Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8, november 2016

Transkript

1 Innehåll Aktuell information HSO i Stockholms län Nr 8, november Brev från ordföranden Vinterväder och sjuhusinvigning 2. Kansliet informerar Har din förening fått ny ordförande? Öppettider och upphittat i ÅttiotvåAn Psykisk kris, utsatthet och rättshaveristiskt beteende Information från senaste styrelsemötet Debattartikel i Dagens Medicin Nytt arbetssätt för ökad samverkan inom HSO i Stockholms län Boka in redan nu seminarium 26 januari 3. Trafik Första mötet med resursgruppen FUT Trafikavstängningar 2017 Seminarium om utredningen Färdtjänstens framtid 4. Hälso- och sjukvård Seminarium om Personcentrerad vård Alla lika olika insiktsutbildning på hälso- och sjukvårdsförvaltningen! 5. Landstingsstyrelsen Kompetensförsörjning Framtidens effektiva vård Citybanan, forskningsetik, m.m. 1. Brev från ordföranden Vinterväder och sjuhusinvigning Så var det då dags igen, fram med broddar och vinterkläder! Men vilken start det blev på vintern, meterhöga snödrivor och ingen snöröjning annat än bristfällig på gator och vägar. Det är märkligt att det varje år kommer som en överraskning att snöröjning behövs även på gångvägar, busshållplatser, perronger och torg. Jag tänker på alla som med stora svårigheter eller inte alls utan hjälp kan förflytta sig utanför sin dörr. Och skulle man klara sig ut på gatan så är det ytterst osäkert om man tar sig till en busshållplats. Och väl där kan man vänta förgäves på en buss som i värsta fall inte kan ta sig fram i drivor av snö. För att inte nämna utryckningsfordon som inte kommer fram, nej, en skärpning behövs! I helgen flyttade de första patienterna in på Nya Karolinska Sjukhuset, NKS. Kanske den mest mediebevakade händelsen i vårt län de senaste åren. Det är en komplicerad och mycket omdiskuterad process som inletts. Vi får hoppas att patientsäkerhet och kvalitet även fortsättningsvis utgör grunden för arbetet på NKS. För oss patienter innebär det att vi måste lära nytt och förstå, att vi inte kan vända oss i ett första skede till den högspecialiserade vården. Det är min förhoppning att landstingets uttryckliga avsikt att bygga ut en

2 2 välfungerande primärvård ska bli verklighet. Närakuter och en satsning på specialiserad primärvård och planerade utbyggnader av övriga sjukhus i länet är en förutsättning för att patienter inte fortsätter att falla mellan stolar. Rätt vård på rätt vårdnivå är något vi måste kämpa för. Det finns en del att önska och arbeta för. Slutligen vill jag tacka alla som deltog i vårt seminarium kring ökad samverkan inom HSO. Det finns goda möjligheter till samarbete kring gemensamma frågor för flera föreningar och även fortsätta identifiera och arbeta med frågor som berör alla föreningar. Arbetet har just börjat! 2. Kansliet informerar Har din förening fått ny ordförande? Glöm inte meddela HSO i Stockholms län namn och kontaktuppgifter på er nya ordförande! Mejla info@hsostockholmlan.se eller ring Öppettider och upphittat i ÅttiotvåAn HSO:s kansli håller julstängt 23 december 5 januari Vi kommer snart att rensa ut vår upphittatlåda, så om du varit i våra lokaler i ÅttiotvåAn, St. Göransgatan 82A, och saknar t.ex. ett klädesplagg eller kanske ett par skor, kom och hämta dem (mot beskrivning) senast 18 januari. Ring gärna i förväg, så att någon är på plats! Psykisk kris, utsatthet och rättshaveristiskt beteende Den 17 okt var psykoterapeuten och föreläsaren Jakob Carlander inbjuden till den årliga kansliträff som anordnas av HSO i Stockholms län, för de anställda på föreningarnas kanslier. Carlander har skrivit ett flertal böcker, och föreläste utifrån den senaste: Möta människor med ett rättshaveristiskt beteende. Att möta människor i kris är svårt, och det påverkar oss på olika sätt, menade Carlander. Människor som har utvecklat ett rättshaveristiskt beteende bär på ett lidande eller trauma, som tyvärr har landat i ett beteende som orsakar lidande även för omgivningen. Att gå igenom en psykisk kris är som att vara en kula i ett flipperspel. En svår situation gör att vi kastas mellan att vara i chock, att reagera med att vilja ta strid med verkligheten, att klartänkt bearbeta och att ha stunder av nyorientering. En psykisk kris utsätter vår mentaliseringsförmåga för påfrestningar, det vill säga vår förmåga att kunna se och tänka både kring våra egna tankar och känslor, men också kring andras. En person som har tappat sin mentaliseringsförmåga, genom en kris eller genom långvarig stress, kan reagera med ilska även mot den som vill väl. Personen vet inte var den ska göra av alla sina starka känslor och när man inte lyckas hantera situationen mentalt kan det leda till att man försöker lösa den juridiskt. Rättshaveristiskt beteende är en problematisk term, framhöll Carlander. Det kan lätt bli en etikett som klistras på någon som kanske också kommer med

3 3 berättigad kritik. Han lyfte fram olika kriterier som om de pågår under lång tid, ändå kan sägas karaktärisera ett rättshaveristiskt beteende; exempelvis att vilja dela med sig av en lång omständlig berättelse, inte låta sig överbevisas av fakta, att begära ut väldigt många handlingar och att spela in samtal. Ibland kan man också bete sig sarkastiskt, kränkande och hotfullt, ofta utan att själv förstå det. Carlander menar att det går att tänka i termer av alltid, ofta och ibland. Man ska alltid förhålla sig mentaliserande, inkluderande och accepterande. Det är oerhört viktigt att validera den andre personens tankar och känslor, och även sina egna. Underkänn aldrig någons beteende, och undvik att försöka uppfostra någon. Ofta ska vi även försöka vara motiverande och sträva efter samförstånd. Ibland ska vi dock göra precis tvärtom, och släppa taget. Säga exempelvis: nu har jag tyvärr inte tid att svara på fler frågor. Carlander sammanfattade det i ordet rondellstrategin. Att först åka runt i rondellen tillsammans med någon, och försöka ge denne stöd, men att sedan bestämma sig för att åka ur rondellen, och inte längre vara delaktig i någons beteende. Det handlar också om att om vi kan minska ett rättshaveristiskt beteende hos någon, så har vi också minskat dennes lidande. Ibland måste man inta en sort svalkande likgiltighet, sa Carlander. Man behöver distansera sig, men utan att bli kylig. Information från senaste styrelsemötet På styrelsemötet diskuterades, förutom beslut inför ordförandestämman i november, bl.a. medlemsavgifter för kommande kalenderår, rambudget och verksamhetsplan Även HSO:s seminarieplanering för 2017 samt insiktsutbildningen, som nu efterfrågas av allt fler förvaltningar inom landstinget, avhandlades. Det har varit svårt att hitta informatörer som kan medverka och representera HSO på insiktsutbildningarna, vilket innebär att det blir problematiskt att fortsätta marknadsföra dem för fler förvaltningar. Både Trafikförvaltningen och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen har redan beslutat att genomföra flera utbildningar nästa år. Vill du eller känner du någon som är intresserad av att medverka och berätta om hur det är att ha ett dolt funktionshinder hör av er till Sophie Weström , sophie.westrom@hsostockholmlan.se eller kanslichef Helén Johansson , helen.johansson@hsostockholmlan.se Styrelse beslutade även att utöka arbetsgruppen för barn, unga och deras närstående med Elisabeth Lagerqvist Nerpin, Stockholms Stamningsförening. Elisabeth är bl.a. engagerad i föräldraföreningen Campus Manilla och sitter i Stamningsföreningens styrelse. Ewa-Maj Rasmusson Säter, HOBS har avsagt sig uppdraget i samverkansrådet med Locum främst för att det tidsmässigt inte fungerar med hennes arbete. Styrelsen beslutade att ute Lena Huss, ÅSS och ersättare i HSO:s styrelse, till ny ledamot och samordnare.

4 4 Debattartikel i Dagens Medicin Vi är glada att meddela att den debattartikel vi skickade ut till ordförandena i våra medlemsföreningar i början av november har tagits upp av Dagens Medicin. Artikeln går att läsa på deras webbplats! Nytt arbetssätt för ökad samverkan inom HSO i Stockholms län Torsdagen den 17 november var det dags för uppföljning av och diskussion om hur vi på nya sätt kan samverka mellan medlemsföreningarna och HSO i Stockholms län. Ordförande Annika Hässler inledde med att hälsa alla välkomna och berätta om syftet med sammankomsten och om tanken med eftermiddagens diskussioner. Hon presenterade bland annat motionens attsatser samt vikten av att vi är öppna för nya sätt att samverka/samarbeta. Efter inledningen lämnades ordet till Lennart Håwestam, 2:e vice ordförande, som informerade om hur flera psykiatriföreningar/organisationer i länet började samarbeta kring gemensamma frågor, såsom behandlingar/vård, rehabilitering och efterbehandling för personer med psykiatrisk diagnos. Denna samverkan ledde sedan till bildandet av föreningen Nationell samverkan för psykisk hälsa i Stockholms län (NSPH). Föreningen arbetar idag förutom med intressepolitik bland annat med Peer support (en person som själv varit patient och som nu kan stötta andra som precis påbörjat sin behandling), samt med Hjärnkoll (informatörer som åker runt till företag, organisationer och myndigheter och berättar om sin resa/erfarenhet som patient och drabbad av en psykisk sjukdom). Efter presentation var det flera föreningar som tog upp egna goda exempel på samverkan, till exempel Hjärna tillsammans, där flera medlemsföreningar arbetar tillsammans med vården och andra aktörer, och Regionalt Cancercentrum, där landstinget och flera cancerföreningar i länet samverkat. De efterföljande gruppdiskussionerna syftade till att hitta frågor och ämnen som är gemensamma för medlemsföreningarna och som de tillsammans kan samverka kring. Till exempel gemensamma föräldrautbildningar, en genomgång av de psykologiska reaktionerna när man har ett sjukt barn, och Patient- och närståendeutbildningar likande Akermodellen, en fråga som förutsätter ett politiskt beslut samt budget. Här kan HSO i Stockholms län driva frågan intressepolitiskt medan föreningarna samarbetar tillsammans med vården. En annan fråga som kom upp var hur vi kommunicerar med varandra, tipsar och hjälper varandra. Detta gäller även hur vi kommunicerar med vården/landstinget. Annika avslutade eftermiddagen med att tacka alla som medverkat och konstatera att det känns positivt att ha träffats och diskuterat samverkansfrågor på det här sättet. Nästa steg blir att diskutera med styrelsen hur vi går vidare. Boka in redan nu seminarium 26 januari Kommande seminarium för HSO:s medlemsföreningar och representanter i de kommunala funktionshindersråden i länet: torsdagen den 26 januari har HSO bjudit in Desiree Pethrus, riksdagsledamot och särskild utredare för

5 5 assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service, LSS. Hon kommer att berätta om uppdraget, hur långt utredningen har kommit och hur de arbetar vidare med utredningsuppdraget. Inbjudan kommer att skickas ut i december men boka in datumet redan nu! 3. Trafik Första mötet med resursgruppen FUT Den 12 oktober träffades resursgruppen FUT (Förvaltning för utbyggd tunnelbana). Förvaltningen har uppdraget att bygga ut tunnelbanan med 19 km nya spår och tio nya stationer, vilket kommer att ge en ökad tillgänglighet inom Stockholmsregionen. Resursgruppen som ingår i FUT kommer att träffas regelbundet för att kunna lämna synpunkter på det fortsatta arbetet med utbyggd tunnelbana. Kommande möten med FUT kommer att hållas dels i en mindre grupp, dels i storgrupp beroende på vilka frågor som behöver diskuteras. FUT lovade att ta fram ett förslag på mötesserie. Under mötet diskuterades högkapacitethissar på Station Sofia, Gullmarsplan och Nacka C. Högkapacitethissar är snabbare än vanliga hissar och rymmer ca 36 personer. Station Sofia kommer att ligga på Södermalm i SOFO och byggs på 100 meters djup under Vita bergets bergshöjd och får en nordlig och en sydlig uppgång med två entréer vardera. Station Sofia: resursgruppen lämnade synpunkter på ljussättning i hisschakten och att det är viktigt att ljus inte får flimra med avseende på risk för epilepsianfall. Gullmarsplan: eftersom folkmängden kan skapa problem för framförallt personer som har kognitiva svårigheter eller annan problematik med orientering lyfte resursgruppen följande frågor: Hur får personer som väntar på hissen information om att hissen töms? Hur kommer kösituationen vid hissarna att se ut? Det är viktigt att visa vilken sida man ska gå på, tyckte resursgruppen. Nacka C: den nya stationen i Nacka kommer att heta Nacka C när den blåa linjen blir klar. Stationen kommer att placeras djupare än vad man tidigare presenterat, ca 40 meter under markytan. Detta beror på att provborrningar har visat att bergnivån ligger lägre än förväntat under Värmdöleden. Stationen kommer att behålla sina uppgångar i samma lägen som tidigare, både norr om Värmdöleden och i anslutning till den planerade bussterminalen och Nacka Forum. Resursgruppen diskuterade varför inte uppgången mot Nacka Forum har rulltrappor samt att Nacka C kommer att innebära korsande flöden, enkelsidiga hissar. Oklart hur FUT kommer att lösa detta. Trafikavstängningar 2017 Resursgruppen Land och Sjö har träffat Trafikförvaltningen för information om trafikavstängningar för Mer information om trafikavstängningar för

6 hittar man på sl.se/sv/reseinfo/ Lokalbanornas avstigningar Roslagsbanan: Kårstalinjen kommer att vara avstängd från 9 januari 2017 till 22 juni 2017 samt under hela sommaren fram till augusti. När Kårstalinjen öppnas 22 augusti stängs trafiken på Österkärslinjen fram t.o.m. 9 december Ersättningsbussar kommer att köra under tiden Roslagsbanan är avstängd. Saltsjöbanan: stängs av 12 juni till 20 augusti Ersättningstrafiken för Saltsjöbanan går endast till Henriksdal p.g.a. trafiksituationen i Slussen. Problemen med bommar som gick ner när Saltsjöbanan kom till Henriksdal är löst. Tvärbanan: är helt avstängd mellan 27 mars till 2 oktober 2017 p.g.a. byte av signalsystem. Från 3 oktober öppnas sträckan mellan Sickla udde och Sickla station med anslutning till Saltsjöbanan. Då går det att resa från Sickla station till Solna station utan byte vid Alvik. Solnagrenen stängs av 26 juni fram till 31 juli för bl.a. uppgradering av signalsystemet. På Sicklagrenen avkortas linjen i Hammarby Sjöstad fr.o.m. 17 oktober för arbeten med anslutning till förläggningen till Sickla station. Ersättningsbussar kommer att köra under tiden arbetet pågår. Pendeltågets avstängningar MTR planerar tillsammans med Stockholmståg för övertagande av pendeltågstrafiken i december. Avstängningar kommer att göras för inkoppling av nya spår i Älvsjö, Årsta och Stockholms södra enligt följande. Stockholm C Årstaberg, 13 april kl. 22:25 till 18 april 04:45 cirka 4 dagar Stockholm C- Älvsjö, 29 juni kl. 22:00 till 4 juli kl. 05:00 cirka 4 dagar Stockholm C- Älvsjö, 7 juni kl. 22:00 till 10 juli kl. 05:00 cirka 2 dagar Stockholm C- Årstaberg, 20 oktober kl. 22:00 till 23 oktober kl cirka 2 dagar Seminarium om utredningen Färdtjänstens framtid Den 8 november inbjöd HSO till seminarium där Mikael Eriksson, uppdragsledare för utredningen om Färdtjänstens framtid, och Helene Ljungqvist, bitr. uppdragsledare, berättade kort om utredningens bakgrund samt vilka synpunkter som kommit in under remisstiden. Beslutet att göra en total översyn över färdtjänstverksamheten togs redan 2014 av Trafiknämnden, Stockholms läns landsting. Översynen omfattar resetilldelning, regelverk, ledsagning, trafikplanering, samplanering, geografiska områden, bokningssystem, kvalitet, m.m. En referensgrupp med representanter för HSO och andra funktionshindersorganisationer har varit involverade ganska tidigt i processen och haft möjlighet att lämna synpunkter under hela utredningstiden. HSO har tillsammans med SRF och DHR även

7 7 lämnat gemensamma synpunkter på remissen, som var ute under perioden juni till oktober. Efter utredarnas presentation och information fanns det möjlighet att ställa frågor till dem. De frågorna som ställdes handlade bl.a. om försämringen av färdtjänsten, färdtjänstens avtal och upphandling. Mikael Eriksson och Helene Ljungqvist berättade att alla remissvar kommer att vara tillgängliga inom kort. Inge-Britt Lundin, 1:e vice ordförande tackade för en fin föredragning och avslutade traditionsenligt med att överlämna en chokladask. 4. Hälso- och sjukvård Seminarium om Personcentrerad vård Tisdagen den 25 oktober var Susanna Jäghult, leg sjuksköterska och medicine doktor, inbjuden till HSO för att prata om personcentrerad vård. Till vardags jobbar Susanna som enhetschef på Stockholm Gastro Center och forskar om kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomar på Karolinska institutet. Susanna har lång erfarenhet av att jobba med personcentrerad vård, bland annat som utvecklingsledare på Danderyds sjukhus. Det blev ett fullmatat seminarium, där Susanna varvade teori med praktiska exempel från sin vardag i sjukvården. Hon passade även på att ta upp några skräckexempel och slog hål på ett par myter. Susanna inledde sin presentation med att visa filmen If we could se inside other peoples hearts från Cleveland Clinic om bemötande i vården. Susanna menade att filmen ringar in vad personcentrerad vård handlar om. Att det inte bara handlar om en diagnos eller sjukdom, utan att alla individer bär på känslor och har resurser och erfarenheter. Det finns skillnader mellan orden patient och person. Att vara en patient är en roll som är utbytbar, medan person handlar om identitet och att det är något unikt och oersättligt. Det är även därför arbetssättet i den nationella forskningen heter personcentrerad vård och inte patientcentrerad vård. Patientens roll i hälso- och sjukvården har förändrats mycket de senaste åren. Tack vare informationsteknologi är dagens patienter ofta välinformerade och ibland händer det att patienterna är felinformerade. Susanna menade att vårdens roll i högre utsträckning handlar om att vägleda patienterna och ge dem verktyg för att bli en delaktig och aktiv part i vård och behandling. Susanna frågade publiken om de trodde att Sverige är bra på att involvera patienter. Sverige har kommit en bit på vägen, bland annat genom att Patientlagen infördes den 1 januari Däremot visar en omfattande patientstudie med deltagare från 11 länder att Sverige är sämst på att involvera och ge information, diskutera patienternas målsättningar med vård och behandling samt att samordna insatser och ha ett helhetsperspektiv. Metoden personcentrerad vård bygger på 3 huvudprinciper partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Partnerskapet är det mest centrala

8 8 begreppet och handlar om patientens och vårdpersonalens ömsesidiga respekt för varandras kunskap, erfarenheter och upplevelser. Patientberättelsen fokuserar på patientens livssituation. I patientberättelsen betonade Susanna vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om samtalsmetodik. Samtalet och dialogen pågår hela tiden dem emellan och att det ska vara som att lägga ett pussel. Till exempel kan patienten få börja och berätta om sin situation eller varför den sökt sig till vården. Susanna menade att hälso- och sjukvårdspersonal i högre utsträckning behöver tänka bortom medicinering eller behandling. Dokumentation = kommunikation. I journalen ska patientberättelsen dokumenteras och vårdplanen blir som ett slags kontrakt mellan patienten och vården. Mot slutet av sin presentation valde Susanna att fördjupa sig i utmaningar och möjligheter. Susanna menade att ledarskapet är en viktig komponent för att omsätta personcentrerad vård från teori till praktik. Det finns även utmaningar kring att montera ner hierarkier, göra språket mer begripligt och att öka transparensen mellan patienten och vården. Den digitala utvecklingen och Journal på nätet var två saker som Susanna ser kan bidra till att öka tillgänglighet och delaktighet i vården. Susanna avslutade med att uppmana alla patienter att ta plats och menade att framtidens patient är nuets patient! Alla lika olika insiktsutbildning på hälso- och sjukvårdsförvaltningen! Den 3 november genomfördes en pilot av insiktsutbildning på hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Under en eftermiddag fick 12 chefer och tjänstemän från HSF, däribland hälso- och sjukvårdsdirektören Barbro Naroskyin, lyssna på berättelser om och uppleva hur det är att leva med olika funktionsnedsättningar. Insiktsutbildningen Alla lika olika har utvecklats av HSF:s tillgänglighetsstrateg Mats Sternhag och representanter från DHR, SRF och HSO. Den bygger på det utbildningskoncept som utvecklats på trafikförvaltningen. Mats inledde med att prata om att tillgänglighetarbetet inte är något självändamål i sig. Det är en fråga om delaktighet och demokrati. Från medborgarperspektivet ledde han sin presentation vidare till Stockholms läns landstings ansvar för social hållbarhet och genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mats kunde bland annat kontstatera att förvaltningen är bra på att beakta den fysiska tillgängligheten i avtal med mera, men att det finns stora brister vad gäller den kommunikativa tillgängligheten. Programmet fortsatte sedan med punkten En helt vanlig dag. Representanterna från de tre organisationerna berättade om hur det är att leva en vanlig dag med synnedsättning, rörelsenedsättning och en dold funktionsnedsättning. Annelie Thorsfeldt Heikenborn från STROKEföreningen i Stockholms län var HSO:s representant och berättade om sina erfarenheter, möjligheter och utmaningar med att leva med en hjärnskada. Därefter var det dags för den upplevelsebaserade delen med praktiska

9 9 övningar. Hos HSO fick deltagarna göra en övning som illustrerade hur det kan kännas att få ett astmaanfall. Efteråt samtalade vi om hur vi kan öka tillgängligheten för personer med dolda funktionsnedsättningar både på arbetsplatser och inom hälso- och sjukvården. När deltagarna återsamlades fick de reflektera över vad de varit med om och vilka erfarenheter de tar med sig. Alla var positiva och tyckte att det varit mycket givande. Många tyckte att det var en bra blandning av berättelser och upplevelser. De uppskattade också dialogen och att det fanns ett öppet klimat för att få ställa frågor och resonera. Nu väntar utvärdering av insiktsutbildningen. Vi håller tummarna för att hälso- och sjukvårdsdirektören beslutar om en fortsättning! Intresserad att vara informatör? Kontakta Sophie Weström, eller eller Helén Johansson, eller 5. Landstingsstyrelsen Kompetensförsörjning Samverkansrådet med Landstingsstyrelsens politiker. Maria Englund, personaldirektör, var inbjuden till samverkansrådet för att informera om kompetensförsörjning. Hon redogjordet för landstingets arbete med en ny kompetensförsörjningsstrategi. Strategin ska bland annat tydliggöra karriäroch utvecklingsmöjligheter, skapa en struktur för samordning av kompetensutveckling och samordna hur kollektivavtal hanteras. Englund lyfte att hälso- och sjukvårdssystemet genomgår stora förändringar. Ny personal behöver rekryteras, kompetensutvecklingen behöver öka och nya kompetenser behövs, samtidigt som landstinget behöver bli bättre på att tillvarata den kompetens som redan finns. Man vill också undvika att avdelningar är helt beroende av inhyrd personal. Funktionshindersorganisationerna lyfte tre övriga frågor: Nedläggning av hälsomottagningar: Det finns nu ett förslag att lägga ner de tre relativt nyöppnade hälsomottagningarna, ett förslag som inte har diskuterats i hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansråd. Förslaget framstår som en kortsiktig besparingsåtgärd, och motiveras av att få har besökt mottagningarna. Det saknas en analys av varför hur kända är mottagningarna och varför remitteras så få dit? Utifrån landstingets egen Folkhälsorapport 2015 är det tydligt att invånarna behöver stöd till livsstilsförändringar, och hälsoläget för personer med funktionsnedsättning är sämre än för befolkningen i övrigt. Specialistcentra: Organisationerna önskade ytterligare information. Till vem vänder sig verksamheten, och hur stor del av verksamheten ska vara klinisk verksamhet respektive forskning?

10 10 Färdtjänst: Organisationerna undrade om landstingsfullmäktige har tagit beslut om ändrade regler vad gäller tilldelning av extra resor. Elever vid Alma folkhögskola har fått avslag på extra tilldelning av resor kopplat till sin utbildning och personer som frilansar har fått avslag för resor i tjänsten. Organisationerna menade att handläggare på trafikförvaltningen har börjat göra nya tolkningar av färdtjänstlagen, och ställde sig frågande till om det finns ett politiskt stöd för dessa nya tolkningar. Framtidens effektiva vård Samverkansrådet med Landstingsstyrelsens politiker. Den nationella utredaren Göran Stiernstedt har tillsammans med Anna Ingmarsson och Daniel Zetterberg gjort utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2). Utredningen har riktat in sig på de systemfel som finns i hur vården är organiserad. I Sverige gör vi förhållandevis få läkarbesök per person, har relativt goda medicinska resultat och en rätt bra folkhälsa. Vi ligger också på 3:e plats i Europa när det gäller antal läkare per invånare. Det vi tyvärr är dåliga på i Sverige är kontinuitet i vården, och det saknas ofta en fast kontakt som koordinerar alla insatser. Vi har också en sjukhustung struktur, det vill säga att vi satsar mycket resurser på våra sjukhus, i jämförelse med primärvården. Samtidigt framhöll Stiernstedt att vi trots detta också har lägre effektivitet på sjukhusen i jämförelse med resten av Norden. Han menade att det behövs ytterligare analyser kring varför det inte fungerar optimalt på sjukhusen. Stiernstedts huvudbudskap, inte minst utifrån att vi står inför en demografisk förändring där allt färre ska försörja allt fler, är att vi behöver en starkare primärvård, som han också kallade nära vård. Den kulturella föreställningen att primärvården är ett stöd till sjukhusen, och att det är sjukhusen som står för trygghet, behöver förändras. En starkare primärvård leder till bättre systemeffektivitet, en mer jämlik vård och bättre vård för patienten. Dock underströk Stiernstedt att utredningen talar om en primärvård som inte ser ut som dagens, utan en primärvård som tar ett dygnetruntansvar, som innehåller mer avancerad vård/sjukhusvård och som bättre utnyttjar de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Han lyfte även att det kan behövas hårdare styrmedel, exempelvis i form av remisskrav, för att få söka sig till ett akutsjukhus. Utifrån ett funktionshindersperspektiv tog Stiernstedt upp att istället för obligatoriska vårdval kring många olika insatser, borde det erbjudas ett vårdval för en sammanhållen vård, någon som tar hand om hela mig. Han menade också att den stora effektiviseringsmöjligheten ligger just där, i ett samlat omhändertagande av främst den äldre och mest sjuka befolkningen. Utredningen menar att vården behöver organiseras mer utifrån ett teambaserat arbetssätt, som utgår ifrån patientens behov och där patienten är en del av teamet, så kallad patientcentrerad vård, och att man måste prioritera kontinuitet. I ett sådant arbete behövs det fler undersköterskor och sekreterare på sjukhusen, inte fler sjuksköterskor och läkare. Det behövs också bättre ITlösningar och patienten måste ha tillgång till all information om sig själv,

11 11 exempelvis genom journal via nätet. Stiernstedt menade att det är ett problem att staten ofta skapar nya riktlinjer, exempelvis kring samverkan mellan olika aktörer, eller hur individuella planer ska utformas, men att dessa lagar och föreskrifter blir administrativa reformer som inte får något genomslag i en förändring av själva arbetssätten inom vården. Citybanan, forskningsetik, m.m. Samverkansråd med Landstingsstyrelsens förvaltning. På årets sista samverkansråd stod information från bl.a. Citybanan och hur de arbetat med tillgängligheten, etik i SLL:s forskningsverksamhet samt information från Tf. Landstingsdirektör Anne Rundqvist på dagordningen. Peter Torndal, programdirektör på Citybanan, Trafikförvaltningen, inledde med att berätta om citybanan och den nya sträckningen genom Stockholms centrala delar. Det kommer att bli två nya stationer, en vid Odenplan, som ersätter Karlberg station för pendeltågen, och Stockholm City som ligger under stationen för blå linje. Alla pendeltåg kommer att gå via Odenplan och City vidare till Stockholm södra. Denna dragning kommer att underlätta byten mellan tunnelbana och pendeltåg samt ge bättre framkomlighet för fjärrtågen till Stockholm central. Tillgängligheten för Citybanan har varit central i arbetet med Citybanan och har skett i nära samverkan med HSO, SRF och DHR. För ev. tillbud finns evakueringstunnlar och på stationerna byggs plattformsavskiljande väggar. Inne på stationerna finns kontrast- och golvmarkeringar, ljud- och ljusindikering, taktilspråk, hissar i par om två, audiovisuell information och så vidare. Citybanan ska nästa år börja testköras och invigs i juli Nästa programpunkt var information om forskningsetik. Jan Andersson, forskningsdirektör, redogjorde för skillnaden mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt vilka regler som måste vara uppfyllda för att en vetenskaplig forskningsstudie kan starta. WHO har till exempel tagit fram riktlinjer för hur en prövning ska gå till för att studien ska vara kvalitets- och kontrollsäkrad, det vill säga att det som mäts är relevant. Det brukar kallas att den följer god klinisk sed. Stockholms läns landsting har ca studier/år. Alla som deltar i en studie har rätt till information om hur den är upplagd och vilka tester och så vidare som ska göras. Jan varvade informationen med tydliga exempel från verksamheten, vilket var uppskattat. Avslutningsvis kom han in på vikten av att alla forskningsresultat, även de dåliga, måste publiceras för att kunna hålla dialogen om etiken i forskningsverksamheten igång. Nya metoder och avancerad teknik ger nya etiska frågeställningar som måste diskuteras och tas ställning till. Funktionshindersorganisationerna undrade hur SLL:s upphandling av posthantering ser ut, då det kommit till vår kännedom att landstingets post vissa dagar delas ut av tidningsbuden. Anne Rundqvist lovade att undersöka frågan. Hon fortsatte sedan med att berätta om att en ny Landstingsdirektör utsetts, Malin Frenning, som börjar sin tjänst 1 december. Inflyttningen av de första patienterna på nya Karolinska sjukhuset började på

12 12 söndagen den 20 november. Flyttningen av patienterna har förberetts noga och patientsäkerheten har prioriterats högt. Det handlar både om att lära sig ny teknik, men även att arbeta på ett annat sätt runt patienten. Färdtjänsten var en annan fråga som Anne meddelade att ansvariga på Trafikförvaltningen arbetar intensivt med, för att se till att avtalet följs. Det är viktigt att det är seriösa utförare av färdtjänsten. Det är dock svårt för SLL/Trafikförvaltningen att gå in i överenskommelser mellan en arbetsgivare och arbetstagare. Efter den informationen avslutades mötet och Anne tackade för sig. HSO i Stockholms län - Funktionshindersrörelsen i samverkan S:t Göransgatan 84, 3 tr, Stockholm Tfn: , Fax: , Texttel: Webbplats: E-post: info@hsostockholmlan.se