Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial"

Transkript

1 Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial

2 Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Text: AnnMarie Lindman Foto: Catharina Kåberg Copyright: Centrum för lättläst Form: Tom Weegar Bilderna är tagna vid Lyckåsa Demenscenter i Bjärnum All kopiering utan tillåtelse är förbjuden Tryck Elanders, 2010

3 Innehåll: INLEDNING När allt förändras Att läsa för att minnas Läsning som motståndsrörelse Läsombud och högläsare hjälper till med läsningen Kärlek, vemod och andra sköna känslor Lättlästa böcker skapar goda samtal Böcker med kärlek, humor och minnen Tidningar och nyheter kan också väcka minnen Hur ordnar man en bra läsestund? Ewa Sandstedt: Lättläst är en guldgruva Lättlästa böcker som kan passa för äldre med demens Studiehandledning...21 Anmälningsblankett...25

4 INLEDNING När allt förändras Astrid bor ensam i sin lägenhet strax utanför sta n sedan maken dog för drygt fyra år sedan. Hon har inga barn och hennes enda syster dog för ett år sedan. Astrid är alldeles ensam. En dag upptäcker en granne att Astrid försöker låsa upp dörren till tvättstugan med dörrnyckeln. Hon har flera matkassar med sig. Grannen slår larm, Astrid utreds och man upptäcker att hon har en begynnande demenssjukdom. Hon vill trots allt helst bo kvar hemma ett tag och kommunen ordnar hemtjänst. Det blir också bestämt att Astrid ska besöka dagverksamheten tre gånger i veckan. Allra bäst är det på onsdagarna. Då kommer Nils och Sonja till dagverksamheten. De är pensionärer och gör nu en insats som frivilliga. De läser högt för Astrid och fyra andra kvinnor. Astrid har inte riktigt pratat med någon om gamla tider sedan maken dog. Minnet är också så opålitligt nu för tiden. Men när Nils läser ur en bok om andra världskriget minns Astrid hur tokigt det var när hon och maken sparade sina tilläggskort för kött, korv och fläsk och sålde till grannarna. De var vegetarianer och köpte teaterbiljetter för pengarna de fick ihop. Det var olagligt förstås, de fuskade med namnteckningarna men tänk den där gången när de var och såg självaste Hasse Ekman på Dramaten Du hälsar på din gamla mamma Britta i Sävberg. Det var ett tag sedan ni sågs. Nu upptäcker du att hon har lagt strumpor i kylen och tandkräm på hatthyllan. När ni sitter ner för att fika låter hon först som vanligt men efter ett tag tycks hon tappa tråden och samtalet blir väldigt konstigt. Riktigt orolig blir du när hon plötsligt säger att hon funderar på skilsmässa. Din pappa har ju varit död i tio år! När du påpekar detta blir din mamma både arg och förolämpad. När du tänker efter så har mamma Britta ju faktiskt varit ganska vimsig se senaste gångerna som du har hälsat på, men du har bara tänkt att hon kanske har varit trött. För dig som är anhörig känns allt väldigt förändrat. Britta är inte som förr och det är så svårt att kommunicera. Besöken känns tunga men du vill inte svika. Ett par månader senare har Britta fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Britta har dåliga dagar men också bra dagar, ni ses faktiskt oftare än förut nu och ni hittar sätt att prata med varandra. En dag provar du att läsa högt ur en bok som handlar om Brittas stora intresse svensk historia. Det glimmar till i ögonen och ni får kontakt. Britta har en anhörig som besöker henne. Alla har inte det. För Astrid blir det Nils och Sonja på dagverksamheten som hjälper henne att minnas och får henne att le och skratta. 5

5 1. Att läsa för att minnas Vi lever i ett samhälle där förmågan att kunna läsa och skriva har fått allt större betydelse. Allt fler yrken kräver god läsförmåga. De flesta människor läser något varje dag. På jobbet eller på fritiden. Vi läser allt från torra utredningar och spännande romaner till tidtabeller och recept. Att läsa är ett sätt att skaffa sig information men det handlar lika mycket om att få upplevelser och att lära känna andra människors villkor och vardag. Åldrandet innebär ofta att syn och hörsel försämras. Förmågan att orka lyssna och att koncentrera sig blir sämre. Minnet kanske sviker och det kan bli svårt att greppa allt som händer i omgivningen. Om en person dessutom drabbas av demens blir förändringarna förstås mycket mer omfattande. Demenssjukdom gör att förmågorna minskar och så småningom försvinner. Men behoven och känslorna finns kvar. Förbindelsen mellan tanke och ord kan vara bruten. Men man kan ha mycket att säga även om man inte kan tala Att läsa för att få upplevelser är viktigt för många människor i alla åldrar och naturligtvis även för människor med demens. Ett bra sätt att hjälpa minnet på traven och att hitta ett samtalsämne är att läsa högt ur en bok. Kanske handlar boken om hur man firade jul för 50 år sedan. Eller det kanske är en skildring från barndomsstaden som väcker gamla minnen. Din släkting börjar berätta. Med hjälp av boken blir det han själv som får ta initiativet till samtalet. Han väljer vad han vill berätta. Tänk dig att din 85-åriga pappa har fått en demenssjukdom och bor på ett äldreboende sedan några år. På boendet är han känd som den där sura och krävande gamla gubben. bor på ett äldreboende är kanske bara känd som den där tystlåtna, sura eller krävande gamla gubben. Om man inte ser annat än samma väggar och samma personal runt omkring sig 6

6 varje dag kanske man också mer och mer identifierar sig med den rollen. Men tänk vad som kan hända om någon sätter sig ner och läser högt för den sura gubben. Kanske handlar boken om djur. Och gubben var bonde en gång i tiden. Eller det kanske är en kärleksroman som han läste som ung. Minnet väcks. Den gamle mannen liksom sträcker på sig och börjar berätta. Personalen på boendet ser en helt ny person framför sig och du som är anhörig känner igen det lilla leendet och glimten i ögat hos din pappa. Nu kan ni prata lite med varandra igen och det blir en bekräftelse på att längst därinne finns din riktiga far kvar. V isst kan man sätta sig ner och prata utan bok. Man kan ställa frågor. Hur var det när du var barn? Hur träffade du din hustru? Hur stor var bondgården? Men det är inte säkert att man får svar eller att det uppfattas positivt. Med hjälp av boken blir det den äldre mannen själv som får ta initiativet till samtalet. Han väljer vad han vill berätta. Och plötsligt är han något mer än sura gubben. Han är en människa med en historia, med livserfarenheter och intressanta saker att berätta. Han har varit en pappa, en make, en yrkesman, en tennisspelare, en bärplockare och kanske även en glad gubbe. 7

7 2. Läsning som motståndsrörelse Demenssjukdom påverkar läsförmågan kraftigt. Högläsning kan vara det enda som fungerar för en person med den här sjukdomen. Det är en svår sjukdom men med hjälp av kunnig personal på äldreboenden kan förloppet i vissa fall fördröjas litet. Det finns mycket man kan göra för att ge personer med demens ett bättre liv. En stor insats för bättre livskvalitet kan också göras av frivilliga och anhöriga. Högläsning är en av de aktiviteter som kan skapa mycket glädje och stimulans. Efter en läsestund kan mycket vara bortglömt direkt men läsningen sätter ändå spår. Det finns många berättelser om det lugn som högläsning kan skapa hos människor med demens. Både under läsestunden och en god stund efteråt upplever många en rofylldhet som ibland kan hålla i sig resten av dagen och göra det lättare att somna på kvällen. Att förmågan att läsa minskar eller försvinner betyder inte att behovet av tidningar och böcker inte längre finns. Läsning och högläsning innebär stimulans för personer som har drabbats av demens. En bok ger öppningar till samtal och till kontakt med omvärlden. Något som är nog så viktigt i en tillvaro som krymper alltmer. Eftersom läsning är ett sätt att träna tankeförmågan kan läsning också bidra till att göra lite motstånd mot demenssjukdomen. Forskning visar att även bemötande och omhändertagande har betydelse för tillståndet hos personer med demens. Det verkar alltså gå att påverka sjukdomen och att bromsa försämringen något! en studie bemöttes en grupp personer med demens I på ett sätt som skulle stärka deras självförtroende och initiativförmåga. De fick gott om tid och lugn och ro samtidigt som de uppmuntrades att fatta egna beslut och att välja aktiviteter. Den här gruppen jämfördes med en grupp på ett boende där personalen inte hade fått motsvarande utbildning. Studien visade att kunnigt omhändertagande förbättrade de äldres tillstånd på flera sätt: förvirring, ångest och depression minskade och motoriska funktioner förbättrades. Det verkade även som om deltagarna i studien försämrades långsammare jämfört med hur sjukdomsförloppet såg ut i den andra gruppen. Det kan löna sig att göra motstånd. Böcker, bemötande och samtal är viktiga redskap i den här motståndsrörelsen. 8

8 3. Läsombud och högläsare hjälper till med läsningen Människor som har stora lässvårigheter behöver ofta någon som hjälper till med högläsning. Personal som hjälper till med att läsa och förklara kallas läsombud. Centrum för lättläst arbetar tillsammans med andra för att utbilda läsombud i hela landet. De flesta läsombud finns i verksamheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, men också inom äldreomsorgen har en hel del läsombud utbildats. Även anhöriga, frivilliga och andra som hjälper i vardagen kan förstås läsa högt. Vi kallar dem för högläsare för att göra en skillnad mellan personal som läser som en del i sitt arbete och alla dem som läser på fritiden för att de har lust och vill dela en skön läsestund med människor som inte kan eller orkar läsa själva. Den som vill bli högläsare kan gå en kort utbildning. Där lär man sig mer om lättlästa böcker, tidningar och samhällsinformation. Man får också lära sig hur läsningen kan läggas upp. Alla högläsare kan, liksom läsombuden, få tidningen Läsombudet, en tidning om lättläst och läsning som kommer ut fyra gånger om året. Fortbildnings- och inspirationsdagar ordnas för läsombud och högläsare och biblioteket kan bidra med lästips. 9

9 4. Kärlek, vemod och andra sköna känslor En högläsare frågar: Kommentar från kvinna som lyssnar på högläsning: Jag tycker den är så sorglig den där boken. Man får tårar i ögonen. Man lever sig in i den. - Är det någon som vet vad en kurtisan är? Det är en älskarinna. En kvinna svarar: - Vad härligt då! Kuckelimuck med många! En högläsare visar en bild ur en bok: - Titta vilka snygga byxor han har! En dam svarar: - Ja, men han ska väl ha något i dem också! Kommentar till en bok om kärlek: Tänk om man hade haft en karl som var så n. Det skulle ha varit smaskens! Efter en hel timmes läsning ur Hemsöborna frågar högläsaren om det kanske är dags att sluta. En dam ler, suckar lite och säger: Det vore allt skönt med lite till! 10

10 5. Lättlästa böcker skapar goda samtal Demens påverkar orken, förmågan och lusten. Koncentrationen och minnet sviker. Både för den som lyssnar och för den som läser högt är det bäst med en litet kortare och enklare text. En tydlig form och många bilder är också bra. En lättläst text är enklare att läsa högt utan att man stakar sig och det går snabbare att hitta tillbaka i texten när man har gjort ett avbrott för att diskutera något. En person som läser högt kan också dramatisera texten lite, svara på frågor och förklara saker. En tegelstensroman tar för lång tid att läsa högt. Man hinner tappa tråden mellan lästillfällena. Den typ av lättlästa böcker som ges ut av LL-förlaget vid Centrum för lättläst har visat sig fungera mycket bra för personer med demens. En lättläst bok har kort text, en tydlig röd tråd, enkla meningar och ofta många bilder som anknyter till texten. Det finns faktaböcker och skönlitteratur. Och det finns skönlitteratur i original och i bearbetning. Det finns också böcker på olika nivåer. Nivå 1 och 1+ eller Lättast är de allra enklaste böckerna. De har mycket korta texter och många bilder. De har ett mycket enkelt och konkret språk. Även innehållet är vardagligt och enkelt. Nivå 2 eller Lättare är en mellannivå. Här är texterna längre och språket mer varierat men dessa böcker är fortfarande mycket lätta att läsa och förstå. De här böckerna innehåller oftast bilder. Nivå 3 och 3+ eller Lätt är den nivå som kräver lite mer av läsarna. Här finns en del böcker utan illustrationer, texterna kan vara ganska långa, språket är litet svårare och innehållet kan vara litet mer komplicerat med flera inblandade personer. Bearbetade klassiker ligger ofta på nivå 3. Fastna helst inte för länge i de klassiska funderingarna kring det lämpliga i att bearbeta klassiker! Tänk att det finns flera versioner av till exempel Hemsöborna. Det finns Strindbergs originaltext, det finns en lättläst version av Busk Rut Jonsson för alla dem som inte kan eller orkar läsa originalet och det finns en TV-serie med Allan Edwall. Alla tre är olika till form och innehåll. De innehåller olika kvaliteter. Man kan ta del av alla tre eller av en eller två versioner. 11

11 6. Böcker med kärlek, humor och minnen Det finns många olika böcker som kan passa äldre och människor med olika demenssjukdomar. Syftet med högläsningen är ju att stimulera till samtal, att väcka minnen och att låta tankeförmågan jobba lite på ett lustfyllt sätt. Vilka böcker som uppfyller något av detta beror förstås på personens intressen och bakgrund. Kärlek är alltid ett populärt ämne. En grupp äldre damer med demens har lyssnat till högläsning ur Kameliadamen av Alexandre Dumas i lättläst bearbetning. Boken väckte tankar och minnen. Det blev fina diskussioner och damerna kände sig utvalda och stimulerade. De hade förvånansvärt lätt att sitta stilla och koncentrera sig och de följde med i texten, ställde frågor och kommenterade. Samtalen handlade mycket om Greta Garbo och hennes skönhet. Alla hade sett filmen. Det blev också en hel del prat om sex och kärlek. Alla levde sig in i den sjuka Marguerite och hennes öde. Det konstaterades att det var mycket synd om både Kameliadamen och hennes kavaljer Armand. De var olyckliga hela det där gänget ansåg en av damerna. Boken är sorglig, framhöll en annan dam. Men sorg, lungsjuka och starka känslor verkade ändå stimulera dessa äldre damer där de satt runt fikabordet i köket på demensboendet och lyssnade till högläsning. Några böcker har under många år stått högt upp på topplistan. Till exempel böckerna om den nakne karlen: En naken karl, En naken karl i Paris och En naken karl firar jul av Johan Werkmäster. Böckerna om den nakna karlen handlar om två grannar fröken Lasker och herr Jansson. De är båda pensionärer och bor mitt emot varandra i trappuppgången. En sen kväll blir herr Jansson utelåst i bara mässingen när han ska slänga räkskal i sopnedkastet. Han ringer på hos fröken Lasker, får låna morgonrock och även sova över. De blir vänner och så småningom ett par. I bok nummer två reser de till Paris tillsammans och i den tredje boken firar herr Jansson jul tillsammans med frökens Laskers släkt. Det är lätt att tycka om den sympatiska och djupt mänskliga beskrivningen av det äldre paret som försöker jämka ihop sina personligheter för att kunna njuta av varandras sällskap. Festa och Fira av Marita Lindquist, Margareta Schildt och Måd Olsson Wannefors är en annan favorit bland äldre. Boken beskriver årets högtider; hur vi firar i dag och hur vi har firat förr i tiden. Det börjar med kräftfest och surströmmingskalas och slutar med midsommar. Olika seder beskrivs, vi får ta del av sånger och recept och förslag på pyssel. Det är en bok som lätt inbjuder till samtal. Alla har något att berätta. Så firade vi påsk när jag var barn. Jag minns midsommaren Min familj hade aldrig råd med julklappar. Lätta historieboken 1900-talet Hundra svenska år av Börje Dahlqvist är också en bok som väcker minnen och inbjuder till samtal. Man kan läsa hela boken eller bara titta på bilderna. Man kan använda boken som uppslagsverk eller välja ut ett decennium som känns särskilt roligt att komma ihåg. Varje kapitel beskriver ett nämligen decennium. Först redovisas de viktigaste händelserna. Sedan kommer ett avsnitt som heter Folk man talade 12

12 om. Den som är runt 85 år i dag minns 1930-talet. Det är ungdomstiden. Kapitlet beskriver skotten i Ådalen, Kreuger-kraschen, Per Albin Hanssons folkhem, Hitlers maktövertagande och andra världskrigets start. Folk man talade om var bland andra Evert Taube, makarna Myrdal och Lubbe Nordström. Bilar, bilar av Måd Olsson Wannefors är en bok som passar lika bra för den som älskar bilar som för den (hittills) helt ointresserade. Det är en bok med massor av bilder och korta texter om bilens historia från den hästlösa vagnen till dagens racerbilar. Man kan läsa om allt från hur en bilmotor fungerar till bilens miljöproblem. Roligast är förstås att titta på läckra bilder av T-Ford, Mercedes, Cadillac och andra modeller från förra seklets början. Och att läsa alla tokiga historier om de första bilarnas jungfrufärder. Läsning är ett utmärkt recept på stimulans av både tanke och känsla. Ännu lättare blir det att levandegöra gamla tider om man tillsätter litet musik till receptet. Då är Sånt är livet den svenska schlagern av Ove Säverman perfekt. Här kan man frossa i bilder på kända ansikten: Från Karl Gerhard, Sven Olof Sandberg och Edvard Persson till Lasse Berghagen, ABBA och Carola. Boken har korta texter och många citat ur sånger. Till boken hör också en cd-skiva där vi kan lyssna till alla gamla godingar. Schlagerboken väcker garanterat minnen och det blir lätt att hitta samtalsämnen kring innehållet. 13

13 7. Tidningar och nyheter kan också väcka minnen Friska äldre människor ägnar ofta mycket tid åt att läsa dagstidningar. När man drabbas av sjukdom kan det vara viktigt att få hjälp att kunna fortsätta ta del av nyheter och samhällsinformation. Att fortsätta läsa tidningar är ett sätt att fortsätta vara delaktig. Särskilt i början av en demenssjukdom. Dessutom är även tidningsläsning självklart bra hjärngymnastik. Den lättlästa tidningen 8 SIDOR kommer ut en gång i veckan och består av just åtta sidor med de viktigaste nyheterna. Förutom nyhetsartiklar innehåller tidningen också kultur och sport. Texterna är korta och enkla. Nyheter förklaras i sitt sammanhang. I jämförelse med vanliga tidningar kräver texterna mindre förkunskaper och över huvud taget mindre ansträngning av läsarna. Tidningen görs av en redaktion som finns på Centrum för lättläst. Man kan läsa 8 SIDOR både i grupp och enskilt. Nyheter kan också väcka minnen. Glöm inte heller lokaltidningen. Det är alltid det mesta närliggande man orkar bry sig om när man har drabbats av sjukdom. På Centrum för lättläst finns också Lättlästtjänsten som bearbetar samhällsinformation till lättläst svenska på uppdrag från myndigheter, organisationer och företag. Lättläst samhällsinformation finns från bland annat försäkringskassan, handikappombudsmannen, livsmedelsverket, regeringen, riksdagen, socialstyrelsen och vägverket. Många anhöriga till sjuka kan ha glädje och nytta av lättläst samhällsinformation som alternativ till de högar av krångliga skrivelser som ofta följer i sjukdomars spår. 14

14 8. Hur ordnar man en bra läsestund? Att läsa högt är en enkel och billig aktivitet som ger mycket tillbaka i form av glädje, igenkänning och lugn och ro. Som anhörig eller frivillig är du en ovärderlig resurs för dem som har drabbats av demenssjukdom. Du ger av din tid och du skapar stunder av gemenskap som höjer livskvaliteten för dem som lyssnar och deltar. För att göra läsestunden ännu bättre finns det förstås en del saker man kan tänka på. Här är tolv punkter för en lyckad läsestund: 1. Läs igenom den text du ska läsa före läsestunden. På så vis vet du vad som händer i berättelsen och är lite förberedd på vilka frågor och associationer som kan tänkas dyka upp. Du har också förmodligen valt en text som du själv känner dig bekväm med och tycker om att läsa högt. Om du känner deltagarna väljer du förstås också en text som du tror passar alla bra. 2. Om du ska läsa på ett ställe där du inte känner dem som ska lyssna be personalen berätta lite om deltagarna. Vilka intressen har de? Vad har de arbetat med? Är de uppväxta på landet eller i sta n? Har de rest mycket? Har de barn? Då vet du lite mer om de reaktioner som kan komma när du läser. Och du kan använda din kunskap genom att passa på att fråga något som du vet att du kan få svar på. Visst bodde du i Paris när du var ung, Greta? Om Greta inte kan uttrycka sig med ord så får du nog i alla fall ett litet leende till svar. En del information kan förstås vara sekretessbelagd. Det kan också variera från fall till fall vad personalen och/eller anhöriga tycker är lämpligt att berätta. Det handlar inte heller om att ta reda på allt om deltagarnas sjukdomar utan snarare lite om deras friska liv. Det man får veta om en person får man naturligtvis inte föra vidare. Därför skriver man som högläsare under en försäkran där man ger ett tystnadslöfte som gäller även efter att man har slutat som högläsare. 3. En läsestund kan vara spontan eller planerad beroende på omständigheterna. Man kan fånga stunden eller läsa varje onsdag kl 15 efter fikat. Det ser förstås olika ut om man läser på ett boende eller hemma hos någon. En läsestund kan vara kort eller lång. Man kan läsa på morgonen, mitt på dagen eller på kvällen. Det beror på vad som passar dig och den/de som ska lyssna. Läsningen kan vara till glädje på dagen och till ro på natten. 4. Hitta en avskild plats där läsningen kan pågå utan att ni blir störda av buller, prat, telefonsignaler eller folk som kommer och går och slår i dörrar. Det är bra om det finns en dörr att stänga. Häng då gärna upp en skylt på dörren Läsning pågår! Stör ej! Prata med personalen och kontrollera att alla har varit på toaletten och att inga tider hos frisör eller tandläkare är inbokade för någon av dem som ska delta i läsestunden! Sedan kan det ändå hända att någon måste gå ifrån under läsestunden. Då är det en fördel om det finns personal till hands som kan hjälpa till. 15

15 5. Tänd gärna ett ljus eller en läslampa när du ska börja läsa. Det blir en signal att något särskilt ska hända och det skapar en fin stämning. Gör likadant varje gång det är läsestund. 6. Tänk på att du som högläsare är en mycket viktig person för dem som lyssnar. Försök att se hela gruppen och glöm inte att uppmärksamma dem som är tystlåtna och försynta. Du kan också behöva hejda den som är alltför pratsam och tar för stor plats på bekostnad av andra. Om du läser vid flera tillfällen för samma grupp kan du se till att du sitter bredvid olika personer vid varje läsestund. Om någon hör dåligt fråga personalen om det går att ordna hörselslinga eller låt den som inte hör så bra sitta närmast dig. 11. Om läsestunden efter fem minuter övergår i ett samtal (som inte domineras av någon) tänk inte att du har misslyckats! Tvärtom, en viktig del av idén med en läsestund är uppnådd! Det kan förstås också hända att det inte blir något samtal alls. I stället sitter alla tysta och lyssnar. Någon kanske till synes i sin egen värld. Inte heller detta betyder att du har misslyckats. Vad vet du om de inre världar som kanske har öppnats hos någon av deltagarna för en kort stund? 12. Om du känner dig osäker och tycker att du är jättedålig på att läsa högt då ska du veta att du är tillräckligt bra ändå! Det du ger deltagarna är så värdefullt att det absolut inte spelar någon roll om du skulle staka dig eller läsa fel. 7. Gör avbrott i läsningen. Se efter att alla verkar hänga med. Ställ frågor och kommentera texten. Hjälp minnena och associationerna på traven. Läs långsamt och tydligt och dramatisera gärna lite ibland. Du kan betona ord som är känsloladdade som siden, sammet, kärlek, blod och tårar. Men överdriv inte. Läs framför allt lugnt och förmedla att det finns gott om tid. 8. Kanske finns det något i berättelse som går att illustrera med musik. Ha en cd-spelare och några skivor till hands. 9. Om deltagarna (mot förmodan!) inte verkar gilla berättelsen slå ihop boken och sitt och prata en stund i stället. Prova med en annan bok nästa gång. Ge inte upp! 10. Du kan också ha något i reserv om den bok du börja läsa inte verkar fungera. Ha till exempel med dig en pärm med dikter, gåtor, vistexter, ordspråk, rim och ramsor, något från lokaltidningen eller en rolig artikel från tidningen 8 SIDOR. 16

16 9. Ewa Sandstedt: Lättläst är en guldgruva Ewa Sandstedt är en av de läsombudsinspiratörer som samarbetar med Centrum för lättläst. Hon har lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen och hon gillar böcker! I början provade hon att läsa högt ur vanliga böcker men det fungerade inte så bra. Varken tjocka romaner eller barnböcker verkade passa. Så blev hon projektledare för Läsombudsprojektet i Västmanland: Andersson, Pettersson, Lundström och jag som pågick Då upptäckte jag vilken guldgruva de lättlästa böckerna är, säger Ewa. Den allra första boken hon läste är förknippad med ett fint minne. En grupp personal och boende satt ute och grillade korv. Det var en sådan där varm sommarkväll när man bara inte kunde vara inomhus. Därför hämtade Ewa en bok när korven var slut. Det blev Johanssons dotter av Ulla Ekh. Ewa läste och de gamla blev förtjusta direkt. Det blev skratt och leenden. När Ewa kom till ett avsnitt där Märta och Sture ligger i utdragssoffan blev hon litet generad och hoppade över några ord här och var. Nästa dag när Ewa kom gående på avdelningen fick hon se och höra hur en av de gamla damerna satt och läste högt för en annan dam. Hon läste ur Johanssons dotter, och när hon kom till avsnittet om utdragssoffan hoppade hon inte över ett enda ord. Båda damerna fnissade förtjust och läste texten flera gånger. Nu kommer det snart! ropade den ena varje gång utdragssoffan närmade sig. När man läser högt för äldre och sjuka människor är det viktigt att stanna upp i texten, ta ögonkontakt och ta reda på om alla hänger med. Kanske borde något kommenteras eller förklaras. En av fördelarna med de lättlästa böckerna är att det är lätt att titta upp från texten och sedan hitta tillbaka igen, säger Ewa. Ewa berättar att hon en gång läste en artikel om Operan i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Bland dem som lyssnade fanns en kulturintresserad före detta lärare och en gammal läkare som hade rest jorden runt. De borde ju vara intresserade av Operan, tänkte Ewa. Och det var de i och för sig men den stora överraskningen var att mannen där borta i soffan, han som hade jobbat på fabrik hela sitt liv, hade haft extraknäck som statist på Operan. Så han kunde berätta! Ewa läser mest LL-böcker men hon läser också tidningar, texter på mjölkpaket och över huvud taget vad som finns i närheten. Och av alltihop blir det samtal. Förutsägbara och oväntade. Glada och sorgsna. Det förekommer att ett läsombud får höra att det inte alls är någon mening att läsa för personer med demens. De orkar inte lyssna och förstår ändå ingenting. Det hade jag fått höra en gång på ett äldreboende. Men så en dag fick jag syn på en tant och en farbror som satt vid ett bord mitt emot varandra. Jag bestämde mig för att strunta i rådet jag hade fått. Jag började läsa en bok om resor för dem. Det 17

17 blev ett väldigt pratande om resor som de båda hade gjort i ungdomen. När Ewa avslutade läse- och pratstunden sade tanten: Tack så hemskt mycket, det här var verkligen trevligt! Många blir också lugna av läsning. När man läser efter maten sitter de gamla kvar längre vid matbordet, äter i lugn och ro och pratar litet med varandra medan de väntar på att den eftertraktade läsestunden ska börja. Den som hela tiden vill hem kanske rent av glömmer bort sin hemlängtan och slipper ifrån rastlösheten ett tag. Ewa Sandstedt tillhör dem som tycker att det mesta blir bättre med läsning. Dessutom mår jag själv bättre när jag ser att de gamla mår bra, säger hon. 18

18 10. Lättlästa böcker som kan passa för äldre med demens Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson, återberättad av Malin Lindroth Anna Karenina av Leo Tolstoy, återberättad av Johan Werkmäster Arg som ett bi av Stefan Telemann Atlantflygaren Charles Lindbergh av Erik Eriksson Barn av sin stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Johan Werkmäster Bilar och broar, sportskor och stolar av Gunilla Lundahl Bilar, bilar av Måd Olsson-Wannefors Bilder hemifrån av Mona Larsson Blommor året runt av Måd Olsson-Wannefors Bättre och bättre dag för dag av Pelle Eckerman Den öppna gylfen moderna vandringshistorier av Per Gustavsson En naken karl, En naken karl i Paris, En naken karl firar jul tre böcker av Johan Werkmäster Festa och fira av Marita Lindquist & Margareta Schildt Fotbollshjältar av Tom Weegar Från svans till snabel konstbok av Jan af Buren och Birgitta Castenfors Fröken Julie av August Strindberg, återberättad av Busk Rut Jonsson Gamla testamentet, återberättat av Marie Louise Wallin Glasfåglarna av Elsie Johansson, återberättad av Agneta Klingspor Hemsöborna av August Strindberg, återberättad av Busk Rut Jonsson I huvudet på Sigrid av Cecilia Davidsson Jag, Martin Luther av Hans Peterson Jag, upptäcktsresande Sven Hedin av Hans Peterson Jag älskar dig svenska kärleksdikter i urval av Kerstin Linderberg och Harriette Söderblom, innehåller CD med tonsättningar av dikterna Johanssons dotter, Johanssons dotter gifter sig, Johanssons dotter blir mamma tre böcker av Ulla Ekh Julrosen av Selma Lagerlöf, återberättad av Johan Werkmäster Kameliadamen av Alexandre Dumas, återberättad av Johan Werkmäster 19

19 Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf, återberättad av Malin Lindroth Kungsgatan av Ivar Lo Johansson, återberättad av Johan Werkmäster Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson, återberättad av Busk Rut Jonsson Kärleken och döden konst på Moderna museet av Maria Taube Körkarlen av Selma Lagerlöf, återberättad av Cecilia Davidsson Lätta historieboken hundra svenska år av Börje Dahlqvist Min farbror blev svenskamerikan av Jan-Ewert Strömbäck Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Arne Säll Minns du den stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Johan Werkmäster Mor gifter sig av Moa Martinson, återberättad av Cecilia Davidsson Mouchens maskerad av Gudrun Wessnert Musikens vingar en resa i klassisk musik av Camilla Lundberg Ninas resa av Nina Einhorn, återberättad av Mattias Grosin Nya testamentet, återberättat till lättläst av Marie Louise Wallin Othello av William Shakespeare, återberättad av Malin Lindroth Präst i Fruängen av Anne Sörman Romeo och Julia av Matteo Bandello, återberättad av Ingamaj Beck Röde Orm av Frans G Bengtsson, återberättad av Hans Boström Saltön av Viveka Lärn, återberättad av återberättad av Johan Werkmäster Selma Lagerlöf liv, lust, litteratur av Johan Werkmäster Simon och ekarna av Marianne Fredriksson, återberättad av Pernilla Gesén Skatten i berget och andra folksägner av Per Gustavsson Spöket i skåpet fem spökhistorier av Charles Dickens, återberättade av Johan Werkmäster Stolthet och fördom av Jane Austen, återberättad av Pernilla Gesén Sånt är livet den svenska schlagern av Ove Säverman, innehåller CD Tappa hakan och andra talesätt om kroppen av Ylva Killander Trägudars land av Jan Fridegård, återberättad av Håkan Boström Visst gör det ont dikter om sorg och död, i urval av Kerstin Linderberg och Harriette Söderblom, finns även som ljudbok och bok + cd Öga mot öga svenska porträtt av Stefan Telemann OBS! En del äldre böcker kan vara slutsålda. De finns då inte att köpa men kan lånas på bibliotek. 20

20 11. Handledning till studiematerialet Läskraft! Läskraft är ett material som ger stöd, inspiration och fakta till anhöriga och frivilliga som läser eller tänker läsa tillsammans med personer med demens. Materialet kan användas vid halv- eller heldagsutbildningar, i studiecirklar och som stöd till högläsare som är ute och läser. Ibland kanske man läser för en grupp människor i form av en studiecirkel till exempel på ett äldreboende, ibland hemma eller på dagverksamheter. Den här handledningen ger stöd och förslag på hur man kan arbeta med materialet Läskraft i en studiecirkel för att förbereda sig och få kunskap. Här finns förslag på vad ni kan diskutera och hur ni kan arbeta med materialet. Handledningen är tänkt för tre sammankomster men ni kan själva bestämma hur ni vill arbeta i studiecirkeln. Varje sammankomst har ett tema: Sammankomst1 handlar om läsning i allmänhet och om lättläst, sammankomst 2 om att läsa högt och samtala och sammankomst 3 handlar om att utbyta erfarenheter från de läsestunder som deltagarna har provat på att ordna. Denna gång kan man också gå igenom de tolv punkterna i kapitel 9 i studiematerialet Läskraft!. Tanken i den här studiecirkeln är att deltagarna får studiematerialet Läskraft! vid första sammankomsten. Sedan läser alla igenom materialet grundligt till följande gång så att andra och tredje sammankomsterna kan ägnas åt diskussioner och erfarenhetsutbyte. Det är också meningen att deltagarna efter första eller andra sammankomsten om möjligt ska ha hunnit ordna sina första läsestunder. På så vis kan alla verkligen utnyttja studiecirkeln till fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte. Vad är en studiecirkel? Ni är själva med och påverkar studiecirkelns innehåll och har studiematerialet som en grund i arbetet. Ni lär er av varandras erfarenheter och kunskaper. Det är era frågor och er nyfikenhet som gör cirkelarbetet givande. En cirkelledare kan hjälpa er att göra cirkeln meningsfull men en av er kan också vara ledare för cirkeln. Då har ni en kamratcirkel. Den är gratis och ledaren får inget arvode. Studiecirkelarbetet är fritt men det finns vissa regler som er SV-avdelning kan informera om. Sammankomst 1 Hur ska vi arbeta i studiecirkeln? Presentation och etik Presentera er för varandra, berätta litet om er själva och varför ni har anmält er till studiecirkeln. Diskutera hur ni ska göra med praktiska frågor till exempel fikat och när ni ska träffas. Kom överens om hur ni ska arbeta. Vad tycker ni är extra viktigt att diskutera? Lägg inte de tre träffarna för tätt. Ni ska hinna förbereda en del saker inför träff 2 och 3. I en sådan här studiecirkel kan det vara viktigt att komma överens om hur ni ska handskas med det ni berättar för varandra. Hur ska ni göra när ni vill prata om saker som ni har upplevt under era läsestunder? Alla högläsare skriver på en blankett där man ger ett tystnadslöfte. Det innebär att man inte får föra vidare saker som man får veta om de personer man läser för. 21

Läsombud och högläsare

Läsombud och högläsare MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsombud och högläsare För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker,

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen. www.lattlast.se

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen. www.lattlast.se Fånga stunden! Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen www.lattlast.se Centrum för lättläst Centrum för lättläst har uppdrag från staten att arbeta med lättlästa texter. LL-förlaget

Läs mer

Gör en resa tillsammans Tillbaka till minnena

Gör en resa tillsammans Tillbaka till minnena Gör en resa tillsammans Tillbaka till minnena Handledning till boken Tillbaka till minnena av Måd Olsson Wannefors, LL-förlaget 2012 Den viktiga livsberättelsen Hur blev mitt liv? Den frågan blir viktig

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska

Läs mer

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning MTM:S INFORMATIONSSERIE Läsning i omsorgen För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning Läsning är en viktig del av vår vardag De flesta av oss läser många gånger varje dag tidningar, böcker, internet,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman I SAMMA BÅT och NOORS TRÄDGÅRD av Sara Wadell, återberättade av Andreas Palmaer Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa de här böckerna

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman JEFFREY IGE VÄGEN TILL PARALYMPICS av Martin Nauclér Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor

Orgelbyggaren. Uppgifter och diskussionsfrågor Orgelbyggaren av Robert Åsbackas är en av de första återberättade finlandssvenska böckerna. Bosse Hellsten har återberättat romanen som kom ut år 2008. Orgelbyggaren handlar om Johannes Thomasson, en äldre

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh

SORG Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Catrin Ankh Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Catrin Ankh Vad handlar boken om? Sara, Anna, Kevin och Leo är bästa vänner. De sitter på sitt favoritcafé och pluggar inför matteprovet i morgon. Sara tröttnar och vill

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

STUDIEPROGRAM Ht 2013 -Vt 2014

STUDIEPROGRAM Ht 2013 -Vt 2014 STUDIEPROGRAM Ht 2013 -Vt 2014 TEATER Vill du också stå på scenen och sjunga eller dansa? Just nu kan du få din dröm att gå i uppfyllelse. Att få stå på scenen och sjunga, dansa och spela teater!! Start:

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater VästmanlandsTeater Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig till en person med demensdiagnos

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam

Boktips. En god läshöst önkar vi er! /Martina och Petra. (hcf) Diktatorn Författare: Ulf Stark Illustratör: Linda Bondestam Boktips Äntligen, äntligen, äntligen kommer vi med våra nya lästips lagom till höstlovet. Hoppas ni kan hitta något mysigt ställe att krypa upp, ner eller in i och läsa lite bra böcker nu när vädret är

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Ord Arbeta med ord Motsatser: Välj ut femton ord ur ordlistan i slutet av boken. Ta reda på vilka ord som är deras motsatser. Synonymer: Ta

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

STUDIEPROGRAM Våren 2013

STUDIEPROGRAM Våren 2013 STUDIEPROGRAM Våren 2013 TEATER Vill du också stå på scenen och sjunga eller dansa? Just nu kan du få din dröm att gå i uppfyllelse. Att få stå på scenen och sjunga, dansa och spela teater!! Start: 7/2

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer