Kommunledningskontoret Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom. Bidragsansökningar.

Transkript

1 HAPARANDA STAD KALLELSE Kommunledningskontoret Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom. Tid: Kl Plats: Förvaltningshuset, sal Byskär Ärende Bilaga 1 Val av justerare och fastställande av dagordning Bidragsansökningar Ansökan från Asplöven Hockey om bidrag för verksamheten (Per Kenttä och Urban Lahti) 3 6 Ansökan om medfinansiering för projekt Laakso Chikks (Tommi Slunga) Allmänna ärenden 4 7 Utökning av flyktingmottagande (Lena Lahti) 5 Gamla hus och händelser i Haparanda med omnejd ur Roll-Fotos bildarkiv talar ( Mikael Dysholm) 6 8 Ansökan från Peter Hixö om breddning av norra trottoaren Bryggargränd 7 Tillväxtenheten informerar (Susanne Wallin) 8 9 Sommarlovsentreprenörer (Susanne W allin) 9 Förbättra ekonomisk uppföljning på KS (Carina Juntti) Slutlig redovisning Kommunkompassen 11 Anmälan kvalitetsmässa Angående kommunal mark som arrenderas till ideella föreningar (Göran Wigren) Björka Reklampelare Skiss (Göran Wigren) Remiss: Ansökan om tillstånd till kameraövervakning/lst 15 Lönerevision 2013 (Nadja Lukin) Språkskolans lokaler (Sven Forsberg) BUN; antagande av utsmyckning 18 Kommunalrådsrapport Enligt uppdrag Eine Pirilä

2

3 Till Kommunstyrelsen 25/3-13 Drygt tre veckor har gått sedan Asplöven avslutat säsongen med att besegra anrika Djurgården i Arena Polarica. Det var också pricken över i:et, sportligt sett, där vi till slut säkrat ett nytt kontrakt i landets nästhögsta serie. Förutsättningarna var inte de bästa. Mitt i semestrarna, den 11 juli, fick vi beskedet att den Hockeyallsvenska drömmen blev sann. Trots att vi enligt Hockeyexpertisen hade mindre chans att överleva än en gråsparv i en masugn, lyckades vi behålla vår Allsvenska status när säsongen var slut. En tuff sportslig utmaning var över, nu börjar vi resan att kunna etablera oss i landets nästhögsta serie. Vi vill för er i Kommunstyrelsen beskriva vår resa och förklara hur vår situation ser ut, vart vi vill och vilket reklamvärde vi tillför Haparanda. Vi vill samtidigt ansöka om ett Elitbidrag för Om HockeyAllsvenskan HockeyAllsvenskan bedöms som Europas bästa andra liga och detta bekräftades också under säsongen. NHLstjärnorna avlöste varandra för spel och de kom även till Haparanda. Att Anze Kopitar, Los Angeles Kings, kom till spel med Mora i Arena Polarica skulle kunna jämföras med att Zlatan skulle jogga in på Gränsvallen. Populärare än Elitserien och NHL Med lag som Djurgården, Leksand, Södertälje och Malmö gör också att ligan är väldigt populär ute i landet. Det bekräftades den 9 januari när Aftonbladets webbenkät med frågeställningen vilken hockey följer du helst avslutats. HockeyAllsvenskan visade sig vara det populäraste valet, populärare än Elitserien & NHL, samt Tre Kronor. Hockeyallsvenskan har också haft mer mediaexponering än i t.ex Elitserien. Mycket tack vare tv-sändningarna i VIASATs utbud, där också sex av Asplövens matcher kunnat beskådas i vinter. Webbenkät Aftonbladet 9/1-13 Webbenkät Aftonbladet 9 januari 2013 Antal åskådare per säsong Publiksnitt Elitserien i Bandy Elitserien i Ishockey HockeyAllsvenskan Superligan (Innebandy) Fotbollsallsvenskan Elitserien i Bandy Elitserien i Ishockey HockeyAllsvenskan Superligan (Innebandy) Fotbollsallsvenskan Publiksiffran för HockeyAllsvenskan slutade totalt på åskådare, vilket innebär ett snitt på 3227 åskådare (24% bättre än i fjol) och den står sig bra o konkurrensen till andra idrotter i landet, som diagrammen visar. Asplöven hade ett snitt på 1431 på hemmaplan och 3197 åskådare på bortaplan. Det innebär att över människor sett Asplöven i vinter. Asplöven HC Telefon Orgnr Marielundsvägen Haparanda marknad@asploven.com

4 Att Asplöven också har stort stöd i Norrbotten skulle visa sig i Coop Arena, Luleå, där vi valde att lägga två hemmamatcher. Till den första kom 5016 åskådare till den första matchen och 4267 till den andra. Till båda matcherna gick det fyra fulla bussar från Haparanda plus massvis med bilar. Att Coopmatcherna kunde betecknas som en succé har vi mycket att tacka vår samarbetspartner Luleå Hockey för, som verkligen ställt upp. Inslag som har varit av highligt-karaktär (exkl. livesändningar) i t.ex. Hockeykväll, Sportnytt, Sporten (TV4), Nyhetsmorgon etc, från sept-dec Ekonomi Asplövens intåg i Hockeyallsvenskan har också uppmärksammas i media visade sig även i den mediaundersökning (Meltwater Sweden AB) efter säsongen. Från Maj till februari 2013 har Asplöven figurerat i 2189 artiklar i Svensk Media. Fram till december månad hade Asplövens medieexponering bara överstigits av Djurgården, Leksand och Malmö. Vad gäller exponeringstid i TV (på 4mån) var värdet för HockeyAllsvenskan över 52mkr. Från Arena Polarica hade 10 min och 45 sekunder sänts, inför över 1,3 miljoner tittare. Omräknat i kronor skulle dessa inslag ha ett beräknat medievärde på 4,5mkr, vilket är femte högst i ligan. 94 mil till närmaste bortamatch är givetvis en belastning ur ekonomisk synvinkel och ett spelschema som inte var anpassat för ett Norrbottenslag i serien gör det givetvis inte enklare. Det sena inträdet i serien med många fulltecknade sponsorsbudgetar och ett trögare ekonomiskt konjunkturläge är det en utmaning att få ekonomin att gå ihop. Vi har även lidit av tidigare års sportsliga satsningar mot HockeyAllsvenskan, speciellt likviditetsmässigt under säsongen. Ett kvalspel är kostsamt, dryga en miljon kronor för varje tillfälle. Delåret för 2013 pekade på ett underskott och vi arbetar för att få en ekonomi i balans och ett positivt eget kapital i samband med bokslutet 30/4. Omsättningsmässigt pekar prognosen på helåret (bokslut ) på 13mkr, vilket är ligans lägsta. Tillsammans med de dyraste resorna har vi också haft ligans i särklass minsta spelarbudget och den minsta organisationen. Organisation & Arena Arena Polarica (Kuben) byggdes om inför den gångna säsongen och tar nu 1400 åskådare. Den är dock fortfarande inte godkänd och ändamålsenlig för Allsvenskt spel och vi kommer att tvingas till att söka dispens för nästa säsong. Dock torde inte det vara ett bekymmer i och med att en ny arena är på gång i samband med PåGränsen staden. Organisationen i klubben, bygger på många ideella krafter som ställer upp för föreningen. Vi har ett 30-tal som arbetar i samband med matcherna och har haft under säsongen två anställda (varav en insjuknade i sept) på kansliet plus fyra FAS3 anställda samt en matrialförvaltare. Det är främst organisationen vi måste utveckla för att kunna etablera oss i Hockeyallsvenskan. Asplöven HC Telefon Orgnr Marielundsvägen Haparanda marknad@asploven.com

5 Ungdomssida Klubben har för första gången i dess 40-åriga historia haft ett J20-lag. Det innebär att steget till seniorhockeyn minskar och i segermatchen mot Djurgården återfanns tre av dessa på isen. Föreningen har även haft lag i U16 och U14, som samverkat med Övertorneå och Pajala. En Hockeyskola har även funnits för de allra minsta. Framtiden För att kunna etablera sig i HockeyAllsvenskan behöver vi framförallt stärka oss organisatoriskt. Planeringen för detta pågår som bäst och en 3-års plan till 2016 är under uppbyggnad. Kansliet behöver komplimenteras med ytterligare en anställd med fokus på den ekonomiska delen samt kombinerat med vår marknadsfunktion. Vi är en liten förening där en exempelvis en tränare fungerar allt ifrån vaktmästare till sportchef och säljare. Det är en förutsättning för att vi skall få ekonomin att gå ihop. På sikt vill vi dock kunna bygga upp en sådan organisation där varje ben blir självgående och självständigt (ex marknad, matcharrangemang, sport, ekonomi etc.) Vi avser att även att anställa en Ungdomsansvarig för att kunna dra igång ett Hockeygymnasium i samarbete med Tornedalsskolan. Detta för att förhindra utflyttningen av talanger till andra orter och stärka vår egen verksamhet. Det innebär att vi kommer att ha både ett J18-lag och J20-lag till nästkommande säsong. Det är inga hemligheter för att få Ishockeyn i Östra Norrbotten att växa, måste klubbarna samarbeta sinsemellan. Vi har långt gångna diskussioner med Kalix för att hitta en röd tråd från U16-J18-J20-Div1 och HockeyAllsvenskan. Att bygga ett lag är alltid en utmaning och vi kommer satsa på en Norrbottnisk prägel och värna om vårt samarbete med Luleå Hockey. Vi tackar ödmjukast för allt stöd under vår resa och ansöker samtidigt om 750tkr i Elitbidrag för Mvh Asplöven HC Asplöven HC Telefon Orgnr Marielundsvägen Haparanda marknad@asploven.com

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16 Bidrag kommuner HockeyAllsvenskan Lag Bidrag Omställning Kval Totalt Troja Innehåller förbättringsåtgärder ishall Örebro (500tkr+200tkr i namnrättigheter, 500tkr loge) Leksand (plus att Kommunen hyr Arenan 4,5mkr/år) Bik Karlskoga tkr i 5år. Ett krav var dock att man bytte namn från Bofors, Bob Cats till något som innehåller namnet Karlskoga. Resultatet blev BIK Karlskoga, 200tkr omställning, 200tkr kval Sundsvall *Säsong 11/12 Mora (plus att Kommunen hyr Arenan 3,5mkr/år & diskuterar likvidtillskott i fastighetsbolag) Rögle (Betalar driftbidrag till ishallarna på 4 miljoner/år) Oskarshamn (Kommunstyrelsen har beslutat att skriva av en hyresskuld på kronor från 2011.) Södertälje (plus att kommunen står för 9mkr i driftkostn Axa Sports Center) Tingsryd (plus att kommunen köpte en del av ishallen 3,5mkr (samt renoverade den för 25mkr) och i samband med det minskade hyran 530tkr)

17 Marknadsundersökning - Namnbyte Tidpunkt: 3-5 april 2013 Var: Asplövens officiella Facebooksida Resultat: Namn Antal röster % Asplöven Haparanda Tornio (Förkortas AHC HaparandaTornio) 3 2% HaparandaTornio HC 2 1% Asplöven Haparanda HC 4 3% Asplöven HC % 136

18 ^hy ks ao^a /6.00 r ^'^O9/ aaks la\set h Haparanda stad Gunnel Simu/Tommi Slunga Haparanda Ansökan om medfinansiering till projekt Laakso Chikks Svenska Toxnedalingaxs Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, ansöker om medfmansiering med kronor till projektet Laakso Chikks. Pengarna äx avsedda att täcka kostnaderna för Madeleine Isakssons och Anne Angerias medverkan som Chikks respektive mentor i projektet (Anne under förutsättning att hon antas, matchning av Chikks och mentorer pågår i skrivande stund). Madeleine och Anne box i Haparanda kommun och bägge har anmält intresse att delta. Anne gick mentorutbildningen i Luleå 2-3 februari i projektets regi. Laakso Chikks äx ett mentorskapspxojekt för tjejer (childcs) åx med någon koppling till Tornedalen. Tillsammans med varsin kvinnlig mentor erbjuds tio chiklcs att under projektåret 2013 utforska sina identiteter. Syftet äx att chikksen under trygga, roliga, förbehållslösa och respektfulla former ska få kunskap om det historiska och nutida Tornedalen och tillfälle att reflektera över och förhålla sig till sitt eget toxnedalska "arv". Att få insikt i och föxeståelse för alla bitar i sin egen identitet skapar trygghet hos individen och förstärker dess självkänsla och tro på sin egen förmåga. Det i sin tur stärker henne att påverka sina egna livsval, leva sina drömmar och ta aktiv del av samhällsbygget. Samverkanspartners iprojektet äx Ungdomsstyrelsen och Svenska kyrkan samt att Norrbottens läns landsting och Kiruna, Gällivare, Pajala, Övextoxneå, Haparanda och I{alix kommuner kommer att uppvaktas. Svenska Tornedalingaxs RiksföxUund -Tomiolaaksolaiset (STR-T), Aapua 6, Övextoxneå Tel: Fax: E-post: info e str-t.com Hemsida:

19 yk^ ^oi^ dali ngers q`^^ f^ Förmer information se bifogad projektansökan till Ungdomsstyrelsen (beviljad) och wcvwstrt.com, under fliken Laakso Chikks. Projektledarens kontaktuppgifter se nedan. Pajala Regim Veräjä Regim Veräjä Projektledare Laakso Chikks 070/ , Svenska Toxnedalingaxs Riksförbund -Toxniolaaksolaiset (STR-T), Aapua 6, Overtoxneå Tel: Fax: E-post: -t.com Hemsida: w«^vstr-t.coln

20 Laakso Chikks Projektstart: Slutdatum: Syftet med stödformen är att stödja nationella minoriteters arbete mot diskriminering och för jämställdhet i sina egna organisationer. På vilket sätt bidrar ert projekt till att uppfylla syftet med bidraget?* Komplettering : Syftet är att hitta en metod/ett forum där de unga tornedalingarna kan känna gemenskap, ha roligt med andra tornedalingar oavsett hur och var de än lever sina liv skall de känna att de är aktörer i den tornedalska framtiden. Laakso Chikks skulle ingå i en tredelad satsning med samlingsnamnet Laaksolainen. Den metod som förbundet via Laaksolainen vill använda är coachning/mentorskap där tornedalska tjejer/killar/föräldrar stödjer/supportar och är fdrebilder för yngre tjejer, killar och för småbarnsföräldrar (chikks, bojs, darlings). I inledningen börjar förbundet med unga tornedalska flickor, för att sedan i andra projektet utöka till att gälla killar. Sista och tredje projektet satsar vi på coach/mentorskap för tornedalska småbarnsföräldrar. Chikksen, bojsen, darlingarna behöver inte förklara det tornedalska samhällets situation utan får stöd av en coach/mentor/förebild med tornedalsk identitet och ges på detta sätt en oersättlig kultur, tradition och språkkompetens. Laakso Chikks projektet ska påbörjas under hösten 2012 så snart besked kring finansiering inkommer från er/ungdomsstyrelsen. Förbundets ansökan till Norrbottens Läns Landsting avser killar/ Laakso Bojs delen utav STR-T:s satsning. Genom satsning Laaksolainen vill förbundet nå spännvidd i åldrar, genus, jämställdhet och livssituation hos dem som ingår i satsningen samt också geografisk vidd med tanke på att tornedalingar finns i hela Sverige. Med ett etablerat forum uppbyggt på unga tornedalingars villkor och erfarenhetsutbyte tror förbundet att vi på lång sikt kan bidra med kunskap som påverkar jämställdheten och mångfalden. STR-T vill på detta sätt få unga delaktiga i debatter om minoriteter och annat som sker i samhället. Projektet syftar till att hitta en metod för att erbjuda unga tornedalska tjejer ett forum där de kan känna gemenskap, ha roligt med andra tjejer oavsett hur och var de än lever sina liv skall de känna att de är aktörer i den tornedalska framtiden.i dagsläget finns inget etablerat forum fdr unga tornedalska tjejer i Sverige där de kan nätverka, utbyta erfarenheter och stärka sin egen identitet. Med ett etablerat forum uppbyggt på tjejer/kvinnors villkor och erfarenhetsutbyte tror förbundet att vi på lång sikt kan bidra med kunskap som påverkar jämställdheten och mångfalden. STR-T vill på detta sätt få unga tjejer/kvinnor delaktigå i debatter om minoriteter och annat som sker i samhället. Komplettering: STR- T som organisation påverkas av projektet genom att arbetet med att få ungdomar mer intresserade av sin bakgrund, sitt språk intensifieras. Med stöd av en mentor med en stark tornedalsk identitet ges Chikks kulturkompetens och Chikksens möjlighet att vara med i planering av innehåll och redan där stärka dem till att ta plats på tjejer/kvinnors villkor. STR-T hoppas med. projektet också få unga tjejer/kvinnor delaktiga organisationens arbete och styrning. STR-T ser inte att den tornedalska minoriteten skiljer sig från övriga Sverige vad gäller jämställdheten i annat är det som nedan nämnda forskning visar. Förbundet vill genom att starta projektet med tjejer öka språk och kulturkompetensen hos Chikksen och hoppas det i sin tur ska spridas till fler tjejer. I nästa steg avser förbundet att utöka med ytterligare mentorsprojekt till att stötta fler unga, tjejer, killar och i närliggande länder med tornedalsk bakgrund.

21 Vilket behov finns av projektet? Skriv ned dina argument. Ange också vilka som efterfrågar projektet.* *Med ett etablerat forum uppbyggt på tjejer/kvinnors villkor och erfarenhetsutbyte tror förbundet att vi på lång sikt kan bidra med kunskap som påverkarjämställdheten och mångfalden. * STR-T ser ett behov av att få fler unga tjejer/kvinnor delaktiga i debatter om minoriteter och annat som sker i samhället. *Forskning och förbundet ser att flickor i mindre grad än pojkar pratar meänkeli och behovet att identitetstärka tjejerna skulle även stärka dem i språk m.m. Vilka konkreta mål vill ni ha uppnått när projektet är slut? Vid behov kan du ange både huvudmål och delmål.* Det övergripande målebsyftet är att etablera ett forum för unga tornedalska tjejer där tjejer i Sverige kan nätverka, utbyta erfarenheter och stärka sin egen identitet. För att uppnå detta har Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset fastställt följande mätbara delmål: Mätbara mål -Att tio mentorpar ska etableras och genomgå programmet -Att fem peppträffar arrangeras för deltagarna -Att varje par ska delta minst tre av fem träffar. Detta garanteras genom att datum och innehåll planeras tillsammans med deltagarna. -Att varje par, har kontakt med varandra mellan träffarna -Att efter projektets slut ha hittat fungerande metod för tornedalskt mentorprogram -Att starta blogg som uppdateras med minst ett inlägg i veckan -Att STR-T fan page på Facebook hålls uppdaterad -Att skapa sluten Facebook-grupp för mentorparen Att redovisning av projektet genomförs under kickoffen och då med sikte på ett vidgat mentorsprogram Att hitta partners för ett vidgat mentorsprogram med verksamhet som rör större delar av Nordkalotten, Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Komplettering : Faller projektet väl ut är tanken att i första ledet fortsätta mentorskapsprojektettdl fler unga både tjejer och killar därefter knyta an till kontakter och samarbete med Chikks in Sapmi. Vi har redan idag ett samarbete med Kväni Nuoret (Norska unga kväner) som vi vill utvidga med mentorskapsprojekt. Kväni Nuoret i sin tur har kontakt med en organisation i Finland som vi också tänker få knyta samarbete med och dem, har kontakter med en rysk organisation. Genom att använda vårt närverk har vi förhoppningar om att mentorskap skall spridas sig till fler unga minoritetsgrupper och därmed också stärka unga minoriteter.

22 Vilka aktiviteter, metoder och arbetssätt ska projektet innehålla?* Aktiviteter och tidsplan Juli -Augusti Komplettering: Ändrar projekted till 1 september augusti Rekrytering oclr anställning av projektledare Annonsering och rekrytering efrer mentorpar September Möte med referens/arbetsgrupp Utbildning av mentorer pä ex. Fryshuset i Stockholm Nätverksträff i Luleä Oktober -december Första peppträffen för alla mentorpar. Fokus kommer att finnas grupprocessen och att lära känna varandra. Andra peppträffen. Tema självkänsla/planeras tillsammans med deltagarna Februari -Mars Tredje träffen. Tema personlig utveckling planeras tillsammans med deltagarna Fjärde peppträffen. Tema makt?tillväxt planeras tillsammans med deltagarna April -maj Femte och sista peppträffen. Tema planeras tillsammans med deltagarna Utvärdering utförs tillsammans med deltagarna Juni Möte med referens/arbetsgrupp med utvärdering Extern utvärdering av projektet utförs Augusti Kickoff -inspirations och redovisningsträff med moderator, inbjudna gäster(str-t, berörda ministrar, Ungdomsstyrelsen, m.fl.) Sammanställning och rapportering av projektet Förbundet har medarbetare som arbetat med metoder för att stärka tjejers självkänsla och identitet därtill skall andra personer med liknande erfarenheter och kompetenser och med tornedalska rötter

23 införlivas i projektet. Detta för att stärka projektets deltagare och fdr att få fram väl fungerande metoder för mentorsprogram som blir skräddarsytt för tornedalsk målgrupp. Vi kommer även att erbjuda barnpassning under peppträffarna och kickoffen. Projektet vill ge barnen en insikt om hur värdefull naturen är. Genom att erbjuda barnpassning kommer även unga mammor ha möjlighet att delta. Detta är också en möjlighet att initiera tanken till gemensamma språkbad för tornedalska barn och ungdomar. Första peppträffen varvas med fokus på att lära känna varandra med aktiviteter och värderingsövningar kring grupprocesser, förhållningssätt, fördomar m.m. Sedan ägnas dagen åt ett eller flera föredrag med olika föreläsare som analyserar begreppet utifrån teman, På kvällen arrangeras en utflykt i till någon av de lokala turistarrangörerna med anknytning till Tornedalen. Det övriga peppträffarna kommer att ha olika teman och varvas med aktiviteter, övningar, föredrag och möjlighet för mentorstid. Vår ambition är att projektets olika moment var för sig eller sammantaget kommer att starta en process på det individuella planet och i deltagarnas lokala nivå. Inbjudan och tackannons kommer att annonseras i tidskrifter, annonsblad, via hemsidor, facebook, bloggar och mailinglistor. Kickoffen kommer också att marknadsföras via pressmeddelanden. STR-T, s hemsida, facebook, blogg, twitter kommer att användas för att sprida information och bjuda in till dialog. Hemsidan uppdateras med information om mentorprogrammet, verksamheten och kontaktuppgifter till projektledarna. Alla deltagare i projektet ska ha tillgång till inloggning på bloggen och kunnat skriva blogginlägg om de vill. Gästbloggare får tillfälle att skriva inlägg på relevanta teman, och projektledaren har att uppdatera bloggen kontinuerligt. Syftet med hemsidan har varit flera och projektledaren ska jobba efter en strategi för att nå alla projektets målgrupper. Facebook-sidan kommer att användas som dragplåster till hemsidan, och för att rekrytera deltagare till öppna evenemang. Twitter används främst för nätverkande och för att få trafik till hemsidan. Projektledaren har uppdrag att sprida STR-T, s och projektets visioner och arbetssätt där det finns möjlighet och ska presentera projektet och arbetssätten. STR-T vill dela med sig av projekterfarenheter med information och material. Projektet skall etablera 10 mentorpar, mentorsprogrammet annonseras via social medier och traditionell media..under projektet hålls fem peppträffar för mentorer och Chikks. På träffarna jobbar vi i grupp/individuellt kring teman som makttillväxt, självkänsla och härskar/främjartekniker. Peppträffarna planeras tillsammans med deltagarna. Komplettering : Chikks - om dem blir fler som anmäler sig än vi har platser till : Där tänker STR-T att att lotten ska avgöra. Om projektet inte får tillräckligt med intresserade Chikks: STR-T kommer att besöka skolor, ta personliga kontakter, få ungdomar att marknadsföra vårt projektet, STR-T tänker oss också att intensifiera marknadsföring via sociala medier. Mentorer : Rekrytering av mentorer : STR-T kommer att utföra samtal/intervjuer för att säkerställa att mentorerna har likvärdig vision som förbundet och förstår projketets vision och anser att det kan vara bra att ha mentorer i reserv för att säkerställa ifall bortfall sker. I övrigt planeras samma tillvägagångssätt som för chikksen om för få skulle anmäla sig.

24 Lämna in en tidsplan för projektets huvudsakliga aktiviteter: (Vid fleråriga projekt sammanfatta även kommande års aktiviteter.)* Aktiviteter och tidsplan Juli -Augusti Komplettering : Ändrar projektid till I september augusti 2013 och i och med ändring kortar STR-T ner projektet med att genömföra endast fyra mentorträffar istället för fem. Ex. kommer mentorträff tre att lämnas bort och ingå som naturlig del i dem övriga. Rekrytering och anställning av projektledare Annonsering och rekrytering efter mentorpar September Möte med referens/arbetsgrupp Utbildning av mentorer på ex. Fryshuset i Stockholm Nätverksträff i Lu]eå Oktober -december Första peppträffen för alla mentorpar. Fokus kommer att finnas grupprocessen och att lära känna varandra. Andra peppträffen. Tema självkänsla/planeras tillsammans med deltagarna Februari -Mars Tredje träffen. Tema personlig utveckling planeras tillsammans med deltagarna Fjärde peppträffen. Tema makt?tillväxt planeras tillsammans med deltagarna April -maj Femte och sista peppträffen, Tema planeras tillsammans med deltagarna Utvärdering utförs tillsammans med deltagarna Juni Möte med referens/arbetsgrupp med utvärdering Extern utvärdering av projektet utförs Augusti Kickoff /inspirations och redovisningsträff med moderator, inbjudna gäster(str-t, berörda ministrar, Ungdomsstyrelsen, m.fl.) Sammanställning och rapportering av projektet

25 I vilka kommuner eller på vilka orter ska projektet genomföra sin verksamhet?* Låakso-Chikks bor utspridda över helå Sverige och världen och ibland på platser där det finns få andra tornedalingar. Målsättningen är att detta inte skulle hindra tjejer från att delta i Laakso Chikks. Det innebär att förbundet kommer att erbjuda tjejer att ha kontakt på andra sätt än genom fysiska träffar. Mentorparen träffas fysiskt eller genom skype, msn, chatt, mail, telefon, brev eller det som passar dem bäst. Dem fysiska träffar som anordnas är peppträffarna. Om ni planerar att genomföra projektet tillsammans eller i nära samverkan med ideella föreningar, offentliga myndigheter eller andra aktörer ange kontaktuppgifter till era partners. Beskriv också vilken roll de har i projektet.* Projektet kommer att ha ett samarbete med deltagare i projektet Niejda-Chicks in Sapmi. Ansökan om medfinansiering kommer också att lämnas till Allmänna Arvsfonden. Komplettering: STR-T kommer att involvera projektutförare från Niejda- Chicks in Sapmi i referensgrupp då vi fått indikationer om en eventuell fortsättningsansökan från deras sida och att de är intresserade av ett samarbete. Beskriv projektets målgrupp. Om det finns flera målgrupper, ange gärna vilken som är den huvudsakliga målgruppen och vilka som är övriga målgrupper för projektet.* Unga tornedalska tjejer och kvinnor som bor i Sverige. Tjejer från år och år Mentorer från 20 år och äldre. Hur är projektet förankrat hos målgruppen?* Intresse till att delta som Chikks och som mentor har redan kommit till STR-T. Projektet skall etablera 10 mentorpar, mentorsprogrammet annonseras via sociala medier och traditionell media. Erbjudan att delta kommer att annonseras i tidskrifter, annonsblad, via hemsidor, facebook, bloggar och mailinglistor. STR-T, s hemsida, facebook, blogg, twitter kommer att användas för att sprida information och bjuda in till dialog. Hemsidan uppdateras med information om mentorprogrammet, verksamheten och kontaktuppgifter till projektledarna. Vid rekrytering sker tydlig information om kriterier och värderingar för det som krävs för att delta som en mentor och förebild istr-t och Chikks of Laakso.

26 Redogör för hur erfarenheter från projektet kommer att tas till vara inom organisationen och spridas vidare till andra aktörer. Då menar Ungdomsstyrelsen tillexempel metoder eller arbetssätt som projektet tagit fram. Det kan också handla om ny kunskap eller andra resultat från projektet.* Projektledaren har uppdrag att sprida STR-T, s och projektets visioner och arbetssätt där det finns möjlighet och ska presentera projektet och arbetssätten. STR-T vill dela med sig av projekterfarenheter med information och material. Slutlig skriftlig sammanställd dokumentation utförs av projektledaren och kommer att presenteras inför STR-T, s styrelse och den kommer ligga till grund för nästkommande ansökningar. Ifall projektet faller väl ut har förbundet som mål i framtiden att utföra fler likvärdiga mentorsprojekt för fler tornedalska tjejer, killar i Barentsregionen. Utvärdering, bilder och synpunkter kommer att läggas ut på organisationens hemsida coh under kickoffen som kommer också att marknadsföras via pressmeddelanden och inbjudningar kommer att ske. STR-T, s hemsida, facebook, blogg, twitter kommer att användas för att sprida information och bjuda in till dialog. Hemsidan uppdateras med information om mentorprogrammet, verksamheten och kontaktuppgifter till projektledarna. Alla deltagare i projektet ska ha tillgång till inloggning på bloggen och kunnat skriva blogginlägg om de vill. Gästbloggare får tillfälle att skriva inlägg på relevanta teman, och projektledaren har att uppdatera bloggen kontinuerligt. Syftet med hemsidan har varit flera och projektledaren ska jobba efter en strategi för att nå alla projektets målgrupper. Facebook-sidan kommer att användas som dragplåster till hemsidan, och för att rekrytera deltagare till öppna evenemang. Twitter används främst för nätverkande och för att fa trafik till hemsidan.

27 Underlag Socialförvaltningen Datum Diarienummer Enhets chef Integrationsenheten Lena Lahti Kommunstyrelsens arbetsutskott Utökning av överenskommelse med Migrationsverket för flyktingar och andra skyddsbehövande Integrationsenhetens förslag till beslut Föreslå Övertorneå, Överkalix samt Kalix att överenskommelsen ändras såtillvida att samtliga 80 platser ska vara anvisningsbara. Sammanfattning Antalet asylsökande som kommer till Sverige har ökat kraftigt under året 2012 och förväntas öka ytterligare under Med anledning av det har Länsstyrelserna gått ut till samtliga kommuner i landet med en förfrågan om det finns möjlighet att utöka nuvarande överenskommelser. Haparanda kommun har genom kommunalrådet och enhetschef för Integrationsenheten fört diskussion med övriga kommuner i Östra Norrbotten, inga beslut är tagna i dags dato. Integrationsenheten anser att överenskommelsen kan utökas såtillvida att samtliga 80 platser som finns i Östra Norrbotten ska vara anvisningsbara. Ärendets beredning Integrationsenheten har diskuterat en ev. utökning med berörda parter interna i kommunen, Fasighetschef, Förvaltningschef soc./bun, tf förvaltningschef soc./bun, soc. nämn.ordf. samt Ut. Gruppen var överlag positiv till ett utökat mottagande. Man uppgav att det fanns större möjligheter till för skolan att utveckla sitt arbete med SFI samt förberedande klass om vid större volym. Att det finns bostäder att tillgå, inte nödvändigtvis i centrala Haparanda i dagsläget ca lediga bostäder. Att man måste börja planera för arbetsmarknadsfrågor/ praktik i kommunen för flyktingar, budgetera för instegsjobb samt planera för utbildning för handledare för flyktingar. Integrationsenheten har också diskuterat en ev. utökning med berörda parter i de övriga kommunerna i Östra Norrbotten. Bakgrund Haparanda kommun har idag ett gemensamt avtal med kommunerna i Östra Norrbotten. Avtalet omfattar 80 platser varav 50 av dessa är anvisningsbara. Jämt fördelat skulle detta innebära att varje kommun tar emot ca. 12 flyktingar per år. I praktiken har kommunerna samarbetat kring mottagandet och fördelning har gjorts utifrån bl.a aktuell bostadssituation i respektive kommun. Under 2012 tog Haparanda emot 5 hushåll, totalt 15 personer. En utökning av de anvisningsbara platserna skulle innebära att varje kommun i genomsnitt skulle ta emot 20 personer. Lena Lahti, enhetschef Integrationsenheten. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

28 Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

29 KsAu Haparanda stad Haparanda Ärende med Dnr KS 2012/467.3 Ansökan om breddning av norra trottoaren på Bryggargränd Peter Hixö med fastigheten Bastun 5 och Gösta Mäkitaavola BRF Bastun med fastigheten Bastun 4 ansöker om att fa bredda norra trottoaren framför resp fastighet på Bryggargränd från nuvarande ca 1 m till ca 2.2 m. I samband med detta avser BRF Bastun på Bastun 4 att upprätta enparkeringsplats och Peter Hixö med Bastun 4 avser att upprätta en mur pga höjdskillnaden mellan trottoaren och fastigheten. De båda sökande avser att själva bekosta breddning av trottoaren till minst 2.2 m samt en ny beläggning och vill samtidigt att Haparanda kommun åtar sig att sätta ny kantsten mellan trottoaren och gatan. Sökanden från bägge fastigheterna önskar samtidigt förvärva den av kommunen ägda marken mellan den tilltänkt breddade trottoaren och nuvarande tomtgräns mot respektive fastighet. Ovanstående förslag är planstridigt och kräver att en planändring genomförs vilket medför en kostnad tillsammans med kostnaderna för fastighetsreglering och markförvärv. Den uppskattade kostnadskalkylen enligt ansökan för de tilltänkta åtgärderna är totalt ca kr fördelat enligt följande: Planändring kr,fastighetsreglering kr,tomtpris kr Sökanden föreslår att fastigheterna Bastun 4 och Bastun 5 betalar kr vardera och att Haparanda kommun står för resterande kostnad. Samhällsbyggnadsnämnden har enligt protokoll daterat beslutat att kommunen tar 1/3 ( kr) av den bedömda plankostnaden på ca kr. Undertecknad föreslår att kommunen utöver detta står för ny kantsten längs tänkt sträcka av ca 70 m på Bryggargränd till en kostnad av kr och att de båda sökande står för resterande kostnader för tomtköp och fastighetsreglering. Enligt uppdrag Alf aara

30 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer Chef för Tillväxtenheten Susanne Wallin Projekt tidiga företagsfaser och innovationer - EntreprenörCentrum Beslut Tillväxtenheten vid Haparanda stad bifaller förlängning av projektet till 31 maj 2014 inom ramen för Haparanda stads totala medfinansiering tom Sammanfattning Haparanda stad är medfinansiär i projektet EntreprenörCentrum Norrbotten. Projektet har pågått sedan 1 jan 2011 och avslutas 31 december Huvudsakligt innehåll är nystartsrådgivning, nystartsrådgivning för personer med utländsk bakgrund, kunskapsseminarier kring entreprenörskap och innovationer, utveckling av innovativa idéer, affärsutvecklingsprogram och mentorskap. Ärendebeskrivning Tillväxtenheten är övertygad om en samverkan i länet är till fördel för Haparanda stad.för att bevara kunskapen som finns i projektet och hos våra affärsutvecklingskonsulter kan vi fortsätta med rådgivning kring entreprenörskap och innovationer. Detta innebär att vi kan vara med i samma projektomslutning och drar därmed ner takten i projektet till 80 % fart och kan därmed finansiera en förlängning av projektet med oförändrad omslutning. Expediering/Beslut skickas till: Almi Företagspartner Nord AB Malin Nilsson Correia Box LULEÅ Enligt uppdrag Susanne Wallin Chef för Tillväxtenheten Haparanda stad Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

31 KommunKompassen ANALYS AV HAPARANDA KOMMUN 2012 Haparanda kommun Leif Eldås, Bengt-Olof Knutsson och Torkel Wadman SKL

32 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Innehåll 1 Vad är Kommunkompassen? Haparanda kommun: En sammanfattande genomgång Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden... 6 Område 1 Offentlighet och demokrati... 6 Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering... 8 Område 3 Politisk styrning och kontroll Område 4 Ledarskap, ansvar och delegation Område 5 Resultat och effektivitet Område 6 Kommunen som arbetsgivare personalpolitik Område 7 Verksamhetsutveckling Område 8 Kommunen som samhällsbyggare Översikt av poängfördelning Kortfakta om Haparanda kommun... 27

33 Sveriges Kommuner och Landsting (28) 1 Vad är Kommunkompassen? Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund i Norge. Det har använts i ett flertal kommuner i samtliga nordiska länder. Sveriges Kommuner och Landsting använder sedan år Kommunkompassen reviderades år 2010 för att kunna fånga upp nya viktiga utvecklingstrender som påverkar den offentliga sektorn. Revideringen har gjorts tillsammans med KS (Kommunesektorens interesse- og arbeidsgiverorganisasjon) i Norge, KL (Kommunernes Landsforening) i Danmark, KREVI (Det kommunale och regionale evalueringsinstitut) i Danmark samt Oslo Universitet (professor Harald Baldersheim) och Agder Universitet (professor Morten Øgård). Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet kommunernas förmedling av tjänster kommunen som arbetsplats utvecklingen av lokalsamhället. Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan sättet att leda den och sättet att samspela i organisationen. Vid en utvärdering inhämtar utvärderarna information från tre källor: Intervjuer Officiella dokument Kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar. Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett antal frågor belyses. Bedömningen görs mot bakgrund av teorier med betoning på mål- och resultatstyrning, decentralisering och medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är: Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll Ledarskap, ansvar och delegation Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare - personalpolitik Verksamhetsutveckling Kommunen som samhällsbyggare. En utvärdering enligt Kommunkompassen ger ett resultat med värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. Till det senare blir det naturligt att koppla handlingsplaner för att utvecklas. Många kommuner väljer efter några års arbete att genomföra en förnyad utvärdering för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade. För att kunna få inspiration till förbättringar kontakta utvärderarna eller använd SKLs jämförelseverktyg där det är enkelt att hitta förebilder inom olika områden.

34 Sveriges Kommuner och Landsting (28) 2 Haparanda kommun: En sammanfattande genomgång Utvärderingen Utvärderingen av Haparanda kommun genomfördes i december år 2012 och var kommunens andra utvärdering enligt Kommunkompassens kriterier. Den första genomfördes 2005 utifrån den tidigare versionen och gav resultatet 423,5 poäng. Resultatet år 2012 blev 506 poäng. Det finns skillnader i innehåll på respektive frågeområden mellan den nyare upplagan av Kommunkompassen och den äldre versionen. En rak jämförelse är därmed inte möjlig. Som underlag för värderingen har utvärderarna studerat dokument, granskat kommunens hemsida, intranät och genomfört intervjuer med ett 30-tal personer i organisationen. Bland de intervjuade fanns politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter. Sammanfattning av resultat Tabell 1 Haparanda kommun 2012 i förhållande till Kommunkompassens huvudområden. Resultat 2012 Resultat Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering Politisk styrning och kontroll 67 50,5 4. Ledarskap, ansvar och delegation 60 62,5 5. Resultat och effektivitet Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 53 57,5 7. Verksamhetsutveckling Kommun som samhällsbyggare TOTALT ,5 Sammanfattning av resultat I spindeldiagrammet på följande sida illustreras Haparandas profil som den framstår utifrån Kommunkompassens poängberäkning. Som referens visas ett medelvärde av kommuner som utvärderats enligt Kommunkompassen. Observera att kommunens resultat inte är direkt jämförbart med kommuner som utvärderats före år Den nya versionen ställer högre krav. Om man vill göra en ungefärlig sådan jämförelse så visar erfarenheten att man kan lägga på poäng till det resultat som nu erhållits.

35 Sveriges Kommuner och Landsting (28) 8. Kommun som samhällsbyggare 7. Verksamhetsutveckling 1. Offentlighet och demokrati Tillgänglighet och brukarorientering 3. Politisk styrning och kontroll 6. Kommunen som arbetsgivare personalpolitik 5. Resultat och effektivitet 4. Ledarskap, ansvar och delegation Haparanda 2012 Kungsbacka 2011 Jämförelser Alla svenska utvärderingar finns tillgängliga på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Här finns även ett sökverktyg för att bland annat göra jämförelser och hitta goda exempel från olika kommuner i Norge och Sverige.

36 Sveriges Kommuner och Landsting (28) 3 Detaljerad genomgång i förhållande till Kommunkompassens åtta områden Område 1 Offentlighet och demokrati Rubriker Strategi for demokratiutveckling och information Information till medborgare Dialog och medborgarmedverkan Etik motverkan av korruption Poäng 66 Allmänt En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikernas ansvar att ta till sig Haparandabornas åsikter kring vad kommunen skall göra under en mandatperiod. Det handlar då inte bara om att förvalta det valprogram som man har haft i anslutning till senaste kommunalval, utan det handlar i mångt och mycket om att göra medborgarna delaktiga i de beslutsprocesser som sker i kommunen. I detta sammanhang gäller då både att vara lyhörd och öppen för diskussion innan beslut skall tas och om att sprida information om beslut som fattats. Det handlar i grund och botten om det demokratiska perspektivet som är grundläggande för den offentliga sektorn. Det kan göras på olika sätt. Dels kan politiken arbeta aktivt genom sitt partiarbete, dels kan man via kommunorganisationen arbeta med information och öppna upp för möjligheten att påverka de processer som sker i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Det är det senare perspektivet som utvärderas i detta kriterium. Partiarbetet som av många politiker lyfter fram som det viktigaste demokratiska arbetet kan av förklarliga skäl inte utvärderas i Kommunkompassen, då detta ligger utanför kommunorganisationen. Strategi for demokratiutveckling och information Kommunens arbete med demokratiutveckling är förankrat i Budget- och Strategiplanen på flera ställen som värdeord, i politiska inriktningarna och målen som ligger till grund för verksamhetsplaneringen. Exempel på aktiviteter som stöder utvecklingen kan nämnas eförslag, politiska vardagsrummet, medborgarkontoret, enhetlig synpunkts- och klagomålshantering och medborgaranpassade webbsidor. Kommunen deltar för övrigt i SKLs utvecklingsprojekt kring Medborgardialog. Kommunen har inget specifikt dokument som reglerar informationsverksamheten men Kommunfullmäktige har pekat ut två inriktningar, Medborgaren i centrum och förbättra tillgängligheten som utgör grunden för planering och utveckling av informationen. Varje förvaltning arbetar med åtaganden kopplade till de politiska målen, vilket dokumenteras i verksamhetsplanerings/-uppföljningssystemet. En informatör och medborgarkontoret är navet för kommunens service och informationsverksamhet. SKL:s webbinformationsundersökning "Information för alla" används regelbundet för att utveckla kommunens hemsidor. Resultatet visar att kommunen förbättrat sig tre år i rad.

37 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Information till medborgarna Kommunen har en tydlig inriktning på sitt utvecklingsarbete kring informationen på hemsidan. En informatör och en central webbutvecklare i det nya medborgarkontoret arbetar integrerat med frågan. Kontoret äger också resultatet och huvudansvaret för vidareutveckling av sidorna. Möten och protokoll för alla nämnder och styrelsen finns tillgängliga digitalt och går att få i tryckt form från medborgarkontoret. Allmänna handlingar kan begäras på hemsidan via mail eller på medborgarkontoret. Kommunen har både utsändning i närradio och webbsändning (i realtid och i efterskott) av kommunfullmäktigesammanträden och är aktiv i att använda sociala medier för information och kommunikation. Kommunen köper också utrymme i lokalpressen för att föra ut information. Information om resultat Tidigare gav kommunen ut en tvåspråkig folder som var en lightversion av årsredovisningen till samtliga hushåll. Det garanterade att alla fick en enkel redovisning av vad man får för skattepengarna. Nu förmedlas detta bland annat via kommunalrådets blogg och via kommunchefens rapportering på hemsidan. Under rubriken Kvalitet och uppföljning på hemsidan har kommunen samlat olika typer av resultat som kan vara intressant för medborgarna. Ett utvecklingsområde kunde vara att kommentera resultaten. Medborgarundersökning och medarbetarundersökning finns exempelvis tillgängliga men inte brukarundersökningar från respektive verksamhetsområde samt revisonens förvaltningsrapporter. Kommunen deltar i KKiK och dessa resultat och jämförelser med andra kommuner finns tillgängliga på hemsidan. Där finns också länkar till tillsynsmyndigheters hemsidor där värderingar av kommunens skola och äldreomsorg finns. Det finns utrymme att än mer förtydliga sambanden mellan de resultat som läggs ut och de ambitioner/mål kommunen haft i sina styrdokument. Medborgardialog och deltagande Kommunens förtroendevalda driver aktivt utvecklingen av medborgardialog. Haparanda deltar bland annat i SKL:s medborgardialogprojekt och utvecklar succesivt formerna för arbetet. Exempel på aktiviteter som stöder dialog och samspel är medborgarundersökningar, KKiK, E-förslag, Webbsändningar av KF, Webbutveckling i samverkan, Projektet funka.nu, hemsida för resultat/kvalitet, finska sidor och Medborgarbudget är på gång. På fredagar är ett vardagsrum i Stadshuset öppet där Haparandabornas kan träffa kommunpolitiker och prata över en kopp kaffe. Kommunen arbetar brett arbete med samråd med ex. byaföreningar, brukarråd och minoriteter. Kring planeringsprocesser som ex. På gränsen även med Torneåbor, men även kring lokala frågeställningar och utmaningar. HaparandaTornio har avsatt en summa till ett bidrag som kallas Byapeng. Den kan sökas av lokala utvecklingsgrupper som aktivt engagerar sig i sin bygd.

38 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Motverka korruption Kommunens utvecklade internkontroll utgör det centrala verktyg i strategi och arbetet med att motverka korruption. Ett öppnare kommunhus och medborgarkontoret är en annan viktig symbol för transparansen i kommunen. För att nå ut till medarbetare och chefer ska man genom verksamhets-, medarbetar- och ledariden bland annat nå ut med en värdegrund som kontinuerligt tas upp på APT möten och diskuteras. I värdegrundsarbetet ska ingå att skapa ett förhållningssätt som etablerar en normerande etik som motverkar korruption. Men detta är inte fullt ut genomfört ännu. Det finns också utrymme att såväl internt som externt förtydliga kontaktvägar för den som har något att förmedla i detta sammanhang. Styrkor Kommunens arbete med demokratiutveckling är förankrat i Budgetoch Strategiplanen gott exempel Informationsområdet Systematisk webbutveckling Medborgarkontoret Det politiska vardagsrummet Resultat delvis samlade på hemsidan KKiK och medborgardialog medborgarperspektiv Medborgarundersökningar Förbättringsmöjligheter Informationsområdet Lightversion av årsredovisning Kvalitet och uppföljning på hemsidan. Förtydliga sambanden mellan resultat som läggs ut och kommunens ambition/mål inom området Redovisa och kommentera brukarundersökningar och revisionens förvaltningsrapporter på hemsidan Koppla resultat från medborgarundersökning till den politiska viljeriktningen kring demokratiutveckling/medborgardialog Fullfölja värdegrundsarbetet för att skapa ett förhållningssätt mot korrupt beteende och ex. någon form av Whistleblower funktion eller liknande (internt och externt) Område 2 Tillgänglighet och brukarorientering Rubriker Poäng Strategi för brukarorientering Tillgänglighet och bemötande Information om service och tjänster Valfrihet Brukarundersökningar Deklarationer och synpunkts-/klagomålshantering 62 Allmänt Med brukarorientering avses att kommunen ska ha ett gemensamt förhållningssätt till sina brukare. Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är vikta delar i ett sådant förhållningssätt.

39 Sveriges Kommuner och Landsting (28) Att vara tydlig när det gäller information om vad brukarna kan förvänta sig i form av tjänster är ytterligare en viktig aspekt. Många gånger beror missnöje hos brukare på att man från verksamheten inte klargjort för brukarna vad kommunens tjänster skall innehålla. Förväntad kvalitet motsvarar då ibland inte levererad kvalitet vilket skapar missnöjda föräldrar, vårdtagare, klienter, m.m. Tydlig information om tjänster och möjlighet för brukarna att tycka till om de tjänster som utförs brukar leda till en större andel nöjda brukare. Strategi för brukarorientering De fem övergripande utvecklingsområdena samt de värdeord som nämns i Budget- och strategiplan har ingen tydlig brukarorientering, däremot ett medborgarfokus. Detsamma gäller Vision Kommunens styrsignal kring att sätta brukaren i centrum visar man istället genom ett antal aktiviteter som stöder ett brukarorienterat förhållningssätt. Synpunktshanteringssystem, brukarundersökningar, dialog med brukarråd och ett påbörjat arbete med kvalitetsdeklarationer är exempel på sådana aktiviteter. Under 2013 kommer en utbildningssatsning genom chefer riktas till medarbetare där kundfokus kommer lyftas. På nämnds- och förvaltningsnivå finns ett tydligare anslag. Tillgänglighet och bemötande 2012 är tredje året Haparanda är med i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). I den ingående Servicemätningen värderas tillgänglighet och bemötande och kommunen arbetar aktivt för att förbättra resultaten. Bemötandet får goda resultat medans tillgänglighet är ett utvecklingsområde. Bemötandet följs för övrigt upp även i brukarundersökningar och är ett lönekriterie. Kommunens ambition är att enhetligt betona vikten av värdeord som bemötande och tillgänglighet vid rekrytering och introduktion. Kommunen delar årligen ut ett pris till årets medarbetare och utgår bland annat från bemötande och värdegrunder. För att nå ut till medarbetare och chefer ska kommunen genom verksamhets-, medarbetaroch ledariden bland annat nå ut med en värdegrund som kontinuerligt tas upp på APT möten och diskuteras. I värdegrundsarbetet ska ingå att skapa ett förhållningssätt som bidrar till brukarorientering, hög tillgänglighet och ett gott bemötande. Detta arbete är nyligen påbörjat och inte genomfört fullt ut. Information om service och tjänster SKL:s återkommande webbundersökning Information till alla har använts för att förbättra kommunens hemsidor. Kommunen har förbättrat sina resultat vid tre mättillfällen i rad. Gott exempel. Medborgarkontoret är kommunens kommunikationsplattform för medborgarna. Kommunen har digitaliserat sin ärendehantering, allt från e-tjänster till handläggning och e- arkivering. Som första kommun i Sverige har också kunderna möjlighet till en digital brevlåda (Brevo) som ger en säker tvåvägskommunikation med medborgarna. Kommunen deltar i en regional utveckling av e-tjänster. Haparanda har ett antal tjänster som erbjuds som genom digital e-service samlade och lättillgängliga på hemsidan. För närvarande prövas även ett bokningssystem av fritidsanläggningar i samverkan med Torneå. Kommunen har de senaste åren nominerats till ediamond Award, en utmärkelse som går till den organisation som med framgång utvecklar e-tjänster som underlättar kontakten för medborgare och företagare.