Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Stjärnan 2016/2017

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Stjärnan 2016/2017

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3. Uppföljning, utvärdering och sida 9-10 utveckling 1

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 2

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Under hela dagen Goda vuxna förebilder och vi har en bra förhållningsätt till både barn och vuxna. Vi respekterar varandras olikheter och alla har lika värde oavsett vem man är. Vi samtalar mycket om hur man är mot varandra tex: Hur kände dig nu? Eller hur tror du att han/hon känner sig när du gör så här? Vi visar tydligt och förklarar (ord, kroppsspråk och tecken) vad som är rätt och fel. Vi visar varandra respekt i samtal och låter hen få prata färdigt. Om någon vill avbryta visar vi handen att hen får vänta. Frilek ute/inne Vi ger barnen möjlighet att välja aktivitet/lekar utifrån eget intresse och tillgängligt material oavsett kön. Exempelvis färg, byggmaterial, pärlor, pussel, sand, löv med mera. Vi vuxna erbjuder/inbjuder till någon speciell aktivitet som följer planeringen. Vi skapar miljöer på avdelningen där barnen får möjlighet att leka familj på olika sätt.(bokprojekt) Tamburen Vi låter barnen prova klä av och på sig själva i egen takt. Vi ger barnen olika tid genom att vi har delat in dem i grupper och på så sätt vistas inte alla barn samtidigt i tamburen. Lämning och hämtning Vi bemöter och behandlar alla barn och föräldrar med respekt. Vi ser till att ge varje möte den tid det behöver. Samling Vi ger varandra tid att tala och lyssna och visar respekt. Vi ser till att alla närvarande barn får möjligheten att uttrycka sin egen förmåga. Vi uppmärksammar varje barn vid varje samlingstillfälle genom att vi tex sjunger namnsången. Traditioner Vi uppmärksammar barnens födelsedagar och vi frågar barn och vårdnadshavare- Hur gör ni hemma? (Enkät) Vi firar de svenska traditionerna. (jul, påsk och midsommar) Vi frågar barn och vårdnadshavare. Hur firar ni era olika traditioner och högtider? (Enkät) 3

5 Portfolio Vi synliggör barnets positiva utveckling/lärande Projekt och teman som barnet deltagit i ska även synliggöras i pärmen. Barnet bestämmer över sin pärm och kan när som helst titta i den. Grön flagg/sapere Genus Vår handlingsplan är godkänd. Vi uppmuntrar till utvistelse varje dag och lägger stor vikt vid att alla barn ska kunna vara ute oavsett väder. Vi ger information på olika språk för att möjliggöra det. Ibland ringer vi hem om det fattas kläder. Vi strävar efter att alla barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde. Vi tillgodoser allt material till alla barn oavsett kön och ursprung. Flerspråkighet/modersmål Vi uppmärksammar varje barn ursprung genom att sätta upp flaggor och information om varje land och vi skriver välkommen till stjärnan på olika språk. På sätt vill vi att alla ska känna sig välkomna. Vi synliggör barnens olika hemspråk med att sätta upp ord och fraser i verksamheten. Vi uppmärksammar barnens modersmål i våran verksamhet tex i sånger bilder, måltider Vi använder tecken som stöd för att stärka och tydliggöra barnens språk. Vi uppmuntrar barnen och vårdnadshavare att prata sitt hemspråk Avd. Stjärnan är uppkallad efter stjärnan i den somaliska flaggan, som representerar Kunskapens ljus. Arbetslaget Vi delar ut enkäter på föräldramötet om hur vi firar olika traditioner och födelsedagar. Vi gör barnintervjuer en gång per termin Vi skriver reflektioner, filmar och fotograferar barns olika lärande och intressen. Vi arbetar med våra mål i grönflagg och träffas några ggr per termin och lämnar in barnens reflektioner. Varje avdelning ansvara för att dokumentera olika situationer. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, 4

6 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Under hela dagen Vi har fasta rutiner och aktiviter under dagen och veckan: Skapande, rörelse och utevistelse. Vi delar in barnen i tre grupper till aktiviteterna: Mamma Mu, Apelsinerna och Spindlarna. Vi har två läsgrupper efter maten. Varje tisdag får några barn höra saga på somaliska och arabiska. Vi tänker på att skapa små grupper under hela dagen där barnen kan leka och samspela med några få kompisar. Detta gör vi medvetet genom att pedagogerna vistas på olika platser/lokaler både inne och ute. Vi använder matematiska begrepp i vardagen tex: i matsituationerna, vid av och påklädning och under den fria leken. Grön Flagg/Sapere Vi arbetar säsongsbetonat och använder de frukter/bär och grönsaker genom att använda de olika sinnena. Smak, lukt, syn, hörsel och känsel i samband med fruktstunden eller lunch. Vi uppmuntrar till att smaka på allt. Vi pedagoger har ett positivt förhållningsätt till att våga smaka och sätter ord på hur det smakar. 5

7 Vi ska arbeta med att minska sockret genom att ta bort från kanelblandningen, ta bort onödig ketchupanvändning, använda naturella yoghurtprodukter och tillsätter färska bär. Vi ska ha planerad och oplanerad rörelse varje dag ute och inne. På onsdagar har vi gemensam rörelse i huset. Varje onsdag har vi en danspedagog som håller i dans för våra 4 och 5 åringar. I våra tre grupper får vi in rörelse som aktivitet. Flerspråkighet/modersmål Vi har tillgång till modermålstöd en gång i veckan på arabiska och somaliska. En av ordinarie pedagog pratar också dessa två språk. De finns med och stöttar, förklarar och berättar för barnen på båda språken tex i våra aktiviteter, fria leken, gruppträffarna Samling Vi har samling varje dag där en pedagog förbereder och håller i den. Vi ger barnen möjlighet att prata inför gruppen, varje barn synliggörs genom att de får möjlighet att prata en och en. Vi använder matematiska begrepp dagligen genom att vi räknar innan vi börjar sjunga, läser ramsor där man räknar, räknar antalet barn som är här mm. Vi pratar även färg och form Vi har en månadssång med tecken och alla i huset får även sjunga den. Vi sjunger sånger och pratar om årstiderna, djur och natur. Genom vår samlingsstruktur tränar vi namn, färger, symboler och andra begrepp. Vi försöker använda de utryck vi känner till på de representerade språken bland barnen. Vi sjunger, använder rim och ramsor Vi använder oss av konkret material tex sångkort, böcker och bilder på djur och kläder mm. Före lunch har vi gemensam lek eller rörelse Våra tre grupper Vi har delat in barnen i tre grupper- Mamma mu, Spindlarna och apelsinerna. Detta för att stärka varje barn självbild, stärka språkutvecklingen, att få komma till tals och bli lyssnad på. Vi ska arbeta med bokprojekt i våra grupper. I våra grupper ser vi varje barn och ger vi varje barn den tid som den behöver. Och vi skapar en lugn miljö för både barn och pedagoger. Matsituationen Vi låter ett barn få duka med en pedagog. Vi samtalar om antal, former och andra matematiska begrepp. Vi pedagoger låter barnen lösa problem och ställer frågan: Hur många fattas det nu? Hur tänker du nu? Hur tycker du att vi ska göra? Vi tänker på hur vi placerar barnen vid måltiderna. Inte efter ålder utan utifrån språklig nivå. Vi ger barnen tid till stort talutrymme och vi lägger stor vikt vid att lyssna på dem. Vi uppmuntrar barnen till att lägga upp sin mat själva efter egen förmåga. Vi är goda förebilder och uppmuntrar barnen att smaka på allt. Tamburen Vid på och avklädning får barnen möjlighet att vistas i mindre grupper och prova själv. 6

8 Vi berömmer och uppmuntrar barnen att försöka. Vid av och påklädning benämner vi klädesplaggen och begrepp. Vi pedagoger låter barnen lösa problem och ställer frågor: Vad ska du sätta på dig nu? Hur många strumpor har du på dig nu? Frilek inne/ute Vi vuxna är alltid närvarande. Vi erbjuder stimulerande miljöer och material som intresserar alla barn. Materialet står tillgängligt i barnens höjd så att de själva kan välja vad de vill leka med. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva men är med och stöttar när det behövs. Vi vuxna visar stopphanden som tecken för att visa: Stopp jag vill inte!! Skogen Vi har utflykt/skogen en dag i veckan då vi delar in barnen i två grupper. Vi uppmuntrar barnen till att tycka om att vara i naturen och hur man är rädd om den. Vi benämner djur och växter vid deras namn. Vi använder matematik genom att leta efter former och räknar antal i naturen. Barnen tränar sin motorik, sina sinnen och på att vara i skogen och upptäcka dess möjligheter. Vi reflekterar över vilken årstid är det nu? Barnen får skapa på olika sätt och vi synliggör det i verksamheten. Dokumentation/Arbetslaget Vi synliggör barnens positiva utveckling och lärande genom dokumentation i Portfolio och pedagogisk dokumentation. Vid uppföljning/utvecklingssamtal använder vi oss av bildspel, barnintervjuer och min bok. Språkdomäner gör vi tillsammans med vårdnadhavare för att kartlägga barnens språkbakgrund. Vi använder Tidig Registrering Av Språkutveckling på barngruppen även kallad TRAS. Vi följer upp vår verksamheten genom våra uppföljningsverktyg. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Under hela dagen Vi vuxna låter barnen få bestämma med vem och vad de vill leka med under dagen. Vi låter barnen fritt få välja material och leksaker och vi tar tillvara på deras intressen. Vi ger barnen medansvar i olika aktiviteter och rutiner. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och säga förlåt och visa känslor. Vi lyssnar på barnen och låter de få vara med att bestämma tex: Hur ska vi ta hand om våra nya leksaker i hemma huset? 7

9 Hur ska vi vara mot varandra? Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva men finns med och stöttar. Våra tre grupper Vi låter barnen få styra innehållet men utifrån en bestämd aktivitet.tex: Vilken rörelselek vill ni göra idag? eller vad vill ni måla eller skapa med idag? Vi har låtit barnen få bestämma vad grupperna ska heta och använt oss av demokratiskt beslut. Vi låter barnen vara med att styra innehållet i vårt bokprojekt bl.a skapa olika miljöer. Vi utgår från vad barnen är intresserade av. (Familjen, lika-olika) Matsituationen Ett barn får duka med en pedagog, hämta maten, berätta vad det är för mat och säga varsågod till kompisarna. Vi låter barnen ha inflytande över sin måltid och ta mat själva efter sin egen förmåga. Frilek inne/ute Vi vuxna är närvarande och vi sprider ut oss på avd eller ute. Vi är med och ställer frågor/ funderingar i leken så att den blir meningsfull för dem. Vi ser till att barnen får välja fritt efter eget intresse vad de vill leka med. Vi strävar efter att alla barn skall kunna leka med varandra. Tamburen Med stöd från oss vuxna låter vi barnen ta ansvar för sina egna kläder. De får själva hämta och hänga tillbaka sina kläder i facken. Vi låter dem klä på sig själva efter sin egen förmåga. Miljö Vi har anpassat vår miljö i mesta möjliga mån med låga bord och stolar. Vi försöker bygga upp olika öar som exempelvis hemmet, bilhörna, byggrum och målarrum. Vi anpassar även materialet och sakerna efter barnens intressen och har dessa i barnens höjd. Portfolio Barnen får vara med och välja innehåll och sätta in den i sin pärm. Vi diskuterar och låter barnen efter sin förmåga berätta vad som ska stå på dokumentationen. Barnen får när som helst titta i pärmen under dagen. 8

10 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Inskolning Vi skickar hem välkommenbrev, tycka om lista om barnet och tid till samtalet. Vi bokar tolk om så behövs. Vi är tydliga i vår information och berättar kort om verksamheten och hur en inskolning går till. Vi lägger stor vikt att vårdnadshavaren får berätta om sitt barn och förväntningar. Vi vill skapa en trygg och harmonisk vistelsetid för barnet och vårdnadhavarna Vi sätter upp namn flaggor m.m innan de börjar för att de ska känna sig välkomna. Flerspråkighet/modersmål Vi bokar telefontolk om det behövs och vi kan även boka språkstöd under inskolningen. Vi har en ordinarie pedagog som pratar somaliska och arabiska vilket är ett stort stöd för både vårdnadshavare och barn. Pedagogen kan också översätta information så alla kan förstå och ta del av den. En dag i veckan har vi två modersmålstödjare på arabiska och somaliska. De kan stötta både vårdnadhavare och barn i frågor och funderingar och information om sitt barn eller verksamheten. Modermålsstödjarna kan också översätta informationslappar. Föräldrakontakt/inflytande/delaktighet Vi har en öppen dialog med föräldrarna och vi skapar goda samtal vid hämtning och lämning då vi är lyhörda och intresserade av deras frågor och funderingar. Vi har inskolningssamtal, uppföljningssamtal och portfoliosamtal under året För de föräldrar som har annat hemspråk erbjuder vi telefontolk. Vi har föräldramöte/trivselkväll under året där vi visar vår verksamhet och gör dem delaktiga i vårt arbete. Vi lyssnar och diskuterar frågor som dyker upp. Språkdomänen går vi igenom vid uppföljningssamtal/portfoliosamtal. Vi kommer att erbjuda föräldrarna att bli föräldrarådsrepresentanter för Stjärnan på föräldramötet. Vi har en väl synlig synpunktslåda där föräldrarna kan lämna synpunkter. Vi lämnar ut enkäter om hur man firar olika traditioner på föräldramötet. 9

11 Vi har barnintervjuer som vårdnadshavaren fyller i tillsammans med sitt barn till samtalet på hösten. Även vi pedagoger fyller i denna blankett. Planeringskalendern sitter i hallen och synliggör vår verksamhet som vi uppdaterar varje vecka. Vi har en foto ram som visar vår verksamhet i bilder. Den kan innehålla olika teman som vi arbetar med. Det ger vårdnadshavaren och barn en möjlighet till samtal om vad som händer. Vi synliggör även med text. Vi strävar efter att synliggöra information och dokumentation på flera språk. Arbetslaget Vi är tydliga att informera vårdnadshavare om förskolans mål och uppdrag bl.a på föräldramöten. På inskolningssamtalet informerar vi även om vår likabehandlingsplan. Vi informerar om att man kan ge synpunkter i vår synpunktslåda som finns ute i tamburen eller på kommunens hemsida. (På föräldramötet) Vi informerar vårdnadshavarna hur viktigt det är att fylla i föräldraenkäten som ges ut vartannat år. Vi går igenom sammanställningen på föräldramötet. Vi reviderar varje år vår likabehandlingsplan och våra överlämnande planer till våra samtal. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metod Förskoleklass Vi har två träffar på vårterminen med barn och de nya pedagogerna i deras lokaler. Portfoliopärmen lämnas över av barnet under besöken. Vi ser över våra rutiner för hur överlämnandet mellan förskola- förskoleklass ska gå till. Vi ser över vår rutin kring överlämnandet av portfoliopärmen. Vi bjuder in barnen som börjat förskoleklass, skola och fritidshem att besöka oss och berätta om sina upplevelser. 10

12 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Arbetslaget Varje höst ser vi över barngruppen på olika sätt bl.a genom observationer, lyssnar på och föra samtal med barnen. Vi diskuterar vad fungerar nu? Vad är barnen intresserade av nu? Vad ska vi ändra om i våran verksamhet? Vi har en levande diskussion i arbetslaget och vill hitta nya sätt att tänka och arbeta på. Vi ska kunna ge varandra konstruktiv kritik 11

13 Vi bjuder in vårdnadshavarna till mer delaktighet genom att ha goda samtal tex: vid hämtning och lämning och lyssnar på dem. Vi är lyhörda för deras synpunkter vid tex: föräldramötet och diskuterar det som kommer fram. Vi gör dem delaktiga i våra samtal under året då vårdnadhavaren har möjlighet att komma med synpunkter. Vi arbetar med att barnen ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin verksamhet genom att vi lyssnar på dem och ställer produktiva frågor. Vi använder oss av barnens dokumentation för att synliggöra deras delaktighet och utveckling. Vi använder oss av BRUK och andra uppföljningsverktyg för att kunna följa upp vårt arbete. Vi använder oss av olika sätt att dokumentera vår verksamhet och barnen: tex filmning, bilder, intervjuer, penna och papper, observationer. Portfolio/Dokumentation Vi observerar och registrerar barnens språkutveckling med redskapet TRAS (TRASschema = Tidig Registrering Av Språkutvecklingen) I Portfolion synliggör vi barnens positiva lärande genom bilder, samtal och egna alster som barnen är med och bestämmer över. Vi får in läroplanen i vårt arbete och synliggör den för vårdnadshavaren i våra samtal. Med språkdomänen som vi har med i våra samtal med vårdnadshavare följer vi upp barnens språkbakgrund genom att tillsammans fylla i den. Lokal arbetsplan Vi uppdaterar vår arbetsplan vid planeringsdagen och utvärderingsdagen. Vi skriver in ev. åtgärder från utvärderingsdagen. Presenteras för föräldrarna på höstens föräldramöte och finns i föräldrapärmen i tamburen. Vi har tre planeringsdagar på ett år Planeringsdag, uppföljningsdag och utvärderingsdag. Kvalitetsredovisning På utvärderingsdagen på våren reviderar vi vår kvalitetsredovisning som enhetschefen sedan sammanställer. Vi följer upp våra uppföljningar på våren. Två ggr per år skickar vi in våra olika uppföljningar på vårt arbete till FC 12