Översiktlig beskrivning av förslagen inom förenklingsprojektet

Transkript

1 (7) Översiktlig beskrivning av förslagen inom förenklingsprojektet Jordbrukarstöd 1. Förskott direktstöd. Verka för införandet av årlig förskottsutbetalning av direktstöden. 2. Informera om bakgrunden för stöd, regler och handläggning. Till exempel vill många lantbrukare veta motivering till val av sista ansökningsdag samt sista ändringsdag. 3. Integrera växtodlingsplanen i programmet SAM Internet. 4. Stabila 5-års åtaganden. Verka för färre ändringar från myndigheterna i pågående 5-årsåtaganden så att åtagendebesluten blir stabila. Besluten måste bli tydligare och säkrare. 5. Arealangivelse ändras till 0,1 ha. Detaljeringsnivån vid arealangivelse vid stödansökningar bör minska från 0,01 hektar till 0,1 hektar. Kravet på arealangivelse måste stå i relation till tekniken. Den måste även vara hållbar över en längre tid och inte variera med olika mätmetoder eller flygbilder. Att arealerna ändras skapar otroligt mycket jobb för både myndigheter som lantbrukare. Vidare minskas trovärdigheten när arealerna ändras från år till år. 6. Lättlästa beslut och kontrollprotokoll. Förbättra beslut och kontrollprotokoll så att de blir lättförståliga och tydliga. Ett mycket bra exempel är återkravsbesluten som inleds med ordet betala. Att betala är en aktivhandling och det missförstås av många, då beloppet faktiskt dras från stödutbetalningen. 7. Rutiner för att hantera synpunkter samt tydliga anvisningar om hur man överklagar. Förbättra rutiner samt information om vad som gäller om brukarna har synpunkter på kontrollresultat. Nu avstår många brukare från att lämna synpunkter på grund av rädsla för försenade utbetalningar. Många brukare avstår även från att överklaga trots att de anser att beslutet är felaktigt. Att överklaga eller inkomma med synpunkter skall inte påverka utbetalningen. Många lantbrukare känner en förtvivlan över alla beslut och kontrollprotokoll som skall bemötas och ibland överklagas. Kunskap om vilka rättigheter som den enskilde lantbrukaren har saknas. 8. Regelverk för hur överklagningar skall hanteras. Verka för ett regelverk som styr hur mark respektive stödrätter som ingår i en överklagan skall hanteras i ansökningsförfarandet. Det finns inte heller några tydliga rutiner för hur lantbrukaren skall agera under pågående överklagan i avvaktan på beslut. 9. Rimliga sanktions- och återkravsbelopp. Stödsystemet måste bli mer överseende mot ansökningsfel. Brukarna straffas oerhört hårt och balans i systemet saknas. Svensk Mjölk skall verka för en homogenisering av sanktions och återkravsskalor samt införande av takbelopp. 10. Förenkla ansökan för investeringsstöd. Ansökningsförfarandet om investeringsstöd och andra liknande stöd i landsbygdsprogrammet är alltför komplicerat och måste förenklas. En webblösning kan vara ett alternativ.

2 (7) 11. Rättssäkert och begripligt regelverk (fd regelverkets utförande): Återkravsbesluten är ett mycket tydligt bevis på beslut som är svårbegripliga. Vidare så är det mycket svårt för lantbrukarna att följa vad som orsakat återkraven. För att få ett rättssäkert system krävs att informationen är lättillgänglig samt att dokumentation finns. I dagsläget är det mycket svårt att få någon rättsida på vad återkravet grundar sig på samt vilken stödrätt som dragits in av vilken orsak. Det är inte heller hållbart att informationen som gäller ett år inte gäller nästa år. Brukarna har i omgångar fått information om att så här stora är dina block. Det är viktigt att man ser till den information som skrivs till brukarna även stämmer och att det tas hänsyn till det vid eventuell återkravsutredning. Till exempel var informationen om gårdsstöd 2005 mycket tydlig i att all mark som brukades och var jordbruksmark skulle tas med annars kunde sanktion för hitteskifte tillämpas vid kontroll om brukaren förfogade över mer mark än den som var anmäld. Vid återkrav bör även ingå en bedömning om uppsåt. Nu finns en bedömning om att brukaren rimligen borde ha förstått, och för sådana bedömningskriterier krävs att reglerna är tydliga!! Betesmarker 12. Riktlinjer för marker inom naturvårdsområden och reservat. Tydliggöra vad som gäller för marker inom naturreservat och naturvårdsområden. Dessa marker behandlas ofta på olika sätt beroende på handläggande enhet på länsstyrelserna. Många lantbrukare har efter blockinventeringen förlorat stora arealer och lidit stora ekonomiska förluster. Och ännu är inte hela processen avklarad. Många lantbrukare vittnar om att de fått skötselanvisningar samt uppmanats att söka stöd för markerna från andra enheter än de som hanterar EU-stöd. I vissa fall som till exempel Hjälstaviken har det varit tydligt uttalat att Lantbrukarna istället för ersättning för skötsel av naturreservatet ska söka EU-stöd. Att finansiera skötsel av skyddad natur som till exempel reservat är något som de flesta Länsstyrelser 1 samt även riksantikvarieämbetet 2 tillämpar. Vilket inte är så konstigt då naturvårdsverket tillämpar metoden att staten betalar för skötseln av reservat om inte miljöersättningen täcker skötsel 3. För lantbrukaren innebär det att de hamnar mellan två expertmyndigheter. Förutom det uppenbara att lantbrukarna får återkrav på marker som de skött, förlorar lantbrukaren stödrätter samt att de förlorar tillgång på mark. Detta då lantbrukaren inte kan förfoga över mark som kan klassas som betesmark på grund av reglerna kring tvärvillkor. 13. Tydlig betesmarksdefinition. Reglerna för betesmarker måste bli tydligare och enklare samt rättssäkrare. Tydliga och enkla definitioner samt bättre information krävs. Myndigheters kontroller 14. Handläggning efter kontroll: Svensk Mjölk skall verka för en snabbare handläggning efter kontroll och inspektioner så att lantbrukaren inte behöver vänta i flera veckor på resultatet. Det ska finnas 1 Värna vårda visa Örebro Län s 22 2 Bidrag och stöd för praktisk skötsel i kulturreservat 2001 RAÄ s 13 3 Så bildas naturreservat NV punkt 24

3 (7) riktlinjer för utskick av kontrollresultat. Detta bör även följas upp i den årliga redovisningen. 15. Ökad kompetens om mjölkföretagande: Myndigheternas kontrollverksamhet uppfattas av många som mycket negativ. Många lantbrukarar uppfattar att kontrollanterna saknar förståelse för hur man driver ett lantbruk samt att nivån från olika kontrolltillfällen varierar. Kurser för EU-stödskontrollanter och djurskyddskontrollanter för att öka kunskapen om mjölkföretagande. 16. Byta kontrollant. Ge förslag på möjlighet till byte av kontrollant hos samtliga kontrollmyndigheter efter att kontrollen påbörjats. 17. Aviserade kontroller: De oaviserade kontrollerna som är mycket tidskrävande ställer höga krav på att företagaren kan lägga om sitt dagsprogram. Dessutom skickar de oaviserade kontrollerna signaler om att lantbrukaren bryter mot reglerna och om kontrollen aviserats så hade lantbrukaren städat undan felen. Utred skillnaden i anmärkningar mellan aviserade kontroller samt oaviserade till exempel genom ett forskningsprojekt. Aviserade kontroller ökar rättsäkerheten och kvalitén då lantbrukaren hinner förbereda inför kontrollen. 18. Likabehandling. Likabehandlingsprincipen är svår att uppnå vid kontroller. Lantbrukarna upplever att resultaten varierar mellan kontrollerna samt att vissa kontrollpunkter som brukaren uppfattat inte var något problem vid tidigare kontroller underkänns. Brukarna uppfattar även att hänsyn inte tas till tidigare kontroller, att samsyn saknas. Deltagare i kalibreringskurser vittnar om att bedömningen av både kor och mark, främst betesmarker, kors hull samt smutsiga djur varierar stort bland deltagarna. Enligt utredningen djurskyddskontrollens utveckling så har likvärdigheten ökat sedan Länsstyrelserna tog över kontrollen men i utredning lyfts även fram att Jordbruksverket pekat ut ett särskilt prioriterat område, att få länen att hantera djurskyddsärenden mer lika så att djurskyddslagstiftningen tillämpas lika i landet. Ofta är gemensamma planer och bedömningsgrunder mellan länen obefintliga. Dessutom skiljer sig omfattningen i kontrollverksamheten mellan olika län vilket ytterligare bidrar till att likvärdigheten varierar mellan olika län. Tydliggör vad kontrollen avser! I många fall rör det sig nog helt enkelt om att brukaren inte vet vad som har kontrollerats tidigare. Många brukare beskriver situationen som att det var någon här från Länsstyrelsen som tittade på det och de anmärkte inte på boxarna/gödselstacken etc. Att begära, som situationen är nu, att lantbrukaren skall ha kunskap om vem som kontrollerar vad, är att begära för mycket. Så nya rutiner för inledning av kontrollen där det framgår vem som gör kontrollen, vad som kontrolleras till exempel kan man inspireras av serviceprotokollet från en bilverkstad, där framgår tydligt vad de har tittat på och vad borde åtgärdas. Av kontrollintroduktionen skall även framgå ungefär när kontrollresultatet kommer samt hur brukaren skall göra om han har frågor eller inte håller med om beslutet. Krav på årlig enhetlig redovisning till de centrala myndigheterna. Jordbruksverket samt Livsmedelsverket bör ta fram ett styrdokument på hur länsstyrelserna skall redovisa sitt arbete. För att de centrala myndigheterna skall kunna bedöma hur respektive myndighet arbetar,

4 (7) krävs att varje myndighet redovisar på ett likartat sätt. Detta framgår tydligt i rapporten Länsstyrelserna rapportering av livsmedelskontrollen inom primärproduktionen För jordbrukarstöden finns mycket bra rutiner! Jordbruksverket ska få förordande om tillsyn av kontrollarbetet samt skall utföra revision på utfört kontrollarbete. Detta gäller såväl djurskydd som EU-stöd. En revisionsorganisation måste införas med syfte att granska att kontrollarbetet med fältbesök, dokumentation och kontrollresultat/ beslut sker på ett likartat sätt i hela landet samt att kontrollerna är rättssäkra samt att förvaltningslagen följs. Krav på att de olika länen arbetar enligt samma prioritering. Antalet kontroller skall inte styras av länstillhörighet. Krav på införande av oberoende utvärdering/revision på nationell nivå, detta är särskilt viktigt med tanke på att samordningen mellan länen är svagt utvecklat. Krav på att de centrala myndigheterna erbjuder samt ger möjlighet till att alla kontrollanter/inspektörer kan delta i kursutbudet. Krav på årligt deltagande i kurser och fortbildning. För att undvika att olika kontrollanter bedömer olika vid olika kontrolltillfällen bör det krävas att kontrollanten/ inspektören jämför tidigare kontrollresultat. Detta är särskilt viktigt när det gäller de kontrollpunkter som är av bedömningskaraktär. 19. Säkerställa kompetensen på kontrollanterna: För att förbättra kontrollerna måste statusen för kontrollanterna höjas. Införa en legitimation eller motsvarande för samtliga kontrollanter. Legitimationen utfärdas av Jordbruksverket för EU-stödskontrollanter, CDBkontrollanter och djurskydds inspektörer. För att få legitimationen krävs genomgången grundkurs (tex lantbruk, djurhållning, regelverkets bakgrund, ETOS, förvaltningsrätt). För att få behålla legitimationen krävs ett årligt deltagande i kurser som jordbruksverket arrangerar. Vid anmälan om fel skall Jordbruksverket utreda om fel vid kontrollen har begåtts samt dess allvarlighetsgrad. Jordbruksverket skall ha möjlighet att återkalla legitimationen för upprepade alternativt allvarliga fel. Jordbruksverket får förordande om tillsyn av kontrollarbetet samt skall utföra revision på utfört kontrollarbete. Detta gäller såväl djurskydd som EU-stöd. 20. Information om kontrollverksamhet samt lantbrukarnas rättigheter: Många brukare vet till exempel inte att när de söker om stöd har de även gått med på att bli kontrollerade. Kunskap saknas även om vilka rättigheter lantbrukarna har när det gäller att få ut information vid överklagan samt hur överklagan påverkar beslut. 21. Utjämning av belopp vid tvärvillkorsavvikelse: Djurhållare har betydligt fler tvärvillkor att ta hänsyn till än lantbrukare med bara mark. Tvärvillkorsavvikelse kostar olika mycket beroende på företagets stödbelopp. Orimligt att en tappad öronbricka kan kosta en lantbrukare 1000 kronor medan en annan får böta kronor för samma av- 4 Länsstyrelserna rapportering av livsmedelskontrollen inom primärproduktionen s 3.

5 (7) vikelse. Inför maxbelopp, då kan det fortfarande vara procentuellt fram till ett maxbelopp. Djursskydd 22. Enklare CDB. Förenkla administrationen kring centrala djurdatabasregistret. Många lantbrukare är frustrerade över CDB. En jämförelse mellan CBD och Kokontrollen visar att kokontrollen är betydligt mer komplex än CDB. En vecka är tillräckligt med tid och det är viktigt med CDB-registret. Däremot borde man se över straffbeloppen vid fel samt förenkla när det gäller beställning av öronbrickor som nu kräver E-leg. 23. Flexibel beteslagstiftning. Utevistelse för ungdjur bör regleras så att ungdjuren kan hanteras med en mer flexibel lösning. Flexiblare betesregelverk infördes 2012! 24. Enklare PPN. Förenkla reglerna kring produktionsplatsnummer (PPN) och möjliggöra för en lantbrukare att knyta PPN till årets anmälda mark samt gör antalet PPN färre. Byggnation 25. Snabbare beslutsprocess. Arbeta för snabbare beslutsprocess. Miljöprövningen av byggnader kan dra ut på tiden. 26. Certifierade handläggare med helhetssyn. Certifierade handläggare samt verka för en helhetssyn i handläggning av förprövningsärenden. Även här kan det vara på plats med att få till en särskild årsrapport baserad på ESVs Intern styrning och kontroll. 27. Rätt kompetens på byggbolagen. Arbeta för att byggbolagen får rätt kompetens för ritning av stallar. Många byggentreprenörer saknar kunskaper om djurhållning. Arbeta för att byggbolagen får rätt kompetens för ritning av stallar. Många lantbruksföretagare känner sig vilsna i detta område och litar på entreprenören som bygger efter djurskyddslagen som anger minimimått. Svensk Mjölk skall lyfta fram fördelen med bra plats för korna, det vill säga yta i relation till produktion (de ska äta, idissla & mjölka, inte stå och vänta!). 28. Information om förprövning och MKB. Förbättra samt tydliggöra informationen om förprövning och miljökonsekvensbeskrivning. Se över vad som kan förbättras vid krav på MKB. Ett IT-verktyg?? Miljölagstiftningen 29. Information om god hantering av gödsel och växtnäring. Svensk Mjölk bör intensifiera sitt arbete kring att förklara och informera om vikten av god hantering av gödsel och växtnäring och bör utöka samarbetet med LRF i dessa frågor. 30. Skillnader i regelverk företagare och privatperson. I vissa fall är det irrationella regleringar för företag jämfört med vad som gäller för privatpersoner. Till exempel att tillstånd krävs för frakt av drivmedel/djur/lysrör etcetera om man är företagare men inte om man är privatperson. Även straffskalorna bör ses över. I samhället 31. Höjt skydd för åkermark samt öka möjligheten för utbyggnad. Lantbrukarnas status i allmänhet och mjölkföretagarnas status i

6 (7) synnerhet bör stärkas i den kommunala och regional planeringen. Vilket även måste få genomslagskraft i lagtolkningen. Vid handläggning av desa beslut bör även vägas in nyttan av lantbruksföretaget gentemot andra intressen. Till exempel när det gäller att ta jordbruksmark i anspråk för annat ändamål. Det finns två sidor av detta problem, dels byggnation (hus, köpcentrum och vägar), men även när lantbrukaren själv vill bygga ut. Handläggningen tar tid, kräver många kompletteringar trots att konsult anlitats. Knepigheter kan även uppstå när grannar överklagar, själva principen att kunna överklaga är dock mycket bra!!! Men i vissa fall borde man kunna vikta sakägarna tex har en lantbrukare tvistat i 4 år om en utbyggnad med en sommargäst som tillbringar 1 vecka per år på grannfastigheten. 32. Informationskanal för ändringar av regelverk. Vid ändringar i lagar och regler som rör mjölkföretagandet måste informationskanalerna ses över. Kanske en gemensam hemsida då myndigheter skall presentera de ändringar som genomförts och som påverkar lantbrukare och livsmedelsproducenter. 33. Uppfattas som företagare och bransch. Förståelsen för lantbrukssektorn måste öka. Ett sätt kan vara att visa den okända arbetsmarknaden samt visa på insatserna för ett ökad djurvälfärd på ett årsbelopp. Det är viktigt att lantbrukssektorn hanteras som företagare och får möjlighet till utveckling. (Kanske ett MUt avdrag för gårdsanställda?) Branschpolicys 34. Gemensam kontrolldokumentation. Minska antalet kontroller från branschen och myndigheter genom ökad insyn i varandras kontrollresultat. För att minska antalet kontroller bör certifieringsorganen kunna använda kontrollresultat från andra organisationer och myndigheter i de fall som brukaren redan haft kontroll under innevarande år. Även olika myndigheter kanske kan använda sig av varandras kontrollresultat. Det ersätter inte kontrollen helt men det kan minska tiden för kontroll. Undersöka om till exempel länsstyrelserna kan minska sina fältbesök genom att införa administrativa kontroller på djur genom att nyttja kontrollresultat från branschorganisationer. Signaler djurvälfärd som är ett frivilligt kontrollsystem kanske kan var grund för vissa kontroler. 35. Lätta regler & nyheter till alla. Tydligare regler med lätt lästversion samt förbättra informationsflödet vid nya regler. 36. Samordna dokumentationen för branschen. Kanske en gemensam hemsida och eller en app som prenumererar på nyheter från branschorganisationer och myndigheter. Detta kanske redan finns och det i så fall bör utvecklas alternativt informeras om dess existens. Övrigt 37. Långsiktiga regelverk. Myndigheterna bör eftersträva så långsiktiga regelverk som möjligt och när nya regler införs bör det vara en lång implementeringsperiod så att lantbrukarna har möjlighet att anpassa sin verksamhet på ett bra sätt. Resultat Främja företagsutveckling

7 (7) Förenkla administrationen Förenkla kontrollproceduren