarp 45:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 34:1 Maglarp 28:1 Maglarp 34:2 Maglarp 33:1 Västra Tommarp 42 Maglarp 61 Västra Tommarp 38:1 Maglarp 10:1 Maglarp 18:1 Maglarp 46:1 Maglarp 11:1 Västra Tommarp 7:1 Maglarp 59 Maglarp 58 Maglarp 22:1 Maglarp 29:1 Maglarp 47:1 Maglarp 27:1 Maglarp 32:1 Maglarp 57 Maglarp 48:1 Maglarp 2:1 Maglarp 42:1 Maglarp 43:1 Maglarp 21:1 Maglarp 56 Maglarp 20:1 Maglarp 13:1 Maglarp 5:1 Maglarp 4:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 9:1 Maglarp 25:1 Maglarp 40:1 Maglarp 3:1 3 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Figur 5. Registrerade lämningar som är belägna i anslutning till och inom en radie av 1.5 km från undersökningsområdets mitt, på ett underlag av Fastighetskartan. Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1

15 Tabell 2. Registrerade lämningar belägna i anslutning till och inom en radie av 1,5 km från undersökningsområdets mitt. Fornlämning Typ Datering Anmärkning Antikvarisk bedömning Maglarp 4:1 Minnesmärke 1900-tal Minnessten över Albäcksskogens grundare Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 5:1 Gravfält Järnålder (?) Högar och stensättningar Fast fornlämning Maglarp 6:1 Grav- / boplatsområde Förhistorisk Flatmarksgravar, gropar mm Fast fornlämning Maglarp 10:1 Boplats Stenålder/medeltid Bl.a. kulturlagerbildningar. Fast fornlämning Maglarp 14:1 Bytomt Medeltid Maglarps gamla bytomt Bevakningsobjekt Maglarp 18:1 Boplats Stenålder Ytinventerad Fast fornlämning Maglarp 19:1 Boplats Stenålder Tunnackig flintyxa + avslag/avfall Fast fornlämning Maglarp 20:1 Fyndplats Neolitikum 17 cm lång slipad flintyxa Undersökt och borttagen Maglarp 21:1 Fyndsamling Stenålder 20-tal flintföremål, bl.a. bergartsyxa Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 22:1 Boplats Stenålder Skära, slipad flintyxa, skrapor mm Fast fornlämning Maglarp 25:1 Fyndplats Oklar Guldten Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 27 Boplats Förhistorisk Ytinventerad Fast fornlämning Maglarp 28:1 Kvarn Eftermedeltid Stubbamölla, omnämnd 1617, raserad 1909 Maglarp 29:1 Kvarn Kvarn, holländsk typ Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 31:1 Fyndsamling Stenålder Bl.a. yxa, 2 dolkar, knackstenar i flinta Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 33:1 Fyndplats Neolitikum 18 cm lång tjocknackig flintyxa Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 34:1 Fyndsamling Stenålder Ca 1000 föremål, merparten meso o neo Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 34:2 Vägmärke Nyare tid Väghållningsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 40:1 Fyndplats Neolitikum 2 st tunnbladiga slipade flintyxor Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 42:1 Fyndplats Neolitikum 1 hålslipad flintyxa, LUHM Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 43:1 Fyndplats Äldre bronsålder Svärdsknapp till bronssvärd. LUHM Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 44:1 Boplats Förhistorisk Fyndkoncentration tillhörande RAÄ 34 Fast fornlämning Maglarp 45:1 Boplats Förhistorisk Stolphål, gropar. Fyndkoncentration tillhörande RAÄ 34 Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 54 Boplats Förhistorisk Gropar, stolphål + stensamling Fast fornlämning Maglarp 55 Boplats Oklar Gropar + grophus/källare Fast fornlämning Maglarp 56 Fyndplats Stenålder Bl.a. slipad flintyxa, skrapor mm Undersökt och borttagen Maglarp 57 Boplats Yngre järnålder 1 treskeppigt hus + grophus Undersökt och borttagen Maglarp 59 Hög Bronsålder järnålder Överplöjd Fast fornlämning Maglarp 60 Fyndplats Oklar Fyndplats för 2 mynt, funna i fattigstocken i Maglarp gamla kyrka vid restaurering Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 61 Boplats Oklar 4 otydliga stolphål Undersökt och borttagen Skegrie 3:1 Sammanförda lämningar Oklar Hällkistor i hög Fast fornlämning Skegrie 17:1 Fyndplats Oklar Slipsten, 38 x 10 x 7 cm Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 18:1 Fyndplats Förhistorisk Ca 50 flintföremål: yxor, mejslar, skäror mm Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 19:1 Vägmärke Nyare tid Väghållningssten Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 19:2 Vägmärke Nyare tid Väghållningssten Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 24:1 Boplats Stenålder Rikligt av ytfunna flintföremål Fast fornlämning Skegrie 33:1 Fornlämningsliknande bildning Oklar Övertorvad bilding med odlingsstenar Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 38:1 Boplats Förhistorisk Ytinventerad Fast fornlämning Trelleborg 14:1 Gränsmärke Eftermedeltid Milsten Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 5:1 Flatmarksgrav Förhistorisk Flera. Rest av gravfält (?) Fast fornlämning V Tommarp 6:1 Grav Brå jäå Rest sten Fast fornlämning V Tommarp 8:1 Fyndplats Stenålder Flintfynd, tunnackig yxa Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 9:1 Fyndplats Förhistorisk Flintfynd, skärverktyg 7,5 cm Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 10:1 Fyndplats Stenålder Flintyxa + flera knackstenar Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 19:1 Fyndsamling Stenålder Flera flintyxor mm Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 20:1 Boplats Förhistorisk Ytinventerad Fast fornlämning V Tommarp 21:1 Boplats Oklar Sotfläck och avfallsgrop Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 28:1 Bytomt Medeltid Ståstorps gamla bytomt Bevakningsobjekt Maglarp 28:20 och 23:1 13

16 Fornlämning Typ Datering Anmärkning Antikvarisk bedömning V Tommarp 30:1 Flatmarksgrav Förhistorisk Flera. Rest av gravfält (?) Fast fornlämning V Tommarp 38:1 Boplats Förhistorisk Oklar Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 41 Boplats Förhistorisk Rikligt med anläggningar Fast fornlämning V Tommarp 42 Boplats Förhistorisk Rikligt med anläggningar Övrig kulturhistorisk lämning Inom en radie av 1,5 km från undersökningsområdets mitt finns sammanlagt 58 registrerade poster av antikvariskt intresse i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) (tabell 2). Av dessa utgör 24 fasta fornlämningar och 2 bevakningsobjekt. Den mest talrika posten består av fyndplatser och fyndsamlingar, uppgående till 19 stycken. Boplatserna kan räknas till ett antal av 22 stycken, varav 9 helt eller delvis undersökts och resterande endast avgränsats genom den omfattande ytinventering som genomfördes i samband med etablerandet av Riksantikvarieämbetets fornminnesregistrering (FMIS). Gravlämningar uppgår till 8 stycken, varav 4 kan betraktas som regelrätta gravfält. Av dessa kan höggravfältet Maglarp 5 vara särskilt värt att framhålla. Det ansluter i norr till ovan beskrivna Maglarp 13. Maglarp 5 består av ett 80-tal flacka högar, vilka i äldre tider omfattat ett avsevärt större antal. Åtta gravhögar undersöktes redan på 1800-talet av Nils- Gustav Bruzelius, varefter Folke Hansen 1941 lät undersöka ytterligare 5 gravar (Hansen 1945). Resultaten visar att gravhögarna kan dateras till folkvandringstid, men dessförinnan har det på platsen funnits skelett- och brandgravar under flat mark, daterade till förromersk och romersk järnålder. Det kunde också konstateras att bevaringsförhållandena var något sämre än för RAÄ 13. Maglarp 6:1 är beläget ca 300 m norr om UO, på en låg gruskulle, där flera flatmarksgravar med bevarade skelett påträffats. Därtill har det även framkommit anläggningar av boplatskaraktär på platsen. Alldeles i anslutning återfinns Västra Tommarp 5:1 och 30:1 där det enligt uppgift påträffats flera skelettbegravningar i grusberikade höjdryggar. Möjligen kan de utgöra rester efter ett större flatmarksgravfält. För Västra Tommarp 6:1 finns dokumenterat en gravlämning som markeras av en stående rest sten. Ytterligare gravlämningar finns noterade för Skegrie 3:1 som utgör flera hällkistor i en ca m stor hög. I anslutning till dem har talrika flintföremål plöjts fram, däribland yxor, dolkskaft, mejsel och spjutspets. Vidare finns det i undersökningsområdets närhet två registrerade bytomter, nämligen Maglarp och Ståstorp. Maglarps bytomt (14:1) är belägen ca 200 m norr om nu aktuellt område och omfattar ca 550 x 150 x 550 m, utsträckt i en något nordsydlig riktning. Det första omnämnandet härrör från år 1370 under benämningarna Magletorp och Maklatorp. I det historiska källmaterialet framstår Maglarp som en av de större byarna i Skåne (Dahl 1940; Skansjö 1983). Med sitt torp-namn skulle byn kunna betraktas som förhållandevis ung, men Holger Arbmans undersökningar i byns östra delar har däremot påvisat att bebyggelsen kan följas tillbaka till slutet av yngre järnålder (Arbman 1939). Därtill kan en av landskapets äldsta tegelkyrkor knytas till byn. Ståstorps bytomt (Västra Tommarp 28:1) är belägen cirka 800 m nordost om undersökningsområdet och utgörs av en i öst-västlig riktning utsträckt lämning omfattande m. 14 Maglarp 28:20 och 23:1

17 Tidigare utförda undersökningar Maglarp 6:1 är ett grav- och boplatsområde som undersökts i omgångar under 1900-talets första hälft, då man kunde konstatera förekomst av flera flatmarksgravar med bevarade skelett och gravgåvor. Bland andra har Folke Hansen, C-A Althin och B Wifot företagit undersökningar i lämningarna. Maglarp 10:1 har även den undersökts i omgångar, första gången redan 1937 av Folke Hansen och 1938 av Holger Arbman. Lämningen utgörs av en boplats med såväl förhistoriska som medeltida inslag. I samband med de tidiga undersökningarna framkom bl.a. en islägg, hornkammar, pärlor, sländtrissor och ett mynt präglat för Valdemar I ( ). En stor del av gårdssamlingen på Albäcksborg (RAÄ 34) härrör därtill från detta område. Senast 2011 var fornlämningen föremål för en mindre förundersökning, men då utan större resultat (Knarrström 2011). Maglarps bytomt (14:1) har vid några tillfällen varit föremål för mindre undersökningar. Vid en förundersökning kring kyrkogårdsmuren framkom kulturlager och spår efter en medeltida byggnad (Salminen 2006). I samband med utredning väster och söder om bytomten framkom inom delområde 4:1 rikligt med diken, som möjligen skulle kunna utgöra gränsdiken med anknytning till bytomten. En möjlighet är att de utgjort en del av en så kalllad gropavall, innebärande att ett dike (grop) tillsammans med en jordvall utgjort gräns mellan bygata och odlingsjord. I samband med undersökningen dokumenterades även enstaka gropar, varav några förmodades vara sentida kadavergropar. Inom delområde 4:2 förekom fortsatt rikligt med diken, men även stolphål ( Jacobsson 2007). Därtill bör Holger Arbmans undersökningar av Maglarp framhållas som väsentliga. Bebyggelsen har därigenom kunnat föras tillbaka till slutet av yngre järnålder (Arbman 1939). Vid Maglarp 18:1, 19:1 och 22:1 påträffades i samband med inventering inför en ledningssträcka flera flintavslag och enstaka föremål. På platsen har sedan tidigare insamlats flera yxor och en mejsel ( Jacobsson & Riddersporre 2006). Maglarp 20 som är en fyndplats för en slipad flintyxa blev föremål för arkeologisk utredning 2004, men inga anläggningar kunde iakttagas. Inom samma undersökning berördes även en annan fyndplats, Maglarp 56, med samma resultat. På platsen för en påträffad svärdsknapp till ett bronssvärd (Maglarp 43) noterades flintavslag i den omgivande matjorden ( Jacobsson 2005). Maglarp 45 har undersökts i samband med utredning 2009 då 6 gropar och 4 stolphål framkom. I samband därmed krymptes boplatsens tidigare utbredning i söder. Området noterades vara hårt ansatt av sentida jordbruk (Becker 2010). Maglarp 54 framkom vid utredning år 2006 då en koncentration av gropar, stolphål och en stensamling dokumenterades. En senare förundersökning i den norra delen av fornlämningen påvisade inget av intresse ( Jacobsson 2007; Jacobsson 2008). Maglarp 28:20 och 23:1 15

18 Maglarp 55 är en boplats som undersöktes 2006, då det framkom flera gropar, samt en anläggning som tolkades som ett grophus eller en källare. I anslutning därtill insamlades ett bronsföremål ( Jacobsson 2007). Maglarp 57 är en boplats med datering i vendel- och vikingatid som förundersökts Då framkom ett treskeppigt långhus och ett grophus, samt ett fyndmaterial bestående av en sländtrissa, järnkniv, bryne, keramik m.m ( Jacobsson 2005). Maglarp 59 undersöktes i samband med en utredning 2011 och konstaterades utgöra en överplöjd hög som gav sig till känna genom en svag förhöjning i åkerytan (Aspeborg 2011). Maglarp 61 har undersökts och tagits bort i samband med förundersökning, då fyra stolphål påträffades (Knarrström 2011). Västra Tommarp 6:1 är en grav som markeras av en rest sten. I anslutning därtill genomfördes en utredning, varigenom ställvis rikliga mängder flintavslag noterades (Lagergren 2008). Västra Tommarp 21:1 undersöktes i samband med ledningsdragning 1980 och påvisade då en sotfläck och en avfallsgrop innehållande enstaka sot och djurben (Furingsten 1983: 216). Västra Tommarp 28:1, Ståstorps bytomt, delundersöktes 2005 i samband med en schaktningsövervakning då inget av intresse framkom (Kockum 2005). Västra Tommarp 41 och 42 avgränsades i samband med utredning 2009 då 314 stolphål, 109 gropar, 10 lager, 6 härdar, 3 rännor och 1 brunn påträffades. Vid inventering hade ställvisa rikliga förekomster av flintavslag noterats (Becker 2010; Lagergren 2008). Resultat av kartstudie I samband med kartstudierna har bland annat fosfat-, jordart-, generalstabsoch häradskartan analyserats. Därtill har ett flertal historiska kartor tagits i beaktning, varav merparten med koppling till 1700-talets skiften. Fastighetskartan och flygfoto från 1900-talet har varit behjälpliga som komplement. Den geometriska kartan från år 1700 visar att UO är beläget i den del som utgjort Maglarps bys södra vång (fig. 6). De södra, östra och nordöstra delarna av UO bestod vid tiden övervägande av betesmarker. En något mindre andel bestod av åkerlotter, huvudsakligen belägna i de norra och västra delarna av UO. Längst i söder finns ett större grönområde som vetter ned mot strandpartiet. Beskrivningen på kartan är något otydlig, men markstycket kan förmodas ha utgjort en del av byns allmänning. Den absolut sydligaste spetsen av UO:s utbredning ligger på mark som på kartan klassificerats som oduglig äng, vilken brukas för bete. Den östra delen angränsar till ägor hörande till Ståstorps by, varför det i området inte är otänkbart att mer omfattande gränsmarkeringar i form av diken eller hägnader kan stå att finna. I den västra delen löper någon form av väg, möjligen en fägata, i en ungefärlig nordsydlig riktning. På grund av närheten till de medeltida byarna är det inte orimligt att en äldre bebyggelse med datering i järnålder kan stå att finna inom UO. Forskningsresultat kring bybildningsprocessen 16 Maglarp 28:20 och 23:1

19 Figur 6. Historisk karta över ägor tillhörande gårdsbebyggelsen i Maglarps by år Undersökningsområdet markerat med blå linje. Skala: 1:8000. Maglarp 28:20 och 23:1 17

20 18 Maglarp 28:20 och 23:1 har nämligen med all önskvärd tydlighet visat att det är ett vanligt förekommande mönster. Ofta återfinns spåren efter den äldre bebyggelsen i byarnas omgivande toftmarker. Under 1930-talet utförde Olof Arrhenius en omfattande fosfatkartering av områden i Skåne och på Gotland, på uppdrag av Svenska Sockerbolaget (Arrhenius 1934). Resultaten hade en tydlig koppling till mänsklig aktivitet och inte minst kunde förhöjda värden noteras i anslutning till de oskiftade byarna. I en artikel i tidskriften Fornvännen år 1935 presenterade Arrhenius sitt karteringsprojekt och hur det skulle kunna nyttjas inom arkeologin, exempelvis för att finna överplöjda boplatser (Arrhenius 1935). Sedan dess har nya tekniska lösningar och en förfining av Arrhenius provtagningsteknik ytterligare utvecklat metoden inom arkeologin (Blidmo 2002). Inom aktuellt UO påvisar Arrhenius kartering endast låga eller medellåga värden avseende de större delarna av ytan (fig. 7). Däremot kan en mindre förhöjning noteras i den långsmala delen av undersökningsområdet som löper ut åt väster. Förhöjningen mäter cirka meter och är utdragen i en ungefärlig öst-västlig riktning. Möjligen kan den utgöra spår efter en överplöjd boplats, vilket är något som borde undersökas i samband med sökschaktsgrävning med grävmaskin. En jämförelse mellan 1800-talets Generalstabskarta och senare kartmaterial, såsom Häradskartan, visar att Albäcken vid någon tidpunkt förefaller ha rätats och fått ett något mer nordostligt beläget lopp. Därutöver är informationsvärdet från Generalstabs- och Häradskartan lågt och inga andra anmärkningsvärda observationer är värda att nämna. På Skånska Rekognosceringskartan kan framförallt en företeelse vara värd att ta i beaktning. Undersökningsområdets västra del motsvarar här delar av en ca m stor förhöjning, utsträckt i en nordsydlig riktning (fig. 8). På kartan är förhöjningen sannolikt benämnd Allbäcks berg, men eftersom texten är något tvetydigt placerad kan den möjligen avse en betydligt mindre förhöjning i undersökningsområdets begränsning. Den senare mäter ca m enligt kartans skala. Bortser man från storleken som delvis skulle kunna förklaras med att det utgjort ett ursprungligt impediment, så är det inte omöjligt att förhöjningen markerar läget för en gravhög. Rimligtvis är det samma rektangulära grönyta som återges på 1700-talets geometriska karta, men som på grund av rektifieringen hamnat utanför UO. Här förefaller den ligga i direkt anslutning till en nordsydligt löpande fägata. Vidare återges den även på storskifteskartan, daterad 1774 (fig. 9), även här i direkt anslutning till en väg. Kopplingen till just en kommunikationsled är något som ytterligare kan understryka att det rör sig om en gravhög, då dessa ofta anlades i en framskjuten position i landskapet, synliga för så många som möjligt. Rimligen är rektifieringen av storskifteskartan mer trovärdig än den för Skånska Rekognosceringskartan, innebärande att den förmodade gravhögen hamnar något tiotal meter utanför undersökningsområdet. Närvaron kan däremot signalera att det kan förekomma nu borttagna och överplöjda högar i närområdet.

21 Figur 7. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av Arrhenius fosfatkartering. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1 19

22 Figur 8. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av Skånska Rekognosceringskartan. Notera formationen benämnd Allbäcks berg. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1

23 Figur 9. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av storskifteskartan avseende Maglarp, daterad Läget för den möjliga gravhögen markerad med röd cirkel. Skala: 1:8000. Maglarp 28:20 och 23:1 21

24 Undersökningsområde Organisk jordart Ler Silt Sand Grus Sten-block Isälvssediment, sand-block Moränlera Morän Berg/Morän Fyllning Figur 10. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av jordartskartan. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1

25 Jordartskartan visar ett varierat underlag med övervägande andelar av sand, lera och morän (fig. 10). Därtill finns mindre partier av isälvssediment och grus. I de östra delarna av UO återfinns därtill ett nordsydligt löpande stråk av silt som förmodligen har ett samband med Albäckens lopp. Det är svårt att se några entydiga mönster på vilka jordarter som nyttjats för bosättningar under förhistoriens olika perioder, men indikationer finns på att man under sten- och bronsålder huvudsakligen sökt sig till sandigare jordar, medan järnåldersmänniskan i första hand föredragit ett mer lerhaltigt material. Undantagen är dock rikhaltiga, varför en försiktighet bör vidtas vid nyttjandet av jordartskartan. Värt att notera är också att ett större område i den södra delen av UO har markerats som fyllning. Möjligen härrör det från en del av den soptipp som återplanterats och inkorporerats i naturområdet, alternativt avser det någon form av utfyllnad i samband med terrängmodellering och omplanering av området. Resultat av fältbesiktning och inventering Fältarbetet utfördes av Adam Bolander och Ola Kronberg, Riksantikvarieämbetet UV Syd, samt praktikant Oskar Spjuth, Lunds universitet. Vädret bjöd huvudsakligen på uppehåll, med endast ett fåtal regnstänk och cirka 5 9 plusgrader. Därtill var vinden förhållandevis kraftig och mätte mellan sekundmeter. Av det 55 hektar stora området utgjordes merparten av uppodlad åkermark, medan en mindre del utgjordes av hagmark, gräsbevuxna ytor, samt ett skogbevuxet rekreationsområde i söder. En grusväg löper söderut från områdets norra del och avgränsar naturligt undersökningsområdet i två delar, enligt figur 11. På grund av tillgänglighet och gröda var det vid undersökningstillfället endast möjligt att inventera delområde A och B (se nedan). Jordarten var generellt sandrik och över större delen av området var förekomsten av flinta riklig. Endast flinta med en väldefinierad slagbula, retusch eller liknande karaktärsdrag insamlades för att utgöra ett underlag för avgränsandet av särskilt intressanta platser (tabell 3). Maglarp 28:20 och 23:1 23

26 Maglarp 6:1 Västra Tommarp 9:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Maglarp 45:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 31:1 Maglarp 60 Maglarp 28:1 Maglarp 55 Maglarp 33:1 Maglarp 34:1 2 Maglarp 10:1 C Maglarp Maglarp 18:1 Maglarp 22:1 Maglarp 19: A B Maglarp 11: Maglarp 46:1 D G 11 Maglarp Maglarp 32:1 338 Maglarp 47:1 F Maglarp 48:1 Maglarp 43:1 E Maglarp 56 Maglarp 20:1 Maglarp 4:1 Maglarp 13:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 5:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Maglarp 21:1 Figur 11. Undersökningsområdet, dess delområden A F, samt de vid utredningen registrerade objekten markerade på ett underlag av Fastighetskartan. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1

27 Tabell 3. Registrerade objekt och beskrivning av deras innehåll.. Delområde Objekt GPS-id Innehåll A slipat yxfragment, 1 flintskrapa, ca 20 flintavslag A flintspån (5 cm), ca 12 flintavslag A avbrutet flintspån (3.5 cm), 1 spånfragment, 6 flintavslag, 1 bränd och krackelerad flinta A Ca 20 flintavslag A flintskrapa A flintskrapa, nära RAÄ 32:1 A flintavslag och därtill rik förekomst av ej tillvaratagen flinta av hög kvalitet A flintskrapa A B flintavslag B flintkniv, 6 flintavslag, svagt höjdläge m sluttning mot öster B flintavslag B flintskrapor, ca 20 flintavslag, 1 bränd och krackelerad flinta, svag höjdrygg med sluttning mot öster, nära RAÄ 11:1 B spånfragment (3.5 cm), ca 18 flintavslag, svag höjdrygg, nära RAÄ 11:1 G 11 - Fosfatförhöjning Delområde A utgjordes av plöjd och harvad åkermark, vars jordar vid undersökningstillfället var torra och med ett högt innehåll av sand och småsten. Inga grödor hade ännu börjat gro. I delområdets norra begränsning fanns en nyligen anlagd bullervall av omfattande volym. Vallen åtföljde sträckningen av den asfalterade väg som direkt norr om undersökningsområdet löpte i en ungefärlig sydvästlig-nordostlig riktning. Åkermarkens topografi var inom delområdet generellt utplanad, med endast ett fåtal svaga förhöjningar. Inga spår efter den möjliga gravhög som återgavs på det historiska kartmaterialet (se ovan) var möjliga att finna. Förmodligen är rektifieringen av Skånska Rekognosceringskartan inte helt tillförlitlig, varför det istället kan förmodas att den möjliga gravhögen är belägen strax sydväst om nu aktuellt område. Inom området avgränsades 6 platser med en särskilt hög koncentration av slaget flintmaterial. Därtill mättes 3 solitärt påträffade flintskrapor in som separata fynd (tab. 3; fig. 11). En av dessa (335) framkom alldeles intill den i Fornminnesregistret registrerade fyndplatsen för en flintyxa, RAÄ 32:1. Delområde B utgjordes av plöjd och harvad åkermark, vars jordar vid undersökningstillfället var torra och med ett högt innehåll av sand och småsten (fig. 12). Vårsäden hade här nått en höjd av en eller ett par centimeter. Topografin var generellt utplanad, med endast ett fåtal svaga förhöjningar. I delområdets norra begränsning fanns en nyligen anlagd bullervall av omfattande volym. Vallen åtföljde sträckningen av den asfalterade väg som direkt norr om undersökningsområdet löpte i en ungefärlig sydvästlig nordostlig riktning. Inom området avgränsades 5 platser med en särskilt hög koncentration av slaget flintmaterial (tabell 3; fig.11). På platsen för det nu övertäckta grustag som även är synligt på flygfoto (fig. 4) noterades en svagt grytformad försänkning, där jorden var betydligt fuktigare och av en något mörkare karaktär. I samband med grustagets drift registrerades RAÄ 11:1, efter att det i kanterna iakttagits gropar med svart jord, varifrån skörbränd sten och en flintyxa insamlades. Från den stora flintsamlingen på Albäcksborg (RAÄ 34) härrör ett flertal föremål från fornlämningen. Flera Maglarp 28:20 och 23:1 25

28 Figur 12. Inventering av delområde B. Vy från nordväst. Foto: Adam Bolander. av de flintkoncentrationer som registrerades vid nu utförd fältinventering, skulle vid den digitala bearbetningen visa sig vara belägna på de höjdlägen som kringgärdar försänkningen (fig. 11). Utöver avslag noterades skrapor, bränd flinta och spånfragment. Det är inte omöjligt att tänka sig att objekt 7 10 kan vara del av ett större sammanhängande boplatsområde som delvis grävts sönder genom den sentida grustagsdriften. Objekt 8 angränsar dessutom till RAÄ 61 som nyligen undersökts och kunde konstateras bestå av fyra stolphål, möjligen tillhörande en boplats (Knarrström 2011). Delområde C är beläget öster om Albäckens lopp och var vid undersökningstillfället bevuxet med vall. Därmed var det inte möjligt att inventera ytan. Däremot kunde en svag förhöjning noteras längs den nordliga förlängningen av RAÄ 46. I delområdets norra begränsning fanns en nyligen anlagd bullervall av omfattande volym. Vallen åtföljde sträckningen av den asfalterade väg som direkt norr om undersökningsområdet löpte i en ungefärlig sydvästlig nordostlig riktning. I söder återfanns ett östvästligt löpande dräneringsdike som hade sitt utlopp i Albäcken. Diket skar rakt igenom RAÄ 46 och skiljde även delområde C från delområde D. Delområde D är beläget öster om Albäcken och bestod huvudsakligen av en inhägnad hagmark som till synes var flitigt frekventerad av olika fågelarter. Albäckens lopp var här betydligt mer meandrande och dess stränder uppvisade partier av eroderade sandslänter. På sina ställen återfanns även uppdämda våtmarksområden (fig. 13). De biologiska och ekologiska värdena torde här vara höga. För delområdet bör man ha i åtanke att Albäcken en gång i tiden rätats för att få det lopp som återges i exempelvis figur 11. Under senare år har däremot stor vikt lagts vid att återställa det ursprungliga 26 Maglarp 28:20 och 23:1

29 Figur 13. Delområde D med den här meandrande Albäcken. Vy från söder. Foto: Adam Bolander. och mer meandrande loppet som kan anas i såväl omslagsbild som figur 13. Således har schaktningsarbeten utförts inom delar av området. Inventering var vid undersökningstillfället inte möjlig på grund av det frodiga gräset. Delområde E består av den ovan nämnda skogsplanteringen och rekreationsområdet Albäcksskogen. Skogen har utvidgats i omgångar genom nyplanteringar och det förefaller framförallt vara de norra delarna som tillkommit i sen tid. I den södra delen av skogen återfinns gravområdet, RAÄ 13, i en tydligt markerad och långsträckt grusås. Fornlämningen är också utmärkt med en informationsskylt utmed en grusad gångstig som löper genom området (fig. 14). Delområde E inventerades inte och avses enligt exploatören att bevaras i sitt nuvarande skick, alternativt att utvidgas ytterligare, bland annat genom anläggandet av en våtmark (bilaga 1). I händelse av framtida exploatering av annan art är det av stor vikt att delområde E undersöks genom sökschaktsgrävning. Delområde F omfattar gräsbevuxen och inhägnad hagmark belägen direkt norr om Albäcksskogen. Området avgränsas i väster av en grusväg som löper i en ungefärlig sydostlig nordvästlig riktning. Längs vägen finns goda möjligheter för en etablering vid eventuella fortsatta undersökningar. I den östra begränsningen flyter Albäcken förbi söderut mot sitt utlopp i havsbandet. Inom delområde F återfinns även de registrerade boplatserna 47:1 och 48:1. Vid undersökningstillfället omöjliggjorde den frodiga gräsväxten inventering, men eftersom de båda fornlämningarna upptar en stor del av den totala ytan kan det inte uteslutas att även de övriga delarna hyser under mark dolda fornlämningar. Maglarp 28:20 och 23:1 27

30 Figur 14. Den grusås som hyser gravfältet RAÄ 13, belägen i Albäcksskogens södra del. Sedd från norr. Foto: Adam Bolander. Delområde G omfattar en smal utlöpare av UO, beläget väster om E6:an. Det var inte möjligt att inventera ytan inom ramarna för den arkeologiska utredningen. Däremot visade Arrhenius fosfatkartering medelhöga värden inom en större del av delområdet, vilket kan vara en indikator för en övertäckt boplatslämning. Förhållandet bör undersökas genom sökschaktsgrävning. Förslag till åtgärder Mot bakgrund av resultaten från den arkeologiska utredningen steg 1 föreslås sökschaktsundersökning inom de delområden som avses att exploateras. Då planerna för området inte till fullo är fastställda är det ännu något oklart vilken typ av arbete som planeras inom undersökningsområdets olika delar. En stor areal har på exploatörens underlag markerats som naturområde, men hur det ska gestalta sig är i nuläget svårt att veta. De arkeologiska insatserna måste anpassas efter avsikterna och om det exempelvis ska göras omgestaltningar i form av terrängmodelleringar, nyplanteringar och våtmarksområden. Det krävs således ett mer detaljerat planunderlag innan den arkeologiska insatsen till fullo kan utformas och anpassas efter behovet. Ett generellt förslag, baserat på idag tillgängligt underlag, kan för delområde A F se ut enligt nedan: För delområde A föreslås sökschaktsgrävning med grävmaskin. Huvudsakligen inriktad på objekt 1 6, men även ett område kring RAÄ 32:1, det vill säga fyndplatsen för en flintyxa. Därtill bör sökschakt även förläggas 28 Maglarp 28:20 och 23:1

31 mellan objekten, i syfte att undersöka huruvida en järnåldersbebyggelse kan återfinnas på platsen. Närheten till Maglarps bytomt möjliggör ett sådant förhållande, men samtidigt låter det sig svårligen undersökas med de metoder som tillämpats inom den arkeologiska utredningen steg 1. I samband med schaktning rekommenderas punktvis avsökning med metalldetektor. För delområde B föreslås sökschaktsgrävning med grävmaskin, huvudsakligen inriktad på objekt 6 10 och med en tyngdpunkt kring det förmodligen större boplatsområdet kring RAÄ 11:1. Ytterligare sökschakt bör placeras även i de områden som saknar koncentrationer av flintmaterial, i syfte att fånga upp en eventuell järnåldersbebyggelse. Metalldetektering bör tillämpas punktvis. De centrala och sydöstra delarna av delområdet får betraktas som mindre intressanta och kan förmodligen undantas från undersökning. För delområde C D och F, vilka inte var möjliga att inventera, föreslås sökschaktsgrävning med grävmaskin, huvudsakligen inriktad på de registrerade fornlämningarna RAÄ 46 48, men även den topografiska höjdryggen i delområde C, samt delvis även de omgivande ytorna. Metalldetektor bör framförallt tillämpas inom delområde C och D, på grund av närheten till RAÄ 10:1, med ett medeltida inslag. För delområde E som omfattar Albäcksskogens befintliga utbredning planeras ett bevarande av exploatören. Därmed krävs i nuläget inga vidare arkeologiska undersökningar inom delområdet. Däremot är det i händelse av framtida exploatering av största vikt att genomföra en utvärdering av behovet av arkeologiska insatser på platsen. För delområde G som består av en anslutande väg i väster, föreslås sökschaktsgrävning med maskin inom det område som på fosfatkarteringen (fig. 7) visade förhöjda värden. Det uppdragsarkeologiska systemet Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning och slutundersökning. De olika delarna är ett led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturminneslagen (KML). Den arkeologiska utredningen görs i två steg. Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera platser som potentiellt sett kan hysa ej kända och under mark dolda fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU) där sökschaktsgrävning utförs. Om det kan konstateras förekomst av under mark dolda fornlämningar efter en särskild utredning så är en arkeologisk förundersökning (FU) det nästa steget i det uppdragsarkeologiska systemet. Slutligen, om fornlämningen, efter en förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential så hävs lagskyddet efter att en särskild undersökning, även kallad slutundersökning (SU) utförs. De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör Maglarp 28:20 och 23:1 29

32 ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, särskild undersökning (SU). Detta är en högst summarisk beskrivning av systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: Här finns vägledning för tillämpning av kulturminneslagen (2 4 kap.) samt handbok för det uppdragsarkeologiska systemets tillämpning. De grävande undersökningarna omfattas bara av den yta som skall tas i anspråk för själva intrånget (inklusive arbetsområde), inte hela fornlämningsområdet. Ansökan om tillstånd enligt lag (1988:950) om kulturminnen m.m. ställs till Länsstyrelsen i aktuellt län, vilka beslutar i ärendet. Referenser Andersson, M. & Wallebom, B Döserygg. Grav- och samlingsplats från början av yngre stenålder. Skåne, Håslöv sn, Håslöv 10:1 och 13:1, RAÄ 47. Väg E6, Trelleborg Vellinge. Riksantikvarieämbetet UV, rapport 2010:30. Arbman, H En medeltida by vid Albäcksborg i Maglarps socken. Skånes hembygdsförbunds årsbok. Arcini, C Ståtliga var järnåldersmännen från Albäcksbacken. I: Karsten, P (red.), Carpe Scanium. Axplock ur Skånes förflutna. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr Lund. Arrhenius, O Fosfathalten hos skånska jordar. Sveriges Geologiska undersökning. Serie C. Nr 383. Stockholm. Arrhenius, O Markundersökning och arkeologi. Fornvännen 1935:2. Stockholm. Aspeborg, H Väg 511, delen Skåre-Maglarp. Arkeologisk utredning steg 1, Riksantikvarieämbetet UV, rapport 2011:64. Becker, N Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. Arkeologisk utredning steg 2, Skåne, Västra Tommarps och Maglarps socknar, del av Ståstorp 3:1 m.fl., RAÄ 6 (Västra Tommarps sn) och RAÄ 45 (Maglarps sn), Trelleborgs kommun. Riksantikvarieämbetet UV, rapport 2010:8. Blidmo, R Liten fosfathandbok för arkeologer. Arkeologikonsult. Stockholm. Dahl, S En översiktskarta över Skånes byar vid mitten av talet. Svensk Geografisk Årsbok 16. Furingsten, A. (red) Arkeologi i Sverige Riksantikvarieämbetet rapport 1983:3. Stockholm. Hansen, F Järnåldersgravfältet vid Albäcksåns utlopp nära Trelleborg. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum Lund. Jacobsson, B Det forntida gravfältet vid Albäck. Det gamla Trelleborg Årsskrift Albäcksbacken i Maglarp. Gravar från Stenålder, Bronsålder och Järnålder. Riksantikvarieämbetet UV, rapport 1984: Maglarp 28:20 och 23:1

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför detaljplaneläggning inom fastigheterna Teckomatorp 7:1 m fl, i Norra Skrävlinges

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B . C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför breddning av en utfatsväg inom fornlämningen RAÄ 12 i Norra Skrävlinge socken,

Läs mer

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47.

RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015. Vallkärratorn 1:47. Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47. RAPPORT 2015:68 ARKEOLOGISK UTREDNING 2015 Vallkärratorn 1:47 Skåne, Lunds kommun, Vallkärra socken, Vallkärratorn 1:47 Bo Friman Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning

Läs mer

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet

Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Rapport 2009:22 Arkeologisk utredning etapp 2 Smedstad 1:24, Verkstadsområdet Linköpings stad och kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G

Läs mer

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

uv syd rapport 2008:14 arkeologisk utredning 2008 Östra Grevie

uv syd rapport 2008:14 arkeologisk utredning 2008 Östra Grevie uv syd rapport 2008:14 arkeologisk utredning 2008 Östra Grevie Förhistoriska boplatslämningar Skåne, Östra Grevie socken, Östra Grevie 22:65 m.fl., RAÄ 71, Vellinge kommun Dnr 421-2286-2007 Tyra Ericson

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:29 ARKEOLOGISK UTREDNING. Påskagänget. Skåne, Dalby socken, del av Dalby 63:105 m. fl. Anna Lagergren-Olsson.

UV SYD RAPPORT 2002:29 ARKEOLOGISK UTREDNING. Påskagänget. Skåne, Dalby socken, del av Dalby 63:105 m. fl. Anna Lagergren-Olsson. UV SYD RAPPORT 2002:29 ARKEOLOGISK UTREDNING Påskagänget Skåne, Dalby socken, del av Dalby 63:105 m. fl. Anna Lagergren-Olsson Påskagänget 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Stora Sjögestad 20:1

Stora Sjögestad 20:1 UV RAPPORT 2011:131 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stora Sjögestad 20:1 Förundersökning inför utvidgning av körbana för hästar Vreta Naturbruksgymnasium, Stora Sjögestad 20:1 Vreta kloster socken, Linköpings

Läs mer

Historiska lämningar i Kråkegård

Historiska lämningar i Kråkegård Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola UV RAPPORT 2014:82 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsdragning vid s gamla skola Södermanlands län; Södermanland; Gnesta kommun; s socken; s-sörby 1:6, 1:11 och 1:26; 21:1,

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås

Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Mårtensfälad 1:15. Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Sven Hellerström. Mårtensfälad 1:15 1

UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Mårtensfälad 1:15. Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Sven Hellerström. Mårtensfälad 1:15 1 UV SYD RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING 2004 Mårtensfälad 1:15 Skåne, Lund, Mårtensfälad 1:15 Mårtensfälad 1:15 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden

Läs mer

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B . C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför förläggning av elkabel från fastigheten Sösdala 63:3 till Gunnarp 5:4, i Norra

Läs mer

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland

Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

Arkeologisk utredning i Skepplanda

Arkeologisk utredning i Skepplanda Arkeologisk utredning i Skepplanda Arkeologisk utredning Båstorp 6 :7 m. fl. Skepplanda socken, Ale kommun Anton Lazarides och Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :11 Västarvet

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:69 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta Fastigheten Farsta 2:1, Stockholms stad, Brännkyrka socken, Södermanland Karin

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför planläggning inom fastigheterna Åstorp 112:31, 112:32 och 112:36, RAÄ 27:4 och 27:5

Läs mer

Lämningar på Trollåsen

Lämningar på Trollåsen UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Västervång 2:25 och Östervång 1:1. Rapport 2017:22 Arkeologisk utredning 2016

Västervång 2:25 och Östervång 1:1. Rapport 2017:22 Arkeologisk utredning 2016 Västervång 2:25 och Östervång 1:1 Rapport 2017:22 Arkeologisk utredning 2016 Skåne län, Skåne, Trelleborg kommun, Trelleborg stad, fastighet Västervång 2:25 m. fl. Bo Friman Arkeologerna Statens historiska

Läs mer

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008

Läs mer

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping Rapport 2008:138 Arkeologisk förundersökning Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping RAÄ 307 Hammarspången 1:3 och Ällerstad 1:31 Drothems socken Söderköpings kommun Östergötlands län Rickard Lindberg

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Nybyggnation vid Brista i Märsta

Nybyggnation vid Brista i Märsta Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:80 Nybyggnation vid Brista i Märsta Särskild utredning Kvarteret Servogatan Norrsunda socken Uppland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Gasledning genom Kallerstad

Gasledning genom Kallerstad Arkeologisk utredning, etapp 1 Gasledning genom Kallerstad Linköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström 2001 Rapport 69:2001 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M Tekniska uppgifter

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2003:11 ARKEOLOGISK UTREDNING. Borgeby 17:85. Skåne, Borgeby socken, Borgeby 17:85 Fredrik Svanberg.

UV SYD RAPPORT 2003:11 ARKEOLOGISK UTREDNING. Borgeby 17:85. Skåne, Borgeby socken, Borgeby 17:85 Fredrik Svanberg. UV SYD RAPPORT 2003:11 ARKEOLOGISK UTREDNING Borgeby 17:85 Skåne, Borgeby socken, Borgeby 17:85 Fredrik Svanberg Borgeby 17:85 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd

Läs mer

VA-Ledning Kartorp-Listerby

VA-Ledning Kartorp-Listerby VA-Ledning Kartorp-Listerby Arkeologisk utredning och förundersökning Listerby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2013:2 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och kulturhistoria...

Läs mer

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög Rapport 2007:70 Arkeologisk förundersökning Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög RAÄ 12 Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B . C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför en utökad bergstäkt inom fastigheten Ullstorp 9:16, RAÄ 7 i Önnestads socken och

Läs mer

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun

Råssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Tre gc-vägar i Stockholms län

Tre gc-vägar i Stockholms län Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:86 Tre gc-vägar i Stockholms län Väg 560, sträckan Årsta havsbad Arkeologisk utredning, etapp 1 Väg 560 Västerhaninge socken Haninge kommun Södermanland Jan Ählström

Läs mer

Inför utbyggnad av Hjälmshult

Inför utbyggnad av Hjälmshult UV SYD RAPPORT 2003:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför utbyggnad av Hjälmshult Skåne, Allerums socken, Ry 10:3 Nathalie Becker Inför utbyggnad av Hjälmshult 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng

Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107

Läs mer

Multisportarena vid Himmelstalund

Multisportarena vid Himmelstalund UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV

Läs mer

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem Arkeologisk utredning Nordkroken 1:30 m.fl. Västra Tunhem socken, Vänersborg kommun Sofie Hultqvist Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2015:7

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1 Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne

Arkeologisk utredning, steg 1 2006. Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2006:32 Arkeologisk utredning, steg 1 2006 Planerad kabelförbindelse mellan Kriegers Flak och Trelleborg Norra Trelleborgs kommun Skåne Lasse Wallin 2006 wallin

Läs mer

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson

Läs mer

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B . C M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför anläggande av parkering inom fastigheten Nosgrimman 3, RAÄ 62 i Allerums socken,

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25

UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012. Mossbystrand 10:25 UV RAPPORT 2013:69 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2012 Mossbystrand 10:25 Vendeltida bosättning vid Skånes sydkust Skåne, Skurups kommun, Västra Nöbbelövs socken, Mossbystrand 10:25, fornlämning 76 Adam Bolander

Läs mer

Arkeologisk utredning inom fastigheten Häljered 3:1 m fl, Ale kommun.

Arkeologisk utredning inom fastigheten Häljered 3:1 m fl, Ale kommun. Arkeologisk utredning inom fastigheten Häljered 3:1 m fl, Ale kommun. Särskild utredning Starrkärr sn, Ale kn. Västergötland Pernilla Morner Västarvet Kulturmiljö/Lödöse museum 2012:8 ISBN XXXX-XXXX Författare

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland RAPPORT 2015:13 PDF: www.stockholmslansmuseum.se Överjärna Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland Tove Stjärna Stockholms läns

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur

Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk

Läs mer

Långeberga bytomt. Skåne, Välluv socken, Långeberga 3:3, RAÄ 34 Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon UV SYD RAPPORT 2004:5

Långeberga bytomt. Skåne, Välluv socken, Långeberga 3:3, RAÄ 34 Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon UV SYD RAPPORT 2004:5 UV SYD RAPPORT 2004:5 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUDERSÖKNING Långeberga bytomt Skåne, Välluv socken, Långeberga 3:3, RAÄ 34 Hélène Borna-Ahlkvist, Håkan Aspeborg och Moa Lorentzon Långeberga bytomt 1

Läs mer

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:18 Arkeologisk utredning Strövelstorp 31:1 2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin kulturlandskap och arkeologi

Läs mer

FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY

FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:18 FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY Arkeologisk förundersökning 252:1 Gävle stad Hemlingby 19:1 Gävle kommun Gästrikland 2016 Bo Ulfhielm FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG

Läs mer

Glostorp 1:12. Arkeologisk utredning Undersökning inför byggandet av ett ridhus. Glostorp socken i Malmö stad Skåne län.

Glostorp 1:12. Arkeologisk utredning Undersökning inför byggandet av ett ridhus. Glostorp socken i Malmö stad Skåne län. Arkeologisk utredning 2006 Glostorp 1:12 Undersökning inför byggandet av ett ridhus Glostorp socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:068 Johan Ingwald Malmö Kulturmiljö

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012. Hassle-Bösarp 12:30. Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30.

UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012. Hassle-Bösarp 12:30. Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30. UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hassle-Bösarp 12:30 Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30 Adam Bolander UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hassle-Bösarp

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg

Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Bussgata väg 23 väg 119

Bussgata väg 23 väg 119 Rapport 2017:14 Bussgata väg 23 väg 119 Stoby socken, Hässleholms kommun Arkeologisk förundersökning 2017 Fredrik Grehn Rapport 2017:14 Bussgata väg 23 väg 119 Stoby socken, Hässleholms kommun Arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp

Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp UV ÖST RAPPORT 2004:29 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad utvidgning av golfbana i Tuddarp Västra Stenby socken Motala kommun Östergötland Dnr 422-6-2004 Anna Molin UV ÖST RAPPORT 2004:29 ARKEOLOGISK

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län

Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Schaktövervakning i Barsebäcks bytomt

Schaktövervakning i Barsebäcks bytomt uv rapport 2011:42 arkeologisk förundersökning 2011 Schaktövervakning i Barsebäcks bytomt Skåne, Kävlinge kommun, Barsebäcks socken, Barsebäck 42:3 m.fl., RAÄ 35 Dnr 422-4176-2010 Anna Lagergren uv rapport

Läs mer

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5

Wäckare äng. Arkeologisk utredning, steg 1. Ann Lindkvist. Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland. SAU rapport 2008:5 Wäckare äng Arkeologisk utredning, steg 1 Övra Runby 1:15, Upplands-Väsby Eds sn, Uppland Ann Lindkvist. SAU rapport 2008:5 Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte, metod och genomförande 2 Topografi och

Läs mer

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63

Hallunda gård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:63 Hallunda gård Arkeologisk utredning etapp 1 Hallunda 4:20, 4:34, 4:37, 4:40, 4:41 och 4:42 Botkyrka socken Botkyrka kommun Södermanland Jan Ählström Hallunda

Läs mer

Schaktning för ny VA-ledning

Schaktning för ny VA-ledning Schaktning för ny VA-ledning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Herrestad 60, Utby 5:1, Herrestad socken, Uddevalla kommun Mattias Öbrink Bohusläns museum Rapport 2010:26 Redovisning

Läs mer