Rapport: Uppdrag angående Hantverkslaboratoriet i Mariestad, inför beslut om verksamhetsbidrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport: Uppdrag angående Hantverkslaboratoriet i Mariestad, inför beslut om verksamhetsbidrag"

Transkript

1 Sida 1(3) PM Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare Tomas Olsson Telefon E-post Kulturnämndens presidium Rapport: Uppdrag angående Hantverkslaboratoriet i Mariestad, inför beslut om verksamhetsbidrag Hantverkslaboratoriet inkom till regionutvecklingsnämnden i februari med ansökan om fortsatt drift av verksamheten. Man ansökte om 1,5 miljoner kronor avseende verksamhetsåret Ingen formell ansökan har inkommit till kulturnämnden. Sedan starten har regionutvecklingsnämnden och kulturnämnden vardera bidragit med 0,5 miljoner kronor vardera per år. Kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden och Mariestads kommun var inbjudna till presentation av verksamheten i Mariestad i november I samband med denna presentation höll kulturnämndens presidium ett möte där det beslöts att utreda de kulturpolitiska skälen till finansiering av verksamheten vid Hantverkslaboratoriet. Samt beskriva olika modeller för hur finansieringen kan genomföras. Uppdraget lämnades av kulturchefen till utredaren Keith Wijkander i december Uppdraget är slutfört och rapporten avlämnad till kulturchefen. Av rapporten framgår att verksamheten är framgångsrik och angelägen från kulturpolitisk synpunkt och uppskattad bland intressenter och avnämare. Det framgår också att det finns anledning att utveckla styrformer för och uppdrag till verksamheten. Rapporten är sänd för informella synpunkter till Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och Göteborgs Universitet, Institutionen för kulturvård. Ett telefonmöte har hållits i juni där representanter för Västra Götalandsregionens kultursekretariatet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet diskuterat frågan inom ramen för upprättad överenskommelse om samarbete. Vid mötet beslöts att respektive organisation tar hem frågan för reflektion. Sammanlagt kan sägas att två huvudspår finns inför kommande beslut om finansiering 2013 och kommande år. För det första kan man välja att lägga stöd till verksamheten i den form och den omfattning som tidigare varit fallet. POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Kultursekretariatet Göteborg BESÖKSADRESS: Ekelundsgatan 1, 2 tr TELEFON: HEMSIDA:

2 !Infoga logotyp här Sida 2(3) Datum Diarienummer RSK XX-2010 Alternativt kan en uppstramning av uppdrag och styrformer företas. Givetvis måste även i detta fall omfattningen av stödet ändras åt ena eller andra hållet. En ändring av nu gällande styr- och stödformer förutsätter någon form av överenskommelse med berörda parter. Minskning av stödets omfattning kan komma att menligt påverka verksamhetens kvalité och möjligheter att fortleva. Den aktuella rapporten kan tjäna som grund för ett samtal med övriga intressenter och underlag för kort eller långsiktiga beslut. Förslag till fortsatt behandling av ärendet är att sända rapporten på formell begränsad remiss till närmast berörda, samt att samtidigt tillfråga dem om hur stöd och styrformer bör och kan utvecklas på kort, medellång och lång sikt. Kultursekretariatet Sture Carlsson Kulturchef Tomas Olsson Kulturutvecklare

3 Keith Wijkander Konsult AB Kulturnämnden Västragötalandsregionen Hantverkslaboratoriet i Mariestad, en granskning Preliminär version Table of Contents 1. Inledning Uppdraget Utredningsarbetet Sammanfattande iakttagelser Iakttagelserna i punktform Ett sammanfattande resonemang Verksamhetsbeskrivning Hantverkslaboratoriets framväxt Organisation Finansiering Verksamhetens innehåll Verksamhetsanalys Övergripande slutsats från granskningen Verksamhetsidéerna, kulturmiljöns hantverk Det laborativa arbetssättet Det nationella centret Kulturmiljövårdens projekt Vardagens byggnadsvård Den industriella byggprocessens byggnadsvård Rollfördelingen inom det offentliga kulturmiljöarbetet RAÄ och länsstyrelserna Statens fastighetsverk och Svenska kyrkan Regional utveckling och kulturvårdande utveckling Universitet och konsultrollen Behovet av en bättre form för Hantverkslaboratoriets styrning Hantverkslaboratoriet och Västergötalandsregionens kulturpolitik Hantverkslaboratoriets kulturpolitiska relevans Kulturnämndens bidrag - finansieringsformen

4 1. Inledning 1.1. Uppdraget Västragötalandsregionens kulturnämnd har under åren gett ett bidrag till Hantverkslaboratoriet i Mariestad. Bidraget utgör en del av en överenskommelse mellan Regionen/kulturnämnden och Riksantikvarieämbetet som är den störste enskilda bidragsgivaren till Hantverkslaboratoriet. Göteborgs universitet är Hantverkslaboratoriets huvudman och det utgör en del av Institutionen för kulturvård. Sedan den treåriga bidragsperioden löpt ut har Universitetet ansökt om ett långsiktigt ekonomiskt stöd. För att få ett underlag för prövningen av ansökan har kulturnämnden har uppdragit åt undertecknad att göra en bedömning av Hantverkslaboratoriet och dess kulturpolitiska relevans. De kulturpolitiska skälen till finansiering av verksamheten ska specificeras. Olika tänkbara modeller för bidrag eller finansiering ska specificeras. Utredningen ska genomföras i dialog med Riksantikvarieämbetet Utredningsarbetet Utredningen har genomförts under perioden februari maj Det har omfattat fördjupningssamtal om inriktningen med kulturnämnden och dess sekretariat, liksom intervjuer med företrädare för Hantverkslaboratoriets ledning, Institutionen för kulturvård inom Göteborgs universitet samt ledamöterna i den särskilda styrgrupp som finns knuten till laboratoriet. Jag har besökt Hantverkslaboratoriet vid tre tillfällen. Utredningen har vid flera tillfällen diskuterats med företrädare för Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Utredningen har därutöver omfattat inläsning och analys av den relativt omfattande mängden handlingar, dokumentation och skrifter som producerats av och om Hantverkslaboratoriet. En promemoria med preliminära iakttagelser kring verksamheten, daterad 5 mars 2013, har redovisats till kulturnämnden. Uppdraget slutredovisas med föreliggande rapport. 2. Sammanfattande iakttagelser 2.1. Iakttagelserna i punktform Resultatet av min granskning och analys av hantverkslaboratorier kan sammanfattas i följande punkter: - Hantverkslaboratoriets verksamhet har en både stor och god potential genom grundtanken att koppla samman utbildning och teori kring hantverk med praktisk tillämpning. - Hantverkslaboratoriets verksamhet är emellertid splittrad och saknar tydligt fokus. Arbetssättet inverkar sannolikt menligt på möjligheterna att kunna uppnå långsiktiga resultat. - Verksamheten bör renodlas och koncentreras till de egentliga laborationerna eller uppdrag inom ramen för vård eller restaureringsarbeten som är knutna till forsknings och utvecklingsarbeten. 3

5 - Hantverkslaboratoriets andra verksamhetsidé, att fungera som en nationell nod för hantverksfrågor och hantverksintressen passar inte ihop med rollen som kunskapskonsult i laborationerna. Den bör avvecklas eller tydligt separeras från Hantverkslaboratoriet. - Hantverkslaboratoriets möjligheter att bidra till den lokala och regionala utvecklingen i Mariestad och Västra Götaland går via en stärkt trovärdighet i kärnverksamheten. Allmän expansionism i övrigt bidrar enbart till bristen på fokus. Det motverkar syftet att stärka Hantverkslaboratoriets plattform. - Men även i rollen som kunskapskonsult behöver hantverkslaboratoriet tillägna sig en mera utvecklad syn på kulturmiljöarbetete och de skiftande villkor under vilka detta drivs. Laborationernas ensidiga koppling till statsfinansierade restaureringar av särskilt värdefulla byggnader bör helst brytas. - Den nuvarande formen för den långsiktiga och strategiska styrningen av Hantverkslaboratoriet är inte ändamålsenlig. Det saknas ett forum för en skarp och tydlig uppdragsdialog mellan Hantverkslaboratoriet och finansiärerna. Avsaknaden av ett sådant forum är sannolikt ett viktigt skäl till finansiärernas allmänt välvilliga, men realt sett ljumma, intresse för Hantverkslaboratoriet. - Många av tveksamheterna kring Hantverkslaboratoriet bör tillskrivas förhållandet att det under den gånga treårsperioden drivits som en försöksverksamhet. Det är inte konstigt om verksamheten inte ännu i alla delar funnit sin form. Det är önskvärt att finansiärerna gör åttaganden för en ny treårsperiod, varefter ett välgrundat ställningstagande om permanentning alternativt avveckling bör kunna göras. - För nästa treårsperiod bör den befintliga styrgruppen avveckas. I stället bör en styrningsform skapas genom vilken de parter som är beredda att ge långsikta ekonomiska bidrag till Hantverkslaboratoriet under perioden ges ett tydligt och formaliserat ansvar för verksamheten, dess organisation och inriktning. En möjlighet är att en särskild styrelse inrättas, men det kan också finnas andra lösningar. Frågan bör först diskuteras i kretsen av finansiärerna innan ett precist förslag formuleras. Överläggningar behöver också ske med universitetet. När den lämpliga formen hittats kan finansiärerna och universitetet träffa ett avtal om ömsesidiga åtagande för perioden. - Under förutsättning att de problem som iakttagits i utvärderingen åtgärdas rekommenderar jag att Västragötalandsregionen ger ett stöd till Hantverkslaboratoriet för ytterligare en treårsperiod. Hantverkslaboratoriet kan bli ett både viktigt och värdefullt inslag i regionens kulturpolitik. Om universitetet önskar driva verksamheten vidare i oförändrad form bör emellertid kulturnämnden ompröva stödet. - Hantverkslaboratoriet är en försöksverksamhet i gränslandet mellan kultur och utbildningspolitik. Den positionen gör att det är svårt att identifiera en långsiktig optimal finansieringsform. Därför att det angeläget att Regionen stödet laboratoriet under ytterligare en period under vilken verksamheten kan finna sina former. 4

6 2.2. Ett sammanfattande resonemang I en mer resonerande form kan slutsatserna presenteras på följande sätt. Kärnan i Hantverkslaboratoriet är att vara en förmedlande länk, en brygga, mellan kulturmiljövården och utbildning/forskning inom det som benämns kulturmiljövårdens hantverk. Detta definieras av Hantverkslaboratoriets företrädare som de hantverkskunskaper som kulturmiljövården behöver för att tolka och vårda sina kulturmiljöer. En enkel och rak verksamhetsidé skulle alltså kunna vara att HL utförde uppdrag som avsåg utbildning av personal som anlitas av kulturvårdande myndigheter eller andra intressenter eller att Hantverkslaboratoriet genomförde särskilda forsknings eller utvecklingsinsatser utifrån behov som myndigheterna eller intressentera identifierade i relation till byggnadsvårdens praktik eller för grön kulturmiljövård. Svensk kulturmiljövård har länge arbetat med ambitionen att knyta insatser för att utveckla och sprida olika byggnadsvårdande färdigheter i anslutning till offentligt finansierade vård och restaureringsarbeten, men det finns sannolikt goda skäl att knyta sådan verksamhet till en universitetsinstitution. Institutionen för kulturvård i Göteborg och dess filial med hantverks och trädgårdsutbildningarna i Mariestad representerar i detta hänseende en akademisk infrastruktur som det tagit många år att bygga upp. Institutionen med dess utbildning och forskning och kulturmiljövården i övrigt borde alltså kunna ha ett stort ömsesidigt utbyte av en samverkan enligt den raka verksamhetsidén. Hantverkslaboratoriets laborationer motsvaras alltså av denna typ av uppdrag. Men Hantverkslaboratoriets verksamhet är inte utformad på det sättet. Jämsides med att fungera som en kunskapsorienterad konsultorganisation gentemot kulturvårdande uppdragsgivare finns inom Hantverkslaboratoriet också en strävan att etablera sig som ett nationellt centrum, dvs. som en överordnad nod i olika nätverk och sammanhang som rör yrkesfackliga hantverksfrågor. I denna strävan lämnar Hantverkslaboratoriet rollen av kunskapskonsult gentemot kulturvårdande uppdragsgivare för att i stället söka en annan position som närmast ska uppfattas som hantverkssveriges talesman och företrädare. De båda rollerna svarar mot en dubbel verksamhetsidé som kommer till uttryck i dels idén om laborationerna, dels idén om det nationella centret. I Hantverkslaboratoriets presentation av sin verksamhet rörs emellertid de båda verksamheterna ihop på så sätt att all Hantverkslaboratoriets verksamhet presenteras som laborationer, även centrumpositioneringarna. Min bedömning är att Hantverkslaboratoriets ambition att etablera sig som det nationella centrat står i motsättning till laboratorieidén. Den senare utgår från att Hantverkslaboratoriet ska arbeta i relation till tydliga beställningar från uppdragsgivarna, medan centrumrollen tvärt om förutsätter en gentemot dessa fristående roll inom vars ram de yrkesfackliga intressena där hantverkaren sägs sättas i centrum tvärt om ska vara styrande. I praktiken har försöket att kombinera de båda rollerna resulterat i en påfallande splittrad och diversifierad verksamhet. Det bör noteras att en bakgrund till idén om det nationella centret utgörs av önskemål från finansiärerna att Hantverkslaboratoriet ska ha en nationell räckvidd, bl.a. för att motivera statliga anslag. Men det är laborationerna som bör utföras på ett sådant sätt att de ger Hantverkslaboratoriet en position av nationell dignitet, inte ett svagt fokuserat nätverkande. 5

7 Inom en budgetram på knappt 7 miljoner kronor sysselsattes under 2012 inte mindre än 22 personer, alla med, ett undantag alla på olika deltidsbefattningar. Detta svarar i verksamhetsredovisningen mot ett myller av olika aktiviteter som dock till ungefär lika stora delar kan hänföras till endera de egentliga laborationerna, dvs. de till kulturmiljövårdande uppdragen, eller till centrumambitionen. Men det finns även en tredje verksamhetsidé som gör sig gällande inom Hantverkslaboratoriet, nämligen tanken att det ska stärka Mariestads och regionens varumärke som en kunskapsorienterad miljö. Den tanken företräds främst av Mariestads kommun och Västragötalandsregionens regionutvecklingssekretariat som alltså även de tillhör Hantverkslaboratoriets viktiga bidragsgivare. Förhoppningen om regional eller lokalekonomiska utvecklingseffekter är i första hand knutna till hantverksutbildningarna och universitetsfilialen, men gäller även Hantverkslaboratoriet som en sort påbyggnad av kunskapsprofilen. Kommunen och utvecklingssekretariatet har stött och efterfrågat insatser från Hantverkslaboratoriets sida som varit inriktade på att det ska göras känt och uppmärksammat och på så sätt i nästa led bidra till den regionala utvecklingen. I praktiken har detta inneburit en strävan mot en ämnesmässig expension, mot flera nischer inom ett brett uppfattat hantverksbegrepp. Hantverkslaboratoriet har utrett frågan om mathantverk likaväl som en etablering inom maritimt hantverk. I den särskilda utvärdering som utvecklingssekretariatet låtit göra har fokus legat på hur Hantverkslaboratoriet medverkat till att stärka Mariestads och regionen varumärke. Jag menar att tankarna kring Hantverkslaboratoriet som regionalekonomiskt utvecklingsinstrument behöver fördjupas. Inriktningen på expansion har legat i linje med idén om Hantverkslaboratoriet som det nationella centrat, men den har realt bidragit till att ge Hantverkslaboratoriet en yvig framtoning. Som jag ser det ligger en god och långsiktig framtid för Hantverkslaboratoriet i att bli en trovärdig aktör inom det jag menar vara den bärande kärnan, dvs. de egentliga laborationerna. Om Hantverkslaboratoriet blir framgångsrikt i detta avseende så skapas de bästa förutsättningarna även för de varumärkeseffekter som de regionalekonomiska intresseföreträdana frågar efter. Men Hantverkslaboratoriet bör inte inritas mot expension som bara ger en diffus profil och identitet. Det gäller i synnerhet om inte expansionen kan kopplas till någon ny eller utbyggd långsiktig finansiering. Ansvaret för att koordineringen mellan de regionalekonomiska och kulturvårdande utvecklingsintressena får anses ligga på Västragötalandsregionen. En annan och bättre samordning mellan kulturpolitiken och den regionutvecklingspolitiken än den som finns idag behövs. HL bör alltså renodla sin verksamhet mot det laborativa kärnuppdraget. Om Universitetet och Institutionen för kulturvård ändå vill utveckla och driva en verksamhet av karaktären central hantverksnod, så bör det ske i former som är tydligt skilda från Hantverkslaboratoriet. I relation till det kulturvårdande kärnuppdraget behöver Hantverkslaboratoriet tillägna sig en både bredare och djupare syn på det moderna kulturmiljöarbetet. Dagens laborativa verksamhet har en tämligen ensidig inriktning och koppling på de statsfinansierade vård och restaureringsprojekten och de särskilda villkor och specialiserade frågeställningar som kännetecknar dessa. Den profilen har sannolikt bestämts av möjligheten att få ekonomi för verksamheten inom ramen för de statliga kulturmiljöanslagen. Men arbetssättet gör att Hantverkslaboratoriet inte på det sätt som vore 6

8 önskvärt bidrar till uppbyggnaden och spridningen av hantverkskunnande inom vad som kan kallas för vardagens byggnadsvård. Inte heller tycks Hantverkslaboratoriets inriktning fungera i förhållande till större och mer omfattande restaureringsprojekt, vilken har varit ett skäl till att Statens fastighetsverk inte velat engagera sig närmare i Hantverkslaboratoriet. I än mindre grad tycks verksamheten vara relevant för den byggnadsvård som är inriktad på underhåll och reparationer av den industriellt producerade bebyggelsen. Hantverkslaboratoriet behöver helt enkelt vässas i relation till de kulturvårdande uppdragsgivarnas behov. Dagens situation präglas av att dessa intressenter visserligen har en allmänt positiv inställning till Hantverkslaboratoriet, men samtidigt inte visar större engagemang i verksamheten en säker anvisning om att tilltron inte är odelad. Om Hantverkslaboratoriet ska lyckas krävs en annan form av engagemang i laboratoriets verksamhet och strategi. Men detta saknas. Varför? Svaret är, tror jag, att de kulturvårdande uppdragsgivarna fått ett allt för litet utrymme att påverka Hantverkslaboratoriets inriktning. Den särskilda styrgrupp som finns har inget formellt mandat och de parter i styrgruppen som har ekonomiska intressen i Hantverkslaboratoriet har blandats (spätts ut) med andra allmänna intressenter. På så sätt hindras styrgruppen från att bli ett viktigt forum för diskussionen om verksamhetens inriktning. I stället ligger hela det formella beslutsansvaret för Hantverkslaboratoriet inom universitetets beslutshierarki, vilket i praktiken innebär att Institutionen för kulturvård och dess prefekt leder verksamheten. Men universitetet bidrar enbart indirekt till finansieringen 1, trots att Hantverkslaboratoriet beskrivs som en del av universitetets s.k. tredje uppgift, dvs. samverkan med kringliggande samhällsintressen. Institutionen för kulturvård har ansvaret för dagens otydliga verksamhetsprofil. Formen för styrning av Hantverkslaboratoriet bör därför ändras. En bättre lösning vore att universitetet, inför en ny försöksperiod, träffade avtal med kärngruppen av intressenter, dvs. Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan, Västragötalandsregionen, Mariestads kommun och helst även Statens fastighetsverk om ett forum genom vilket intressenterna ges ett tydligt och formaliserat över Hantverkslaboratoriet. Där detta forum bör enbart verksamhetens långsiktiga finansiärer ha säte. En lösning på lednings och styrningsfrågan i denna riktning förutsätter således att de kulturvårdande intressenterna samlar sig kring en långsiktig satsning på Hantverkslaboratoriet, att det blir tydligare i sina roller som beställare gentemot Hantverkslaboratoriets och att de i utbyte ges ett avgörande inflytande på Hantverkslaboratoriets inriktning, arbetssätt och profil. Forumet kan ges formen av en särskild styrelse för Hantverkslaboratoriet, men frågan om den lämpliga formen behöver först diskuteras i kretsen av finansiärerna, innan ett mer precist förslag formuleras. Frågan behöver också diskuteras med huvudmannen, universitetet. Om de kulturvårdande intressenterna inte är beredda till det förordade engagemanget i Hantverkslaboratoriet så bör detta tolkas som att idén kring Hantverkslaboratoriet ändå inte har tillräcklig bärkraft, även om jag i min utvärdering kommit till en motsatt slutsats. Det verkar då rimligt att 1 Universitetet tar ut en OH-avgift på de externa bidragen om 25 %. Därefter görs en viss nedsättning påslaget, enligt uppgift med 65 %. Universitetets kan om man vill se det på det sättet sägas ge ett bidrag till verksamheten genom att inte ta ut full kostnadstäckning för HL:s overhead. I 2012 års budget beräknas värden av denna medfinansiering till kkr. HL lokaler betala dock fullt ut av de externa bidragen. 7

9 Hantverkslaboratoriet avvecklas efter den treåriga försöksverksamheten. Universitetet bör då i stället inrikta sig på att utveckla utbildningen och hantverksforskningen i Mariestad. 3. Verksamhetsbeskrivning 3.1. Hantverkslaboratoriets framväxt Hantverkslaboratoriets (fortsättningsvis förkortat HL) framväxt har nyligen beskrivits tämligen utförligt i rapporten Utvärdering av Hantverkslaboratoriet, som utförts av HUI Reseach på uppdrag av Regionutvecklingsnämnden i Västragötalandsregionen. 2 Det som där sägs behöver inte upprepas. I korthet kan de senare årens historik emellertid sammanfattas med att HL har sin bakgrund i hantverksskolan Da Capo. Den startade 1994 som ett arbetsmarknadsprojekt med inriktning på hantverksutbildning för arbetslösa byggnadsarbetare. Från 1997 organiserades Da Capo som en s.k. KY utbildning, kvalificerad yrkesutbildning, under huvudmannaskap av Institutionen för Kulturvård inom Göteborgs universitet (fortsättningsvis IKG). Den kompletterades året därpå med en utbildning inriktad på trädgårdsskötsel och därefter även i landskapsvård. När KY utbildningarna utvärderades framkom att hantverksutbildningarna inte fungerade inom den givna formen. Då inleddes i stället ett arbete med att försöka ombilda utbildningarna i Mariestad till universitetsutbildningar. En förstudie med EU stöd gjordes. Mariestads kommun var starkt engagerad i den ambitionen och även Riksantikvarieämbetet (RAÄ) stödde processen. Det kan nämnas att RAÄ redan tidigare på olika sätt stött uppbyggnaden av även Institutitonen för kulturvård som ett led i att skapa en stabil institutionell plattform inom universitetsväsendet för kulturmiljöarbetets utbildnings och forskningsbehov. Myndigheten finansierade med sina forskningsmedel den första professuren vid institutionen som inrättades under senare delen av 1990 talet. Från 2004 inlemmades utbildningarna i byggnadsvård och trädgårdsskötsel i universitetet och en filial öppnades Mariestad. Regeringen (Utbildningsdepartementet) anslog särskilda medel, 1,5 miljoner kr. Verksamheten hade då i olika former stötts av dels kommunen, dels Västragötalandsregionens regionutvecklingsnämnd som såg möjligheten av en universitetsetablering som en viktig profil och utvecklingsfråga för både kommunen och regionen. Därefter började tankarna på hantverkslaboratoriet växa fram. Dess idé kan på ett allmänt plan sammanfattas med att skapa en länk mellan den utbildning och forskning som universitetet/ institutionen stod för och den tillämpade kulturmiljövården. I praktiken skulle detta ske genom att via (det som småningom blev) HL knyta konsultativa insatser i olika bygg eller byggnadsvårdsprojekt till utbildningsverksamheten. Från 2009 lyckades man få finansiering av dels RAÄ, dels Svenska kyrkan och även regionens kulturnämnd för att inleda denna verksamhet. RAÄ:s bidrag kanaliseras via länsstyrelserna som disponerar medel ur RAÄ:s anslag för Bidrag till kulturmiljövård. Medlen till HL utgår som ersättning 2 Utvärderingsrapporter 2012:07. Regional utveckling. Regionutvecklingsnämnden, Analys och uppföljning. 8

10 för insatser knutna till olika byggnadsvårdsprojekt som länsstyrelsen beslutar om. Det är alltså denna treårssatsning som nu ska utvärderas. Där jämte utför HL också uppdrag med en motsvarande konsultativ inriktning åt även andra uppdragsgivare. I förteckningen över finansiärer via särskilda uppdrag finns t.ex. Statens fastighetsverk (SFV), Jordbruksverket (via länsstyrelsen i Kronobergs län), Södra Råda Insamlingsstiftelse, Skara stift och RUS kanalnätverk Organisation HL och hantverksutbildningarna i Mariestad utgör som nämnts en del av Göteborgs universitet och Institutionen för kulturvård. Institutionens prefekt är Bosse Lagerqvist. Namnet Da Capo förekommer fortfarande i marknadsföringen av Mariestadsutbildningarna. Även den verksamheten leds av en prefekt, Lars Bergström, som också har positionen av vice prefekt för hela institutionen, under Lagerqvist. HL:s operativa ledning utövas av en verksamhetsledare, Gunnar Almevik, som är anställd på 35 % av en heltidstjänst. Almevik arbetar i övrigt inom hantverksutbildningarna samt är verksam som forskare. Ansvariga för utbildningarna är Göran Andersson (bygghantverk), Pierre Nestlog (trädgård), Bo Magnusson (landskapsvård) samt Peter Sjömar (ledare för hantverksforskningen). Andersson och Nestlog har också deltidsbefattningar inom HL. Andersson är s.k. hantverkskoordinator och driver även projektet Småskalig byggnadsvård inom HL. Nestlog arbetar på 25 % av sin tid med projekten Ängsfruktodling och Historiskt växtmaterial. Även Bergström delar sin tid mellan utbildningarna och HL. Han arbetar 20 % inom HL med titeln processledare. 3 Fast anställd personal inom HL är f.n., förutom Almevik, en kommunikatör, Linda Lindblad, och en filmsamordnare, Anders Lundwang. Ansvarslinjen för HL följer universitetets organisation. Under rektor och universitetsstyrelse ansvarar fakulteten och institutionsledningen för verksamheten. Styrgruppen Till HL finns knuten en särskild styrgrupp med representanter för dels huvudfinansiärerna, dels andra organisationer som man velat knyta till verksamheten. Till den förra gruppen hör RAÄ, Svenska kyrkan, Mariestads kommun och Västragötalandsregionen. Den representeras i sin tur av dels Kulturnämnden, dels regionutvecklingsnämnden. Kulturnämnden representeras i styrgruppen av chefen för Västarvet medan regionutvecklingsnämnden representeras av en av nämndsekretariatets tjänstemän. Till gruppen övriga intressenter hör representanter för Statens fastighetsverk (SFV), Nämnden för hemslöjd, Sveriges hembygdsförbund samt föreningen Sveriges länsantikvarier. Länsantikvarieföreningens representant ska koordinera länsstyrelsernas uppdrag som formuleras utifrån RAÄ:s kulturmiljöanslag. SFV har gett uppdrag till HL inom ramen för sitt projekt KKMB (Kompetensförsörjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer) och den vägen bidragit till finansieringen. Styrgruppens ordförande är institutionens prefekt. 3 Enligt verksamhetsrapport

11 3.3. Finansiering HL:s budget har från 2010 till 2012 ökat från 4,4 till 7,1 miljoner kr. Finansieringen kan beskrivas som en hybridform mellan löpande anslag, projektfinansiering (dvs. projekt som HL söker finansiering för) och uppdragsintäckter (dvs. uppdrag av konsultkaraktär som HL utför på beställning). Gränserna mellan de olika finansieringsformerna är flytande. Raka årsanslag har lämnats av Svenska kyrkan (1 200 kkr./år), VGR:s kulturnämnd (500 kkr./år), Mariestads kommun (1 000 kkr./år) samt dessutom Grevillius fond (100 kkr./år) och Hedins stiftelse (100 kkr./år). VGR:s regionutvecklingsnämnd har däremot knutit sitt bidrag (500 kkr./år) till specifika projekt men det är osäkert i vilken utsträckning dessa initierats av HL eller utgör nämndens initiativ. RAÄ:s finansiering förmedlas via länsstyrelserna i form av kunskap och kompetensutvecklingsprojekt som utformas i anslutning till enskilda byggnadsvårdsprojekt eller grupper av byggnadsvårdsprojekt. Riksdagen anvisar alltså medlen till RAÄ som i sin tur får delegera dispositionsrätten till länsstyrelserna. Men RAÄ har också angett ramen för projektfinansieringen till HL (1 000 kkr. år). Hittills har länsstyrelserna i Gotlands, Östergötlands, Värmlands och Västerbottens län organiserat sådana projekt inom den givna kostnadsramen. Därutöver har RAÄ beviljat särskilda medel ur sitt forskningsoch utvecklingsanslag (500 kkr. för 2012). SFV har som redan nämnts anlitat HL på konsultnivå inom KKMB projektet. HL har också anlitats av Södra Råda insamlingsstiftelse som i sin tur också får bidrag av VGR:s kulturnämnd. 4 Mariestads kommun har vid sidan av sitt ordinarie bidrag också lämnat uppdrag ( Anläggningsprojektet ) och tillsammans med Skaraborgs kommunförbund och VGR:s regionutvecklingsnämnd finansierat ett utredningsuppdrag om maritimt hantverk. Till en övervägande del härrör alltså projekt och uppdragsintäkterna från de myndigheter som är representerade i styrgruppen. Men även andra uppdragsgivare/finansiärer förekommer. HL deltar i EU projekten Nordplus ProLog samt Leonardo Northern Clay Plaster Verksamhetens innehåll Ett naturligt nästa steg i presentationen av HL vore att ge en översikt av verksamhetens innehåll och karaktär. Med den trots allt begränsade budgeten borde detta inte vara allt för svårt. Men det visar vara allt annat än lätt att sammanfatta aktiviteterna inom HL. I budgetar, planer och årsredovisningar redovisas ett mycket stort antal projekt och aktiviteter. HL:s sätt att gruppera verksamheten skiftar dessutom kontinuerligt mellan dokumenten. Jag låter därför mitt försök att beskriva verksamheten samtidigt bli det första steget i analysen av den. En inte obetydlig del av analysen av HL har ägnats åt att hitta en struktur i HL:s arbete som annars framstår som ett myller av olika initiativ. Om vi relativt oförmedlat följer HL:s verksamhetsberättelse för 2012 hade emellertid det årets verksamhet följande utformning: 4 Stiftelsen är huvudman för återuppbyggnaden av den nedbrunna Södra Råda kyrka 10

12 1. Hantverklaboratoriets projekt, däribland 1.1. KMV projekt, dvs. bl.a. de länsstyrelsebeställda projekten Kvaitetssäkring av spåntak, Kallmurskonstruktioner i natursten, Södra Råda kyrkorekonstruktion, Regionala timmerkonstruktioner samt Stöd och erfarenhetsutbyte mellan regionala byggnadsvårdsnätverk FOU projekt, Hantverkarnas dokumentationsmetoder, 1.3. EU projekt, ProLog (timmerbyggandsteknik) och Northern Clay Plaser Project (om lerputs). 2. Seminarier och konferenser, omfattande Seminarium om lokal byggnadskalk och historisk kalkputs, Traditionell hantverkskunskap (seminarium i Leksand), Kanaltekniskt forum, Granskningsseminarium, Workshop om Hantverkarens dokumentationsmetoder, Seminarium Kärna och skal i Visby, Dialogseminarium om Maritimt hantverk, Landskapsvårdskonferenser i Öranäs och Råshult, Trädgårdskonferens i Gunnebo, Seminarium om timmerhus och klimatkrav, timmerbyggnadsseminarium i Gallejaur. 3. Nätverk, arbetsgrupper, förstudier och projektutveckling Nationellt nätverk för praktiker i kulturreserat, nationellt nätverk för trädgårdsmästare i historiska miljöer, Nordiska nätverk för hantverksutbildningar, Nätverket KKMB, Regional byggnadsvård, Kalbrännare i Norden, Nätverket för tungt murat och putsat byggande Förstudier och projektutveckling om TACIT (europeiskt nätverk), Maritimt hantverk, Kalklaboratoriet, Mästarutbildning, Målning av plåt i kulturhistoriska byggnader, Ny utbildning i Mathantverk, Gesäll och mästarprover för murare, kanalteknik. 4. Gästhantverkare, projekten Smeden och stenen samt Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan. 5. Kommunikation och filmsamordning 5.1. Hemslöjdsdagarna, Textilindustrins kulturarv, Re theorising heritage (konferens), Nordiska hantverksutbildare, Bokmässan, div. pressaktiviteter 5.2. Publiceringar, Det är berget som bestämmer (film om takskiffer), Traditionell kalkbränning på Gotland, Tony McVeigh och Henrik Larsson, En timmermans teorier om timring, Erfarenheter av bränning och släckning av Kinnekullekalksten, Mjölk och kaseinfärger, återutgivning av äldre böcker Byggandsteknik och timmerkonst samt August Hembergs byggnadslära Filmsamordning, kurs i dokumentärfilmteknik samt biträde i div. projekt (åtta listade) 6. Ledning, organisation, ekonomi. Det ska sägas att samma aktiviteter i vissa fall återkommer under olika rubriker samt att berättelsen inte gör någon konsekvent åtskillnad mellan projekt och aktiviteter som HL är ansvarigt för eller initiativtagare till resp. andra arrangemang a (t.ex. konferenser och seminarier) där HL:s personal har medverkat eller enbart deltagit. Det gör att förteckningen kan se något brokigare ut än vad den i själva verket är, men å andra sidan innehåller verksamhetsberättelsen också specifikationer och en uppdelning av olika aktiviter inom projekten som uteslutits i samanställningen ovan. Om vi utgår från HL:s budget för 2012 och den försöker sortera verksamheten mellan de kulturmiljövårdande uppdragsprojekten, de övriga nätverksorienterade insatserna samt kostnaderna för och fast personal, overhead och lokaler, får vi följande bild. 11

13 Nätverksinsatser Koordinatorer, gästhantverkare, experter, råd o mästarbrev 1394 kkr. Kurser, konferenser, seminarier mm Uppdragsrelaterade projekt/laborationer Ledning, OH, dokumentationsansvarig, lokaler Summa kkr kkr kkr kkr. Totalt har 21 personer avlönats eller arvoderats av HL under Samtliga, utom kommunikatören Linda Lindblad arbetar deltid. Verksamhetsledaren Almevik och dokumentationsansvarige Lundwang arbetar båda ungefär halvtid. De övriga 18 har en sammanlagd tjänstgöringstid som uppgår till bara 3,75 helårstjänster, 6 d.v.s. de har genomsnittligt arbetat 20 % av en heltidsbefattning åt HL. 4. Verksamhetsanalys 4.1. Övergripande slutsats från granskningen Det säger sig själv att min granskning inte kunnat inrymma någon närmare värdering av kvalliteten i ens en bråkdel av de olika aktiviteterna. Generellt sätt ger emellertid HL:s medarbetare ett mycket kompetent intryck. De verkar vara mycket väl insatta i sina olika specialområden, kunniga om både de olika traditionshantverkens innehåll och dess villkor. Det finns också en entusiasm och ett genomgående starkt engagemang i hantverkets frågor som lyser igenom både i samtal och i de skrifter som presenterats. Så långt är alltså allt gott och väl. Men det går naturligtvis inte att låta bli att reagera mot den differentiering, splittring och brist på innehållsligt fokus som det refererade verksamhetsinnehållet så tydligt signalerar. En stor, till största delen lösligt sammanhållen, personalstyrka arbetar inom begränsade tidsmässiga och ekonomiska ramar med en näst intill oöverskådlig mängd aktiviteter. I centrum finns de fyra eller fem s.k. kmvuppdragen, men sammantaget reser listan över aktiviteterna med nödvändighet frågan om hur en rimlig profilering och koncentration kan vara möjlig inom en organisation och ett arbetssätt av denna karaktär. Svaret måste bli att det inte är möjligt. En liten organisation som försöker springa på alla bollar på det sätt som HL gör, kan göra utmärkta prestationer i enskildheter, men får oundvikligen svårt att presentera ett samlat, meningsfullt resultat. Eftersom HL bara funnits under tre år är det emellertid inte möjligt att värdera organisationen utifrån de resultat som uppnåtts. Det finns för lite att gå på. Men jag menar att redan verksamhetens allmänna karaktär är sådan att det med största sannlikhet kan slås fast att HL med nuvarande inriktning inte är på rätt väg. Huvudproblemet är den uppenbara avsaknaden av ett på rimligt sätt avgränsat verksamhetsfokus. Samma slutsats finns i rapporten från HUI Resaeach. I dess sammanfattning sägs att Hantverkslaboratoriet har ännu inte, och kommer även i framtiden ha svårt att fullt ut leva upp till 5 Att budgeten överstiger 2012 års bidrag beror på reservationer från föregående verksamhetsår. 6 Enligt verksamhetsplanen för år

14 intressenteras förväntningar de (dvs. HL:s ledning) bör därför avgränsa uppdraget och tydliggöra uppdraget i kommunikationen med skilda målgrupper. I sammanfattningen sägs också att Hantverkslaboratoriets ledning bör ta fram ett underlag för prioritering samt tydliggöra kopplingen mellan mål och medel. Det bör noteras att HUI Reseach utvärdering egentligen inte omfattat vare sig kvaliteten eller innehållet i HL:s verksamhet. I stället har utvärderingen varit inriktad på hur HL, närmast från ett varumärkesperspektiv, uppfattas av sin omvärld. Likväl har även HUI Resaech observerat samma brist på fokus som jag. De båda granskningarna stöder i detta hänseende varandra inbördes. Trots denna tämligen beska kritik är det emellertid viktigt att understryka att det finns mycket som är bra i HL:s verksamhet. Personalens kompetens har redan nämnts. Den koppling som HL har till utbildning och forskning inom traditionshantverkets område ger verksamheten ett försteg framför andra liknande initiativ. Rätt utnyttjat kan detta bli av ett mycket stort värde. Företrädarna för HL har tydligt framhållit att de menar att förmedlingen av hantverkskunskaper i dagens samhälle förutsätter ett professionaliserat och akademiserat utbildningsväsende. Att huvudsakligen lita till traditionella lärlingsformer och informell kunskapstradering menar man inte vara en hållbar väg. Den slutsatsen verkar både rimlig och klok. På motsvarande sätt framhålls att hantverkets kunskapsutveckling dvs. nya, återvunna eller förbättrade kunskaper om hantverk behöver sättas in i en akademisk forskningskontext. Det finns ingen anledning att anta att just hantverkets kunskapsutveckling borde gå en annan väg än den som visat sig framgångsrik för de flesta av det moderna samhällets professioner. Även denna tanke syns välgrundad, även om det naturligtvis finns problem med att formulera ett så praktikbaserat verksamhetsområde i termer av vetenskapliga eller forskningsbara frågeställningar. Man kan också uttrycka det som att Institutionens för kulturvårds verksamhet i Mariestad liksom även institutionen självt är frukten av många års investeringar i form av både pengar och engagemang. Både i Göteborg och i Mariestad finns miljöer som erbjuder stora möjligheter. Det gäller alltså att ta HL:s potential tillvara. Min övergripande slutsats är därför att HL är en verksamhet som har framtiden för sig. Det finns all anledning för min uppdragsgivare att ge den fortsatt stöd. Men rekommendationen gäller under förutsättning att det går att komma till rätta med dagens problem, något som i sin tur kräver förståelse för hur och varför dagens splittrade verksamhet har fått utvecklas. Granskningen av verksamheter visar också på det paradoxala förhållandet att HL, trots mångfalden i insatsernas art, de facto enbart är verksamhet relativt en viss del av offentliga kulturmiljöarbetets ansvarsområde. HL arbetar inte in relation till det som kan kallas kulturmiljövård i vardagens byggande eller landskap och inte heller i relation till det industriellt producerade byggnadsbeståndet. Men presentationerna av HL förmedlar intrycket av ambitionen att täcka hela spektrumet. Här finns definitivt behov av en fördjupad strategidiskussion om HL:s inriktning och syfte. 13

15 En del av förklaringen bakom dagens profil har säkert att göra med de gångna tre årens karaktär av uppstarts eller försöksverksamhet. Det är naturligt att HL under denna fas har trevat efter den mer definitiva verksamhetsformen och av det skälet prövat olika verksamhetsinriktningar. Även finansieringsformen har säkert bidragit till detta. I avsaknad av en enda eller kanske ett par dominerande finansiärer har det ju gällt för HL att samla ihop ett antal olika bidrags eller uppdragsgivare för en tillräcklig verksamhetsvolym. Dessa har haft olika intressen och efterfrågan, vilket sedan fått slå igenom i verksamheten. Men så kan det inte fortsätta, eftersom det ligger i förlängningen att HL:s splitring gör att man inte kan leverera tillfredställande när man försöker tillgodose alltför skilda önskemål. Som framgår av citaten ovan har HUI Reseach dragit samma slutsats. Det behövs alltså en annan form av samordning än den nuvarande mellan HL:s viktigaste bidragsgivare. Jag återkommer längre fram i utredningen till grunden för den bedömningen samt till hur formen för HL:s strategiska ledning ska kunna utvecklas. Att enbart hänvisa till uppdragivarna är emellertid inte tillräckligt. Även i Institutionen för kulturvårds och HL:s bild av förhållandena kring de traditionsorienterade hantverken och vilka behov som HL ska fylla, ligger starka incitament till den alltför långt drivna diversifieringen. Som redan konstaterats behöver alltså HL:s grundläggande verksamhetsidéer diskuteras. Med dessa konstaranden övergår jag nu till den närmare analysen av de frågor som aktualiserats av dessa övergripande slutsatser, samt de rekommendationer som blir analysernas resultat Verksamhetsidéerna, kulturmiljöns hantverk HL verksamhetsidé finns presenterad i publikationen Hantverkslaboratorium (2011) som innehåller en inledande programförklaring i en uppsats av Almevik och Bergström. Den har rubriken Hantverkslaboratoriet, ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Även uppsatser av Lagerqvist och Göran Andersson i samma publikation är viktiga och upplysande för sammanhanget. 7 Själva objektet för HL rubriceras i programuppsatsen som kulturmiljöns hantverk. Med det menas de hantverkskunskaper som kulturmiljövården behöver för att tolka och vårda sina kulturmiljöer. Dessa omfattar ett panorama, från kulturlandskapen, parkerna, trädgårdarna till byggnaderna och dess interiörer. Det finns ingen given gräns för ett begrepp som kulturmiljöns hantverk, men det finns ett urval prioriterade kulturmiljöer, en kulturmiljöpraktik och hantverkskunskaper som är särskilt efterfrågade eller hotade. 8 Av Anderssons uppsats framgår emellertid att kulturmiljöns hantverk i allt väsentligt ska förstås som hantverkstjänster som behövs i de vård eller restaureringsprojekt som finansieras över den statliga kulturbudgeten via Riksantikvarieämbetets bidrag till kulturmiljövård eller den kyrkoantikvariska ersättningen via Svenska kyrkan. Även kostnaderna för förvaltningen av Statens fastighetsverks mark och byggnadsinnehav räknas till denna statsfinansierade, särskilt kvalificerade, kulturvård. 7 Lagerqvists uppsats har titeln Länsstyrelsernas erfarenheter av vårdinsatser och behov av hantverksutveckling, (s.127ff i publikationen). Anderssons uppsats: Hantverkslaboratoriet och byggnadsvården 8 Almevik & Bergström s 11 14

16 Totalt beräknas denna omsätta ungefär 1 miljard kr. per år. Inom de vård och restaureringsprojekt som finansieras med dessa medel behövs med hänsyn till dess art och inriktning tillgång till särskilt kvalificerade kunskaper i och om traditionsorienterade hantverk. HL:s idé är att det som i programuppsatsen kallas kulturmiljövårdens projekt (dvs. de statsfinansierade vård och restaureringsprojekten) ska användas för utvecklingsarbeten inom byggnads och lanskapsvård. Genom att medverka i projekten ska HL fungera som en brygga mellan kulturmiljövården och universitetet, i gränssnittet mellan utvecklingsarbete och tillämpad forsking. I programuppsatsen sägs att det laborativa arbetssättet syftar till att integrera det som kallas kulturmiljövårdens projekt med ett kunskapsuppbyggande arbetssätt. Kulturmiljövårdens projekt synes i sak uppfattas som identiska med offentligt finansierade, främst statliga, projekt med inriktning på vård och restaurering av i första hand byggnader, men också parker, trädgårdar eller kulturlandskap. Följande programförklaring kan citeras. Genom hantverkslaboratoriet byggs en struktur som kan ta ansvar för kunskapsproduktionen i samspel med kulturmiljövården och till stöd för sektorns primära uppdrag att vårda kulturmiljöerna. Hantverkslaboratoriet ska fånga upp problem i praktiken, producera fungerande lösningar i nära samspel med kulturmiljövården och se till att lösningarna kommer till användning och ger effekt i den praktiska verkligheten Det laborativa arbetssättet Programförklaringen är på sätt och vis ganska abstrakt. För utvärderingen är det viktigt att på en konkret nivå förstå hur HL går till väga när kulturmiljövårdens problem fångas upp och ges lösningar som sedan sprids. För den praktiska kulturmiljövården sägs restaureringen (eller hävden) vara målet för insatsen varvid hantverkskunskapen är ett medel för att nå detta. För HL är vårdsituationen i stället ett medel för att dokumentera, tradera och utveckla hantverkskunskapen. Presumtionen är därmed att HL:s medverkan tillför projekten dessa dimensioner och på så sätt bidrar till att utveckla hantverkskunnandet på ett sätt som annars inte skulle bli fallet. De tre momenten ska alltså tolkas som en form av definition av det laborativa arbetssättet. Hantverksdokumentation Satsningen på hantverksdokumentation sägs inte kunna eller avse att ersätta lärande i arbete. Hantverk kan inte läras enbart på teoretisk väg, men en bra dokumentation kan bearbetas till ett pedagogiskt redskap i utbildningen av nya hantverkare. 9 HL arbetar därför med dokumentationer i form av intervjuer, uppteckningar samt procedurbeskrivningar i både text och bild. Framför allt satsar man på film som media. Man har anställt en särskilt filmsamordnare och försöker bygga upp ett särskilt filmotek. HL planerar även en utbildning för hantverkare, filmkörkort för att lära ut grundläggande kunskaper om hur man arbetar med filmdokumentation. Två projekt är knutna till arbetet med filmdokumentation, om skifferbrytning i Dalsland och Värmland samt om 9 Almevik & Bergqvist s

17 ängsfruktodling i Urshult i Kronoberg. Det framhålls att dokumentationen i sig inte leder till någon utveckling av hantverkskunnandet. Det blir fallet först när den utnyttjas i en utbildningssituation. RAÄ: nämnda forskningsanslag till HL har avsett en förstudie kring Hantverkarens dokumentationsmetoder. Kunskapsförmedling och tradering Det traderande momentet har jag svårt att riktigt greppa i HL:s verksamhet. Företrädarna för HL har som redan nämnts tydligt framhållit att de menar att förmedlingen av hantverkskunskaper i dagens samhälle förutsätter ett professionaliserat och akademiserat utbildningsväsende. Att lita till traditionella lärlingsformer och informell kunskapstradering menar man inte vara en hållbar väg. Den slutsatsen verkar både rimlig och klok. Slutsats som sätter alltså hantverksutbildningarna i centrum för traderingen. Högskoleutbildningen är ett naturligt forum för tradering och kunskapsförmedling. 10 Det är i första hand genom dem som hantverkskunskaperna får spridning, dvs. genom att de utexaminerade eleverna kommer ut på arbetsmarknaden. HL framhåller också i flera sammanhang att det är just anknytningen till hantverksutbildningarna som ger organisationen dess särskilda förutsättningar. Om utbildningarna på sätt kan pekas ut som primära för hantverkskunnandets kunskapsförmedling och tradering måste HL och det laborativa arbetssättet uppfattas som i ett komplement till dessa. Men på denna punkt framstår HL:s verksamhetsidé som motsägelsefull. Å ena sidan är som nämnts HL:s personal i hög grad engagerad som lärare i Institutionen för kulturvårds utbildningar. Men å andra sidan betonas, t.ex. i programuppsatsen, att HL inte bedriver utbildning det sker ju inom institutionens övriga verksamhet men däremot på olika sätt stödjer utbildare inom kulturmiljöns hantverk. 11 Härmed torde i första hand åsyftas ett samarbete med Stiftelsen Hantverk & Utveckling i Leksand som har ett särskilt arbete för gesäll och mästarbrev. HL bistår i arbetet med att formulera kraven för breven liksom i genomförandet av proven. HL driver ett stort antal aktiviteter som kan rubriceras som nätverksbyggande av olika slag (jfr nedan). I verksamhetsberättelsen för 2012 upptas sju olika nätverk eller arbetsgrupper, varav de flesta drivs av HL. 12 Det ska på inget sätt uteslutas att nätverken kan ha en kunskapsförmedlande funktion för medlemmarna/deltagarna som kan utbyta kunskaper och erfarenheter inom dess ramar. I flera fall är detta även det uttalade syftet. HL:s motiv för att engagera sig i nätverken uppges vara problemet att erfarenheter hos enskilda hantverkare och från olika projekt isoleras och att hantverksfrågorna är fragmentiserade i olika administrativa och geografiska strukturer. HL:s nätverksbaserade arbetssätt sägs motiverat av att kunna bedriva forskning och utveckling, genomföra kunskapsöverföring och opinionsbildning, och att driva strategiska satsningar i övrigt. 13 Momentet kunskapsöverföring alltså bara är ett av flera motiv för nätverksinsatserna och inte ens särskilt framträdande bland dessa. HL framhåller alltså universitetsutbildningarna som viktigast för 10 O. a. a. s O. a.a. s Nätverk för praktiker i kulturreservat, nätverk för trädgårdsmästare i historiska miljöer, nordiskt nätverk för hantverksutbildningar, nätverket KKMB (Statens fastighetsverk), Regional byggandsvård, Kalkbrännare i Norden samt nätverket för tungt murat och putsat byggande. 13 Lagerqvist 2011 s

18 kunskapsförmedlingen, medan nätverken mer fungerar för den form av informell tradering som annars inte sägs vara tillräcklig. Den roll som HL har eller kan ha för hantverkets kunskapsförmedling blir på detta sätt förhållandevis otydlig. Om HL i första hand skulle ses som en kunskapsförmedlande institution så borde verksamheten hellre vara inriktad på t.ex. fortbildning av yrkesverksamma hantverkare kopplat till universitetsutbildningarna. Alternativt borde det kunskapsförmedlande momentet ligga i fokus för nätverksarbetet. Men så är alltså inte fallet. Kunskapsutveckling Om utbildningarna i programuppsatsen tillmäts en nyckelroll för traderingen av hantverkskunnandet så gäller på ett motsvarande sätt att hantverkets kunskapsutveckling dvs. nya, återvunna eller förbättrade kunskaper om hantverk sätts in i en forskningskontext. Att hantverkkunnande behöver ges en vetenskaplig grund är således en annan tanke som starkt understryks även i samtalen med Institutionens för kulturvårds och HL:s företrädare. Även denna tanke syns välgrundad, även om det naturligtvis finns problem med att formulera ett så praktikbaserat verksamhetsområde i termer av vetenskapliga eller forskningsbara frågeställningar. Som jag uppfattat det används också begreppet hantverksforskning inom Institutionen för kulturvård och HL i en delvis glidande betydelse. Ibland åsyftas i första hand avse forskning om de material som används i hantverket, medan det i andra sammanhang främst är tillämpningen som åsyftas, dvs. hur hantverkaren utnyttjar och hanterar materialet. Gränsen är naturligtvis i sak flytande eftersom resultatet av t.ex. ett putsarbete beror på kombinationen av putsens materialegenskaper och hur den appliceras. Men med anspråk på vetenskaplighet följer också ett krav på stringent terminologi som en förutsättning för metodisk medvetenhet. I detta hänseende behöver nog hantverksforskningens teoribildning utvecklas. I programuppsatsen betonas att den vetenskapliga grundvalen ligger i forskningsutbildningarna vid Institutionen för kulturvård. Det framhålls som en särskild poäng att HL tillhör en universitetsinstitutiton. Ämnesområdet kulturvård och det som kallas hantverksvetenskapen sägs dock inte vara möjliga att utveckla utan samverkan med de praktiska verksamhetsfälten kulturmiljövård och hantverksproduktion. Detta behov ska HL alltså tillgodose för Institutionens räkning. HL sägs svara mot universitetets s.k. tredje uppdrag, att förbinda teori och praktik genom samverkan med det omgivande samhället. Detta innebär rimligtvis att HL:s medverkan i olika kulturmiljöprojekt ska formuleras som forskningsinsatser vars resultat blir den kunskapsutveckling som i sin tur kan användas i andra, framtida projekt. Men bland HL:s många aktiviteter finns en stor grupp som knappast kan beskriva som forskningsinsatser, hur bidrar dessa till kunskapsutvecklingen? Ett svar kan vara att HL organiserar vad som kan kallas en kompletterande kunskapsutveckling, som närmast kan positioneras till gränszonen mellan kunskapstradering/lärande och kunskapsutveckling/ forskning. Hit hör satsningen på s.k. hantverksexperter som ska bevaka kunskapssituationen inom sitt fält. Man har också inrättat befattningar som hantverkskoordinatorer för att utveckla nätverk mellan teoretiker och praktiker (jfr nedan under avsnittet Nationellt centrum) samt ett särskilt hantverksråd sammansatt av utövande hantverkare. Slutligen har man stipendiebefattningarna 17

Långsiktigt uppdrag till Hantverkslaboratoriet och Dacapo Mariestad 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Hantverkslaboratoriet och Dacapo Mariestad 2015-2017 1 (14) Långsiktigt uppdrag till Hantverkslaboratoriet och Dacapo Mariestad 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon:

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet.

2015-03-19 Snabbprotokoll efter kulturnämndens sammanträde den 19 mars 2015. Observera att protokollet inte är justerat i sin helhet. 1. Revidering av detaljbudget 2. Budget strategiområden 2015 Kulturnämnden beslutar: 1. Kulturnämnden reviderar detaljbudgeten för 2015 enligt bifogade förslag Budgetförändringar avseende statliga medel

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Utvärdering av Hantverkslaboratoriet

Utvärdering av Hantverkslaboratoriet Utvärderingsrapporter 2012:07 Regional utveckling Utvärdering av Hantverkslaboratoriet Utvärderingen är genomförd av HUI Research. Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150427 RS140512 Driftnämnden för Kultur och skola Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Rapport från Samhällsmedicin, ISSN 1402 3423 2003:2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Protokoll från det 1:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2014

Protokoll från det 1:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2014 Protokoll från det 1:a sammanträdet med :s styrelse 2014 Tid och plats: Måndag den 10 februari kl 10:00 16.00, s kansli Närvarande: Leif Johansson GS-facket, Erik Ling Svenska kyrkans FSC-förening Tomas

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd

Hantering av jäv och intressekonflikter m.m. i samband med anlitande av externt stöd Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-06-30 Dokumenttyp: Policy Process: Säkerställa kunskap och kompetens Dokumentnummer: 138 Version: 1 Författare: Ulf Yngvesson Fastställd: Ann-Louise Eksborg Hantering

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Slutrapport från Projektet för Kompetensutveckling i Projekt och Program

Slutrapport från Projektet för Kompetensutveckling i Projekt och Program Capacity Development Sida Working Paper No. 1 Slutrapport från Projektet för Kompetensutveckling i Projekt och Program Projektgruppen Mars 2000 SWEDISH INTERNATIONAL DEVELOPMENT COOPERATION AGENCY Department

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Om Fortes resebidrag 2013-06-27

Om Fortes resebidrag 2013-06-27 2013-06-27 Om Fortes resebidrag Medel för utrikes resor bör i första hand sökas inom ramen för en projektansökan. Forskare kan dock söka separata resebidrag för utrikes resor i följande fall: För att presentera

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015 Sundsvall/Borlänge/Oskarshamn 2015-06-03 Projektplan Fas 2: augusti-december 2015 Sammanfattning Projektet är en fortsättning på KNUT-projektet som bedrivits sedan 2009. handlar om att utveckla implementera

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

GRUPP ATMEN STADGAR ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET. Föreningens arbete utgår från ledorden Personligt engagemang och kunskapsspridning

GRUPP ATMEN STADGAR ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET. Föreningens arbete utgår från ledorden Personligt engagemang och kunskapsspridning Grupp Atmen är en ideell och obunden förening som samlar, sammanställer och sprider kunskap om byggande och byggnadskonst i Sverige. Föreningen verkar för hus och byggande av god kvalitet i ett helhetsperspektiv.

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer