Miljörätt. Hur kunde det bli så fel?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörätt. Hur kunde det bli så fel?"

Transkript

1 ? Miljörätt Hur kunde det bli så fel?

2

3 Miljörätt Hur kunde det bli så fel? Utgiven av S V E N S K T N Ä R I N G S L I V 2010

4 Svenskt Näringsliv 2010 ISBN Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels

5 Förord Jag fick ansvar för de miljörättsliga frågorna på Svenskt Näringsliv för ungefär åtta år sedan. Tidigt märkte jag att reglerna på området var svåra att ta till sig, även för mig som jurist. Det framstod som närmast ett under att företag utan juridisk sakkunskap (den förkrossande majoriteten) över huvud taget kunde använda sig av dem. Jag var dock övertygad om att handläggare med kompetens inom såväl naturvetenskapliga områden som med kunskaper om branschförutsättningar och med juridisk utbildning på resursstarka myndigheter kunde vägleda de företag som inte själva förmådde ta sig fram i den snåriga djungel av lagar och regler som började torna upp sig framför mig. Idag är min bild av vad reglerna åstadkommer, hur de hanteras och på vilka grunder de kommer till mycket annorlunda. Men det är känsligt att ha synpunkter på miljölagstiftningen. Senast mötte jag detta när vi lanserade skriften Är barn hot mot miljön. Den fick många positiva reaktioner men jag har också fått höra att den är ett angrepp på miljöbalken och att den utgör ett led i en kampanj för att urholka miljölagstiftningen. Min förhoppning är att med denna skrift bidra till en mer nyanserad debatt om vad som kan uppnås med våra miljöregler och hur vi på bästa sätt når dit. En debatt där det också finns ett utrymme för företagens kunskaper och synpunkter. Stockholm i juni 2010 Nicklas Skår

6 Miljölagstiftningen är kanske vår viktigaste lagstiftning. Men styr den åt rätt håll? 6

7 1. Inledning 1.1 Syftet med denna skrift Både företag och myndigheter använder idag stora resurser på frågor vars miljönytta måste ifrågasättas. Ett första försök att belysa detta gjorde Svenskt Näringsliv genom skriften Är barn hot mot miljön som beskriver hur miljölagstiftningen används på frågor som snarast har att göra med grannars oförmåga att slita sina tvister än som verkligen har att göra med det som kan betraktas som miljöfarlig verksamhet. I den här skriften vill jag visa på en rad systematiska fel som är förknippade med miljölagstiftningen. Dessa problem finner man både på en övergripande nivå som har att göra med hur lagstiftningen kommer till som på en mer företagsnära nivå när lagstiftningen tillämpas av myndigheterna. Bakgrunden till denna skrift är möten med företag som jag haft under åren. Jag är helt övertygad om efter dessa möten och samtal att det finns bättre sätt att uppnå miljönytta än sde om lagstiftningen tillåter idag. Men det kräver att vi börjar tänka i nya banor. En del av de fall jag har stött på använder jag i skriften för att illustrera olika problem. Vissa av företagen har gått med på att deras namn används i boken. I andra fall har jag tagit bort varje detalj som skulle kunna medverka till att identifiera företagen. Detta har att göra med att det är känsligt att diskutera miljölagstiftningen. Företag blir lätt anklagade för att inte vilja ta sitt miljömässiga ansvar. 7

8 Eget engagemang Minska resursåtgången Möta konsumentkrav Konkurrensskäl Tvingande lagstiftning Möta krav som underleverantör Framtida kommande lagstiftning Företagare, oavsett storlek på företaget, är engagerade i miljöfrågorna. Tydligast syns det hos småföretagen. Myndigheten Nutek, numera en del av Tillväxtverket, undersökte år 2003 vilka drivkrafter som finns bakom småföretagens miljöarbete. Det visade sig att den främsta drivkraften var det egna engagemanget. Resultatet har förvånat många. Förvåningen kommer nog av att man i debatten ofta glömmer bort att företagare, det gäller även företagsledare för större företag, också är människor som har barn, föräldrar, syskon och vänner. På andra plats i undersökningen om drivkrafter kom bättre resursutnyttjande. På tredje och fjärde plats kom konsumentkrav och konkurrensskäl, det vill säga marknadsaspekter. Först på femte plats kom lagstiftningen. Studien visar att vi kommit lång från den debatt som rådde på 1960-talet. Miljön och dess förutsättningar är oerhört påtaglig för svenska företagare idag. Både personligt engagemang och ekonomiska incitament spelar idag en avgörande roll för miljöarbetet. Något som inte avspeglas i lagstiftningen. De företagare jag mött har emellertid alla framhållit hur viktigt det är med miljölagstiftningen. Många pekar också på vad som faktiskt är bra med lagstiftningen, t.ex. möjligheten att i tillståndsärenden beakta varje enskilt fall utifrån både de miljömässiga förutsättningarna och företagets faktiska möjligheter att uppnå satta mål för miljön. De drivs av ett engagemang inte bara för sin verksamhet utan också för miljön. Jag har aldrig under mina år mött någon som försvarat miljöförstöring, rovdrift på vår natur eller en okritisk användning av våra gemensamma naturresurser. 8

9 Detta är alltså inte en skrift som argumenterar för att avskaffa miljölagstiftningen eller som ens påstår att allt i lagstiftningen är dåligt. Mitt syfte är istället att ifrågasätta hur vi använder våra resurser. Lägger vi kraft på rätt frågor och förser lagstiftningen, som ytterst ska styra mot en bättre miljö, myndigheter och domstolar med de redskap som behövs? Detta är alltså en skrift som kritiserar dagens miljölagstiftning och vill starta en debatt om dess användning med målsättningen att blicka fram mot morgondagens miljölagstiftning som förhoppningsvis är bättre och effektivare. 1.2 Vad handlar den om? Den här skriften handlar om en lagstiftning som tillkommit med de bästa intentioner och som sannolikt uppfattas av de allra flesta som att ha en ytterst viktig uppgift i vårt samhälle. Kanske den viktigaste uppgiften av alla lagstiftningar eftersom syftet ytterst är att garantera planetens fortbestånd. Den handlar också om hur goda intentioner och politiska ambitioner kan skapa regelverk som i vissa fall motverkar sitt eget syfte men där kritik mot effekterna uppfattas som ett ifrågasättande av hela regelverket. Ytterst handlar den här skriften om människoöden och om investeringsmöjligheter och miljöförbättringar som offrats just för att kritik mot systemet inte är möjlig. Däremot handlar den inte om vad som behöver göras. Helt utan vägledning om vad som är viktigt för näringslivet, och som jag uppfattar det, för samhället och miljön i stort, tänker jag dock inte lämna läsaren. 1.3 En miljölagstiftning värd namnet Inledningsvis ger jag först en kort beskrivning av miljösituationen i Sverige som en utgångspunkt för det fortsatta resonemanget. Därefter följer en diskussion om de övergripande strukturproblem som finns. Sedan kommer tre avsnitt som behandlar tre centrala problem för miljölagstiftningen. De illustreras också med några exempel. Slutligen försöker jag mig på att i all korthet beskriva vad som kommer att behöva göras om vi ska uppnå en miljölagstiftning värd namnet. 9

10 2. Vår miljö Nästan allt vi gör påverkar miljön mer eller mindre, och så har det varit i alla tider. Bernes och Lundgren; Bruk och missbruk av naturens resurser En svensk miljöhistoria 2.1 Människan och miljön Liksom allt annat levande på vår jord påverkar människan miljön. Det som skiljer vår tid från det som skett tidigare i historien är människans möjligheter att, på gott och ont, utnyttja de resurser som finns tillgängliga. Vi förändrar naturen i allt högre utsträckning efter våra behov. Inte sällan framhålls det som negativt i sig men man glömmer då att en förändring i naturen inte behöver vara negativ eller utgöra ett problem. Idag vill vi värna de öppna landskapen för att de ökat mångfalden och artrikedomen. Men landskapsbilden är en följd av äldre tiders växtodling och boskapsskötsel. Orsaken till att landskapsbilden förändrades en gång i tiden var alltså inte omsorg om miljön utan förklaras av behovet att producera nyttigheter åt människorna. En del av de positiva landvinningar vi gjort har emellertid haft oväntade effekter som varit negativa för miljön. Fanns inte fördelarna skulle de negativa effekterna vara mycket lätta att åtgärda. Häri ligger den största utmaningen på miljöområdet. Vilka avvägningar ska göras? Hur mycket resurser ska satsas och därmed tas från annat, som kan vara till nytta för människorna och/eller miljön? Hur mycket påverkan på miljön har vi råd med? Dessa är de eviga frågor som alla regeringar måste ta ställning till förr eller senare. Hur det görs och på vilka grunder återkommer jag till senare. 10

11 Naturen är viktig för många svenskar och väl värd att vårda. 2.2 Vad är god miljö? Om vi jämför vår miljösituation i Sverige idag och den för 40 år sedan har det skett en märkbar förbättring. Även om vi jämför den globala miljösituationen på motsvarande sätt har det skett en förbättring. Men om vi jämför den svenska miljösituationen med många andra länder skulle vi snabbt finna att det finns stora miljöproblem i världen som vi inte alls ser som problem i Sverige idag eftersom vi redan löst dem, t.ex. rent dricksvatten. Men finns det någon objektivt fastställd god miljö? En del debattörer förfaller mena att människans närvaro inte ska märkas på miljön. Detta synsätt har ibland fått inverkan på lagstiftningen där man kan hitta uttalanden i motiveringar till regler som talar om att något ska återställas till ursprungligt skick. Andra debattörer förfaller mena att människans påverkan ska vara så liten som möjligt. Det är kanske också den vanligaste utgångspunkten för lagstiftningen. Men ofta glömmer man att definiera vad som är så liten som möjligt. Det är ju trots allt ett begrepp som är relativt. En stor gruva eller en stor vindkraftspark kan ha så liten påverkan som möjligt men ändå innebära ett stort ingrepp i naturen. 11

12 2.3 Vad är fakta? I denna skrift finns ingen anledning att upprepa fakta som andra redan presenterat. Här kan dock nämnas Vår miljö Den oklippta versionen där författaren Richard Almgren beskrivit påverkan på vår miljö från verksamheter i Sverige under 100 år. Den bild som framkommer i Vår miljö, och som i allt väsentligt bekräftas i Naturvårdsverkets bok Bruk och missbruk av naturens resurser - En svensk miljöhistoria, är att vi de senaste 40 åren minskat våra utsläpp med över 80 procent på de flesta områden. När det gäller metaller är siffran över 99 procent. Några viktiga undantag finns dock, som växthusgaser där vi endast minskat utsläppen med 50 procent och kväve som vi endast minskat med 25 procent. Idag finns också en stor enighet om att vi i princip kommit så långt det går när det gäller de så kallade punktkällorna, det vill säga enstaka anläggningar som släpper ut större mängder av någon substans. I denna kategori faller i praktiken näringslivet och vissa kommunala anläggningar för värme och vatten. Däremot kvarstår en del att göra med de så kallade diffusa källorna, det vill säga små källor som var och en ger upphov till små utsläpp men tillsammans kan svara för en stor andel av utsläppen. Det klassiska exemplet är privatbilismen. Med andra ord har vi i många stycken gjort vår hemläxa, i vart fall när det gäller näringslivet. Utvecklingen är likartad i de utvecklade delarna av världen där man kommit långt i hur man motverkar negativa effekter, särskilt från punktkällorna. Vi har till skillnad från tidigare i historien och till skillnad från länder med inte lika goda ekonomiska förutsättningar i allt högre utsträckning fått råd att ta hand om nackdelarna. I Sverige har vi kommit långt och är sannolikt bäst i världen om man ser till den sammantagna bilden. Däremot är vi inte det i varje enskild del. Även länder som vi normalt skulle se på med viss skepsis i miljösammanhang kan i enskilda delar ha kommit längre, inte sällan tack vare teknisk utveckling. 12

13 Med E-gains system tas kommande väderförändringar med i styrmodellen för husets värmesystem. Det minskar energibehovet och ger en jämnare inomhustemperatur. 13

14 2.4 Tillväxten hot eller möjlighet? Tillväxten framställs ofta som det yttersta hotet mot miljön. I sin bok Bruk och missbruk av jordens resurser skriver till exempel Naturvårdsverket att Ständig tillväxt utgör sedan länge ett ideal, medan ett sparsamt och konsumtionssnålt beteende i många fall har betraktats som otjänligt eller rent av illojalt, ett sabotage mot sysselsättning och välfärd. Men som konstaterats flera gånger, bland annat av Världsbanken, är detta en sanning med modifikation. Vid låga inkomstnivåer leder ekonomisk tillväxt till ökad miljömässig försämring. Vid medelinkomstnivåer planar de miljömässiga skadorna ut och vid höga inkomstnivåer börjar miljön istället att förbättras. Men intressant nog sker de miljömässiga framstegen snabbare i utvecklingsländerna än den skett i de rikare länderna som gått före. Problemen angrips helt enkelt i en tidigare fas i den ekonomiska utvecklingen. De länder som inför ny teknik gör det inte heller på den nivån vi gjorde det på 1970-talet utan använder dagens mer sofistikerade tekniker. Resultaten uppnås därmed snabbare. Ett exempel på denna utveckling är diskussionen om att världens koppar inte skulle räcka till om alla länder skulle skaffa telefonförbindelser i samma utsträckning som i Västeuropa och USA. Vad som hänt i praktiken är att de länder som ökat sin telefontäthet har gjort det med mobila nät. Varför slösa tid och resurser på att gräva ned eller hänga upp koppartrådar? Utvecklingen som möjliggörs genom tillväxten gynnar alltså resurseffektiviteten och minskade utsläpp. Till exempel har bruket av effektivare jordbruksmetoder gjort att vi idag bara behöver halva den areal vi tidigare behövde för att producera föda. Vissa debattörer har framhållit att den industrialiserade världens tillväxt sker genom att det skapas pollution havens dit man exporterar sina miljöproblem. Man skulle därmed få fattiga länder med smutsig industri och rika länder med ren industri. Frågan är bara hur bestående en sådan effekt är. I praktiken förläggs många av världens modernaste industrian- 14

15 läggningar i tidigare utvecklingsländer. Kraven på miljöanpassningar tycks också komma tidigare i den ekonomiska utvecklingen i dessa länder än vad den gjorde under västvärldens industriella utveckling. Men självklart har vi många problem i fattiga länder. Den stora frågan för framtiden är hur dessa länder ska kunna få det bättre, i praktiken kunna bo och leva under sanitära förhållanden, äta sig mätta, få sjukhusvård och minska sin barnadödlighet utan att vi samtidigt skapar miljömässiga problem. Det är knappast möjligt att förneka dem den utvecklingen. 2.5 Baksidan De riktigt stora problemen som överfiskningen av haven och klimatförändringarna har vi i Sverige en mindre möjlighet att påverka än många andra länder men de är samtidigt av yttersta betydelse för oss. Ur ett mer lokalt perspektiv kan man konstatera att vi tar emot utsläpp från andra länder som vi kan behöva åtgärda. Drygt 90 procent av nedfallet av sura gaser över Sverige kommer från andra länder. Förhållandet med utsläpp av närsalter till Östersjön är likadant under det att utsläppen av metaller till Östersjön kommer till ca 99 procent från andra länder. Däremot svarar de svenska utsläppen för procent av de totala metallutsläppen i Sverige. Säkerligen finns det också problem som inte berörts här och problem som kommer att uppkomma som vi behöver hantera. Det finns alltså inte anledning för oss att slå oss till ro. Inget är heller så bra att det inte kan bli bättre. De problem som återstår behöver, i en allt mer globaliserad värld, också lösas internationellt. Vi råder helt enkelt inte över problemen själva. 15

16 3. Riksdagens ofullbordade [U]tvecklade kriterier för utvärdering av resultaten respektive metoder för uppföljningar av effekter av de föreslagna lösningarna saknas. Att en liknande inställning skulle accepteras i naturvetenskapen eller tekniska sammanhang är otänkbart. Peter Wahlgren, Lagstiftning 3.1 Inledning Lagstiftning är en svår konst. Det är många faktorer som ska beaktas. Lagar ska präglas av rättssäkerhet och effektivitet samtidigt som de ska kunna uppfylla politiska visioner och ta hänsyn till berättigade intressen. Därför är det inte konstigt om lagar, särskilt när de är omfattande och komplexa, har föregåtts av ett gediget utredningsarbete. Det är kanske inte heller konstigt om de behöver ändras därför att man funnit att någon del i dem inte blev bra vid första försöket. Miljöbalken är ett exempel på allt detta. År 1991 beslutade riksdagen att alla då gällande lagar på miljöområdet skulle samlas i en miljöbalk och i januari 1999 kunde miljöbalken träda i kraft. Den hade då föregåtts av två statliga utredningar som tillsatts av två regeringar, en borgerlig och en socialdemokratisk. Sammanlagt lade utredningarna fram betänkanden i 11 delar omfattande mer sidor. Miljöbalken antogs också med bred politisk majoritet. Det är lätt att tro att lagstiftningen skulle vara, om inte utan brister så i vart fall väldigt genomtänkt och väl fungerande med tanke på det omfattande utredningsarbetet som gjordes. 16

17 Men så var uppenbarligen inte fallet. Istället sattes ett rekord i lagstiftningssammanhang genom att regeringen samma år som miljöbalken trädde i kraft lät tillsätta Miljöbalkskommittén i december 1999, för att, som det hette i utredningsdirektiven, utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. Redan denna övergripande motivering till utredningen är intressant. För det första skulle utredningen utvärdera tillämpningen av en lagstiftning som knappt hade hunnit tillämpas. Många ärenden hanterades fortfarande enligt den gamla lagstiftningen eftersom de börjat handläggas före lagens ikraftträdande. För det andra var det inte fråga om smärre skönhetsjusteringar i den nya lagstiftningen, utan man skulle föreslå reformer. Sedan dess har Miljöbalkskommittén och andra utredningar lagt fram fler än 12 nya betänkanden omfattande mer än sidor och därtill kommer ett antal propositioner omfattande hundratals sidor. Miljöbalken består i dag av fler än 480 paragrafer. Denna mängd är dock bara toppen på isberget eftersom lagar normalt (och inte minst inom miljörätten) utgör endast procent av regelmängden inom ett område. Resten av reglerna kommer från myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting. Det är svårt att reglera. En företagare förbjöds utöka sin verksamhet, inte för att den var skadlig utan för att det skulle innebära att ytterligare någon lastbil per dag körde på Essingeleden. Men den huvudsakliga utsläppskällan på Essingeleden är privatbilismen. 3.2 Lagstiftningens problem Från vision till verklighet Lagar är inte neutrala. De är uttryck för en politisk vision som i sin tur är uttryck för ekonomiska, politiska eller andra intressen. Den politiska 17

18 visionen kan vara mycket konkret men också utopisk. Oavsett vilket, måste den göras om till regler. Det som skrivs i lagen måste spegla vad människor i allmänhet uppfattar som rätt och riktigt. Den politiska visionen får alltså inte leda till att reglerna leder för långt bort från vad gemene man accepterar. Den måste följa de grundläggande principer man har i en demokrati. Det blev till exempel stor debatt våren 2010 när justitieministern ansåg att personer misstänkta för en viss typ av brott skulle som en markering få brev med grälla färger hemskickade. Därtill kommer att det kan finnas berättigade intressen som är viktiga att ta hänsyn till även om de går stick i stäv med den politiska visionen. Ett exempel kan vara en nollvision för en form av utsläpp men där nollvisionen innebär stora arbetsmiljörisker. En lag kan uttryckas på många sätt. Ska det vara förbud eller ska det vara uppmuntran i form av t.ex. skattelättnader? Ska det vara många och detaljerade paragrafer för att man ska kunna vara säker på att lagstiftningen träffar allt eller ska det vara övergripande så kallade generalklausuler som gör det möjligt att anpassa beslut och domar efter det enskilda fallet? Rent tekniskt finns det många hinder som lagstiftaren måste övervinna. Ju svårare sambanden är i det område man vill reglera desto mer invecklad tenderar lagstiftningen att bli. Att reglera vår hantering av miljön, utsläpp och användning av naturresurser med mera, är naturligtvis svårt. Men en lag som är krånglig blir ofta svår att förstå. Därmed blir den också svår att tillämpa i ett enskilt fall. Ytterst blir det svårt att förstå syftet bakom lagen och varför den ska användas. Detta behöver dock inte betyda att lagen används för sällan. Den kan också komma att användas för ofta och på företeelser som den inte var avsedd för från början. En sådan tendens är tydlig i miljölagstiftningen. Naturligtvis finns också den motsatta situationen, att man förenklar på ett sådant sätt att eftersträvade effekter inte kan uppnås eftersom lagen inte blir tillämplig. Det är alltså en svår balansakt som ska genomföras när man reglerar tekniska och stora områden, som miljöområdet. De för- 18

19 väntningar och krav som ställs är inte sällan oförenliga eller står i direkt motsatsförhållande till varandra Uppdraget utfört målet uppnått? Om man som politiker lyckas genomdriva en lag som ska förverkliga visionen, hur ska man då veta att lagen verkligen leder till det eftertraktade målet? Det enkla svaret är att man inte vet. Professorn i juridik, Peter Wahlgren, konstaterar i sin bok Lagstiftning Problem, teknik, möjligheter att det saknas bra metoder för att mäta om målen uppnåtts inom den juridiska vetenskapen. På ett övergripande plan kan vi alltså inte veta i vilken utsträckning en lag, t.ex. miljöbalken, faktiskt bidragit till en bättre miljö. Men, invänder säkert vän av ordning, vi har ju haft lagstiftning länge alltså måste vi väl veta vilka regler vi ska skriva för att få ett visst beteende? Från politiskt håll får vi också ofta höra att det är just miljölagstiftningen som drivit fram bättre miljö. Dessvärre är det så att vi inte bara saknar metoder för att mäta måluppfyllelse. Vi saknar också systematisk kunskap om hur lagar och bestämmelser fungerar i praktiken. Politiker vet helt enkelt inte vad som gör att medborgarna arbetar mot visionen. Miljörätten präglas av straff, förbud och tvingande bestämmelser men som Peter Wahlgren påpekar i sin bok finns det många andra lösningar som till exempel ekonomiska bidrag, rabatt på avgifter och skattelättnader. Men dessa används traditionellt i mycket liten omfattning inom alla områden. Avsaknaden av värderingsmöjligheter och kontrolldata utgör ett demokratiskt problem. Om man inte kan veta om lagarna leder till det som åsyftas, är risken stor att de som stiftat lagarna aldrig behöver redovisa hur det gått med de politiska ambitionerna. Behöver man inte stå till svars finns en risk att helt ovidkommande hänsyn tas när lagstiftningen kommer till. Om så är fallet finns en risk att Otto von Bismarck hade rätt när han cyniskt påpekade att: Folk mår bäst av att inte veta hur korvar och lagar kommer till. 19

20 4. Rättspolitiskt gillande en möjlig regel som vi dock inte finner för närvarande fullgoda skäl att förorda men som nog ändå skulle kunna vinna ett rättspolitiskt gillande SOU 2006:39, Ett utvidgat miljöansvar 4.1 Kravet på säkerhetsgarantier De flesta av oss vill undvika risker, särskilt om det innebär en fara för våra liv. Om hotet utgörs av något som kan innebära fara för såväl oss själva som våra nära och kära blir vi än mer engagerade. Det är därför inte så konstigt att miljörisker och miljöhot av de flesta av oss upplevs som skrämmande och nödvändiga att åtgärda. Det finns med andra ord en stark förväntan på de folkvalda att garantera vår säkerhet. Miljölagstiftning handlar i grunden om att reducera risker, mer konkreta risker i form av utsläpp och direkta skador, men också mer abstrakta risker som indirekta skador på biologisk mångfald och ytterst planetens överlevnad. Det är frågor som engagerar de allra flesta. Därför är det inte så konstigt att man som politiker vill kunna visa att man gjort något. Den amerikanske juridikprofessorn Sunstein har uttryckt det så att Vi har en bild av att vi ska leva i ett samhälle fritt från risker och de som ska garantera det är regeringen. Vårt behov av trygghet och vår bild av de faror som kan finnas har behandlats av många debattörer och författare inom en rad olika områden som till exempel Anders Bolling i 20

21 När föräldrar i New York skrämdes av asbest i skolorna var det ett mer diffust hot än risken att bli skadad i trafiken. Frågan är vilken risk som är störst? 21

22 Apokalypsens gosiga mörker, David Eberhard i I trygghetsnarkomanernas land och Dick Kling i Tryggare kan alla vara. Särskilt tydligt, enligt min erfarenhet, är behovet när vi kommer till miljöområdet. Men vad händer om vi låter denna riskfixering styra den politiska visionen och ambitionen? 4.2 Risk och Dörners dilemma För att kunna reducera risk behöver man kunna bedöma och värdera den. Med den förmågan är det emellertid lite si och så. Risk är som bekant ett relativt begrepp, inte ett digitalt begrepp där det antingen finns risk eller inte. Risk finns alltid. När vi ska bedöma risker är alltså frågan vilka risker vi är beredda att ta och hur mycket risk vi vill acceptera. Ett särskilt problem är att om vi tar bort en risk så ökar en annan risk. En risk som försvinner kanske till och med innebär att en fullbordad skada uppkommer istället. Människors uppfattning om risk är komplicerad. Det är väl dokumenterat att vi uppfattar risker inte utifrån vad som verkligen är farligt utan från vad vi upplever som farligt. Väldigt många människor känner någon form av rädsla eller obehag när de ska flyga men väldigt få känner något motsvarande när de sätter sig i bilen för att köra någonstans, trots att riskerna vid bilkörning är mycket högre. Ett belysande exempel är den tågolycka som inträffade i Storbritannien år 2000 och som fick mycket uppmärksamhet i media. Den resulterade i att en tredjedel av pendlarna började köra bil trots att riskerna för skador och dödsfall var tio gånger högre. Vi tenderar också att i vår värdering färgas av en mängd ovidkommande faktorer och av hur mycket kunskap vi har. Människor är till exempel ofta blinda för antingen risken eller fördelen med ett handlande. Om vi endast ser fördelar med något reagerar vi med att tycka att förbud eller inskränkningar är överdrivna. Det räcker med att fundera över hur många förare hanterar hastighetsbegränsningar på vägarna. I de fall vi inte omedelbart ser fördelar med något tenderar vi att vilja ha mer förbud och direkta åtgärder. Genmodifierade växter och grönsaker är ett typiskt sådant område. 22

23 Man skulle här kunna förvänta sig att experter skulle kunna göra bättre riskbedömningar men om de, som många andra, lider av problemet att kunna skilja ut stora och små frågor finns naturligtvis risken att de gör samma fel. Ytterligare en faktor i detta är naturligtvis att forskare kan vara benägna att i sin gärning se mer eller mindre positivt på möjligheter och risker. På samma sätt som forskare anställda i näringslivet gärna ser till möjligheterna tenderar forskare i den akademiska världen att se till riskerna. Detta är rätt naturligt. Den som är anställd av ett företag ska självklart se om det går att hitta något som är kommersiellt gångbart. Den som forskar med hjälp av statliga medel kan nog i högre utsträckning uppfatta sitt uppdrag som att leta efter resultat som visar att det finns ett problem eller kanske till och med ett hot mot människor och miljö. Först därefter kan det bli intressant att söka efter möjliga lösningar. Vår uppfattning om risk ändras också när vi får veta att konsekvenser eller kostnader drabbar oss själva. Ett exempel från USA illustrerar detta tydligt. Myndigheterna hade upptäckt att det förekom asbest i ett antal skolor i New York. Den risk som fanns för att barnen skulle ådra sig cancer motsvarade 1/3 av risken att träffas av blixten (som kan vara ca 1/ ). Föräldrarna krävde åtgärder för sanering. Så småningom framkom kostnaderna och att skolorna skulle vara stängd i några veckor under själva saneringen. Därmed skulle de enskilda individerna drabbas av problem i vardagen. I det läget svängde opinionen kraftigt och behovet av sanering ansågs som betydligt mindre. Vi har alltså svårt att bedöma och värdera risk. Vår förmåga att se och hantera komplexa samband är inte heller mycket bättre. Den tyske professorn i psykologi Dietrich Dörner har ett experiment där deltagarna i en datormodell får försöka skapa goda förutsättningar för en region. Det är full möjligt att åstadkomma goda villkor för människorna men många deltagare, även högt utbildade, skapar kaos i sina modellvärldar därför att de inte förmår att se de komplexa sammanhangen. De stirrar sig blinda på enstaka problem. Endast ett fåtal personer lyckades med uppgiften i experimentet. 23

24 Lagstiftning som ska styra mot bättre miljö bör rimligen baseras på kunskap och inte politisk retorik. 24

25 Ett tydligt exempel på problem av komplex natur och där risken inte nödvändigtvis hanteras på rätt sätt är utsläpp av olja i våra hav. När detta skrivs är en katastrof i Mexikanska golfen aktuell där utsläpp från oljeutvinning till havs hotar havet och många arter. Samtidigt konstaterar Karin Bojs i en artikel i Dagens Nyheter den 13 juni 2010 att Naturen har fler och värre fiender än oljan. I artikeln konstateras att åtgärder som vidtas riskerar att få allvarliga negativa konsekvenser för miljön. Men likartade problem har uppstått vid tidigare katastrofer som Exxon Valdez olyckan i Alaska I artikeln sägs bland annat Vi har en tendens att vilja göra något, även om det inte hjälper. Sannolikt är det just det vår lagstiftning lider av oförmågan att lyfta sig över enskildheter. Lagstiftarna och myndigheterna hamnar därför i vad som kan sägas vara Dörners dilemma. Väldigt få personer har förmågan att se konsekvenser i flera led. De som lyckades i Dörners experiment var de som tog små steg som de kunde backa på och avstod från stora interventioner. En av de viktigare principerna i miljölagstiftningen kan sägas ge uttryck för behovet av små steg men illustrerar samtidigt problemet med hur man ska hantera risk. 4.3 Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen är utgångspunkten i många lagstiftningar som hanterar risk idag, men är kanske särskilt framträdande inom miljörätten. Utgångspunkten för den är att man ska undvika åtgärder som kan leda till skada. Den har åberopats i många sammanhang, från ministerkonferenser till enskilda ärenden. Ibland sägs den innebära krav på försiktighetsmått i samband att man vidtar åtgärder, ibland sägs den innebära att alla åtgärder som skulle kunna innebära skada ska anses otillåtna. Riktigt var gränserna ska dras vet nog ingen och kanske är det lika bra. Men frågan är om det ska dras någon gräns och vad förutsättningarna ska vara för det. Om risken är 1/ att människor drabbas av allvarliga hälsoproblem om en verksamheter startas är det kanske rimligt 25

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Förslag till regelförenklingar på miljöområdet

Förslag till regelförenklingar på miljöområdet Miljödepartementet Rättsenheten Kristin Eckardt 103 33 Stockholm Stockolm 2007-03-12 Förslag till regelförenklingar på miljöområdet Inledning Miljölagstiftningen är ett av de mest betungande och kostnadskrävande

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

UTBILDNING: Miljölagstiftning

UTBILDNING: Miljölagstiftning UTBILDNING: Miljölagstiftning Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 eller EMAS ställer krav på att organisationen följer och har kunskap om gällande miljölagstiftning. För att kunna göra

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Uppsala 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Myter och sanningar om studieavgifter

Myter och sanningar om studieavgifter Myter och sanningar om studieavgifter Men alla andra tar ju ut avgifter! Nä, alla andra tar inte ut avgifter även om majoriteten gör det. Att många andra gör det är heller inget argument för att införa

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007

FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT. Augusti 2007 FORDONSVERKSTÄDER - SLUTRAPPORT Augusti 2007 Gärdhemsvägen 9 461 83 Trollhättan Telefon 0520-49 74 75 Fax 0520-49 79 94 miljo@trollhattan.se www.trollhattan.se Bankgiro 992-2352 SAMMANFATTNING Under vinterhalvåret

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Våra miljövisioner

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Våra miljövisioner SÖDERSLÄTTSPARTIET Våra miljövisioner 1 REN LUFT & RENT VATTEN Vi måste tillsammans göra något konkret NU Alla måste ta sitt ansvar så att vår luft blir renare. LuCen vid andas ingår i de naeonella miljömålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Företagarens vardag i Karlstad 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Karlstad 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Karlstad 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/2011 1 Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten i Trelleborgs

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext

Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext PM 101 2011-12-12 Yttrandefrihetskommittén Ju 2003:04 Göran Lambertz, ordförande Integritetsskydd Dag Victors förslag till lagtext 1 Inledning Vid det senast kommittésammanträdet, den 23 november, diskuterades

Läs mer

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag

2010-08-30. Södertälje behöver fler företag Södertälje behöver fler företag Sex lokala och sex nationella förslag för entreprenörskap och ökat företagande Södertälje har ett starkt näringsliv. Södertälje motsvarar till antalet invånare knappt 1

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer.

Inslaget: I inslaget beskrivs att undersökningen bygger på en enkät som skickats till kommunerna, samt intervjuer. Begäran om beriktigande och genmäle betr. programmet Medierna (ett inslag med rubriken Manipulerad graffittibild som sändes i P1 den 31 jan 2015 kl. 11.03) I ett inslag i Medierna den 31 januari 2015 ges

Läs mer

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06. Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro 2014-03-06 Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering Syfte med pass 2 Förstå när och varför riskvärdering utförs Förstå skillnaden mellan riskvärdering

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer