enkla, tydliga och informativa prismodeller för fjärrvärme till småhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "enkla, tydliga och informativa prismodeller för fjärrvärme till småhus"

Transkript

1 enkla, tydliga och informativa prismodeller för fjärrvärme till småhus Christer Wirén, Consevo AB Forskning och Utveckling Värmegles 2005:15

2

3 ENKLA, TYDLIGA OCH INFORMATIVA PRISMODELLER FÖR FJÄRRVÄRME TILL SMÅHUS Rapport Värmegles 2005:15 Christer Wirén, Consevo AB ISSN Svensk Fjärrvärme AB Art nr 05-3

4 I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.

5 Förord Denna rapport är resultatet av ett projekt inom ramen för programmet Värmegles Fjärrvärme. Detta är en gemensam satsning av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten. Syftet med programmet är att sänka kostnaderna för anslutning av fastigheter till fjärrvärmenäten i värmeglesa områden. Värmegles Fjärrvärme är ett övergripande forsknings- och utvecklingsprogram, som skall ta ett helhetsgrepp på alla relevanta faktorer och skapa en bredd med studier inom teknik, upphandling, försäljning och beteende. Rapporten behandlar prissättning och prismodeller för fjärrvärme till småhus. Pris är beroende av många faktorer. Kostnader, avkastningskrav och konkurrerande alternativ på marknaden har stor betydelse. Men priset är också beroende av förhållanden i det enskilda företaget och av företagsstrategiska överväganden. Ett branschgemensamt projekt kan därför inte diskutera lämpliga prisnivåer. Istället är utgångspunkten i detta projekt en diskussion om allmänna principer för prissättning, som resulterar i några förslag på prismodeller för fjärrvärme till småhus. En referensgrupp har varit utsedd för projektet bestående av: Magnus Johansson, Luleå Energi AB Peter Kontturi, Älvkarleby Fjärrvärme AB Pär-Olof Svensson, Göteborg Energi AB Johan Tjernström, AB Fortum Värme Henrik Feldhusen, Svensk Fjärrvärme Referensgruppen har löpande haft möten under projektet för avstämning och diskussion. Författaren tackar referensgruppen för att ha bistått med expertkunnande och för givande diskussioner under arbetets gång och i anslutning till färdigställandet av denna rapport. Göteborg i december 2004 Christer Wirén 3

6

7 Sammanfattning Denna rapport behandlar prissättning och prismodeller för fjärrvärme till småhus. Syftet med rapporten är att ge förslag på prismodeller, som möter olika småhuskunders behov när det gäller utformning av anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter. Befintliga prissättningsprinciper när det gäller småhuskunder har kartlagts och utvärderats. Rapporten har också kartlagt möjliga prissättningsprinciper samt utvärderat riktlinjer och kriterier vid prissättning. Utgångspunkten har varit småhusägarnas behov och betalningsvilja med hänsyn tagen till fjärrvärmeföretagens förutsättningar och kostnadsstruktur. Prissättningen av fjärrvärme till småhus har utvärderats både ur ett kundperspektiv och ur ett företagsperspektiv. I den genomförda kundundersökningen var priset och därmed kostnaderna för fjärrvärme den jämte bekvämlighet den viktigaste enskilda faktorn för småhuskundernas val av fjärrvärme. Därför är det ur ett kundperspektiv viktigt att kunna erbjuda finansieringsformer för anslutningen, som motsvarar olika kunders behov av finansiering. Det är dessutom viktigt att kunna erbjuda olika prismodeller för värmeförbrukningskostnaderna, då vissa kunder lägger stor vikt vid låga månadskostnader för sin värmeförbrukning. Kostnaderna för anslutning och anslutningsgraden är de enskilt viktigaste kostnadsdrivarna för att få ekonomi i anslutning av småhus till fjärrvärme. Fjärrvärme är en produkt som ger bolagen möjlighet att arbeta med olika kombinationer av anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter och relatera dessa till varandra. En hög anslutningsavgift kan motsvaras av en låg förbrukningsavgift. En låg anslutningsavgift kan finansieras via högre förbrukningsavgifter. Detta ger fjärrvärmebolagen en i värmebranschen unik möjlighet till optimal anpassning av sin prisstruktur till olika småhusägares behov och krav. Slutsatsen från detta projekt är, att fjärrvärmebolagen bör erbjuda småhuskunderna olika alternativ och kombinationer av anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter. Syftet är att kunna erbjuda småhuskunderna valfrihet samtidigt som fjärrvärmebolagen får förutsättningar för att med lönsamhet kunna utveckla fjärrvärmeaffären till småhus i förhållande till kundernas behov och krav. För att prismodellerna skall möta kraven på flexibilitet och valfrihet samt dessutom vara Enkla Tydliga Informativa rekommenderar denna rapport fem olika prismodeller, som utgångspunkt för fjärrvärmebolagens prissättning mot småhuskunder. 5

8 Summary This report deals with pricing and price models of district heating for single-family houses. The purpose of this study is to give proposals for price models which meet with customer demands for freedom of choice regarding charges for connection and heating consumption of single-family houses. Equally these price models should consider the needs of district heating companies for sound economy of this business in the long term. The scope of the project has covered both the customer and the company side of the market for district heating to single-family houses. Customers consider distant heating to be advantageous both with regard to costs and to comfort. Therefore it is important for companies to facilitate for customers to finance the installation of district heating and to offer alternatives of different heating consumption fees. A distinctive feature of district heating is that the companies have control of the total value chain from the installation of the boiler to the actual supply of the heating with options also to offer various service support. This means that district heating companies have the possibility to price either the district heating boiler and the district heating separately or in various forms of combinations. This is a distinct advantage that the report recommends companies to exploit to the maximum in order to benefit from the market potential. The report recommends five different price models, which should give the companies sound finances and the customers an optimal freedom of choice regarding the balance between the connection fees and the heating consumption fees.

9 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av rapportens resultat: Förslag på prismodeller Prismodell Prismodell Prismodell Prismodell Prismodell Variationer och tillägg inom ramen för föreslagna prismodeller Förbrukningsavgifter Villkor för efteranslutning Tilläggstjänster Serviceavtal Inledning Bakgrund Syfte Uppläggning och genomförande av uppdraget Definitioner av fjärrvärme och fjärrvärmeavgifter Värmemarknaden för småhus Uppvärmningsalternativ Fjärrvärmen har potential Olika syn på värmeglesa områden Sammanfattning Kostnadsdrivare på fjärrvärmemarknaden för småhus Prisbildning Konkurrensen på värmemarknaden Prisbildningen på värmemarknaden Sammanfattning Fjärrvärmeföretagens prissättning Fjärrvärmebolagens strategi Konkurrenssituation Konkurrenssituation för anslutningskostnader Konkurrenssituation för värmeförbrukningsavgifter Jämförelse mellan olika värmealternativs totalkostnader Fjärrvärmeföretagens kostnader Nuvarande prissättning Marknadsprissättning och självkostnad Anslutningsavgifter

10 Storlek på anslutningsavgiften Hyresalternativ Bindningstider Sammanfattning Förbrukningsavgifter Fasta avgifter respektive rörliga avgifter Flödesavgifter Sammanfattning Prissättning av tilläggstjänster Fjärrvärmeföretagens prislistor Småhusägarnas inställning Riktlinjer för prissättning Kundens perspektiv på prissättning Fjärrvärmeföretagens perspektiv på prissättning Principer vid prissättning Valfrihet och anslutningsalternativ Valfrihet och förbrukningsavgifter Valfrihet och servicekostnader Påverkande faktorer vid prissättning av fjärrvärme Uppbyggnad av prismodeller Anslutningsavgifter Förbrukningsavgifter Allmänt om förbrukningsavgifter Fasta avgifter Rörliga avgifter Serviceavgifter Prismodeller Utgångspunkter Anslutningsavgifter Förbrukningsavgifter Fasta avgifter Rörliga förbrukningsavgifter Bundna förbrukningsavgifter Anslutning av kunder med direktverkande el Förslag på prismodeller Prismodell Prismodell Prismodell Prismodell Prismodell

11 10.3. Jämförelse av prismodellernas intäktsflöden Variationer och tillägg inom ramen för föreslagna prismodeller Förbrukningsavgifter Villkor för efteranslutning Tilläggstjänster Serviceavtal Fakturor Information och utförande av fjärrvärmeanslutning i ett nytt område Aspekter på införande av nya prismodeller Demonstrationsprojekt Prövning på nya kunder Stegvis införande Förslag på fortsatt arbete Genomföra demonstrationsprojekt Rättstillämpning vid hyra Serviceavtal Finansiering Fjärrvärmens konkurrenskraft mot värmepumpar A concise presentation of the report in English The purpose The project The market The cost drivers The pricing The customer The proposals of price models The Price Models Källförteckning Litteratur Övriga källor Bilaga 1 Prisbildning Bilaga 2 Fjärrvärmebolagens prislistor Bilaga 3 Kundundersökning Bilaga 4 Fjärrvärmeutredningen 2003:

12 10

13 1. Sammanfattning av rapportens resultat: Förslag på prismodeller Som en sammanfattning av rapportens resultat presenteras nedan de föreslagna prismodellerna. För en diskussion om uppbyggnaden av prismodellerna och om utgångspunkterna för prismodellerna hänvisas till kapitel 9 och 10. Varje föreslagen prismodell följs av ett exempel. Exemplen skall illustrera prismodellerna och deras uppbyggnad. Exemplen är därför inte tänkta som indikationer på prisnivåer. Prisexemplen är inte heller fininställda mot varandra för att få en helt logisk pristrappa. Samtliga priser är inklusive moms Prismodell 1 Detta alternativ är ett hyresalternativ. Småhuskunden har enligt detta alternativ ingen investeringskostnad. Fjärrvärmeföretaget äger anläggningen och svarar för kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar. Anslutningsavgift: Ingen Fast avgift: Enligt detta alternativ inkluderar den fasta avgiften också hyra Rörlig värmeförbrukningsavgift: Debiteras per kwh. Eftersom hyresalternativet inte kräver någon initial anslutningskostnad för kunden, kan den rörliga förbrukningsavgiften vara högre än för alternativa anslutningsformer. Service: Fjärrvärmeföretaget äger anläggningen och svarar för kostnaderna för driftsservice, underhåll och reinvesteringar. Kostnaderna tar företaget ut via hyresavgiften. Villkor för köp av anläggning: Bör anges vid kontraktsskrivning Exempel: Anslutningsavgift: Ingen Fast avgift: 400 SEK/månad Rörlig förbrukningsavgift: 80 öre /kwh Service: Ingår i hyran Avtalets bindningstid: Första året, därefter 3 månader 1.2. Prismodell 2 Enligt detta är anslutningsavgiften tänkt att täcka kostnaden för fjärrvärmecentralen och installationen. Kunden äger anläggningen och svarar själv för kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar. Anslutningsavgift: Debiteras Fast avgift: Debiteras enligt företagets prispolicy Rörlig värmeförbrukningsavgift: Debiteras per kwh i nivå med eller något under hyresalternativet. Service: Kunden äger anläggningen och svarar för kostnaderna för driftsservice, underhåll och reinvesteringar. Fjärrvärmeföretaget erbjuder servicepaket, möjligen med olika omfattning från exempelvis ett basserviceavtal till ett serviceavtal av större omfattning 11

14 Exempel: Anslutningsavgift: SEK Fast avgift: 200 SEK /månad alternativt ingen fast avgift Rörlig förbrukningsavgift: 70 öre /kwh alternativt 80 öre/kwh med ingen fast avgift Service: Olika servicepaket från ca 50 till 200 SEK / månad Avtalets bindningstid: Första året, därefter 3 månader 1.3. Prismodell 3 Enligt detta alternativ är anslutningsavgiften tänkt att täcka kostnaden för fjärrvärmecentralen samt hela installationskostnaden för husets anslutning till fjärrvärmebolagets distributionsnät. Kunden äger anläggningen och svarar själv för kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar. Anslutningsavgift: Debiteras Fast avgift: Debiteras enligt företagets prispolicy Rörlig värmeförbrukningsavgift: Debiteras per kwh och med lägre nivå än prismodell 2. Service: Kunden äger anläggningen och svarar för kostnaderna för driftsservice, underhåll och reinvesteringar. Fjärrvärmeföretaget erbjuder servicepaket, möjligen med olika omfattning från exempelvis ett basserviceavtal till ett serviceavtal av större omfattning Exempel: Anslutningsavgift: SEK Fast avgift: 200 SEK / månad alternativt ingen fast avgift Rörlig förbrukningsavgift: 40 öre /kwh alternativt 45 öre/kwh med ingen fast avgift Service: Olika servicepaket från ca 50 till 200 SEK/månad Avtalets bindningstid: Första året, därefter 3 månader 1.4. Prismodell 4 Denna prismodell är framtagen för att kunna erbjuda en anslutningsavgift, som också täcker in en avtalad mängd värme. Mängden värme kan omräknas att motsvara värmeförbrukningen under ett antal år för ett kwh hus. Denna prismodell kan exempelvis användas som ett alternativ till bergvärme. Denna prismodell ger också kunder en bra översikt över sina värmekostnader under flera år. Kunden äger anläggningen och svarar själv för kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar. Anslutningsavgift: Debiteras inklusive bestämd värmemängd. För att ge kunden en uppfattning om värmemängd och förbrukningstid fastställs en beräknad mängd värme och värmeförbrukningskostnaden per kwh vid avtalsskrivningen. Värmeförbrukningskostnaden kan vid behov exempelvis räknas upp med en indexerad uppräkningsfaktor för den beräknade tidsperioden. Fast avgift: Ingen fast avgift inom ramen för avtalad värmemängd. Därefter enligt avtal. Rörlig värmeförbrukningsavgift: Ingen rörlig avgift inom ramen för avtalad värmemängd. Därefter enligt avtal. 12

15 Service: Kunden äger anläggningen och svarar för kostnaderna för driftsservice, underhåll och reinvesteringar. Fjärrvärmeföretaget erbjuder servicepaket, möjligen med olika omfattning från exempelvis ett basserviceavtal till ett serviceavtal av större omfattning. Exempel: Anslutningsavgift: eller SEK med en värmemängd för ett kwh hus motsvarande ca 5 alternativt 10 års förbrukning. Detta tänkta exempel utgår från en anslutningskostnad på SEK enligt prismodell 2, men kan byggas upp med utgångspunkt från olika alternativa nivåer för anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter Fast avgift: Ingen inom ramen för avtalad värmemängd. Därefter enligt avtal Förbrukningsavgift: Ingen inom ramen för avtalad värmemängd. Därefter enligt avtal. Service: Olika servicepaket från ca 50 till 200 SEK / månad Avtalets bindningstid: Bindningstiden blir enligt faktisk värmeförbrukning och därefter enligt avtal Prismodell 5 Denna prismodell erbjuder en anslutningsavgift, som ger en rörlig värmeförbrukningsavgift som är 1/3 av elpriset. Prismodellen är framtagen som ett direkt alternativ till en värmepumpsanläggning och gynnar stora värmeförbrukare. Med denna prismodell och med en värmeförbrukningsavgift på 1/3 av elpriset får fjärrvärmebolagen argument, som direkt möter konkurrensen från värmepumpar. Kunden äger anläggningen och svarar själv för kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar. Anslutningsavgift: Debiteras Fast avgift: Ingen fast avgift Rörlig värmeförbrukningsavgift: Den rörliga avgiften motsvarar 1/3 av elpriset Service: Kunden äger anläggningen och svarar för kostnaderna för driftsservice, underhåll och reinvesteringar. Fjärrvärmeföretaget erbjuder servicepaket, möjligen med olika omfattning från exempelvis ett basserviceavtal till ett serviceavtal av större omfattning. Exempel: Anslutningsavgift: SEK Fast avgift: Ingen fast avgift Förbrukningsavgift: 30 öre/kwh Service: Olika servicepaket från ca 50 till 200 SEK / månad Avtalets bindningstid: Första året, därefter 3 månader 1.6. Variationer och tillägg inom ramen för föreslagna prismodeller Förbrukningsavgifter Samtliga priser bör anges inklusive moms, då privatpersoner alltid betalar inklusive moms. Utgående moms kan anges separat på fakturan. 13

16 Istället för fast månadsavgift plus värmeförbrukningsavgifter eller enbart rörliga värmeförbrukningsavgifter kan en beräknad årskostnad beräknas och fördelas på exempelvis 12 jämna månadsbelopp. På så sätt får kunden en jämn månadskostnad. Den beräknade årskostnaden avstäms en gång per år för att undvika stora avvikelser mellan beräknad och verklig förbrukning. För att ge kunder ett fast beräkningsbart värmepris över en längre tidsperiod kan värmeförbrukningsavgiften bindas för en längre tidsperiod, förslagsvis 2 3 år. Syfte är främst att ge kunden trygghet genom ett avtalat värmepris. Prissättningen av energipriset görs enligt samma principer som vid beräkning av motsvarande fasta elpriser och baseras bland annat på en riskanalys. Rapporten rekommenderar företagen att ta bort flödesavgifterna. Fördelen med flödesavgifter kan vara att de ger kunden ett incitament att hålla sin fjärrvärmeanläggning i trim. Nackdelen är att många kunder har svårt att förstå flödesavgifterna och blir irriterade av många olika typer av debiteringsavgifter. Därför är det en fördel om den rörliga värmeförbrukningsavgiften debiteras enbart i kwh och inte också som en separat post som flöde i m3. Rekommendationen är också att använda kwh, som är ett mera känt begrepp än MWh. Den fasta avgiften bör gärna anges som en månadsavgift och inte som en årsavgift som fördelas på 12 månader. Enligt erfarenhet är det bättre att kommunicera den lägre månadskostnaden än den högre årskostnaden Villkor för efteranslutning Då fjärrvärmebolagen erbjuder fjärrvärme i ett småhusområde rekommenderas att företaget också ger villkoren för en eventuell efteranslutning. Ett sådant erbjudande om möjlighet till efteranslutning anpassas då till de föreslagna prismodellerna med ett beräknat tillägg för merkostnader Tilläggstjänster Tilläggstjänster i form av ersättningspannor, borttagning av gamla värmepannor och bränsletankar, installation av radiatorer i källare etc. debiteras särskilt inklusive moms Serviceavtal Kostnaden för bekymmersfri värmekomfort inrymmer kostnader för service och underhåll. Enligt kundundersökningen sätter vissa kundkategorier stort värde på den trygghet ett serviceavtal kan ge. Serviceavtal ger fjärrvärmeföretaget också en möjlighet att etablera starka relationer med kunderna. Serviceavtalet kan ha olika omfattning alltifrån fullt funktionsansvar i likhet med hyresalternativet till avtal av mindre omfattning. För ett fullt funktionsansvar kan också en försäkringslösning övervägas. Serviceavtalen bör prissättas så att småhusägarna upplever avtalen prisvärda. I kundundersökningen visades intresse för serviceavtal för SEK/månaden, men då diskuterades inte ett funktionsansvar. Kostnader för insatser utöver serviceavtalen bör också prissättas. Författaren föreslår därför att servicepaket med olika omfattning ingår i fjärrvärmeföretagets åtagande mot kunder. Utförandet kan naturligtvis göras av tredje part och behöver inte binda resurser hos fjärrvärmebolagen i de fall bolagen inte själva vill ha sådana resurser i egen regi. 14

17 2. Inledning 2.1. Bakgrund Fjärrvärmen är väl utbyggd i tätorternas stadskärnor och till större fastigheter. Däremot är endast ca 11 % av antalet eller ca småhus anslutna till fjärrvärme. En viktig orsak till detta förhållande är att småhus ligger i så kallade värmeglesa områden och att kostnaderna för att ansluta småhus till fjärrvärmenät i sådana områden är för höga för att fjärrvärmeföretagen skall kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt pris. Det finns dessutom ett samhällsintresse av att öka anslutningen av småhus främst beroende på miljöskäl. Även om antalet anslutna småhus har ökat, så har anslutningstakten hämmats av de höga kostnaderna. De ekonomiska förutsättningarna måste därför förbättras genom sänkta kostnader för att ytterligare främja anslutningen av småhus. Prissättningen av fjärrvärmen är en väsentlig aspekt i detta sammanhang. Fjärrvärmeföretagen har idag olika modeller att ta betalt av kunder i samband med anslutning och leverans av fjärrvärme. Modellerna varierar mellan fjärrvärmebolagen medan variationerna inom varje bolag är små. Ett syfte med detta projekt har därför varit att kartlägga befintliga prissättningsprinciper och prismodeller. Med utgångspunkt från kartläggningen och en diskussion om möjliga prissättningsprinciper skall detta projekt resultera i en sammanställning av generella överväganden när det gäller prissättning av fjärrvärme till småhus. Tanken är, att fjärrvärmeföretagen skall kunna pröva olika föreslagna prismodeller med syfte att kunna anpassa sin prissättning i förhållande till kundbehov och betalningsvilja inom ramen för en optimal prispolicy för företaget och dess förutsättningar Syfte Syftet med denna rapport är enligt uppdraget att för den svenska fjärrvärmemarknaden för småhus Kartlägga och utvärdera befintliga prissättningsprinciper hos ett antal fjärrvärmeföretag på marknaden Utvärdera olika möjliga prissättningsprinciper Ge förslag på riktlinjer och kriterier vid prissättning med utgångspunkt från småhusägarnas behov och betalningsvilja med hänsyn tagen till fjärrvärmeföretagens förutsättningar och kostnadsstruktur Ange generella principer angående prissättning med utgångspunkt från kriterierna, kundbehoven och fjärrvärmebolagens krav Ge förslag på prismodeller med olika alternativ, som täcker in både anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter 2.3. Uppläggning och genomförande av uppdraget Utgångspunkten i detta projekt har varit prissättning av fjärrvärme till småhuskund. Samtliga utvärderingar görs därför med detta perspektiv. Uppdraget började med en kartläggning av befintliga principer och modeller för prissättning. En omfattande insamling av sekundärdata genomfördes baserad både på rapporter från Svensk Fjärrvärme och på genomsökning av olika databaser. Med 15

18 utgångspunkt ifrån definierade frågeställningar genomfördes därefter intervjuer med företrädare för fjärrvärmebolag för att diskutera de principer och överväganden som företagen gör vid prissättning till småhus. En primärundersökning av småhusägares inställning gjordes i form av telefonintervjuer, som genomfördes på fem olika orter. Orterna valdes för att representera olika typer av fjärrvärmebolag och skulle dessutom representera olika förutsättningar för fjärrvärme. Orterna var Göteborg, Hofors, Landskrona, Luleå och Tomelilla. Telefonintervjuerna syftade till att kartlägga småhuskundernas behov och betalningsvilja i anslutning till prissättning av fjärrvärmetjänster. Dessutom har diskussioner förts med olika branschintressenter samt med forskare på universitet och högskolor Definitioner av fjärrvärme och fjärrvärmeavgifter Fjärrvärme kan tekniskt definieras som centraliserad produktion av hetvatten som distribueras i ett rörledningssystem för uppvärmning av byggnader, med koncentration till tätorter. Att ha fjärrvärme innebär att vara ansluten till ett sådant system. Med anslutning och anslutningsavgift menas i detta projekt om inte annat sägs en produkt och en avgift som täcker både anslutning till fjärrvärmenätet och installation av en fjärrvärmecentral. Efter en anslutning till fjärrvärmenätet skall småhusägaren ha tillgång till ett fungerande system för värme och varmvatten i huset. Med förbrukning och förbrukningsavgifter menas konsumtion av och avgifter för energi med syfte att åstadkomma värme och varmvatten i respektive småhus. 3. Värmemarknaden för småhus 3.1. Uppvärmningsalternativ Fjärrvärmen har störst konkurrenskraft i områden med tät bebyggelse. Detta har resulterat i att nästan 80 % av ytorna i flerbostadshus värms av fjärrvärme. Höga fasta kostnader för investeringar i ledningsnäten har emellertid medfört att fjärrvärme haft svårt att etablera sig i småhusområden. Under år 2003 var det därför bara ca 11 % av antalet småhus eller ca småhus som uppvärmdes med fjärrvärme (i litteraturen finns siffror mellan 8 och 11 % beroende på om yta eller antal hus räknas). Ca 40 % av samtliga småhus värmdes upp med enbart el år 2002, 24 % med direktverkande el och 16 % med vattenburen elvärme. Andelen småhus med värmepump har mer än fördubblats under de senaste 10 åren och är det alternativ, som växer snabbast. Värmepumpar svarade för ca 8 % av uppvärmningen i småhus Ca 5 % av småhusen värmdes upp med enbart olja medan ca 2 % värmdes upp med enbart ved/pellets. Gas svarade för ca 1 % av värmemarknaden för småhus. Andelen småhus med kombipanna för uppvärmning med el, olja eller ved uppgick till ca 30 % Under senaste åren har värmepumpar tagit marknadsandelar och ökat snabbast med en ökningstakt under 2002 på över 20 %. Fjärrvärmens ökningstakt var mindre än hälften eller ca 9 % per år, medan alternativen el och olja har minskat (Sandberg & Overland 2003). 16

19 Kombipanna Direktverkande el Vattenburen el Fjärrvärme Värmepump Olja Ved/pellets Gas Övriga Figur 1 Uppvärmningsalternativ i småhus år Källa: Sandberg & Overland 2003, Värmegles 2003: Fjärrvärmen har potential Det finns en stor potential för fjärrvärme i småhus i det fall ekonomi och lönsamhet tillåter en reell utbyggnad. Enligt bedömningar i branschen skulle fjärrvärmen kunna svara för ca 50 % av värmemarknaden för småhus. Idag uppgår leveranserna av fjärrvärme till småhus till ca 3,5 4 TWh, medan en ca 50 % andel för fjärrvärmeleveranser skulle innebära mellan TWh. Detta skulle i så fall innebära en ökning med TWh. Enligt en beräkning (Persson & Sernhed 2004) uppgår värmeförbrukningen i flerfamiljsfastigheter, som inte är anslutna till fjärrvärmenätet, till ca 7 TWh/år. Det innebär i så fall att potentialen för fjärrvärme till småhus är större än den kvarvarande potentialen i flerfamiljshus. Oavsett den faktiskt nåbara potentialen finns det således en intressant marknad för fjärrvärme bland småhus. Kostnader för anslutning och prissättningen av fjärrvärmen är därför avgörande för hur stor del av denna potential, som fjärrvärmeföretagen i praktiken kan ta tillvara. I intervjuer med företrädare för fjärrvärmebolagen har värmepump utpekats som den allvarligaste och kanske den enda verkliga konkurrenten om potentiella fjärrvärmekunder. Ved och pellets har en given marknad hos vissa småhusägare, men i tätorter, där fjärrvärme idag kan bli aktuellt, är konkurrensen från dessa båda senare alternativ begränsad främst beroende på hantering och krav på lagerhållning. Olja och el är alternativ i många småhusområden, men kan idag inte konkurrera prismässigt med fjärrvärmen. De olika uppvärmningsalternativen arbetar med olika förutsättningar. En värmepump eller värmepanna för el, olja etc.kan säljas i enstyck till enskilda småhusägare helt oberoende av andra småhus i ett område. Förutsättningarna för att installera fjärrvärme i ett område beror i hög grad på anslutningsgrad och täthet. Detta innebär att det krävs beslut av många småhusägare tillsammans för att fjärrvärme skall kunna installeras i ett område med tillräcklig anslutningsgrad. Varje enskild småhusägare har sina egna förutsättningar och behov, som har betydelse för möjlighet och intresse av att ansluta sig till fjärrvärme. Därför måste prissättningen ta hänsyn till olika småhusägares behov 17

20 för att möjliggöra och underlätta övergången från nuvarande uppvärmningssystem till fjärrvärme Olika syn på värmeglesa områden Det har också visat sig, att typ av ägare till fjärrvärmebolag har viss betydelse för intresset av att bygga ut i värmeglesa områden. Kommunala bolag med fokus på den egna kommunens utveckling har i praktiken byggt ut fjärrvärme i större utsträckning än statliga och privata bolag. Samtliga aktörer på marknaden står inför samma ekonomiska förutsättningar vid utbyggnad i värmeglesa områden, men bedömer dessa förutsättningar olika. Resultatet har blivit att de lokala kommunala aktörerna har byggt ut villaglesa områden i relativt sett större utsträckning än övriga aktörer. Viljan att utnyttja potentialen för fjärrvärme till småhus har betydelse för prissättningen särskilt av anslutningsavgifterna. I det fall det finns ett stort intresse hos aktörerna försöker dessa finna vägar som gör det så lätt som möjligt för olika kundgrupper bland småhusägare att ansluta sig till fjärrvärme. Detta innebär att man erbjuder olika alternativ, som täcker både ägande och hyra av anslutningen. Det finns också olika alternativa nivåer på anslutningsavgifter, som kombineras med olika nivåer på förbrukningsavgifterna. Syftet är att underlätta valet av fjärrvärme för olika kundgrupper med skilda behov och krav Sammanfattning Omkring 11 % av antalet småhus har idag fjärrvärme. I branschen räknar man med att ca 50 % av antalet småhus skulle kunna ansluta sig till fjärrvärme. Det innebär i så fall en potential på ytterligare ca småhus eller en ökning av fjärrvärmeleveranserna med TWh. Värmepumpar utgör det starkaste konkurrerande alternativet på markanden och har en ökande marknadsandel. Viktigt för att fjärrvärmen skall kunna utnyttja sin potential är främst att anslutningskostnaderna kan sänkas så att fler småhus i värmeglesa områden kan ansluta sig på realistiska ekonomiska villkor. 4. Kostnadsdrivare på fjärrvärmemarknaden för småhus De viktigaste kostnadsdrivarna i fjärrvärmeverksamheten är kostnader för bränsle samt kostnaderna för kapital, avskrivningar och räntor. De faktiska kostnadsnivåerna beror på många faktorer och är dessutom knutna till varje bolags enskilda förhållanden. Kostnadsdrivarna är viktiga, då de påverkar prissättningen av fjärrvärme till slutkunderna. Bränsle Bränsle beräknas svara för ca % av kostnaderna för fjärrvärme. Den faktiska kostnaden beror på vilken typ av bränsle som används. Val av bränsle styrs också av den aktuella prisbilden för respektive bränsle och varierar över åren. Enligt en utredning (Energiläget 2003) svarar biobränslen för ca 60 % av mängden bränsle, värmepumpar i fjärrvärmeverk för ca 20 %, spillvärme för ca 10 %, olja för ca 5 % och resterande 5 % fördelas på elpannor, gas och energikol. Valet av bränsle och möjligheter att vara flexibel påverkar fjärrvärmeföretagets kalkyler. De företag, som har stor spillvärmeandel, anses också ha lägre bränslekostnader. Kostnaderna för spillvärme skiljer sig dock åt mellan fjärrvärmebolagen beroende på lokala 18

21 förhållanden och avtal. Förutom strävan att få lägre kostnader, så är också kretsloppstänkandet en påverkande faktor i många kommuner vid val av spillvärme Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna är den näst tyngsta kostnadsposten och svarar för ca % av kostnaderna. En tung kostnadspost är investeringen i distributionsnätet, där täthet och anslutningsgrad av småhus är av stor betydelse för att få god ekonomi. Enligt en vanlig beräkningsmetodik i branschen är linjetätheten i småhusområden (= värmeglesa områden) vanligtvis ca 0,5 2 MWh/m. Linjetätheten i centrala områden med flerfamiljshus är ca 5 6 MWh/m. Detta innebär, att ur kalkylsynpunkt har fjärrvärme till småhus en hög kapitalkostnad i förhållande till sin förbrukning av värme. Annorlunda uttryckt: det behövs förhållandevis mer kapital i värmeglesa områden för att generera samma intäkter i form av energiavgifter från värmeförbrukningen i jämförelse med centrala områden. Kapitalkostnaderna är också beroende av den avkastning fjärrvärmeföretaget vill ha på sin investering. Avkastningskraven skiljer sig åt mellan bolagen. En vanlig siffra uppgår till 6-8 % på det totala kapitalet i respektive bolag, men några fjärrvärmeföretag har betydligt högre avkastningskrav. Beräkningen av det totala kapitalet skiljer sig dock åt mellan bolagen. Fjärrvärmeföretag, som nyligen har förvärvats, har exempelvis ett högre synligt kapital och kräver därför ofta en högre reell avkastning än en sedan länge etablerad verksamhet som kontinuerligt har avskrivits och där avkastningen relateras till bokförda värden. Anslutningsgrad För att försöka minska kostnaderna för den kapitaltunga och kostnadskrävande anslutningen pågår ett systematiskt arbete inom fjärrvärmebranschen. Exempel på områden som uppmärksammas är kostnader för projektering, markarbeten och förläggning av fjärrvärmekulvertar. För att ett projekt skall bli lönsamt är det viktigt att ha kontroll över tre faktorer: anslutningsgraden, investeringskostnaderna och distributionsförlusterna. För ett typområde med 110 småhus har beräknats att kostnaden per anslutet hus minskar med ca SEK, från till SEK per hus om anslutningsgraden ökar från 50 % till 80 %. Att efteransluta ett enstaka småhus kostar ca SEK mer än om man anslutit huset redan från början. Om ytterligare hus kan efteranslutas på samma gång som det första huset blir merkostnaden för dessa tillkommande hus ca SEK (Sandberg 2003). Exemplet belyser värdet av hög anslutningsgrad. Distributionsförlusterna är dessutom relativt högre i värmeglesa områden, vilket ytterligare stryker under vikten av en hög anslutningsgrad. Slutsatsen för denna studie blir att en prismodell, som påverkar anslutningsgraden positivt kan vara självfinansierande genom att förbättra den totala kalkylen för ett område. Administrationskostnader Kostnader för administration uppgår till resterande ca 20 % av fjärrvärmeverksamhetens kostnader. Dessa kostnader påverkas relativt sett mindre av i vilka områden som investeringar görs, även om exempelvis kundkontaktkostnader och kostnader för fakturering relativt sett blir dyrare med många små kunder. Sammanfattning Bränsle utgör den tyngsta kostnadsposten i fjärrvärmeverksamheten och uppgår till ca % av de totala kostnaderna. Val av bränsle och exempelvis andelen spillvärme påverkar bränslekostnaden. Kapitalkostnaderna är den andra tunga kostnadsposten och uppgår till ca % av totalkostnaderna. Ur kalkylsynpunkt har fjärrvärme till 19

22 småhus en relativt hög kapitalkostnad i förhållande till värmeförbrukningen. Anslutningsgraden och kostnaderna för anslutning har mycket stor betydelse för möjligheten att ansluta småhus och för lönsamheten. 5. Prisbildning Graden av konkurrens är väsentlig för prisbildningen på en marknad. Därför är bedömningen av konkurrensen väsentlig för en bedömning av prisbildningen på värmemarknaden. För en mer teoretisk diskussion om prisbildning hänvisas till bilaga Konkurrensen på värmemarknaden På värmemarknaden finns många olika alternativ förutom fjärrvärme såsom exempelvis värmepumpar, el, ved och olja. Fjärrvärmen och fjärrvärmebolagen arbetar således på en konkurrensutsatt värmemarknad. Vid beslut om uppvärmningssystem har därför småhusägaren många alternativ att välja mellan. Gemensamt för samtliga värmesystem är, att investeringskostnaden för småhuskunden är hög vid anslutningstillfället. Detta innebär, att villakunderna i praktiken om än inte i teorin binder sig till ett värmesystem under en lång tid. En allmän uppfattning enligt kundundersökningen är att en värmepanna förväntas hålla i åtminstone 20 år utan särskilt stora kostnader för underhåll. Detta gäller oavsett vilket värmesystem som väljs. Däremot är marknadsförutsättningarna olika för de olika uppvärmningsalternativen. Marknaden för värmepumpar, olja och el omfattar i princip hela landet. Det finns litet olika förutsättningar för berg och markvärme mellan olika geografiska områden. Det finns vissa olikheter i transportkostnader för olja och olika nätavgifter på el. Men i praktiken kan dessa alternativ säljas i hela landet på i stort sett lika villkor. Fjärrvärmen däremot är lokal och konkurrerar bara på vissa väl avgränsade marknadsområden. Detta innebär att fjärrvärmen arbetar på delmarknader, som är geografiskt begränsade i förhållande till alternativen Prisbildningen på värmemarknaden Eftersom fjärrvärmen är konkurrensutsatt vid anslutningstillfället, blir också prisbildningen påverkad av denna konkurrens. Vid beslut om uppvärmningsalternativ tar kunden enligt kundundersökningen in information både om investeringskostnaderna vid anslutningstillfället och om de faktiska kostnaderna för värmeförbrukningen, ofta bedömd som årskostnad. Dessutom bedöms faktorer som tillförlitlighet, bekvämlighet och bekymmersfrihet. Enligt den genomförda kundundersökningen och enligt tidigare undersökningar (Williamsson & Williamsson 2002) bedömer majoriteten av nuvarande kunder fjärrvärmen som prisvärd i förhållande till alternativa värmekällor. Detta är betydelsefullt då redan anslutna kunder används som referenser vid nyanslutningar. Bedömning görs också angående den förväntade utvecklingen av energikostnaderna. Vanligt är då att småhuskunderna bedömer den relativa prisökningen för fjärrvärme under ett antal år tillbaka i tiden och jämför denna med alternativen. På så sätt får kunden en uppfattning om hur utvecklingen av fjärrvärmepriserna har varit som underlag för en bedömning av den framtida utvecklingen. Då priserna på fjärrvärme hittills varit gynnsamma i relation till alternativen, så måste det till ett trendbrott för att kostnaderna för fjärrvärme skall bli högre än relevanta alternativ. Kunden måste alltså göra en bedömning om det finns risk för ett sådant trendbrott eller inte. I enskilda fall 20

23 kan naturligtvis prisutvecklingen vara snabbare för fjärrvärme än för alternativen. Rapporterade fall av snabb prisutveckling hos enskilda fjärrvärmeföretag har hittills inte inneburit ett högre värmeenergipris mot kund än motsvarande pris för exempelvis olja och el. Kalkyler för värmepump och pellets kan visa på lägre förbrukningskostnader, men dessa lägre kostnader är då förbundna med antingen egeninsats för hantering av pellets eller är knutna till långa avskrivningstider såsom för värmepumpar. Dessutom tillkommer för värmepumpar kostnader för underhåll samt kostnader för elvärme under kalla vintermånader. Kombipannor används för att dämpa påverkan av prisutvecklingen hos enskilda energislag alternativt för att förbättra effekten vid låga temperaturer. Bränsle är i regel olja och el i kombination Sammanfattning Marknaden för värme är konkurrensutsatt ur prisbildningssynpunkt. Vid val av värmealternativ utvärderar småhuskunderna kostnaderna för investering och förbrukningsavgifter och väljer det värmealternativ, som kunden uppfattar som mest fördelaktigt bland alternativen. Därför sker prissättning av fjärrvärmeprodukten i konkurrens på småhusmarknaden. Oavsett val av värmealternativ uppstår en inlåsningseffekt ur investeringssynpunkt, eftersom det blir dyrt för den enskilde småhusägaren att byta värmesystem i förtid. Enligt den genomförda kundundersökningen förväntar småhusägaren att ett valt värmealternativ skall kunna utnyttjas i ca 20 år utan behov av reinvesteringar och stora underhållskostnader Prisbildningen för fjärrvärme sker alltså i konkurrens vid anslutningstillfället och påverkas av alternativa värmekällor när det gäller prissättningen av förbrukningsavgifterna. Därför har produkten värme konkurrens på marknaden, medan däremot produkten fjärrvärme inte har någon konkurrens på den geografiskt begränsade lokala marknaden. Samtliga kontaktade fjärrvärmeföretag upplever konkurrens inte minst från värmepumpar. Denna konkurrens påverkar särskilt energiavgifterna för fjärrvärme, eftersom investeringskostnaderna i regel är mycket högre för värmepumpar och alltså i sig inte är konkurrensmässiga. Substitutet värmepumpar har alltså en dämpande effekt på prisutvecklingen av värmeavgifterna för fjärrvärme. Slutsatsen blir att företagen inte har möjlighet att sätta priser och maximera sin vinst i kraft av en kontrollerande ställning på produkten fjärrvärme. 21

24 6. Fjärrvärmeföretagens prissättning Fjärrvärmebolagen bedriver sin fjärrvärmeverksamhet under olika förutsättningar, år i allt ifrån företagens principer för anslutning av småhus till möjligheter att använda spillvärme. Då marknaden för fjärrvärme är lokal kommer dessa olikheter mellan bolagen att bestå inom ramen för fjärrvärmens allmänna konkurrenskraft i förhållande till andra uppvärmningsalternativ. Ett viktigt särdrag för fjärrvärmeverksamhet är att fjärrvärmeföretagen behärskar hela kedjan från värmeproduktion till värmekonsumtion. I gränssnittet mot småhuskunden innebär det att de flesta fjärrvärmeföretagen svarar både för installationen av fjärrvärmecentralen (ofta utförda av underleverantörer) och för värmeleveransen. De konkurrerande värmealternativen däremot har i normalfallet en uppdelning mellan å ena sidan en leverantör av en värmepanna/motsvarande och en annan leverantör av bränslet för uppvärmning. Detta ger fjärrvärmebolagen en stor fördel, då de har möjlighet att prissätta fjärrvärme utifrån kombinationer av anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter. I jämförelse med konkurrerande värmealternativ har därför fjärrvärmebolagen denna unika möjlighet att via förbrukningsavgifter betala en del av anslutningskostnaderna. Alternativt kan det ingå en bestämd mängd värme i anslutningsavgiften Fjärrvärmebolagens strategi Samtliga fjärrvärmeföretag som författaren kommit i kontakt med ser i småhuskunder en intressant marknadspotential för fjärrvärme. Marknaden för fjärrvärme i flerbostadshus är i stort sett mättad och bolagen utvärderar därför olika möjligheter att kunna vidareutveckla sin fjärrvärmeaffär. En konkurrenskraftig prissättning av fjärrvärmen ses därvid som väsentlig för att kunna nå en större marknadsandel på småhusområdet. Fjärrvärmeföretagen styrs av delvis olika principer. För fjärrvärmeföretag med kommunala ägare är den politiska viljan om vidareutveckling av fjärrvärme inom kommunen en viktig faktor. I dessa företag drivs utvecklingen av fjärrvärmeverksamheten av ambitionen att så många småhus som möjligt skall erbjudas fjärrvärme. Det blir då också naturligt att diskutera en anpassning av avkastningskrav och pris så att så många kunder som möjligt finner det attraktivt att välja fjärrvärme. För andra bolag, där lönsamheten enligt beslutade avkastningskrav är viktig, sker nyanslutning av småhus bara under förutsättning att satta lönsamhetskrav uppfylls. På en avreglerad marknad står det naturligtvis varje bolag fritt att arbeta enligt de principer som är förenliga med respektive ägares krav och intresse. Då de kommunala fjärrvärmebolagen var styrda av kommunallagens principer om självkostnad och likabehandling av kunder fram till 1996, blev dessa principer i praktiken vägledande också för branschen i sin helhet. Detta har påverkat bolagens sätt att verka på marknaden. Flera bolag, som författaren varit i kontakt med, arbetar enligt en grundsyn, att fjärrvärme är en nyttighet vars prissättning skall täcka de egna kostnaderna. Fjärrvärmeverksamheten skall då inte generera vinstmedel utöver vad som behövs för att täcka kostnader för insatt kapital och reinvesteringsbehov. På en avreglerad marknad är detta inte en självklar inställning. Det kan hävdas, att i kommunalt ägda företag de kommuninnevånare, som har tillgång till fjärrvärme, subventioneras av dem som inte har det. Detta förhållande gäller i de fall marknadsförutsättningarna är sådana att ett högre pris än det gällande skulle kunna tas ut på marknaden. I ett sådant fall skulle fjärrvärmebolaget kunna skapa en högre vinst, 22

25 som skulle komma samtliga kommuninnevånare till del. Mot detta kan hävdas, att på grund av att skattebelastningen på fjärrvärmen är lägre än för alternativen el och olja, dessa lägre kostnader för fjärrvärme inte bör utnyttjas för att öka vinsten i företagen utan bör överföras direkt till fjärrvärmekunderna. Det finns alltså inget enkelt svar på frågan vad som är en korrekt prissättningsprincip. Det är därför viktigt att prissättningen av fjärrvärme ur kundsynpunkt görs så, att den upplevs som relevant och trovärdig. Ur fjärrvärmeföretagens synpunkt bör prissättningen göras så att prissättningen ger optimal omsättning och lönsamhet, samtidigt som kunderna upplever fjärrvärmen som ett prisvärt alternativ Konkurrenssituation Denna utredning bekräftar, det som redan är känt i branschen, att värmepump utgör det starkaste konkurrensalternativet. Övriga alternativ på marknaden är för närvarande inte konkurrenskraftiga, även om ved/pellets är ett intressant alternativ särskilt för de småhusägare, som har tillgång till billig ved och kan hantera transport och lagring. Denna kategori kunder, som också kan ha fjärrvärme som ett realistiskt alternativ, finns särskilt på mindre orter. Olja och el, ofta i kombination, är för närvarande inte konkurrenskraftiga alternativ beroende på höga energikostnader Konkurrenssituation för anslutningskostnader Konkurrensen mellan värmealternativen är tydligast vid beslut om anslutning, även om då också förbrukningsavgifterna utvärderas. På en övergripande nivå är prissättningen sådan, att anslutningskostnaderna för fjärrvärme är i nivå med alternativen för olja, el och ved, ofta i form av kombipannor. Prissättningen av bergvärmepumpar ger anslutningskostnader, som ofta är 2 3 gånger högre än för fjärrvärme. Detta innebär att anslutningskostnaderna för fjärrvärme är konkurrenskraftiga vid jämförelse med samtliga andra alternativ för småhuskunden. Konkurrenssituation för fjärrvärme förbättras av, att anslutningsavgifterna ofta är lägre än den totala självkostnaden för anslutning till fjärrvärme. I många fall betalar småhuskunden endast för anslutningen och för fjärrvärmecentralen i den egna fastigheten, medan infrastrukturinvesteringarna i distributionsnätet blir en del av kapitalkostnaderna som sedan täcks av förbrukningskostnaderna. I typfallet betalar småhuskunder mellan och SEK för en anslutning, som enligt branschutredningar (Sandberg 2003) kostar mellan SEK exklusive moms. I några fall har kunderna dessutom också ett hyresalternativ, som ytterligare underlättar valet av fjärrvärme Konkurrenssituation för värmeförbrukningsavgifter Värmepumpsalternativets konkurrenskraft baseras på låga energiförbrukningsavgifter. Bergvärmen är i princip gratis. Kunden betalar därför endast för drift av värmepumpen samt för en extra energimängd vid kall väderlek. Detta är därför ett särskilt attraktivt alternativ för de småhuskunder som har stor förbrukning säg över KWh. Detta förhållande förstärks av att småhuskunder inte alltid räknar med samtliga underhållskostnader för värmepumpar. Frånluftvärmepump kompletterad med annat värmesystem kan också utgöra ett konkurrenskraftigt alternativ för en befintlig villa med KWh energibehov (Konsumentverket 2001). Verkningsgraden för frånluftsvärmepump ger ofta en energikostnad som är 1/3 av elpriset. Höga kostnader för olja och el har prisat ut dessa som intressanta alternativ vid nyanslutning i de fall andra uppvärmningsalternativ finns tillgängliga. I fastigheter med olja/el-uppvärmning kompletteras därför uppvärmningen ofta med en frånluftvärmepump för att sänka energikostnaderna. 23

26 Värmeförbrukningsavgifterna för fjärrvärme varierar i förhållande till anslutningsalternativ, men också mellan fjärrvärmebolagen. Därför blir konkurrenssituationen olika på olika orter, men generellt är fjärrvärmen konkurrenskraftig särskilt mot el och olja Jämförelse mellan olika värmealternativs totalkostnader Syftet med denna utredning är inte att utreda aktuella prisnivåer, men som indikation på prisnivåer för olika värmealternativ ger följande figur en bild av kostnadsförhållandena mellan olika uppvärmningsalternativ. Uppställningen visar, att uträknat enligt de angivna villkoren, fjärrvärme är det alternativ som ger lägst totalkostnad per år under en 15 års period. De höga investeringskostnaderna ger utslag för värmepumpsalternativet. Kostnaderna för el och olja är beroende på prisnivåerna för dessa alternativ. Därför är det många faktorer, som påverkar årskostnaderna för de olika alternativen. Fördelen med denna typ av beräkningar är att kostnadsjämförelserna täcker både kapitalkostnader för anslutningsavgifter och förbrukningsavgifter. Men hänsyn bör tas till kostnadsförhållandena för olika alternativ över en längre tidsperiod. Val av kalkylräntenivå och avskrivningstider spelar också stor roll för en korrekt jämförbar kostnadsnivå. Dessutom förändras förutsättningarna med högre förbrukning. Som bekant kan i många fall en kalkyl beräknas på det sätt som visar det som kalkylen är avsedd att visa. Årskostnad för olika värmealternativ Kostnad SEK Bio/pellets Olja El Naturgas Figur 2: Kostnad i kronor per år beräknad med 15 års annuitet och 5 % ränta efter skatt för ett småhus med förbrukning kwh. Källa: Sandberg & Overland 2003, Värmegles 2003:1 Beräknat på ovanstående sätt är det intressant att notera, att värmepump inte är ett särskilt kostnadsattraktivt alternativ beräknat som årskostnad. Med andra nivåer på ränta och energiavgifter blir resultatet av denna typ av jämförelse naturligtvis annorlunda. 24

kundens val: kundbehov, fjärrvärmeerbjudande

kundens val: kundbehov, fjärrvärmeerbjudande värmegles orientering 2 kundens val: kundbehov, fjärrvärmeerbjudande och försäljning Christer Wirén, Consevo AB Forskning och Utveckling Värmegles 2006:24 b VÄRMEGLES ORIENTERING 2 KUNDENS VAL: KUNDBEHOV,

Läs mer

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus

Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Fjärrvärmeföretagens anslutningskostnader för småhus Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. FJÄRRVÄRMEFÖRETAGENS MONOPOL INNEBÄR MARKNADSMÄSSIGA BRISTER 3 3. KONSUMENTENS STÄLLNING MÅSTE

Läs mer

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005

Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Fjärrvärme till villahushåll - En kartläggning av Sveriges fjärrvärmepriser mellan 2004-2005 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. VILLAÄGARNAS RIKSFÖRBUND OCH FJÄRRVÄRME 3 1.1 MARKNADSMÄSSIGA

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes normalprislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och

Läs mer

Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013

Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013 Prisändringsmodell för Heat Sweden Operations 2013 Lars Vestergren 16 september 2013 Inledning... 1 1. Prispolicy... 1 2. Prisändringar och prisprognos... 2 3. Prisstruktur... 3 4. Beskrivning av prisändringen...

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2010-12-09 Dagordning Inledning Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Önskemål om information Kundundersökning, NKI Fika Kundforum, exempel i regionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrgruppen för hantering av energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7 energifrågor 2007-05-14 1 (7) 5-7 PLATS OCH TID Stadshuset, Hagfors, kl. 15.00-17.00 BESLUTANDE Mikael Dahlqvist (s) Jan Bohlin (s) Åsa Johansson (s) Stellan Andersson (c) Leif Andersson (v) ÖVRIGA NÄRVARANDE

Läs mer

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag

Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Göteborg Energis prisändringsmodell avseende fjärrvärmes prislista för Företag Innehåll Prisändringsmodell och målsättningar... 3 Övergripande mål... 3 Prisändringsmodell... 3 Övriga principer och målsättningar...

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Värm poolen! Nya kunder. Övrigt

Värm poolen! Nya kunder. Övrigt Värm poolen! Vi erbjuder en produkt för dig som förbrukar mycket värme på sommaren under månaderna maj-sept. t. ex. för dig som har pool. Kontakta oss så berättar vi mer! Nya kunder Vi erbjuder anslutning

Läs mer

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön

BILD. Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön BILD Välj fjärrvärme! - Bra för dig och miljön En värdefull investering Det råder inte längre något tvivel om att ditt val av uppvärmning påverkar klimatet. Våra hem behöver värme under en stor del av

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

Eda Energ i AB. Åmotfors

Eda Energ i AB. Åmotfors Eda Energ i AB Åmotfors 2 Vi bor i ett kallt land och vi behöver en tillförlitlig värmekälla som är både trygg och miljöanpassad. Att välja fjärrvärme är att välja ett enkelt, tryggt och bekvämt uppvärmningsalternativ

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB

Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB Prisändringsmodell fjärrvärme Jönköping Energi AB PRISändringsmodellen Jönköping Energi vill behålla och stärka det förtroende vi har hos våra kunder. Därför ska fjärrvärmens pris vara konkurrenskraftigt,

Läs mer

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011

Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Välkomna till en träff om fjärrvärmen i Lilla Edet! 8 november 2011 Agenda Välkomna - agenda Einar Bjarne Ekonomi & Miljö Einar Bjarne Marknad Cecilia Grundberg Kaffe och smörgås Energieffektivisering

Läs mer

Uppvärmning i Sverige 2007

Uppvärmning i Sverige 2007 Uppvärmning i Sverige 2007 En rapport från Energimarknadsinspektionen EMIR 2007:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax:

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01

Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01 Fjärrvärme Anslutningprislista Gäller from 2014-04-01 Priser anslutning och installation av fjärrvärme till småhus Anslutning till fjärrvärmenätet Anslutningsavgift ROT-avdrag (50% av arbetskostnad 25

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fjärrvärme positiv energi

Fjärrvärme positiv energi FJÄRRVÄRME Anslutningsinformation och priser 2012 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning. Med de

Läs mer

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1 INFORMATION OM MÖJLIGHETEN ATT BYTA FRÅN FJÄRRVÄRME TILL BERGVÄRME UTSKICK TILL MEDLEMMARNA ǀ APRIL 2015 UNDERLAGET ÄR FRAMTAGET AV ENEO SOLUTIONS AB I SAMMARBETE

Läs mer

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB

PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB PRISÄNDRINGSMODELL FJÄRRVÄRME JÖNKÖPING ENERGI AB 2014-09-03 Prisändringsmodellen En väl fungerande värmemarknad förutsätter både välinformerade kunder och leverantörer som öppet redovisar hur de ändrar

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!

Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se

Läs mer

värmemarknadens värdekedjor Rapport I 2008:5

värmemarknadens värdekedjor Rapport I 2008:5 värmemarknadens värdekedjor Rapport I 2008:5 christer wirén ISBN 978-91-7381-010-4 2008 Svensk Fjärrvärme AB förord En starkt efterfrågad men tidigare eftersatt del av fjärrvärmeforskningen handlar om

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år. Den fullständiga rapporten är framtagen av Thomas

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

Uppvärmning i Sverige 2008

Uppvärmning i Sverige 2008 Uppvärmning i Sverige 2008 Förord Målet med regeringens värmemarknadspolitik är att genom ökad genomlysning stimulera till konkurrens och högre effektivitet. Detta gör Energimarknadsinspektionen bland

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering 2015-06-12

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat. Uppdatering 2015-06-12 ns konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat Uppdatering 215-6-12 Inledning Detta är en uppdatering av tidigare genomfört projekt med samma namn. Ursprunglig rapport är daterad 213-6-5.

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader 050907

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen! Mittuniversitetet - Sigma 2012-12-06

Informationsmöte. Välkommen! Mittuniversitetet - Sigma 2012-12-06 Informationsmöte Mittuniversitetet - Sigma Välkommen! 2012-12-06 Dagordning HEMAB allmänt Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Resultat från kundundersökning Fika Utmaningar i Arktis & arbetslivet

Läs mer

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28 Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund 2012-11-28 Oxelö Energi är ett kommunalägt energibolag som ansvarar för Elnät Vatten och avlopp Renhållning Stadsnät Fjärrvärme Tommy Englund

Läs mer

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB Denna prisändringsmodell gäller för närvärmeleverans till näringsfastighet i Ingelstad, Rottne och Braås. Fjärrvärmen i Växjö behandlas i en separat

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Gnesta AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Gnesta AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 Rindi Gnesta AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2011 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme Prislista småhus Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Linköping Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig. Den ger en säker och bekväm uppvärmning.

Läs mer

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns

Läs mer

EI R2010:04. Uppvärmning i Sverige 2010

EI R2010:04. Uppvärmning i Sverige 2010 EI R2010:04 Uppvärmning i Sverige 2010 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2010:04 Författare: Katarina Abrahamsson, Klaus Hammes och Tobias Persson Copyright:

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Kvällens program. Dialog Forum 19:30 Ämnen som du vill att vi ska diskutera 19:45 Summering, avslut Göran Skoglund

Kvällens program. Dialog Forum 19:30 Ämnen som du vill att vi ska diskutera 19:45 Summering, avslut Göran Skoglund HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Filbornaverket 16 oktober, 2013 Kvällens program Hett Forum 18:00 Samling, instruktioner, förhållningsregler - Göran Skoglund 18:10 Välkomnar, omvärldsbevakning, Öresundskraft

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer

Alternativa energiformer för uppvärmning av hus. Frågan om nyinstallationer Alternativa energiformer för uppvärmning av hus Frågan om nyinstallationer 1 Egnahemshus 140 + 40 m2 i 1 ½ plan Beräknad förbrukning 24 891 kwh/år 56,4 % dag och 43,6 % natt 6324 kwh/år är hushållsel Direkt

Läs mer

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus

Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus RAPPORT 1 (16) På uppdrag åt Svensk Fjärrvärme: Livscykelanalys av olika åtgärders påverkan på användningen av primärenergi i småhus LCC evaluation of six different one-family-housing heating systems Johanna

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG

DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG DITT TILLFÄLLE BILLIGARE OCH ENKLARE VÄRME NU KOMMER FJÄRRVÄRMEN TILL DIG Vad skulle fjärrvärme innebära för dig? När du bestämmer dig för att ansluta dig till fjärrvärme får du flera trevliga fördelar.

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen! Spjute 2012-12-06

Informationsmöte. Välkommen! Spjute 2012-12-06 Informationsmöte Spjute Välkommen! 2012-12-06 Dagordning HEMAB allmänt Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Resultat från kundundersökning Lunch Fakta - AO Fjärrvärme Antal anställda

Läs mer

2014-08-27. Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar

2014-08-27. Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar 2014-08-27 Prisändringsmodell Mälarenergi AB fjärrvärmeleveranser. Västerås och Hallstahammar Detta dokument ligger till grund för Mälarenergi AB:s prisändringsmodell 2014 avseende leveranser av fjärrvärme

Läs mer

EI R2012:09. Uppvärmning i Sverige 2012

EI R2012:09. Uppvärmning i Sverige 2012 EI R2012:09 Uppvärmning i Sverige 2012 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2012:09 Författare: Katarina Abrahamsson, Tobias Persson, Lars Nilsson och Daniel

Läs mer

EI R2011:06. Uppvärmning i Sverige 2011

EI R2011:06. Uppvärmning i Sverige 2011 EI R2011:06 Uppvärmning i Sverige 2011 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2011:06 Författare: Katarina Abrahamsson, Tobias Persson, Lars Nilsson och Daniel

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

EI R2009:07. Uppvärmning i Sverige 2009

EI R2009:07. Uppvärmning i Sverige 2009 EI R2009:07 Uppvärmning i Sverige 2009 Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2009:7 Författare: Marie Pålsson, Klaus Hammes, Tobias Persson och Daniel Andersson

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag

Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Fjärrvärme Enkelt och pålitligt i din vardag Vad är fjärrvärme? Fjärrvärme är en effektiv och hållbar energilösning som ger dig en enkel och pålitlig vardag. Det är den vanligaste uppvärmningsformen i

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Sunne AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Sunne AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 Rindi Sunne AB Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår ekonomi...

Läs mer

Välkommen till kundträff hos oss på Södertörns Fjärrvärme! Torsdagen den 24 oktober

Välkommen till kundträff hos oss på Södertörns Fjärrvärme! Torsdagen den 24 oktober Välkommen till kundträff hos oss på Södertörns Fjärrvärme! Torsdagen den 24 oktober Kvällens program Kort om Södertörns Fjärrvärme Produkter och tjänster vad kan vi erbjuda mer än värme Prissättning 2014

Läs mer

Fjärrvärme från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval.

Fjärrvärme från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval. Fjärrvärme från Norrenergi Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval. Fjärrvärme bygger på en enkel men genial idé. Istället för att varje hus skaffar en egen värmekälla, samlas vi kring en gemensam

Läs mer

Prospekt. Nätet. Januari 2015

Prospekt. Nätet. Januari 2015 Prospekt Januari 2015 Det här dokumentet riktar sig till dig som överväger att ansluta en fastighet till Kvarnamåla Bredbands fiberoptiska nät. Här hittar du information om vad det kostar att ansluta sig

Läs mer

Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM. Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden

Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM. Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden 2001-04-03 REMISS 00-01/UTVECKL V MARKN N1999/11368/ESB Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri Magnus Bruno 103 33 STOCKHOLM Uppdrag att följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden

Läs mer

Flexibla fjärrvärmeanslutningar

Flexibla fjärrvärmeanslutningar Flexibla fjärrvärmeanslutningar - en tvärvetenskaplig studie Annette Henning och Klaus Lorenz ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC--87-SE Mars 2005 Flexibla fjärrvärmeanslutningar - en tvärvetenskaplig studie Annette

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning Gäller 2012-01-01 2012-12-31 Fjärrvärme positiv energi Fjärrvärme är positiv energi. Med fjärrvärme kan du lämna bekymren bakom dig.

Läs mer

2013-04-22. Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013

2013-04-22. Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013 Fjärrvärmedagarna Borlänge 17 april 2013 EI R2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme. Lagen gäller från 1 januari 2015 Mätning månadsvis Rapportering

Läs mer

Prisändringsmodell Vattenfall AB i Uppsala 2014 Innehåll

Prisändringsmodell Vattenfall AB i Uppsala 2014 Innehåll Prisändringsmodell Vattenfall AB i Uppsala 2014 Innehåll Inledning... 2 Prispolicy... 2 Prisändring och prisprognos... 3 Priser 2015... 3 Prognos 2016 och 2017... 3 Prismodell... 4 Befintlig prismodell...

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB

Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB Prisändringsmodell för Närvärmen gällande Växjö Energi AB Denna prisändringsmodell gäller för närvärmeleverans till näringsfastighet i Ingelstad, Rottne och Braås. Fjärrvärmen i Växjö behandlas i en separat

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Presentationer på Stämman 2013 Dennis Westin

Presentationer på Stämman 2013 Dennis Westin Presentationer på Stämman 2013 Dennis Westin Underhållsplan för Akalladalen Individuell värmemätning. Lönar det sig Individuell värmemätning. Installationen Fortums sätt att debitera fjärrvärme Underhållsplanen

Läs mer

Prisändringsmodell. avseende prislista för fjärrvärme för näringsidkare

Prisändringsmodell. avseende prislista för fjärrvärme för näringsidkare Prisändringsmodell avseende prislista för fjärrvärme för näringsidkare Innehåll Inledning... 1 1. Prispolicy... 1 2. Prisändring och prisprognos... 4 3. Prisstruktur... 4 4. Fjärrvärmens kostnader... 8

Läs mer

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025.

Välkomna. Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Välkomna Vision 2025 Lerums vision är att bli Sveriges ledande miljökommun senast år 2025. Lerums kommun är en föregångare i energieffektivt byggande sedan 2005. Idag har vi flera mycket energieffektiva

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus?

Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? Förnybar energi - vilka möjligheter finns för växthus? SLF Projekt: Studie av förnybara energikällors förutsättningar att tillgodose växthusodlingens behov av konkurrenskraftig energi Partnerskap Alnarp

Läs mer

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN.

TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. TRE EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN. EUROPA 6, GAMLA STAN I Gamla stan ligger fastigheten Europa 6, med anor från sent 1300-tal. Under årsskiftet 2009-2010 började bostadsrättsföreningens styrelse se sig om

Läs mer

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration

Läs mer

småhusägarnas syn på att köpa fjärrvärme

småhusägarnas syn på att köpa fjärrvärme småhusägarnas syn på att köpa fjärrvärme en studie av tillämpade försäljningsstrategier och kunders val vid konvertering från direktverkande el Kerstin Sernhed och Jurek Pyrko, Lunds Universitet Lunds

Läs mer

FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN?

FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN? FVF 1998:3 FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN? Maj 1998 FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME SOM UPPVÄRMNINGSSYSTEM; -VAD TYCKER KUNDEN? ISSN 1401-9264 1 998 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014

Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet. 4 november 2014 Välkomna till REKO-kundträff i Lilla Edet 4 november 2014 Agenda Miljö & ekonomi Einar Marknad och kundfrågor Cecilia Fikapaus med kaffe och smörgås Nya prismodellen energispartips Ove Borg Allmänt om

Läs mer

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer?

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer? Vill du veta mer? Om du har frågor och funderingar är du alltid välkommen att titta in på goteborgenergi.se eller kontakta vår kundservice på 020-62 62 62. Välkommen! FRÅGOR OCH SVAR OM DIN FJÄRRVÄRME

Läs mer

Prisdialogen 2014. Ragnar Hörndahl 2014-03-20. Prisändringsmodell för Fortum Värme

Prisdialogen 2014. Ragnar Hörndahl 2014-03-20. Prisändringsmodell för Fortum Värme PM Ragnar Hörndahl 2014-03-20 Prisdialogen 2014 Prisändringsmodell för Fortum Värme Heat Org.nr 556016-9095 MomsNr SE556016909501 Säte Stockholm AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad PM 1 (18) 1 INLEDNING...

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Informationsmöte. Välkommen!

Informationsmöte. Välkommen! Informationsmöte Portalen Välkommen! 2011-12-08 Dagordning HEMAB allmänt Kundforum Fjärrvärmeverksamheten Prisjämförelser Era frågor Övrigt Lunch VINDKRAFT AKTUELLT Härnösand energi & miljö AB (HEMAB)

Läs mer