Årsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet
|
|
- Mattias Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsredovisning 2010 Internationella programkontoret för utbildningsområdet
2
3 OM Så vill vi vara: Öppna Engagerade Professionella Vår idé: vi ska höja utbildningens kvalitet, och främja ett livslångt lärande som bidrar till tillväxt och rättvisa. OSS Vår vision: Att skapa bryggor mellan människor, kulturer och miljöer och erbjuda den bästa kvaliteten i utbildningen genom globalt lärande.
4 verka för att det svenska deltagandet i EU:s utbildningsprogram ska öka svara för en enkel och effektiv administration av hög kvalitet genom marknadsföring, information, rådgivning och handledning underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete Våra uppdrag att följa upp och utvärdera samt sprida resultat av verksamheten omfattade 70 årsarbetskrafter har utbildat 25 regionala EU-ambassadörer IPK administrerade ett sjuttiotal olika program, aktiviteter och verksamheter för internationalisering av utbildning betalade ut ca 278 miljoner kr i olika slag av stöd för internationalisering har nått de kvantitativa målen i regleringsbrevet för Comenius Fortbildningsstipendier och Erasmus hanterade ca ansökningar om deltagande i programmen varav de flesta programmen hade minst dubbelt så många sökande som kunde få stöd än vad som kunde beviljas
5 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 5 Innehåll 1. GD har ordet 7 2. Så arbetar Internationella programkontoret Verksamhetens prestationer Program och verksamheter vid IPK Mål och resultat Planera, leda och styra verksamheten Ökad kvalitet i svensk utbildning Ekonomiskt utfall Fördela medel och platser Programmet för livslångt lärande (LLP) Nordiska ministerrådets utbildningsprogram Sidas program för samarbete med utvecklingsländer Svenska staten Geografisk fördelning Uppföljning av projekt Utveckla program, verksamhet och arbetssätt Samordning av externt bedömningsarbete Eurydike Stipendier för studieavgiftsskyldiga studenter ASEM-DUO Sverige Skaffa ansökare och deltagare Ökat deltagande i programmen Hög kvalitet i ansökningarna Jämn spridning av ansökningar Främja internationellt samarbete inom ut bildningsområdet Spridning av projektresultat och aktiviteter för främjande av internationalisering Evenemang och aktiviteter i samarbete med andra myndigheter Program och verksamheter som stödjer internationalisering Skapa förutsättningar Organisation Insynsrådet Personalredovisning Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Redovisning av bemyndiganden Tilläggsupplysningar och noter Tilläggsupplysningar Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Omslutning Godkännande av årsredovisningen och intygande om intern styrning och kontroll Processen för intern styrning och kontroll vid IPK Tillfredställande intern styrning och kontroll Generaldirektörens bedömning 65 Definitioner 66
6
7 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 7 1. GD har ordet När jag summerar 2010 kan jag konstatera att det för Internationella programkontorets del var ett innehållsrikt och framgångsrikt år. Myndigheten har flyttat fram positionerna, bland annat genom att nya program tillförts verksamheten. Vi har också tagit en aktiv roll i utvecklingen av utbildningsprogrammen på europeisk nivå, genom att finnas representerade i samtliga fem tematiska nätverk som utlysts av Europeiska kommissionen. Även internt har vi arbetat mycket med att stärka möjligheterna till att arbeta utåtriktat. En ny kommunikationsplattform har antagits och vi har med utgångspunkt i denna satsat på att stärka samarbetet inom vårt regionala nätverk och ökat vårt samarbete med andra berörda myndigheter och organisationer. De nya program som vi har fått ansvar för har bidragit till att bredda vår roll som en central aktör inom internationalisering av utbildning. Sedan årsskiftet 2010 är vi nationellt kontor för Eurydike ett nätverk för information om utbildningssystem och utbildningspolitik i Europa var också första verksamhetsåret för ett nytt stipendieprogram för studenter riktat mot länder med framväxande ekonomier och ett stipendie program som skall verka för att lärosätena stimulerar fler lärare att delta i lärarutbyte. Vi fick också beskedet att IPK ska ansvara för fördelningen av stipendiemedel för inkommande studenter till svenska lärosäten, som regeringen anslagit i samband med införandet av studieavgifter inom den högre utbildningen. Ju bredare roll IPK får, desto större möjligheter ser jag också för oss att arbeta strategiskt med att öka internationaliseringen. Resultatmässigt kan jag med glädje jag konstatera att vi i princip har uppnått målen i regleringsbrevet gällande antalet utresande lärare och studenter inom Comenius fortbildning respektive Erasmusprogrammet. De marknadsföringssatsningar som vi lagt på dessa programdelar under de senaste åren har visat resultat. I vår strävan att förbättra service och stöd till våra ansökare har vi också gått framåt under I 2009 års kundundersökning identifierades två tydliga förbättringsområden: hanteringen av ansökningar inom Nordplus och förenkling av ansökningsprocessen inom de europeiska programmen. Under året har vi arbetat systematiskt med detta, bland annat genom att ta fram tydligare handledningsmaterial och att översätta blanketter till svenska. Resultaten i 2010 års undersökning visar att kunderna tycker att vi har förbättrat oss på båda dessa områden. Att försöka nå nya aktörer med information och att sprida resultat från verksamheten är ytterligare ett prioriterat uppdrag. Ett led i detta arbete har varit att utöka samarbetet med andra myndigheter och organisationer. Under Almedalsveckan samarbetade IPK med Sida och deras verksamheter i Visby kring ett gemensamt torg, vilket var mycket lyckat. Tillsammans med Högskoleverket har vi satsat på information om utlandsstudier till landets studenter; bland annat genom gemensam produktion och distribution av broschyrer. Lägg till det ett antal konferenser, seminarier och informationsmöten som vi arrangerat tillsammans med bland andra YH-myndigheten, LO, Skolverket, med flera, som exempel på hur vi har arbetat för att få en större spridning och nå en bredare målgrupp. Året har också präglats av att vi genomgått ett flertal revisioner, bland annat har Europeiska kommissionen genomfört en omfattande revision av verksamheten. Detta har tagit mycket av personalens tid och till viss del fått till följd att myndigheten fått lägga mindre kraft och aktiviteter på att främja verksamheten. Det är också en viktig förklaring till att vi fick ett överskott som var större än beräknat vid årsbokslutet. Slutligen vill jag tacka alla medarbetare, samarbetspartners och kunder för ett framgångsrikt 2010 och jag ser fram emot ett händelserikt Ulf Melin Generaldirektör
8
9 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 9 2. Så arbetar Internationella programkontoret Internationella programkontoret (IPK) främjar internationellt utbyte, samarbete och lärande. IPK arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet samt främja livslångt lärande för tillväxt och rättvisa genom att stärka internationella kontakter och interkulturella perspektiv. IPK finns till för aktörer inom utbildningsväsendet och näringslivet som initierar, förstärker eller fördjupar det internationella perspektivet i sin verksamhet. IPK verkar för att det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i våra målgruppers verksamhet i enlighet med myndighetens instruktion (2007:949) Globalt lärande skapar bryggor mellan människor, kulturer och miljöer, och ger den bästa kvaliteten i utbildningen IPK:S VISION IPK:s vision, beslutad 2009
10 10 Årsredovisning Verksamhetens prestationer All verksamhet vid IPK, i enlighet med myndighetsinstruktionen, är indelad i de sex huvudprocesser som illustreras nedan. Från och med 2010 har myndigheten valt att identifiera sina processer som myndighetens prestationer. Huvudprocesserna är kartlagda och IPK planerar, budgeterar, genomför och följer upp verksamheten utifrån dessa sedan Totala kostnaden för processen/prestationen definieras som myndighetens direkta kostnader för arbete och material samt overheadkostnader. Utifrån instruktion, regleringsbrev och styrdokument från övriga uppdragsgivare formulerar IPK övergripande mål för respektive process som återfinns i myndighetens verksamhetsplan. Måluppfyllelse och resultat för verksamhetsåret 2010 kommer att presenteras i respektive processavsnitt. MÅL All styrning, ledning och genomförande av IPK:s samlade verksamhet ska ske i de sex huvudprocesserna. Enligt VP Program och verksamheter vid IPK IPK är det svenska programkontoret för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen har beslutat om. Det innebär att IPK utöver regeringen har Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Sida som uppdragsgivare och finansiärer. IPK:s ansvar för programmen skiftar beroende på finansiär och verksamheternas karaktär. Alltifrån ett fullt ansvar med information, administration av ansöknings- och projektprocessen samt uppföljning till ansvar för enbart information och spridning av resultat då andra institutioner fattar beslut. IPK har också fullt ansvar för flera verksamheter där ansökningsförfarande för tilldelning av medel inte tillämpas. I översikten presenteras samtliga verksamheter med beskrivning av vilken typ av aktivitet som sker inom projekten och programmets målgrupp.
11 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 11 1, 4 1, , , 3, 3, , 5, 5, , 5, 5, , 5, 5, 5 5, 5, 5, 5 5, 5, 5,
12 Kristina Westerberg lärare på Tibble gymnasium i Täby, och koordinator för ett elevutbyte inom Comenius elevmobilitet Vi vill ge våra elever chansen att vidga sitt internationella perspektiv och att lära sig ett tredje språk. Men också att de ska förstå att det går att lära på olika sätt det viktiga är kunskapen.
13 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Mål och resultat 3.1 Planera, leda och styra verksamheten Myndighetsförordningen (2007:515) slår fast att verksamheten ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att verksamheten ska redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel. Prestationen Planera, leda och styra syftar till att säkerställa detta och att mål från uppdragsgivare uppfylls. Den svenska utbildningspolitiken har som övergripande mål att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. MÅL IPK ska leverera en fullständig och korrekt Årsredovisning och Yearly Report i tid till rimlig arbetsinsats. Dessutom ska kvaliteten på analysen förbättras. Enligt verksamhetsplan MÅL Minska avvikelserna i beslutad budget. Enligt verksamhetsplan Ökad kvalitet i svensk utbildning 2010 skickade IPK för andra gången ut en kundundersökning till alla kunder som har sökt medel eller plats inom samtliga program. Undersökningen har gjorts i syfte att mäta kundernas uppfattning om myndighetens bemötande och genom detta också mäta graden av måluppfyllelse. Enkäten gick ut till kontaktpersoner för projekt som är avslutade alternativt ansökningar som inkommit och behandlats från augusti 2009 till juni Svarsfrekvensen hamnade på 55 procent, vilket får anses vara acceptabelt. Bortfallet förklaras främst med felaktiga mottagaradresser och felaktigt ifyllda enkätsvar. Enkäten är utformad utifrån myn dighetens prestationer/processer med frågor som rör information inför ansökan, tillgänglighet, administrativ hantering av ansökan och ärendet samt spridning av resultat. Sista avsnittet behandlar IPK:s övergripande verksamhet att stärka internationalisering och kvaliteten inom utbildningsområdet. Generellt är resultaten fortsatt goda för alla programmen. Medelvärdet för alla påståendefrågor har ökat från 3,56 (2009) till 3,63 (2010) på en skala 1 5 där 5 är instämmer helt och 1 är instämmer inte alls. Resultaten från 2009 års undersökning resulterade ibland annat två förbättringsområden: Nordplus hantering av ansökningar och förenkling av ansökningsprocessen inom de europeiska programmen. Glädjande har resultaten för dessa två områden förbättrats under Den upplevda nöjdheten av IPK:s hantering vid fördelning av medel och platser inom Nordplusprogrammet har ökat från 3,0 till 3,5. Det goda resultatet av arbetet för att förenkla ansökningsprocessen redovisas i avsnittet Skaffa ansökare och deltagare. Resultatet för spridning av goda exempel från IPK:s verksamhet ligger på samma nivå som tidigare år, men ligger lägre än övriga frågor i kundundersökningen. För att kunna tolka resultatet behöver IPK beakta att endast den del av myndighetens kunder som har ansökt till något av programmen svarar på påståendena. Den stora del av IPK:s målgrupp som inte söker bidrag, men som deltar i myndighetens övriga aktiviteter nås därför inte. För att kunna mäta och ge en korrekt bild av hur IPK:s verksamhet bidrar till att öka kvaliteten i svensk utbildning kommer undersökningen att behöva kompletteras. IPK:s arbete är viktigt för oss på universiteten. Vidgar perspektiv, ger nya forskningskontakter, samt ger stimulans i en annars ganska monoton verksamhet fortsätt och utöka. Citat ut IPK:s kundundersökning 2010
14 14 Årsredovisning 2010 Under våren 2010 redovisades en målgruppsanalys som visar att IPK har en bred målgrupp att arbeta mot. Som ett led i att nå målgrupperna har en kommunikationsplattform för myndigheten arbetats fram och implementerats under Ekonomiskt utfall 2010 IPK har fyra uppdragsgivare och tillika finansiärer: Regeringen, Europeiska kommissionen, Nordiska ministerrådet och Sida. Med dessa tecknar IPK på uppdrag av regeringen kontrakt och överenskommelser med övriga finansiärer som reglerar medel för drift och bidrag. Krav och önskemål från finansiärerna kan skilja sig vilket gör att tydlighet och transparens i uppföljningen och rapporteringen är nödvändigt. Under 2010 transfererade IPK ca 278 miljoner kr till bidragsmottagare och driftskostnader uppgick till ca 83 miljoner kr. Anslagsredovisningen Totalt disponibla anslagsmedel för drift uppgick 2010 till ca 38,4 miljoner kr (varav ca 0,7 miljoner kr är anslagssparande från 2009). Utgifterna för 2010 uppgick till ca 35,8 miljoner kr vilket innebär att IPK har ett utgående överföringsbelopp om ca 2,7 miljoner kr. Resultaträkningen Resultaträkningen visar att IPK:s totala intäkter uppgår till ca 83 miljoner kr, vilket är en minskning med ca 5,7 miljoner kr jämfört med år Intäkter av avgifter med mera är jämförbart med tidigare år. Beloppet omfattar huvudsakligen intäkter av konferensavgifter som tas ut av IPK. Intäkter av bidrag utgörs av intäkter från Kommissionen avseende driftkontrakt för administrationen av LLP, Europass, Euroguidance Sweden, Nationella Bolognaexpertgruppen och etwinning. Därtill kommer intäkter för administrationen av Sidafinansierade program, övriga statligt finansierade program och Nordplus ramprogram. Minskningen av intäkter jämfört med 2009 av bidrag beror på engångssatsningen i form av framtagandet av ett utbildningspaket inom ramen för Förvaltningspartnerskapet och IPK:s genomförande av konferenser i samband med EUordförandeskapet Kostnaderna för personal är ca 1,3 miljoner kr högre än De senaste två åren har IPK:s personalkostnader ökat med 4,8 miljoner kr, det förklaras av de årliga lönerevisionerna samt att nya verksamheter har tillkommit. Ytterligare en förklaring till de ökade personalkostnaderna är personalförstärkning för att kvalitetssäkra verksamheten i enlighet med EU-kommissionens krav och stärka den interna styrningen och kontrollen. Semesterlöneskulden har också anslagsavräknats från och med Kostnaderna för lokaler är i nivå med Övriga driftskostnader har 2010 minskat med 7,2 miljoner kr jämfört med 2009 då driftskostnaderna ökade med ca 6,6 miljoner kr. Det beror på att IPK 2010 inte har anordnat konferenser i samband med EU-ordförandeskapet. Genomförandet av utåtriktad verksamhet har dessutom minskat något på grund av behovet att kvalitetssäkra den interna verksamheten. Kostnaderna för avskrivningar ligger på ungefär samma nivå som IPK gör årliga investeringsbudgetar och följer löpande hur utfallet ser ut i förhållande till den tilldelade låneramen för investeringar om 3,4 miljoner kr. Låneramen var vid årets slut utnyttjad till ett belopp om knappt 2,1 miljoner kr. Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag utgörs av bidragen inom Atlas och nationell finansiering av aktiviteter inom LLP:s sektorsprogram Grundtvig, Leonardo da Vinci och Comenius. Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag utgörs huvudsakligen av bidragsmedel för de Sidafinansierade programmen Linnaeus-Palme, MFS, Sidas resestipendier och Athena. Dessutom har statliga bidragsmedel för mobilitetssatsningen för högskola betalats ut, vilket innebär att bidragsutbetalningarna har ökat med ca 13,6 miljoner kr. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag utgörs av bidragsmedel som erhållits från Kommissionen och NMR. Transfereringarna enligt resultaträkningen av dessa bidrag har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen utgörs i huvudsak av medel för LLP och är i linje med programmets struktur. Övriga medel från Kommissionen för åren 2006 och tidigare som transfereras till icke-statliga mottagare, till exempel skolor, syns inte i resultaträkningen. För att få en helhetsbild av mängden bidragsmedel som erhålles från EU och betalas ut till bidragsmottagare hänvisas till Omslutning 2010 (avsnitt 4.7). Utbetalda bidragsmedel som enbart redovisas i balansräkningen har minskat med 6,4 miljoner kr på grund av att det gamla redovisningssättet håller på att fasas ut. Driftskostnader och utbetalda medel IPK redovisar från och med 2010 förvaltningskostnader för de olika processerna, tillika prestationer i benämningen driftskostnad. Detta till skillnad från 2009, då de olika programmen identifierades som myndighetens prestationer. Myndigheten tolkar sin instruktion och delar in verksamheten med hjälp av de sex huvudprocesserna. Processerna är de tjänster som kommer ut av verksamheten tillika myndighetens prestationer. Från och med 2010 är det möjligt att resultatredovisa tidsserier för två år för processerna. Att för myndigheten ta fram jämförbar data för tre år skulle innebära en oproportio
15 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 15 nerligt stor kostnad i förhållande till nyttan. I driftskostnaden för prestationen ingår utöver identifierade moment i processerna personalkostnader, kostnader för lokaler och overheadkostnader. Utbetalda bidragsmedel inom de olika programmen redovisas för de tre senaste åren. När utbetalning och återbetalning sker i euro används en fast kurs om nio kr 1 i redovisningssystemet redovisas posten Myndighetskostnader som en verksamhet som belastar IPK:s förvaltningsanslag i enlighet med regleringsbrevet för 2010 punkt 1. EU-verksamhet För Programmet för livslångt lärande (LLP) har IPK ett kontrakt med Kommissionen som reglerar såväl bidragsvolymer som medel för att administrera programmet. IPK har vidare tecknat separata kontrakt med Kommissionen rörande verksamheterna Europass, Euroguidance Sweden, etwinning och Nationella Bolognaexpertgruppen. De separata kontrakten rör verksamheter där inga bidragsmedel fördelas. IPK är sedan 2009 den myndighet som verkställer Förvaltningspartnerskapet som regeringen avtalat med EU-kommissionen och EU-parlamentet. Driften av LLP motsvarar ungefär hälften av myndighetens totala kostnader. Verksamheten har växt i omfattning sedan programperiodens start Driften av EU-verksamheten finansieras både av statliga medel och också EU-bidrag, se omslutningstabellen Tabell 1 EU-verksamhet Driftskostnader (tkr) LLP ÖvrIGA EUprOGrAM 1 TOTALT Planera, leda och styra Fördela medel och platser Utveckla Skaffa ansökare Främja Skapa Totalt Utbetalda bidrag (tkr) Euroguidance Sweden, Europass, Nationella Bolognaexpertgruppen, etwinning, Förvaltningspartnerskapet LLP ÖvrIGA EUprOGrAM 1 TOTALT Diagram 1 Utbetalda bidrag 2010 (tkr) Studiebesöksprogrammen: 401 Leonardo da Vinci: Grundtvig: Comenius: Erasmus: Verksamhet finansierade av Nordiska ministerrådet De program för utbildning som Nordiska ministerrådet (NMR) finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. För finansieringen av verksamheten tecknar IPK separat kontrakt avseende drift och bidragsmedel. Driftskostnaderna avser huvudadministratörskapet för Nordplus Junior och medadministratörskapet för övriga Nordplusprogram. Tabell 2 NMR Driftskostnader (tkr) Planera, leda och styra Fördela medel och platser Utveckla 9 5 Skaffa ansökare Främja Skapa Totalt Utbetalda bidrag (tkr) Bidragsvolymen inom Nordplus Junior har minskat I den nya programperioden som startade 2008 sker utbetalningar till projekt i Sverige såväl som de andra deltagarländerna i euro, varpå omräkningskurs nio kr använts. Sidafinansierad verksamhet IPK och Sida har träffat en överenskommelse kring de utbildningsprogram för samarbete med utvecklingsländer som administreras vid IPK och finansieras av Sida. Ramöverenskommelsen sträcker sig fram till år 2010 och reglerar hela verksamheten. 1 För att möjliggöra ett kvalitativt redovisningsarbete har myndigheten valt en fast växelkurs i ekonomisystemet. En fast växelkurs är dessutom en förutsättning för jämförelse över tid. Vid bokslutstidpunkterna bokförs värdet av IPK:s eurotillgångar till dagskurs.
16 16 Årsredovisning 2010 Tabell 3 Sida Driftskostnader (tkr) Planera, leda och styra Fördela medel och platser Utveckla Skaffa ansökare Främja Skapa Totalt Utbetalda bidrag (tkr) Bidragsmedel betalats ut till projekt som pågår under flera år. Minskningen i utbetalda medel förklaras av att kvalitetssäkringen av bidragsmottagare medfört ökade återbetalningar, vilket medför att fler projekt kommer att kunna beviljas bidragsmedel kommande år. Diagram 2 Utbetalda bidrag, Sidaprogram 2010 Sidas resestipendier: VerKSAMHET med BIDrAGSHANTErING 1 Athena: Minor Field Studies (MFS): DEN Globala SKOLAN TOTALT PrOGrAM med BIDrAGSHANTErING 1 DEN Globala SKOLAN TOTALT Linnaeus- Palme: Av regleringsbrevet framgår att 2 miljoner kr av anslaget kan användas för Comenius fortbildning. Därutöver får maximalt 1,3 miljoner kr. användas för underskott inom LLP. IPK har därför kunnat utbetala ca 3 miljoner kr i nationellt stöd till Comenius fortbildning. MÅL IPK ska redovisa hur medlen under anslag 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, anslagspost 3 Till Statens skolverks disposition. Enligt regleringsbrev MÅL IPK ska redovisa hur medlen under anslag 2:54 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., anslagspost 7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram. Enligt regleringsbrev Tabell 4 Statligt finansierade program Utbetalda bidrag (tkr) Atlas Atlas praktik Nat. stödmedel Comenius Delsumma Asem-Duo Sverige och mobilitetssatsningen Nat. stödmedel Tempus (2:54 anslagspost 7) Nat. stödmedel Comenius, Leonardo och Grundtvig (1:5 anslagspost 3) Nat. stödmedel EILC (2:54 anslagspost 7) Delsumma Totalt Tidigare APU utomlands 2 Nya för 2010 Statligt finansierad verksamhet Programmen och verksamheterna finansieras genom IPK:s förvaltningsanslag. MÅL IPK ska redovisa hur medlen under anslag 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet, anslagspost 1 Statsbidrag för att främja internationella kontakter inom skolans och vuxenutbildningens område har använts. Enligt regleringsbrev 2010.
17 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 17 Tabell 5 Verksamhet finansierade av svenska staten Driftskostnader (tkr) VerKSAMHET med BIDrAGSHANTErING 1 VerKSAMHET utan BIDrAGSHANTErING 2 TOTALT PrOGrAM med BIDrAGSHANTErING 1 PrOGram utan BIDrAGSHANTErING 2 TOTALT Planera, leda och styra Fördela medel och platser Utveckla Skaffa ansökare Främja Skapa Totalt Utbetalda medel (tkr) Atlas, Tempus och nationella stödmedel till Comenius 2 Ettårsprogrammen, ASPnet, IAESTE, Tredjelandsprogrammet, Erasmus Mundus, Eurydike, Förvaltningspartnerskapet och Forum för internationalisering, myndighetskostnader, periodiseringar, särskilda prestationer och intäkter och avgifter Driftskostnader per prestation bygger på redovisad tid och tillkommande kostnader för att genomföra aktiviteter. Från och med 2009 redovisar alla medarbetare sin arbetstid per prestation. Utvecklingsarbetet inom tidredovisningen kan förklara eventuella skillnader inom en prestation mellan åren. Diagram 3 & 4 Driftskostnader per prestation (tkr) 2009 Skapa: Planera, leda och styra: Fördela medel och platser: Sammanfattning utbetalda medel och driftskostnader Tabell 6 Utbetalda medel (tkr) LLP Nordplus Sida Program finansierade av svenska staten Totalt Tabell 7 Driftskostnader per finansiär (tkr) EU NMR Sida Verksamhet finansierade av svenska staten Totalt Främja: Skapa: Främja: Planera, leda och styra: Utveckla: Skaffa ansökare: Fördela medel och platser: Utveckla: Skaffa ansökare: 5 976
18 18 Årsredovisning 2010 Att studera utomlands skapar större förståelse eftersom du får träffa folk i deras eget sammanhang. En sådan här upplevelse gör att du får insikt i att verkligheten inte alls är så överskådlig. Pontus Eriksson, studerande i kulturgeografi vid Stockholms universitet, som gjort sin masteruppsats i Dar es Salaam, Tanzania, genom Minor Field Studies (MFS).
19 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Fördela medel och platser Under 2010 förbrukade prestationen Fördela medel och platser ca 24,1 miljoner kronor. Prestationen omfattar IPK:s kärnverksamhet programadministrationen. Processen/prestationen hanterar myndighetsinstruktionens uppgift handlägga projektansökningar och i förekommande fall besluta om projektbidrag. Processen pågår från att ansökan om medel eller plats inkommit till myndigheten och ärendet upprättas till att ärendet avslutas. Processens syfte är att med tillgängliga resurser effektivt och rättssäkert fördela medel och platser som finns att tillgå inom de samarbets- och utbytesprogram som IPK administrerar. Resultatet av ansökningsomgångar 2010 kommer att presenteras i ordningsföljd efter finansiär. Antal inkomna och beviljade ansökningar, beviljat antal deltagare samt utfallet efter slutrapporterade aktiviteter redovisas. I myndighetens verksamhetsplan för 2010 har ett mål varit att öka nöjdheten hos kunderna i ansökningsprocessen. Stort arbete har lagts ner för att aktiviteterna inom processen ska vara avslutade inom satt tidsram års kundundersökning visar att kundnöjdheten är fortsatt hög och har ökat något vad gäller myndighetens hantering av ansökningar. Vi på skolan tycker förstås att det är fantastiskt att kunna söka medel för projekt via er men problemet är att det är oerhört tidskrävande. Många frågor är likartade och kan vara svåra att besvara tydligt nog. Citat ur IPK:s kundundersökning Programmet för livslångt lärande (LLP) EU:s Program för livslångt lärande (LLP) är uppbyggt kring fyra sektorsprogram baserade på huvudmålgrupperna: Comenius för skola, Leonardo da Vinci för yrkesutbildning, Erasmus för högskola och Grundtvig för vuxnas lärande. Dessutom finns det så kallade Transversala programmet, vars innehåll riktar sig mot samtliga målgrupper. Stora delar av LLP:s programutbud är decentraliserat till nationella kontor i respektive medlemsland. IPK är nationellt kontor för LLP i Sverige vilket innebär fullt ansvar för administration av information och spridning samt uppföljning och kontroll av projekten. Nedan följer resultatet av 2010 års ansökningsomgångar inom dessa delar Comenius Comenius är sektorsprogrammet för skolområdet, från förskola till gymnasium. Verksamheten vänder sig till lärare, övrig pedagogisk personal, elever och lärarstudenter. Även instanser utanför skolan välkomnas, organisationer, lokala myndigheter och institutioner, företag, kommuner med flera. Programmets mål är att höja kvaliteten på undervisningen, stärka den europeiska dimensionen i undervisningen och främja språkinlärning. Den svenska skolpolitiken har de senaste åren fokuserat på andra områden än internationalisering och dess positiva effekter. Svenska elevers sjunkande resultat i svenska språket och naturvetenskapliga ämnen har prioriterats. Det ekonomiska läget under 2010 har stabiliserats för landets kommuner tillika skolor, vilket troligen har haft en positiv effekt för IPK:s program. Flera av IPK:s program kräver skolans medfinansiering i form av kostnader för vikarier, förlorad arbetstid med mera. En stabil ekonomisk situation för kommunerna påverkar därmed med stor sannolikhet skolornas möjlighet att söka medel från IPK. Under 2010 har intresset för IPK:s program riktade mot målgrupp skola varit fortsatt högt och ökat något, vilket inneburit att programmen når det kvantitativa målet i regleringsbrevet. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 8 Comenius Antal ansökningar Förberedande besök Multilaterala partnerskap Bilaterala partnerskap Regio partnerskap Elevmobilitet i.u. 2 Värdskolor för assistenter Assistenter Fortbildning Totalt Ny programdel sedan ansökningsomgång 2009/ Beslut fattas under 2011 BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Comenius som helhet visar ett stadigvarande söktryck med enbart marginella skillnader från år till år. Budgetutrymmet har ökat i enlighet med kontraktet med Kommissionen. Sam
20 20 Årsredovisning 2010 tidigt har schabloner införts i flera programdelar. Större budgetutrymme har medfört en viss ökning av beviljade ansökningar, men inte i paritet med vad som skulle vara möjligt innan schabloner inrättades. Därför omfattar projekten från och med 2009 generellt större bidragsbelopp. Under 2009 tillkom en ny möjlighet till individuell mobilitet för elever genom programaktiviteten Elevmobilitet. Aktiviteten riktar sig till skolor som deltar eller har deltagit i Partnerskap. Intresset för programmet har under året varit måttligt. Med största sannolikhet beror detta på att det är ett komplicerat program att ansöka till och delta i. Dessutom deltar endast 13 länder i Europa i samarbetet vilket begränsar utbudet. Ytterligare en aktivitet som introducerades 2009 är Regio partnerskap som ger regioner och kommuner i Europa möjlighet till bidrag för samarbeten och erfarenhetsutbyten inom skolutbildning. Sverige har, till skillnad från övriga Europa, haft ett ökat antal ansökningar. Det beror med stor sannolikhet på att IPK via sitt regionala nätverk aktivt har informerat om programmet. Den positiva uppgången för Förberedande besök kan förklaras av att antalet ansökningstillfällen har från och med 2009 utökats från tre till fem. MÅL IPK ska verka för att antalet fortbildningsstipendier ska öka till 500. Enligt regleringsbrev Glädjande är att IPK når målet i regleringsbrevet. Antalet inkomna och beviljade ansökningar inom Fortbildning har ökat. Sedan 2008 har EU-medel förstärkts med nationella medel, vilket har möjliggjort ett kraftigt ökat antal beviljade ansökningar som inte varit möjligt tidigare. Det riktade informationsarbete som bedrivits de senaste åren ser ut att ha gett gott resultat med en stabil positiv trend. I tabell 9 och 10 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer respektive projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Värdskolor för assistenter har inte krav på slutrapporter, vilket innebär att utfall för antal deltagare inte kan redovisas. Tabell 9 Comenius Antal deltagare BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Assistenter i.u. Kvinna i.u. Man i.u. Fortbildning Kvinna Man Totalt Utfall för Fortbildning har reviderats jämfört med årsredovisning 2009 eftersom alla projekt nu har slutredovisats 2 Alla beviljade har ännu inte slutrapporterat och uppgiften kan därför komma att revideras i framtida redovisningar En av orsakerna till att utfallet från fortbildningsstipendierna avviker från antalet beviljade är att kurserna utomlands ibland ställs in på grund av för få deltagare. Ytterligare orsaker är sjukdom och inte minst skolornas svårigheter att bekosta vikarier vid frånvaron som uppstår när läraren åker i väg. Tabell 10 Comenius Antal deltagare BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT Förberedande besök Bilaterala partnerskap i.u. 396 Multilaterala partnerskap i.u Regio partnerskap i.u. 180 Totalt Förändring jämfört med årsredovisning Nytt program från och med 2009, slutrapportering först 2011 Fler borde ta chansen att åka och pröva på att arbeta internationellt. Jag tycker det är viktigt att få kontakt med andra kulturer och miljöer för att kunna utbyta idéer och tankar, i mitt fall inom utbildning och barnomsorg. Citat ur IPK:s kundundersökning 2010 Beviljat deltagande i Partnerskap redovisas i antalet beviljade mobiliteter, detta motsvarar inte alltid antalet utfall av individuella deltagare års Partnerskapsprojekt har påbörjat sina aktiviteter under året och kommer att slutrapportera Ibland väljer skolorna att själva finansiera deltagandet utöver det som är beviljat. En positiv effekt som innebär att fler, än de som faktiskt har beviljats, får möjlighet att delta i utbytet. Som en del av Partnerskapsprojekten sker lokalt anordnade arrangemang som innebär att erfarenheterna från projektet når ännu fler, till exempel elever, föräldrar och övrig
21 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 21 skolpersonal. En sammanställning av projektens slutredovisningar indikerar en uppskattad spridningseffekt om ca personer Leonardo da Vinci Leonardo da Vinci är sektorsprogrammet för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Programmet har som mål att förbättra färdigheter och kvalifikationer hos deltagare i grundläggande yrkesutbildning på alla nivåer. Leonardo da Vinci vänder sig till alla typer av aktörer som är verksamma inom yrkesutbildning och kompetensutveckling, till exempel gymnasieskolor med yrkesinriktade program, folkhögskolor, kvalificerade yrkesutbildningar, kommuner, myndigheter, företag, arbetsmarknadens parter och föreningar. Leonardo da Vinci programmet har under flera år haft som mål att öka rörligheten inom Europa. För att det ska bli möjligt är det viktigt att individernas kunskaper, färdigheter och kompetenser kan valideras och erkännas på ett kvalitetssäkert sätt. Verktyg som EQF 2, ECVET 3 och EQARF 4 har testats genom Leonardo da Vinci programmet och nu implementeras de i de Europeiska programländerna. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 11 Leonardo da Vinci Antal ansökningar BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Förberedande besök Partnerskap Praktik och utbyten Praktik Utbyten Vidareutvecklingsprojekt Totalt Uppgiften kan komma att ändras eftersom en omfördelning av medel är möjlig fram till juni 2011 Totalt för hela Leonardo da Vinci har antalet ansökningar ökat över åren. Det beror bland annat på att aktiviteten Partnerskap tillkommit. Intresse för deltagande i Partnerskap såväl som att vara koordinator för projekt har ökat. Värt att notera är också att flera partnerskapsprojekt tidigare deltagit i praktik och utbyten var riktlinjerna från Kommissionen att minst 50 procent av medlen inom Leonardo da Vinci skulle tillfalla Praktik och Utbyten. Detta innebar att en större andel av budgeten tillföll delprogrammet än tidigare år. För samma programdel införde IPK 2009 så kallade schablonbelopp. Det påverkar antal beviljade ansökningar samt antal beviljade deltagare beroende av vilken kvalitetspoäng respektive ansökan har erhållit. Detta gjordes för att utnyttja medlen bättre, minska administrationen vid slutrapportering samt för att bevilja fler ansökningar och på så sätt uppmuntra till fler ansökare. Allt fler företag har också uppmärksammat möjligheten att kompetensutveckla sin personal genom Praktik och utbyten. I tabell 12 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till projekt med flertalet deltagare, så kallade mobiliteter. Tabell 12 Leonardo da Vinci Antal deltagare BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT Förberedande besök Partnerskap i.u. 372 Praktik och utbyten i.u Praktik i.u Utbyten i.u. 253 Totalt Samtliga programdelar inom Leonardo da Vinci är projektbaserade, med undantag för Förberedande besök, vilket innebär att deltagande redovisas i antalet beviljade mobiliteter. Inom Partnerskapen behöver dessa inte motsvara antalet individuella deltagare efter avslutad aktivitet. Könsfördelning kan därför inte redovisas Erasmus Målsättningen med Erasmus är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen i utbildningen vid högskolor och universitet. Programmet ska främja rörlighet över gränserna samt förbättra öppenheten och det akademiska erkännandet av studier och kvalifikationer inom Europa. Totalt deltar 38 svenska lärosäten i Erasmus för 2010 års ansökningsomgång. 2 European Qualification Framework är en europeisk referensram för att jämföra nivåerna på utbildningar/certifikat/kvalifikationer mellan europeiska länder. 3 Med det europeiska meritöverföringssystemet för yrkesutbildning (ECVET) kan lärande som uppnåtts i olika länder eller på annat sätt förvärvad kompetens tillgodoräknas som en del av examina på ett enhetligt sätt inom Europa. 4 European Quality Assurance Referens Framework utgör en gemensam europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning och ett verktyg som kan hjälpa medlemsländerna att kontinuerligt förbättra kvalitetsarbetet och, i förlängningen, systemen för yrkesutbildning.
22 22 Årsredovisning 2010 Att göra teckenspråket tillgängligt, runt om i världen, det är vad Spread the Sign handlar om. Precis som talade språk är teckenspråk olika. Vår idé är att samla alla teckenspråk på ett ställe, som är tillgängligt för alla Thomas Lydell-Olsen inititativtagare till Leonardo da Vinci-projektet Spread the Sign. Projektet har fått högsta betyg i EU-kommissionens expertbedömning och lovordats av bland andra utbildningsministern, kulturministern och drottningen.
23 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 23 Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 13 Erasmus Antal ansökningar Mobilitet Studier Praktik Lärare Personal Intensivprogram (IP) EILC (European Intensive Language Course) Totalt Varav en ansökan avsåg konsortium BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Antal ansökningar om att delta i Erasmus är stabilt. I ansökan om medel har lärosätet ett val att ansöka om medel för studentmobilitet för studier, studentmobilitet för praktik, lärarmobilitet samt personalfortbildning. Alla lärosäten ansöker inte om alla dessa aktiviteter varför antalen varierar i tabellen ovan. Möjligheten att ansöka om studentmobilitet för praktik samt personalfortbildning tillkom år 2007 och alla lärosäten utnyttjar ännu inte denna möjlighet. Konsortier bestående av ett antal samarbetande lärosäten och/eller organisationer kan endast ansöka om mobilitetsmedel för praktik. Antal inkomna och beviljade ansökningar har varit stabilt under Under 2010 gick Högskolan i Kalmar och Växjö universitet samman och bildade Linnéuniversitetet. Högskolan i Skövde som brukar delta i Erasmus missade ansökningstiden och kunde därför inte skicka ut någon person inom student- eller personalmobilitet. Ett konsortium, WiTEC deltog i Erasmus Inkomna och beviljade ansökningar till de förberedande språkkurserna (EILC) har minskat. Intresset för intensivprogram (IP) är relativt stort. Projekten är omfattande och möjliggör en kvalitetshöjning av utbildningen vid Sveriges universitet och högskolor. Mot bakgrund av detta får ett fåtal ansökningar stor effekt för internationaliseringen inom högskoleområdet. I tabell 14 presenteras antal deltagare i aktiviteter som riktar sig till individer. Könsfördelning redovisas om detta rapporterats vid slutredovisning av projektet. Tabell 14 Erasmus Antal deltagare Mobilitet Studier Praktik Lärare Personal Intensivprogram Student Lärare EILC Beviljat antal utbyten i tabellen ovan avser de antal som legat till grund för fördelningen av den totala stipendiesumman. Lärosätena har möjlighet att skicka fler eller färre personer på utbyten beroende på efterfrågan. MÅL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL Totalt IPK ska verka för att deltagandet från Sveriges högskolor och universitet inom Erasmus ska öka till studenter och 700 lärare. Särskilt när det gäller lärarutbildningarna är det väsentligt att en ökad rörlighet beträffande såväl studenter som lärare kommer till stånd. Enligt regleringev BEVILJAT Det totala antalet studenter som har deltagit i programmet är relativt stabilt. En tydlig ökning i studentmobilitet har skett 2010 troligen som en effekt av IPK:s omfattande informationssatsning. Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat under de senaste decennierna. Den senaste tioårsperioden har antalet utresande studenter stagnerat inom högskolan samtidigt som antalet inresande studenter har ökat kraftigt (SCB, Internationell mobilitet i högskolan läsåret 2007/08). Majoriteten av både inkommande och utresande studenter inom högskola är så kallade free movers. Endast en femtedel av utresande studenter och en tredjedel av de inkommande deltar i någon form av utbytesverksamhet. Ökningen i deltagandet i Erasmus studentutbyte som krävs för att uppnå det nationella målet om 3 000, såväl som europeiskt satta mål, kan förmodligen bara nås genom en reformering av samtliga utbildningsprogram inom högskolan. Mycket tyder på att en speciell period skulle behöva avsättas i utbildningen, där utbytet kan inplaneras. En ytterligare förstärkning av programmet, både kvalitativt och kvantitativt, skulle kunna nås om institutionerna valde ut särskilda partners utomlands med passande kurser åt studenterna och som kompletterar deras svenska utbildning. Idag är det ofta upp till studenten själv att
24 24 Årsredovisning 2010 finna kurser hos det lärosäte där utbytet ska genomföras. En långsiktig planering vid lärosätet för att lärare ska kunna delta i utbyte är en nyckelfaktor för att lärarmobiliteten ska öka och på så sätt nå målet i regleringsbrevet om 700 utresande lärare. Avtalen lärosätena emellan samordnas av administratörer, en hantering av dessa närmre den akademiska personalen skulle kunna öka lärarnas kännedom om Erasmus möjligheter. Även personal vid högskola som deltagit i Erasmus-personalfortbildning kan tänkas delta i det pedagogiska arbetet eller på annat sätt sprida erfarenhet av internationalisering Grundtvig Grundtvig ger stöd till samarbete och rörlighet mellan organisationer som främjar vuxnas lärande. Målet är att öka det europeiska samarbetet för livslångt lärande och att förbättra vuxnas möjligheter till lärande och utbildning av hög kvalitet. Antalet utbildningsplatser för vuxnas allmänna lärande i Sverige har de senaste åren minskat. Regeringen har de senaste åren satsat på vuxnas yrkeslärande, vilket sannolikt påverkat söktrycket från den formella allmänna vuxenutbildningen i negativ riktning. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 15 Grundtvig Antal ansökningar BEVILJADE BEVILJADE BEVILJADE Förberedande besök Partnerskap Workshops Volontärprojekt Fortbildning Assistenter Besök och utbyten Totalt Ny programdel sedan ansökningsomgång Förändring jämfört med årsredovisning 2009 Söktrycket har varit märkbart högre 2010 än föregående år inom samtliga programdelar med undantag av förberedande besök. Nya ansökargrupper från den informella sektorn och nya programdelar anpassade efter efterfrågan kan antas förklara denna ökning. En intressant utveckling är att alltfler ansökare representerar en central nivå i till exempel kommuner och att ansökare utan fast anställning tar programmet som hjälp att stärka sin kompetens för en framtida anställning. De fyra nya programdelarna har tilldelats litet utrymme i programmets budget vilket tydligt begränsar möjligheten att bevilja projekt. Potentiella organisationer väljer med största sannolikhet bort att ansöka till de program där chansen för bifall av ansökan är liten. Med detta i åtanke har IPK lanserat de nya aktiviteterna med viss försiktighet, vilket speglas i statistiken. Särskilt inom programdelen Fortbildning har ansökningarna ökat dessutom har antalet ogiltiga ansökningar kraftigt minskat vilket innebär att Grundvig fortbildning når målet i myndighetens verksamhetsplan 2010, om maximalt tio procent ogiltiga ansökningar. Anledningen till de fina resultaten är troligen att IPK:s ansökarstöd har förbättras, ansökningsformulären har översatts till svenska, tydlig handledning på hemsidan, personligt telefonstöd till ansökare. Ytterligare en förklaring till ökning av Fortbildningsansökningarna är att de kan sökas av arbetssökande utan Arbetsförmedlingens underskrift samt av små företag, föreningar, enskilda organisationer samt museer och bibliotek som ofta saknar annan möjlighet till kompetensutveckling. Grundtvig fick i mitten av året en kraftig medelstilldelningsökning av Kommissionen som ett resultat av att projekt med svenska aktörer inom Partnerskap var av mycket god kvalitet. Tyvärr var då flertalet ansökningsomgångar inom övriga programdelar redan avslutade varför den extra medelstilldelningen endast i begränsad omfattning kunnat utnyttjas för samtliga programdelar. Tabell 16 Grundtvig Antal deltagare MÅL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT UTFALL BEVILJAT Förberedande besök Fortbildning Kvinna Man Besök och utbyten Kvinna Man Assistenter Kvinna Man Partnerskap i.u. 468 Workshops Volontärprojekt i.u. 8 Totalt Ny programdel sedan ansökningsomgång Förändring jämfört med årsredovisning Alla beviljade har ännu inte slutrapporterat och uppgiften kan komma att revideras i framtida redovisningar IPK:s ramanslag 4:1, anslagspost 1 har förstärkts med kronor. Detta med anledning av nya programdelar inom EU:s Program för livslångt lärande samt årligen ökande volymer för programmet. Förstärkningen avser i huvudsak delprogrammet Grundtvig. Myndigheten ska i årsredovisningen redovisa hur medlen har använts. Enligt regleringsbrev 2010.
25 Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) 25 I myndighetens arbete med att säkerställa god intern styrning och kontroll identifierats 2009 brister i användandet av verksamhetssystemet (LLPLink) som en allvarlig risk. Grundtvig har under de senaste åren brustit i sina rutiner för rapportering. Det innebär att statistiken inte är tillräckligt säkerställd. Stora insatser och åtgärder i form av personella resurser har under året vidtagits. Uppgifter har med anledning av detta ändrats i årets årsredovisning. Det faktum att de fyra nya programdelarna har tilldelats litet utrymme i programmets budget gör att medlen för att förstärka delprogrammen i Grundtvig i huvudsak har använts till att säkerställa rutinerna kring rapportering i Grundtvig Transversala programmet Det Transversala programmet ska stödja policyutvecklingen och samarbetet för livslångt lärande på europeisk nivå, säkerställa att det finns jämförbar information, statistik och analyser samt följa upp framstegen mot målen för livslångt lärande och fastställa områden som kräver särskild uppmärksamhet. Transversala programmet samlar en rad programdelar som erbjuder olika aktiviteter, ett av dessa har ansökningsförfarande. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 17 Transversala programmet Antal ansökningar Totalt Kvinna Man tillika antal deltagare BEVILJADE 1 UTFALL BEVILJADE 1 UTFALL BEVILJADE 1 Inom Transversala programmet har ansökningstrycket varierat mellan ansökningsomgångarna under perioden men intresset för programmet fortsätter att vara betydligt större än antalet platser som IPK kan erbjuda. En möjlig förklaring till variationen i antal ansökningar mellan olika ansökningstillfällen kan vara populariteten och därmed höga ansökningstrycket inför ansökningstillfället strax innan man önskar delta i programmet. Vid ett stort sökandetryck kan flertalet sökande ej beviljas plats på programmet på grund av det begränsade antal platser som IPK tilldelas av Kommissionen. En tänkbar reaktion på ett avslag kan vara att sökande avstår från att söka en plats inom programmet vid nästa ansökningstillfälle och istället väljer att stå över en omgång för att återkomma vid ansökningstillfället därefter. Kommissionen har i sin strävan efter att få fler ansökningar från den underrepresenterade målgruppen arbetsmarknadens parter beslutat att erbjuda två ansökningstillfällen under året. Trots utökning av ansökningstillfällen är intresset för och möjligheten att delta i programmet fortsatt begränsad bland arbetsmarknadens parter. Samtidigt motsvarar det totala antalet inkomna ansökningar under 2010 väl förväntningarna på årets båda ansökningsomgångar. Sökandetrycket tyder på att målgrupperna för programmet nåtts förhållandevis väl av information om det nya ansökningsförfarandet med två aktivitetsperioder och ansökningsomgångar Nordiska ministerrådets utbildningsprogram De program för utbildning som Nordiska ministerrådet (NMR) finansierar är samlade under Nordplus ramprogram. Programmen ska stärka kunskaps- och kompetensutveckling, livslångt lärande samt bidra till ökad ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i Norden och dess närområden. Nordplus stödjer rörlighet, utbyten och nätverk mellan de fem nordiska länderna, de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland samt Estland, Lettland och Litauen. På NMR:s uppdrag bedrivs de fem programmen av så kallade huvudadministratörer vid de nordiska nationella kontoren. Varje nordiskt land har huvudansvaret för ett Nordplusprogram. Sverige är sedan 1997 huvudadministratör för Nordplus Junior. IPK samverkar som huvudadministratör för Nordplus Junior med medadministratörerna i de övriga deltagande länderna. Det innebär att IPK informerar och vägleder samt sammanställer ansökningar från alla deltagande länder. Beslut om att tilldela medel fattas i samråd med medadministratörerna. IPK administrerar alla bidragsutbetalningar och redovisningar samt rapporterar resultaten till NMR Nordplus Junior Nordplus Junior vänder sig till elever och lärare i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Inom Nordplus Junior finns möjlighet att delta i projekt, nätverk, klassutbyte, lärarutbyte och elevpraktik samt förberedande besök. Resultat ansökningsomgångar 2010 Tabell 18 Nordplus Junior Antal ansökningar BEVILJADE UTFALL 1 BEVILJADE UTFALL 1 BEVILJADE Totalt Varav svenska Tillika antal deltagare Projekten beviljas inte medel utifrån antal deltagare därför kan antalet deltagare redovisas först efter slutrapport har granskats
Internationella programkontoret vägen till världens kunskap
Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete
Läs merÅrsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK)
Årsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) Vår vision: Att skapa bryggor mellan människor, kulturer och miljöer och erbjuda den bästa kvaliteten i utbildningen genom globalt
Läs merÅrsredovisning Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Årsredovisning 2011 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Internationella programkontoret 2012 Grafisk form och layout: Matador kommunikation Omslagsbild: Matador kommunikation Foto: Emanuel
Läs merGå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?
Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?
Läs merKan internationalisering ge bättre matematikundervisning?
Kan internationalisering ge bättre matematikundervisning? Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom utbildningsområdet genom att ge förutsättningar
Läs merProgrammet för livslångt lärande
Programmet för livslångt lärande Medverka till att EU blir ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle med hållbar utveckling, fler och bättre jobb samt ökad social sammanhållning över nationsgränser Programmet
Läs merInformation om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop
Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19
Läs merProgrammet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn
Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik
Läs merBudgetunderlag för Universitets- och högskolerådet 2014-2016
Staben Föredragande Anna Lindholm Stabschef anna.lindholm@uhr.se Diarienummer 1.1.1-930-2013 Datum 2013-03-01 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470
Läs merJag ser med tillförsikt fram emot att genomföra detta tillsammans med IPK:s kunniga och engagerade personal.
IPK:s huvuduppgift under 2007 har varit att informera om och lansera EU:s Program för livslångt lärande (LLP). Lanseringen kulminerade i februari då vi anordnade en nationell lanseringskonferens som lockade
Läs mer17 oktober 2019 Alma Joensen Koordinator för Erasmus+ högre utbildning. Breddad rekrytering och mobilitet Möte i NILS-nätverket, Falun oktober
17 oktober 2019 Alma Joensen Koordinator för Erasmus+ högre utbildning Breddad rekrytering och mobilitet Möte i NILS-nätverket, Falun 17-18 oktober Breddad rekrytering och mobilitet olika utmaningar Ökat
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott. Hans Grönlund
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014 05 20 Hans Grönlund Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010.
Läs merProgramdagarna 2012 GÖTEBORG MAJ NYHETER OCH AKTUELLT. Heléne Säll Matsson
Programdagarna 2012 GÖTEBORG 14-15 MAJ NYHETER OCH AKTUELLT Heléne Säll Matsson 2012-05-14 2012-05-14 HELÉNE SÄLL MATSSON Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja
Läs merMadelene Johansson Stockholm 27 jan 2012
Madelene Johansson Stockholm 27 jan 2012 Internationella programkontoret Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning främja svenskt deltagande i programmen analysera och sprida
Läs merInternationell utblick
2014-11-14 Internationell utblick studier, praktik och arbete utomlands Nina Ahlroos Euroguidance Sweden Sambandet mobilitet - vägledning Europeiska unionens utvidgning har gett en ökad potential för rörlighet
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merRapport - EU-program
Dnr Kun 2011/213 Rapport - EU-program EU-medel som kan sökas av kultur- och fritidsnämndens verksamheter Ulla Eriksson 2011-11-14 2011-11-14 Dnr Kun 2011/213 Rapport EU-program Uppdraget Kultur- och fritidsnämnden
Läs merInternationell vägledning Bollnäs, 7 oktober 2009 Carina Hammar
Möjligheter till stöd en översikt Internationell vägledning Bollnäs, 7 oktober 2009 Carina Hammar Från Norden till hela världen Nordplus LLP Ettår etwinning Atlas Athena ASPnet Den Globala skolan En översikt
Läs merLeonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning
Leonardo da Vinci - programmen som rör yrkesutbildning Internationella PROGRAMKONTORET Statlig myndighet Utbildningsdepartementet Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning
Läs merKvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Kerstin Hagblom Sara Norlund
Kvalitet i ansökan Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Kerstin Hagblom Sara Norlund Kort information om delprogrammen Comenius Fortbildning pedagogisk personal inom för-
Läs merRamar och kriterier Minor Fields Studies 2017
Ramar och kriterier Minor Fields Studies 2017 Beskrivning av och syfte med programmet Minor Field Studies (MFS) är en stödform inom det svenska biståndet som administreras av Universitets- och högskolerådet
Läs merErasmus Mundus Basinformation
2013-02-12 Erasmus Mundus Basinformation Rebecka Herdevall Vad är Erasmus Mundus? Programmets syfte, struktur etc. Erasmus Mundus EU-finansierat program som inrättades 2004 Europeiska kommissionens utförarorganisation,
Läs merInternationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014
Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning
Läs merNytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+
Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet
Läs merINTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT
INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom
Läs merUppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP)
Uppföljning av Programmet för livslångt lärande (LLP) Sida 1 (57) Sida 2 (57) Innehåll 1. Sammanfattning... 5 2. Bakgrund... 7 3. Utgångspunkter för uppföljningen... 8 4. Övergripande om LLP-programmet
Läs merGrundtvig inför 2013. Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03
Grundtvig inför 2013 Sara lindholm och Kerstin hagblom 2012-12-03 Dagens program 09.30 Morgonkaffe/thé 10.00 - Genomgång av utlysningen 2013 - Hur Grundtvig kan bidra till ökad kvalitet och internationalisering
Läs merUniversitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest
2015-11-04 Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest Ewa Gustafsson Eva Flemming Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Svante Sandell Från policy till program Varför
Läs merGrundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten. Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare
Grundtvig och Comenius Fortbildning samt Grundtvig Besök och utbyten Sara Norlund, handläggare Christina Erenvidh, Regional nätverkare DAGENS PROGRAM 13:15 Information om Internationella programkontoret
Läs merFöreskrUnivHögsk06_4.doc 1
1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1
Läs merU2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga
Regeringsbeslut II:9 2009-02-19 U2009/406/G Utbildningsdepartementet Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm Uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Läs merUniversitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning
2015-11-12 Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning Ewa Gustafsson Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Program 12.30 13.15
Läs merNordplus APL utomlands
Nordplus APL utomlands 2016-11-15 Universitets- och Högskolerådet Jessica Svedlund Internationella program Ett 20-tal program under 2015 och initiativ som erbjuder internationella utbyten och samarbeten
Läs merIntroduktion för nya handläggare
2013-05-07 Jacob Dygeus Anna Angermann Introduktion för nya handläggare Presentation av UHRs program Upplägg på workshopen Information om UHR och våra program Frågor och svar Vilka är UHR? Ny myndighet
Läs merÅrsredovisning 2003. internationella programkontoret för utbildningsområdet
Årsredovisning 2003 internationella programkontoret för utbildningsområdet kort om programkontoret Programkontoret > ska underlätta för dem som arbetar med utbildning att delta i internationellt samarbete
Läs merVälkomna till koordinatorsmöte. Tema ERASMUS
Välkomna till koordinatorsmöte Tema ERASMUS Välkomnande och inledning 09.05 Erasmusprogrammet Programmets olika delar Förutsättningar för att delta i Erasmus Koordinering av programmet på Stockholms universitet
Läs merErasmus+ yrkesutbildning
2016-11-15 Henrik WIlhelmsson Erasmus+ yrkesutbildning Erasmus+ Sammanhanget EU28 Island, Liechtenstein, Makedonien, Norge, Turkiet Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi av medlemsländerna och EU-kommissionen
Läs merSkolutveckling genom UHR:s internationella program
2018-11-30 Skolutveckling genom UHR:s internationella program Språklärargalan 2018 UHR:s uppdrag för internationella samarbeten Det svenska programkontoret för EU-program och andra internationella program
Läs merNordplus Högre utbildning 2012-2016
2012-2016 Presentationen bakgrund till beslutet om ny programperiod programmets målsättning aktiviteter budget och administration utvärderingskriterier Nordplus 2012-2016 Nordiska ministerrådets beslut
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om
Läs merFrån universitets och högskolerådets regionala nätverk
Information om ERASMUS+ I SVERIGE Från universitets och högskolerådets regionala nätverk för internationalisering. Erasmus+ är Europeiska unionens program för utbildning, ungdom och idrott för åren 2014
Läs merIndividuell kompetensutveckling
Individuell kompetensutveckling Grundtvigprogrammet 2013 Sara Lindholm Seminariets upplägg Del 1: Teknisk information Del 2: Samtal om kvalitet i ansökan Individuell kompetensutveckling inom Grundtvig
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och
Läs merLINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015
LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 Kriterier och prioriteringsgrunder vid bedömning av ansökningar inom Linnaeus-Palme
Läs merErasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2)
Informationsmöte Erasmus+ strategiska partnerskap vuxenutbildning (KA2) 10 och 14 februari 2014 Yrkeslärande Högre utbildning Vuxnas lärande i Erasmus + är allt lärande som vuxen = röd cirkel minus de
Läs merManual till den ekonomiska mallen
MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska
Läs merKommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Läs merErasmus+ utomeuropeisk mobilitet
2014-09-26 Rebecka Herdevall Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet Rebecka Herdevall, International Contact Point Utomeuropeisk mobilitet översikt Bygger vidare på Erasmus Mundus Action 2 Mobilitet för studenter
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merUtbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Läs merErasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)
MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad
Läs merKompetensutveckla gränslöst
Kompetensutveckla gränslöst Möjligheter för personal genom UHRs program 2016-10-10 Ahmed Ismail Nordplus Möjligheter i Norden Vuxen Junior Målgrupp för yrkesutbildning: Organisationer, institutioner,
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,
Läs merPLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella
Läs merI uppdraget ingår även följande åtgärder.
Regeringsbeslut 1:2 2009-02-19 U2009/914/G U2008/6186/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 STOCKHOLM Uppdrag till Statens skolverk att genomföra utvecklingsinsatser inom matematik, naturvetenskap
Läs merManual till den ekonomiska mallen
MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merEtt europeiskt perspektiv på yrkesutbildning
Ett europeiskt perspektiv på yrkesutbildning Konferens om yrkesutbildning för morgondagen Stockholm den 4 december 2013 Kristina Cunningham, EU-kommissionen, Bryssel Rättslig grund för EU:s verksamhet
Läs merNordplus Högre Utbildning
2014-11-14 Katrin Lilliehöök Nordplus Högre Utbildning Möjligheter för utresande studenter Nordplus högre utbildning Studenter kan beviljas bidrag för 1-12 månaders heltidsstudier eller praktik i ett annat
Läs merNordplus består av ett ramprogram med fyra underprogram som riktar sig mot olika målgrupper, från förskola till högre utbildning.
Nordplus Ramprogram Nordplus ramprogram Mobilitet, samarbete och nätverk i Norden och Baltikum 2008-2011 Nordplus är Nordiska ministerrådets utbildningsprogram. Nordplus består av ett ramprogram med fyra
Läs merRiktlinjer. Praktikantprogrammet för yngre personer. Ansökningsomgång 2013
Riktlinjer Praktikantprogrammet för yngre personer Ansökningsomgång 2013 Riktlinjer Praktikantprogrammet för yngre personer 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 1.2 Förutsättningar för organisationer att delta
Läs merInternationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12
Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Lund/ 2012-01-12 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
Läs merGrundtvig. Europeiska unionens. program för. vuxenutbildning
Grundtvig Europeiska unionens program för vuxenutbildning Grundtvigprogrammet Grundtvigprogrammet för vuxenutbildning erbjuder internationella möjligheter för alla som är verksamma inom vuxenutbildning.
Läs merRedovisning av uppdrag om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan
Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 1 (10) Redovisning av uppdrag om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan U2015/3229/S, U2015/03560/SAM, U2015/01954/GV Härmed redovisas uppdraget statsbidrag
Läs merRamar och kriterier. Minor Field Studies
Ramar och kriterier Minor Field Studies Ramar och kriterier för Minor Field Studies Minor Field Studies Minor Field Studies (MFS) är ett stipendieprogram som tar i beaktande både utvecklingen av den enskilda
Läs merVälkomna till Erasmusansvarigmötet TÄNDSTICKSPALATSET 2012
Välkomna till Erasmusansvarigmötet TÄNDSTICKSPALATSET 2012 Erasmusansvarigmöte, Sthlm, 21 sept 2012 10.00 10.10 Välkommen & information om den nya myndigheten Hans Grönlund, bitr. avdelningschef, Avdelningen
Läs mer27 nov 2014. Kerstin Hagblom EPALE. Electronic Platform for Adult Learning in Europe
EPALE Electronic Platform for Adult Learning in Europe 27 nov 2014 Kerstin Hagblom 2 EPALE: http://ec.europa.eu/epale/ Webbplats för att samla stöd till vuxenutbildningsaktörer i Europa För vem? Den som
Läs merErasmus+ utomeuropeisk mobilitet
2016-05-26 Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet Rebecka Herdevall, handläggare UHR Grundläggande information Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet (ICM) Erasmus+ översikt Utomeuropeisk mobilitet översikt Bygger
Läs merBudget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)
Avdelningen för internationellt samarbete Erasmus+ högre utbildning eplushogre@uhr.se PM Datum Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470 03 00 Organisationsnummer
Läs merEUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten
Läs merBilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (ramanslag) Disponeras
Läs merRamar och kriterier för Atlas planering 2017
Ramar och kriterier för Atlas planering 2017 Syfte och mål Syftet med Atlas planering är att främja utvecklingen av internationella kontakter inom det offentliga skolväsendet och bland fristående skolor
Läs merKalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR
Kalendarium 2015-2016 Och nyheter från UHR 2015-05-27 Jari Rusanen Kalendarium 2015 16 september deadline för ansökan inför Nordic Master http://www.cimo.fi/programmes/nordic_master/to_the_applicant 21-20
Läs merVad har de för sig på UHR innan kl 5? Mats Embertsén Senior rådgivare
Vad har de för sig på UHR innan kl 5? 20170920 Mats Embertsén Senior rådgivare Utbildning, utbyten, utveckling för alla som vill vidare 2 Kort om UHR och våra uppdrag 290 anställda (Stockholm och Visby)
Läs merErasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01
Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att
Läs merSkolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?
Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering
Läs merUngdomssatsning på utbildning i Luleå
Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I
Läs merVad har de för sig på UHR innan kl 5?
Vad har de för sig på UHR innan kl 5? 2016-10-26 Mats Embertsén Senior rådgivare Utbildning, utbyten, utveckling för alla som vill vidare 2 Våra uppdrag 3 Vår finansiering UHR:s intäkter kommer i huvudsak
Läs merRevisionsrapport. Löpande granskning 2009
Revisionsrapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Datum Dnr 2010-01-29 32-2009-0586 Löpande granskning 2009 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Naturvårdsverket (NV) bl.a. granskat
Läs merErasmus+ En ny generation av EU:s utbildningsprogram för högre utbildning
Erasmus+ En ny generation av EU:s utbildningsprogram för högre utbildning 2013-12-04 Anna Angermann Erasmus+ Kontexten Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen
Läs merErasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen
Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något
Läs merDelårsrapport för januari juni 2014
Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen
Läs merErasmus+ utomeuropeisk mobilitet
2014-11-14 Rebecka Herdevall Erasmus+ utomeuropeisk mobilitet International Credit Mobility Utomeuropeisk mobilitet översikt Bygger vidare på Erasmus Mundus Action 2 Mobilitet för studenter och personal
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merStipendier för avgiftsskyldiga studenter Riktlinjer För läsår 2017/2018
Stipendier för avgiftsskyldiga studenter Riktlinjer För läsår 2017/2018 Gäller fr.o.m. 2016-05-18 1. Inledning... 3 1.1 Syfte och mål... 3 1.2 Förutsättningar för lärosätet att delta i programmet... 3
Läs merUtbildning och. universitetsforskning
Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag
Läs merKA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals
KA1 Mobilitet Learning Mobility of Individuals Huvudaktiviteterna i programmet Erasmus+ (Key Actions) KA1 Mobilitet (Learning Mobility of Individuals) KA2 Samarbetsprojekt (Cooperation for innovation and
Läs merGrundtvig workshops. Vad kan man göra? Genom programmet får personer från olika länder möjlighet att utbyta erfarenheter och stärka sin kompetens.
Grundtvig Workshops Grundtvig Workshops Grundtvig workshops För vem? Grundtvig workshops vänder sig till lärare och personal som arbetar med vuxnas lärande inom läskunnighet och räknefärdighet, samt till
Läs merDeadlines EU-program
Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.
Läs merUniversitets- och högskolerådet
Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet
Läs merSKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merMöjligheter till utlandsstudier vid Göteborgs universitet
Karolina Sahlin, International Office, Göteborgs universitet SYV temadag 11 mars 2009 Internationell organisation på GU Varför utbytesstudier? Möjligheter, mobilitetsprogram Statistik och nationella trender
Läs merErasmus+ Lärarmobilitet och personalfortbildning inom Europa. För medarbetare vid Stockholms universitet
Erasmus+ Lärarmobilitet och personalfortbildning inom Europa 1 För medarbetare vid Stockholms universitet Erasmus+ Lärarmobilitet och personalfortbildning inom Europa 2 Erasmus+ Lärarmobilitet och personalfortbildning
Läs merSkolutveckling och kollegialt lärande genom Erasmus+
2018-10-18 Skolutveckling och kollegialt lärande genom Erasmus+ Skolambassadörsutbildning rektorer 2018 Universitets- och högskolerådets vision: Utbildning, utbyten, utveckling för alla som vill vidare
Läs merErasmus+ Södertälje 23 mars UHR Jessica Hintze
Erasmus+ Södertälje 23 mars 2017-03-23 UHR Jessica Hintze Universitets- och högskolerådets uppdrag 2 Finansiärer Atlas Förskola Grundskola Gymnasium Gymnasiesärskola Främja internationella kontakter Stödja
Läs merEn hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap
En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5
Läs mer