Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial"

Transkript

1 Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Studiecirkelmaterial

2 Läskraft! bli högläsare för personer med demens! Text: AnnMarie Lindman Foto: Catharina Kåberg Copyright: Centrum för lättläst Form: Tom Weegar Bilderna är tagna vid Lyckåsa Demenscenter i Bjärnum All kopiering utan tillåtelse är förbjuden Tryck Elanders, 2010

3 Innehåll: INLEDNING När allt förändras Att läsa för att minnas Läsning som motståndsrörelse Läsombud och högläsare hjälper till med läsningen Kärlek, vemod och andra sköna känslor Lättlästa böcker skapar goda samtal Böcker med kärlek, humor och minnen Tidningar och nyheter kan också väcka minnen Hur ordnar man en bra läsestund? Ewa Sandstedt: Lättläst är en guldgruva Lättlästa böcker som kan passa för äldre med demens Studiehandledning...21 Anmälningsblankett...25

4 INLEDNING När allt förändras Astrid bor ensam i sin lägenhet strax utanför sta n sedan maken dog för drygt fyra år sedan. Hon har inga barn och hennes enda syster dog för ett år sedan. Astrid är alldeles ensam. En dag upptäcker en granne att Astrid försöker låsa upp dörren till tvättstugan med dörrnyckeln. Hon har flera matkassar med sig. Grannen slår larm, Astrid utreds och man upptäcker att hon har en begynnande demenssjukdom. Hon vill trots allt helst bo kvar hemma ett tag och kommunen ordnar hemtjänst. Det blir också bestämt att Astrid ska besöka dagverksamheten tre gånger i veckan. Allra bäst är det på onsdagarna. Då kommer Nils och Sonja till dagverksamheten. De är pensionärer och gör nu en insats som frivilliga. De läser högt för Astrid och fyra andra kvinnor. Astrid har inte riktigt pratat med någon om gamla tider sedan maken dog. Minnet är också så opålitligt nu för tiden. Men när Nils läser ur en bok om andra världskriget minns Astrid hur tokigt det var när hon och maken sparade sina tilläggskort för kött, korv och fläsk och sålde till grannarna. De var vegetarianer och köpte teaterbiljetter för pengarna de fick ihop. Det var olagligt förstås, de fuskade med namnteckningarna men tänk den där gången när de var och såg självaste Hasse Ekman på Dramaten Du hälsar på din gamla mamma Britta i Sävberg. Det var ett tag sedan ni sågs. Nu upptäcker du att hon har lagt strumpor i kylen och tandkräm på hatthyllan. När ni sitter ner för att fika låter hon först som vanligt men efter ett tag tycks hon tappa tråden och samtalet blir väldigt konstigt. Riktigt orolig blir du när hon plötsligt säger att hon funderar på skilsmässa. Din pappa har ju varit död i tio år! När du påpekar detta blir din mamma både arg och förolämpad. När du tänker efter så har mamma Britta ju faktiskt varit ganska vimsig se senaste gångerna som du har hälsat på, men du har bara tänkt att hon kanske har varit trött. För dig som är anhörig känns allt väldigt förändrat. Britta är inte som förr och det är så svårt att kommunicera. Besöken känns tunga men du vill inte svika. Ett par månader senare har Britta fått diagnosen Alzheimers sjukdom. Britta har dåliga dagar men också bra dagar, ni ses faktiskt oftare än förut nu och ni hittar sätt att prata med varandra. En dag provar du att läsa högt ur en bok som handlar om Brittas stora intresse svensk historia. Det glimmar till i ögonen och ni får kontakt. Britta har en anhörig som besöker henne. Alla har inte det. För Astrid blir det Nils och Sonja på dagverksamheten som hjälper henne att minnas och får henne att le och skratta. 5

5 1. Att läsa för att minnas Vi lever i ett samhälle där förmågan att kunna läsa och skriva har fått allt större betydelse. Allt fler yrken kräver god läsförmåga. De flesta människor läser något varje dag. På jobbet eller på fritiden. Vi läser allt från torra utredningar och spännande romaner till tidtabeller och recept. Att läsa är ett sätt att skaffa sig information men det handlar lika mycket om att få upplevelser och att lära känna andra människors villkor och vardag. Åldrandet innebär ofta att syn och hörsel försämras. Förmågan att orka lyssna och att koncentrera sig blir sämre. Minnet kanske sviker och det kan bli svårt att greppa allt som händer i omgivningen. Om en person dessutom drabbas av demens blir förändringarna förstås mycket mer omfattande. Demenssjukdom gör att förmågorna minskar och så småningom försvinner. Men behoven och känslorna finns kvar. Förbindelsen mellan tanke och ord kan vara bruten. Men man kan ha mycket att säga även om man inte kan tala Att läsa för att få upplevelser är viktigt för många människor i alla åldrar och naturligtvis även för människor med demens. Ett bra sätt att hjälpa minnet på traven och att hitta ett samtalsämne är att läsa högt ur en bok. Kanske handlar boken om hur man firade jul för 50 år sedan. Eller det kanske är en skildring från barndomsstaden som väcker gamla minnen. Din släkting börjar berätta. Med hjälp av boken blir det han själv som får ta initiativet till samtalet. Han väljer vad han vill berätta. Tänk dig att din 85-åriga pappa har fått en demenssjukdom och bor på ett äldreboende sedan några år. På boendet är han känd som den där sura och krävande gamla gubben. bor på ett äldreboende är kanske bara känd som den där tystlåtna, sura eller krävande gamla gubben. Om man inte ser annat än samma väggar och samma personal runt omkring sig 6

6 varje dag kanske man också mer och mer identifierar sig med den rollen. Men tänk vad som kan hända om någon sätter sig ner och läser högt för den sura gubben. Kanske handlar boken om djur. Och gubben var bonde en gång i tiden. Eller det kanske är en kärleksroman som han läste som ung. Minnet väcks. Den gamle mannen liksom sträcker på sig och börjar berätta. Personalen på boendet ser en helt ny person framför sig och du som är anhörig känner igen det lilla leendet och glimten i ögat hos din pappa. Nu kan ni prata lite med varandra igen och det blir en bekräftelse på att längst därinne finns din riktiga far kvar. V isst kan man sätta sig ner och prata utan bok. Man kan ställa frågor. Hur var det när du var barn? Hur träffade du din hustru? Hur stor var bondgården? Men det är inte säkert att man får svar eller att det uppfattas positivt. Med hjälp av boken blir det den äldre mannen själv som får ta initiativet till samtalet. Han väljer vad han vill berätta. Och plötsligt är han något mer än sura gubben. Han är en människa med en historia, med livserfarenheter och intressanta saker att berätta. Han har varit en pappa, en make, en yrkesman, en tennisspelare, en bärplockare och kanske även en glad gubbe. 7

7 2. Läsning som motståndsrörelse Demenssjukdom påverkar läsförmågan kraftigt. Högläsning kan vara det enda som fungerar för en person med den här sjukdomen. Det är en svår sjukdom men med hjälp av kunnig personal på äldreboenden kan förloppet i vissa fall fördröjas litet. Det finns mycket man kan göra för att ge personer med demens ett bättre liv. En stor insats för bättre livskvalitet kan också göras av frivilliga och anhöriga. Högläsning är en av de aktiviteter som kan skapa mycket glädje och stimulans. Efter en läsestund kan mycket vara bortglömt direkt men läsningen sätter ändå spår. Det finns många berättelser om det lugn som högläsning kan skapa hos människor med demens. Både under läsestunden och en god stund efteråt upplever många en rofylldhet som ibland kan hålla i sig resten av dagen och göra det lättare att somna på kvällen. Att förmågan att läsa minskar eller försvinner betyder inte att behovet av tidningar och böcker inte längre finns. Läsning och högläsning innebär stimulans för personer som har drabbats av demens. En bok ger öppningar till samtal och till kontakt med omvärlden. Något som är nog så viktigt i en tillvaro som krymper alltmer. Eftersom läsning är ett sätt att träna tankeförmågan kan läsning också bidra till att göra lite motstånd mot demenssjukdomen. Forskning visar att även bemötande och omhändertagande har betydelse för tillståndet hos personer med demens. Det verkar alltså gå att påverka sjukdomen och att bromsa försämringen något! en studie bemöttes en grupp personer med demens I på ett sätt som skulle stärka deras självförtroende och initiativförmåga. De fick gott om tid och lugn och ro samtidigt som de uppmuntrades att fatta egna beslut och att välja aktiviteter. Den här gruppen jämfördes med en grupp på ett boende där personalen inte hade fått motsvarande utbildning. Studien visade att kunnigt omhändertagande förbättrade de äldres tillstånd på flera sätt: förvirring, ångest och depression minskade och motoriska funktioner förbättrades. Det verkade även som om deltagarna i studien försämrades långsammare jämfört med hur sjukdomsförloppet såg ut i den andra gruppen. Det kan löna sig att göra motstånd. Böcker, bemötande och samtal är viktiga redskap i den här motståndsrörelsen. 8

8 3. Läsombud och högläsare hjälper till med läsningen Människor som har stora lässvårigheter behöver ofta någon som hjälper till med högläsning. Personal som hjälper till med att läsa och förklara kallas läsombud. Centrum för lättläst arbetar tillsammans med andra för att utbilda läsombud i hela landet. De flesta läsombud finns i verksamheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, men också inom äldreomsorgen har en hel del läsombud utbildats. Även anhöriga, frivilliga och andra som hjälper i vardagen kan förstås läsa högt. Vi kallar dem för högläsare för att göra en skillnad mellan personal som läser som en del i sitt arbete och alla dem som läser på fritiden för att de har lust och vill dela en skön läsestund med människor som inte kan eller orkar läsa själva. Den som vill bli högläsare kan gå en kort utbildning. Där lär man sig mer om lättlästa böcker, tidningar och samhällsinformation. Man får också lära sig hur läsningen kan läggas upp. Alla högläsare kan, liksom läsombuden, få tidningen Läsombudet, en tidning om lättläst och läsning som kommer ut fyra gånger om året. Fortbildnings- och inspirationsdagar ordnas för läsombud och högläsare och biblioteket kan bidra med lästips. 9

9 4. Kärlek, vemod och andra sköna känslor En högläsare frågar: Kommentar från kvinna som lyssnar på högläsning: Jag tycker den är så sorglig den där boken. Man får tårar i ögonen. Man lever sig in i den. - Är det någon som vet vad en kurtisan är? Det är en älskarinna. En kvinna svarar: - Vad härligt då! Kuckelimuck med många! En högläsare visar en bild ur en bok: - Titta vilka snygga byxor han har! En dam svarar: - Ja, men han ska väl ha något i dem också! Kommentar till en bok om kärlek: Tänk om man hade haft en karl som var så n. Det skulle ha varit smaskens! Efter en hel timmes läsning ur Hemsöborna frågar högläsaren om det kanske är dags att sluta. En dam ler, suckar lite och säger: Det vore allt skönt med lite till! 10

10 5. Lättlästa böcker skapar goda samtal Demens påverkar orken, förmågan och lusten. Koncentrationen och minnet sviker. Både för den som lyssnar och för den som läser högt är det bäst med en litet kortare och enklare text. En tydlig form och många bilder är också bra. En lättläst text är enklare att läsa högt utan att man stakar sig och det går snabbare att hitta tillbaka i texten när man har gjort ett avbrott för att diskutera något. En person som läser högt kan också dramatisera texten lite, svara på frågor och förklara saker. En tegelstensroman tar för lång tid att läsa högt. Man hinner tappa tråden mellan lästillfällena. Den typ av lättlästa böcker som ges ut av LL-förlaget vid Centrum för lättläst har visat sig fungera mycket bra för personer med demens. En lättläst bok har kort text, en tydlig röd tråd, enkla meningar och ofta många bilder som anknyter till texten. Det finns faktaböcker och skönlitteratur. Och det finns skönlitteratur i original och i bearbetning. Det finns också böcker på olika nivåer. Nivå 1 och 1+ eller Lättast är de allra enklaste böckerna. De har mycket korta texter och många bilder. De har ett mycket enkelt och konkret språk. Även innehållet är vardagligt och enkelt. Nivå 2 eller Lättare är en mellannivå. Här är texterna längre och språket mer varierat men dessa böcker är fortfarande mycket lätta att läsa och förstå. De här böckerna innehåller oftast bilder. Nivå 3 och 3+ eller Lätt är den nivå som kräver lite mer av läsarna. Här finns en del böcker utan illustrationer, texterna kan vara ganska långa, språket är litet svårare och innehållet kan vara litet mer komplicerat med flera inblandade personer. Bearbetade klassiker ligger ofta på nivå 3. Fastna helst inte för länge i de klassiska funderingarna kring det lämpliga i att bearbeta klassiker! Tänk att det finns flera versioner av till exempel Hemsöborna. Det finns Strindbergs originaltext, det finns en lättläst version av Busk Rut Jonsson för alla dem som inte kan eller orkar läsa originalet och det finns en TV-serie med Allan Edwall. Alla tre är olika till form och innehåll. De innehåller olika kvaliteter. Man kan ta del av alla tre eller av en eller två versioner. 11

11 6. Böcker med kärlek, humor och minnen Det finns många olika böcker som kan passa äldre och människor med olika demenssjukdomar. Syftet med högläsningen är ju att stimulera till samtal, att väcka minnen och att låta tankeförmågan jobba lite på ett lustfyllt sätt. Vilka böcker som uppfyller något av detta beror förstås på personens intressen och bakgrund. Kärlek är alltid ett populärt ämne. En grupp äldre damer med demens har lyssnat till högläsning ur Kameliadamen av Alexandre Dumas i lättläst bearbetning. Boken väckte tankar och minnen. Det blev fina diskussioner och damerna kände sig utvalda och stimulerade. De hade förvånansvärt lätt att sitta stilla och koncentrera sig och de följde med i texten, ställde frågor och kommenterade. Samtalen handlade mycket om Greta Garbo och hennes skönhet. Alla hade sett filmen. Det blev också en hel del prat om sex och kärlek. Alla levde sig in i den sjuka Marguerite och hennes öde. Det konstaterades att det var mycket synd om både Kameliadamen och hennes kavaljer Armand. De var olyckliga hela det där gänget ansåg en av damerna. Boken är sorglig, framhöll en annan dam. Men sorg, lungsjuka och starka känslor verkade ändå stimulera dessa äldre damer där de satt runt fikabordet i köket på demensboendet och lyssnade till högläsning. Några böcker har under många år stått högt upp på topplistan. Till exempel böckerna om den nakne karlen: En naken karl, En naken karl i Paris och En naken karl firar jul av Johan Werkmäster. Böckerna om den nakna karlen handlar om två grannar fröken Lasker och herr Jansson. De är båda pensionärer och bor mitt emot varandra i trappuppgången. En sen kväll blir herr Jansson utelåst i bara mässingen när han ska slänga räkskal i sopnedkastet. Han ringer på hos fröken Lasker, får låna morgonrock och även sova över. De blir vänner och så småningom ett par. I bok nummer två reser de till Paris tillsammans och i den tredje boken firar herr Jansson jul tillsammans med frökens Laskers släkt. Det är lätt att tycka om den sympatiska och djupt mänskliga beskrivningen av det äldre paret som försöker jämka ihop sina personligheter för att kunna njuta av varandras sällskap. Festa och Fira av Marita Lindquist, Margareta Schildt och Måd Olsson Wannefors är en annan favorit bland äldre. Boken beskriver årets högtider; hur vi firar i dag och hur vi har firat förr i tiden. Det börjar med kräftfest och surströmmingskalas och slutar med midsommar. Olika seder beskrivs, vi får ta del av sånger och recept och förslag på pyssel. Det är en bok som lätt inbjuder till samtal. Alla har något att berätta. Så firade vi påsk när jag var barn. Jag minns midsommaren Min familj hade aldrig råd med julklappar. Lätta historieboken 1900-talet Hundra svenska år av Börje Dahlqvist är också en bok som väcker minnen och inbjuder till samtal. Man kan läsa hela boken eller bara titta på bilderna. Man kan använda boken som uppslagsverk eller välja ut ett decennium som känns särskilt roligt att komma ihåg. Varje kapitel beskriver ett nämligen decennium. Först redovisas de viktigaste händelserna. Sedan kommer ett avsnitt som heter Folk man talade 12

12 om. Den som är runt 85 år i dag minns 1930-talet. Det är ungdomstiden. Kapitlet beskriver skotten i Ådalen, Kreuger-kraschen, Per Albin Hanssons folkhem, Hitlers maktövertagande och andra världskrigets start. Folk man talade om var bland andra Evert Taube, makarna Myrdal och Lubbe Nordström. Bilar, bilar av Måd Olsson Wannefors är en bok som passar lika bra för den som älskar bilar som för den (hittills) helt ointresserade. Det är en bok med massor av bilder och korta texter om bilens historia från den hästlösa vagnen till dagens racerbilar. Man kan läsa om allt från hur en bilmotor fungerar till bilens miljöproblem. Roligast är förstås att titta på läckra bilder av T-Ford, Mercedes, Cadillac och andra modeller från förra seklets början. Och att läsa alla tokiga historier om de första bilarnas jungfrufärder. Läsning är ett utmärkt recept på stimulans av både tanke och känsla. Ännu lättare blir det att levandegöra gamla tider om man tillsätter litet musik till receptet. Då är Sånt är livet den svenska schlagern av Ove Säverman perfekt. Här kan man frossa i bilder på kända ansikten: Från Karl Gerhard, Sven Olof Sandberg och Edvard Persson till Lasse Berghagen, ABBA och Carola. Boken har korta texter och många citat ur sånger. Till boken hör också en cd-skiva där vi kan lyssna till alla gamla godingar. Schlagerboken väcker garanterat minnen och det blir lätt att hitta samtalsämnen kring innehållet. 13

13 7. Tidningar och nyheter kan också väcka minnen Friska äldre människor ägnar ofta mycket tid åt att läsa dagstidningar. När man drabbas av sjukdom kan det vara viktigt att få hjälp att kunna fortsätta ta del av nyheter och samhällsinformation. Att fortsätta läsa tidningar är ett sätt att fortsätta vara delaktig. Särskilt i början av en demenssjukdom. Dessutom är även tidningsläsning självklart bra hjärngymnastik. Den lättlästa tidningen 8 SIDOR kommer ut en gång i veckan och består av just åtta sidor med de viktigaste nyheterna. Förutom nyhetsartiklar innehåller tidningen också kultur och sport. Texterna är korta och enkla. Nyheter förklaras i sitt sammanhang. I jämförelse med vanliga tidningar kräver texterna mindre förkunskaper och över huvud taget mindre ansträngning av läsarna. Tidningen görs av en redaktion som finns på Centrum för lättläst. Man kan läsa 8 SIDOR både i grupp och enskilt. Nyheter kan också väcka minnen. Glöm inte heller lokaltidningen. Det är alltid det mesta närliggande man orkar bry sig om när man har drabbats av sjukdom. På Centrum för lättläst finns också Lättlästtjänsten som bearbetar samhällsinformation till lättläst svenska på uppdrag från myndigheter, organisationer och företag. Lättläst samhällsinformation finns från bland annat försäkringskassan, handikappombudsmannen, livsmedelsverket, regeringen, riksdagen, socialstyrelsen och vägverket. Många anhöriga till sjuka kan ha glädje och nytta av lättläst samhällsinformation som alternativ till de högar av krångliga skrivelser som ofta följer i sjukdomars spår. 14

14 8. Hur ordnar man en bra läsestund? Att läsa högt är en enkel och billig aktivitet som ger mycket tillbaka i form av glädje, igenkänning och lugn och ro. Som anhörig eller frivillig är du en ovärderlig resurs för dem som har drabbats av demenssjukdom. Du ger av din tid och du skapar stunder av gemenskap som höjer livskvaliteten för dem som lyssnar och deltar. För att göra läsestunden ännu bättre finns det förstås en del saker man kan tänka på. Här är tolv punkter för en lyckad läsestund: 1. Läs igenom den text du ska läsa före läsestunden. På så vis vet du vad som händer i berättelsen och är lite förberedd på vilka frågor och associationer som kan tänkas dyka upp. Du har också förmodligen valt en text som du själv känner dig bekväm med och tycker om att läsa högt. Om du känner deltagarna väljer du förstås också en text som du tror passar alla bra. 2. Om du ska läsa på ett ställe där du inte känner dem som ska lyssna be personalen berätta lite om deltagarna. Vilka intressen har de? Vad har de arbetat med? Är de uppväxta på landet eller i sta n? Har de rest mycket? Har de barn? Då vet du lite mer om de reaktioner som kan komma när du läser. Och du kan använda din kunskap genom att passa på att fråga något som du vet att du kan få svar på. Visst bodde du i Paris när du var ung, Greta? Om Greta inte kan uttrycka sig med ord så får du nog i alla fall ett litet leende till svar. En del information kan förstås vara sekretessbelagd. Det kan också variera från fall till fall vad personalen och/eller anhöriga tycker är lämpligt att berätta. Det handlar inte heller om att ta reda på allt om deltagarnas sjukdomar utan snarare lite om deras friska liv. Det man får veta om en person får man naturligtvis inte föra vidare. Därför skriver man som högläsare under en försäkran där man ger ett tystnadslöfte som gäller även efter att man har slutat som högläsare. 3. En läsestund kan vara spontan eller planerad beroende på omständigheterna. Man kan fånga stunden eller läsa varje onsdag kl 15 efter fikat. Det ser förstås olika ut om man läser på ett boende eller hemma hos någon. En läsestund kan vara kort eller lång. Man kan läsa på morgonen, mitt på dagen eller på kvällen. Det beror på vad som passar dig och den/de som ska lyssna. Läsningen kan vara till glädje på dagen och till ro på natten. 4. Hitta en avskild plats där läsningen kan pågå utan att ni blir störda av buller, prat, telefonsignaler eller folk som kommer och går och slår i dörrar. Det är bra om det finns en dörr att stänga. Häng då gärna upp en skylt på dörren Läsning pågår! Stör ej! Prata med personalen och kontrollera att alla har varit på toaletten och att inga tider hos frisör eller tandläkare är inbokade för någon av dem som ska delta i läsestunden! Sedan kan det ändå hända att någon måste gå ifrån under läsestunden. Då är det en fördel om det finns personal till hands som kan hjälpa till. 15

15 5. Tänd gärna ett ljus eller en läslampa när du ska börja läsa. Det blir en signal att något särskilt ska hända och det skapar en fin stämning. Gör likadant varje gång det är läsestund. 6. Tänk på att du som högläsare är en mycket viktig person för dem som lyssnar. Försök att se hela gruppen och glöm inte att uppmärksamma dem som är tystlåtna och försynta. Du kan också behöva hejda den som är alltför pratsam och tar för stor plats på bekostnad av andra. Om du läser vid flera tillfällen för samma grupp kan du se till att du sitter bredvid olika personer vid varje läsestund. Om någon hör dåligt fråga personalen om det går att ordna hörselslinga eller låt den som inte hör så bra sitta närmast dig. 11. Om läsestunden efter fem minuter övergår i ett samtal (som inte domineras av någon) tänk inte att du har misslyckats! Tvärtom, en viktig del av idén med en läsestund är uppnådd! Det kan förstås också hända att det inte blir något samtal alls. I stället sitter alla tysta och lyssnar. Någon kanske till synes i sin egen värld. Inte heller detta betyder att du har misslyckats. Vad vet du om de inre världar som kanske har öppnats hos någon av deltagarna för en kort stund? 12. Om du känner dig osäker och tycker att du är jättedålig på att läsa högt då ska du veta att du är tillräckligt bra ändå! Det du ger deltagarna är så värdefullt att det absolut inte spelar någon roll om du skulle staka dig eller läsa fel. 7. Gör avbrott i läsningen. Se efter att alla verkar hänga med. Ställ frågor och kommentera texten. Hjälp minnena och associationerna på traven. Läs långsamt och tydligt och dramatisera gärna lite ibland. Du kan betona ord som är känsloladdade som siden, sammet, kärlek, blod och tårar. Men överdriv inte. Läs framför allt lugnt och förmedla att det finns gott om tid. 8. Kanske finns det något i berättelse som går att illustrera med musik. Ha en cd-spelare och några skivor till hands. 9. Om deltagarna (mot förmodan!) inte verkar gilla berättelsen slå ihop boken och sitt och prata en stund i stället. Prova med en annan bok nästa gång. Ge inte upp! 10. Du kan också ha något i reserv om den bok du börja läsa inte verkar fungera. Ha till exempel med dig en pärm med dikter, gåtor, vistexter, ordspråk, rim och ramsor, något från lokaltidningen eller en rolig artikel från tidningen 8 SIDOR. 16

16 9. Ewa Sandstedt: Lättläst är en guldgruva Ewa Sandstedt är en av de läsombudsinspiratörer som samarbetar med Centrum för lättläst. Hon har lång erfarenhet av arbete inom äldreomsorgen och hon gillar böcker! I början provade hon att läsa högt ur vanliga böcker men det fungerade inte så bra. Varken tjocka romaner eller barnböcker verkade passa. Så blev hon projektledare för Läsombudsprojektet i Västmanland: Andersson, Pettersson, Lundström och jag som pågick Då upptäckte jag vilken guldgruva de lättlästa böckerna är, säger Ewa. Den allra första boken hon läste är förknippad med ett fint minne. En grupp personal och boende satt ute och grillade korv. Det var en sådan där varm sommarkväll när man bara inte kunde vara inomhus. Därför hämtade Ewa en bok när korven var slut. Det blev Johanssons dotter av Ulla Ekh. Ewa läste och de gamla blev förtjusta direkt. Det blev skratt och leenden. När Ewa kom till ett avsnitt där Märta och Sture ligger i utdragssoffan blev hon litet generad och hoppade över några ord här och var. Nästa dag när Ewa kom gående på avdelningen fick hon se och höra hur en av de gamla damerna satt och läste högt för en annan dam. Hon läste ur Johanssons dotter, och när hon kom till avsnittet om utdragssoffan hoppade hon inte över ett enda ord. Båda damerna fnissade förtjust och läste texten flera gånger. Nu kommer det snart! ropade den ena varje gång utdragssoffan närmade sig. När man läser högt för äldre och sjuka människor är det viktigt att stanna upp i texten, ta ögonkontakt och ta reda på om alla hänger med. Kanske borde något kommenteras eller förklaras. En av fördelarna med de lättlästa böckerna är att det är lätt att titta upp från texten och sedan hitta tillbaka igen, säger Ewa. Ewa berättar att hon en gång läste en artikel om Operan i Dagens Nyheters söndagsbilaga. Bland dem som lyssnade fanns en kulturintresserad före detta lärare och en gammal läkare som hade rest jorden runt. De borde ju vara intresserade av Operan, tänkte Ewa. Och det var de i och för sig men den stora överraskningen var att mannen där borta i soffan, han som hade jobbat på fabrik hela sitt liv, hade haft extraknäck som statist på Operan. Så han kunde berätta! Ewa läser mest LL-böcker men hon läser också tidningar, texter på mjölkpaket och över huvud taget vad som finns i närheten. Och av alltihop blir det samtal. Förutsägbara och oväntade. Glada och sorgsna. Det förekommer att ett läsombud får höra att det inte alls är någon mening att läsa för personer med demens. De orkar inte lyssna och förstår ändå ingenting. Det hade jag fått höra en gång på ett äldreboende. Men så en dag fick jag syn på en tant och en farbror som satt vid ett bord mitt emot varandra. Jag bestämde mig för att strunta i rådet jag hade fått. Jag började läsa en bok om resor för dem. Det 17

17 blev ett väldigt pratande om resor som de båda hade gjort i ungdomen. När Ewa avslutade läse- och pratstunden sade tanten: Tack så hemskt mycket, det här var verkligen trevligt! Många blir också lugna av läsning. När man läser efter maten sitter de gamla kvar längre vid matbordet, äter i lugn och ro och pratar litet med varandra medan de väntar på att den eftertraktade läsestunden ska börja. Den som hela tiden vill hem kanske rent av glömmer bort sin hemlängtan och slipper ifrån rastlösheten ett tag. Ewa Sandstedt tillhör dem som tycker att det mesta blir bättre med läsning. Dessutom mår jag själv bättre när jag ser att de gamla mår bra, säger hon. 18

18 10. Lättlästa böcker som kan passa för äldre med demens Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson, återberättad av Malin Lindroth Anna Karenina av Leo Tolstoy, återberättad av Johan Werkmäster Arg som ett bi av Stefan Telemann Atlantflygaren Charles Lindbergh av Erik Eriksson Barn av sin stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Johan Werkmäster Bilar och broar, sportskor och stolar av Gunilla Lundahl Bilar, bilar av Måd Olsson-Wannefors Bilder hemifrån av Mona Larsson Blommor året runt av Måd Olsson-Wannefors Bättre och bättre dag för dag av Pelle Eckerman Den öppna gylfen moderna vandringshistorier av Per Gustavsson En naken karl, En naken karl i Paris, En naken karl firar jul tre böcker av Johan Werkmäster Festa och fira av Marita Lindquist & Margareta Schildt Fotbollshjältar av Tom Weegar Från svans till snabel konstbok av Jan af Buren och Birgitta Castenfors Fröken Julie av August Strindberg, återberättad av Busk Rut Jonsson Gamla testamentet, återberättat av Marie Louise Wallin Glasfåglarna av Elsie Johansson, återberättad av Agneta Klingspor Hemsöborna av August Strindberg, återberättad av Busk Rut Jonsson I huvudet på Sigrid av Cecilia Davidsson Jag, Martin Luther av Hans Peterson Jag, upptäcktsresande Sven Hedin av Hans Peterson Jag älskar dig svenska kärleksdikter i urval av Kerstin Linderberg och Harriette Söderblom, innehåller CD med tonsättningar av dikterna Johanssons dotter, Johanssons dotter gifter sig, Johanssons dotter blir mamma tre böcker av Ulla Ekh Julrosen av Selma Lagerlöf, återberättad av Johan Werkmäster Kameliadamen av Alexandre Dumas, återberättad av Johan Werkmäster 19

19 Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf, återberättad av Malin Lindroth Kungsgatan av Ivar Lo Johansson, återberättad av Johan Werkmäster Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson, återberättad av Busk Rut Jonsson Kärleken och döden konst på Moderna museet av Maria Taube Körkarlen av Selma Lagerlöf, återberättad av Cecilia Davidsson Lätta historieboken hundra svenska år av Börje Dahlqvist Min farbror blev svenskamerikan av Jan-Ewert Strömbäck Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Arne Säll Minns du den stad av Per Anders Fogelström, återberättad av Johan Werkmäster Mor gifter sig av Moa Martinson, återberättad av Cecilia Davidsson Mouchens maskerad av Gudrun Wessnert Musikens vingar en resa i klassisk musik av Camilla Lundberg Ninas resa av Nina Einhorn, återberättad av Mattias Grosin Nya testamentet, återberättat till lättläst av Marie Louise Wallin Othello av William Shakespeare, återberättad av Malin Lindroth Präst i Fruängen av Anne Sörman Romeo och Julia av Matteo Bandello, återberättad av Ingamaj Beck Röde Orm av Frans G Bengtsson, återberättad av Hans Boström Saltön av Viveka Lärn, återberättad av återberättad av Johan Werkmäster Selma Lagerlöf liv, lust, litteratur av Johan Werkmäster Simon och ekarna av Marianne Fredriksson, återberättad av Pernilla Gesén Skatten i berget och andra folksägner av Per Gustavsson Spöket i skåpet fem spökhistorier av Charles Dickens, återberättade av Johan Werkmäster Stolthet och fördom av Jane Austen, återberättad av Pernilla Gesén Sånt är livet den svenska schlagern av Ove Säverman, innehåller CD Tappa hakan och andra talesätt om kroppen av Ylva Killander Trägudars land av Jan Fridegård, återberättad av Håkan Boström Visst gör det ont dikter om sorg och död, i urval av Kerstin Linderberg och Harriette Söderblom, finns även som ljudbok och bok + cd Öga mot öga svenska porträtt av Stefan Telemann OBS! En del äldre böcker kan vara slutsålda. De finns då inte att köpa men kan lånas på bibliotek. 20

20 11. Handledning till studiematerialet Läskraft! Läskraft är ett material som ger stöd, inspiration och fakta till anhöriga och frivilliga som läser eller tänker läsa tillsammans med personer med demens. Materialet kan användas vid halv- eller heldagsutbildningar, i studiecirklar och som stöd till högläsare som är ute och läser. Ibland kanske man läser för en grupp människor i form av en studiecirkel till exempel på ett äldreboende, ibland hemma eller på dagverksamheter. Den här handledningen ger stöd och förslag på hur man kan arbeta med materialet Läskraft i en studiecirkel för att förbereda sig och få kunskap. Här finns förslag på vad ni kan diskutera och hur ni kan arbeta med materialet. Handledningen är tänkt för tre sammankomster men ni kan själva bestämma hur ni vill arbeta i studiecirkeln. Varje sammankomst har ett tema: Sammankomst1 handlar om läsning i allmänhet och om lättläst, sammankomst 2 om att läsa högt och samtala och sammankomst 3 handlar om att utbyta erfarenheter från de läsestunder som deltagarna har provat på att ordna. Denna gång kan man också gå igenom de tolv punkterna i kapitel 9 i studiematerialet Läskraft!. Tanken i den här studiecirkeln är att deltagarna får studiematerialet Läskraft! vid första sammankomsten. Sedan läser alla igenom materialet grundligt till följande gång så att andra och tredje sammankomsterna kan ägnas åt diskussioner och erfarenhetsutbyte. Det är också meningen att deltagarna efter första eller andra sammankomsten om möjligt ska ha hunnit ordna sina första läsestunder. På så vis kan alla verkligen utnyttja studiecirkeln till fördjupade diskussioner och erfarenhetsutbyte. Vad är en studiecirkel? Ni är själva med och påverkar studiecirkelns innehåll och har studiematerialet som en grund i arbetet. Ni lär er av varandras erfarenheter och kunskaper. Det är era frågor och er nyfikenhet som gör cirkelarbetet givande. En cirkelledare kan hjälpa er att göra cirkeln meningsfull men en av er kan också vara ledare för cirkeln. Då har ni en kamratcirkel. Den är gratis och ledaren får inget arvode. Studiecirkelarbetet är fritt men det finns vissa regler som er SV-avdelning kan informera om. Sammankomst 1 Hur ska vi arbeta i studiecirkeln? Presentation och etik Presentera er för varandra, berätta litet om er själva och varför ni har anmält er till studiecirkeln. Diskutera hur ni ska göra med praktiska frågor till exempel fikat och när ni ska träffas. Kom överens om hur ni ska arbeta. Vad tycker ni är extra viktigt att diskutera? Lägg inte de tre träffarna för tätt. Ni ska hinna förbereda en del saker inför träff 2 och 3. I en sådan här studiecirkel kan det vara viktigt att komma överens om hur ni ska handskas med det ni berättar för varandra. Hur ska ni göra när ni vill prata om saker som ni har upplevt under era läsestunder? Alla högläsare skriver på en blankett där man ger ett tystnadslöfte. Det innebär att man inte får föra vidare saker som man får veta om de personer man läser för. 21

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Gör en resa tillsammans Tillbaka till minnena

Gör en resa tillsammans Tillbaka till minnena Gör en resa tillsammans Tillbaka till minnena Handledning till boken Tillbaka till minnena av Måd Olsson Wannefors, LL-förlaget 2012 Den viktiga livsberättelsen Hur blev mitt liv? Den frågan blir viktig

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman I SAMMA BÅT och NOORS TRÄDGÅRD av Sara Wadell, återberättade av Andreas Palmaer Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa de här böckerna

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Romeo och Julia av Matteo Bandello

Romeo och Julia av Matteo Bandello en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Romeo och Julia av Matteo Bandello funderingsfrågor, diskussionsfrågor, högläsning och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs:

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson

God död jul. Bakgrund. Kort om boken: Arbetsmaterial till. Skriven av: Inger Frimansson Arbetsmaterial till God död jul Skriven av: Inger Frimansson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken God död jul. Det ska vara ett stöd för er som läser tillsammans i en grupp, studiecirkel eller

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum August Strindberg hans liv funderingsfrågor och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, historia År: 6-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Högläsning för personer med demenssjukdom

Högläsning för personer med demenssjukdom Läskraft! Högläsning för personer med demenssjukdom Delrapport efter projektår 1, ht 2009 - vt 2010 Ett samarbete mellan Centrum för lättläst, Demensförbundet, Studieförbundet Vuxenskolan och landets bibliotek.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift.

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Röda rummet - funderingsfrågor, högläsning och reflektion, skrivuppgift. Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux, Lektionstyp:

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar

Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hemsöborna - funderingsfrågor, diskussionsfrågor och skrivövningar Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

Kajsa kan inte välja om hon ska köpa en stor studsmatta eller anlägga pool i trädgården.

Kajsa kan inte välja om hon ska köpa en stor studsmatta eller anlägga pool i trädgården. Text till ljudarbetet Du och jag och alla andra Kajsa kan inte välja om hon ska köpa en stor studsmatta eller anlägga pool i trädgården. Anette ljuger för Kaj. Stina och Lisa är grannar. De har så mycket

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Arbeta. för läsombud! litet PM. för. arbetsgrupper. pm för arbetsgrupper. centrum för lättläst

Arbeta. för läsombud! litet PM. för. arbetsgrupper. pm för arbetsgrupper. centrum för lättläst Arbeta för läsombud! litet PM för arbetsgrupper 1 Innehåll Förord 2 Vad ska arbetsgruppen göra? 3 Hur startar vi? 4 sammankallande adressansvarig arbetsplan Samarbete med projektledare och länsgrupp 4

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna,

1. Symbol, se sidan 2. 2. Inledning, se sidan 2. 3. Födelse- och dödsdatum, 4.Information om de sörjande, 6.Information till begravningsgästerna, Westlings Begravningsbyrå, Fondkistan i Eskilstuna kan göra döds och tackannonser i alla de större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt. Ni kan där

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 3)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 3) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Klara och grisen. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Hans Peterson Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om Klara som ska flytta till en gård med sin mamma och hennes kille Johan. Klara vill inte flytta till landet för där

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna

DITT AVTRYCK I VÄRLDEN. Om att testamentera till Hoppets Stjärna DITT AVTRYCK I VÄRLDEN Om att testamentera till Hoppets Stjärna Ditt avtryck i världen Det vi gör i våra liv lämnar ett avtryck. För de flesta av oss handlar det kanske inte om historiska saker som nobelpris

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

-B a han disk ska nog allt gå bra...

-B a han disk ska nog allt gå bra... Man behöver inte alltid köpa diamanter till en prinsessa, tuggummin går också bra - Fredrika 7 år När man gift sig reser man bort en vecka för att beställa en bebis - Hugo 7 år Pappor köper en ring som

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer