Greta Dahlstrom m usiklarare, vissamlare, kom ponist

Transkript

1 ANN-MARl HAGGMAN Greta Dahlstrom m usiklarare, vissamlare, kom ponist Den 23 mars 1978 avled Greta Dahlstrom i en alder av 90 ar. Fru Dahlstrom var en av Svenska litteratursallskapets hangivnaste medarbetare. Redan sommaren 1923 upptecknade hon som litteratursallskapets stipendiat visor och spelmansliitar i den abolandska skargarden. Insamlingsarbetet fortsatte hon i olika perioder under fyra decennier. Hennes sista insamlingsfarder foretogs Pa dessa resor medforde hon aven en bandspelare. De foljande aren arbetade hon med att transkribera det inspelade materialet, som bestod av inte mindre an olika nummer. Sammanlagt har Greta Dahlstrom gjort over uppteckningar. I manga ar samarbetade hon med Otto Andersson vid redigeringen av insrrumentalmusiken for verket Finlands svenska folkdiktning. Efter Otto Anderssons dod i december 1969 slutforde hon redigeringen av Yngre dansmelodier, som utkom Under de sista aren av sitt liv var hon sysselsatt med att for Folkkultursarkivet skriva noter till pa band inspelat melodimateria!' Jag hade gladjen att en tid fa samarbeta med Greta Dahlstrom. Med kunskap, energi och samarbetsvilja utforde hon de uppgifter hon hade atagit sig. Hennes glada optimism o ~ h positiva installning gjorde varje sammantraffande till angenama stunder som jag garna minns. Vid mina besok i hennes hem den 11 maj 1970 och den 4 juni 1973 medforde jag bandspelare. Hon berattade da om sitt liv och sin verksamhet som sangpedagog, komponist och visupptecknare. Hennes skildring var varm och Ievande. Jag har darfor valt, att lata henne sjalv i form av hagkomster sta for en stor del av innehallet i denna artike!' Hennes son, professor Fabian Dahlstrom, har aven bidragi t med kompletterande uppgifter.

2 Uppvdxt och IIlbildning Sofia Margareta Stenback foddes den 21 augusti 1887 i Tyrvis. Fadern var pravinsiallakare. Greta vaxte upp i en syskonskara pa sex barn. Hon och henncs aldre brar undervisades till en borjan av en hemlararinna. Sedan familjen hade flyttat till Helsingfors, besokte Greta som nioaring Privata svenska flickskolan, den s k Laguska sko Ian. Men kort darpa flyttade familjen igen. denna gang till Ekenas. och Greta fortsane sin skolgang dar. Nar Greta var i sexarsaldern undervisades hon i pianospel av sin mor: Min far var musikalisk. Min mor a n sa g ~ inrc musikalisk. Men hon hade larr sig spela i sin ungdom som alia unga fiick or pi den liden. Min mor larde mig speb. Och hon lalade om. arr det fanns manniskor. so m kunde sjunga efrer noler. Jag lyc kre del var sa underban dcr dar ; arr man kundc sjunga efrcr norer' Jag fo rsrod dcl intt ails. Men jag mas I(, ha lii rt mig der ganska snarr andi. fiir i Lagusb skolan hade vi ronrraffning oeh var iara.rinna var den sr ringa Maikki Vehanen. En gang lick vi hcmlaxa. Mina kamralcr kl agade pa art laxan var war. Jag forsrod inrc ails arr den var war. Ocr srod ju alil i nolerna. Men jag sart dar oe h lankle fii r mig sjalv: dci masic viii vara sa. lu man maslc kunna del ulanr ill. Endasr da kundc jag forsr' arr dcr var sva rt. N:lgor :i r senare forsokrc jag skriva upp en mdodi. Jag ville prova om jag kunde gora del. Ocr bkv nog rall Sa jag kan nog saga. au jag haft dcr fran bamdomcn redan. dn dar arr kunna skriva noltr. Efter nagra ars skolgang i Ekenas kom Greta tillbaka till Laguska sko Jan. Jamsides med skolan besokte non da aven Helsingfors musikinstiruts forskola och vid femton ars alder lamnade hon flickskolan for an fonsatta sina srudier vid musikinstituter. Marrin Wegelius blev hennes beundrade larare. For honom sruderade hon alia teoretiska fack dvs general bas, harmonilara. kontrapunkt. men aven musikhistona: Jag spc/adt piano for Karl Ekman oeh Sigrid Schneevoigr. Men jag ford ii rvadc mig gt nom art vara s,\ dum. Jag var sa bl yg. Jag v~gad e inte saga. art min. annar borjadc varka oeh bk v sjub. Ocr har borjade redan dc't andra iter. Jag gick fyra oeh err halv! ar i mu.;ikinsliwlel Men slurligm var dcr sa. art jag maste saga: " Nu kan jag inre spcla mera'" SC'dan dess har det aid rig blivit bra. Greta Dahlstrom FoIO C(J 1935 Oet var i musikinstitutet Greta forsta gangen kom i komakt med O r to Andersson: c 241

3 1903 p" hasren kom jag in i musikinsri[ur~r. Oi var han cltv da r annu. Jag kommer ih ag, au jag 3ckompanjcrade bonom pa hans examcn. Vi swd i tamburcn till tian. Och da sa Otto: "Nu ar dct var rur, vi som at sma!" Jo, han var ju sa lang han 'Jag var mycket liren. Och sa sku lk vi gi upp rillsammans dol.. Vi masrc g:l genom hcla salcn far art komma upp pi cstraden ' Oltka mustkuppdrag besokte Greta Stenback musikinstitutets forskola giek hon igenom musikinstitutet. Samtidigt verkade hon aven som larare vid institutet Fran 1916 var hon sanglarare vid Uiroverket for gossar oeh fliekor oeh vid de svenska folkskolorna i Helsingfors. TiHsammans med Aksel Tornudd utgav hon 1922 en ut markt larobok, SJngkurs jor skolan gifte sig Greta Stenbaek med Svante Dahlstrom oeh fl yttade till Abo. Dar engagerades hon snart i skolor, foreningar oeh singkorer hade han tre barn. Likval skotte hon oavbrutet sitt arbete som singlararinna vid Svenska fliekskolan. Endast en tva manaders ledighet kan hon paminna sig. Under en lang period undervisade han i arbetarinstitutet i engelska oeh korsang samt ledde en foljd av ir korsangen bland marthorna erholi hon fast anstahnjng vid fliekskolan dar han var verksam till Han var aven en drivande kraft inom de svenska laroverktns orkcsterskola sam han var med am art grunda verkade hon som sekrcterare oeh skanmastare inom Abolands sa ng- oeh musikforbund dar hon ocksa under en lang tid san med i styrelsen Iedde han Abo damkor. Greta Dahlstrom hann aven prova pi musikkritikerns yrke: Ja, de! var so m vikat ie hat pi Abo Underrartdscr.-E in ar Holmberg var redakror for Au nar jag kom hit. Han ville nog. att jag skulk bli kri tikcr vid lidningen. Men det ville inre jag. Oct vat intc sa ro ligr. Oer vaesta for mig var an der skulk vara fatdigt kloe kan elva pa kvallt n cfrer komcrrcn. Jag sku lk skriv a pa den cna timmcn melian rio och elva. Oer val bcsvarligt far mig. som ar hl. ngsam. Jag tyektc aid rig an dtt var roligt. Jag vat en my(kct snail oc h fo rsikrig kritikct. 242 l nsamling Sin forsta uppteekning gjorde Greta redan 1909 pi Haxalo i Borga skargard. Tvarterskan Mina sjong en gammal visa mcd dorisk melodi, som Greta fann sa intressant art han teeknade upp den oeh en del av Minas andra visor. Foljande sommar upptecknade han pa Porto nagra ringlekar. Men det var forst sommaren 1922, sam hon pa allvar borjade agna sig at att tillvarataga var folkliga musiktradition. Ha n vistades da pi Lohms pensionat i Korpo. Den forsta sommarens vi sskord visade han sedan upp for Otto Andersson sam uppmanade henne att soka sripendium fran litteratursallskapet. Sa leddes Greta in pa uppteeknarens bana. Om vintrarna undervisade han i musik, om somrarna teeknade han upp folkliga visor: Jag tyc kte, art jag skulk urnyrrja somrarna pa nagot sa rr o Och da reste jag 1923 ensam i skargarden va r Alfhild Adolfsson med mig. I Den rtedjc so mmaren vat jag redan gift. Oa segladc: jag med min man fran Hogsara rill Virdo. Men han hade sina arendc:n i skii rgarden, sa at! jag kom inrc at! fa sa mycket den sommaren, nar jag intc: sja lv skatte tesrunen.jag minns, an jag pa avsr:l.nd sag Jungfruskar, dir jag sa garna vela t komma omc:n han hade intc tid. Med ransel pi ryggen vandrade Greta hogs vagar oeh stigar pi skargirdsholmarna. Langre resor foretogs med turbaten, for kortate resor Uinade hon bit eller tingade skjuts. Sagesmannen fi ek vanligen oeksa sri for nattkvarter, nagon annan utvag fanns inte: Jag mastc avervinna min blyg her oc h ga in i stugorna ba ra. Oct var ganska lyckligt, an jag inrc barjade md fa ltarbc tet alltfa r ridigt. Jag sku lk nog har vati t alitfor blyg och litit min mod ncdsl as om dct inre Iyckars. Men nog var de!lesta myckct vanliga och gastfria. Jag minns, au nagon enstaka gubbc va rit sa da r liter motsrravig. Och en gang va r dct en va rdinna poi Hummdholm. so m var myeket ovanli g mor mig. Hon var inrc hcmma nar jag korn. men hcnllcs dottet och henncs mag var hcmma. Och de lovadc sj unga. Dl kom modern hem och hon var tydligcn p:i mycker d:l. ligt huma r. Hon hade viii haft nagon morgang dler n:1.gonring, far hon va r sa Icdscn. Hon sa:.. Intc har vi rid med sam nu. Ni sku lk ha far it bort harifran med den dat gardsfarih and larcn. som JUSt var hat. ' Han hade lagr ut fran bryggan redan. Jag sprang forr dit oc h kalladc honom ti llbaka. Oeh han kom ve rkligcn oeh 109 mig. Sa for vi vida rc. Art teekna upp spelmanslitar fotdrar stora musikaliska kvalifikati 243

4 oner. Fa av viira uppteeknare har haft dessa. Greta Dahlstrom horde till dem som beharskade detta omrade. Pa min fraga, om det var forenat med stora svarigheter, svarade hon: Ja, dcr ar svan an lcc kna upp tfler spelman. De kan inle sranna, Ulan man mas rt be dem ra om fran borj an. Man vagadc imc be dem allrfor manga ga nger arr ra om igcn fran borjan. Men der ar sa. art nar de spelar, sa hor jag precis vad de spclar. Mcn jag glomm.er bon der sedan. nar der kommer forrsarwing. Ocr ar m),c ker liirrare med visor. Ocr finns miinniskor, so m sjunger valdigr langsamr. D ~ kan man skriva upp norcrna med dersamma de sjunger. Texrcn skriver jag ofra forsr dvs jag skrivcr den forsra rcxrsu ofcn under norsysrem cr. Somrarna 1939 oeh 40 samlade Greta Dahlstrom melodicr i Esbo, Pyttis, Perna, Tenala oeh K yrkslatt, sammanlagt 419 nummer (SLS 542). Redan sommaren 1924 hade hon intresserat sig for folkmusiken i ostra Nyland : Och d;\ r~ckn a dc jag upp i den rrakrcn och resr c till Srromfors, ur i skarg:hdcn. Och garna hade jag farir rill Pynis. Jag fick oamligcn hora ralas om dcn gamla spclmanncn Brinkas dar. Men dir kom jag inrc da. Ocr blcv forst sommarcn Da!cvde Brinkas annu och jag halsade pa hos honom. Han var en mycker arcvordig gubbc me d langr silverhar och han sag mycket ucvlig u[. Men han hade hafc en slaganfall ett ar tidigareo sa han kunde intc spela mera. Inspirerad av den inspelningsresa Sveriges Radio foretog i Finlands svenskbygder 1957 rustade sig Greta Dahlstrom for nya inspelningsfarder sommaren Hjalp med det inspelningstekniska erholl hon dels av sonen Fabian, dels av osterbottningen Alfred Beijar. Hon borjade hos Mimmi Johansson i Abo oeh Xenia Ronublom i Nagu. Darefter reste hon till ostra Nyland dar hon tillvaratog visor oeh spelmansmusik efter ett tjugotal informanter. Sedan giek farden vidare till Osterbotten, dar hon nu forsta gangen konfronterades med den rika spelmanstraditionen daruppe. Hon besokte soeknarna Solv, Oravais, Munsala, Vora, Korsholm, Replot, Jeppo, Overmark, Lappfjard oeh Tjoek. Den overvagande delen av det osterbottniska materialet ar spelmansmusik. For att ytterligare komplettera detta rib material reste Greta Dahlstrom sommaren 1961 till Gamlakarleby, Jakobstad, Terjarv, Esse oeh Kronoby. Hennes medhjalpare Alfred Beijar foretog i no 24 4 ve mber 1961 oeh i augusti 1962 aven resor pa egen hand tiil spelman i Nykarleby, Pedersore, Jeppo, Nedervetil, Munsala oeh Gamlakarleby, varvid han tijlvaratog ett myeket vardefullt material som han sande till Greta Dahlstrom. Hon transkriberade sjalv alit material fran magnetofonbanden, ett tidskravande arbete som pagiek i lera ar. Materialet fran denna insamling finns uppbevarat i SLS 74 2, Folkkultursarkivcts mest omfattande melodisamling. Tonsiittningar och amzngemang Ocksa som komponist har Greta Dahlstrom skapat sig ett aktat namn oeh hennes ajster har funnits med pa Hera konsertprogram. Hon har aven belonats med Hera kompositionspris: Egenrligcn bo rjadc jag komponera har forsr med de da r femri oarsdagarna. Ocr var namligen sju hnrar, s()m hade bildal en sammanslurning for arr framfiir allr fira varandras fcmriolrsdagar. D;l. skulk der vara fi na program. Jag skulk giira kom pos irioncr da rill hcrrarnas r.ijlfallighersdikter. Min man skrcv oc ksa dikr('[ och d ~ skrev jag sa n g ~rna. En gang fi ck jag rillfalk art skriva kant a r~r oc h sa ker. Jag minn ~. art Nickcn Ronngren firadcs pi rcarcrfoajc n. Och da hade h~rram a skrivit ihup en kant ar. De bn rj ade ~ a diir ofo rmiirkr vid macborder. Dc prarade f)~ v~ rs oc h dl var der s ~ n g(' r in striidda hi r ocb dnr. Andcrsscn hade skrivir en Star del av 11l1lsiken.Jag hade ncks;l skrivir n ~ ~ ra sa ker. Nar Brage annonscrade om en komposit ionsravling for srr:l.korkesrer rill si rr 30 arsjubilcum, rog jag en folkmcl odi fdn H out ~ kar. som jag recknat upp. Ocr var en vacker dorisk mtlodi rill}rmgfrun han gangar pa hogan berg. Jag hade aid rig forr skri vir nagonring fe.ir srr;i korkesrcr. Men rill min forvaning fick jag pris for den dar komposirioncn Den har utforts har ural" Abo sradsorkesrer fkra ga nger. For c nin g ~n Brage framforde den vid 30-arsjubilcer. Till Greta Dahlstroms mest hnda verk hor Sangaren, skriven till Jad Hemmers ord "Hogt i hangbjorkens lummiga gunga". OCt ar en komposition for bl a kor, Hojt oeh strakorkester. Sangen Nu spnda de vita niitterna till text av Arvid Morne har aven ront stor uppskattning. Den forca prisbelonades av Finlands svenska sang- oeh musikforbund ar 1936, den senare at Hennes produktion upprar mindrc orkesterverk, korsanger, solosanger, duetter m m. Som arrangor av folkvisor var hon mycker framstaende. Hon byggde pa en stor teorctisk kunskap oeh hennes stora kannedom om v;lr folkliga 245

5 sang gjorde att hon kunde utnyttja valkanda och naturliga stamrord ser som val anknot sig till folkvisans karaktar utgav hon 20 sanger for damkor som fyllde ett stort behov och halsades som ett valkommet tillskott till damkorernas repertoar. Ocksa allsangen inom foreningar och sangen i skolorna lag henne all tid varmt om hjartat utgav hon tillsammans med Alfhild Fors lin pa forlaget Bro Finkindsk sang och visa. I den ingar tre av hennes egna tonsattningar. Boken var tankt som en sangbok for hem. skolor, foreningar och allsangstillfallen. Tyvarr hann den inte fa stor sprid ning forran forlaget upphorde erholl Greta Dahlstrom det Ahmanska priset. Hon fick det anyo 1969, da hon aven tilldelades Otto Andersson medaljen "Klin ga visa och sjung fiol " i silver. I AlfhIld Forslln. f Adolfsson har i artikcln Greta Dahlstrom som faltforskarc i Finland. Budkavlt:n XLV-XLVI, 1968, , redogjort for Greta Dahlstroms faltarbetc. Redigen'ngsarbete Greta Dahlstrom knots tidigt till redaktionsarbetet for de musikalis ka dclarna av Finlands svenska folkdiktning. I sam band med utgiv. ningen av balladvolymen som utkom 1934, bistod hon Otto Anders son med utskrivning av ballader fran fonografrullar. Samarbetet blcv inspirerande och fruktbarande : Ja, det var 1960 ungefar so m vi inledde ett riktigt sa marbete. Vi satt i hans matsal och sorterade mclodier. Mestadcls sat! jag cnsam i matsalen for han sysslade med sitt skri vande. Jag visstc ju hur det skulle goras. Jag soktc upp varianter. Vi kom myckct bra ovcrcns. Otto var alhid sa snail och tlevlig. Jag var hos honom alia dagar mellan tio och tolv. Men nar vi arbetar cn rimme, sa sa han. "Nu ska vi ha paus. " Och sa satt vi da i hans sal tlllsammans och :h frukt. OCt horde rill saken. Men jag tog hem mitt arbete sedan for at! fa den dar fruktpause n utjarnnad. Ibland kunde vi namligcn bli sittande och prata ganska lange utkom volym VI A 1 innehallande menuetter. polskor och polonaser, 1964 utkom VI A 3 Brollopsmusik. Volym V 3 Sanglckar foljde I den hade Greta Dahlstrom svarat for analysen och upp ordnandet av mclodierna, for forteckningar och register. Slutligen hade hon sammanstallt alit materia let for notritaren. Efter Otto An derssons bongang 1969 overtog hon redigeringen av den sista voly men instrumentalmusik, namligen VI A 2 innehallande yngre dans musik dvs valser, polkor, schottisar, masurkor m m. Denna volym utkom