Maglarp 28:20 och 23:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Maglarp 28:20 och 23:1"

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:79 ARKEOLOGISK UTREDNING 2013 Maglarp 28:20 och 23:1 Förhistoriska spår utmed Albäckens lopp Skåne, Trelleborgs kommun, Maglarps socken, Maglarp 28:20 och 23:1, fornlämning Maglarp 11, 13, 32 och Adam Bolander

2

3 UV RAPPORT 2013:79 ARKEOLOGISK UTREDNING 2013 Maglarp 28:20 och 23:1 Förhistoriska spår utmed Albäckens lopp Skåne, Trelleborgs kommun, Maglarps socken, Maglarp 28:20 och 23:1, fornlämning Maglarp 11, 13, 32 och Dnr Adam Bolander

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:79 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Albäckens meandrande lopp genom delområde D, sett från norr. Foto: Adam Bolander. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2013

5 Innehåll Resultatsammanfattning 5 Bakgrund 6 Naturgeografiska förutsättningar 6 Syfte och frågeställning 7 Metod och genomförande 7 Resultat 8 Resultat av arkivstudie 8 Tidigare utförda undersökningar 15 Resultat av kartstudie 16 Resultat av fältbesiktning och inventering 23 Förslag till åtgärder 28 Det uppdragsarkeologiska systemet 29 Referenser 30 Administrativa uppgifter 32 Bilagor Bilaga 1. Detaljplan 33

6 Svalöv Landskrona V Ringsjön Häljarp Ö Rings Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Kävlingeån Bjärred Lund S Sandby Krankesjön Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Skurup Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan,Skåne län. Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1

7 Resultatsammanfattning Trelleborgs kommun avser att detaljplanelägga rubricerade fastigheter för att bland annat anlägga en bensinmack, pendlarparkering, bullervall, ny tillfartsväg och ett våtmarksområde. Exploateringsområdet omfattar cirka 55 hektar. Riksantikvarieämbetet UV Syd har under våren 2013 utfört en arkeologisk utredning steg 1, genom en sammanställning av arkiv- och kartmaterial, samt en fältinventering. Vid fältinventeringen kunde ca hälften av undersökningsområdet undersökas. Övriga delar låg antingen i den sk Albäcksskogen i söder, eller var vid inventeringstillfället bevuxna med gröda. Utifrån förekomst av fynd kunde 10 särskilt intressanta och tidigare okända objekt avgränsas. Flera av dem (objekt 7 10) kringgärdade ett nu uttjänt och övertäckt grustag, vars drift resulterat i upptäckten av en boplats (RAÄ 11). Möjligen utgör de alla delar av ett större och sammanhängande boplatsområde. Fyndmaterialet bestod förutom av flintavslag även av ett slipat yxfragment, en kniv, spånfragment, skrapor och bränd flinta. Från flera av undersökningsområdets delar härrör ett stort antal föremål som ingår i den sällsynt omfattande gårdssamlingen (RAÄ 34) som förvaras på Albäcksborg. Topografin var generellt plan, med endast ett fåtal svaga höjdryggar. Därmed kunde eventuella boplatslägen endast avgränsas genom fyndförekomst, vilket föranleder en viss osäkerhet i avgränsningarna. Det kan inte uteslutas att ytterligare under mark dolda fornlämningar kan finnas även i de delar av undersökningsområdet som saknade koncentrationer av fynd. Exempelvis kan närheten till Maglarps medeltida bytomt betyda att spår efter en järnåldersbebyggelse kan stå att finna inom området. En sådan är ofta svår att lokalisera genom ytinventering av matjorden. Riksantikvarieämbetet UV Syd förordar vidare insatser i form av sökschaktsgrävning (AU2 och FU) inom undersökningsområdet, även inom de delar som inte var möjliga att inventera. Gestaltningen av planerna för området är av exploatören ännu inte helt fastställd. Albäcksskogen avses dock att bevaras, varför det delområdet i händelse av framtida exploatering bör återaktualiseras för eventuell arkeologisk undersökning. Maglarp 28:20 och 23:1 5

8 Bakgrund Trelleborgs kommun avser att upprätta en detaljplan för fastigheterna Maglarp 28:20 och 23:1, sammanlagt omfattande ca 55 hektar. Området planeras till stor del att bli ett naturområde, varvid planteringar och viss terrängmodellering planeras att utföras. Därtill avses en mindre del av området att avsättas för pendlarparkering, bensinmack, bullervall och våtmarksområde (se bilaga 1). Kommunen har för avsikt att i görligaste mån undvika ingrepp i fornlämningar i samband med detaljplaneläggningen. Länsstyrelsen kontaktade Riksantikvarieämbetet UV Syd med en förfrågan om upprättandet av en förenklad undersökningsplan och tillhörande kostnadsberäkning för en arkeologisk utredning steg 1. Dessa sammanställdes av Adam Bolander under vintern 2012/2013. Efter beslut från Länsstyrelsen utfördes arbetet under våren Naturgeografiska förutsättningar Undersökningsområdet (nedan benämnt UO) är beläget i den västra utkanten av Trelleborg och på ett avstånd av ett par hundra meter från strandlinjen. Större delen av UO karaktäriseras precis som det omgivande landskapet av sandberikade åkrar, med endast små topografiska variationer. Den södra delen av UO utgörs däremot av ett populärt rekreationsområde och ett värdefullt naturområde, den så kallade Albäcksskogen, vilken planterades år Skogen består till stor del av barrträd såsom gran, lärkträd, tall och bergtall, men även lövträd som silverpoppel, balsampoppel, knäckepil och korgvide ingår i planteringarna. Inom området finns därtill flera konstgjorda dammar, motionsslingor och gångstigar (fig. 2). Skogsområdet har fortsatt att utvidgas under och 2000-talet då bland annat delar av en avfallstipp tagits i anspråk för att återställas. Direkt norr om skogen finns våtmarksområden som är rester efter de så kallade Rådmarksängarna. Miljön är en viktig biotop för såväl växt- som djurliv. Genom såväl skog som våtmark flyter den så kallade Albäcken, vars lopp delvis blivit uträtat under 1900-talet. Under senare år har däremot ett arbete lagts ned för att åter meandra dess lopp och återställa anslutande våtmarksområden. Ån är näringsrik, till stor del beroende på att dess lopp går genom åkermark som ständigt tillförs näring i såväl naturlig som konstgjord form. Söder om Albäcksområdet övergår karaktären från skog till strandängar, vilka sträcker sig ned mot havsbandet. Här återfinns även den snart 50-åriga golfbanan Fågelviksängar. Väster och norr om Albäcksskogen präglas omgivningarna däremot av det för bygden annars så karaktäristiska fullåkerslandskapet, omfattande större delen av undersökningsområdets areal. I öster återfinns en stor avfallsanläggning, vilken delvis återställts och infogats i Albäcksområdet. 6 Maglarp 28:20 och 23:1

9 Figur 2. I Albäcksskogens mitt återfinns en större anlagd damm som flitigt frekventeras av olika fågelarter. Vy från söder. Foto: Adam Bolander. Syfte och frågeställning Utöver att översiktligt redovisa den kända fornlämningssituationen, utgjordes det huvudsakliga syftet med utredningen även av att påvisa vilka övriga delar av UO som skulle kunna hysa under mark dolda fornlämningar. Arbetet syftade också till att resultera i ett beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggande av ärendet enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen (KML). Det framtagna materialet avsågs att hålla sådan kvalitet att det skulle kunna användas vid ett eventuellt urval. Metod och genomförande Arkeologisk utredning steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs och att en inventering av undersökningsområdet görs i fält. Syftet är att peka ut vilka områden som är känsliga ur fornminnessynpunkt. En genomgång av fornlämningsmiljön har utförts genom en sammanställning av de poster som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregistreringssystem (FMIS). Som komplement har använts Riksantikvarieämbetet UV Syds undersökningsregister och i vissa fall även tillgängliga rapporter över utförda undersökningar. Tillgängligt kartmaterial har analyserats i GIS-miljö, i programmen Intrasis Analysis och ArcMap. Bland kartmaterial som använts kan särskilt Maglarp 28:20 och 23:1 7

10 Fastighetskartan, Generalstabskartan, Häradskartan, ett antal historiska kartor (ofta med anknytning till byarnas skifte), jordartskartan, samt Arrhenius fosfatkartering nämnas. Fältbesiktningen utfördes genom att området undersöktes okulärt och alla topografiska avvikelser noterades manuellt på kartmaterial för att användas i den vidare bearbetningen. Därtill noterades även flera praktiska förhållanden som kan vara väsentliga vid eventuell vidare hantering av ärendet i en arkeologisk utredning steg 2. Digitalkamera användes för att belysa områdets generella karaktär och dokumentera särskilt anmärkningsvärda förhållanden. De områden som utgjordes av åkermark genomsöktes även efter synliga fynd i plogytan. Där sådana påträffades skedde en digital inmätning med gps. Fältbesiktningen och inventeringen utfördes och av Adam Bolander och Ola Kronberg, Riksantikvarieämbetet UV Syd, samt praktikant Oskar Spjuth, Lunds universitet. De fynd som uppvisade tydliga spår av bearbetning, det vill säga att de hade en markerad slagbula eller tydlig retusch, samlades in och förvaras tillsvidare hos Riksantikvarieämbetet UV Syd. Resultat Resultat av arkivstudie Kustnära områden har av hävd varit attraktiva, då de erbjudit ett såväl gynnsamt näringsfång som en lämplig plats att slå ned sina bopålar på. Söderslätts synnerligen bördiga jordar har tillsammans med det fiskbemängda havsbandet erbjudit fördelaktiga förutsättningar för hushållens försörjning. De kustnära transportlederna har också varit eftertraktade platser för att manifestera sig i landskapet, exempelvis genom anläggandet av gravmonument. Slättlandskapets intensiva jordbruk med ständigt moderniserade maskinparker med större maskiner och mer djupgående plogar har dock inneburit att en stor del av de fasta fornlämningarna odlats bort. Synliga spår efter förhistorisk aktivitet är således förhållandevis få jämfört med områden med en lägre andel jordbruksmark. Lämningar kan däremot fortfarande finnas bevarade dolda under mark, men identifieras generellt endast vid arkeologiska undersökningar i samband med exploatering. Den kustnära Maglarpstrakten är följaktligen rik på fornlämningar. I de norra och östra delarna finns en påtaglig koncentration av megalitgravar, vilket tyder på en intensiv bosättning under yngre stenålder. På det blyga avståndet av ca 5 km från UO återfinns inte minst det manifesta Döserygg, med ett rikligt bestånd av döstomter, processionsväg och palissadanläggning (Andersson & Wallebom 2010). Bronsålderns bebyggelse tycks i huvudsak ha upptagit andra områden, då gravhögarna från denna tid främst är belägna på de styvare jordarna något längre in från kusten. Järnålderns gravar och bebyggelse finns representerade i såväl kustnära lägen som i inlandet. 8 Maglarp 28:20 och 23:1

11 Västra Tommarp 9:1 Maglarp 44:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Maglarp 31:1 Maglarp 60 Maglarp 6:1 Maglarp 45:1 Västra Tommarp 6:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 34:1 2 Maglarp 55 Maglarp 10:1 Maglarp 28:1 Maglarp 33:1 Maglarp 61 Maglarp 18:1 Maglarp 11:1 Maglarp 46:1 Maglarp 22:1 Maglarp 19:1 Maglarp 47:1 Maglarp 32:1 Maglarp 57 Maglarp 48:1 Maglarp 43:1 Maglarp 56 Maglarp 20:1 Maglarp 13:1 Maglarp 4:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 21:1 Maglarp 5:1 Maglarp 40:1 Maglarp 25:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Figur 3. Registrerade lämningar i och inom närområdet av UO, på ett underlag av Fastighetskartan. Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1 9

12 Tabell 1. Registrerade lämningar som är belägna inom undersökningsområdet. Fornlämning Typ Datering Anmärkning Antikvarisk bedömning Maglarp 11:1 Boplats Stenålder Fyndplatser Fast fornlämning Maglarp 13:1 Flatmarksgravfält Neo, brå, jäå Delundersökt Fast fornlämning Maglarp 32:1 Fyndplats Förhistorisk Flintyxa Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 46:1 Boplats Förhistorisk Fyndplatser Fast fornlämning Maglarp 47:1 Boplats Förhistorisk Fyndplatser Fast fornlämning Maglarp 48:1 Boplats Förhistorisk Fyndplatser Fast fornlämning Undersökningsområdet berör direkt 6 registrerade fornlämningar (tabell 1), varav Maglarp 13:1 är belägen i den södra begränsningen av området, i Albäcksskogen. Lämningen som även kallas Albäcksbacken består av ett gravfält anlagt på en i nordsydlig riktning löpande moränrygg. Gravfältet ansluter i söder, men utanför UO, till höggravfältet Maglarp 5 (se nedan) och innehåller främst skelettgravar från romersk järnålder, varav flera multipelgravar innehållande mellan 3 5 individer har dokumenterats. Att platsen varit åtråvärd för gravläggningar understryks ytterligare av förekomsten av en senneolitisk dubbelgrav och en urnegrav från yngre bronsålder. Arkeologiska undersökningar i Albäcksbacken har utförts av Folke Hansen (Hansen 1945), C-A Altin 1947, Berta Stjernquist 1967 (Stjernquist 1995) och Bengt Jacobsson ( Jacobsson 1978 & 1984). Caroline Arcini har osteologiskt analyserat 35 skelett från gravar i Albäcksbacken, visande på att de gravlagda männen (26 stycken) var av en ansenlig kroppslängd. Med ett genomsnitt på 178,6 cm visade de sig vara 1,1 cm längre än ett genomsnitt för den danska populationen under yngre romersk järnålder och hela 4,6 cm längre än motsvarande population i äldre romersk järnålder. Noterbart är också att hela 86,7 % av de gravlagda vuxna individerna utgjordes av män (Arcini 1997: 91ff ). Ej undersökta delar av Albäcksbacken återstår än idag, inkorporerade i den befintliga Albäcksskogen. Inom nu aktuellt undersökningsområde återfinns därtill 4 boplatser (11, 46, 47 och 48) som avgränsats genom koncentrationer av fyndförekomster. Merparten av fynden ingår i en omfattande samling som förvaras på gården Albäcksborg (Maglarp 34), omfattande cirka 1000 flint-, sten-, keramik-, benoch metallföremål. Fynden har insamlats från gårdens ägor från år 1922 och en bit in i 1970-tal. Maglarp 32 utgör därtill en fyndplats för en 26 cm lång tunnackig flintyxa. Tilläggas bör att RAÄ 11 avgränsats efter iakttagelser i samband med driften av ett grustag, där man i kanterna kunnat beskåda gropar med svart jord. I en av dessa noterades skörbrända stenar och en flintyxa. Ytterligare fynd från RAÄ 11 ingår även i ovannämnda samling, RAÄ 34. Grustagets omfattning är tydlig på ett flygfoto från år 1940 (fig. 4). Utifrån skalan kan beräknas att det vid tiden för fotot hade tagits cirka kvadratmeter i anspråk för verksamheten. Inom begränsningen får förmodas att inget eller litet av antikvariskt intresse finns bevarat, medan det i och utanför dess begränsning bör finnas större utsikter att finna bevarade lämningar. 10 Maglarp 28:20 och 23:1

13 Figur 4. Flygfoto över undersökningsområdet, daterat Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1 11

14 Skegrie 32:1 Bodarp 4:1 Hammarlöv 44:1 Hammarlöv 49:1 Hammarlöv 45:1 Hammarlöv 25:1 Hammarlöv 2:1 4 Skegrie 47 Skegrie 6:1 Hammarlöv 32:1 2 Hammarlöv 28:1 Skegrie 31:1 Bodarp 12:1 2 Skegrie 45 Bodarp 23:1 Skegrie 42 Skegrie 35:1 Skegrie 5:1 Skegrie 51 Bodarp 6:1 Skegrie 2:3 Skegrie 53 Skegrie 54 Hammarlöv 27:1 Skegrie 2:1 2 Skegrie 25:1 Västra Tommarp 25:1 Skegrie 39:1 Skegrie 26:1 Skegrie 37:1 Västra Tommarp 23:1 Skegrie 20:1 Hammarlöv 3:2 Västra Tommarp 1:1 2 Hammarlöv 50 Skegrie 4:1 Skegrie 36:1 Skegrie 49 Skegrie 50 Skegrie 15:1 Västra Tommarp 27:1 Västra Tommarp 17:1 Skegrie 11:1 Skegrie 8:1 Västra Tommarp 22:1 Västra Tommarp 22:1 2 Skegrie 21:1 Skegrie 23:1 Västra Tommarp 18:2 Västra Tommarp 18:1 Västra Tommarp 39 Västra Tommarp 40 Skegrie 22:1 Skegrie 19:2 Västra Tommarp 21:1 Skegrie 38:1 Skegrie 18:1 Skegrie 17:1 Västra Tommarp 8:1 Västra Tommarp 28:1 Skegrie 24:1 Västra Tommarp 5:1 Västra Tommarp 19:1 Västra Tommarp 30:1 Västra Tommarp 9:1 Maglarp 30:1 Maglarp 6:1 Maglarp 44:1 Västra Tommarp 6:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Maglarp 60 Maglarp 45:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 34:1 Maglarp 28:1 Maglarp 34:2 Maglarp 33:1 Västra Tommarp 42 Maglarp 61 Västra Tommarp 38:1 Maglarp 10:1 Maglarp 18:1 Maglarp 46:1 Maglarp 11:1 Västra Tommarp 7:1 Maglarp 59 Maglarp 58 Maglarp 22:1 Maglarp 29:1 Maglarp 47:1 Maglarp 27:1 Maglarp 32:1 Maglarp 57 Maglarp 48:1 Maglarp 2:1 Maglarp 42:1 Maglarp 43:1 Maglarp 21:1 Maglarp 56 Maglarp 20:1 Maglarp 13:1 Maglarp 5:1 Maglarp 4:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 9:1 Maglarp 25:1 Maglarp 40:1 Maglarp 3:1 3 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Figur 5. Registrerade lämningar som är belägna i anslutning till och inom en radie av 1.5 km från undersökningsområdets mitt, på ett underlag av Fastighetskartan. Skala 1: Maglarp 28:20 och 23:1

15 Tabell 2. Registrerade lämningar belägna i anslutning till och inom en radie av 1,5 km från undersökningsområdets mitt. Fornlämning Typ Datering Anmärkning Antikvarisk bedömning Maglarp 4:1 Minnesmärke 1900-tal Minnessten över Albäcksskogens grundare Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 5:1 Gravfält Järnålder (?) Högar och stensättningar Fast fornlämning Maglarp 6:1 Grav- / boplatsområde Förhistorisk Flatmarksgravar, gropar mm Fast fornlämning Maglarp 10:1 Boplats Stenålder/medeltid Bl.a. kulturlagerbildningar. Fast fornlämning Maglarp 14:1 Bytomt Medeltid Maglarps gamla bytomt Bevakningsobjekt Maglarp 18:1 Boplats Stenålder Ytinventerad Fast fornlämning Maglarp 19:1 Boplats Stenålder Tunnackig flintyxa + avslag/avfall Fast fornlämning Maglarp 20:1 Fyndplats Neolitikum 17 cm lång slipad flintyxa Undersökt och borttagen Maglarp 21:1 Fyndsamling Stenålder 20-tal flintföremål, bl.a. bergartsyxa Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 22:1 Boplats Stenålder Skära, slipad flintyxa, skrapor mm Fast fornlämning Maglarp 25:1 Fyndplats Oklar Guldten Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 27 Boplats Förhistorisk Ytinventerad Fast fornlämning Maglarp 28:1 Kvarn Eftermedeltid Stubbamölla, omnämnd 1617, raserad 1909 Maglarp 29:1 Kvarn Kvarn, holländsk typ Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 31:1 Fyndsamling Stenålder Bl.a. yxa, 2 dolkar, knackstenar i flinta Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 33:1 Fyndplats Neolitikum 18 cm lång tjocknackig flintyxa Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 34:1 Fyndsamling Stenålder Ca 1000 föremål, merparten meso o neo Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 34:2 Vägmärke Nyare tid Väghållningsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 40:1 Fyndplats Neolitikum 2 st tunnbladiga slipade flintyxor Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 42:1 Fyndplats Neolitikum 1 hålslipad flintyxa, LUHM Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 43:1 Fyndplats Äldre bronsålder Svärdsknapp till bronssvärd. LUHM Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 44:1 Boplats Förhistorisk Fyndkoncentration tillhörande RAÄ 34 Fast fornlämning Maglarp 45:1 Boplats Förhistorisk Stolphål, gropar. Fyndkoncentration tillhörande RAÄ 34 Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 54 Boplats Förhistorisk Gropar, stolphål + stensamling Fast fornlämning Maglarp 55 Boplats Oklar Gropar + grophus/källare Fast fornlämning Maglarp 56 Fyndplats Stenålder Bl.a. slipad flintyxa, skrapor mm Undersökt och borttagen Maglarp 57 Boplats Yngre järnålder 1 treskeppigt hus + grophus Undersökt och borttagen Maglarp 59 Hög Bronsålder järnålder Överplöjd Fast fornlämning Maglarp 60 Fyndplats Oklar Fyndplats för 2 mynt, funna i fattigstocken i Maglarp gamla kyrka vid restaurering Övrig kulturhistorisk lämning Maglarp 61 Boplats Oklar 4 otydliga stolphål Undersökt och borttagen Skegrie 3:1 Sammanförda lämningar Oklar Hällkistor i hög Fast fornlämning Skegrie 17:1 Fyndplats Oklar Slipsten, 38 x 10 x 7 cm Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 18:1 Fyndplats Förhistorisk Ca 50 flintföremål: yxor, mejslar, skäror mm Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 19:1 Vägmärke Nyare tid Väghållningssten Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 19:2 Vägmärke Nyare tid Väghållningssten Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 24:1 Boplats Stenålder Rikligt av ytfunna flintföremål Fast fornlämning Skegrie 33:1 Fornlämningsliknande bildning Oklar Övertorvad bilding med odlingsstenar Övrig kulturhistorisk lämning Skegrie 38:1 Boplats Förhistorisk Ytinventerad Fast fornlämning Trelleborg 14:1 Gränsmärke Eftermedeltid Milsten Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 5:1 Flatmarksgrav Förhistorisk Flera. Rest av gravfält (?) Fast fornlämning V Tommarp 6:1 Grav Brå jäå Rest sten Fast fornlämning V Tommarp 8:1 Fyndplats Stenålder Flintfynd, tunnackig yxa Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 9:1 Fyndplats Förhistorisk Flintfynd, skärverktyg 7,5 cm Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 10:1 Fyndplats Stenålder Flintyxa + flera knackstenar Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 19:1 Fyndsamling Stenålder Flera flintyxor mm Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 20:1 Boplats Förhistorisk Ytinventerad Fast fornlämning V Tommarp 21:1 Boplats Oklar Sotfläck och avfallsgrop Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 28:1 Bytomt Medeltid Ståstorps gamla bytomt Bevakningsobjekt Maglarp 28:20 och 23:1 13

16 Fornlämning Typ Datering Anmärkning Antikvarisk bedömning V Tommarp 30:1 Flatmarksgrav Förhistorisk Flera. Rest av gravfält (?) Fast fornlämning V Tommarp 38:1 Boplats Förhistorisk Oklar Övrig kulturhistorisk lämning V Tommarp 41 Boplats Förhistorisk Rikligt med anläggningar Fast fornlämning V Tommarp 42 Boplats Förhistorisk Rikligt med anläggningar Övrig kulturhistorisk lämning Inom en radie av 1,5 km från undersökningsområdets mitt finns sammanlagt 58 registrerade poster av antikvariskt intresse i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) (tabell 2). Av dessa utgör 24 fasta fornlämningar och 2 bevakningsobjekt. Den mest talrika posten består av fyndplatser och fyndsamlingar, uppgående till 19 stycken. Boplatserna kan räknas till ett antal av 22 stycken, varav 9 helt eller delvis undersökts och resterande endast avgränsats genom den omfattande ytinventering som genomfördes i samband med etablerandet av Riksantikvarieämbetets fornminnesregistrering (FMIS). Gravlämningar uppgår till 8 stycken, varav 4 kan betraktas som regelrätta gravfält. Av dessa kan höggravfältet Maglarp 5 vara särskilt värt att framhålla. Det ansluter i norr till ovan beskrivna Maglarp 13. Maglarp 5 består av ett 80-tal flacka högar, vilka i äldre tider omfattat ett avsevärt större antal. Åtta gravhögar undersöktes redan på 1800-talet av Nils- Gustav Bruzelius, varefter Folke Hansen 1941 lät undersöka ytterligare 5 gravar (Hansen 1945). Resultaten visar att gravhögarna kan dateras till folkvandringstid, men dessförinnan har det på platsen funnits skelett- och brandgravar under flat mark, daterade till förromersk och romersk järnålder. Det kunde också konstateras att bevaringsförhållandena var något sämre än för RAÄ 13. Maglarp 6:1 är beläget ca 300 m norr om UO, på en låg gruskulle, där flera flatmarksgravar med bevarade skelett påträffats. Därtill har det även framkommit anläggningar av boplatskaraktär på platsen. Alldeles i anslutning återfinns Västra Tommarp 5:1 och 30:1 där det enligt uppgift påträffats flera skelettbegravningar i grusberikade höjdryggar. Möjligen kan de utgöra rester efter ett större flatmarksgravfält. För Västra Tommarp 6:1 finns dokumenterat en gravlämning som markeras av en stående rest sten. Ytterligare gravlämningar finns noterade för Skegrie 3:1 som utgör flera hällkistor i en ca m stor hög. I anslutning till dem har talrika flintföremål plöjts fram, däribland yxor, dolkskaft, mejsel och spjutspets. Vidare finns det i undersökningsområdets närhet två registrerade bytomter, nämligen Maglarp och Ståstorp. Maglarps bytomt (14:1) är belägen ca 200 m norr om nu aktuellt område och omfattar ca 550 x 150 x 550 m, utsträckt i en något nordsydlig riktning. Det första omnämnandet härrör från år 1370 under benämningarna Magletorp och Maklatorp. I det historiska källmaterialet framstår Maglarp som en av de större byarna i Skåne (Dahl 1940; Skansjö 1983). Med sitt torp-namn skulle byn kunna betraktas som förhållandevis ung, men Holger Arbmans undersökningar i byns östra delar har däremot påvisat att bebyggelsen kan följas tillbaka till slutet av yngre järnålder (Arbman 1939). Därtill kan en av landskapets äldsta tegelkyrkor knytas till byn. Ståstorps bytomt (Västra Tommarp 28:1) är belägen cirka 800 m nordost om undersökningsområdet och utgörs av en i öst-västlig riktning utsträckt lämning omfattande m. 14 Maglarp 28:20 och 23:1

17 Tidigare utförda undersökningar Maglarp 6:1 är ett grav- och boplatsområde som undersökts i omgångar under 1900-talets första hälft, då man kunde konstatera förekomst av flera flatmarksgravar med bevarade skelett och gravgåvor. Bland andra har Folke Hansen, C-A Althin och B Wifot företagit undersökningar i lämningarna. Maglarp 10:1 har även den undersökts i omgångar, första gången redan 1937 av Folke Hansen och 1938 av Holger Arbman. Lämningen utgörs av en boplats med såväl förhistoriska som medeltida inslag. I samband med de tidiga undersökningarna framkom bl.a. en islägg, hornkammar, pärlor, sländtrissor och ett mynt präglat för Valdemar I ( ). En stor del av gårdssamlingen på Albäcksborg (RAÄ 34) härrör därtill från detta område. Senast 2011 var fornlämningen föremål för en mindre förundersökning, men då utan större resultat (Knarrström 2011). Maglarps bytomt (14:1) har vid några tillfällen varit föremål för mindre undersökningar. Vid en förundersökning kring kyrkogårdsmuren framkom kulturlager och spår efter en medeltida byggnad (Salminen 2006). I samband med utredning väster och söder om bytomten framkom inom delområde 4:1 rikligt med diken, som möjligen skulle kunna utgöra gränsdiken med anknytning till bytomten. En möjlighet är att de utgjort en del av en så kalllad gropavall, innebärande att ett dike (grop) tillsammans med en jordvall utgjort gräns mellan bygata och odlingsjord. I samband med undersökningen dokumenterades även enstaka gropar, varav några förmodades vara sentida kadavergropar. Inom delområde 4:2 förekom fortsatt rikligt med diken, men även stolphål ( Jacobsson 2007). Därtill bör Holger Arbmans undersökningar av Maglarp framhållas som väsentliga. Bebyggelsen har därigenom kunnat föras tillbaka till slutet av yngre järnålder (Arbman 1939). Vid Maglarp 18:1, 19:1 och 22:1 påträffades i samband med inventering inför en ledningssträcka flera flintavslag och enstaka föremål. På platsen har sedan tidigare insamlats flera yxor och en mejsel ( Jacobsson & Riddersporre 2006). Maglarp 20 som är en fyndplats för en slipad flintyxa blev föremål för arkeologisk utredning 2004, men inga anläggningar kunde iakttagas. Inom samma undersökning berördes även en annan fyndplats, Maglarp 56, med samma resultat. På platsen för en påträffad svärdsknapp till ett bronssvärd (Maglarp 43) noterades flintavslag i den omgivande matjorden ( Jacobsson 2005). Maglarp 45 har undersökts i samband med utredning 2009 då 6 gropar och 4 stolphål framkom. I samband därmed krymptes boplatsens tidigare utbredning i söder. Området noterades vara hårt ansatt av sentida jordbruk (Becker 2010). Maglarp 54 framkom vid utredning år 2006 då en koncentration av gropar, stolphål och en stensamling dokumenterades. En senare förundersökning i den norra delen av fornlämningen påvisade inget av intresse ( Jacobsson 2007; Jacobsson 2008). Maglarp 28:20 och 23:1 15

18 Maglarp 55 är en boplats som undersöktes 2006, då det framkom flera gropar, samt en anläggning som tolkades som ett grophus eller en källare. I anslutning därtill insamlades ett bronsföremål ( Jacobsson 2007). Maglarp 57 är en boplats med datering i vendel- och vikingatid som förundersökts Då framkom ett treskeppigt långhus och ett grophus, samt ett fyndmaterial bestående av en sländtrissa, järnkniv, bryne, keramik m.m ( Jacobsson 2005). Maglarp 59 undersöktes i samband med en utredning 2011 och konstaterades utgöra en överplöjd hög som gav sig till känna genom en svag förhöjning i åkerytan (Aspeborg 2011). Maglarp 61 har undersökts och tagits bort i samband med förundersökning, då fyra stolphål påträffades (Knarrström 2011). Västra Tommarp 6:1 är en grav som markeras av en rest sten. I anslutning därtill genomfördes en utredning, varigenom ställvis rikliga mängder flintavslag noterades (Lagergren 2008). Västra Tommarp 21:1 undersöktes i samband med ledningsdragning 1980 och påvisade då en sotfläck och en avfallsgrop innehållande enstaka sot och djurben (Furingsten 1983: 216). Västra Tommarp 28:1, Ståstorps bytomt, delundersöktes 2005 i samband med en schaktningsövervakning då inget av intresse framkom (Kockum 2005). Västra Tommarp 41 och 42 avgränsades i samband med utredning 2009 då 314 stolphål, 109 gropar, 10 lager, 6 härdar, 3 rännor och 1 brunn påträffades. Vid inventering hade ställvisa rikliga förekomster av flintavslag noterats (Becker 2010; Lagergren 2008). Resultat av kartstudie I samband med kartstudierna har bland annat fosfat-, jordart-, generalstabsoch häradskartan analyserats. Därtill har ett flertal historiska kartor tagits i beaktning, varav merparten med koppling till 1700-talets skiften. Fastighetskartan och flygfoto från 1900-talet har varit behjälpliga som komplement. Den geometriska kartan från år 1700 visar att UO är beläget i den del som utgjort Maglarps bys södra vång (fig. 6). De södra, östra och nordöstra delarna av UO bestod vid tiden övervägande av betesmarker. En något mindre andel bestod av åkerlotter, huvudsakligen belägna i de norra och västra delarna av UO. Längst i söder finns ett större grönområde som vetter ned mot strandpartiet. Beskrivningen på kartan är något otydlig, men markstycket kan förmodas ha utgjort en del av byns allmänning. Den absolut sydligaste spetsen av UO:s utbredning ligger på mark som på kartan klassificerats som oduglig äng, vilken brukas för bete. Den östra delen angränsar till ägor hörande till Ståstorps by, varför det i området inte är otänkbart att mer omfattande gränsmarkeringar i form av diken eller hägnader kan stå att finna. I den västra delen löper någon form av väg, möjligen en fägata, i en ungefärlig nordsydlig riktning. På grund av närheten till de medeltida byarna är det inte orimligt att en äldre bebyggelse med datering i järnålder kan stå att finna inom UO. Forskningsresultat kring bybildningsprocessen 16 Maglarp 28:20 och 23:1

19 Figur 6. Historisk karta över ägor tillhörande gårdsbebyggelsen i Maglarps by år Undersökningsområdet markerat med blå linje. Skala: 1:8000. Maglarp 28:20 och 23:1 17

20 18 Maglarp 28:20 och 23:1 har nämligen med all önskvärd tydlighet visat att det är ett vanligt förekommande mönster. Ofta återfinns spåren efter den äldre bebyggelsen i byarnas omgivande toftmarker. Under 1930-talet utförde Olof Arrhenius en omfattande fosfatkartering av områden i Skåne och på Gotland, på uppdrag av Svenska Sockerbolaget (Arrhenius 1934). Resultaten hade en tydlig koppling till mänsklig aktivitet och inte minst kunde förhöjda värden noteras i anslutning till de oskiftade byarna. I en artikel i tidskriften Fornvännen år 1935 presenterade Arrhenius sitt karteringsprojekt och hur det skulle kunna nyttjas inom arkeologin, exempelvis för att finna överplöjda boplatser (Arrhenius 1935). Sedan dess har nya tekniska lösningar och en förfining av Arrhenius provtagningsteknik ytterligare utvecklat metoden inom arkeologin (Blidmo 2002). Inom aktuellt UO påvisar Arrhenius kartering endast låga eller medellåga värden avseende de större delarna av ytan (fig. 7). Däremot kan en mindre förhöjning noteras i den långsmala delen av undersökningsområdet som löper ut åt väster. Förhöjningen mäter cirka meter och är utdragen i en ungefärlig öst-västlig riktning. Möjligen kan den utgöra spår efter en överplöjd boplats, vilket är något som borde undersökas i samband med sökschaktsgrävning med grävmaskin. En jämförelse mellan 1800-talets Generalstabskarta och senare kartmaterial, såsom Häradskartan, visar att Albäcken vid någon tidpunkt förefaller ha rätats och fått ett något mer nordostligt beläget lopp. Därutöver är informationsvärdet från Generalstabs- och Häradskartan lågt och inga andra anmärkningsvärda observationer är värda att nämna. På Skånska Rekognosceringskartan kan framförallt en företeelse vara värd att ta i beaktning. Undersökningsområdets västra del motsvarar här delar av en ca m stor förhöjning, utsträckt i en nordsydlig riktning (fig. 8). På kartan är förhöjningen sannolikt benämnd Allbäcks berg, men eftersom texten är något tvetydigt placerad kan den möjligen avse en betydligt mindre förhöjning i undersökningsområdets begränsning. Den senare mäter ca m enligt kartans skala. Bortser man från storleken som delvis skulle kunna förklaras med att det utgjort ett ursprungligt impediment, så är det inte omöjligt att förhöjningen markerar läget för en gravhög. Rimligtvis är det samma rektangulära grönyta som återges på 1700-talets geometriska karta, men som på grund av rektifieringen hamnat utanför UO. Här förefaller den ligga i direkt anslutning till en nordsydligt löpande fägata. Vidare återges den även på storskifteskartan, daterad 1774 (fig. 9), även här i direkt anslutning till en väg. Kopplingen till just en kommunikationsled är något som ytterligare kan understryka att det rör sig om en gravhög, då dessa ofta anlades i en framskjuten position i landskapet, synliga för så många som möjligt. Rimligen är rektifieringen av storskifteskartan mer trovärdig än den för Skånska Rekognosceringskartan, innebärande att den förmodade gravhögen hamnar något tiotal meter utanför undersökningsområdet. Närvaron kan däremot signalera att det kan förekomma nu borttagna och överplöjda högar i närområdet.

21 Figur 7. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av Arrhenius fosfatkartering. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1 19

22 Figur 8. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av Skånska Rekognosceringskartan. Notera formationen benämnd Allbäcks berg. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1

23 Figur 9. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av storskifteskartan avseende Maglarp, daterad Läget för den möjliga gravhögen markerad med röd cirkel. Skala: 1:8000. Maglarp 28:20 och 23:1 21

24 Undersökningsområde Organisk jordart Ler Silt Sand Grus Sten-block Isälvssediment, sand-block Moränlera Morän Berg/Morän Fyllning Figur 10. Undersökningsområdet markerat med blå linje på ett utdrag av jordartskartan. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1

25 Jordartskartan visar ett varierat underlag med övervägande andelar av sand, lera och morän (fig. 10). Därtill finns mindre partier av isälvssediment och grus. I de östra delarna av UO återfinns därtill ett nordsydligt löpande stråk av silt som förmodligen har ett samband med Albäckens lopp. Det är svårt att se några entydiga mönster på vilka jordarter som nyttjats för bosättningar under förhistoriens olika perioder, men indikationer finns på att man under sten- och bronsålder huvudsakligen sökt sig till sandigare jordar, medan järnåldersmänniskan i första hand föredragit ett mer lerhaltigt material. Undantagen är dock rikhaltiga, varför en försiktighet bör vidtas vid nyttjandet av jordartskartan. Värt att notera är också att ett större område i den södra delen av UO har markerats som fyllning. Möjligen härrör det från en del av den soptipp som återplanterats och inkorporerats i naturområdet, alternativt avser det någon form av utfyllnad i samband med terrängmodellering och omplanering av området. Resultat av fältbesiktning och inventering Fältarbetet utfördes av Adam Bolander och Ola Kronberg, Riksantikvarieämbetet UV Syd, samt praktikant Oskar Spjuth, Lunds universitet. Vädret bjöd huvudsakligen på uppehåll, med endast ett fåtal regnstänk och cirka 5 9 plusgrader. Därtill var vinden förhållandevis kraftig och mätte mellan sekundmeter. Av det 55 hektar stora området utgjordes merparten av uppodlad åkermark, medan en mindre del utgjordes av hagmark, gräsbevuxna ytor, samt ett skogbevuxet rekreationsområde i söder. En grusväg löper söderut från områdets norra del och avgränsar naturligt undersökningsområdet i två delar, enligt figur 11. På grund av tillgänglighet och gröda var det vid undersökningstillfället endast möjligt att inventera delområde A och B (se nedan). Jordarten var generellt sandrik och över större delen av området var förekomsten av flinta riklig. Endast flinta med en väldefinierad slagbula, retusch eller liknande karaktärsdrag insamlades för att utgöra ett underlag för avgränsandet av särskilt intressanta platser (tabell 3). Maglarp 28:20 och 23:1 23

26 Maglarp 6:1 Västra Tommarp 9:1 Maglarp 54 Maglarp 14:1 Maglarp 45:1 Västra Tommarp 41 Maglarp 31:1 Maglarp 60 Maglarp 28:1 Maglarp 55 Maglarp 33:1 Maglarp 34:1 2 Maglarp 10:1 C Maglarp Maglarp 18:1 Maglarp 22:1 Maglarp 19: A B Maglarp 11: Maglarp 46:1 D G 11 Maglarp Maglarp 32:1 338 Maglarp 47:1 F Maglarp 48:1 Maglarp 43:1 E Maglarp 56 Maglarp 20:1 Maglarp 4:1 Maglarp 13:1 Trelleborg 14:1 Maglarp 5:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Maglarp 21:1 Figur 11. Undersökningsområdet, dess delområden A F, samt de vid utredningen registrerade objekten markerade på ett underlag av Fastighetskartan. Skala: 1: Maglarp 28:20 och 23:1

27 Tabell 3. Registrerade objekt och beskrivning av deras innehåll.. Delområde Objekt GPS-id Innehåll A slipat yxfragment, 1 flintskrapa, ca 20 flintavslag A flintspån (5 cm), ca 12 flintavslag A avbrutet flintspån (3.5 cm), 1 spånfragment, 6 flintavslag, 1 bränd och krackelerad flinta A Ca 20 flintavslag A flintskrapa A flintskrapa, nära RAÄ 32:1 A flintavslag och därtill rik förekomst av ej tillvaratagen flinta av hög kvalitet A flintskrapa A B flintavslag B flintkniv, 6 flintavslag, svagt höjdläge m sluttning mot öster B flintavslag B flintskrapor, ca 20 flintavslag, 1 bränd och krackelerad flinta, svag höjdrygg med sluttning mot öster, nära RAÄ 11:1 B spånfragment (3.5 cm), ca 18 flintavslag, svag höjdrygg, nära RAÄ 11:1 G 11 - Fosfatförhöjning Delområde A utgjordes av plöjd och harvad åkermark, vars jordar vid undersökningstillfället var torra och med ett högt innehåll av sand och småsten. Inga grödor hade ännu börjat gro. I delområdets norra begränsning fanns en nyligen anlagd bullervall av omfattande volym. Vallen åtföljde sträckningen av den asfalterade väg som direkt norr om undersökningsområdet löpte i en ungefärlig sydvästlig-nordostlig riktning. Åkermarkens topografi var inom delområdet generellt utplanad, med endast ett fåtal svaga förhöjningar. Inga spår efter den möjliga gravhög som återgavs på det historiska kartmaterialet (se ovan) var möjliga att finna. Förmodligen är rektifieringen av Skånska Rekognosceringskartan inte helt tillförlitlig, varför det istället kan förmodas att den möjliga gravhögen är belägen strax sydväst om nu aktuellt område. Inom området avgränsades 6 platser med en särskilt hög koncentration av slaget flintmaterial. Därtill mättes 3 solitärt påträffade flintskrapor in som separata fynd (tab. 3; fig. 11). En av dessa (335) framkom alldeles intill den i Fornminnesregistret registrerade fyndplatsen för en flintyxa, RAÄ 32:1. Delområde B utgjordes av plöjd och harvad åkermark, vars jordar vid undersökningstillfället var torra och med ett högt innehåll av sand och småsten (fig. 12). Vårsäden hade här nått en höjd av en eller ett par centimeter. Topografin var generellt utplanad, med endast ett fåtal svaga förhöjningar. I delområdets norra begränsning fanns en nyligen anlagd bullervall av omfattande volym. Vallen åtföljde sträckningen av den asfalterade väg som direkt norr om undersökningsområdet löpte i en ungefärlig sydvästlig nordostlig riktning. Inom området avgränsades 5 platser med en särskilt hög koncentration av slaget flintmaterial (tabell 3; fig.11). På platsen för det nu övertäckta grustag som även är synligt på flygfoto (fig. 4) noterades en svagt grytformad försänkning, där jorden var betydligt fuktigare och av en något mörkare karaktär. I samband med grustagets drift registrerades RAÄ 11:1, efter att det i kanterna iakttagits gropar med svart jord, varifrån skörbränd sten och en flintyxa insamlades. Från den stora flintsamlingen på Albäcksborg (RAÄ 34) härrör ett flertal föremål från fornlämningen. Flera Maglarp 28:20 och 23:1 25

28 Figur 12. Inventering av delområde B. Vy från nordväst. Foto: Adam Bolander. av de flintkoncentrationer som registrerades vid nu utförd fältinventering, skulle vid den digitala bearbetningen visa sig vara belägna på de höjdlägen som kringgärdar försänkningen (fig. 11). Utöver avslag noterades skrapor, bränd flinta och spånfragment. Det är inte omöjligt att tänka sig att objekt 7 10 kan vara del av ett större sammanhängande boplatsområde som delvis grävts sönder genom den sentida grustagsdriften. Objekt 8 angränsar dessutom till RAÄ 61 som nyligen undersökts och kunde konstateras bestå av fyra stolphål, möjligen tillhörande en boplats (Knarrström 2011). Delområde C är beläget öster om Albäckens lopp och var vid undersökningstillfället bevuxet med vall. Därmed var det inte möjligt att inventera ytan. Däremot kunde en svag förhöjning noteras längs den nordliga förlängningen av RAÄ 46. I delområdets norra begränsning fanns en nyligen anlagd bullervall av omfattande volym. Vallen åtföljde sträckningen av den asfalterade väg som direkt norr om undersökningsområdet löpte i en ungefärlig sydvästlig nordostlig riktning. I söder återfanns ett östvästligt löpande dräneringsdike som hade sitt utlopp i Albäcken. Diket skar rakt igenom RAÄ 46 och skiljde även delområde C från delområde D. Delområde D är beläget öster om Albäcken och bestod huvudsakligen av en inhägnad hagmark som till synes var flitigt frekventerad av olika fågelarter. Albäckens lopp var här betydligt mer meandrande och dess stränder uppvisade partier av eroderade sandslänter. På sina ställen återfanns även uppdämda våtmarksområden (fig. 13). De biologiska och ekologiska värdena torde här vara höga. För delområdet bör man ha i åtanke att Albäcken en gång i tiden rätats för att få det lopp som återges i exempelvis figur 11. Under senare år har däremot stor vikt lagts vid att återställa det ursprungliga 26 Maglarp 28:20 och 23:1

29 Figur 13. Delområde D med den här meandrande Albäcken. Vy från söder. Foto: Adam Bolander. och mer meandrande loppet som kan anas i såväl omslagsbild som figur 13. Således har schaktningsarbeten utförts inom delar av området. Inventering var vid undersökningstillfället inte möjlig på grund av det frodiga gräset. Delområde E består av den ovan nämnda skogsplanteringen och rekreationsområdet Albäcksskogen. Skogen har utvidgats i omgångar genom nyplanteringar och det förefaller framförallt vara de norra delarna som tillkommit i sen tid. I den södra delen av skogen återfinns gravområdet, RAÄ 13, i en tydligt markerad och långsträckt grusås. Fornlämningen är också utmärkt med en informationsskylt utmed en grusad gångstig som löper genom området (fig. 14). Delområde E inventerades inte och avses enligt exploatören att bevaras i sitt nuvarande skick, alternativt att utvidgas ytterligare, bland annat genom anläggandet av en våtmark (bilaga 1). I händelse av framtida exploatering av annan art är det av stor vikt att delområde E undersöks genom sökschaktsgrävning. Delområde F omfattar gräsbevuxen och inhägnad hagmark belägen direkt norr om Albäcksskogen. Området avgränsas i väster av en grusväg som löper i en ungefärlig sydostlig nordvästlig riktning. Längs vägen finns goda möjligheter för en etablering vid eventuella fortsatta undersökningar. I den östra begränsningen flyter Albäcken förbi söderut mot sitt utlopp i havsbandet. Inom delområde F återfinns även de registrerade boplatserna 47:1 och 48:1. Vid undersökningstillfället omöjliggjorde den frodiga gräsväxten inventering, men eftersom de båda fornlämningarna upptar en stor del av den totala ytan kan det inte uteslutas att även de övriga delarna hyser under mark dolda fornlämningar. Maglarp 28:20 och 23:1 27

30 Figur 14. Den grusås som hyser gravfältet RAÄ 13, belägen i Albäcksskogens södra del. Sedd från norr. Foto: Adam Bolander. Delområde G omfattar en smal utlöpare av UO, beläget väster om E6:an. Det var inte möjligt att inventera ytan inom ramarna för den arkeologiska utredningen. Däremot visade Arrhenius fosfatkartering medelhöga värden inom en större del av delområdet, vilket kan vara en indikator för en övertäckt boplatslämning. Förhållandet bör undersökas genom sökschaktsgrävning. Förslag till åtgärder Mot bakgrund av resultaten från den arkeologiska utredningen steg 1 föreslås sökschaktsundersökning inom de delområden som avses att exploateras. Då planerna för området inte till fullo är fastställda är det ännu något oklart vilken typ av arbete som planeras inom undersökningsområdets olika delar. En stor areal har på exploatörens underlag markerats som naturområde, men hur det ska gestalta sig är i nuläget svårt att veta. De arkeologiska insatserna måste anpassas efter avsikterna och om det exempelvis ska göras omgestaltningar i form av terrängmodelleringar, nyplanteringar och våtmarksområden. Det krävs således ett mer detaljerat planunderlag innan den arkeologiska insatsen till fullo kan utformas och anpassas efter behovet. Ett generellt förslag, baserat på idag tillgängligt underlag, kan för delområde A F se ut enligt nedan: För delområde A föreslås sökschaktsgrävning med grävmaskin. Huvudsakligen inriktad på objekt 1 6, men även ett område kring RAÄ 32:1, det vill säga fyndplatsen för en flintyxa. Därtill bör sökschakt även förläggas 28 Maglarp 28:20 och 23:1

31 mellan objekten, i syfte att undersöka huruvida en järnåldersbebyggelse kan återfinnas på platsen. Närheten till Maglarps bytomt möjliggör ett sådant förhållande, men samtidigt låter det sig svårligen undersökas med de metoder som tillämpats inom den arkeologiska utredningen steg 1. I samband med schaktning rekommenderas punktvis avsökning med metalldetektor. För delområde B föreslås sökschaktsgrävning med grävmaskin, huvudsakligen inriktad på objekt 6 10 och med en tyngdpunkt kring det förmodligen större boplatsområdet kring RAÄ 11:1. Ytterligare sökschakt bör placeras även i de områden som saknar koncentrationer av flintmaterial, i syfte att fånga upp en eventuell järnåldersbebyggelse. Metalldetektering bör tillämpas punktvis. De centrala och sydöstra delarna av delområdet får betraktas som mindre intressanta och kan förmodligen undantas från undersökning. För delområde C D och F, vilka inte var möjliga att inventera, föreslås sökschaktsgrävning med grävmaskin, huvudsakligen inriktad på de registrerade fornlämningarna RAÄ 46 48, men även den topografiska höjdryggen i delområde C, samt delvis även de omgivande ytorna. Metalldetektor bör framförallt tillämpas inom delområde C och D, på grund av närheten till RAÄ 10:1, med ett medeltida inslag. För delområde E som omfattar Albäcksskogens befintliga utbredning planeras ett bevarande av exploatören. Därmed krävs i nuläget inga vidare arkeologiska undersökningar inom delområdet. Däremot är det i händelse av framtida exploatering av största vikt att genomföra en utvärdering av behovet av arkeologiska insatser på platsen. För delområde G som består av en anslutande väg i väster, föreslås sökschaktsgrävning med maskin inom det område som på fosfatkarteringen (fig. 7) visade förhöjda värden. Det uppdragsarkeologiska systemet Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning och slutundersökning. De olika delarna är ett led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturminneslagen (KML). Den arkeologiska utredningen görs i två steg. Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera platser som potentiellt sett kan hysa ej kända och under mark dolda fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU) där sökschaktsgrävning utförs. Om det kan konstateras förekomst av under mark dolda fornlämningar efter en särskild utredning så är en arkeologisk förundersökning (FU) det nästa steget i det uppdragsarkeologiska systemet. Slutligen, om fornlämningen, efter en förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential så hävs lagskyddet efter att en särskild undersökning, även kallad slutundersökning (SU) utförs. De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör Maglarp 28:20 och 23:1 29

32 ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, särskild undersökning (SU). Detta är en högst summarisk beskrivning av systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: Här finns vägledning för tillämpning av kulturminneslagen (2 4 kap.) samt handbok för det uppdragsarkeologiska systemets tillämpning. De grävande undersökningarna omfattas bara av den yta som skall tas i anspråk för själva intrånget (inklusive arbetsområde), inte hela fornlämningsområdet. Ansökan om tillstånd enligt lag (1988:950) om kulturminnen m.m. ställs till Länsstyrelsen i aktuellt län, vilka beslutar i ärendet. Referenser Andersson, M. & Wallebom, B Döserygg. Grav- och samlingsplats från början av yngre stenålder. Skåne, Håslöv sn, Håslöv 10:1 och 13:1, RAÄ 47. Väg E6, Trelleborg Vellinge. Riksantikvarieämbetet UV, rapport 2010:30. Arbman, H En medeltida by vid Albäcksborg i Maglarps socken. Skånes hembygdsförbunds årsbok. Arcini, C Ståtliga var järnåldersmännen från Albäcksbacken. I: Karsten, P (red.), Carpe Scanium. Axplock ur Skånes förflutna. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr Lund. Arrhenius, O Fosfathalten hos skånska jordar. Sveriges Geologiska undersökning. Serie C. Nr 383. Stockholm. Arrhenius, O Markundersökning och arkeologi. Fornvännen 1935:2. Stockholm. Aspeborg, H Väg 511, delen Skåre-Maglarp. Arkeologisk utredning steg 1, Riksantikvarieämbetet UV, rapport 2011:64. Becker, N Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. Arkeologisk utredning steg 2, Skåne, Västra Tommarps och Maglarps socknar, del av Ståstorp 3:1 m.fl., RAÄ 6 (Västra Tommarps sn) och RAÄ 45 (Maglarps sn), Trelleborgs kommun. Riksantikvarieämbetet UV, rapport 2010:8. Blidmo, R Liten fosfathandbok för arkeologer. Arkeologikonsult. Stockholm. Dahl, S En översiktskarta över Skånes byar vid mitten av talet. Svensk Geografisk Årsbok 16. Furingsten, A. (red) Arkeologi i Sverige Riksantikvarieämbetet rapport 1983:3. Stockholm. Hansen, F Järnåldersgravfältet vid Albäcksåns utlopp nära Trelleborg. Meddelanden från Lunds Universitets Historiska Museum Lund. Jacobsson, B Det forntida gravfältet vid Albäck. Det gamla Trelleborg Årsskrift Albäcksbacken i Maglarp. Gravar från Stenålder, Bronsålder och Järnålder. Riksantikvarieämbetet UV, rapport 1984: Maglarp 28:20 och 23:1

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl

Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Schaktövervakning inför Va-ledning på Tryggestad 3:1 m fl Förundersökning 2010 Tryggestad 3:1, Borgholms kommun, Räpplinge socken, Öland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:14 Gärdslösa

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 1 Färlöv 76:10 m fl.,

Läs mer

Kolartorp. underlag för detaljplan, etapp 3. Stockholms län; Södermanland; Haninge kommun; Österhaninge socken; Kolartorp 7:1, 7:2 m.fl.

Kolartorp. underlag för detaljplan, etapp 3. Stockholms län; Södermanland; Haninge kommun; Österhaninge socken; Kolartorp 7:1, 7:2 m.fl. UV RAPPORT 2014:123 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Kolartorp underlag för detaljplan, etapp 3 Stockholms län; Södermanland; Haninge kommun; socken; Kolartorp 7:1, 7:2 m.fl. Karl-Fredrik Lindberg UV RAPPORT

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Planprogramområde Herstadberg

Planprogramområde Herstadberg UV ÖST RAPPORT 2004:58 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Planprogramområde Herstadberg Planeringsunderlag för Herstadberg och Loddby Kvillinge socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3399-2004 Pia

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

KVARTERET KABELVERKET m.fl.

KVARTERET KABELVERKET m.fl. KVARTERET KABELVERKET m.fl. SOLBERGA, STOCKHOLM FÖREKOMST AV FORNLÄMNINGAR ANTIKVARISK UTREDNING JUNI 2013 Antikvariska konsultbyrån Fil.dr Staffan Nilsson Torsgränd 25 113 61 Stockholm Telefon och fax

Läs mer

Norra Borstahusen delområde 2

Norra Borstahusen delområde 2 UV RAPPORT 2013:107 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2, 2012 Norra Borstahusen delområde 2 Skåne, Landskrona stad och socken, Borstahusen 1:1 fornlämning 29 och 30 Kennet Stark UV RAPPORT 2013:107 ARKEOLOGISK

Läs mer

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013

NY VÄG VID LANDAFORS. Särskild arkeologisk utredning. Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:07 NY VÄG VID LANDAFORS Särskild arkeologisk utredning Gäversta S:2, 3:13, 3:46, 21:1, Lillanda 1:18 Segersta socken Bollnäs kommun Gästrikland 2013 Katarina Eriksson

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens

Begränsning av Garnisonskyrkogårdens UV RAPPORT 2012:67 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Begränsning av Garnisonskyrkogårdens östra kant Västergötland, Göteborgs socken, Heden 705:14, fornlämning 436 Carina Bramstång Plura UV RAPPORT 2012:67

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Beslut 2013-02-11 POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW:

Beslut 2013-02-11 POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Beslut 2013-02-11 Sid 1(3) 431-12508-12 Landskap Östergötland Kommun Linköping Fastighetsbeteckning Vimanshäll 1:1 Socken Linköpings stad RAÄ nr RAÄ 69:1-4 samt Objekt

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck

Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Arkeologiskt objekt kan du vara själv! Reflektioner kring arkeologisk metodik och tolkningar av det förflutna. Elisabeth Rudebeck Hur påverkas synen på det förflutna av våra metoder? Hur möjliggör metoder

Läs mer

Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning RIO KULTUR KOOPERATIV 1652-1897 ISSN ARKEOLOGI

Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning RIO KULTUR KOOPERATIV 1652-1897 ISSN ARKEOLOGI Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning ARKEOLOGI RIO KULTUR KOOPERATIV Kulturhistoriska rapporter 118 ISSN 1652-1897 Lillemor Olsson Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken,

Läs mer

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 Rapport 2011:10 Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 VA vid Nykvarn RAÄ 241 Kungsbro 1:49 och 1:449 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Värme i Gällersta kyrka

Värme i Gällersta kyrka ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Värme i Gällersta kyrka Gällersta kyrkobol, Gällersta socken Örebro kommun, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Bronsålder och järnålder vid Ullbro

Bronsålder och järnålder vid Ullbro UV RAPPORT 2013:133 ARKEOLOGISK DOKUMENTATION Bronsålder och järnålder vid Ullbro Invid vägtunnel för väg E18 Uppland; Enköpings kommun; Tillinge socken, Ullbro 5:1; Tillinge 391 och 392 Niclas Björck

Läs mer

Renen 1:1 Onslunda kyrkogård ANLÄGGANDE AV BERGVÄRME

Renen 1:1 Onslunda kyrkogård ANLÄGGANDE AV BERGVÄRME Arkeologisk förundersökning 2013 Renen 1:1 Onslunda kyrkogård ANLÄGGANDE AV BERGVÄRME RAÄ Onslunda 39:1, Onslunda socken i Tomelilla kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2014:2 Lars Jönsson Arkeologisk

Läs mer

Ultuna, hus C4:115. Antikvarisk kontroll vid reparation av avlopp inom gravfältet Uppsala 402:1 (fd Bondkyrko socken)

Ultuna, hus C4:115. Antikvarisk kontroll vid reparation av avlopp inom gravfältet Uppsala 402:1 (fd Bondkyrko socken) Ultuna, hus C4:115 Antikvarisk kontroll vid reparation av avlopp inom gravfältet Uppsala 402:1 (fd Bondkyrko socken) Fastighet Ultuna 2:23, Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2011:1 Jonas Svensson Hennius

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby

Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby Del V Vad hände sedan? Senare tiders bebyggelse vid Skälby ola korpås Den gamla byplatsen övergavs I slutet av den romerska järnåldern upphörde man med att bygga hus och gräva gropar i Skälby. Det verkar

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Gravar och vägbankar vid Södertörnsleden

Gravar och vägbankar vid Södertörnsleden uv MITT, rapport 2009:30 arkeologisk förundersökning Gravar och vägbankar vid Södertörnsleden Södermanland; Huddinge socken; Grantorp 5:1 m.fl.; RAÄ 108:1, RAÄ 109:1, RAÄ 110:1, RAÄ 289:1, RAÄ 332:1 2

Läs mer

Bredbandsnät i Stjärnorp

Bredbandsnät i Stjärnorp Rapport 2013:87 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Bredbandsnät i Stjärnorp RAÄ 7, 14, 58, 148, 153 m fl Stjärnorps socken Linköpings kommun Östergötlands län Fredrik Samuelsson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

Vindkraft och ledningar vid Mjärdevi och Salvetorp

Vindkraft och ledningar vid Mjärdevi och Salvetorp Rapport 2011:20 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vindkraft och ledningar vid Mjärdevi och Salvetorp Mjärdevi 16:1 och Salvetorpet 2:3 Hogstad socken Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S

Läs mer

Arkeologisk förundersökning Skörstorps socken

Arkeologisk förundersökning Skörstorps socken Arkeologisk förundersökning Skörstorps socken Arkeologisk förundersökning, Skörstorp 15:3 Skörstorps socken Falköpings Catharina Henriksson Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2013:37 Arkeologisk

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM

GOteboigs stadsomseum. Rapport. over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992. Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM GOteboigs stadsomseum Nr Rapport over arkeologisk forundersokning i Goteborgs kommun 1992 Angereds socken nr 2 Hog GOTEBORGS STADSMUSEUM RAPPORT OVER ARKEOLOGISK FORUNDERSOKNING. HOG, AN 2. En mycket skadad

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Adelgatan 4. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20

Adelgatan 4. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003. Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20 Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2003 Adelgatan 4 Dokumentation i samband med trappbygge inom RAÄ 20 Malmö stad, Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:053

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

Patrik Gustafsson Patrik Gustafsson Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Undersökningsområdets geografiska belägenhet är markerat med

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009

Kvarteret Lyckan, Norrköping 2009 för den arkeologiska undersökningen av kålgårdar i kvarteret Lyckan i Norrköping år 2009. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan Under slutet av oktober och i november kommer vi att undersöka kålgårdar,

Läs mer

Arkeologisk utredning 2014. Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA. Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2014:13.

Arkeologisk utredning 2014. Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA. Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2014:13. Arkeologisk utredning 2014 Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE AV FÖRSKOLA Hyllie socken, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:13 Per Sarnäs Arkeologisk utredning 2014 Limhamn 154:376 UPPFÖRANDE

Läs mer

FU Ödsmål 377. Rapport 2006:6. Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ 377. Rune Bark/Joakim Åberg

FU Ödsmål 377. Rapport 2006:6. Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ 377. Rune Bark/Joakim Åberg FU Ödsmål 377 Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ 377 Rune Bark/Joakim Åberg Rapport 2006:6 FU Ödsmål 377 1 FU Ödsmål 377 Arkeologisk förundersökning Ödsmåls socken, Hog 9:1, RAÄ

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Mall. Företagarens namn och adress Undersökares namn och adress

Mall. Företagarens namn och adress Undersökares namn och adress Mall [Länsstyrelsens logotyp] Beslut Sida Datum Dnr Socken: samtliga berörda anges Kommun: samtliga berörda anges Fastighetsbeteckning: samtliga berörda anges RAÄ-nr: alternativt tillfällig arbetsidentitet

Läs mer

Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun

Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun Rapport 2013:21 Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Per Sarnäs Rapport 2013:21 Lärkan 10, fornlämning 20, Malmö stad, Malmö kommun Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag Foto: Hans Olsson En resa som sträcker sig 3000 år tillbaka i tiden till intressanta forntida monument. Foldern är sammanställd av Hans Olsson, arkeolog, Värmlands

Läs mer

Järnålder och medeltid vid Östgötaporten Högmoberg

Järnålder och medeltid vid Östgötaporten Högmoberg Rapport 2007:26 Arkeologisk för- och slutundersökning Järnålder och medeltid vid Östgötaporten Högmoberg RAÄ 161 Stora Åby socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Anna Börjesson Marie Ohlsén Ö S T E R

Läs mer

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs

Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs UV ÖST RAPPORT 2007:71 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Dränering och grundgrävning vid medeltidsborgen Aranäs RAÄ 9 och 12, Årnäs säteri (Årnäs 2:1) Forshems socken, Götene kommun

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson.

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson. N A1108 S Gråsvart mylla (torv) Mörkbrunt sandlager med kvarts Gulbrunt morängrus Stenar något framför profilen 0 1 m Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad

Läs mer

Arkeologisk förundersökning Raä nr 68, Skara stad

Arkeologisk förundersökning Raä nr 68, Skara stad Arkeologisk förundersökning Raä nr 68, Skara stad Arkeologisk förundersökning, Raä nr 68 Skara stad Skara kommun Catharina Henriksson Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2013:36 Raä nr 68, Skara

Läs mer

Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård

Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård Rapport 2010:76 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Bergvärmeinstallation på Nykils kyrkogård Nykil 3:1 Nykils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G

Läs mer

Bronsålder på Djäkneberget?

Bronsålder på Djäkneberget? Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:08 Bronsålder på Djäkneberget? En inventering utifrån en förmodad skålgrop Fördjupad studie kring eventuella bronsålderslämningar RAÄ 246 Djäkneberget Västerås stad

Läs mer

Grunden till en träkyrka?

Grunden till en träkyrka? Grunden till en träkyrka? Arkeologisk förundersökning runt Bredestads kyrka inför dräneringsgrävning, Bredestads socken i Aneby kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:03

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Rapport 2010:22. Kv Lyckan 36 i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2010. Jan Kockum

Rapport 2010:22. Kv Lyckan 36 i Åhus. Arkeologisk förundersökning 2010. Jan Kockum Rapport 2010:22 Kv Lyckan 36 i Åhus Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:22 Kv Lyckan 36 i Åhus Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 23 Lyckan 36, Åhus socken

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer