Skuldersmärta relaterat till dagliga aktiviteter hos rullstolsburna ryggmärgsskadade personer en studie på uppföljningsdata från 2009 i Gävleborgs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skuldersmärta relaterat till dagliga aktiviteter hos rullstolsburna ryggmärgsskadade personer en studie på uppföljningsdata från 2009 i Gävleborgs län"

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Skuldersmärta relaterat till dagliga aktiviteter hos rullstolsburna ryggmärgsskadade personer en studie på uppföljningsdata från 2009 i Gävleborgs län Kurs: Traumatiska ryggmärgsskador 7,5 p VT 2010 Examinationsuppgift Författare: Ann-Christine Elfving sjuksköterska Johnny Norling sjukgymnast Karin Wik arbetsterapeut

2 Bakgrund Muskuloskeletal skuldersmärta är en vanlig komplikation hos rullstolsburna traumatiskt ryggmärgsskadade personer [1, 2, 3]. Tetraplegiker drabbas i högre grad än paraplegiker [4]. Många faktorer bidrar till mekanisk påverkan på skuldran. Ryggmärgsskadan i sig medför en muskulär obalans [5] men även aktiviteter som att ta sig i och ur rullstolen, rullstolskörning och andra dagliga aktiviteter genererar mekaniska tryckkrafter på muskler och leder i skuldran [6]. Monotona ensidiga rörelser som t ex rullstolskörning leder till överbelastning på strukturer i skuldran, vilket resulterar i inklämningssyndrom och rotatorcuffskador. Detta i sin tur leder till minskad rörlighet i axelleden [7, 8]. Skuldersmärta har visat sig hos % av rullstolsburna ryggmärgsskadade personer enligt tidigare studier [9,10, 11]. Smärtan i skuldran beskrivs ibland vara större problem än själva funktionsbortfallet [6]. Ballinger et al och Alm et al [8,11] framhåller att skuldersmärta påtagligt påverkar personers förmåga att utföra dagliga aktiviteter. På rehabiliteringskliniken i Gävleborgs län görs årliga uppföljningar av ryggmärgsskadade personer i länet, enligt klinikens vårdprogram för ryggmärgskador [12]. Som en del i programmet ingår ett frågeformulär, Skuldersmärta hos rullstolsbrukare, Wheelchair Users Shoulder Pain Index (WUSPI) som skickas hem till den ryggmärgsskadade personen inför uppföljningen [13] (bilaga 1). Formuläret innehåller 15 frågor gällande vardagliga aktiviteter och skuldersmärta. Bedömningsinstrumentet har visat sig ha hög reliabilitet och validitet [14]. I frågeformuläret får personen skatta smärta på en Visuell Analog Skala (VAS). Till varje fråga om vardaglig aktivitet finns en VAS skala. Vid den vänstra ändpunkten står det ingen smärta och vid den högra värsta tänkbara smärta. Patienten sätter en markering på linjen som motsvarar den aktuella smärtan [15, 16]. Författarna till studien har genom klinisk erfarenhet upplevt att skuldersmärta påverkar ryggmärgsskadade personers aktivitetsförmåga i vardagliga aktiviteter. Syfte Syftet med studien var att beskriva förekomst av skuldersmärta relaterat till dagliga aktiviteter hos rullstolsburna ryggmärgsskadade som kommer på regelbunden uppföljning på rehabiliteringskliniken i Gävleborgs län. Frågeställningar Hur många rullstolsburna ryggmärgsskadade personer, under 2009, i Gävleborgs län, har besvär med skuldersmärta vid utförande av femton utvalda vardagliga aktiviteter? I vilka 4 aktiviteter, av 15 utvalda, skattas mest skuldersmärta? 1

3 Metod Arbetet inleddes med en definition av sökord vilket resulterade i orden spinal cord injury, pain and activity. I EIRA databasen, (landstingets biblioteks databas), i Pub Med (Medline) och Amed hittades lämpliga artiklar i ämnet. I Gävleborgs län finns 122 ryggmärgsskadade personer. Alla kallas regelbundet till någon form av uppföljning till Rehabiliteringskliniken. I denna studie har författarna valt att undersöka skuldersmärta relaterat till dagliga aktiviteter hos rullstolsburna ryggmärgsskadade i Gävleborgs län.. Inklusionskriterier var alla ryggmärgsskadade, rullstolsburna som varit inskrivna för uppföljning på kliniken under år Medicinskt ansvarig överläkare gav tillstånd att granska data från WUSPI-formuläret som registrerats under Klinikadministratören bistod med att ta fram persondata på dem som varit inskrivna för uppföljning under det aktuella året. WUSPI-formuläret hämtades ur personens medicinska journal för sammanställningen.registreringarna på VAS skalorna mättes med hjälp av en linjal. Medelvärdet av smärta räknades fram på varje aktivitet. WUSPI-formuläret, som används på Rehabiliteringskliniken, är ursprungligen översatt till svenska av Kersti Samuelsson US, Linköping Rehabiliteringskliniken i Gävleborg har i sin tur modifierat formuläret I Linköpings version står det ej utfört istället för ej aktuellt som Gävleborgs län har valt att använda. De ryggmärgsskadade personerna får WUSPI formuläret hemskickat, inför uppföljningsdagarna.. Om aktiviteten inte utförs, finns en ruta att kryssa i med ej aktuellt. I resultatet har författarna valt att presentera de fyra vardagliga aktiviteter som sammantaget ger mest skuldersmärta. 2

4 Resultat På rehabiliteringskliniken i Gävleborg år 2009 gjordes 30 uppföljningar av ryggmärgsskadade. 26 av dessa är rullstolsburna. Av dessa 26 har 7 personer inte fyllt i WUSPI-formuläret. WUSPI områden 1-15 (bilaga1) 1-15 = VAS 1-10 cm med 0,5 cm indelning 0 = ingen smärta e = ej aktuellt * = kvinnor v = summa VAS m = medelvärde A B* 4 7 5, , C D E* ,5 7,5 0 e 0 e e F e e e ,5 0,5 0,5 0,5 1 4,5 0 0,5 0 G H 5 e e e e e e 0 3 I* ,5 5,5 5, ,5 4 0 J* 3,5 e 2 e e e e e 0 E e e e e 0 K e E e e L e e e e 0 e e e e E e e e e 0 M 0 0,5 0 e 0 0 e N e e e e e e E e e e e 0 O* e e e e e e e e e E e e e e 5 P e e e e e e e e e E e e e e e Q* 0 0 e e 0 e e e e 0 0 R* e ,5 3,5 e 5,5 0 S* 0 e 0 e e e e e 4 4 e e e e 0 V 12,5 7,5 7, , ,5 5,5 9,5 9,5 20,5 13,5 8, M 0,89 0,68 0,62 1,62 1,03 1,46 1,58 0,46 0,68 0,73 2,05 1,50 0,85 1,77 0,50 n=19 Det var 9 kvinnor och 10 män som fyllde i formuläret. Skuldersmärtan relaterat till dagliga aktiviteter, skattades högst inom dessa områden: 11. Tvättar dig på ryggen (m = 2,05) 14. Utföra hushållssysslor (m = 1,77) 4. Lasta in din rullstol i bilen (m = 1,62) 7. Lyfter ner föremål från en hylla över huvudet (m = 1,58) Formaterat: Teckensnitt:11 pt, Formaterat: Teckensnitt:11 pt, Formaterat: Teckensnitt:11 pt, Formaterat: Teckensnitt:11 pt, 3

5 Av de 19 personerna upplevde 10 skuldersmärta inom något eller några områden. 9 personer registrerade ingen smärta eller ej aktuellt. Av dessa var det en person som registrerade ej aktuellt inom samtliga områden. 11. Tvättar dig på ryggen: Två män skattade 1 och 5 och tre kvinnor mellan 3,5 och 6 på VAS. Formaterat: Teckensnitt:Inte Fet 14. Utföra hushållssysslor: Skuldersmärta vid hushållsarbete registrerades övervägande av kvinnor: fyra kvinnor skattade mellan 4-6 och två män 0,5 och 1 på VAS. 4. Lasta in din rullstol i bilen: En man skattade 2 och två kvinnor 4 och 7 på VAS. 7. Lyfter ner föremål från en hylla över huvudet: En man skattade 0,5 och tre kvinnor mellan 5,5 och 7,5 på VAS. Diskussion Författarna i denna studie har flera års erfarenhet av ryggmärgsskaderehabilitering och upplever att skuldersmärta är ett stort problem för denna diagnosgrupp. I Ballinger et al och Alm et al studier [8,11] har man sett en ökad tendens till skuldersmärta relaterat till antal skadeår. De ryggmärgsskadade personer som ingick i denna undersökning har alla haft sin skada i mer än fem år och representerades både av tetra- och paraplegiker, varav de flesta är tetraplegiker. Några ryggmärgsskadade personer i rehabiliteringsklinikens upptagningsområde, tycker att WUSPI formuläret är svår att fylla i. Det kan bero på att personerna är ovana med att fylla i en VAS skala. Drygt 50 % registrerade skuldersmärta i WUSPI formuläret, vilket stämmer väl överens med andra studier [9, 10]. De som registrerat ej aktuellt på många aktiviteter var antingen tetraplegiker med personlig assistans som får mycket hjälp i vardagsaktiviteter, eller paraplegiker. I författarnas studie ingår det både tetra- och paraplegiker, till skillnad från Alm et al studie [11] där endast paraplegiker ingick. I Alm et al studie är deltagarna flera och de har skattat något annorlunda jämfört med personerna i denna studie. De aktiviteter enligt WUSPI som gav mest skuldersmärta i Alm et al studie [11] var i rangordningen: 6. Köra uppför ramper eller backar utomhus 4. Lyfta rullstolen in i bilen 7. Lyfta ner föremål från hylla över huvudet 2. Förflyttning från rullstol till bil Samuelsson et al [9] som gjort studie på paraplegiker kom fram till att aktiviteter relaterade till rullstolsanvändning som t ex lyfta rullstol in i bilen, köra uppför ramper eller backar utomhus och förflyttningsaktiviteter, är de som ger mest besvär med smärta. Alm et al [11] kommer fram till ungefär samma resultat men i Alms studie tillkommer aktiviteten att lyfta ner föremål från hylla över huvudet som en av de aktiviteter som gav mest smärta. 4

6 I författarnas studie var det aktiviteten tvättar dig på ryggen som genererade mest skuldersmärta, därefter kom aktiviteten utföra hushållssysslor. Detta skiljer sig från Alm et al [11] och Samuelsson et al resultat [9]. Enligt McCasland et al [4] som gjort en studie på både tetraplegiker och paraplegiker var de besvärligaste vardagliga aktiviteterna att tvätta ryggen och att ta på t-shirt eller tröja. I studierna framkommer det att paraplegiker och tetraplegiker får skuldersmärta av olika dagliga aktiviteter. I de aktiviteter där smärta skattats högt tas rörligheten ut nästintill maximalt i axeln. Den kliniska erfarenhet som författarna har är att det finns ett tydligt samband mellan skuldersmärta och ett begränsat rörelseomfång, vilket bekräftas i Ballinger et al studie [8]. Vid de årliga uppföljningarna vid rehabiliteringskliniken i Gävleborg undersöker sjukgymnasten både aktiv och passiv ledrörlighet i samtliga rörelseriktningar i axeln. Rörligheten jämförs med data från föregående underssökningstillfälle. Vid dessa undersökningar framkommer det att smärta ger minskad ledrörlighet. Det finns inte ett lika tydligt samband mellan röntgendata, skuldersmärta och rörelseomfång [8]. Författarna misstänker att problemet kommer från mjukdelar och därför inte kan påvisas via röntgenundersökning. Möjligen kan detta förklaras av att ryggmärgsskadade personer får syrebrist i vissa muskelgrupper runt skuldran orsakad av muskelspänningar och överbelastning. Sällan upplever författarna inflammationstillstånd i senor eller senfästen vid det akuta eller subakuta smärttillståndet. De muskelgrupper som är mest spända och som ses under kliniskt arbete är pectoralmusklerna, infraspinatus samt trapezius övre del. Om dessa muskler är spända kan samspelet mellan skulderblad och överarmen påverkas så att vissa rörelser blir smärtsamma och/eller inskränkta [8]. Författarna misstänker att de varierande resultaten från studierna kan bero på att paraplegiker och tetraplegiker har olika aktivitetsförmåga och utsätter sig för olika sorters belastning. I författarnas studie ingick både tetra- och paraplegiker. Ju äldre vi blir desto skörare blir vi i muskler och leder. Axlarna är särskilt värdefulla och sårbara för personer som använder rullstol och som är helt beroende av sina armar. Det är lätt att muskler och senor blir överbelastade och reagerar med smärta. De negativa konsekvenserna kan bli stora med minskad möjlighet till självständig vardagsaktivitet. Hård och intensiv träning är en förlegad träningsfilosofi. Forskning visar att det gäller att tänka mer långsiktigt, träna smartare och vara mer frikostig med avlastande hjälpmedel för att undvika axelbesvär [17]. Även författarna till denna studie upplever att ryggmärgsskaderehabiliteringen har förändrats över tid. I dag fokuseras det på att tänka energieffektivt och skona axlar t ex genom att försöka undvika monotona och ogynnsamma rörelser samt använda hjälpmedel och ta mer hjälp av assistenter i större utsträckning. I Lagerströms artikel [17] ger hon exempel på hur axelproblem kan förebyggas. Träna styrkan, särskilt de små musklerna inne i leden, rotatorkuffen, musklerna på axelns baksida och de som håller in skulderbladen mot kroppen. Upprätthåll god rörlighet och hållning. Särskilt viktigt att töja bröst- och nackmuskler som ofta blir strama och ger framdragna axlar. Ha en så lättkörd rullstol som möjligt (lättbalanserad och med välpumpade däck). Ha så upprätt sittställning som möjligt. En sittställning med krokig rygg och framskjutna axlar ger ett dåligt anatomiskt läge för axeln med ökad skaderisk. Hjälp med sittanpassning i rullstol och/eller elastisk korsett kan ge rakare sittställning för den med dålig bålbalans. 5

7 Skaffa dig en bra avslappnad teknik för rullstolskörning (lång drivfas och mindre frekvens på drivringen). Använd hjälpmedel, till exempel glidbräda vid förflyttning, så fort du har ont eller om du har svårt att klara ett moment. Undvik att lyfta föremål långt utifrån kroppen med rak arm, till exempel rullstolen in i bilen. Om du istället lyfter med böjd armbåge (med biceps) nära kroppen minskar belastningen på axeln. Vid smärta: Undvik rörelser som smärtar. Till exempel brukar det gå lättare att förflytta sig mot den smärtande sidan än tvärtom. Sök hjälp av läkare eller sjukgymnast för att ta reda på orsaken till smärtan och få rätt behandling. Träna cirkulationen i axeln. Lätt och avlastad träning gynnar återhämtning och läkning. När smärtfrihet är uppnådd kan uthållighetsträning påbörjas. Se över förflyttnings- och rullstolsteknik och behov av hjälpmedel för att avlasta axlarna. Avlastning vid rullstolskörning kan vara att använda eldrivna hjul (typ e- motion). Författarna anser att Lagerströms råd är relevanta och överensstämmer väl med hur personalen på rehabiliteringskliniken i Gävleborg arbetar. Långvarig skuldersmärta som kvarstår obehandlad kan ge personen permanenta besvär. På rehabiliteringskliniken ingår det i vårdprogrammet för ryggmärgsskadade, att uppmärksamma skuldersmärta tidigt och se över lämpliga åtgärder. På rehabiliteringskliniken finns i princip ingen poliklinisk verksamhet utan primärvården verkställer de rekommenderade åtgärderna. Primärvården har dock inte specifik kompetens på ryggmärgsskador, vilket är en nackdel. Slutsats Eftersom denna studie är begränsad till underlag från 2009 års uppföljningar, blev det totalt 19 rullstolsburna ryggmärgsskadade personers data som bearbetades. Det hade varit intressant att undersöka samtliga rullstolsburna ryggmärgsskadade i länet. Dessutom skulle det vara spännande att genomföra en delstudie med intervention över tid gällande insatser och råd som nämnts tidigare i denna diskussionsdel. En frågeställning skulle kunna vara: minskar skuldersmärtan om träningsråd och regim följs enligt Lagerström? 6

8 Referenser 1. Curtis KA, Drysdale GA, Lanza RD. Shoulder pain in wheelchairusers with tetraplegia and paraplegia. Arch Phys Med Rehabil. 1999; 80: Levi R, Holtz A. Ryggmärgsskador-behandling och rehabilitering. Lund: Studentlitteratur; (310 s) 3. Sie IH, MS,PT, Waters RL MD, Adkins RH, PhD, Gellman H, MD. Upper extremity pain in the postrehabilitation spinal cord injured patient. Arch Phys Med Rehabil 1992; 73: McCasland LD, MD, Budiman-Mak E, MD, Weaver FM, PhD, Adams E, MD, and Maiskevics S, BS. Shoulder pain in the traumatically injured spinal cord patient: evaluation of risk factors and function. J Clin Rheumatol 2006;12: Burnham RS et al. Shoulder pain in wheelchair athletes. Am J Sports Med 1993; 21: Rose M, Robinson JE, Ells P and Cole JD. Pain following spinal cord injury: results from a postal survey. Pain 1998; 34: Kulig K, Newsam KJ. Mulroy SJ, Rao S, Gronley JK, Bontrager EL, Perry J. The effect of level spinal cord injury on shoulder joint kinetics during manual wheelchair propulsion. 8. Ballinger DA, PhD, Rintala DH, PhD, Hart KA, PhD. The relation of Shoulder pain and range-of-motion problems to functional limitations, disability, and perceived health of men with spinal cord injury: a multifaceted longitudinal study. Phys Med Rehabil 2000; 81: Samuelsson KAM,Tropp, Gerdle B. Shoulder pain and its consequences in paraplegic spinal cord-injured, wheelchair users. Spinal Cord 2004; 42: Dalyan M, Vardenas DD and Gerard B. Upper extremity pain after spinal cord injury. Spinal Cord 1999; 37: Alm M, RPT, Msc, Saraste H, MD, PhD, Norrbrink C, RPT, PhD. Shoulder pain in persons with thoracic spinal cord injury: prevalence and characteristics. J Rehabil Med 2008; 40: Vårdprogram för ryggmärgsskador i Gävleborgs län, Curtis KA, Roach KE, Appelgate EB, Amar T, Benbow CS, Genecco TD et al. Development of the wheelchair user s shoulder pain index (WUSPI). Paraplegia 1995; 33: Curtis KA, Roach KE, Appelgate EB, Amar T, Benbow CS, Genecco TD et al. Reliability and validity of the wheelchair user s shoulder pain index (WUSPI). Paraplegia 1995; 33: Hayes MH, Patterson DG. Experimental development of the graphic rating method. Psychol Bull. 1021; 18: Freyd M. The graphic rating scale. J Educ psychol. 1923; 14: Lagerström A-C. Så undviker du axelproblem. Reflex 2010;1:

Axelträning program i tre steg

Axelträning program i tre steg Axelträning program i tre steg Det här är ett träningsprogram som särskilt är tänkt att användas av personer som använder rullstol eller går med kryckkäppar. Upplägget är en successivt stegrad träning

Läs mer

information till dig om Acromioplastik

information till dig om Acromioplastik information till dig om Acromioplastik Axelleden Anatomi Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING Träna med gummiband 1 RG 2005 Axelproblem hos rullstolsbrukare är vanligt. Bästa botemedlet är förebyggande styrketräning. Men vad gör man när man har långt till ett gym eller när motivationen tryter?

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Rehab/förebyggande 2012-02-20

Rehab/förebyggande 2012-02-20 Rehab/förebyggande 2012-02-20 Innehåll Inledning... 3 Övningar... 4 Utan hjälpmedel... 4 Gummiband... 5 Exempel på pass... 8 Landbaserade... 8 Cirkulationsträning... 8 Vanliga problem... 8 Akut överbelastningssmärta...

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Stakträning effektivt för ryggmärgsskadade

Stakträning effektivt för ryggmärgsskadade Stakträning effektivt för ryggmärgsskadade En ryggmärgsskada leder till ett ökat stillasittande. Risken är då stor att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Många får också överbelastningsbesvär

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Patientinformation 2014

Patientinformation 2014 Patientinformation 2014 Nationella Kvalitetsregister - information till dig som är patient För att utveckla och säkra vårdens kvalitet har din klinik valt att rapportera patientuppgifter till det nationella

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Att förebygga motionsskador

Att förebygga motionsskador Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta Fredrikstad, Norge 20110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Impingement

Läs mer

Kapselshift vid axelinstabilitet

Kapselshift vid axelinstabilitet Kapselshift vid axelinstabilitet Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI)

WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI) WESTERN ONTARIO SHOULDER INSTABILITY INDEX (WOSI) Svensk version Swedish version Ett diagnos-specifikt verktyg för att utvärdera livskvalitet hos personer med axelinstabilitet. Copyright 1998 (#474672)

Läs mer

Skuldrans funktionella anatomi

Skuldrans funktionella anatomi Skuldrans funktionella anatomi Fredrikstad Norge110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Skuldran är en dynamisk led

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Acromioplastik Patientinformation till dig som ska opereras för inklämningssymtom i axelleden Innehåll Axelleden... 3 Inklämningssyndrom... 4 Allmän behandling...

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion

ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion ASD artroskopisk subacromiell dekompression + ev klavikelresektion Axelleden Axelleden är en kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden stabiliseras av fyra korta muskler (den

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Vilka är egentligen de DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA!

Vilka är egentligen de DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA! DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA! Massaknuff eller discobluff? Ibland är det inte lätt att veta vilken övning som är vilken. Låt BODY hjälpa dig navigera rätt på övningshavet. Vi listar de tio effektivaste

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en titthålsoperation av skulderleden VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Syftet med den här instruktionen

Läs mer

Funktionell anatomi Axel

Funktionell anatomi Axel Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 1 Mars 2016 Ingrid Hultenheim Klintberg Funktionsnedsättning i axeln Till följd av trauma? Till följd av smärta i axeln? Vad ska fysioterapin

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Triggerfinger/-tumme

Triggerfinger/-tumme till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan

Läs mer

Pull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor

Pull-ups. Klara tre pull-ups efter åtta veckor Pull-ups Klara tre pull-ups efter åtta veckor Vill du klara att lyfta din egen kroppsvikt? Det vill i alla fall Jonas. Friskispressens coach ska hjälpa honom till att klara sitt livs första pull-up. Pull-ups

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

62 neurologi i sverige nr 4 14

62 neurologi i sverige nr 4 14 62 neurologi i sverige nr 4 14 Att åldras med ryggmärgsskada I dag är det allt fler personer som har levt många år med en ryggmärgsskada. Här beskriver doktorand Ulrica Lundström en studie där man sökt

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)

Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Axeloperation. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Skada i axeln - Patientinformation Axeloperation - Patientinformation Innehåll Axelleden 3 AC-leden (leden mellan skulderbladet och nyckelbenet) 3 Råd till dig

Läs mer

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan.

IDROTTSSKADOR. Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. IDROTTSSKADOR Att förebygga en skada. Att ta hand om en skada. Att kunna rehabilitera skadan. Kunskapskravet Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla

Läs mer

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion Impingement (inklämning) Anatomi Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras

Läs mer

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå Dagsatt ta armhävningarna till en högre nivå? Välkommen upp på tå!» Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå Upp på tå 1a Så här gör du en armhävning på tå Lägg

Läs mer

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Fysisk aktivitet Hållning Styrka rörelseomfång Lokal kyla Cirkulation Lägesändringar

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Träna med hantlar 1 RG

Träna med hantlar 1 RG Träna med hantlar 1 RG Hantlar med handtag är bra för tetraplegiker. Hantelträning är förmodligen en av de äldsta formerna av träning men också en av de mest effektiva om man snabbt vill utveckla styrka.

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Professionellt förhållningssätt

Professionellt förhållningssätt Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/fysioterapi Professionellt förhållningssätt Uppgift 3 Kurs VSG 290:3 Patienten Anamnes Kvinna 63 år, arbetar

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Necktrainer by Fysio333 Din kompis på vägen mot en starkare och friskare nacke.

Necktrainer by Fysio333 Din kompis på vägen mot en starkare och friskare nacke. Necktrainer by Fysio333 Din kompis på vägen mot en starkare och friskare nacke. www.fysio333.se Tele 070 565 10 22 stonevall65@yahoo.se www.facebook.com/fysio333.se www.fysio333.se Fysio 333 AB Skolgatan

Läs mer

information till dig om Rotatorkuffsutur

information till dig om Rotatorkuffsutur information till dig om Rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden består av ett ledhuvud i överarmen och en ledpanna som är formad i skulderbladet. Skuldran är ett samlingsnamn på flera olika leder; axelleden,

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod 1SY052 Kursnamn Fysioterapi 7 Datum Material Sammanställning av gamla tentafrågor Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad

Läs mer

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med

De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med De 10 onödigaste gymövningarna och 10 bra övningar att ersätta dem med 10 dåliga övningar på gymmet samt 10 bättre alternativ. Styrketräning medför alltid en viss skaderisk och därför är det viktigt att

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning

IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR HÄR HÄR HÄR IDROTTSSKADOR Skadeförebyggande träning Mattias Ahlstrand, leg Naprapat, Certified Sports Therapist (CST) Rygg & Rehab Stockholm De vanligaste skadorna i volleyboll

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

WESTERN ONTARIO OSTEOARTHRITIS OF THE SHOULDER INDEX (WOOS)

WESTERN ONTARIO OSTEOARTHRITIS OF THE SHOULDER INDEX (WOOS) WESTERN ONTARIO OSTEOARTHRITIS OF THE SHOULDER INDEX (WOOS) Svensk version Swedish version Ett diagnos-specifikt verktyg för att utvärdera livskvalitet hos personer med axelbesvär. Copyright 1998 (#474672)

Läs mer

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben Axelledsplastik Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Våga prata med din man om erektions problem

Våga prata med din man om erektions problem Våga prata med din man om erektions problem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men kanske du och din partner är ett av de många par som inte har ett bra sexliv beroende

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM Ifyllandedatum (år,mån,dag) Namn (efter, före) Personnummer (6 4) Adress, postnummer, ort Telelefonnr (även riktnr).,, Akt sjskr. datum,, [ 9 ] Ej sjskr, FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM Här följer några

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans

Läs mer