LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP LiU Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP 10104 2010-01-11 LiU-2009-01247. Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet."

Transkript

1 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP LiU Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 4 ALFA samt bilaga 5 till ALFA. 2 Tillämpningsområde Avtalet gäller följande anställningar: professor, adjungerad professor, gästprofessor universitetslektor, adjungerad universitetslektor, gästlektor universitetsadjunkt, adjungerad universitetsadjunkt, gästadjunkt biträdande universitetslektor forskarassistent postdoktor doktorand assistent i kombination med utbildningsbidrag klinisk assistent amanuens timlärare ytterligare anställningar som kan tillkomma och som klassificeras som en läraranställning 3 Årsarbetstid (regleras i ALFA, bilaga 5, 3 ) Den totala årsarbetstiden för lärare är: 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar (fr o m det år medarbetaren fyller 40 år) 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar (fr o m det år medarbetaren fyller 30 år) 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar (t o m det år medarbetaren fyller 29 år) 4 Arbetsuppgifter Anteckning: Lärarnas arbetsuppgifter finns beskrivna i 3 kap. 1, 2 och 5 högskolelagen och 4 kap 3 högskoleförordningen. Arbetsuppgifterna för doktorander, assistenter, amanuenser och kliniska assistenter finns beskrivna i 5 kap, 2och 9 högskoleförordningen. Arbetsuppgifterna för anställningen som postdoktor finns beskrivna i Avtal om tidsbegränsad anställning som postdoktor.

2 2 1 Utbildning (grundnivå, avancerad nivå, forskarnivå samt uppdragsutbildning) ingår främst 1. att känna till och tillämpa gällande regelverk och planer för utbildningen 2. att planera, genomföra och examinera utbildningsmoment (i detta inkluderas alla former av undervisning, handledning etc) samt lämna råd och vägledning till studenter 3. att utarbeta och sprida kurs- och informationsmaterial 4, att utvärdera och följa upp utbildningsmoment och utbildningsprogram och återkoppla resultaten till studenter och kollegor 1 Forskning ingår främst 1. att bedriva forskning 2. att genomgå forskarutbildning 3. att planera och leda forskning 4. att bidra till forskningens finansiering 5. att bedöma forskningsansökningar och forskningsrapporter (peer review) 6. att fullgöra uppdrag som opponent och sakkunnig 7. att informera om forskning och utvecklingsarbete 8. att bidra till utvecklingen av kunskaper om lärande och undervisning samt ämneskunskaper 1 Administrativt arbete ingår främst 1. att leda verksamhet och/eller personal 2. att vara ledamot i styrelser, nämnder, arbetsgrupper och andra sammanträdande organ 3. att inneha uppdrag som prorektor, dekanus/prodekanus, prefekt/ proprefekt, programansvarig, studierektor för ämnen och forskarutbildning, terminsansvarig, föreståndare för forskarskolor, institut och kompetenscentra, samt centrumchef och andra dylika uppdrag 4. att fullgöra utredningsuppdrag 5. att bedöma sökande i samband med antagning till högskoleutbildning 6. att arbeta med uppföljning och utvärdering 7. att bidra till utvecklingen av den intellektuella och sociala miljön och det kollegiala klimatet på institutionen/fakulteten/universitetet 8. att vara mentor 5 Arbetstidens fördelning Utgångspunkter för fördelning av årsarbetstid ska vara: LiU:s mål forsknings-, forskarutbildnings- och grundutbildningsuppdrag uppdragsforskning och uppdragsutbildning samverkan med det omgivande samhället de ekonomiska förutsättningar som är förknippade med verksamhetsuppdragen lärargruppens kompetensprofil kompetensutvecklingsbehov chefs-/ledaruppdrag

3 3 - administrativa uppdrag god arbetsmiljö (sunda och goda arbetsförhållanden) och motverka ohälsa - balans mellan arbetsuppgifterna för den enskilde medarbetaren Vid fördelning av arbetsuppgifter ska hänsyn tas till arbetsuppgifternas karaktär och svårighetsgrad samt medarbetarens kompetens och erfarenhet inom det aktuella ämnesområdet. Utgångspunkt för bedömningen ska vara att en timmes undervisningsinsats, inklusive för- och efterarbete, normalt omfattar två till sju klocktimmar. En undervisningstimme omfattar 45 minuter. Fördelningen av arbetsuppgifter ska ske i ett flerårsperspektiv där fördelningen mellan olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Utöver undervisningsuppgifter ska utrymme ges för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen. Den fleråriga planeringen skall särskilt syfta till att identifiera behoven och möjligheterna till kompetensuppehållande forskning och annan kompetensutveckling samt fördelningen i tiden av sådana insatser på de medarbetare som omfattas av avtalet. Arbetstid för en återkommande kompetensutveckling för lärarna (inklusive tidsbegränsat anställda lärare som ex vikarier och gästlärare) är av grundläggande betydelse för universitetets verksamhet och ska därför planeras in utifrån verksamhetsmässiga behov, ekonomiska förutsättningar och den enskilde lärarens egna önskemål men med beaktande jämväl av motsvarande behov hos och önskemål från övriga berörda lärare. Inom ramen för den fleråriga planeringen ska det i vetenskapligt kompetenta lärares arbetsuppgifter normalt ingå forskning. Det är också på de vetenskapligt kompetenta lärarna, som arbetstiden för forskning i allt väsentligt kommer att fördelas. Den samlade arbetstidsinsatsen för forskning och kompetensutveckling skall i ett flerårsperspektiv och över alla lärarkategorier överstiga den som garanterats genom det hittills gällande lokala kollektivavtalet (MBL/P 99/5). Lärare som i huvudsak har undervisningsuppgifter ska inte åläggas mer sådana uppgifter än vad som angetts i den generella reglering som tidigare gällt för den som innehade en sådan anställning (ATH 11 kap 60 ). För lärare, vars anställning är förenad med befattning inom sjukvårdsorganisation skall vid heltidstjänstgöring den andel som avser kliniskt arbete, inklusive administration, vid sjukvårdsenhet normalt motsvara högst en tredjedel av den totala arbetstiden. När det gäller den enskilde medarbetarens medverkan i undervisning skall hänsyn bl a tas till: - medarbetarens kompetens och erfarenhet - undervisningens och examinationens uppläggning och metod - behov av återkoppling till studenterna avseende deras prestationer i samband med examination, övningar etc - kursens svårighetsgrad och nivå - för- och efterarbete - antal studerande och deras förkunskaper

4 4 kursansvar Alla utbildningsinsatser ska värderas i timmar så att det för den enskilde läraren tydligt framgår vilka förutsättningar som gäller. Denna värdering ska beslutas på institutionsnivå. 6 Samråd med den enskilde läraren Planeringen av årsarbetstid ska ske i dialog (lämpligen i samband med medarbetarsamtalet) mellan prefekt eller den som prefekten delegerat uppgiften till och berörd medarbetare. Planeringen av årsarbetstiden ska ske utifrån LiU:s uppdrag, verksamhetens krav, ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på arbetsuppgifter och arbetssituation för de medarbetare som omfattas av avtalet. Vid fastställande av arbetsuppgifternas omfattning och fördelning ska hänsyn tas till medarbetarens undervisningsförmåga och till förmågan att utföra forskning eller utvecklingsarbete samt till respektive arbetsuppgifters finansieringsförutsättningar. Den fördelning av arbetsuppgifterna som blir resultatet av dialogen ska anges i timmar och dokumenteras i en tjänstgöringsplan. Tjänstgöringsplanen undertecknas av prefekten eller den till vilken prefekten delegerat uppgiften till och berörd medarbetare. Varje enskild medarbetare som omfattas av avtalet ska vara medveten om att det ofta uppkommer behov av omprioriteringar i tjänstgöringsplanen under planeringsåret beroende på ändrade förutsättningar som ex studentunderlag, nya uppdrag, föräldraledigheter, sjukfrånvaro, semestrar m m. När sådana behov av omprioriteringar uppkommer kan berörd chef initiera och efter samråd med berörd lärare ändra en fastställd årsplanering. Vid sådan omprioritering ska särskild hänsyn tas till lärare med särskilda behov av kompetensutveckling. 7 Beslut om tjänstgöringsplan Prefekten lämnar information om tjänstgöringsplanerna i den lokala samverkansgruppen. Påkallar berörd arbetsgivarorganisation förhandling i frågan inom tio arbetsdagar gäller följande bestämmelser. Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om en förhandling inte begärts inom angiven tid, får prefekten besluta i frågan. 8 Övertid Arbetsuppgifter för dem som omfattas av avtalet ska planeras på sådant sätt att samtliga arbetsuppgifter ska inrymmas inom årsarbetstiden. Övertid utöver den totala årsarbetstiden ska normalt inte förekomma. Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer skall i första hand en omprioritering av arbetsuppgifterna göras. Om det under

5 5 verksamhetsåret uppkommer särskilda behov av att medarbetare fullgör arbetsuppgifter utöver de som är planerade inom ramen för årsarbetstiden har prefekt rätt att beordra eller godkänna övertid med högst 150 klacktimmar per kalenderår. Medarbetare som omfattas av avtalet och som är partiellt tjänstledig med stöd av lag, är inte skyldig att arbeta övertid. Medarbetare som är delpensionsledig är skyldig att arbeta högst 25 timmar övertid per kalenderår. Den som är partiellt sjukskriven får inte arbeta övertid. Doktorand, assistent med utbildningsbidrag och amanuens får inte åläggas arbete på övertid. En lärare har rätt till ersättning för övertid om övertiden beordrats på förhand eller, undantagsvis, godkänts i efterhand. För arbetstid för forskning, som medarbetare själv förfogar över, utgår ingen övertidsersättning. Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller i form av ledighet (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om den enskilde själv önskar det och prefekten bedömer det som möjligt med hänsynstagande till verksamhetens krav. Vid beräkning av övertidstillägg respektive kompensationsledighet tillämpas reglerna i ALFA, 4 kap, För kvällsundervisning efter klockan samt för undervisning på lördagar, söndagar och helgdagar utgår ersättning, utöver lön, med månadslönen/300 dock lägst 100 kronor/timme. För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning för övertid eller ersättning för kvällsundervisning samt för undervisning på lördagar, söndagar och helgdagar. 9 Semesterns förläggning Semester för dem som omfattas av avtalet förutsätts normalt förläggas under de studerandes ferier eller annan undervisningsfri tid. Anteckning: En semesterdag motsvarar åtta klocktimmar. 10 Närvaro på arbetsplatsen Medarbetare som omfattas av avtalet ska vara närvarande på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. Arbetet kan dock om arbetsuppgifterna så tillåter, och efter samråd med prefekt eller den till vilken prefekten delegerat uppgiften, förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Vid denna bedömning ska beaktas övriga lärares, andra anställdas och studenternas behov av personlig kontakt med de medarbetare som omfattas av avtalet.

6 6 11 Beräkning av årsarbetstid vid sjukfrånvaro och tjänstledighet Anteckning: Vid hel sjukfrånvaro och tjänstledighet minskas årsarbetstiden med åtta timmar per arbetsdag vid heltidstjänstgöring. Vid långtidsfrånvaro minskas årsarbetstiden med 165 timmar per månad I övrigt minskas årsarbetstiden i relation till sjukfrånvarons och tjänstledighetens omfattning. 12 Giltighetstid och uppsägningstid Detta avtal gäller fr o m den 1 januari 2010 med samma giltighetstid och uppsägningstid som nu gällande och framtida ALFA. Detta avtal ersätter avtal MBL/P 99/5, LF/MBL/P 99/19, LF/MBL/P 99/20, LF/MBL/P 99/68 och LLFP 99/12. Övergångsbestämmelser: Institutioner som bedriver planering läsårsvis ska tillämpa detta avtal fr o m höstterminen Institutioner som bedriver planering kalenderårsvis ska tillämpa detta avtal fr o m 1 januari För Linköpings universitet För SACO-rådet Randi Hellgren För OFRISs samverkansorgan Christer Ber an

7 LINKÖPINGS UNIVERSITET PROTOKOLL LLFP 10/4 Närvarande: Från myndigheten Randi Hellgren Birgitta Hagman Curt Karlsson Från OFR/Ss samverkansorgan Christer Bergman Gabriel Thott Från SACO-rådet Inger Borg Örjan Lönnevik Krzysztof Marciniak Från SEKO Kenneth Lindh Ärende: Lokalt kollektivavtal avseende arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Linköpings universitet. 1 Antecknas att förhandlingen genomförs på arbetsgivarens initiativ. 2 Med stöd av 1 kap 4 ALFA samt bilaga 5 ALFA sluter parterna lokalt kollektivavtal avseende arbetstid för lärare vid Linköpings universitet enligt bilaga 1 till detta protokoll. Avtalet gäller fr o m den 1 januari 2010 med samma giltighet och uppsägningstid som nu gällande och framtida ALFA. Parterna kan i anslutning till de i 3-4 nedan angivna projekten träffa avtal om att tillämpningen av det nya avtalet inom viss institution helt eller delvis skall få anstå till senare tidpunkt, dock senast till den 1 januari

8 För parterna gemensamma protokollsanteckningar: 1. Parterna är ense om att formuleringen av den i 5 S avtalet angivna utgångspunkten för omräkning av undervisningstid till årsarbetstid skall tolkas som att omräkningen av en undervisningstimme i enskilda fall, på grund av särskilt liten eller stor omfattning av det för- och efterarbete som är knutet till undervisningen i fråga kan understiga två klocktimmar resp. överstiga sju klocktimmar. Exempel på det förstnämnda undantaget är när läraren är s.k. resurslärare. Exempel på det sistnämnda undantaget är om den undervisning som skall genomföras är osedvanligt krävande för den berörde läraren att förbereda, t.ex. på grund av bristande erfarenhet, eller innefattar synnerligen omfattande kontakter med de studerande för återkoppling etc. 2. Parterna har noterat att universitetsstyrelsen vid sitt beslut om budget för år 2010 avsatt sammantaget 7,5 milj kr till rektors disposition att användas för att bekosta arbetstid för forskning, i första hand kompetensuppehållande och utvecklingsfrämjande, för lärare inom företrädesvis undervisningstunga/forskningssvaga miljöer. Medel är också avsatta för annan kompetensutveckling såsom pedagogisk fortbildning och vidareutbildning inkl. pedagogiskt utvecklingsarbete samt ledarskapsutbildning. Parterna gör bedömningen att resurserna för nu nämnda ändamål kommer att successivt öka i budgetarna för de kommande budgetår som parterna anser sig ha möjlighet att överblicka. Inom ramen för befintliga och sålunda tillkommande insatser skall alla lärare vid universitetet, sett i ett femårsperspektiv, delta i en kompetensutveckling, vars innehåll baseras på verksamhetens behov och med beaktande av den enskilde lärarens önskemål. 3. Parterna gör den gemensamma bedömningen att, vid tillämpningen av 5 avtalet, arbetstiden för kompetensutveckling och forskning för var och en av de lärarkategorier som särskilt garanterats sådan arbetstid i det hittills gällande lokala kollektivavtalet (MBL/P 9915), dvs professorer, lektorer och adjunkter, kommer att uppgå till minst resp. garantinivå. Om det vid uppföljning skulle visa sig att så inte är fallet har part rätt att med hänvisning till resultatet av uppföljningen påkalla förhandling. 4. Parterna noterar att för den som är anställd som biträdande lektor eller forskarassistent gäller enligt 4 kap. 3 högskoleförordningen att vederbörande i huvudsak skall bedriva forskning. Detsamma gäller till följd av kollektivavtal som träffats mellan de centrala parterna för den som är anställd som postdoktor. Mot bakgrund av att alla de tre nämnda anställningarna är av central betydelse för den inledande forskarkarriären efter avlagd doktorsexamen är parterna ense om att ta upp förhandlingar om att införa nu nämnda regler i det lokala kollektivavtalet för den händelse att de till följd av ändringar i högskoleförordningen eller det angivna centrala avtalet skulle komma att bortfalla ur den nationella regleringen. 3 Parterna skall inom ramen för ett gemensamt projekt under år 2010 tydliggöra en process för en rullande och transparent femarsplanering av arbetstiden för lärarna inom varje utifrån verksamheten definierad lärargrupp, t.ex. inom ett ämne. Processen skall bygga på dels individuella medarbetarsamtal, dels information och förankring i lärargruppen. 2

9 4 Parterna skall inom ramen för ett utvecklingsprojekt under åren 2010 och 2011 ta ett gemensamt ansvar för implementering av det nya lokala arbetstidsavtalet. Projektet skall avse information till alla lärare och andra berörda anställda, utbildning av prefekter och andra verksamhetsansvariga inom institutionerna, konsultinsatser i samband med att avtalet börjar tillämpas och därefter i mån av behov samt uppföljning och erfarenhetsutbyte. Inom ramen för detta projekt skall parterna verka för en samsyn om värderingen i årsarbetstidstermer av olika slag av undervisningsinsatser inkl. för- och efterarbete till undervisningen. Vid detta partsarbete skall vad som gäller enligt nuvarande arbetstidsavtal vara vägledande. Arbetsgivaren förbinder sig att frigöra de resurser som erfordras för en framgångsrik implementering. 5 Parterna är överens om att gemensamt under avtalsperioden följa upp avtalet. Former för uppföljning skall utvecklas inom ramen för det i 4 ovan angivna utvecklingsprojektet. 6 Parterna är överens om att ersättningsbelopp i detta avtal kan omförhandlas vid lokal löneförhandling utan uppsägning av detta avtal. 7 Protokollet upprättas i fyra exemplar, varav varje part erhåller ett. Vid protokollet Bi.rgieHagi dir- Justeras ink pin s universitet För OFR/Ss samverkansorgan - Christer Be man För SACO-rådet För SEKO 0 an Lönnevik Kenneth Lindh 3

10 LINKÖPINGS UNIVERSITET PM Universitetsledningen Utgångspunkter för ett nytt lokalt kollektivavtal om arbetstid för universitetets lärare Bakgrund Genom de ramavtal för perioden som träffades hösten 2007 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O, SACO-S och SEKO ändrades de specialbestämmelser i ALFA som haft karaktären av nationellt kollektivavtal om arbetstid m m för lärare och doktorander inom högskolan. De nya bestämmelserna gäller fr o m den 1 oktober De innebär ett förtydligande i fråga om synen på hur universitetslärarnas arbetstid skall disponeras och planeras, framför allt genom att betona att det är de föreliggande uppdragen, verksamhetens krav och de ekonomiska förutsättningarna som skall ligga till grund för arbetstidsplaneringen. Detta är inget egendomligt. I själva verket torde det inte finnas någon arbetsplats där frågor om vilka arbetsuppgifter som skall utföras, och med vilken kvalitet, kan avgöras på andra grunder än de nämnda. De nya bestämmelserna skall, i likhet med motsvarande hittills gällande regler, kompletteras med lokala avtal. Universitetet har presenterat ett förslag till sådant avtal. I syfte att underlätta de fortsatta förhandlingarna vill universitetsledningen nu tydliggöra de bakomliggande verksamhetsmässiga utgångspunkterna för det föreslagna avtalet. Omvärldsförändringar och deras konsekvenser för universitetet Universitetet har två huvuduppgifter, nämligen utbildning och forskning. Från universitetsledningens perspektiv är dessa båda huvuduppgifter likvärdiga och förutsätter i princip varandra. Som framgår redan av högskolelagen skall båda verksamheterna bedrivas så att en hög kvalitet nås. För att uppnå detta mål krävs enligt samma lag att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt. Den främsta resursen för en hög måluppfyllelse i såväl utbildning som forskning är självfallet universitetets lärare. Det finns emellertid inte något skäl att mot bakgrund av kraven på hög kvalitet och effektivitet - läsa in ett motsatsförhållande mellan den akademiska ledningen på olika nivåer inom universitetet och kollektivet av lärare. Universitetet har som redovisats i många sammanhang under de senaste åren kommit att utsättas för en allt starkare konkurrens om sina uppdrag. Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå är i sin helhet konkurrensutsatt och således för sina intäkter helt beroende av förmågan att attrahera studenter och att stödja dem i deras studier så att de uppnår godkända provresultat. Denna förändring har under senare år lett till en avsevärd utveckling med avseende på formerna för och differentieringen av det stöd som uni- 1

11 versitetet ger sina studenter för att de med bibehållen eller t.o.m. ökad kvalitet skall kunna genomföra sina studier fram till en examen. När det gäller forskningen (och i praktiken också forskarutbildningen) har sedan lång tid tillbaka en process pågått som inneburit att nya medel som blivit disponibla för ändamålet har tillförts forskningsråd, stiftelser och andra, från universitetets utgångspunkt, externa organisationer som sedan fördelat medlen efter ansökan i konkurrens mellan lärare från de olika universiteten. Och genom den senaste forskningspolitiska propositionen tas det sista steget mot konkurrensutsättning/resultatstyrning genom introduktion av ett system varigenom universitetets basanslag för forskning, de s.k. fakultetsanslagen, blir föremål för en återkommande omprövning på grundval av uppnådda resultat (publikationer, citat etc). Universitetsledningen och de anställda, inkl. lärarna som grupp, har således i allra högsta grad gemensamma intressen när det gäller att hävda sig i den tilltagande konkurrensen. Detta innebär bl.a. att det är nödvändigt att kunna fördela lärarnas arbetstid på olika arbetsuppgifter, så att bästa möjliga samlade resultat uppnås för universitetet, också på lång sikt, så att vi kan ha en positiv utvecklingsspiral tillsammans. Det finns skäl att tro att det svenska högskolesystemet kommer att utvecklas i en riktning, som innebär en starkare skiktning av universitet/högskolor, när politiken tar ett steg tillbaka och låter kvalitetsskillnader utvecklas samt ger dem offentligt uttryck genom bl.a. rankingsystem. Linköpings universitet vill höra till de lärosäten som kan utvecklas i den positiva riktningen! Det sagda innebär också att en dimension av en arbetstidsplanering, som syftar till att göra det möjligt för universitetet att genomföra sina uppdrag med hög kvalitet och effektivitet, avser att säkerställa en sådan professionell utveckling av lärarna som ser till verksamhetsbehoven på lite längre sikt och därmed bl.a. tydliggör vilken kompetensutveckling som behöver genomföras. Men en mera långsiktig, dvs flerårig, syn på arbetstidsplaneringen handlar också om att säkerställa en rimlig arbetsmiljö för enskilda lärare genom en viss variation i tjänstgöringen, inte minst i fråga om särskilt betungande arbetsuppgifter, t.ex. genom en viss återkommande omfördelning av arbetsuppgifter inom ramen för det arbetslag som läraren ingår i. De genomförda medarbetarenkäterna (NMI-erna) visar att det finns behov av ytterligare sådana hänsynstaganden. De nya utgångspunkterna för arbetstidsplaneringen innebär inte att volymen av arbetsuppgifter inom utbildningen ökar och inte heller att volymen av forskningsuppgifter minskar. Dessa volymer styrs av de uppdrag som universitetet på olika sätt erhåller. När de äldre avtalsbestämmelserna nu upphör att gälla blir det tydligt att det är verksamheten och dess ekonomi som bestämmer arbetsuppgifterna. För kollektivets/lärarlagets del torde det vara enbart en fördel att detta klarläggande sker, eftersom spänningen mellan de äldre reglerna å ena sidan och den utifrån givna verksamhetsstyrningen av universitetet å den andra sidan skapat betydande frustration. För dem som i huvudsak har undervisningsuppgifter gäller dessutom en särskild regel, närmast av arbetsmiljökaraktär, att de inte skall kunna åläggas mer sådana uppgifter än vad som angetts i den ännu äldre generella reglering som tidigare gällt för den som innehar sådan anställning. Ytterligare en utgångspunkt för arbetstidsplaneringen innebär att de olika befattningstitlarna i princip skall uppfattas som kompetensmarkörer, framför allt av den vetenskapliga skickligheten. De kan däremot inte med någon automatik knytas till någon viss fördelning av arbetstiden för resp. innehavare. Detta avdramatiserar exempelvis effekterna av befordringsrätten men oavsett hur en viss lärare erhållit sin anställning, så kommer det att vara tillgången på arbets- 2

12 uppgifter av olika slag och tillgången till lärare med varierande kompetenser som bestämmer vad den enskilde läraren skall utföra för arbete. Arbetstid för forskning m m Forskningen intar på flera sätt en nyckeluppgift vid arbetstidsplaneringen. Enligt ett äldre synsätt, framsprunget ur en helt annan omvärldssituation än den nuvarande, utgjorde forskningen de facto grunduppgiften som kunde begränsas genom restriktioner i form av undervisningsskyldighet (och s.k. administrativa bördor). Sedan lektorsanställningen införts, från början helt och hållet en undervisningstjänst, kom forskning i tjänsten att betraktas som en förmån, snarare än som en egentlig arbetsuppgift. Båda synsätten framstår nu som gravt felaktiga. Forskning som leder till resultat av hög kvalitet, resultat som publiceras i erkända former och får s.k. impact genom citering, är en i många avseenden krävande arbetsuppgift, låt vara att den också ofta innefattar betydande kollegiala belöningar. Den förtjänar således i allra högsta grad att betraktas som en arbetsuppgift i samma mån som utbildningen. För universitetets konkurrenskraft är det nödvändigt att de bästa forskarna genom en kombination av externa medel och internt fördelade medel för forskning får möjlighet att utveckla sin maximala förmåga. Universitetets inledda satsning på kontraktsprofessorer och särskilda forskarassistentanställningar (LiU-fo.ass) avses således komma att kompletteras med anställningar i mitten av karriärsystemet, så att det så småningom för den mest avancerade forskningsverksamheten kommer att finnas en kärna av särskilt kvalificerade lärare. Dessa kommer, så länge de uppvisar framgångar i sin verksamhet, att tilldelas avsevärt mer arbetstid för forskning än kollegor med samma typ av befattningar (titelmässigt) men med svagare vetenskapliga prestanda. Arbetstidsplaneringen sker i detta, som i andra sammanhang, utifrån ett beaktande av såväl interna som externa ekonomiska resurser. Samtidigt är det angeläget att också dessa högpresterande forskare i viss utsträckning medverkar i den grundläggande utbildningen som en personlig brygga mellan de båda huvuduppgifterna. Men vid sidan av nyss redovisade typ av högpresterande forskning måste det finnas också en annan typ av forskning, som framför allt genomförs utifrån grundutbildningens behov, för att stödja det nödvändiga sambandet mellan utbildningen och forskningen och för att kunna erbjuda lärare som huvudsakligen tjänstgör i grundutbildningen vetenskaplig utveckling och personlig stimulans. Insatser av det slaget genomförs med början under innevarande år vid matematiska institutionen. Universitetsledningen räknar med att kunna sprida denna modell också till lärargrupper vid andra institutioner med svagt inflöde av t.ex. externa forskningsmedel. Som framgår av de nya nationella bestämmelserna skall det i vetenskapligt kompetenta lärares arbetsuppgifter normalt ingå forskning. Universitetsledningen anser att avtalstexten utgör ett uttryck för en god akademisk princip, den om den forskande undervisaren. Sett över ett antal år torde den vara möjlig och önskvärd att tillämpa också inom Linköpings universitet, trots den relativa avsaknaden av forskningsmedel, om man, som naturligt är, beaktar båda de ovan angivna huvudtyperna av forskning. Den gängse betydelsen av uttrycket vetenskapligt kompetenta lärare är lärare med doktorsexamen eller motsvarande äldre eller utländsk kompetens. Detta innebär att i princip hela kollektivet av adjunkter faller utanför avtalsbestämmelsen ovan. Däremot förutsätts alla lärare ges utrymme för kompetensutveckling, såsom att följa forskningen, något som berörs ytterligare nedan under det särskilda avsnittet om kompetensutveckling. 3

13 Arbetstid för grundutbildning Också när det gäller beräkningen av arbetsinsatserna inom grundutbildningen (utbildningen på grundnivå och avancerad nivå) är det av flera skäl nödvändigt att anlägga ett synsätt som kännetecknas av flexibilitet och anpassning till den konkreta situationen. Detta innebär inte att mer insatser skall utföras i grundutbildningen än vad uppdraget finansiellt kan bära. Det innebär inte heller att alla lärare skall undervisa mera eller att undervisningen skall gå ut över planerade insatser inom forskning, kompetensutveckling eller andra arbetsuppgifter. Däremot innebär det att alla arbetsuppgifter som rör grundutbildningen skall planeras in på ett adekvat sätt, dvs inte bara den egentliga undervisningen utan också för- och efterarbete (inkl. t.ex. e- postkontakter med de studerande) och andra former för stöd till studenterna samt examination. För den som har ett ledningsansvar skall givetvis också detta planeras in. Avvägningen ifråga om tidsåtgången mellan de olika uppgifterna skall relateras till de pedagogiska målen för de enskilda kurserna etc som läraren medverkar i. Behovet av t.ex. tid för- och efterarbete skall relateras till karaktären av den undervisning som skall genomföras, varvid utgångspunkten skall vara att olika typer av undervisning medför behov av ibland mer förberedelsetid, ibland mer tid för efterarbete inkl. uppföljning av olika slag. Om en lärare genomför undervisning i parallella grupper ligger det i sakens natur att behovet av förberedelsetid/undervisningstimme blir mindre. Kraven på kvalitet och rättssäkerhet i examinationen kan ibland innebära att mera arbetstid än vad som eljest är vanligt avsätts för konstruktion och bedömning av prov. Däremot skall inte lärarens befattningstitel i sig styra beräkningen av tidsåtgången för de olika arbetsuppgifterna. Men behovet av tid för förberedelser och efterarbete varierar också mellan olika lärare. Det är närmast en självklarhet att en erfaren lärare som genomför viss undervisning under flera år efterhand behöver mindre förberedelsetid än vad han/hon behövde första gången. Liksom inom andra yrkesgrupper varierar den faktiska arbetsförmågan mellan olika individer. Och den kan också för en given individ variera över tiden och tillfälligtvis eller mera permanent bli nedsatt. Alla dessa individuella förhållanden skall beaktas. Det kan alltså mycket väl leda till att en given lärare utför betydligt fler arbetsinsatser inom grundutbildningen och ibland också med högre kvalitet än en annan lärare, även om båda ägnar samma del av sin årsarbetstid åt denna uppgift. Sådana prestationsskillnader skall alltså tillvaratas inom arbetstidsplaneringen och inte förnekas eller negligeras. Det är i stället i lönesättningen som de skall hanteras. Vid tillämpningen av hittillsvarande arbetstidsavtal har ibland dröjt sig kvar en helt schablonmässig värdering av den undervisning som lärare med olika befattningstitlar genomfört. Denna har också inneburit standardiserade omräkningsfaktorer från undervisningstid till faktisk tid (klocktid), varigenom för- och efterarbetet inkluderats utan något som helst hänsynstagande till de speciella pedagogiska och individuella förutsättningarna. En sådan stel och till den faktiska situationen helt oanpassad tillämpning svarar inte mot de redovisade verksamhets- och arbetsmiljömässiga behoven och kan därför inte komma i fråga inom ramen för det nya arbetstidsavtalet. Arbetsinsatserna inom grundutbildningen bör individualiseras också utifrån en annan utgångspunkt. Det finns inom universitetet ett icke obetydligt antal lärare med ett särskilt starkt intresse för att utveckla utbildningens kvalitet i olika avseenden. Detta kan gälla innehåll och struktur i kurser såväl som i hela program men också bl.a. formerna för stödet till studenterna, t.ex. genom effektivare former för stimulans av studenternas egna arbete, bättre tillvaratagan- 4

14 de av modern informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samt utarbetande av läromedel, övningsmaterial etc. Även om varje lärare har ett ansvar för utbildningens kvalitet och genom egna insatser måste dra sina strån till stacken inom ramen för sitt löpande arbete, så är det uppenbart att de mer omfattande utvecklingsinsatserna i regel måste bäras av mindre antal särskilt engagerade lärare. Dessa måste vid arbetstidsplaneringen få det utrymme för sådana insatser som vid en samlad avvägning utifrån den aktuella verksamhetens behov framstår som motiverade. I det föregående har berörts forskningens betydelse för grundutbildningen. Det finns emellertid skäl att också understryka att grundutbildningen har betydelse för forskningen, dels självfallet för att kunna främja ett intresse hos lämpade studenter att söka sig till forskarutbildningen och en framtida lärarkarriär universiteten utbildar ju till skillnad från andra arbetsgivare själva de framtida anställda som skall bära upp verksamheten -, dels, och väl så viktigt, därför att medverkan i utbildningen av studenter skärper lärarens förståelse av det egna ämnet och ger ett inflöde av nya och kanske oväntade perspektiv på det genom samspelet med studenterna. Här avtecknar sig således en annan god akademisk princip, den om den undervisande forskaren. Deltagande i utbildningen och förberedelser för detta arbete genom kompetensutveckling i form av pedagogisk utbildning är numera ett självklart inslag, också formaliserat, i en lärarkarriär och måste således planeras in i alla nyare lärares (och doktoranders) arbetstid, också för dem som i första hand siktar på en starkt forskningsinriktad karriär. Arbetstid för kompetensutveckling Kompetensutveckling är ett nyckelbegrepp i det nationella arbetstidsavtalet och speglar dess betydelse för utvecklingen av universitetets verksamhet. Av principiella skäl väljer universitetsledningen som ovan framgått att se forskning som en huvuduppgift som visserligen leder till en utveckling av utförarens kompetens men som inte primärt utförs av det skälet. Också utbildningen, den andra huvuduppgiften, har dock en sådan funktion. Genomförande av utbildning ger en successivt allt starkare erfarenhetsbas, särskilt när det över åren går att skapa en variation i de arbetsuppgifter som en enskild lärare skall utföra, vilken i sin tur ger förutsättningar för såväl en fördjupning som en breddning av ämneskunskaper och pedagogisk förmåga och därigenom också en förbättrad helhetssyn på ämnet och/eller programmet. I betydande utsträckning sker således en kompetensutveckling inom ramen för de båda huvuduppgifterna och helt integrerad med genomförandet av dessa. Men också en mera fristående, ehuru fortfarande verksamhetsanknuten, kompetensutveckling måste förekomma. Denna kan ta sig många olika former och ha ett starkt varierande innehåll utifrån verksamhetsuppdragen (inkl. ett rimligt mått av beaktande av lärarens karriärönskemål). Att formaliserad universitetspedagogisk utbildning utgör en nödvändig del av den enskilde lärarens kompetensutveckling, inte minst av behörighetsskäl, har berörts ovan. Men också en pedagogisk fortbildning och vidareutbildning ovanför den grundläggande behörighetsnivån är viktig och ibland också den helt nödvändig för den fortsatta karriären, t.ex. för antagning som oavlönad docent och den möjlighet som därmed öppnas att vara huvudhandledare i forskarutbildningen. Ett annat kompetensområde av mycket stor vikt för universitetet avser chefs- och ledarskap, som kräver både kunskaper och träning av den personliga förmågan. Utbildning inom detta område måste således planeras in i arbetstiden för de lärare som skall fungera som chefer/ledare på olika nivåer inom universitetet. Härtill kommer en lång rad av kompetensförsörjningsområden som i varierande grad måste stödjas genom utbildning, t.ex. ICT i undervisningen (även utanför den strikt pedagogiska användningen), immaterialrätt, offentlighet/sekretess, publiceringsmetoder, utarbetande av ansökningar om forskningsmedel, etc. Universitetsledningen avser att 5

15 fortlöpande föra en dialog med institutionscheferna och de fackliga organisationerna om inriktningen och omfattningen av dessa olika kompetensutvecklingsprogram. Adjunktsgruppen intar en särställning inom det samlade lärarkollektivet, eftersom adjunkterna i princip alltid saknar en forskarutbildning. Mot bakgrund av de omfattande undervisningsinsatser som adjunktsgruppen under överskådlig tid kommer att svara för inom olika delar av universitetet, så är det med hänsyn till kravet på att utbildningen inom universitetet skall vila på vetenskaplig grund av stor vikt att adjunkterna återkommande får kontakter i olika former med vetenskaplig teori, metodik och resultat, dvs får möjlighet att inom ramen för sin årsarbetstid följa forskningen som det angetts i de nya nationella bestämmelserna. En annan form av kompetensutveckling i samma syfte är givetvis att genomgå delar av forskarutbildningen eller t.o.m. en hel sådan utbildning. Planeringen av arbetstidsinsatserna för kompetensutveckling måste med denna bakgrund och på samma sätt som insatserna i forskningen och i utbildningen ske utifrån de verksamhetsmässiga inkl. de ekonomiska förutsättningarna, i dialog med den enskilde läraren men med beaktande också av motsvarande behov och önskemål från vederbörandes kollegor. Resultatet av den avvägning som företas kommer naturligtvis att innebära att under ett enskilt år kommer vissa lärare att tillgång till mer tid för kompetensutveckling än andra i samma lärarlag. Över åren kommer sådana skillnader typiskt sett att utjämnas. Förhållandet att utveckling av lärarnas kompetens är synnerligen viktig för universitetets framgångar och konkurrenskraft är emellertid oförenlig med en individuell rätt till en viss avtalsbestämd mängd kompetensutveckling under varje enskilt år. Sammanfattning Det nya nationella arbetstidsavtalet tar som utgångspunkt för planeringen av lärares arbetstid universitetets uppdrag, verksamhetens krav och de till dessa knutna ekonomiska förutsättningarna. Det kompletterande lokala kollektivavtalet vilar på det nationella avtalets grund och måste självfallet därför ha samma utgångspunkt. Konkurrensutsättningen av universitetet gör det helt nödvändigt att fokusera på insatser som stärker universitetets resultat i forskning och utbildning på både kort och lång sikt. Mängden av arbetsuppgifter inom forskningen resp. utbildningen förändras inte till följd av skiftet av utgångspunkt för arbetstidsplaneringen och självfallet inte heller lärarnas årsarbetstid. Universitetet lyfter fram bilden av den undervisande forskaren och den forskande undervisaren som ideal. Fullt ut kommer det dock inte att vara möjligt under det enskilda året att tilllämpa dessa ideal. Det är inte möjligt eller ens på något sätt önskvärt att i det lokala avtalet inarbeta generella bestämmelser om olika lärargruppers fördelning av sin arbetstid på t.ex. forskning, utbildning och kompetensutveckling. De anställda lärarnas titlar kommer inte att i sig kunna tillmätas någon betydelse vid planeringen av arbetsuppgifter. Arbetstid för forskning med höga krav på publiceringsresultat måste i viss mån koncentreras till de för uppgiften mest skickliga. Men med hänsyn till grundutbildningens behov kommer också en viss mängd arbetstid för forskning att styras till grupper av lärare med i övrigt starkt begränsade forskningsuppdrag. Adjunktsgruppen skall ges tillfälle att följa forskningen och i den mån det är ekonomiskt möjligt också genomgå delar av eller t.o.m. en hel forskarutbildning. Den mycket starka pedagogiska variationen och skillnaderna i lärarnas förmåga gör det omöjligt att införa några generella regler om mängden undervisning som den enskilde läraren 6

16 skall utföra under det år som arbetstidsplaneringen avser. Det är följaktligen inte heller möjligt att återinföra generella regler för översättning av undervisningstid (inkl. tid för för- och efterarbete) till s.k. klocktid. Kompetensutvecklingen tillmäts den allra största betydelse, såväl den som är integrerad med övriga arbetsuppgifter som den som sker fristående från dessa. Även denna måste emellertid knytas till verksamhetens krav, varvid lärarnas karriärintressen skall beaktas. Planeringen av den enskilde lärarens arbetstid skall således vara strikt individualiserad, utgående från verksamhetens krav och ekonomi och med hänsyn tagen till planeringen för övriga lärare i det berörda lärarlaget och den enskilde lärarens personliga förutsättningar, så att en god arbetsmiljö kan erbjudas. Stor vikt skall läggas vid dialogen mellan chef och medarbetare i såväl planerings- som uppföljningsfas. 7

Utgångspunkter för ett nytt lokalt kollektivavtal om arbetstid för universitetets lärare

Utgångspunkter för ett nytt lokalt kollektivavtal om arbetstid för universitetets lärare LINKÖPINGS UNIVERSITET PM Universitetsledningen 2009-09-04 Utgångspunkter för ett nytt lokalt kollektivavtal om arbetstid för universitetets lärare Bakgrund Genom de ramavtal för perioden 2007-2010 som

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET AVTAL 2012-02-29 Dnr PE 2012/157

LUNDS UNIVERSITET AVTAL 2012-02-29 Dnr PE 2012/157 LUNDS UNIVERSITET AVTAL 2012-02-29 Dnr PE 2012/157 Syfte Arbetstiden för lärarna ska disponeras så att utbildning och forskning av hög kvalitet kan genomföras och så att verksamheten kan utvecklas och

Läs mer

Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar

Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan Kristianstad Fastställt att gälla från 2001-01-01 (dnr 327/212-01) Ändring fr o m 2004-02-18 gällande övertid överstigande 150 tim/person/år

Läs mer

Högskoleledning CF-P / Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Mälardalens högskola

Högskoleledning CF-P / Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Mälardalens högskola Högskoleledning CF-P 1.3.4 68/11 2011-06-22 1 (5) Handläggare Marie Eriksson Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Mälardalens högskola 1 Inledning Avtalet sluts med stöd av 2 kap 2 Villkorsavtalet samt

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

Lokalt arbetstidsavtal för lärare

Lokalt arbetstidsavtal för lärare Lokalt arbetstidsavtal för lärare Allmänna utgångspunkter för avtalet De centrala parternas beskrivning av de lokala parternas uppgift är att de lokala parterna skall utnyttja tillgängliga resurser på

Läs mer

Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Stockholms konstnärliga högskola

Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Stockholms konstnärliga högskola 1/5 2014-12-11 Dnr 1349/1.2.3 /2014 Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Stockholms konstnärliga högskola 1. Bakgrund Fördelningen av årsarbetstiden för lärare ska fastställas i lokalt kollektivavtal.

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Lokalt avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet

Lokalt avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet Dnr MIUN 2011/641 1(6) Lokalt avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av ALFA 1 kap 4 samt bilaga 5. 2 Tillämpningsområde

Läs mer

Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Kalmar

Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Kalmar 1999-07-15 Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Kalmar 1 Allmänt Detta avtal tecknas med stöd i Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) 1 kap. 3 samt bilaga 5. Där ingenting annat anges gäller

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Sveriges Lantbruksuniversitet

Sveriges Lantbruksuniversitet Sveriges Lantbruksuniversitet Lokala avtal Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för forskare/lärare m fl. Avtalet gäller med stöd av bilaga 5 ALFA (för lärare) samt med stöd av 4 kap. ALFA (för

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Protokoll fört vid förbundsförsamlingens sammanträde på Lunds universitet

Protokoll fört vid förbundsförsamlingens sammanträde på Lunds universitet Utdrag ur Protokoll fört vid förbundsförsamlingens sammanträde 2008-11-11 på Lunds universitet 9 Samordning av arbetstidsavtal (dnr 07/110) Jan-Erik Ögren föredrog arbetet i den arbetsgrupp som arbetat

Läs mer

Kompetensutveckling av lärare

Kompetensutveckling av lärare 2013-09-04 BESLUT Dnr LiU-2011-01727 1(1) Kompetensutveckling av lärare Universitetsstyrelsen beslutar godkänna bifogad rapport om kompetensutveckling av lärare - uppföljning av vidtagna åtgärder och bedömning

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende Parter: Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-rådet OFR-S lokala samverkansorgan SEKO, avdelning 5, universitetsklubben

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter

Gemensamma utgångspunkter Sid 1 (5) Gemensamma utgångspunkter Umeå universitet ska vara en attraktiv arbetsplats och erbjuda goda förutsättningar för personalen genom att verksamhetens mål och inriktning är väl kända av alla och

Läs mer

Kungliga tekniska högskolan

Kungliga tekniska högskolan Kungliga tekniska högskolan Kungl Tekniska Högskolan FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Dnr 930-1196-98 1998-12-21 Doss 151 Parter Arbetsgivarsidan Jaak Berendson KTH Sven Englund KTH Arbetstagarsidan Anders J Thor

Läs mer

RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX

RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX RESURSTILLDELNINGSDOKUMENT 20XX Allmänt Dokumentet tar sin utgångspunkt i det lokala avtalet om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Mittuniversitetet ( MIUN 2011/641). Resurstilldelningsdokumentet

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Avtal om arbetstid. och arbetstidsberoende ersättningar för lärare och doktorander vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Avtal om arbetstid. och arbetstidsberoende ersättningar för lärare och doktorander vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare och doktorander vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Lokalt kollektivavtal tecknat 27 september 2012 mellan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsstyrelsen LiU 901/ Revisionsrapport avseende lärarnas tjänstgöring

LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsstyrelsen LiU 901/ Revisionsrapport avseende lärarnas tjänstgöring LINKÖPINGS UNIVERSITET BESLUT Universitetsstyrelsen 2004-06-04 LiU 901/01-25 Revisionsrapport avseende lärarnas tjänstgöring I enlighet med sin av universitetsstyrelsen fastställda revisionsplan för verksamhetsåret

Läs mer

Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000

Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000 Dnr I F 9 5307/1999 1 (5) Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000 Lönepolitiken har till grundläggande syfte att medverka till att universitetet

Läs mer

Rektors delegationsordning

Rektors delegationsordning Rektorsbeslut Datum: 2010-10-04 Dnr: 2010/1 Rektors delegationsordning Allmänna regler för delegation vid Linnéuniversitetet Delegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende. Delegation

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP 10/04 2010-01-11 LiU-2009-01247. Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet

LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP 10/04 2010-01-11 LiU-2009-01247. Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET AVTAL LLFP 10/04 2010-01-11 LiU-2009-01247 Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Linköpings universitet 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 4 ALFA samt bilaga 5 till

Läs mer

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid 1 (7) BESLUT ON/FN 2013-06-10 Rev. 2014-09-16 (del.) SU FV-1.9-2638-14 Carina Nymark Utredare Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid anställning som biträdande lektor och

Läs mer

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06

LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Beslutad av Högskolestyrelsen 2004-12-10, omförhandlade lönekriterier 2007-11-06 LÖNEPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR LÖN VID HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Högskolans i Halmstads lönepolicy skall omfatta alla anställda. Lönesättningen skall grundas på arbetets svårighetsgrad, den anställdes utveckling,

Läs mer

Anställningsordningen finns tillgänglig via universitetets elektroniska lokala regelsamling (webbadress: http://regelverk.liu.se).

Anställningsordningen finns tillgänglig via universitetets elektroniska lokala regelsamling (webbadress: http://regelverk.liu.se). 2012-12-07 BILAGA Dnr LiU-2012-01933 USP 2012-6.8 1(17) Anställningsordning Enligt 2 kap 2 9 p högskoleförordningen (HF) ska universitetsstyrelsen besluta om en anställningsordning. Universitetsstyrelsen

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Institutionen för språkdidaktik

Tillämpningsföreskrifter för arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Institutionen för språkdidaktik SU-161-2.3.8-0237-14 Tillämpningsföreskrifter för arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Institutionen för språkdidaktik Beslutat av Institutionsstyrelsen 2014-06-10 att gälla från

Läs mer

Riktlinjer för anställda

Riktlinjer för anställda Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet

Läs mer

Högskoleledning CF-P / Parternas intentioner med skrivningen i arbetstidsavtalet

Högskoleledning CF-P / Parternas intentioner med skrivningen i arbetstidsavtalet Högskoleledning CF-P 1.3.4-68/11 2011-06-22 BILAGA 1 1 (6) Handläggare Marie Eriksson Parternas intentioner med skrivningen i arbetstidsavtalet Inledning Parternas intention med det nya arbetstidsavtalet

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Anställningsvillkor. Personalavdelningen

Anställningsvillkor. Personalavdelningen Personalavdelningen Anställningsvillkor Uppdaterad 2011-10-21 Du som är anställd vid Uppsala universitet har kanske många frågor rörande din anställning. Här ges en kort information om det vi tror är mest

Läs mer

Dnr: BTH Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola

Dnr: BTH Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola Dnr: BTH-1.2.1-0052-2017 Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14, 18 Gäller från och med 2017-02-14 Ersätter dnr: BTH-1.2.1-0149-2016 Anställningsordning

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Biträdande. universitetslektor

Biträdande. universitetslektor Doktorand Post doktor Junior universitetslektor Biträdande universitetslektor Universitets- lektor Biträdande professor Professor Universitets- adjunkt Extern rekrytering Kompetensprövning för befordran

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola

Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola 1/16 Dnr 654/1.2.1/2014 Anställningsordning för Stockholms konstnärliga högskola Beslutad av Organisationskommittén 2013-12-20 Reviderad av högskolestyrelsen 2015-02-16 2/16 Innehållsförteckning Anställningsordning

Läs mer

Råd och anvisningar till lokalt avtal om arbetstid för lärare m.fl. vid Lunds universitet

Råd och anvisningar till lokalt avtal om arbetstid för lärare m.fl. vid Lunds universitet 1 Råd och anvisningar till lokalt avtal om arbetstid för lärare m.fl. vid Lunds universitet lunds universitet 2012 2012-11-13 Dnr pe 2012/612 Allmänt I det följande ges vissa råd och anvisningar för tillämpning

Läs mer

2014-02-27 Sida 1 (7)

2014-02-27 Sida 1 (7) 2014-02-27 Sida 1 (7) Modell för uppdragsdialogen för utbildningsförvaltningen i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle. Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle Beslutad av Högskolestyrelsen 2014-12-12 Dnr HIG-STYR 2014/137 1 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle HIG-STYR 2014/137 Inledning Fastställt av Högskolestyrelsen

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle

Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 Marianne Wiktorin Dnr 2011/771 Bil 35 Rektors kansli 2011-05-30 Fastställd av Högskolestyrelsen 2011-06-10 Anställningsordning vid Högskolan i Gävle 1 INLEDNING Vid varje högskola ska högskolestyrelsen

Läs mer

Regler för bisysslor för anställda vid Göteborgs universitet

Regler för bisysslor för anställda vid Göteborgs universitet REGLER Dnr V 2012/56 Regler för bisysslor för anställda vid Göteborgs universitet Publicerad: Beslutsfattare : Handläggare: www.styrdokument.adm.gu.se rektor Hilding Sjödén Beslutsdatum: 2007-01-22. Beslut

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Humanistiska fakulteten Enligt humanistiska fakultetens delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut

GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Humanistiska fakulteten Enligt humanistiska fakultetens delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut GÖTEBORGS UNIVERSITET 1 Humanistiska fakulteten 2007-06-07 Enligt humanistiska fakultetens delegationsordning fattar fakultetsnämnden beslut 1. om anslagsframställningar, årsredovisningar, budget, verksamhetsberättelse

Läs mer

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Sid 1 (6) Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Behörighet Behörighet att anställas som professor regleras av Högskoleförordningen (HF 4 kap; utdrag

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Anvisningar avseende redovisning och uppföljning av bisysslor for arbetstagare

Anvisningar avseende redovisning och uppföljning av bisysslor for arbetstagare 2012-10-11 BESLUT D nr LiU-2011-01 041 1(5) Anvisningar avseende redovisning och uppföljning av bisysslor for arbetstagare vid Linköpings universitet Dessa anvisningar gäller tills vidare, ersätter "Anvisningar

Läs mer

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27 Dnr: LNU 2012/359 Anställningsordning för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27 Innehåll för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet 1 1 GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal

Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal 2004-10-05 dnr CF 21-549/2004 (ändring av dnr 1.3 330-98) Avtal om arbetstid för teknisk och administrativ personal 1 Bemyndigande Parterna sluter detta avtal med stöd av 1 kap 3 Allmänt löne- och förmånsavtal,

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning MAH / Personalavdelningen Fastställd av rektor 2009-02-12 Dnr PA 15-09/59 Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning Mål I Malmö högskolas dokument Där mångfald gör skillnad 2006 2015

Läs mer

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB

Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Till Humanistiska fakultetsnämnden. Anhållan om rekrytering av universitetslektor i musikvetenskap

Till Humanistiska fakultetsnämnden. Anhållan om rekrytering av universitetslektor i musikvetenskap 2011-12-12 Till Humanistiska fakultetsnämnden Anhållan om rekrytering av universitetslektor i musikvetenskap Med hänvisning till nedan redovisat underlag anhåller Institutionen för kulturvetenskaper härmed

Läs mer

16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064).

16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 16 Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks förfogande. Förordning (2010:1064). 3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064). 4

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) Avtal 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal om

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen

KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen 2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning..

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Riktlinjer för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Riktlinjer för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Bil. 3: IS 25/2 2009 Riktlinjer för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Följande riktlinjer och regler gäller för anställda vid institutionen för litteratur, idéhistoria

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT

LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen. Lokalt avtal om samverkan för utveckling HISTORISKT LINKÖPINGS UNIVERSITET Regelverket - Lokala regelsamlingen DNR: ANSVARIG: Randi Hellgren LÖPNR: RS U18:06 BESLUTSDATUM: 2005-12-19 Lokalt avtal om samverkan för utveckling Syftet med avtal om samverkan

Läs mer

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från 100101 Lönepolicy Beslutat av Personalchef Gäller från 100101 Lönepolicy för Linnéuniversitetet Inledning Linnéuniversitetets lönepolicy skall skapa förutsättningar att attrahera och behålla medarbetare med rätt

Läs mer

Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap

Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap 1 (8) BESLUT 2012-06-07 Dnr SU 31-1926-12 Doknr 1 Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap Susanne Thedéen FD, områdeskanslichef Besluts- och delegationsordning för Områdesnämnden för

Läs mer

Beslutsdatum Beslutsfattare Universitetsstyrelsen. Anställningsordning. Dnr

Beslutsdatum Beslutsfattare Universitetsstyrelsen. Anställningsordning. Dnr Beslutsdatum 2013-06-18 Beslutsfattare Universitetsstyrelsen Anställningsordning Dnr 2552-11 Universitetsstyrelsen 2013-06-18 2552-11 Personal Ersätter US 47-12 2 av 16 ANSTÄLLNINGSORDNING FÖR LTU Innehållsförteckning

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet Luleå tekniska universitet Universitetsstyrelsen, beslut 2007-02-15 Fastställd antagningsordning för utbildning på forskarnivå tillämpas vid antagning av doktorander från och med 2007-07-01 2017-02-01

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå FÖRESKRIFTER 1 2013-06-15 Dnr LS 2012/719 Styrelsen Antagningsordning för utbildning på forskarnivå Fastställd av universitetsstyrelsen 2013-06-15, XX. Med stöd av 6 kap. 3 högskoleförordningen (1993:100)

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Anställningsordningen finns tillgänglig via universitetets elektroniska lokala regelsamling (webbadress:

Anställningsordningen finns tillgänglig via universitetets elektroniska lokala regelsamling (webbadress: 2016-11-08 1(20) Anställningsordning Enligt 2 kap 2 9 p högskoleförordningen (HF) ska universitetsstyrelsen besluta om en anställningsordning. Universitetsstyrelsen har tidigare fastställt universitetets

Läs mer

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet

Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Förslag fastställd av Institutionsstyrelsen 2011-10-28 Reviderad 2012-02-13 Reviderad 2015-03-27 Arbetsordning när det gäller rekrytering av lärare och forskare vid Institutionen för psykologi, Uppsala

Läs mer

Ersättningsformer för arbete vid Karolinska Institutet. Gäller från och med 2009-04-01

Ersättningsformer för arbete vid Karolinska Institutet. Gäller från och med 2009-04-01 Ersättningsformer för arbete vid Karolinska Institutet Gäller från och med 2009-04-01 Beslut Dnr: 913/2009-200 2009-02-17 Sid: 1 / 1 Universitetsdirektören Nya regler och anvisningar för ersättningsformer

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor

Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor RIKTLINJE Gäller från och med 2014-01-01 Karriärplan och halvtidsutvärdering för biträdande lektor Gäller från och med 1 april 2014. Beslutad av fakultetsrådet (protokoll nr 2/2014) I denna riktlinje finns

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Reviderad 2014-01-27 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer