KTH:s riktlinje för internationalisering
|
|
- Agneta Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RIKTLINJE Gäller från och med KTH:s riktlinje för internationalisering Gäller fr o m Ändrad fr o m Denna riktlinje grundar sig på: Rektors beslut nr 699/02, dnr , doss 70 Universitetsstyrelsens beslut "Beslut ang ny organisation av KTH", dnr , doss 13 Rektors beslut nr 1082/2004 "Dekaner och prodekaner för KTHs nio skolor samt uppdrag till dessa avseende organisation av skolorna", dnr , doss 13 Rektors beslut nr 0462/07, dnr V , doss 70 "Internationaliseringspolicy" KTH ett nationellt och globalt universitet Globaliseringen ställer universiteten inför nya utmaningar. De stora teknikvetenskapliga forskningsfrågorna ställs idag allt oftare utifrån ett globalt perspektiv. Nya produkter utvecklas för en global marknad, studenterna jämför universiteten på globala rankinglistor och excellens inom utbildning och forskning definieras utifrån ett globalt perspektiv. KTHs övergripande mål är att tillhöra de ledande tekniska universiteten i Europa, med en utbildning och forskning som stärker Sveriges position som kunskapsnation. Målet är att vara ett attraktivt val för såväl toppstudenter som externa forsknings finansiärer. Att i internationella sammanhang hävda sig väl inom forskning, utbildning och samverkan är en mått på ett universitets excellens. Internationalisering innebär också möjlighet till breddning av lärosätets pedagogiska, kulturella och sociala kompetens. Endast genom ett ständigt förändringsarbete kan KTH vidmakthålla sin internationella prägel. Omvärlden En global utbildningsmarknad innebär en ökad konkurrens när det gäller att attrahera kvalificerade studenter, forskare och lärare. Sverige har sedan länge tillhört de länder som har procentuellt störst andel utbildade ingenjörer. Samtidigt som en omfattande utbyggnad av högre utbildning ägt rum i Sverige har dock intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning sjunkit bland svenska gymnasieelever. Denna tendens gäller de flesta länder i västvärlden med hög levnadsstandard. Utvecklingen är oroande och riskerar att i ett längre perspektiv leda till brist på kvalificerad teknisk kompetens och därmed till ett kommande industriellt underläge i förhållande till nuvarande konkurrentländer men framför allt till nya snabbt växande ekonomier, där teknisk utbildning är mycket eftertraktad bland studenterna. Sveriges fortsatta utveckling som industri- och kunskapsnation bygger på en ökad globalisering av forskning och utbildning och ett ökat internationellt utbyte av studenter, lärare och forskare.
2 Det europeiska perspektivet EU ser högre utbildning och forskning som en förutsättning för att utveckla Europa till ett konkurrenskraftigt alternativ till USA och andra starka ekonomier. Enligt Lissabon deklarationen från 2000 är målet att EU ska bli en ledande kunskapsbaserad ekonomi. Harmoniseringen av högre utbildning genom Bolognaprocessen är det verktyg som används för uppbyggnaden av en European Area of Higher Education (EAHE). I Lissabon- och Bolognadeklarationerna formuleras följande ståndpunkter: Making Europe the most competitive and dynamic knowledge based economy in the world capable of sustainable economic growth with more and better jobs and greater social cohesion Creation of the European area of higher education as a key way to promote citizens mobility and employability and the Continent s overall development. Increasing the international competiveness of the European system of higher Education. (Citat från Lissabon- och Bolognadeklarationerna). Satsningarna på gemensamma utbildnings- och forskningsprogram inom Europa kommer att öka. Förslaget från EU-kommissionen är bildandet av ett European Institute of Technology, EIT, där strategiska samarbeten mellan framstående tekniska universitet i Europa ska lyfta Europas konkurrenskraft. KTHs medverkan i Cluster, ett nätverk av tolv ledande tekniska universitet i Europa, är här ett strategiskt nätverk. Cluster har som en av sina viktigaste uppgifter att skapa en gemensam plattform för de tekniska universitetens utveckling i Europa. En harmoniserad utbildning innebär en allt större mobilitet bland studenterna. Mobiliteten kommer i framtiden att vara både vertikal och horisontell, vertikal genom att studenterna allt oftare kommer att skaffa sig utbildning vid flera olika lärosäten, en bachelor- vid ett och en masterutbildning vid ett annat, horisontell genom utbytesprogrammen av karaktären Erasmus. Perspektivet Asien och andra utvecklingsekonomier Framtida tillväxt kommer i ökad utsträckning att ske i andra delar av världen än Europa eller USA. I s.k. utvecklingsekonomier beräknas inom den närmaste 30-årsperioden en miljard människor komma att gå från fattigdom till lägre medelklass och därmed bli aktiva konsumenter av högre utbildning. Exempel på sådana länder är Kina, Indien, Pakistan, Egypten, Sydafrika och Brasilien. Efterfrågan på utbildning på universitetsnivå ökar markant i dessa länder men det är endast genom en utbyggd utbildning och forskning som de kommer att kunna hävda sig. De egna resurserna förslår dock inte, och intresset för samverkan med universitet i Europa och USA är mycket stort. Antalet studerande på KTH från dessa länder har de senaste åren ökat kraftigt. Särskilt gäller det KTHs internationella masterutbildningar. I framför allt nya växande ekonomier som Kina och Indien skapar den industriella utvecklingen stora miljöproblem. En hållbar industriell och infrastrukturutveckling innebär att de globala miljöfrågorna kommer att få en allt större betydelse. Att medverka till en global hållbar utveckling inom områdena energi och miljö är en av de stora utmaningarna för morgondagens forskning. Den kraftiga ökningen av studenter till Sverige från länder utanför EES-området de senaste åren kan dock komma att innebära att regeringen inför krav på studieavgifter från/för dessa studenter. Detta kommer med stor sannolikhet att påverka rekryteringen av utländska studenter till KTHs masterutbildningar negativt. I annat sammanhang har KTH föreslagit regeringen att införa ett system som innebär att universiteten ges ett särskilt takbelopp för studenter utanför EES-området. Globaliseringens påverkan på KTH
3 Medverkan i internationella projekt och nätverk Forskning är till sin natur gränsöverskridande, vilket inneburit att KTHs forskning alltid haft en starkt internationell prägel. Det som sker nu är att forskningssamarbetena idag allt oftare initieras och organiseras från EU- eller universitetsnivå. Globala centers of excellens ger KTH möjlighet att stärka sin position inom forskningen men är också värdefulla plattformar för marknads föring av KTHs masterutbildningar. KTH verkar för en European Space of Higher Education utifrån Lissabon- och Bolognadeklarationerna. KTH är mycket framgångsrik i EUs utbildningsprogram Tempus och deltar framgångsrikt inom Erasmus Mundus programmen. En stor del av KTHs internationaliseringsarbete utförs inom olika nätverk, av vilka de viktigaste är T.I.M.E. och Cluster. Den europeiska dimensionen ska genomsyra hela KTHs verksamhet och omfatta såväl lärare/forskare, administrativ personal som studenter. Förutom ett ökat deltagande i europeiska forsknings- och utbildningsprogram är målsättningen också en vidareutveckling av samarbeten med länder under tillväxt. I arbetet med att harmonisera högre utbildning enligt Bolognaprocessen anser KTH att en indelning i två nivåer vore eftersträvansvärd, där utbildning på grundnivå omfattar de inledande tre åren, och utbildning på avancerad nivå, förutom civilingenjörsutbildningens senare del och masterutbildningarna, också omfattar forskarutbildning. Masterprogram, motorn i internationaliseringsarbetet Den fortsatta utvecklingen av KTH som globalt forsknings universitet kan endast ske om vi kan erbjuda internationellt kända och erkända utbildningar. KTHs satsningar på de internationella masterutbildningarna ska ses i det perspektivet. Visionen är att KTHs masterprogram ska attrahera de bästa bland Europas bachelorstudenter. Ett led i KTHs internationaliseringsarbete är att inresande studenter också ska få kunskap om svensk kultur och i det svenska språket. Inom Clusternätverket verkar KTH för att etablera dual degree Cluster MSc programmes, dvs. masterprogram som ges av två Clusteruniversitet tillsammans och som leder till en dubbel examen. Målsättningen är att KTHs masterprogram ska vara ett naturligt och attraktivt val för såväl svenska, europeiska som utomeuropeiska studenter. Ett rimligt mål är ungefär en tredjedel från varje kategori. De samhällsekonomiska vinster som Sverige kan göra genom att utbilda också begåvade studenter från länder under utveckling ska inte underskattas utan ska ses som en viktig del av framtida svensk arbetsmarknad och bidrag till svensk samhällsutveckling. Globaliseringen är ett faktum och KTH en positiv del i detta. Utländska studenter bör betraktas som en resurs för Sverige. Svenska företags framgångar hänger intimt samman med framgångar på den globala industriella marknaden, inte minst med länderna i Sydostasien. Studenter utbildade vid KTH från dessa regioner bidrar till många värdefulla handelsförbindelser. Några väljer att stanna kvar i Sverige efter avslutade studier och tillför därigenom vårt land värdefull kompetens, såväl industriellt som kulturellt. Det internationella klassrummet Kunskap om internationella förhållanden och förståelse för andra kulturer bör genomsyra KTHs samtliga utbildningar. Det är lärarens ansvar att ta tillvara kulturella skillnader mellan studenterna och skapa en sådan miljö i klassrummet att den främjar såväl kulturell förståelse som tolerans. Fördjupade språkkunskaper, utbildningsprogram och kurser med internationell profil främjar också närmandet mellan olika kulturer. De erfarenheter som lärare och studenter, som inte är födda i Sverige, besitter är värdefulla i denna process.
4 Engelska som utbildningsspråk Inom akademin är engelskan av tradition gängse presentations- och kommunikationsspråk. Avhandlingar skrivs exempelvis nästan uteslutande på engelska. KTHs utbildningar ska förbereda sina studenter för en global arbetsmarknad. Att kommunicera obehindrat på engelska är då en nödvändighet. I de senare delarna av civilingenjörsutbildningarna ges därför vid KTH alltmer undervisning på engelska och i de internationella masterprogrammen är engelska undervisningsspråk. Kommunikation på ett tredje språk öppnar möjligheter till nya arbetsmarknader och kommer att få ökad betydelse. Lärar- och studerandeutbyte Vistelser vid utländska lärosäten har alltid varit naturliga företeelser bland KTHs forskare. Samma forskare deltar dock sällan som lärare och undervisar studenter vid utländska lärosäten. Ett aktivare lärarutbyte på utbildningssidan är önskvärt ur flera aspekter. En aspekt är den egna akademiska meriteringen, en annan det mervärde som mötet med studenter från andra kulturer ger. Ytterligare en aspekt är den ökade betydelse som internationella rankningar av lärosätena fått. Rankningarnas inträde och den allt hårdare konkurrensen gör att universitetens undervisningskvalitet alltmer kommer att bedömas och granskas utifrån ett globalt perspektiv. En god placering betyder oerhört mycket för KTHs varumärke men också för den enskilde forskaren/läraren. Lärarutbytet med ett antal framstående universitet bör utvecklas och fördjupas. KTHs utbildningsprogram ska vara utformade så att studenterna kan tillbringa en period utom lands utan att detta förlänger studietiden. Ett viktigt kriterium är att utbytesstudierna i sin helhet ska kunna tillgodoräknas i examen vid KTH. Samtliga studenter på KTH ska ges möjlighet att förlägga delar av sin utbildning utomlands vid ett lärosäte med likvärdig kvalitet som på KTH. Det ska finnas flera alterna tiv för att tillgodose olika studentgruppers behov av och möjligheter till utlandsstudier. Ett fortsatt aktivt deltagande i EUs utbildningsprogram är viktigt för att uppnå dessa mål. KTHs målsättning är att utveckla och fördjupa studentutbytet med ett antal framstående universitet i olika delar av världen. Ett internationellt Campus KTHs internationella profil ska genomsyra all verksamhet på alla nivåer. Studentkårens alla aktiviteter, däribland mottagning, liksom KTHs bostadsservice, ska underlätta vistelsen i Sverige för utländska studenter. För att skapa delaktighet måste därför all nödvändig information ges också på engelska. Begrepp som Alumni, entreprenörskap, arbetsmarknadsdagar etc. har hittills varit relaterade till svenska företag och förhållanden. Nu vidgas begreppen till att också omfatta Europa och andra delar av världen. Det globala perspektivet blir allt viktigare för KTH och för KTHs varumärkesbyggande som ledande tekniskt universitet. Marknadsföring En ökad konkurrens om studenter kräver en aktiv och effektiv marknadsföring. Deltagandet i europeiska utbildningsprogram och i EUs ramprogram för forskning är viktigt när det gäller att marknadsföra KTH. Alumniverksamhet har initierats i Kina för före detta KTH-studenter. Initiativet är uppskattat och bidrar på ett positivt sätt till att synliggöra KTH på en internationell utbildningsmarknad och kan därvid komma att starta även på andra håll i världen. KTHs alumni utvecklas till ett globalt nätverk. I den internationella marknadsföringen av KTH är det angeläget att KTH framställs som ett universitet. Detta gäller även då enskilda institutioner och program utvecklar internationellt samarbete. Marknadsföringen ska reflektera den höga internationaliseringsgrad som kännetecknar KTH. I KTHs strävan att öka synligheten och underlätta marknadsföringen har noder skapats
5 utomlands. I samarbete med Karolinska Institutet och Chalmers har två kontor öppnats i Kina. Ett liknande förvaltas gemensamt med Karolinska Institutet på National University of Singapore (NUS) i Singapore. Närvaron underlättar marknadsföringen av KTH och KTHs utbildningar och av Sverige. Det underlättar också möjligheten att utveckla nya företagskontakter. Verksamhet av detta slag kan komma att etableras även på andra håll i världen. Den stora efterfrågan på högre utbildning i länder under tillväxt kan idag inte fullt ut tillgodoses av berörda länder. Internetbaserad undervisning kan vara ett alternativ, där KTH utifrån en stark position inom e-learning i Sverige kan erbjuda poänggivande uppdragsutbildning. Engagemang i länder under utveckling I en global ekonomi, där kunskap spelar en allt större roll, förändras universitetens uppgifter. För att Sverige ska kunna säkra arbeten och social välfärd och bidra till en mer rättvis utveckling av världen enligt millenniemålen, är samverkan mellan universitet, stat och industri en nyckelfråga. Fred och stabilitet, öppen kommunikation mellan länder är grundförutsättningar för att nå ekonomisk utveckling som gynnar mänskligheten. KTH har under de senaste åren fått förfrågan från flera länder att medverka vid uppbyggnaden av högre utbildning. Vi är övertygade om att KTH här har värdefull kompetens att bidra med. Detta skulle också innebära att medverkan vid fattiga länders universitetsuppbyggnad blir en integrerad del i fattigdomsbekämpningen, i kampen för mänskliga rättigheter och en uthållig miljöpolitik. Utan högre utbildning och utveckling av universitetssektorn i dessa länder kommer det att bli svårt att långsiktigt garantera milleniemålen. För närvarande pågår diskussioner med pakistanska staten om att KTH ska ansvara för att ett tekniskt universitet byggs i Sialkot i Pakistan. I uppdraget ingår att se till att byggnader uppförs, att utforma utbildningsprogram och förse universitetet med lärar- och ledningskompetens m.m. Verksamheten ska hålla samma kvalitet som den på KTH. Enligt universitetens Magna Charta, som den uttrycks i Bolognaöverenskommelsen 1988, ska universiteten vara autonoma institutioner i hjärtat av samhället, som frambringar, undersöker, värderar och förmedlar kunskap, oberoende av politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar. Frihet i forskningen och utbildningen är universitetets grundläggande livsprincip. Ett vidgat globalt samarbete, också med länder under utveckling, kommer att bidra till att sprida dessa universitetens grundläggande idéer. Ersätter policy nr 1/02
6
Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merLägesrapport FUS:arbete. Aug 2015
Lägesrapport FUS:arbete Aug 2015 I FUS 2017-2022 skall följande särskilt beaktas Uppdrag från HSST resultaten av forskningsutvärderingen MER14 resultaten av genomförda utbildningsutvärderingar vidareutveckling
Läs merUmeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020
Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merHandlingsplan för internationalisering
BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå
Läs merInternationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola
Internationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola 2017 2020 Innehåll Inledning... 1 Övergripande målsättning... 1 Nuläge... 1 Internationalisering inom utbildningsverksamheten... 2 Internationalisering
Läs merHandlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program
Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte
Läs merPolicy för internationalisering vid Lunds universitet
Styrelsen 2007-12-17 Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008-2011 I denna policy 1 för internationalisering formuleras gemensamma visioner, värderingar, mål och strategier för universitetets
Läs merInternationaliseringsmål vid Luleå tekniska universitet
Internationaliseringsmål vid Luleå tekniska universitet 2008-2011 Reviderad Bakgrund... 3 Internationaliseringsmålen kopplade till universitetets framtidsbild... 4 Internationaliseringsmål med handlingsplan...
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merHandlingsplan för internationalisering
HANDLINGSPLAN 1 2008-05-21 Dnr HT 2007/440 Styrelsen för humaniora och teologi Handlingsplan för internationalisering 2008-2012 Följande är en handlingsplan för internationalisering av verksamheten inom
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,
Läs merInternationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014
Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning
Läs merDen externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps
Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased
Läs merYttrande gällande SOU 2018:3 En strategisk agenda för internationalisering SOU 2018:3
1(8) 2018-06-08 Utbildningsdepartementet Åsa Odin Ekman 103 33 Stockholm 0725292448 Sverige asa.odinekman@tco.se Yttrande gällande SOU 2018:3 En strategisk agenda för internationalisering SOU 2018:3 U2018/00382/UH
Läs merGemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits
Läs merDnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17
Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merInternationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region
Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom
Läs merMål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016
UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett
Läs merUNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING
STYRDOKUMENT V 2014/476 UNIVERSITETSGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR SÄRSKILDA ASPEKTER AV INTERNATIONALISERING 2014-2016 Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor
Läs merBESLUT. Handlingsplan för internationalisering vid Lunds universitet
BESLUT Dnr SAMV 2018/444 1 2019-10-03 LUNDS UNIVERSITET Rektor Handlingsplan för internationalisering vid Lunds universitet 2019-2021 Bakgrund Visionen för Lunds universitet är att vara ett universitet
Läs merStrategi för internationalisering
Dnr: ORU 1.3.2-823/2014 Strategi för internationalisering 2015 2020 Fastställd av: rektor Datum: 2015-09-08 INLEDNING Örebro universitet är ett relativt ungt lärosäte inom svensk högre utbildning. Universitetets
Läs merProgram för internationalisering
Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets
Läs merErasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick
Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Biomedicinska analytikerprogrammet 2012 2013 Inledning Biomedicinsk analytiker (engelska biomedical scientist) är ett internationellt yrke och utbildning finns världen
Läs merPåverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI?
Påverkar vårt internationaliseringsarbete kvaliteten på utbildningsprogrammen vid KI? Styrelsen för utbildning gav ett uppdrag En plan för arbetet togs fram Ett antal frågeställningar formulerades Vad
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering 2017-2019 Dnr: 1242-1.1.1-2017 Handlingsplan för internationalisering 2017-2019 Bakgrund I Vision, ethos, mål och strategier för Södertörns högskola 2015-2019 betonas
Läs merInternationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT
Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.
Läs merUmeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning
Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning Fastställd av rektor 2014-06-24 Dnr: FS 1.1.1-284-14 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Regler Rektor Tillsvidare
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa. Mål och visionsdokument /Internationalisering
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Mål och visionsdokument 2011-2013/Internationalisering Gemensam handlingsplan för institutionens program: sjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet,
Läs merStrategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs merInternationaliseringsutredningen. Agneta Bladh 31 jan 2018
Internationaliseringsutredningen Agneta Bladh 31 jan 2018 Utredningens uppdrag Nya mål och ny nationell strategi för internationalisering - både utbildning och forskning Åtgärder för hur fler studenter
Läs merDnr 6003/2009-300 Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010-2012
Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010-2012 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-12-16 1 Handlingsplan för internationalisering av utbildning på
Läs merStrategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 5049/ Styrelsen för Forskarutbildning
Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 2006-10-10 5049/2006-600 Styrelsen för Forskarutbildning Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 1 Strategi för Internationalisering
Läs merDitt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.
Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan
Läs merEn resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020
En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande
Läs merKunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen
Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merUtbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT12.
Utbildningsplan Masterprogram, teknik och ledning för energi- och miljösystem Master's Programme, Management and Engineering of Environment and Energy, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna
Läs merStrategisk plan för Lunds Tekniska Högskola
BESLUT 1 2007-05-08 Dnr LTH 2007/549 Rektor Strategisk plan för Lunds Tekniska Högskola 2007 2011 LTH:s strategiska plan baseras på LTH:s fyra huvuduppgifter: utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
Läs merGöteborGs universitet
Språkpolicy Göteborgs universitet www.gu.se Arbetsgruppen för språkfrågor, Göteborgs universitet: Anna Nordling, Michael Christie, Catharina Langendorf, Ann Strömberg, Allan Eriksson, Ulf Dalnäs, Sophie
Läs merÖrebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Läs merArbetsgruppen för språkfrågor:
Språkpolicy Denna språkpolicy för Göteborgs universitet är beslutad av Göteborgs universitets styrelse den 8 juni 2006. De åtgärder som behöver vidtas för att ovanstående policy skall kunna följas finns
Läs merStudera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND
Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska
Läs merStrategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi och Fysioterapi HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013 LC, US 1 Inledning Det pågår kontinuerligt
Läs merInternationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter
Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Eva Åkesson Lund Universitet Seminarium om joint/double degrees och gemensamma studieprogram \ÇàxÜÇtà ÉÇxÄÄt xç{xàxç EC
Läs merMasterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng
Utbildningsplan Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT13.
Läs merdin väg in till Högskolan i Skövde
Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa
Läs merStatistik om internationell mobilitet bland doktorander och lärare
Swedish Higher Education Authority Statistik om internationell mobilitet bland doktorander och lärare Jan-Åke Engström Carin Callerholm 2013-04-15 Sidan 1 Bakgrunden till insamlingen Varför? Krav i förordning
Läs merHigher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands
UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling
UFV 2018/1045 Handlingsplan för hållbar utveckling 2019- Fastställd av rektor 2018-11-20 Bakgrund, utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja
Läs merHållbar utbildning vid LTU
Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merGlobalt engagemang en del av internationalisering av högre utbildning och forskning SUHF
Globalt engagemang en del av internationalisering av högre utbildning och forskning SUHF 2017-11-27 Agneta Bladh Internationaliseringsutredningen 1 Utredningens uppdrag nya mål och ny nationell strategi
Läs merSTRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av
Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management
Läs merForskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Läs mer1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD
1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla
Läs merDet akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter
Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-04-20 Annika Ghafoori Upplägg Bakgrund Inspiration Projektets uppdrag och frågeställningar Projektets
Läs merUtbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt
Master's Programme, Management and Engineering of Environment and Energy, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT14. Utbildningens mål Utöver de mål som specificeras
Läs merCHALMERS VISION OCH STRATEGIER
N V Ö 1829 2029 S CHALMERS VISION OCH STRATEGIER 2016 2022 3 Vi lever i en värld där förutsättningarna snabbt förändras. Trender kopplade till bland annat globalisering och digitalisering påverkar oss
Läs merArbetsplatsförlagt lärande i utlandet möjligheter och utmaningar
Rapport i kortversion Arbetsplatsförlagt lärande i utlandet möjligheter och utmaningar Arbetsplatsförlagt lärande i utlandet möjligheter och utmaningar En kortversion av Universitets- och högskolerådets
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU
Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Rektor - tills vidare Organisation Informationsenheten Sid 2 (8) 1. Inledning...
Läs merHva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET
Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Innehåll DEL 1: Vad kännetecknar en god ansökan? DEL 2: Vilka ramar ger E+ ICM? DEL 3: Hur har Lunds universitet arbetat
Läs merMasterprogram i folkhälsovetenskap
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Masterprogram i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng (hp) Nivå A LADOK VAFHÄ Undervisningsspråk Engelska Programbeskrivning Utbildningen bygger vidare på tillämpliga kunskaper
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-26 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Läs merForskning i en föränderlig värld
Forskning i en föränderlig värld STINTs frukostmöte 2017-11-07 Agneta Bladh Internationaliseringsutredningen 1 Varför internationalisering? 1. Universitet och högskolor är avgörande för det internationella
Läs merDet akademiska värdet av mobilitet Ett EU-finansierat projekt för att öka antalet utresande utbytesstudenter
Det akademiska värdet av mobilitet Ett EU-finansierat projekt för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-11-02 Anders Ahlstrand Upplägg Bakgrund Inspiration Projektets uppdrag och frågeställningar
Läs mer2011-04-19 UPPSALA STUDENTKÅRS INTERNATIONELLA ÅSIKTSPROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2007-01-16 Reviderat av Uppsala studentkårs fullmäktige 2009-09-22 Integrering av de internationella
Läs merUtbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing
Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master
Läs merHögre Utbildning Trender i Sverige och Världen
Högre Utbildning Trender i Sverige och Världen En genomgång av aktuella trender inom internationalisering och högre utbildning. STÖDJANDE DOKUMENT TILL INTERNATIONELL STRATEGI Innehållsförteckning Högre
Läs merHandlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Styrelsen för utbildning, 2013-06-14
Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Styrelsen för utbildning, 2013-06-14 Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå
Läs merForum för internationalisering
Forum för internationalisering 2017-11-08 Agneta Bladh Internationaliseringsutredningen 1 Integrerad internationalisering Att inkludera internationella och interkulturella perspektiv i all utbildning,
Läs merErasmus+ En ny generation av EU:s utbildningsprogram för högre utbildning
Erasmus+ En ny generation av EU:s utbildningsprogram för högre utbildning 2013-12-04 Anna Angermann Erasmus+ Kontexten Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merMasterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng
Utbildningsplan Masterprogram, innovations- och tillväxtekonomi Master's Programme, Economics of Innovation and Growth, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT14.
Läs merFakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur
Dnr: HL/2009 0110 Utbildningsplan Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för språk och litteratur Internationell administration med språk, 180 högskolepoäng International Administration
Läs merPLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella
Läs mersulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare
sulf:s lönepolitiska program Kunskapens krona /Sveriges universitetslärare och forskare Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program 2019-2024 SULF:s vision, antagen av kongressen 2015, är tydlig i skrivningarna
Läs merSTRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA
STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens
Läs merRemissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)
Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade
Läs merProjektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter
Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Upprättad av: Version: Maria Evans, HUV Cathrine Gladh, NMT Olof Nilsson, processledare 1.0 Dokumentansvarig: Datum Maria Evans, HUV
Läs merUnderlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete
Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera
Läs merFolkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs mertill Strategi för internationalisering vid Linköpings universitet. Universitetsstyrelsen beslutar godkänna principerna för det framlagda förslaget
2005-12-16 BESLUT Dnr LiU 1423/05-10 Strategi för internationalisering vid Linköpings universitet Universitetsstyrelsen beslutar godkänna principerna för det framlagda förslaget till Strategi för internationalisering
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merMaster i turism, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng
Läs merBeslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGMFU, Kandidatprogram i Equality and Diversity Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Equality and Diversity Management, 180 credits Program utan
Läs merNATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/776 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Sustainable
Läs merKunskapens krona SULF:s lönepolitiska. program. SULF:s kongress 2018 Bilaga 17. Förbundsstyrelsens proposition
SULF:s kongress 2018 Bilaga 17 Förbundsstyrelsens proposition Kunskapens krona SULF:s lönepolitiska program SULF:s lönepolitiska program vänder sig både inåt, som en samlande kraft för organisationen,
Läs mer