Jobba friskt - en inspirationsskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jobba friskt - en inspirationsskrift"

Transkript

1 Jobba friskt - en inspirationsskrift framtagen som ett resultat av lärdomar och erfarenheter i jobba friskt, ett samarbete mellan fackförbundet st och bliwa stiftelsen

2 Utgiven av Bliwa Stiftelsen, Bliwa Stiftelsen 022 ISBN Tryck: Intellecta tryckindustri, Solna, ex, september 2007

3 Det här finns i boken strategiskt vägval tomt prat eller ödesfråga I första kapitlet resonerar vi kring hälsofrämjande arbete som ett viktigt strategiskt verktyg för organisatorisk framgång.vi tar upp vikten av långsiktighet och förankring och beskriver hur en genomtänkt strategi kan öka medarbetarnas kompetens. Slutligen diskuterar vi hur ledarskapet påverkar arbetsmiljön. samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund I förändrings- och utvecklingsarbete finns mycket att vinna på samsyn och en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. Inflytande skapar engagemang och förtroende. Det finns mycket att vinna på samverkan mellan och inom organisationer. Vi kan lära av och stödja varandra. sidan 6 sidan 12 friskfaktorer När det gäller hälsofrämjande arbete väljer allt fler att fokusera på det som fungerar bra och förstärka det snarare än att vänta på att hälsoproblemen ska uppstå. I det här kapitlet resonerar vi kring begreppet arbetsglädje. Vi tittar också på friskfaktorer både på det organisatoriska planet och för individen. sidan 15 socialt stöd, kommunikation, eq och stresshantering Psykosociala faktorer spelar stor roll för hur vi mår på arbetsplatsen. Om där finns ett socialt stöd medarbetare emellan, om kommunikationen inom organisationen fungerar, om det finns en förståelse för vad stress är och hur det kan hanteras ökar möjligheten att skapa en god arbetsplats där människor mår bra och presterar bra. sidan 22 rehabilitering av långtidssjukskrivna med stressdiagnos Det är viktigt att uppmärksamma tidiga signaler på stressrelaterad ohälsa. I det här kapitlet tittar vi på några av dem och hur man närmar sig personen som är drabbad. Vi diskuterar också vad man kan göra när sjukskrivning på grund av stress redan är ett faktum. Vi går igenom hur en rehabiliteringsprocess går till och var ansvaret ligger och vad som händer sedan när det är dags att återgå till arbetet. sidan 30 webblänkar Här har vi samlat några länkar till hemsidor för fördjupning och inspiration. sidan 38 Lycka till med hälsoarbetet!

4 Förord Min övertygelse är att kostnaderna för att arbeta förebyggande, och undvika att människor blir sjuka, är avsevärt mindre än kostnaden för att få tillbaka en person, som blivit långvarigt sjuk, i arbete. Projektet Jobba Friskt, som vi drivit i samarbete med Fackförbundet ST, har haft en bred ansats, såväl förebyggande arbete som rehabilitering. Projektet har haft fokus på arbets platser där man möter utsatta grupper. Många av de arbetsplatser där deltagarna i Jobba Friskt arbetar är dessutom utsatta för stora omorganisationer, neddragningar och nya direktiv. Kristina Åkerstrand Sekreterare i Bliwa Stiftelsen och vd för Bliwa Livförsäkring För Bliwa Livförsäkring är det viktigt att aktivt stödja arbetet kring stärkt hälsa, därför bildade Bliwa Livförsäkring år 2002 Bliwa Stiftelsen. Bliwa Stiftelsens arbete gynnar Bliwa som försäkringsgivare och därmed även Bliwas ägare, försäkringstagarna. Det gynnar också de företag, organisationer och myndigheter som deltar i Stiftelsens verksamhet, men den som i slutändan vinner mest är ändå de individer som genom våra satsningar får ett friskare arbetsliv. Att må bra på jobbet är en av de viktigaste faktorerna som påverkar vår livskvalitet. Våra medlemmar och deras arbetsplatser har under en lång tid upplevt både hårdnande attityder, ökade krav och större utsatthet. Som Fackförbund tar vi detta på största allvar. Att vi genom ett seriöst arbete med våra medlemsförmåner i form av gruppförsäkringar har lyckats tillföra ekonomiska medel och en ökad kompetens som möjliggör olika insatser direkt på arbetsplatserna är vi både stolta och glada över. Annette Carnhede Förbundsordförande för ST Genom vårt samarbete Med Bliwa Stiftelsen har detta blivit möjligt. Jag hoppas att projektet Jobba Friskt har medfört att flera kan känna glädje på jobbet och att arbetsformer har utvecklats som kommer bidra till ökad hälsa på alla ST-arbetsplatser. Inom ST ska vi bidra med att sprida alla goda exempel.

5 Att jobba friskt fokus för morgondagens arbetsgivare Jobba friskt var ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Fackförbundet ST och Bliwa Stiftelsen. Syftet var att stärka det lokala arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet som ett led i att bidra till ett långsiktigt hållbart arbetsliv med bättre livskvalitet och förbättrade verksamhetsresultat. De projekt som Bliwa Stiftelsen driver genererar erfarenheter och kunskaper som är tänkta att spridas till fler. Med partsgemensamt deltagande har 600 utbildningsplatser erbjudits inom tre utbildningsprogram. De utförare och program som erbjudits är: Friska chefer och medarbetare, Bosse Angelöw, Nova Futura PersonalDialog för friska arbetsplatser, Rolf Gustafson, Stiftelsen Stora Sköndal Rehabilitering av långtidssjukskrivna med stressdiagnoser, Alexander Perski och Kerstin Jeding, Stressmottagningen. Åtta myndigheter, Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Integrationsverket, Kriminalvårdsverket, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Polisen och Statens Institutionsstyrelse deltog i projektet. I möten med arbetsgivarrepresentanter och fackligt förtroendevalda hos de deltagande myndigheterna efter avslutade utbildningar i Jobba friskt framkom önskemål om en praktiskt användbar skrift med konkreta exempel, övningar, tips och frågeställningar som kan användas på arbetsplatsen. Den skrift du nu håller i handen har tillkommit med hänsyn till dessa önskemål, för att ge inspiration till ett fortsatt arbete för en hälsofrämjande arbetsmiljö och väl fungerande rehabilitering. Skriften riktar sig till alla i arbetslivet oavsett vilken typ av verksamhet (företag, offentliga verksamheter och organisationer) du arbetar inom. Materialet har hämtats från de tre utbildningsutförarnas delrapporter och handledningar, övriga erfarenheter och slutsatser i Jobba friskt samt från den rikedom av kunskap och visdom inom arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdet som finns i vår omvärld. Arbetsmiljö och rehabilitering kan upplevas som komplexa ämnen. Många kan känna att just komplexiteten kan göra att man inte vet var man ska börja och inte heller hur man kan ta praktiska steg för att föra in kunskapen i vardagen. Vi har tagit fasta på det och därför försökt göra materialet tydligt och enkelt. Vi hoppas du finner läsningen både tankeväckande, innehållsrik och praktisk användbar. Kom ihåg, du är till stor del din egen arbetsmiljö. 5

6 Strategiskt vägval tomt prat eller ödesfråga? Nu gäller det att övergå från snack till handling Det sa Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial miljömedicin under det vetenskapliga seminarium om arbetsmiljö och hälsa som Fackförbundet ST och Bliwa Stiftelsen arrangerade som startskottet för projektet Jobba friskt i maj Det råder inga tvivel om att ett strategiskt och systematiskt hälsofrämjande arbete idag hör till nycklarna för en framgångsrik verksamhetsstrategi. Att genomföra och kommunicera en arbetsmiljöstrategi som genererar medarbetare som trivs på arbetet är också en viktig del i arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Det räcker inte längre med den vanligaste formen av friskvård frukt, vatten och gymkort som riskerar att bli en sidoaktivitet som inte räknas in i det operativa arbetet. Att arbeta hälsofrämjande innebär att se hälsa och välbefinnande hos medarbetarna som en strategisk och operativ framgångsfaktor. Det kräver både tid, utrymme och medel för att bli en naturlig del i verksamheten. Hälsofrämjande är per definition ett proaktivt sätt att arbeta med arbetsmiljö, ett sätt att fokusera på det friska, på det som stärker, stödjer och möjliggör bästa möjliga prestation hos individ och organisation. Ett sådant arbete resulterar i att lönsamheten ökar, produktiviteten förbättras och effektiviteten höjs. I Universums skrift Är du redo för nästa generation? från februari 2007 beskrivs vikten av Employer branding, det vill säga att som arbetsgivare skapa ett varumärke för att attrahera framtidens talanger. Hur ett företag uppfattas och hur det verkligen är måste överensstämma för att varumärket ska bli attraktivt och öka organisationens möjligheter att dra till sig och behålla rätt kompetens nu och i framtiden. På AMV för vi kvartalsvis upp hur personalens hälsa utvecklas. Hälsoarbetet är en del av den övergripande verksamhetsplanen. Deltagare Jobba friskt varför är detta en strategisk fråga? I dag talas allt oftare om hälsobokslut, det vill säga ett sätt att i verksamhetens bokslut redovisa personalens hälsa i företagsekonomiska termer. Ett hälsobokslut visar ekonomiska effekter av till exempel ledarskap, förebyggande insatser och rehabilitering. Människor som upplever hälsa och välbefinnande arbetar bra, och det är människorna som i de flesta fall utgör huvudparten av kapitalet och resurserna i verksamheten. Kortsiktiga projekt och satsningar inom arbetsmiljöområdet har en tendens att initialt öka motivationen men kan i sämsta fall, om verksamheten inte tar vara på inhämtad ny kunskap eller motivation, medverka till att medarbetarna istället upplever en försämring. För att få långsiktiga effekter krävs långsiktiga satsningar. 6

7 Exempel 1 Under perioden genomfördes på Postcenter Väster i Växjö en mycket intressant förändringsprocess där fokus låg på att systematiskt arbeta med arbetsglädjen. Resultatet av det systematiska arbetsglädjearbetet har inneburit att Postcenter Väster har uppnått en mycket hög arbetsglädje och är en hälsosam, effektiv och framgångsrik organisation: Trivseln på arbetsplatsen har mer än fördubblats Arbetsplatsen har ökat sin produktivitet genom att produktionstiden och därmed arbetskostnaderna minskat med 23 procent. Korttidssjukfrånvaron har sjunkit med 58 procent. Besparingarna i form av minskad övertid, ökad produktivitet och lägre korttidssjukfrånvaro har beräknats till cirka 3.3 miljoner kronor. Varje satsad krona har gett ungefär sex kronor tillbaka. Källa: Rose-Marie Sjöström, Postcenter Väster Växjö under utbildningen Friska chefer och medarbetare, Nova Futura 2007 Lästips Effektiv friskvård lönsammare företag av Gunnar Andersson, Sture Malmgren och Anders Johrén Hälsobokslut vägen mot bättre hälsa och bättre arbetsmiljö Hälsobokslut, Förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor båda av Paula Liukkonen Hälsobokslut modell utifrån arbetsplatsens behov av Thomas Aronsson och Claes Malmquist Exempel 2 Kronofogdemyndigheten i Kalmar prioriterade arbetsmiljö- och hälsofrågorna och sjukfrånvaron sjönk från 14,7 procent år 2002 till 3,2 procent Myndigheten utsågs år 2005 till en av Sveriges bästa arbetsplatser. En viktig framgångsfaktor var uppbyggnaden av ett teambaserat arbetssätt. Teamledarna arbetar 50 procent som chefer och 50 procent med operativ verksamhet. Källa: Hans-Peter Eriksson, Kronofogdemyndigheten under utbildningen Friska chefer och medarbetare, Nova Futura 2007 Exempel 3 Utdrag ur artikel i DN 2 augusti 2007 Volvo sparar miljoner på friskvård Volvo har de senaste åren sparat omkring 100 miljoner kronor genom att satsa på förebyggande åtgärder bland tjänstemän i Göteborg som varit i farozonen för utbrändhet. Dessutom har många kunnat återgå i arbete efter specialinsatser för att ändra beteende. För att få ett grepp om de verkliga kostnaderna anlitade Volvokoncernen ekonomidoktorn Paula Liukkonen som efter att ha studerat verkliga fall kom fram till att företagets kostnad är en miljon kronor för en vanlig tjänsteman och fyra miljoner för en chef på mellannivå - bortsett från det mänskliga lidandet. Rehabiliteringsprogrammet mot stress och utbrändhet kallas Vägen tillbaka. Vi efterlyser samhällsinsatser på det här området, men eftersom det lär dröja så har vi tagit saken i egna händer, både för att visa att det faktiskt går att göra någon-

8 Hur vacker och välformulerad en strategi än är måste man också då och då ta en titt på resultatet. Winston Churchill Lästips Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap/metoder att använda i det systematiska arbetsmiljöarbetet Skriften finns på Göteborgs stads webbplats. Direktlänk finns under rubriken Webblänkar längst bak i denna skrift. ting men också för att andra arbetsgivare inte ska vänta utan ta tag i problemet själva, säger Tonny Johansson ansvarig för projektet Hälsa och arbetsmiljö på AB Volvo i Göteborg. hur kan man definiera skillnaden på strategi och mål? Vad vill du uppnå eller undvika? Svaren på den frågan kan du se som dina mål. Hur ska du uppnå det önskade resultatet eller undvika det oönskade? Svaret på den frågan kan du kalla strategi. förankra, förankra, förankra I allt strategiskt arbete och förändringsarbete krävs en förståelse för vikten av att förankra strategin/förändringen i hela organisationen. Att samtliga medarbetare känner till strategin, är informerade om hur den kommer att genomföras och har accepterat den är avgörande för framgången. Oftast går processen till så att ledningen utformar en ny strategi. Eftersom personerna i ledningen arbetar med detta under en tid har de fått möjlighet att förstå och påverka och är redo att applicera strategin långt före övriga delar av organisationen är det. Att för snabbt försöka omsätta strategin i handling, utan att samtliga som berörs är införstådda och inställda på de förändringar eller det arbete man står inför, innebär en risk för att strategin blir en strategi enbart på pappret. en genomtänkt strategi kan öka medarbetarnas kompetens Att hälsofrämjande arbete bör ingå i en verksamhets strategi kan förstås så att kapitalet, det vill säga medarbetarna, måste förvaltas på bästa sätt. Många anser att det är kompetensen som är viktigast för en organisations framgång. Kompetens är viktigt, men om man begränsar innebörden till att enbart omfatta allmänna eller specialkunskaper inom ett specifikt verksamhetsområde, så begränsar man också insatserna för att öka kompetensen. Vi har valt att definiera kompetens som ett begrepp som innefattar fler områden: Färdigheter när det gäller att praktisera sin kunskap kunskap utan handling ger inga resultat Social förmåga som behövs för att kunna samarbeta och kommunicera med andra människor Kunskaper om vad som är viktigt för den egna hälsan och välbefinnandet Självkännedom som ger organisationen/individen insikt om de egna möjligheterna och begränsningarna. Med denna definition av begreppet kompetens blir det möjligt att skapa en fram- 8

9 gångsrik hälsofrämjande strategi för kompetenshöjande. Att underlätta och tillhandahålla bra redskap för att medarbetarna ska ges bästa tänkbara möjligheter att öka sin totala kompetens ger därför också det bästa resultatet. De medarbetare som till exempel lär känna sig själva och de faktorer som påverkar dem positivt har långt större möjligheter att förändra sin livsstil till det bättre. Dessa faktorer skiljer sig åt från individ till individ och därför är det bra om arbetsmiljöstrategin är flexibel och ger utrymme för skillnader. Tips Inkludera en handlingsplan för ökat välbefinnande hos individen vid utvecklingssamtal/medarbetarsamtal. En fördel med detta är att man kan tydliggöra vad som ligger i individens ansvar respektive organisationens. Frågor att reflektera över 1. Finns det någon arbetsmiljöstrategi i din verksamhet och hur väl känner du till innehållet? 2. Hur skulle en arbetsmiljöstrategi utformas om du fick bestämma? 3. Enligt din mening, hur är ansvarsfördelningen för de olika delarna i arbetsmiljöarbetet (fysisk arbetsmiljö, organisatorisk planering, psykosocial miljö, värderingar, din specifika arbetsmiljö) mellan: Ledning Personalfunktion Skyddsombud Förtroendevalda Närmsta chef Kollegor Dig hur påverkar ledarskapet arbetsmiljön? Kommer strategin från högsta ledningen eller närmsta chef? Det råder självklart inget antingen eller-förhållande mellan dessa båda positioner och det är viktigt att de har en samsyn. Signaler ifrån olika verksamheter tyder på att många linje- eller mellanchefer känner sig klämda mellan viljan att stötta och motivera underställd personal och kraven från ledningen på effektivitet och lönsamhet. Det vittnar om att man skiljer på insatserna som krävs för att uppnå respektive mål. Det behöver dock inte finnas någon motsättning mellan dessa mål. Chefer, på både lednings- och mellannivå, kan föregå med gott exempel och tydligt visa att de har en positiv attityd till hälsofrämjande insatser. Detta kan göras genom att prioritera frågan i policy- och styrdokument och i andra kommunikationsmaterial och genom att tillföra resurser i form av pengar, utrustning, utbildning och tid. I en artikel i SvD den 24 augusti 2007 skriver Anna Danielsson under rubriken Engagerad ledning ger hälsa att företag som har en tydlig strategi för hur sjuk- Lästips Organisationsstrukturens betydelse för de anställdas hälsa av Eva Thulin Skantze

10 Mest nöjd med att ha en chef som stöttar och vill att vi ska vara med. Vi har friskvårdsinspiratörer, fått egen budget, haft föreläsningar och har friskvård inlagd i vår egen arbetstid. Vi har en arbetsgivare som vill att vi ska ha det bra. Deltagare i Jobba friskt Att föregå med gott exempel är inte bara det bästa sättet att påverka någon annan, det är det enda sättet. Albert Einstein Lästips Om att nå balans i arbetet och livet av Björn Ericsson Medledarskap av Bengt Hjalmarson skrivning ska hanteras också har en låg sjukfrånvaro. I artikeln beskrivs delar av studien Hälsa och framtid som Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och hennes medarbetare genomfört. Länkar till artikel och studien finns under rubriken Webblänkar längst bak i denna skrift. Både ledning och linjechefer kan ta hjälp av medarbetarna i detta arbete. Att kontinuerligt utföra medarbetarundersökningar som ger tydliga signaler om nuläget kan också visa på vilka frågor som bör prioriteras för att höja effektivitet och produktivitet. Åtgärder som tydligt återkopplas och baseras på medarbetarnas behov och synpunkter visar att arbetsgivaren värdesätter och lyssnar på medarbetarna och att den egna arbetssituationen går att påverka. Övning 1 För att på ett snabbt sätt få fram en helhetsbild av en organisation kan man låta ledning, linjechefer och medarbetare göra en så kallad SWOT-analys, (Strenghts-styrkor, Weaknesses-svagheter, Opportunities-möjligheter, Threats-hot) när det gäller arbetsmiljöarbetet. Om organisationen är mycket stor kan man göra ett slumpmässigt urval så att samtliga grupperingar blir representerade. Vilka styrkor har vi på området? (Vad fungerar väl, kompetens i verksamheten, förutsättningar, framgångar ) Vilka svagheter kan identifieras? (Kommunikation, ledarskap, befintlig kultur ) Vilka möjligheter finns? (Förändringar som önskas, resurser, ekonomi ) Vad kan hota arbetsmiljöarbetet? (Konflikter, arbetsbelastning, förändringskrav ) Oavsett om du sitter i ledningen, arbetar som linjechef eller medarbetare kan det vara intressant att se och jämföra resultaten. Ser ledningen helt andra möjligheter än medarbetarna? Ser medarbetarna andra svagheter än linjecheferna? Har linjecheferna en gemensam syn på styrkor och möjligheter? Resultaten och en jämförelse mellan olika befattningar kan ge nya idéer och kunskap om vilka faktorer som bör prioriteras i en ny/förändrad strategi. Övning 2 Det kan också ge nya insikter att försöka sätta sig in i de olika befattningarnas roller. I nedanstående övning är det bra att fundera över vilken av kandidaterna jag skulle välja och varför om jag: a) sitter i högsta ledningen b) arbetar som linjechef c) är medarbetare På din arbetsplats ska en viktig person som varit ansvarig för personalfrågor på ledningsnivå ersättas eftersom personen ifråga går i pension. Det finns två kandidater 10

11 med lite olika egenskaper och ni blir ombedda att välja och ge er motivation till valet. Dessa två personer är kandidater för tjänsten: Marianne, som är 42 år har bland annat arbetat som konsult i ledarskapsfrågor under 8 år. Marianne är drivande, ambitiös och kräver mycket av både sig själv och sin omgivning. Hon är självständig och verbal, kommunicerar tydligt och vet vad hon vill. Hon är den som är först på jobbet och den som går hem sist. Humor och sociala kontakter är inte hennes starkaste sidor, men hon är lojal, pålitlig och säker på sig själv. Mikael, som är 37 år och har arbetat som Arbetsmiljöansvarig under 6 år i en verksamhet som liknar din. Mikael är lugn, metodisk och mycket socialt begåvad. Han är avspänd och balanserad och är noga med att avsätta tid för reflektion och avkoppling. Han tar sig tid att prata med alla och uppskattas för sin goda förmåga att lyssna. Han kan vara något av en lustigkurre men har inga problem med att tala allvar. Skiljer valen sig åt beroende av vilken roll du befinner dig i? Vad tror du är anledningen till det? Reflektera över Organisationer som är bra på att uppmuntra sina medarbetare är tre gånger så lönsamma som de som inte är det. Två kommunikationsexperter Adrian Gostick och Chester Bolton har gjort en studie av chefer och medarbetare under tio års tid för att undersöka det enkla antagandet att människor som får uppskattning anstränger sig mer. De verksamheter som skattades som dåliga på detta hade bara 2,4 procents lönsamhet i genomsnitt, medan de verksam heter som gödslade med tack och uppskattning hade en lönsamhet som var mer än tre gånger så stor; 8,7 procent. Det finns inget mer demorali serande än en ledare som inte tydligt kan uttrycka varför vi gör det vi gör. James Kouzes och Barry Posner En bra ledare är inte en person som gör saker rätt, det är en person som gör rätt saker. Anthony T. Dadovano (Källa: artikel i NyTeknik 11/ 2007). Lästips The Carrot Principle, A Carrot a Day, Managing with Carrots av Adrian Gostick och Chester Bolton 11

12 Samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund Genom ömsesidigt förtroende och ömsesidigt stöd görs stora upptäckter och stora verk skapas. Homeros, grekisk poet Om devisen att vi är starka tillsammans gäller borde det finnas betydande samordningsvinster med att hjälpas åt. Många utbildningar eller delar av utbildningar har sannolikt alla förbund nytta av. Ur LO:s rapport Kompetensutveckling och lärande Du kan inte skaka hand med en knuten näve. Indira Gandhi Eftersom de flesta verksamheter idag präglas av ständiga förändringar, nya direktiv och omorganisationer är det viktigt att det finns en gedigen grund i arbetsmiljöarbetet som inte med nödvändighet behöver förändras lika kontinuerligt. Något att hålla sig i när det blåser med andra ord. För trots allt är det så att även om verksamheten får nya riktlinjer och förutsättningar för sitt arbete framåt kvarstår de grundläggande mänskliga behoven när det gäller faktorer som påverkar en god arbetsmiljö och de har inte förändrats särskilt mycket. Arbetsmiljö och rehabilitering kretsar mycket kring allmänmänskliga frågor vilket i detta sammanhang gör det naturligt för fackförbund och arbetsgivare att samverka. Samverkan är till för att skapa en dialog om viktiga frågor och det gäller att hålla siktet inställt på helheten och inte fastna i detaljer. Arbetsgivare och fackförbund har historiskt ansetts som motparter inom vissa områden. När det gäller förändrings- och utvecklingsarbete inom arbetsmiljö och rehabilitering är situationen annorlunda. Man bör flytta diskussionerna mellan de olika parterna till ett tidigt skede, där man kan påverka mycket. Det blir en situation som båda parter vinner på: personalen får ökat inflytande och arbetsledningen får mer av de anställdas kunskaper, kreativitet och engagemang. Det sa Anders Wiberg, som i 25 år har arbetat med förändringar och inflytande som arbetstagarkonsult och som införare och utvärderare av samverkanssystem, på ett seminarium den 3 maj 2006 med temat Att vara facklig part i Satsa friskt*-projekt. Andra fördelar med en samsyn mellan arbetsgivare och fackförbund, men även tvärfackligt mellan fackförbund: Arbetsgivarerepresentanter och förtroendevalda som verkar tillsammans utgör en betydligt större grupp inom varje organisation och kan därmed sprida goda verktyg mer effektivt. Interna frågeställningar och synpunkter kan bemötas av en enad front, vilket gör budskapet starkare. Att göra gemensam sak inom ett område kan ge insikter om förekomsten av fler likheter mellan parterna. *) Arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom staten kom 2003 överens om att stödja myndigheternas arbete med att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. Därför startades programmet Satsa friskt. Programmet ger stöd i form av bland annat ekonomiskt bidrag och experthjälp till olika projekt inom myndigheter. För mer info se 12

13 Genom att samverka och inkludera båda parters synpunkter i strategifrågor när det rör hälsofrämjande arbete blir sakfrågan belyst ur flera synvinklar och tid och kraft kan ostört fokuseras på ämnet. I Arbetsmiljöverkets publikation, ADI Att förutse konsekvenser - ABC för riskbedömning inför ändringar i verksamheten, finns exempel på frågor man kan ställa för att precisera förändring, riskbedömning och åtgärder. Länk till publikationen finns under rubriken Webblänkar längst bak i denna skrift. Att diskutera: Upplever du att fack och arbetsgivare har en samsyn inom arbetsmiljöfrågor? Ge exempel. Hur kan fack och arbetsgivare öka samverkan på din arbetsplats? samverkan mellan och inom organisationer Visst skiljer sig arbetsgivare åt på många områden. Dessutom har verksamheterna olika inriktning, förutsättningar och arbetssätt. Men det är inte olikheterna vi ska fokusera på här, det är likheterna. En gemensam nämnare i alla verksamheter är människan. När det handlar om verksamheter som främst arbetar med utsatta grupper av människor krävs en ännu starkare fokusering på en god och hälsofrämjande arbetsmiljö. Men mycket av den kunskap som gäller i arbete med människor som mår dåligt eller känner sig utsatta går att applicera även på människor generellt. Det finns ett värde i att lära sig av varandra, att utnyttja den kunskap som redan finns tillgänglig, att tillåta insyn och att informera. Istället för att varje verksamhet skapar sina egna metoder från grunden kan mycket tid och energi sparas genom att möta andra som arbetar med frågan, diskutera, dela med sig och samla in goda exempel och idéer. Nätverk och arbetsgivarringar (organiserad samverkan mellan arbetsgivare för att hantera olika slags personalfrågor och skapa ökade möjligheter för rörlighet) har visat sig vara bra sätt att både få hjälp och stöd i det egna arbetet och att skapa bättre förutsättningar i arbetet med att stötta medarbetare vid exempelvis omställningar. Det är också viktigt att samverka för att öka de yrkesverksammas värde och frivilliga rörlighet på arbetsmarknaden, genom vidareutbildning och ökade möjligheter till tjänstledighet för att pröva nytt arbete. Upplevda inlåsningssituationer bidrar enligt forskningen till ökad ohälsa. Länkar till mer information om arbetsgivarringar finns under rubriken Webblänkar längst bak i denna skrift. Om vi inte kan enas på grund av våra olikheter kan vi i alla fall hjäl pas åt att göra världen till en trygg plats där olikheter kan samexistera. John F Kennedy Målet med en diskussion bör inte vara seger utan framsteg. Joseph Joubert Effektivitet är intelligent lättja. David Dunham 13

14 Ge mig tålamodet att acceptera det jag inte kan förändra, modet att förändra det jag kan och visdomen att skilja på dem båda. Reinhold Niebuhr I utbildningen har deltagarna delats in i hälsonätverk som har utgjorts av representanter från olika myndigheter. På så sätt har utbyte skett mellan olika myndigheter beträffande olika hälsofrämjande aktiviteter. Bosse Angelöw, Slutrapport Friska chefer och medarbetare Hur kan samverkan mellan och inom organisationer öka? Diskutera! 1. Finns det någon/några avdelningar/organisationer du ser möjligheter att samverka med när det gäller arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor? 2. Hur kan kommunikationen förbättras mellan organisationer och avdelningar? (Nätverk, nyhetsbrev, månatliga informationsmöten mellan avdelningar/verksamheter med likartade förutsättningar, internetbaserade mötesplatser för ledning/linjechefer/ medarbetare inom olika organisationer, forum för erfarenhetsutbyte på årliga konferenser?) 3. På vilket område är din arbetsplats bra på att samverka och hur kan andra dra nytta av det? 4. Finns det ett motstånd mot att starta nätverk eller arbetsgivarringar inom din organisation? a) vilka faktorer påverkar? b) hur kan du/din avdelning hjälpa till att förändra? 5. Om du fick välja, hur skulle ni samverka med andra verksamheter? a) vilka verksamheter tycker du känns lockande att samverka med? b) på vilket/vilka sätt tror du samverkan skulle fungera bäst? c) vilka resultat skulle snabbare uppnås genom samverkan? I stora verksamheter kan det finnas betydande skillnader mellan avdelningar och/eller regionkontor. Några har fått arbetsmiljö- och rehabiliteringsmetoder att fungera bra medan andra släpar efter. Det är därför viktigt med ett helhetsperspektiv och att inse nyttan av öppenhet och generositet inom detta område. Genom att vi gör saker tillsammans så lär vi känna människorna på ett sätt som jag tror gynnar samarbetet mellan organisationerna och därmed även medborgarna. Inger Karlsson, Försäkringskassan har fungerat som samordnare för det lokala nätverk som var en del av Nova Futuras utbildning. 14

15 Friskfaktorer Hälsa är en resurs för både medarbetare och arbetsplats eftersom det finns ett tydligt samband mellan välbefinnande och arbetsresultat. För att öka välbefinnandet hos medarbetarna kan hälsofrämjande strategier utarbetas. Man talar idag allt oftare om frisknärvaro och det kännetecknas av att de anställda mår bra under den tid de befinner sig på arbetsplatsen. Trivsel, motivation och arbetsglädje är betydelsefullt för den enskilde medan god arbetsmiljö och gott arbetsklimat är nyckelord för arbetsplatsen i stort. Många associerar dock fortfarande arbetsmiljö och rehabilitering med höga sjuktal och problem som ska lösas. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, visar på att det finns mycket att vinna på att vända blicken mot det som fungerar bra istället. Antonovski myntade begreppet salutogent synsätt. Salus är latin och betyder hälsa. Motsatsen är patogent vilket betyder att sätta det sjuka i fokus. Det finns i arbetslivet, liksom i livet i övrigt, vissa grundläggande mänskliga behov som behöver uppfyllas för att känna välbefinnande. En känsla av sammanhang är enligt Antonovsky väsentligt för att uppnå välbefinnande och hälsa hos individen. Följande tre komponenter skapar enligt Antonovsky en känsla av sammanhang: Begriplighet (jag vet) innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå och omfattar begrepp som förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. Hanterbarhet (jag kan) handlar om förmågan att hantera tillvaron och omfattar begrepp som resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. Meningsfullhet (jag vill) innebär delaktighet i de processer som skapar vardagen och livet och omfattar begrepp som delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. Många har redan påbörjat arbetet med friskfaktorer: Ur Prevents skrift Friskfaktorer i arbetslivet, maj 2002 Det är dags att ta ett nytt steg, att se hela spektrat i människors liv. Man kan inte dela människan i en arbetsdel och en fritidsdel, säger Birgitta Söderlund, organisationskonsult. Företaget Plast AB Orion har infört en Trivselbarometer som används för att mäta hur personalen trivs. Trivselbarometern ställer tre frågor: Hur utvecklas jag mot mina personliga mål? Hur kul är det? Hur känns det i magen? På Tetrapak införde man år 2000 en nollvision när det gäller arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Stafettpinnar delades ut till ledningen inom de olika bolagen. Med stafettpinnen följer uppdraget att bidra till att förverkliga nollvisionen. Stafettpinnen går runt på bolaget, antingen till den som gör något bra eller till den Det finns alltid blommor för dem som vill se dem. Henri Matisse Lästips Hälsans Mysterium av Anton Antonovsky Lästips Friskare arbetsplatser av Bosse Angelöw Friskfaktorer i arbetslivet av Helene Thornblad 15

16 Lästips Arbetsglädje att skapa större arbetslust av Bosse Angelöw som borde ta itu med något. Det har blivit tydligt att vi alla i bolaget har ansvar för vårt eget välbefinnande och våra egna arbetsförhållanden, säger Christer Thörn personalchef på Tetra Pak Global Technical Support. Fokusera på det som fungerar väl och förstärk det Denna uppmaning betyder inte att man ska blunda för problem eller sopa svårigheter under mattan. Det betyder helt enkelt att man byter tänkesätt. Många av oss är vana vid att lägga mest tid på att upptäcka problem och försöka lösa dem och mycket liten eller ingen tid på att uppmärksamma de företeelser som fungerar effektivt och förstärka dem. Det är ingen som ser när allting går bra, men om något går fel, då blir det ett himla liv. Många känner igen sig i det citatet och det är en tydlig indikation på hur vi tänker och hur vi arbetar. Det kan kräva en mental helomvändning för att börja arbeta efter den främjande principen. arbetsglädje Att dokumentera och studera vilka faktorer som är gemensamma för arbetsplatser, avdelningar eller hela organisationer som har en hög frisknärvaro, ger många nya infallsvinklar på vad som kan förstärkas och vad som inte längre är effektivt. Det ger mer energi att arbeta för något man vill ha än att slåss mot något oönskat. Systematiskt arbetsmiljöarbete är idag ett välkänt begrepp men systematiskt arbetsglädjearbete, som Bosse Angelöw på Nova Futura kallar det, kanske inte är lika utbrett. Arbetsglädje bör inte vara något som infinner sig för några få ibland, utan en norm i en väl fungerande verksamhet. Verksamheter som upplevs som effektiva stimulerar arbetsglädjen. När målen är tydliga, realistiska, påverkningsbara och mät- eller utvärderingsbara upplever medarbetarna också en högre grad arbetsglädje. Arbetsglädje är i sin tur avgörande för att uppnå en hög kvalitet på tjänster och service. Att fundera över: 1. Ska det vara roligt att gå till jobbet? 2. Vad får mig/oss att må bra på vår arbetsplats? 3. Vem ansvarar för arbetsglädjen? 4. Vad behöver jag/vi göra för att förbättra vår arbetsmiljö och hälsa? Källa frågor: Värdegrund/Arbete/Hälsa, folkhälsoplan Jämtlands län Att kontinuerligt se över verksamheten, oavsett om det är i det individuella perspektivet, avdelningens eller hela organisationens, med syfte att kartlägga vad som fungerar, varför det fungerar och hur man ytterligare kan förstärka detta bör utgöra en del av en fungerande strategisk verksamhetsutveckling. 16

17 Vid olika möten, arbetsplatsträffar, personalmöten och andra samtal kan följande två frågor användas kontinuerligt: Vad har fungerat bra sedan vi träffades förra gången? Vad är vi stolta över att vi har uträttat sedan vi möttes förra gången? Det är konstruktivt att i planeringen för möten avsätta tid för att ge utrymme för positiv uppmärksamhet, det ger en känsla av stolthet och framgång. I stället för att utse syndabockar fokuserar vi på att se vem/vilka som bidragit till olika typer av framgångar. Det gynnar det allmänna arbetsmiljöklimatet och viljan till delaktighet och ansvarstagande. Ju mer medvetna vi blir om framgångar och positiv utveckling desto större arbetsglädje känner vi. Det kan också ge helt nya insikter när man börjar fundera på vad som behövs för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ytterligare framgångar i motsats till att ständigt se på brister och problem. Viktigt är också att nya idéer och framgångsfaktorer dokumenteras. En pessimist ser svårigheten i varje möjlighet, en optimist ser möjligheten i varje svårighet. Winston Churchill Övning Fundera över följande frågor, antingen själv eller tillsammans med dina kollegor: 1. Hur mycket tid lägger vi på att se på framgångar och det som fungerar väl inom organisationen? 2. Vilka processer eller framgångar individuella eller inom din organisation skulle du nämna under rubriken Detta fungerar bra? 3. Vilka frågor skulle du vilja ha med för att en Trivselbarometer på bästa sätt skulle ge tydliga indikationer på hur medarbetarna trivs på din avdelning/organisation? 4. Vilka områden och vilka åtgärder skulle du införa för att ge din avdelning/organisation möjlighet att leva upp till en nollvision inom arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar? Några organisatoriska friskfaktorer Delaktighet Balans mellan arbete och fritid Rimlig arbetsbelastning Balans mellan krav och befogenhet Känsla av sammanhang Öppet klimat Varierande arbetsuppgifter Tydligt och coachande ledarskap Kreativ miljö Trygg anställning 17

18 Bra kommunikation Estetik på arbetsplatsen Företagshälsovård Fysiska gemensamma/enskilda aktiviteter på arbetstid Sociala aktiviteter Det finns många faktorer som de flesta kan komma överens om är viktiga, men det är också viktigt att vara överens om vad de innebär. Diskutera Vad betyder de olika begreppen på listan för dig personligen? Går det att komma överens om tydliga förklaringar eller förslag på vad varje begrepp innefattar, som hela arbetsgruppen kan skriva under på? fler friskfaktorer för individen Det är nödvändigt att sträva efter en balans mellan aktivitet och återhämtning. Sömnen ger den snabbaste och mest effektiva återhämtningen, men återhämtning sker också när vi använder vår tid till att göra sådant vi tycker om. Det finns mycket du kan göra själv för att öka ditt välbefinnande och din hälsa. Sömn, kost, motion, rekreation, humor och kärlek är exempel på friskfaktorer som du på egen hand kan påverka. Sömn Folk som säger att de sover som barn, har vanligtvis inga. Leo Burke Tips 1. Att andas djupt och långsamt gör att kroppen och sinnet slappnar av. Ligg på rygg och lägg händerna på magen så känner du andetagen. Andas långsamt minst fem minuter innan du lägger dig till rätta för att somna. Lästips Sömnens betydelse för hälsa och arbete av Torbjörn Åkerstedt Om trötthet av Gunnar Aronsson, Torbjörn Åkerstedt med flera 2. Tänk neutrala tankar. Neutrala tankar, som att långsamt räkna baklänges, gå igenom vilka produkter som finns i din livsmedelsaffär eller annat som får sinnet att upptas av annat än jobb, måsten och morgondagens aktiviteter, gör att spänningar och stress lämnar sinnet och gör det redo för sömn. 3. Förbered nästa dag medan du är vaken genom att ta fram kläder och göra en lista på saker som ska uträttas, så att du känner att morgondagen är strukturerad innan du lägger dig. 18

19 Den absolut största sömnfienden är tankar om nästa dag. Under natten ligger folk vakna och försöker förbereda sig och komma på lösningar på problem. För att bryta kan man till exempel skriva listor över vad man ska göra imorgon, säger Aleksander Perski. Ur artikel i DN 2 maj 2007 Kost Tomater och oregano gör det italienskt, vin och dragon gör det franskt, filgrädde gör det ryskt, citron och kanel gör det grekiskt, soya gör det kinesiskt och vitlök gör det gott! Alice May Brock Tips 1. Ät varierad och balanserad mat så att du får i dig av alla näringsämnen, ett enkelt sätt att göra måltiden varierad är att se till att det blir många olika färger på rätten framför dig. 2. Tugga ordentligt. Magen har inga tänder, att tugga maten ordentligt hjälper matsmältningen och ger också en mer stabil mättnadskänsla. 3. Ät i trevliga miljöer med trevligt sällskap. Det är lika viktigt att känna sig väl till mods när man äter, som vad man äter. Kroppen tar bättre hand om näringen om du befinner dig i ett avspänt tillstånd. Lästips 12 veckor till ett självläkande liv av Sanna Ehdin Motion Om det inte vore för det faktum att TV:n och kylskåpet står så långt ifrån varandra, skulle några av oss inte få någon motion alls. Joey Adams Tips 1. Ta en skön promenerad varje dag. Det kan vara att du kliver av bussen ett par stationer tidigare på väg till jobbet, tar en promenad före eller efter lunchen eller varför inte kvällspromenad innan det är läggdags. 2. Rör dig lekfullt, spela fotboll med barnen, spendera ett par timmar i bassängen eller dansa till din favoritmusik, det gör att det inte känns tråkigt eller som ett måste. 3. Sträck på dig lite då och då under dagen. Lär av katter och hundar som alltid sträcker på sig efter en stunds stillhet. Lästips Ny kraft med Blossom av Blossom Tainton 19

20 Rekreation Jag misslyckas hellre med något jag tycker om att göra än lyckas med något jag avskyr. George Burns Tips 1. Gör saker bara för ditt höga nöjes skull. Det gör nytta för både kropp och själ att göra saker som inte ska resultera i något annat än glädje. 2. Avsätt särskild tid i din planering för rekreation, låt inte måste eller borde störa denna tid som är helt din egen. Lästips Öka din kreativitet av Julia Cameron 3. Många av oss har glömt vad vi tycker är riktigt roligt. Ta 20 minuter och avsluta meningen Jag tycker det är roligt att minst 25 gånger utan att tänka efter särskilt mycket så brukar det dyka upp både nya och gamla sätt att göra livet lite roligare. Humor Den som kan skratta åt sig själv kommer alltid att kunna roa sig. Shirley MacLaine Tips 1. Se om filmer som fått dig att skratta. Skrattet är näst intill en mirakelkur för kropp och själ. 2. Se humorn i vardagen. Verkligheten överträffar dikten ofta och med sinne för att se de roliga, dråpliga, fåniga kan du få många små som stora tillfällen till skratt. Lästips Humor management av Kyrre Saether 3. Ett leende skapar fysiskt behagliga reaktioner i kroppen. Ta tillfällen att le mot människor du möter, le när du svarar i telefon (det hörs), le för dig själv åt härliga minnen eller tankar. Kärlek Ålder kan inte skydda dig från kärlek, men kärlek kan till viss del skydda dig från att känna dig gammal. Jeanne Moreau Tips 1. Unna dig själv massage eller krama någon du tycker om. Vid beröring som, massage, kramar och andra fysiska behagliga beröringar frigörs oxytocin som är ett ämne i kategorin lyckohormoner. De har en mängd goda effekter på stressnivå och blodtryck. Det fungerar på samma sätt oavsett om du är den som berör eller den som blir berörd. 20

21 2. Ta dig ett par minuter då du använder dina sinnen för att återuppleva ögonblick då du känt dig djupt älskad eller lycklig, kroppen och hjärnan kan inte skilja på verklighet och fantasi och reagerar därför som du upplever det igen. 3. Var din egen bästa vän! Tänk på vad det är du säger till dig själv. Uppmuntrar du dig själv, ger du dig själv beröm när du gjort något bra eller är det en ständigt pågående inre dialog som är kritisk för att du inte gör mer, är mer framgångsrik, vackrare, mer vältränad? Var noga med vad du tänker om dig själv. Du mår bra av att behandla dig själv med samma respekt som du behandlar dina vänner. Lästips Budskap från vatten av Emoto Masaru Kärlekens läkande kraft, nära relationers betydelse för hälsan av Ornish Dean Under utbildningen Friska chefer och medarbetare gav Bosse Angelöw ett generellt tips som alltid är bra att ha i minnet när det gäller hur man kan hjälpa sig själv och andra som många hört på flygresan: I händelse av tryckfall i kabinen öppnas luckan ovanför dig där det finns en syrgas mask. Var noga med att först sätta på dig din egen syrgasmask innan du hjälper andra. 21

22 Socialt stöd, kommunikation, EQ, stresshantering Stress och bristande socialt stöd är stora problem i arbetslivet. Inom Värmdös socialförvaltning har ett försök med små samtalsgrupper för personalen gett mycket positiva hälsoeffekter. Efter regelbundna träffar i fyra månader hade stressymtomen hos deltagarna minskat med i genomsnitt 13 procent. Mätningar av stresshormoner visade minskade värden hos 68 procent av deltagarna. Förbättringarna var tydligast hos kvinnor över 50 år och dem som tidigare varit korttidssjuka. Det skriver tre forskare bakom den nya studien. Så löd början på en artikel som publicerade i DN den 17 januari De tre forskarna var Rolf Gustafson, Utvecklingsansvarig för Dialogmiljöer i arbetslivet, Stiftelsen Stora Sköndal, Kristina Orth-Gomér, Professor i samhällsmedicin vid Karolinska Institutet samt Jonas Alwall, Prefekt vid institutionen för socialt arbete, Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal högskola. Upplevelsen av socialt stöd är naturligtvis mycket individuell, men det finns också faktorer som kan generaliseras. Människan är ett flockdjur och en känsla av socialt sammanhang och en fungerande kommunikation med omgivningen är vital. När människor ges handlingsutrymme och inflytande förstärks känslan av handlingsförmåga och delaktighet. Det gör att förmågan att anpassa sig till förändrade förhållanden förbättras. En viktig faktor är också ömsesidig tillit, det vill säga att se varandra som pålitliga, aktiva och ansvarstagande. Lästips Jag och du, Det mellanmänskliga och Dialogens Väsen av Martin Buber Psykosocial miljö och stress av Töres Theorell, Kristina Orth-Gomér god kommunikation ger goda effekter Kommunikationen på en arbetsplats är en avgörande faktor. Fungerar kommunikationen från ledningen till medarbetarna, från medarbetarna till ledningen och medarbetare emellan är mycket vunnet. Fördelarna med att säkerställa att kommunikationen fungerar väl är många, bland andra: Organisationen ror åt samma håll. Medarbetare engagerar sig i förbättringsarbete Ökad kunskap om motivationsfaktorer Ökad känsla av delaktighet Ökad motivation att ta egna initiativ eller komma med förslag Låg personalomsättning Ökad vilja till ansvarstagande Högre lojalitet 22

23 Begreppen kommunikation och information används ibland som om de vore utbytbara. Det kan leda till missförstånd. Information innebär att en part levererar och den andra förväntas ta in. Att föra information från en punkt till en annan åstadkommer i sig ingenting om den inte tas emot. Kommunikation är ett utbyte mellan två parter, alltså en växelverkan mellan att informera, reagera och besvara. I kommunikation uppstår en relation. Utan bra kommunikation har en verksamhet inga förutsättningar att skapa hälsa, effektivitet och lönsamhet. hur kan kommunikationen förbättras? Ledningen Det räcker inte med att informera via e-post och intranät. Att skapa kommunikation innebär att också vara personligen närvarande. Besök regionkontor/avdelningar när behov finns av att sprida ny information och skapa en dialog med medarbetarna på plats. Bjud in till olika typer av aktivt förbättringsarbete där medarbetarna uppmanas komma med förslag på åtgärder. Man kan exempelvis ställa en fråga till samtliga medarbetare där bästa förslag uppmärksammas och genomförs. Skapa olika forum (tävlingar, möten, interntidning, intranät, virtuella mötesplatser och förslagslådor) där synpunkter och goda exempel kan dokumenteras och tas tillvara. Att följa upp med åtgärder är väsentligt eftersom det visar att förslagen tas på allvar. Linjechefer För att skapa en positiv inställning till att dela med sig av kunskap och idéer och öka engagemanget hos medarbetare kan du: Låta medarbetarna ge förslag till dagordning för exempelvis personalmöten. Ta för vana att visa intresse för medarbetarnas vardag, delta i kafferaster och följa med på luncher. Det skapar samhörighet och är också ett enkelt sätt för dig som chef att hålla dig uppdaterad om läget. Skapa incitament (en ledig eftermiddag, bjuda på lunch, biobiljetter) för medarbetare som tar egna initiativ till förbättrad arbetsmiljö och större arbetsglädje. Medarbetare För att påverka din arbetssituation är det viktigt att du på ett konstruktivt sätt kan berätta hur du skulle vilja lösa ett problem, öka effektiviteten eller vara mer produktiv. Det är också viktigt att våga be om alternativt erbjuda hjälp. Du eller dina kollegor har ofta kunskapen som behövs för att skapa en bättre arbetssituation. 23

24 De goda effekterna av socialt stöd är lika generella som de onda effekterna av stress. Rolf Gustafson, Personaldialog för hälsosamma arbetsplatser Be om ett möte med din närmsta chef om du har förslag eller idéer som du vill dela med dig av. Var uppriktig och uttryck dina synpunkter när möjlighet ges. Tala med kollegor som har liknande arbetsuppgifter och våga be om hjälp. För samtliga inom en verksamhet som vill förbättra kommunikationen är det viktigt att förstå och praktisera lyssnandets konst. Att få gehör och bli bemött på ett konstruktivt sätt är det som gör att utvecklingen kan gå framåt. Lennart Koskinen, numera biskop i Visby stift, fick frågan: Vad kan man göra för att bryta den onda cirkeln i en organisation där människor inte mår bra? Och svarade Människor har i allmänhet själva lösningen på sina problem. Att reflektera själv är både diagnostiskt och terapeutiskt. Därför tror jag man ska lyssna på medarbetarna snarare än att hyra in en konsult. Man måste ge sig tid att samtala på arbetsplatsen. Om vi inte kommunicerar med varandra finns inget socialt stöd. Att aktivt arbeta för att förbättra kommunikationen genererar ett ökat samförstånd och en högre upplevelse av samband. När vi ges en möjlighet att samtala och ta del av varandras upplevelser, synpunkter, förslag och erfarenheter uppstår nya lösningar på gamla problem och vi får också en tydligare bild av varandras kompetenser och talanger. Förmågan att uttrycka önskemål beror på hur öppet arbetsklimatet är och på hur man värderar sig själv i förhållande till andra. Kommunikation innefattar inte bara ord utan även kroppsspråk, gester, beröring och minspel. Albert Mehrabian, Professor Emeritus i Psykologi vid UCLA, menar att kommunikation består till 7 procent av ord, 38 procent tonläge och 55 procent kroppsspråk. För att en effektiv kommunikation ska komma till stånd måste dessa tre faktorer stämma överens och stödja varandra. Kommunikation är ett medel för att uppnå något och sättet att samtala och bete sig mot varandra har en avgörande betydelse för resultatet. Ett bra sätt är att kommunicera i jag-budskap, det vill säga att undvika generaliseringar och istället uttrycka sig som jag upplever att. Som mottagare kan det också vara användbart att ge återkoppling genom att upprepa eller själv formulera det budskap som har givits, till exempel som jag förstår det säger du att... Fundera över: 1. Hur säger eller visar vi det vi vill på vår arbetsplats? 2. Lyssnar vi på varandra? 3. Är alla uttryckssätt acceptabla (tystnad, ilska, gråt, beröring, etcetera)? 4. Vad betyder högt i tak för oss? Källa frågor: Värdegrund/Arbete/Hälsa, folkhälsoplan Jämtlands län

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST ARBETSGLÄDJE ARBETSGLÄDJE 1. Systematiskt arbetsglädjearbete 2. Att skapa och uppmärksamma framgångar 3. Ge uppskattning, uppmuntran 4. Utvecklande och meningsfulla arbetsuppgifter kompetensutveckling

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen HFS 2015. Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats ett

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige

Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige Tillsammans lyfter vi Kumla kommun! Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige 2014-06-18 Du och jag är Kumla kommun! Kumla kommun har en vision med målet att bli 25 000 invånare år 2025!

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2017 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Utbildningar 2015. Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Utbildningar 2015 Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation Vad skulle hända om alla chefer blev lite bättre Genom att på ett positivt sätt vägleda medarbetarna genom att förstärka beteenden som skapar

Läs mer

Konferensen Jobba friskt Tomt prat eller ödesfråga?

Konferensen Jobba friskt Tomt prat eller ödesfråga? Konferensen Jobba friskt Tomt prat eller ödesfråga? Det var en stimulerande dag på många sätt sa Claeserik Claesson från Polisen som medverkade på konferensen Att jobba friskt tomt prat eller ödesfråga

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm #mitthässleholm Bilderna är hämtade från Hässleholms kommuns Instagram-konto. Medarbetare har fotograferat och publicerat bilder från sin arbetsvardag. Dela gärna dina historier, bilder och filmer och

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011 Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Personalidé Arvika kommun

Personalidé Arvika kommun Personalidé Arvika kommun Personalidé Kommunens vision Arvika en attraktivare kommun med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. För att nå vår vision

Läs mer

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Dnr 11 KS20M- \0 \ OX

Dnr 11 KS20M- \0 \ OX FALKENBERG Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med kommunstyrelsens arbetsgivarutskott i Falkenberg 2014-02-12 Falkenbergs kommun Kommu->i? tningskontoret Kf ' ' HMen 2014-02- 2 6 Dnr 11 KS20M- \0

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Medarbetar- och ledarpolicy

Medarbetar- och ledarpolicy www.hassleholm.se S Medarbetar- och ledarpolicy Policy Innehåll Medarbetar- och ledarpolicy 3 Tillsammans skapar vi Hässleholms kommun 3 Hässleholms kommun som arbetsgivare 3 Medarbetarskap 3 Ledarskap

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5 Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (14) Medarbetarundersökning 2016 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän): 1875 av

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer