LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP LiU Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP 10104 2010-01-11 LiU-2009-01247. Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet."

Transkript

1 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP LiU Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 4 ALFA samt bilaga 5 till ALFA. 2 Tillämpningsområde Avtalet gäller följande anställningar: professor, adjungerad professor, gästprofessor universitetslektor, adjungerad universitetslektor, gästlektor universitetsadjunkt, adjungerad universitetsadjunkt, gästadjunkt biträdande universitetslektor forskarassistent postdoktor doktorand assistent i kombination med utbildningsbidrag klinisk assistent amanuens timlärare ytterligare anställningar som kan tillkomma och som klassificeras som en läraranställning 3 Årsarbetstid (regleras i ALFA, bilaga 5, 3 ) Den totala årsarbetstiden för lärare är: 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar (fr o m det år medarbetaren fyller 40 år) 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar (fr o m det år medarbetaren fyller 30 år) 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar (t o m det år medarbetaren fyller 29 år) 4 Arbetsuppgifter Anteckning: Lärarnas arbetsuppgifter finns beskrivna i 3 kap. 1, 2 och 5 högskolelagen och 4 kap 3 högskoleförordningen. Arbetsuppgifterna för doktorander, assistenter, amanuenser och kliniska assistenter finns beskrivna i 5 kap, 2och 9 högskoleförordningen. Arbetsuppgifterna för anställningen som postdoktor finns beskrivna i Avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor.

2 2 1 Utbildning (grundnivå, avancerad nivå, forskarnivå samt uppdragsutbildning) ingår främst 1. att känna till och tillämpa gällande regelverk och planer för utbildningen 2. att planera, genomföra och examinera utbildningsmoment (i detta inkluderas alla former av undervisning, handledning etc) samt lämna råd och vägledning till studenter 3. att utarbeta och sprida kurs- och informationsmaterial 4, att utvärdera och följa upp utbildningsmoment och utbildningsprogram och återkoppla resultaten till studenter och kollegor 1 Forskning ingår främst 1. att bedriva forskning 2. att genomgå forskarutbildning 3. att planera och leda forskning 4. att bidra till forskningens finansiering 5. att bedöma forskningsansökningar och forskningsrapporter (peer review) 6. att fullgöra uppdrag som opponent och sakkunnig 7. att informera om forskning och utvecklingsarbete 8. att bidra till utvecklingen av kunskaper om lärande och undervisning samt ämneskunskaper 1 Administrativt arbete ingår främst 1. att leda verksamhet och/eller personal 2. att vara ledamot i styrelser, nämnder, arbetsgrupper och andra sammanträdande organ 3. att inneha uppdrag som prorektor, dekanus/prodekanus, prefekt/ proprefekt, programansvarig, studierektor för ämnen och forskarutbildning, terminsansvarig, föreståndare för forskarskolor, institut och kompetenscentra, samt centrumchef och andra dylika uppdrag 4. att fullgöra utredningsuppdrag 5. att bedöma sökande i samband med antagning till högskoleutbildning 6. att arbeta med uppföljning och utvärdering 7. att bidra till utvecklingen av den intellektuella och sociala miljön och det kollegiala klimatet på institutionen/fakulteten/universitetet 8. att vara mentor 5 Arbetstidens fördelning Utgångspunkter för fördelning av årsarbetstid ska vara: LiU:s mål forsknings-, forskarutbildnings- och grundutbildningsuppdrag uppdragsforskning och uppdragsutbildning samverkan med det omgivande samhället de ekonomiska förutsättningar som är förknippade med verksamhetsuppdragen lärargruppens kompetensprofil kompetensutvecklingsbehov chefs-/ledaruppdrag

3 3 - administrativa uppdrag god arbetsmiljö (sunda och goda arbetsförhållanden) och motverka ohälsa - balans mellan arbetsuppgifterna för den enskilde medarbetaren Vid fördelning av arbetsuppgifter ska hänsyn tas till arbetsuppgifternas karaktär och svårighetsgrad samt medarbetarens kompetens och erfarenhet inom det aktuella ämnesområdet. Utgångspunkt för bedömningen ska vara att en timmes undervisningsinsats, inklusive för- och efterarbete, normalt omfattar två till sju klocktimmar. En undervisningstimme omfattar 45 minuter. Fördelningen av arbetsuppgifter ska ske i ett flerårsperspektiv där fördelningen mellan olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Utöver undervisningsuppgifter ska utrymme ges för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen. Den fleråriga planeringen skall särskilt syfta till att identifiera behoven och möjligheterna till kompetensuppehållande forskning och annan kompetensutveckling samt fördelningen i tiden av sådana insatser på de medarbetare som omfattas av avtalet. Arbetstid för en återkommande kompetensutveckling för lärarna (inklusive tidsbegränsat anställda lärare som ex vikarier och gästlärare) är av grundläggande betydelse för universitetets verksamhet och ska därför planeras in utifrån verksamhetsmässiga behov, ekonomiska förutsättningar och den enskilde lärarens egna önskemål men med beaktande jämväl av motsvarande behov hos och önskemål från övriga berörda lärare. Inom ramen för den fleråriga planeringen ska det i vetenskapligt kompetenta lärares arbetsuppgifter normalt ingå forskning. Det är också på de vetenskapligt kompetenta lärarna, som arbetstiden för forskning i allt väsentligt kommer att fördelas. Den samlade arbetstidsinsatsen för forskning och kompetensutveckling skall i ett flerårsperspektiv och över alla lärarkategorier överstiga den som garanterats genom det hittills gällande lokala kollektivavtalet (MBL/P 99/5). Lärare som i huvudsak har undervisningsuppgifter ska inte åläggas mer sådana uppgifter än vad som angetts i den generella reglering som tidigare gällt för den som innehade en sådan anställning (ATH 11 kap 60 ). För lärare, vars anställning är förenad med befattning inom sjukvårdsorganisation skall vid heltidstjänstgöring den andel som avser kliniskt arbete, inklusive administration, vid sjukvårdsenhet normalt motsvara högst en tredjedel av den totala arbetstiden. När det gäller den enskilde medarbetarens medverkan i undervisning skall hänsyn bl a tas till: - medarbetarens kompetens och erfarenhet - undervisningens och examinationens uppläggning och metod - behov av återkoppling till studenterna avseende deras prestationer i samband med examination, övningar etc - kursens svårighetsgrad och nivå - för- och efterarbete - antal studerande och deras förkunskaper

4 4 kursansvar Alla utbildningsinsatser ska värderas i timmar så att det för den enskilde läraren tydligt framgår vilka förutsättningar som gäller. Denna värdering ska beslutas på institutionsnivå. 6 Samråd med den enskilde läraren Planeringen av årsarbetstid ska ske i dialog (lämpligen i samband med medarbetarsamtalet) mellan prefekt eller den som prefekten delegerat uppgiften till och berörd medarbetare. Planeringen av årsarbetstiden ska ske utifrån LiU:s uppdrag, verksamhetens krav, ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på arbetsuppgifter och arbetssituation för de medarbetare som omfattas av avtalet. Vid fastställande av arbetsuppgifternas omfattning och fördelning ska hänsyn tas till medarbetarens undervisningsförmåga och till förmågan att utföra forskning eller utvecklingsarbete samt till respektive arbetsuppgifters finansieringsförutsättningar. Den fördelning av arbetsuppgifterna som blir resultatet av dialogen ska anges i timmar och dokumenteras i en tjänstgöringsplan. Tjänstgöringsplanen undertecknas av prefekten eller den till vilken prefekten delegerat uppgiften till och berörd medarbetare. Varje enskild medarbetare som omfattas av avtalet ska vara medveten om att det ofta uppkommer behov av omprioriteringar i tjänstgöringsplanen under planeringsåret beroende på ändrade förutsättningar som ex studentunderlag, nya uppdrag, föräldraledigheter, sjukfrånvaro, semestrar m m. När sådana behov av omprioriteringar uppkommer kan berörd chef initiera och efter samråd med berörd lärare ändra en fastställd årsplanering. Vid sådan omprioritering ska särskild hänsyn tas till lärare med särskilda behov av kompetensutveckling. 7 Beslut om tjänstgöringsplan Prefekten lämnar information om tjänstgöringsplanerna i den lokala samverkansgruppen. Påkallar berörd arbetsgivarorganisation förhandling i frågan inom tio arbetsdagar gäller följande bestämmelser. Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om en förhandling inte begärts inom angiven tid, får prefekten besluta i frågan. 8 Övertid Arbetsuppgifter för dem som omfattas av avtalet ska planeras på sådant sätt att samtliga arbetsuppgifter ska inrymmas inom årsarbetstiden. Övertid utöver den totala årsarbetstiden ska normalt inte förekomma. Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer skall i första hand en omprioritering av arbetsuppgifterna göras. Om det under

5 5 verksamhetsåret uppkommer särskilda behov av att medarbetare fullgör arbetsuppgifter utöver de som är planerade inom ramen för årsarbetstiden har prefekt rätt att beordra eller godkänna övertid med högst 150 klacktimmar per kalenderår. Medarbetare som omfattas av avtalet och som är partiellt tjänstledig med stöd av lag, är inte skyldig att arbeta övertid. Medarbetare som är delpensionsledig är skyldig att arbeta högst 25 timmar övertid per kalenderår. Den som är partiellt sjukskriven får inte arbeta övertid. Doktorand, assistent med utbildningsbidrag och amanuens får inte åläggas arbete på övertid. En lärare har rätt till ersättning för övertid om övertiden beordrats på förhand eller, undantagsvis, godkänts i efterhand. För arbetstid för forskning, som medarbetare själv förfogar över, utgår ingen övertidsersättning. Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller i form av ledighet (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om den enskilde själv önskar det och prefekten bedömer det som möjligt med hänsynstagande till verksamhetens krav. Vid beräkning av övertidstillägg respektive kompensationsledighet tillämpas reglerna i ALFA, 4 kap, För kvällsundervisning efter klockan samt för undervisning på lördagar, söndagar och helgdagar utgår ersättning, utöver lön, med månadslönen/300 dock lägst 100 kronor/timme. För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning för övertid eller ersättning för kvällsundervisning samt för undervisning på lördagar, söndagar och helgdagar. 9 Semesterns förläggning Semester för dem som omfattas av avtalet förutsätts normalt förläggas under de studerandes ferier eller annan undervisningsfri tid. Anteckning: En semesterdag motsvarar åtta klocktimmar. 10 Närvaro på arbetsplatsen Medarbetare som omfattas av avtalet ska vara närvarande på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. Arbetet kan dock om arbetsuppgifterna så tillåter, och efter samråd med prefekt eller den till vilken prefekten delegerat uppgiften, förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Vid denna bedömning ska beaktas övriga lärares, andra anställdas och studenternas behov av personlig kontakt med de medarbetare som omfattas av avtalet.

6 6 11 Beräkning av årsarbetstid vid sjukfrånvaro och tjänstledighet Anteckning: Vid hel sjukfrånvaro och tjänstledighet minskas årsarbetstiden med åtta timmar per arbetsdag vid heltidstjänstgöring. Vid långtidsfrånvaro minskas årsarbetstiden med 165 timmar per månad I övrigt minskas årsarbetstiden i relation till sjukfrånvarons och tjänstledighetens omfattning. 12 Giltighetstid och uppsägningstid Detta avtal gäller fr o m den 1 januari 2010 med samma giltighetstid och uppsägningstid som nu gällande och framtida ALFA. Detta avtal ersätter avtal MBL/P 99/5, LF/MBL/P 99/19, LF/MBL/P 99/20, LF/MBL/P 99/68 och LLFP 99/12. Övergångsbestämmelser: Institutioner som bedriver planering läsårsvis ska tillämpa detta avtal fr o m höstterminen Institutioner som bedriver planering kalenderårsvis ska tillämpa detta avtal fr o m 1 januari För Linköpings universitet För SACO-rådet Randi Hellgren För OFRISs samverkansorgan Christer Ber an

7 LINKÖPINGS UNIVERSITET PROTOKOLL LLFP 10/4 Närvarande: Från myndigheten Randi Hellgren Birgitta Hagman Curt Karlsson Från OFR/Ss samverkansorgan Christer Bergman Gabriel Thott Från SACO-rådet Inger Borg Örjan Lönnevik Krzysztof Marciniak Från SEKO Kenneth Lindh Ärende: Lokalt kollektivavtal avseende arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Linköpings universitet. 1 Antecknas att förhandlingen genomförs på arbetsgivarens initiativ. 2 Med stöd av 1 kap 4 ALFA samt bilaga 5 ALFA sluter parterna lokalt kollektivavtal avseende arbetstid för lärare vid Linköpings universitet enligt bilaga 1 till detta protokoll. Avtalet gäller fr o m den 1 januari 2010 med samma giltighet och uppsägningstid som nu gällande och framtida ALFA. Parterna kan i anslutning till de i 3-4 nedan angivna projekten träffa avtal om att tillämpningen av det nya avtalet inom viss institution helt eller delvis skall få anstå till senare tidpunkt, dock senast till den 1 januari

8 För parterna gemensamma protokollsanteckningar: 1. Parterna är ense om att formuleringen av den i 5 S avtalet angivna utgångspunkten för omräkning av undervisningstid till årsarbetstid skall tolkas som att omräkningen av en undervisningstimme i enskilda fall, på grund av särskilt liten eller stor omfattning av det för- och efterarbete som är knutet till undervisningen i fråga kan understiga två klocktimmar resp. överstiga sju klocktimmar. Exempel på det förstnämnda undantaget är när läraren är s.k. resurslärare. Exempel på det sistnämnda undantaget är om den undervisning som skall genomföras är osedvanligt krävande för den berörde läraren att förbereda, t.ex. på grund av bristande erfarenhet, eller innefattar synnerligen omfattande kontakter med de studerande för återkoppling etc. 2. Parterna har noterat att universitetsstyrelsen vid sitt beslut om budget för år 2010 avsatt sammantaget 7,5 milj kr till rektors disposition att användas för att bekosta arbetstid för forskning, i första hand kompetensuppehållande och utvecklingsfrämjande, för lärare inom företrädesvis undervisningstunga/forskningssvaga miljöer. Medel är också avsatta för annan kompetensutveckling såsom pedagogisk fortbildning och vidareutbildning inkl. pedagogiskt utvecklingsarbete samt ledarskapsutbildning. Parterna gör bedömningen att resurserna för nu nämnda ändamål kommer att successivt öka i budgetarna för de kommande budgetår som parterna anser sig ha möjlighet att överblicka. Inom ramen för befintliga och sålunda tillkommande insatser skall alla lärare vid universitetet, sett i ett femårsperspektiv, delta i en kompetensutveckling, vars innehåll baseras på verksamhetens behov och med beaktande av den enskilde lärarens önskemål. 3. Parterna gör den gemensamma bedömningen att, vid tillämpningen av 5 avtalet, arbetstiden för kompetensutveckling och forskning för var och en av de lärarkategorier som särskilt garanterats sådan arbetstid i det hittills gällande lokala kollektivavtalet (MBL/P 9915), dvs professorer, lektorer och adjunkter, kommer att uppgå till minst resp. garantinivå. Om det vid uppföljning skulle visa sig att så inte är fallet har part rätt att med hänvisning till resultatet av uppföljningen påkalla förhandling. 4. Parterna noterar att för den som är anställd som biträdande lektor eller forskarassistent gäller enligt 4 kap. 3 högskoleförordningen att vederbörande i huvudsak skall bedriva forskning. Detsamma gäller till följd av kollektivavtal som träffats mellan de centrala parterna för den som är anställd som postdoktor. Mot bakgrund av att alla de tre nämnda anställningarna är av central betydelse för den inledande forskarkarriären efter avlagd doktorsexamen är parterna ense om att ta upp förhandlingar om att införa nu nämnda regler i det lokala kollektivavtalet för den händelse att de till följd av ändringar i högskoleförordningen eller det angivna centrala avtalet skulle komma att bortfalla ur den nationella regleringen. 3 Parterna skall inom ramen för ett gemensamt projekt under år 2010 tydliggöra en process för en rullande och transparent femarsplanering av arbetstiden för lärarna inom varje utifrån verksamheten definierad lärargrupp, t.ex. inom ett ämne. Processen skall bygga på dels individuella medarbetarsamtal, dels information och förankring i lärargruppen. 2

9 4 Parterna skall inom ramen för ett utvecklingsprojekt under åren 2010 och 2011 ta ett gemensamt ansvar för implementering av det nya lokala arbetstidsavtalet. Projektet skall avse information till alla lärare och andra berörda anställda, utbildning av prefekter och andra verksamhetsansvariga inom institutionerna, konsultinsatser i samband med att avtalet börjar tillämpas och därefter i mån av behov samt uppföljning och erfarenhetsutbyte. Inom ramen för detta projekt skall parterna verka för en samsyn om värderingen i årsarbetstidstermer av olika slag av undervisningsinsatser inkl. för- och efterarbete till undervisningen. Vid detta partsarbete skall vad som gäller enligt nuvarande arbetstidsavtal vara vägledande. Arbetsgivaren förbinder sig att frigöra de resurser som erfordras för en framgångsrik implementering. 5 Parterna är överens om att gemensamt under avtalsperioden följa upp avtalet. Former för uppföljning skall utvecklas inom ramen för det i 4 ovan angivna utvecklingsprojektet. 6 Parterna är överens om att ersättningsbelopp i detta avtal kan omförhandlas vid lokal löneförhandling utan uppsägning av detta avtal. 7 Protokollet upprättas i fyra exemplar, varav varje part erhåller ett. Vid protokollet Bi.rgieHagi dir- Justeras ink pin s universitet För OFR/Ss samverkansorgan - Christer Be man För SACO-rådet För SEKO 0 an Lönnevik Kenneth Lindh 3

10 LINKÖPINGS UNIVERSITET PM Universitetsledningen Utgångspunkter för ett nytt lokalt kollektivavtal om arbetstid för universitetets lärare Bakgrund Genom de ramavtal för perioden som träffades hösten 2007 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, SACO-S och SEKO ändrades de specialbestämmelser i ALFA som haft karaktären av nationellt kollektivavtal om arbetstid m m för lärare och doktorander inom högskolan. De nya bestämmelserna gäller fr o m den 1 oktober De innebär ett förtydligande i fråga om synen på hur universitetslärarnas arbetstid skall disponeras och planeras, framför allt genom att betona att det är de föreliggande uppdragen, verksamhetens krav och de ekonomiska förutsättningarna som skall ligga till grund för arbetstidsplaneringen. Detta är inget egendomligt. I själva verket torde det inte finnas någon arbetsplats där frågor om vilka arbetsuppgifter som skall utföras, och med vilken kvalitet, kan avgöras på andra grunder än de nämnda. De nya bestämmelserna skall, i likhet med motsvarande hittills gällande regler, kompletteras med lokala avtal. Universitetet har presenterat ett förslag till sådant avtal. I syfte att underlätta de fortsatta förhandlingarna vill universitetsledningen nu tydliggöra de bakomliggande verksamhetsmässiga utgångspunkterna för det föreslagna avtalet. Omvärldsförändringar och deras konsekvenser för universitetet Universitetet har två huvuduppgifter, nämligen utbildning och forskning. Från universitetsledningens perspektiv är dessa båda huvuduppgifter likvärdiga och förutsätter i princip varandra. Som framgår redan av högskolelagen skall båda verksamheterna bedrivas så att en hög kvalitet nås. För att uppnå detta mål krävs enligt samma lag att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt. Den främsta resursen för en hög måluppfyllelse i såväl utbildning som forskning är självfallet universitetets lärare. Det finns emellertid inte något skäl att mot bakgrund av kraven på hög kvalitet och effektivitet - läsa in ett motsatsförhållande mellan den akademiska ledningen på olika nivåer inom universitetet och kollektivet av lärare. Universitetet har som redovisats i många sammanhang under de senaste åren kommit att utsättas för en allt starkare konkurrens om sina uppdrag. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå är i sin helhet konkurrensutsatt och således för sina intäkter helt beroende av förmågan att attrahera studenter och att stödja dem i deras studier så att de uppnår godkända provresultat. Denna förändring har under senare år lett till en avsevärd utveckling med avseende på formerna för och differentieringen av det stöd som uni- 1

11 versitetet ger sina studenter för att de med bibehållen eller t.o.m. ökad kvalitet skall kunna genomföra sina studier fram till en examen. När det gäller forskningen (och i praktiken också forskarutbildningen) har sedan lång tid tillbaka en process pågått som inneburit att nya medel som blivit disponibla för ändamålet har tillförts forskningsråd, stiftelser och andra, från universitetets utgångspunkt, externa organisationer som sedan fördelat medlen efter ansökan i konkurrens mellan lärare från de olika universiteten. Och genom den senaste forskningspolitiska propositionen tas det sista steget mot konkurrensutsättning/resultatstyrning genom introduktion av ett system varigenom universitetets basanslag för forskning, de s.k. fakultetsanslagen, blir föremål för en återkommande omprövning på grundval av uppnådda resultat (publikationer, citat etc). Universitetsledningen och de anställda, inkl. lärarna som grupp, har således i allra högsta grad gemensamma intressen när det gäller att hävda sig i den tilltagande konkurrensen. Detta innebär bl.a. att det är nödvändigt att kunna fördela lärarnas arbetstid på olika arbetsuppgifter, så att bästa möjliga samlade resultat uppnås för universitetet, också på lång sikt, så att vi kan ha en positiv utvecklingsspiral tillsammans. Det finns skäl att tro att det svenska högskolesystemet kommer att utvecklas i en riktning, som innebär en starkare skiktning av universitet/högskolor, när politiken tar ett steg tillbaka och låter kvalitetsskillnader utvecklas samt ger dem offentligt uttryck genom bl.a. rankingsystem. Linköpings universitet vill höra till de lärosäten som kan utvecklas i den positiva riktningen! Det sagda innebär också att en dimension av en arbetstidsplanering, som syftar till att göra det möjligt för universitetet att genomföra sina uppdrag med hög kvalitet och effektivitet, avser att säkerställa en sådan professionell utveckling av lärarna som ser till verksamhetsbehoven på lite längre sikt och därmed bl.a. tydliggör vilken kompetensutveckling som behöver genomföras. Men en mera långsiktig, dvs flerårig, syn på arbetstidsplaneringen handlar också om att säkerställa en rimlig arbetsmiljö för enskilda lärare genom en viss variation i tjänstgöringen, inte minst i fråga om särskilt betungande arbetsuppgifter, t.ex. genom en viss återkommande omfördelning av arbetsuppgifter inom ramen för det arbetslag som läraren ingår i. De genomförda medarbetarenkäterna (NMI-erna) visar att det finns behov av ytterligare sådana hänsynstaganden. De nya utgångspunkterna för arbetstidsplaneringen innebär inte att volymen av arbetsuppgifter inom utbildningen ökar och inte heller att volymen av forskningsuppgifter minskar. Dessa volymer styrs av de uppdrag som universitetet på olika sätt erhåller. När de äldre avtalsbestämmelserna nu upphör att gälla blir det tydligt att det är verksamheten och dess ekonomi som bestämmer arbetsuppgifterna. För kollektivets/lärarlagets del torde det vara enbart en fördel att detta klarläggande sker, eftersom spänningen mellan de äldre reglerna å ena sidan och den utifrån givna verksamhetsstyrningen av universitetet å den andra sidan skapat betydande frustration. För dem som i huvudsak har undervisningsuppgifter gäller dessutom en särskild regel, närmast av arbetsmiljökaraktär, att de inte skall kunna åläggas mer sådana uppgifter än vad som angetts i den ännu äldre generella reglering som tidigare gällt för den som innehar sådan anställning. Ytterligare en utgångspunkt för arbetstidsplaneringen innebär att de olika befattningstitlarna i princip skall uppfattas som kompetensmarkörer, framför allt av den vetenskapliga skickligheten. De kan däremot inte med någon automatik knytas till någon viss fördelning av arbetstiden för resp. innehavare. Detta avdramatiserar exempelvis effekterna av befordringsrätten men oavsett hur en viss lärare erhållit sin anställning, så kommer det att vara tillgången på arbets- 2

12 uppgifter av olika slag och tillgången till lärare med varierande kompetenser som bestämmer vad den enskilde läraren skall utföra för arbete. Arbetstid för forskning m m Forskningen intar på flera sätt en nyckeluppgift vid arbetstidsplaneringen. Enligt ett äldre synsätt, framsprunget ur en helt annan omvärldssituation än den nuvarande, utgjorde forskningen de facto grunduppgiften som kunde begränsas genom restriktioner i form av undervisningsskyldighet (och s.k. administrativa bördor). Sedan lektorsanställningen införts, från början helt och hållet en undervisningstjänst, kom forskning i tjänsten att betraktas som en förmån, snarare än som en egentlig arbetsuppgift. Båda synsätten framstår nu som gravt felaktiga. Forskning som leder till resultat av hög kvalitet, resultat som publiceras i erkända former och får s.k. impact genom citering, är en i många avseenden krävande arbetsuppgift, låt vara att den också ofta innefattar betydande kollegiala belöningar. Den förtjänar således i allra högsta grad att betraktas som en arbetsuppgift i samma mån som utbildningen. För universitetets konkurrenskraft är det nödvändigt att de bästa forskarna genom en kombination av externa medel och internt fördelade medel för forskning får möjlighet att utveckla sin maximala förmåga. Universitetets inledda satsning på kontraktsprofessorer och särskilda forskarassistentanställningar (LiU-fo.ass) avses således komma att kompletteras med anställningar i mitten av karriärsystemet, så att det så småningom för den mest avancerade forskningsverksamheten kommer att finnas en kärna av särskilt kvalificerade lärare. Dessa kommer, så länge de uppvisar framgångar i sin verksamhet, att tilldelas avsevärt mer arbetstid för forskning än kollegor med samma typ av befattningar (titelmässigt) men med svagare vetenskapliga prestanda. Arbetstidsplaneringen sker i detta, som i andra sammanhang, utifrån ett beaktande av såväl interna som externa ekonomiska resurser. Samtidigt är det angeläget att också dessa högpresterande forskare i viss utsträckning medverkar i den grundläggande utbildningen som en personlig brygga mellan de båda huvuduppgifterna. Men vid sidan av nyss redovisade typ av högpresterande forskning måste det finnas också en annan typ av forskning, som framför allt genomförs utifrån grundutbildningens behov, för att stödja det nödvändiga sambandet mellan utbildningen och forskningen och för att kunna erbjuda lärare som huvudsakligen tjänstgör i grundutbildningen vetenskaplig utveckling och personlig stimulans. Insatser av det slaget genomförs med början under innevarande år vid matematiska institutionen. Universitetsledningen räknar med att kunna sprida denna modell också till lärargrupper vid andra institutioner med svagt inflöde av t.ex. externa forskningsmedel. Som framgår av de nya nationella bestämmelserna skall det i vetenskapligt kompetenta lärares arbetsuppgifter normalt ingå forskning. Universitetsledningen anser att avtalstexten utgör ett uttryck för en god akademisk princip, den om den forskande undervisaren. Sett över ett antal år torde den vara möjlig och önskvärd att tillämpa också inom Linköpings universitet, trots den relativa avsaknaden av forskningsmedel, om man, som naturligt är, beaktar båda de ovan angivna huvudtyperna av forskning. Den gängse betydelsen av uttrycket vetenskapligt kompetenta lärare är lärare med doktorsexamen eller motsvarande äldre eller utländsk kompetens. Detta innebär att i princip hela kollektivet av adjunkter faller utanför avtalsbestämmelsen ovan. Däremot förutsätts alla lärare ges utrymme för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen, något som berörs ytterligare nedan under det särskilda avsnittet om kompetensutveckling. 3

13 Arbetstid för grundutbildning Också när det gäller beräkningen av arbetsinsatserna inom grundutbildningen (utbildningen på grundnivå och avancerad nivå) är det av flera skäl nödvändigt att anlägga ett synsätt som kännetecknas av flexibilitet och anpassning till den konkreta situationen. Detta innebär inte att mer insatser skall utföras i grundutbildningen än vad uppdraget finansiellt kan bära. Det innebär inte heller att alla lärare skall undervisa mera eller att undervisningen skall gå ut över planerade insatser inom forskning, kompetensutveckling eller andra arbetsuppgifter. Däremot innebär det att alla arbetsuppgifter som rör grundutbildningen skall planeras in på ett adekvat sätt, dvs inte bara den egentliga undervisningen utan också för- och efterarbete (inkl. t.ex. e- postkontakter med de studerande) och andra former för stöd till studenterna samt examination. För den som har ett ledningsansvar skall givetvis också detta planeras in. Avvägningen ifråga om tidsåtgången mellan de olika uppgifterna skall relateras till de pedagogiska målen för de enskilda kurserna etc som läraren medverkar i. Behovet av t.ex. tid för- och efterarbete skall relateras till karaktären av den undervisning som skall genomföras, varvid utgångspunkten skall vara att olika typer av undervisning medför behov av ibland mer förberedelsetid, ibland mer tid för efterarbete inkl. uppföljning av olika slag. Om en lärare genomför undervisning i parallella grupper ligger det i sakens natur att behovet av förberedelsetid/undervisningstimme blir mindre. Kraven på kvalitet och rättssäkerhet i examinationen kan ibland innebära att mera arbetstid än vad som eljest är vanligt avsätts för konstruktion och bedömning av prov. Däremot skall inte lärarens befattningstitel i sig styra beräkningen av tidsåtgången för de olika arbetsuppgifterna. Men behovet av tid för förberedelser och efterarbete varierar också mellan olika lärare. Det är närmast en självklarhet att en erfaren lärare som genomför viss undervisning under flera år efterhand behöver mindre förberedelsetid än vad han/hon behövde första gången. Liksom inom andra yrkesgrupper varierar den faktiska arbetsförmågan mellan olika individer. Och den kan också för en given individ variera över tiden och tillfälligtvis eller mera permanent bli nedsatt. Alla dessa individuella förhållanden skall beaktas. Det kan alltså mycket väl leda till att en given lärare utför betydligt fler arbetsinsatser inom grundutbildningen och ibland också med högre kvalitet än en annan lärare, även om båda ägnar samma del av sin årsarbetstid åt denna uppgift. Sådana prestationsskillnader skall alltså tillvaratas inom arbetstidsplaneringen och inte förnekas eller negligeras. Det är i stället i lönesättningen som de skall hanteras. Vid tillämpningen av hittillsvarande arbetstidsavtal har ibland dröjt sig kvar en helt schablonmässig värdering av den undervisning som lärare med olika befattningstitlar genomfört. Denna har också inneburit standardiserade omräkningsfaktorer från undervisningstid till faktisk tid (klocktid), varigenom för- och efterarbetet inkluderats utan något som helst hänsynstagande till de speciella pedagogiska och individuella förutsättningarna. En sådan stel och till den faktiska situationen helt oanpassad tillämpning svarar inte mot de redovisade verksamhets- och arbetsmiljömässiga behoven och kan därför inte komma i fråga inom ramen för det nya arbetstidsavtalet. Arbetsinsatserna inom grundutbildningen bör individualiseras också utifrån en annan utgångspunkt. Det finns inom universitetet ett icke obetydligt antal lärare med ett särskilt starkt intresse för att utveckla utbildningens kvalitet i olika avseenden. Detta kan gälla innehåll och struktur i kurser såväl som i hela program men också bl.a. formerna för stödet till studenterna, t.ex. genom effektivare former för stimulans av studenternas egna arbete, bättre tillvaratagan- 4

14 de av modern informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samt utarbetande av läromedel, övningsmaterial etc. Även om varje lärare har ett ansvar för utbildningens kvalitet och genom egna insatser måste dra sina strån till stacken inom ramen för sitt löpande arbete, så är det uppenbart att de mer omfattande utvecklingsinsatserna i regel måste bäras av mindre antal särskilt engagerade lärare. Dessa måste vid arbetstidsplaneringen få det utrymme för sådana insatser som vid en samlad avvägning utifrån den aktuella verksamhetens behov framstår som motiverade. I det föregående har berörts forskningens betydelse för grundutbildningen. Det finns emellertid skäl att också understryka att grundutbildningen har betydelse för forskningen, dels självfallet för att kunna främja ett intresse hos lämpade studenter att söka sig till forskarutbildningen och en framtida lärarkarriär universiteten utbildar ju till skillnad från andra arbetsgivare själva de framtida anställda som skall bära upp verksamheten -, dels, och väl så viktigt, därför att medverkan i utbildningen av studenter skärper lärarens förståelse av det egna ämnet och ger ett inflöde av nya och kanske oväntade perspektiv på det genom samspelet med studenterna. Här avtecknar sig således en annan god akademisk princip, den om den undervisande forskaren. Deltagande i utbildningen och förberedelser för detta arbete genom kompetensutveckling i form av pedagogisk utbildning är numera ett självklart inslag, också formaliserat, i en lärarkarriär och måste således planeras in i alla nyare lärares (och doktoranders) arbetstid, också för dem som i första hand siktar på en starkt forskningsinriktad karriär. Arbetstid för kompetensutveckling Kompetensutveckling är ett nyckelbegrepp i det nationella arbetstidsavtalet och speglar dess betydelse för utvecklingen av universitetets verksamhet. Av principiella skäl väljer universitetsledningen som ovan framgått att se forskning som en huvuduppgift som visserligen leder till en utveckling av utförarens kompetens men som inte primärt utförs av det skälet. Också utbildningen, den andra huvuduppgiften, har dock en sådan funktion. Genomförande av utbildning ger en successivt allt starkare erfarenhetsbas, särskilt när det över åren går att skapa en variation i de arbetsuppgifter som en enskild lärare skall utföra, vilken i sin tur ger förutsättningar för såväl en fördjupning som en breddning av ämneskunskaper och pedagogisk förmåga och därigenom också en förbättrad helhetssyn på ämnet och/eller programmet. I betydande utsträckning sker således en kompetensutveckling inom ramen för de båda huvuduppgifterna och helt integrerad med genomförandet av dessa. Men också en mera fristående, ehuru fortfarande verksamhetsanknuten, kompetensutveckling måste förekomma. Denna kan ta sig många olika former och ha ett starkt varierande innehåll utifrån verksamhetsuppdragen (inkl. ett rimligt mått av beaktande av lärarens karriärönskemål). Att formaliserad universitetspedagogisk utbildning utgör en nödvändig del av den enskilde lärarens kompetensutveckling, inte minst av behörighetsskäl, har berörts ovan. Men också en pedagogisk fortbildning och vidareutbildning ovanför den grundläggande behörighetsnivån är viktig och ibland också den helt nödvändig för den fortsatta karriären, t.ex. för antagning som oavlönad docent och den möjlighet som därmed öppnas att vara huvudhandledare i forskarutbildningen. Ett annat kompetensområde av mycket stor vikt för universitetet avser chefs- och ledarskap, som kräver både kunskaper och träning av den personliga förmågan. Utbildning inom detta område måste således planeras in i arbetstiden för de lärare som skall fungera som chefer/ledare på olika nivåer inom universitetet. Härtill kommer en lång rad av kompetensförsörjningsområden som i varierande grad måste stödjas genom utbildning, t.ex. ICT i undervisningen (även utanför den strikt pedagogiska användningen), immaterialrätt, offentlighet/sekretess, publiceringsmetoder, utarbetande av ansökningar om forskningsmedel, etc. Universitetsledningen avser att 5

15 fortlöpande föra en dialog med institutionscheferna och de fackliga organisationerna om inriktningen och omfattningen av dessa olika kompetensutvecklingsprogram. Adjunktsgruppen intar en särställning inom det samlade lärarkollektivet, eftersom adjunkterna i princip alltid saknar en forskarutbildning. Mot bakgrund av de omfattande undervisningsinsatser som adjunktsgruppen under överskådlig tid kommer att svara för inom olika delar av universitetet, så är det med hänsyn till kravet på att utbildningen inom universitetet skall vila på vetenskaplig grund av stor vikt att adjunkterna återkommande får kontakter i olika former med vetenskaplig teori, metodik och resultat, dvs får möjlighet att inom ramen för sin årsarbetstid följa forskningen som det angetts i de nya nationella bestämmelserna. En annan form av kompetensutveckling i samma syfte är givetvis att genomgå delar av forskarutbildningen eller t.o.m. en hel sådan utbildning. Planeringen av arbetstidsinsatserna för kompetensutveckling måste med denna bakgrund och på samma sätt som insatserna i forskningen och i utbildningen ske utifrån de verksamhetsmässiga inkl. de ekonomiska förutsättningarna, i dialog med den enskilde läraren men med beaktande också av motsvarande behov och önskemål från vederbörandes kollegor. Resultatet av den avvägning som företas kommer naturligtvis att innebära att under ett enskilt år kommer vissa lärare att tillgång till mer tid för kompetensutveckling än andra i samma lärarlag. Över åren kommer sådana skillnader typiskt sett att utjämnas. Förhållandet att utveckling av lärarnas kompetens är synnerligen viktig för universitetets framgångar och konkurrenskraft är emellertid oförenlig med en individuell rätt till en viss avtalsbestämd mängd kompetensutveckling under varje enskilt år. Sammanfattning Det nya nationella arbetstidsavtalet tar som utgångspunkt för planeringen av lärares arbetstid universitetets uppdrag, verksamhetens krav och de till dessa knutna ekonomiska förutsättningarna. Det kompletterande lokala kollektivavtalet vilar på det nationella avtalets grund och måste självfallet därför ha samma utgångspunkt. Konkurrensutsättningen av universitetet gör det helt nödvändigt att fokusera på insatser som stärker universitetets resultat i forskning och utbildning på både kort och lång sikt. Mängden av arbetsuppgifter inom forskningen resp. utbildningen förändras inte till följd av skiftet av utgångspunkt för arbetstidsplaneringen och självfallet inte heller lärarnas årsarbetstid. Universitetet lyfter fram bilden av den undervisande forskaren och den forskande undervisaren som ideal. Fullt ut kommer det dock inte att vara möjligt under det enskilda året att tilllämpa dessa ideal. Det är inte möjligt eller ens på något sätt önskvärt att i det lokala avtalet inarbeta generella bestämmelser om olika lärargruppers fördelning av sin arbetstid på t.ex. forskning, utbildning och kompetensutveckling. De anställda lärarnas titlar kommer inte att i sig kunna tillmätas någon betydelse vid planeringen av arbetsuppgifter. Arbetstid för forskning med höga krav på publiceringsresultat måste i viss mån koncentreras till de för uppgiften mest skickliga. Men med hänsyn till grundutbildningens behov kommer också en viss mängd arbetstid för forskning att styras till grupper av lärare med i övrigt starkt begränsade forskningsuppdrag. Adjunktsgruppen skall ges tillfälle att följa forskningen och i den mån det är ekonomiskt möjligt också genomgå delar av eller t.o.m. en hel forskarutbildning. Den mycket starka pedagogiska variationen och skillnaderna i lärarnas förmåga gör det omöjligt att införa några generella regler om mängden undervisning som den enskilde läraren 6

16 skall utföra under det år som arbetstidsplaneringen avser. Det är följaktligen inte heller möjligt att återinföra generella regler för översättning av undervisningstid (inkl. tid för för- och efterarbete) till s.k. klocktid. Kompetensutvecklingen tillmäts den allra största betydelse, såväl den som är integrerad med övriga arbetsuppgifter som den som sker fristående från dessa. Även denna måste emellertid knytas till verksamhetens krav, varvid lärarnas karriärintressen skall beaktas. Planeringen av den enskilde lärarens arbetstid skall således vara strikt individualiserad, utgående från verksamhetens krav och ekonomi och med hänsyn tagen till planeringen för övriga lärare i det berörda lärarlaget och den enskilde lärarens personliga förutsättningar, så att en god arbetsmiljö kan erbjudas. Stor vikt skall läggas vid dialogen mellan chef och medarbetare i såväl planerings- som uppföljningsfas. 7

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET AVTAL 2012-02-29 Dnr PE 2012/157

LUNDS UNIVERSITET AVTAL 2012-02-29 Dnr PE 2012/157 LUNDS UNIVERSITET AVTAL 2012-02-29 Dnr PE 2012/157 Syfte Arbetstiden för lärarna ska disponeras så att utbildning och forskning av hög kvalitet kan genomföras och så att verksamheten kan utvecklas och

Läs mer

Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan Kristianstad Fastställt att gälla från 2001-01-01 (dnr 327/212-01) Ändring fr o m 2004-02-18 gällande övertid överstigande 150 tim/person/år

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Avtal om arbetstid. och arbetstidsberoende ersättningar för lärare och doktorander vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Avtal om arbetstid. och arbetstidsberoende ersättningar för lärare och doktorander vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare och doktorander vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Lokalt kollektivavtal tecknat 27 september 2012 mellan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Läs mer

Biträdande. universitetslektor

Biträdande. universitetslektor Doktorand Post doktor Junior universitetslektor Biträdande universitetslektor Universitets- lektor Biträdande professor Professor Universitets- adjunkt Extern rekrytering Kompetensprövning för befordran

Läs mer

Anställningsvillkor. Personalavdelningen

Anställningsvillkor. Personalavdelningen Personalavdelningen Anställningsvillkor Uppdaterad 2011-10-21 Du som är anställd vid Uppsala universitet har kanske många frågor rörande din anställning. Här ges en kort information om det vi tror är mest

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR

MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET RIKTLINJER VID ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR Anställning och befordran av lärare vid högskolor och universitet regleras i Högskoleförordningen. Behörig att anställas

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden 1 (6) Dnr A 10 S 2013/266 Samh ällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Anställningsordning och allmänna anvisningar vid anställning av lärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten Dessa anvisningar ersätter

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Senast reviderad 2015-07-01 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18

ANSTÄLLNINGSORDNING. anställning och befordran av lärare. reviderad 2013-02-18 ANSTÄLLNINGSORDNING anställning och befordran av lärare reviderad 2013-02-18 Styrdokument: Beslut US 2013-02-18 Dnr C 2013/295 Ersätter Dnr C 2012/258 Giltighetstid fr o m 2013-02-18 T o m Tillsv. Ansvarig

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA)

Ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) Förhandlingsprotokoll Bilaga 5 2007-11-07 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna SACO-S Facket för Service

Läs mer

Samhällsvetenskapliga fakultetens handläggningsordning vid rekrytering och tillsättning av postdoktor

Samhällsvetenskapliga fakultetens handläggningsordning vid rekrytering och tillsättning av postdoktor Umeå universitet, 901 87 Umeå Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Telefon: 090-786 57 93 telefax: 090-786 66 75 E-post: monica.sunden@adm.umu.se Beslut 2008-10-15 Dnr 315-5332-07 Med revidering fastställd

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Snabbguide - tidsbegränsade anställningar

Snabbguide - tidsbegränsade anställningar Senaste uppdatering: 2014-01-20 Sylvie Garnbeck, Personalavdelningen Tidsbegränsad anställning lärare och forskare... sid 2-3 Tidsbegränsad anställning doktorand... sid 4 Doktorand med utbildningsbidrag

Läs mer

Anställningsordning för lärare

Anställningsordning för lärare Diarienummer: Ö 2015/201 Datum: 2015-03-30 Författare: Marie-Louise Schüssler Beslutat av: Högskolestyrelsen Datum: 2015-04-23 Giltighetstid: Tillsvidare 1(15) Personalchef Marie-Louise Schüssler Anställningsordning

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Anställningsordning för Uppsala universitet

Anställningsordning för Uppsala universitet UFV 2010/1842 Anställningsordning för Uppsala universitet Föreskrifter för läraranställningar, rekrytering och befordran av lärare. Gäller från och med den 9 november 2012. Fastställd av konsistoriet 2012-11-09

Läs mer

Lärare och doktoranders arbetssituation

Lärare och doktoranders arbetssituation 11 1(11) Internrevisionen 2004-11-09 Dnr SLU ua 16.1-3524/04 Till Styrelsen vid SLU Lärare och doktoranders arbetssituation SAMMANFATTNING Majoriteten av de lärare som ingått i granskningen anser att det

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Kallelse/Dagordning 2014-06-27 Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Datum: 2014-06-27 Svar Ledamöter: Adjungerande: Svar lämnas till FHL fhl@lnu.se senast den 2 juli 2014 kl 18.00.

Läs mer

Meritportfölj för lärare/forskare vid Malmö högskola

Meritportfölj för lärare/forskare vid Malmö högskola MAH / Rektor 1(5) 2005-06-23 Dnr PA 41-2005/205 Meritportfölj för lärare/forskare vid Malmö högskola - Vägledning för dokumentation och värdering av meriter INLEDNING I Malmö högskolas anställningsordning

Läs mer

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet

Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas av Chefsavtalet Umeå universitet Rektor Regel Dnr 300-3114-12 2013-12-17 Ansvarig enhet: Universitetsledningens kansli Giltighetstid: 5 år Sid 1 (8) Regler för redovisning av bisysslor för lärare samt anställda som omfattas

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän AVTAL 1 (8) Arbetsgivarsidan Arbetstagarsidan Kriminalvården SEKO-vård OFR-S Saco-S Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän 1 I enlighet med 2 avtal om fackliga förtroendemän (1975-03-20),

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning HÖGSKOLAN I BORÅS REGLER Sid 1 (8) Regler vid doktorandanställning vid Högskolan i Borås Fastställd av rektor 2012-12-18, dnr 796-12-10 Innehållsförteckning 1 Värdegrund... 2 2 Inledning... 2 3 Antagning

Läs mer

Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet

Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet 2008-06-11 BESLUT LiU 2008/01358 1(2) Riksrevisionen Revisionsrapport från Riksrevisionen avseende projektredovisning och kvalitetssäkring av årsredovisningen vid universitetet Riksrevisionen har i revisionsrapport

Läs mer

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Britta Kärnström Löner och yrkesvillkor Sida 1 Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Inledning Vi i Vision värnar om den svenska välfärden vilken skapar trygghet och välmående för både medborgare och

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Regler för kursansvar och examination

Regler för kursansvar och examination Sidan 1 av 5 Dnr 2013-114-385 Fastställd 2013-10-29 Reviderad 2015-05-19 Utbildningsnämnden för hälsa och samhälle (UHS) Utbildningsnämnden för lärande och miljö (ULM) Regler för kursansvar och examination

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 1 (8) Dnr 796-13 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning (SOB)

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen

Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid universitetsförvaltningen UFV 2011/1902 Uppgifter och beslutanderätter till avdelningschefer vid Fastställd av universitetsdirektören 2012-01-12 Reviderad 2012-09-04 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar 3 Organisation och ansvarsfördelning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Dnr: MIUN 2013/1282. Mittuniversitetets anställningsordning. Fastställd av Mittuniversitetets styrelse 2013-08-26

Dnr: MIUN 2013/1282. Mittuniversitetets anställningsordning. Fastställd av Mittuniversitetets styrelse 2013-08-26 Dnr: MIUN 2013/1282 Mittuniversitetets anställningsordning Fastställd av Mittuniversitetets styrelse 2013-08-26 INNEHÅLL ALLMÄNT 2 ANSTÄLLNINGSORDNING 4 REKRYTERINGSPOLITIKENS MÅL 4 STRATEGI FÖR REKRYTERING

Läs mer